1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Spanien 2010 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Spanien har sedan diktatorn Francos död 1975 utvecklats till en modern europeisk demokrati med god respekt för mänskliga rättigheter såväl i teori som i praktik. Den kritik som riktats mot landet har bland annat rört bristande rättssäkerhet för personer som frihetsberövats efter misstanke om terroristbrott och långa handläggningstider inom rättsväsendet. Regeringen arbetar dock aktivt för att komma till rätta med dessa utmaningar. Från att tidigare ha varit ett land med stora ekonomiska och sociala skillnader mellan kvinnor och män har en rad sociala reformer genomförts av den nuvarande regeringen för att stärka situationen för kvinnor och undanröja diskrimineringen. Även på HBT-området har den nuvarande spanska regeringen varit mycket aktiv och progressiv. Den ekonomiska tillväxten var fram till 2008 mycket god i Spanien vilket medförde ett stort behov av arbetskraft som till stor del fylldes av invandrare. Spanien gick under kort tid från att vara ett utvandringsland till det land som tog emot flest invandrare inom EU. Det innebar också att Spanien ställdes inför nya utmaningar för integrationen av invandrare i samhället. Den ekonomiska kris som drabbat Spanien sedan 2008 har försvårat möjligheten att genomföra det sociala reformprogrammet. Ekonomiska krispaket har tvingats genomföras och ytterligare reformer för att öka produktiviteten och för att garantera framtida pensioner är nödvändiga.

2 Spanien är ett land med långtgående delegering av kompetens till de autonoma regionerna. Det innebär att reglering och konkreta förhållandena kan variera avsevärt mellan olika delar av landet Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Spanien har ratificerat följande konventioner (år för ikraftträdandet i förhållande till Spanien): - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) (1977), samt tilläggsprotokollen om enskild klagorätt (1985) och avskaffandet av dödsstraffet (1991). - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) (1977), tilläggsprotokollet om klagorätt och undersökningsmekanism har undertecknats Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) (1969). - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) (1984) samt tilläggsprotokollet om enskild klagorätt (2001). - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) (1987) samt tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr (2006). - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) (1991) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi (2002). - Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) (2007), samt tilläggsprotokollet om klagorätt (2008). - Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of all Persons from Enforced Disappearances (ratificerad 2009). - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967 (1978). - Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) (2000).

3 3 - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) (1979). Spanska periodiska rapporter under MR-konventionerna har de senaste åren behandlats av MR-kommittén (2008), tortyrkommittén (2009) och kommittén för barnets rättigheter (2010). Spanien behandlades i FN:s MR-råds universella periodiska översyn år MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr För varje spansk regering är kampen mot terrorism av mycket stor betydelse. Terroristorganisationen ETA (Euskadi ta Askatasuna) som för en väpnad kamp för ett självständigt Baskien har sedan 1968 dödat över 800 personer, såväl företrädare för säkerhetstjänsten som civila. I mars 2006 förklarade ETA permanent vapenvila och vilja att inleda samtal om Baskiens framtid, men regeringen betraktade inte inviten som genuin när ETA den 30 december 2006 detonerade en bilbomb i ett av parkeringshusen vid den nybyggda terminalen vid flygplatsen i Madrid. Den 5 juli 2007 förklarade ETA att vapenvilan upphört. Regeringen har ställt sig kallsinnig till ytterligare en deklarerad vapenvila i september 2010 och förklarat att det enda som gäller för ETA är att agera i enlighet med lagen och lämna in sina vapen. Den 1 december 2007 dödade ETA två spanska civilgardister som deltog i en operation mot organisationen i sydvästra Frankrike. Det var första gången på drygt trettio år som ETA dödat en företrädare för spanska staten i Frankrike. Spanien är beroende av ett nära samarbete med franska myndigheter för att effektivt kunna bekämpa organisationen, vars medlemmar tidigare tagit sin tillflykt strax norr om spanska gränsen för att förbereda sin verksamhet i Spanien. Det spansk-franska polissamarbetet har de senaste åren varit framgångsrikt och ETA har försvagats avsevärt. År 2009 greps 141 misstänkta ETA-terrorister, jämfört med 105 året innan. Genom bilbomber mördades år 2009 en polisinspektör i Baskien och två civilgardister på Mallorca. Den spanska högsta domstolen förbjöd i mars 2003 ETA:s politiska gren Batasuna och omöjliggjorde därigenom partiets deltagande i de lokala och regionala valen samma år. Batasuna förde saken till den Europeiska domstolen

4 4 för mänskliga rättigheter i Strasbourg som i dom den 30 juni 2009 (Batasuna mot Spanien) förklarade den spanska lagen om politiska partier och förbudet mot Batasuna som förenliga med Europakonventionens bestämmelser (artiklarna 10 och 11) om yttrande-, mötes- och församlingsfrihet. Den 11 mars 2004 genomförde islamistiska terrorister ett sprängattentat i Madrid som medförde att 191 personer dödades och mer än skadades då tio bomber exploderade nästan samtidigt på fyra pendeltåg. Såväl nationell som internationell terrorism är således en fråga som står högt på den spanska dagordningen. Den kritik rörande mänskliga rättigheter som riktats mot landet har handlat särskilt om bristande rättssäkerhet för personer som frihetsberövas efter misstankar om terroristbrott. Det finns även obekräftade uppgifter om att gripna personer utsatts för misshandel av polisen eller civilgardet. Frågan om frihetsberövanden utan möjlighet att kommunicera med omvärlden har dock tagits upp av såväl FN:s kommitté för mänskliga rättigheter (FN:s MR-kommitté) som av FN:s rapportörer mot tortyr och om mänskliga rättigheter i terrorismbekämpning. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades helt i Spanien De sista avrättningarna ägde rum under Francotiden på mitten av 1970-talet. Premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero har tillskapat en internationell kommission för att driva frågan om ett globalt moratorium mot avrättningar från år Rätten till frihet och personlig säkerhet Det finns i Spanien fortfarande oläkta sår från de övergrepp som begicks under inbördeskriget ( ) och Francotiden ( ). Ofta innebar övergreppen ofrivilliga försvinnanden. I princip har någon nationell försoningsprocess inte ägt rum sedan demokratin återinfördes utan fokus har snarast legat på att modernisera Spanien. Därmed har betydelsen av en historisk återblick och vikten av att offren från inbördeskriget och diktaturen får ett offentligt erkännande fått stå tillbaka. Det regerande socialistpartiet PSOE drev frågan om ett sådant erkännande som ett av sina löften inför valet i mars 2004, men först den 31 oktober 2007 hade man samlat tillräckligt parlamentariskt stöd och Lagen om det historiska minnet kunde antas, dock utan stöd från det största oppositionspartiet Partido Popular.

5 Huvudpunkterna i lagen är ett fördömande av Franco-regimen, ökat ekonomiskt och socialt stöd åt inbördeskrigets och Francotidens offer och deras efterlevande, kartläggning av massgravar och stöd till privata utgrävningar, avlägsnade av Francotidens symboler från gator och byggnader, öppnande av arkiv för allmänheten, samt att De fallnas dal (Valle de los Caídos, Francos storslagna gravplats utanför Madrid) blir ett minnesmärke för alla offer och ett centrum för att sprida information om de brott som begåtts mot de mänskliga rättigheterna. Lagen innehåller också en reform som möjliggör för barnbarn till spanjorer som utvandrade på grund av inbördeskriget och den efterföljande diktaturen att återfå sitt spanska medborgarskap. Tidigare har denna möjlighet endast funnits för barn till de utvandrade Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Det spanska polisväsendet består av den nationella polisen som svarar för säkerheten i städerna och civilgardet som övervakar landsorten samt landets vägar och gränser. I Katalonien och Baskien finns också regionala poliskårer. Rättsväsendet omfattar domstolar på lokal, regional och nationell nivå med Högsta domstolen i Madrid som sista instans. Det finns också specialdomstolar för arbetsrätt, skatterätt, vårdnadsfrågor, våld mot kvinnor, militära ärenden samt en konstitutionsdomstol. Den nationella åklagarmyndigheten och domstolen Audiencia Nacional i Madrid hanterar mål om organiserad brottslighet av större omfattning, som bland annat terrorism, narkotikabrott och ekonomisk brottslighet. Efter kritik från FN:s MR-kommitté i dess granskning av Spaniens rapport från 2008 förbereder regeringen ändringar i rättegångsbalken för att tillförsäkra rätten till överklagande i alla typer av brottmål. Rättsväsendet dras fortfarande med långa häktningstider och handläggningstider av mål, vilket kritiserats av Europadomstolen som brott mot Europakonventionens artikel 6. En ombudsman - Defensor del Pueblo - väljs för en femårsperiod av kongressen och har till uppgift att se till att de rättigheter som är inskrivna i författningen efterlevs. Flera av de autonoma regionerna har sin egen motsvarighet till den nationelle justitieombudsmannen. Det finns också nationella och regionala ombudsmän för jämställdhets-, barn- respektive handikappfrågor. Korruptionen ges allt större utrymme i spanska medier, särskilt misstankar om korruption hos kommunala företrädare i tillståndsärenden, såsom för upphandling, byggnation och registrering av företag. Spanien hamnar på 30:e plats i Transparency Internationals lista över korruptionen bland världens länder år

6 Spanien saknar ännu en reglering om allmänna handlingars offentlighet, en reform som dock utlovats av premiärminister Zapatero. 7. Straffrihet De spanska domstolarna har tidigare haft en mycket vid jurisdiktion för internationella brott begångna i utlandet. I april 2005 dömde exempelvis Audiencia Nacional den argentinske före detta militären Adolfo Scilingo till 640 års fängelse för brott mot mänskligheten efter delaktighet i försvinnandena under militärdiktaturen i Argentina (åtalet omfattade bland annat svenskan Dagmar Hagelins fall), ett straff som Högsta domstolen skärpte till år i juli Vidare tillät konstitutionsdomstolen 2005 spansk domstol att pröva brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts i Guatemala. Det var den spanske förundersökningsdomaren Baltasar Garzón, verksam vid Audiencia Nacional, som förorsakade ett genombrott för diskussionen om möjligheterna för nationell lagföring av internationella brott begångna utomlands när han 1998 begärde före detta chilenske diktatorn Augusto Pinochet utlämnad från Storbritannien (där han befann sig för läkarvård) till Spanien för prövning av brott begångna mot spanska medborgare i Chile. Pinochet utlämnades aldrig till Spanien men först efter försäkran från chilenska myndigheter att pröva anklagelserna i Chile, vilket senare också kom att ske. På senare tid har emellertid problemen med en alltför vid domstolskompetens för internationella brott blivit uppenbara och genom en lagändring år 2009 krävs nu att spansk jurisdiktion förutsätter att annan effektiv utredning inte redan pågår avseende brotten, att offren är spanska medborgare, att de misstänkta förövarna befinner sig i Spanien eller att saken har en relevant koppling till Spanien. I sin granskning av den spanska rapporten från 2008 tog FN:s MR-kommitté upp frågan om de brott som begicks under inbördeskriget och under Francotiden. Kommittén uppmanar Spanien att överväga att upphäva 1977 års amnestilag och att vidta lagstiftningsåtgärder för att säkerställa att brott mot mänskligheten inte kan preskriberas. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Ovanstående rättigheter är grundlagsfästa i Spanien och respekteras generellt sett av myndigheterna. Det finns dock i praktiken vissa särskilda svårigheter för journalister att verka fritt beroende på terroristorganisationen ETA:s närvaro, vilket medför att Spanien hamnar på plats 44 när organisationen Reportrar utan

7 gränser rankar pressfriheten i världen år En intensiv debatt om tryckfrihetens gränser uppkom när satirtidningen Jueves sommaren 2007 publicerade en pornografisk karikatyr av kronprinsparet, något som medförde att tidningsnumret konfiskerades och de ansvariga utgivarna dömdes till böter för förolämpning av medlem av kungahuset. Mediemarknaden i Spanien är stor och i viss mån gemensam med de spansktalande länderna i Latinamerika. Dagstidningarna är förhållandevis tunga och politiskt inriktade, ibland med svårighet att rapportera neutralt i förhållande till ägarnas politiska agenda, medan TV-mediet präglas av lätta, kommersiella underhållningsprogram. Det finns ett mycket stort antal radiostationer De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Efter diktatorn Francos död 1975 har Spanien utvecklats till en modern europeisk demokrati. Landets konstitution trädde i kraft 1978 efter att ha godkänts vid en folkomröstning. Statschef är sedan 1975 kung Juan Carlos I. Regeringen vill gärna se en ändring av konstitutionen i syfte att göra tronföljden könsneutral, vilket fått ökad aktualitet genom att kronprinsparet fått två döttrar, Leonor 2005 och Sofia Kungen utnämner regeringschefen, som dessförinnan ska ha fått parlamentets förtroende. Parlamentet Las Cortes består av två kamrar: kongressen med 350 ledamöter och senaten med 259. Kongressens ledamöter utses proportionellt med utgångspunkt i hur många mandat partiet fått i respektive valkrets. Senaten har 208 direktvalda ledamöter och 51 som utses av regionerna. Regeringen har också önskemål om att reformera senaten för att göra den mer representativ för Spaniens regioner. I Spanien finns 17 autonoma regioner som har relativt omfattande självstyre, men med varierande innehåll. Regionerna har sina egna direktvalda parlament och regeringar med regeringschef, liksom egen administration och högsta domstol. Vidare finns två autonoma städer vid den nordafrikanska kusten, Ceuta och Melilla. Från att tidigare ha varit ett av Europas mest centraliserade länder är Spanien numera ett av de mest decentraliserade. Förmågan att hantera spänningen mellan centralmakt och region utgör en stor utmaning för en regeringschef i Spanien, särskilt i förhållande till de ekonomiskt välmående regionerna Katalonien och Baskien där nationalismen är stark. Allmänna val äger rum vart fjärde år, nästa gång senast i mars Vid valet 2004 tog socialistpartiet PSOE med José Luis Rodríguez Zapatero i spetsen makten efter åtta år i opposition. Även 2008 blev PSOE största parti och

8 8 regerar vidare som minoritetsregering. Det största oppositionspartiet är det borgerliga Partido Popular (PP). Då PSOE saknar egen majoritet i parlamentet har regeringen ofta att söka stöd hos ett eller flera regionala partier. I Katalonien och Baskien finns regionala nationalistiska partier som det borgerliga katalanska Samling och Enhet (Convergència i Unió, CiU), Kataloniens republikanska vänster (Esquerra Republicana de Catalunya, ERC) och det borgerliga baskiska nationalistpartiet (Partido Nacionalista Vasco, PNV). Av regeringens 16 medlemmar är 7 kvinnor. Av kongressens ledamöter är 35 procent kvinnor. Jämställdhetslagen föreskriver att minst två personer av varje segment om fem kandidater på valsedlarna ska vara kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Tiden fram till år 2008 präglades av en gynnsam ekonomisk utveckling, som skapade ett stort antal nya arbetstillfällen. År 2007 tillkom till exempel arbetstillfällen, en ökning med tre procent. Spanien hade behov av billig arbetskraft inom framförallt bygg-, jordbruks- och servicesektorn (på restauranger och för hushållsarbete); jobb som oftast innehades av invandrad arbetskraft. Den spanska migrationspolitiken var under denna period således helt inriktad på arbetskraftsinvandring. Under 2006 beviljades arbetsoch uppehållstillstånd i utlänningarnas hemländer. Den öppna arbetslösheten uppgick under 2007 till 7,6 procent, vilket var en lägstanivå i modern tid. Men den internationella ekonomiska krisen, kombinerad med en inhemsk bostadsbubbla, har drabbat Spanien hårt de senaste två åren. Den officiella arbetslösheten ligger nu (december 2010) kring 20 procent. Sysselsättningsgraden är 60 procent, varav 68 procent för män och 52 procent för kvinnor. Den lagstadgade minimilönen uppgick 2009 till 624 euro i månaden. Arbetsveckan omfattar 40 timmar. Det är för kvinnor och män svårt att kombinera de ofta långa arbetsdagarna med ansvar för hem och familj. De höga barnomsorgsomkostnaderna utgör ett annat hinder. Frågan om att öka kvinnors deltagande i arbetslivet står dock högt på den politiska agendan i Spanien och debatteras flitigt. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat betydligt under senare år och uppgår nu till 22 procent.

9 9 De två största fackföreningarna i Spanien är UGT, Union General de Trabajadores (närstående PSOE) och Comisiones Obreras (CC.OO, närstående Förenade vänstern, IU). Dock är det enbart runt 15 procent av arbetskraften som är organiserad. Det råder fri strejkrätt (med minst fem dagars varsel). Det arbetsrättsliga skyddet enligt lagstiftningen är mycket starkt, vilket dock fått följden att en tredjedel av arbetskraften är anställd på tidsbegränsade kontrakt. En viss flexibilitet och reducering av avgångsvederlagen genomfördes som en del av regeringens krispaket år Regeringen söker stimulera fast anställning. Ett bekymmer är arbetsplatsolyckor som inte minskar i förekomst trots utökade ansträngningar för bättre skydd. Det är en fråga som ofta uppmärksammas av nyhetsmedier. Spanien är sedan lång tid part till FN:s arbetsorganisations (ILO:s) åtta centrala konventioner (de så kallade core labour standards ) om mänskliga rättigheter: - Förbud mot tvångsarbete (konventionerna nummer 29 och 105) - Förbud mot barnarbete (konventionerna nummer 138 och 182) - Icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna nummer 100 och 111) - Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna nummer 87 och 98) 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Den spanska hälso- och sjukvården håller hög standard och är fritt tillgänglig för alla invånare, även för invandrare som saknar uppehållstillstånd eftersom dessa också tillåts folkbokföra sig. Enligt Världshälsoorganisationens statistik över världens länder spenderar Spanien 8,1 procent av den totala statsbudgeten på hälsosektorn. Spanska kvinnor har den högsta medellivslängden inom EU, 84 år motsvarande siffra för män är 78 år. Det finns ett växande problem med välfärdssjukdomar som övervikt, särskilt bland barn och ungdomar. 12. Rätten till utbildning Skolgången är obligatorisk från 6 till 16 år. 95 procent av barnen går också i förskola från tre års ålder. Det finns offentliga, halvprivata och privata skolor. Flertalet av de privata skolorna drivs i katolska kyrkans regi. Undervisningen är kostnadsfri inom det offentliga undervisningssystemet.

10 10 De offentliga utgifterna för utbildning uppgår till 4,5 procent av BNP. Investeringarna i forskning och utveckling har ökat från en mycket låg nivå, men det fordras fortsatta ansträngningar för att målsättningen om två procent av BNP ska kunna uppnås. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Spanien hade fram till år 2007 en mycket god ekonomisk tillväxt, långt över genomsnittet i Europa. År 2006 var tillväxten av BNP 3,9 procent. Tre år senare -3,7 procent. Prognosen talar dock för en positiv tillväxt år Välståndet är ojämnt fördelat mellan kvinnor och män, olika delar av landet och olika åldrar av befolkningen. I Spanien finns traditionellt en stark solidaritet inom familjerna, också mellan generationerna, något som kompenserat för ett jämförelsevis svagt institutionellt stöd från samhället. Det har varit särskilt betydelsefullt i tider som de nu rådande med mycket hög arbetslöshet. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Jämställdhetsfrågor har givits hög prioritet av regeringen Zapatero. Utmaningarna är stora men det tidigare mansdominerade Spanien utvecklas snabbt mot ett allt mer jämställt samhälle. I mars 2007 trädde en ny jämställdhetslag i kraft i Spanien, vilket förde med sig viktiga förändringar för såväl företag och anställda som för politiker och föräldrar. Inom den offentliga förvaltningen ska jämställdhetsplaner upprättas och periodiska utvärderingar genomföras med könsnedbruten statistik. Privata företag med fler än 250 anställda måste utarbeta jämställdhetsplan i samråd med den lokala fackföreningen. Pappaledighet på 15 dagar infördes (mammaledigheten är fyra månader) och deltid blev en rättighet för föräldrar med barn under åtta år. Lagen eftersträvar att minst 40 procent av vardera könet ska vara representerat på olika områden, inklusive i valda organ. Privata företag ska sträva efter att inom åtta år uppnå en sådan könsfördelning i sin styrelse. Våld mot kvinnor är en fråga som givits stor uppmärksamhet under de senaste åren. Spanien har tidigare fått kritik av människorättsorganisationer för att vara alltför passivt i hanteringen av problemet. Det allra första lagstiftningsförslag

11 som PSOE-regeringen presenterade efter maktskiftet i mars 2004 innehöll en rad åtgärder för att öka skyddet för och stödet till kvinnor som drabbats av våld eller sexuella övergrepp av män. År 2005 inrättades särskilda åklagarmyndigheter och domstolar med enda uppgift att handlägga övergrepp mot kvinnor och polisen ges särskild utbildning för att hantera sådana anmälningar. Spanien drev också denna fråga i EU under sitt roterande ordförandeskap Prostitution förekommer allmänt i Spanien och frågan om dess kränkande effekter på kvinnor debatteras sällan inom politiken. I den mån den diskuteras är det i allmänhet olägenheten med sexhandel på allmän plats, inte exploateringen av kvinnan. Spanien är ett destinationsland för handel med kvinnor som tvingas in i sexuell exploatering. Dessa kvinnor kommer främst från vissa länder i Latinamerika och Östeuropa. Regeringen har dock ökat ansträngningarna mot människohandel. Polisen har tilldelats mer resurser för att bekämpa människohandel och straffsatserna har höjts för organisatörerna av sådana resor. Samhällets stöd till de utsatta kvinnorna har förbättrats. Statssekreteraren för jämställdhet Bibiana Aído driver också en kampanj för att få dagspressen att upphöra med sexköpsannonser. I Spanien tilläts tidigare abort endast om graviditeten innebar en allvarlig risk för kvinnans fysiska eller psykiska hälsa, om den var ett resultat av våldtäkt eller om barnet skulle komma att födas med allvarligt handikapp. I praktiken tolkades förstnämnda grund generöst och 97 procent av aborterna genomfördes med stöd av denna regel i ett tidigt skede av graviditeten. Men även mycket sena aborter förekom. För att stärka rättssäkerheten för kvinnor och deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter drev regeringen år 2010 igenom en modern abortlag med helt fri abort fram till 14:e veckan samt möjlighet till abort till 22:a veckan av medicinska skäl. Möjlighet ges för unga kvinnor mellan 16 och 18 år att abortera utan föräldrars medgivande, en fråga som var särskilt kontroversiell i debatten. PP röstade emot lagen och har begärt att konstitutionsdomstolen ska förklara den ogiltig. Sedan 2005 är det möjligt att erhålla skilsmässa utan betänketid och utan att ha varit gift i minst ett år, ha levt åtskilda och ha skäl för sin ansökan (som till exempel otrohet och alkoholism) vilket tidigare fordrades Barnets rättigheter Barn värderas generellt sett mycket högt i Spanien. Det är gängse att den äldre generationen deltar i det dagliga omhändertagandet av barnbarnen och barnen

12 deltar på ett naturligt sätt i det sociala livet. Samtidigt har uppfattningen överlag hittills varit att de ska veta sin plats och barnaga i uppfostrande syfte har varit socialt accepterat. Lagstiftningen tillät tidigare föräldrar att på skäligt och måttligt vis tillrättavisa sina barn. Denna möjlighet togs bort genom en lagändring år I flera regioner finns särskilda barnombudsmannainstitutioner (Defensor del Menor) med en ombudsman, utsedd av det regionala parlamentet, som tillvaratar barnens intressen inför de regionala myndigheterna. Bland de frågor som FN:s kommitté för barnets rättigheter tog upp vid granskningen av Spaniens rapport år 2010 finns situationen för ensamkommande barn, bland annat i mottagningscenter på Kanarieöarna, och frågan om deras återsändande till ursprungsländerna, liksom frågan om frihetsberövanden av minderåriga på grund av brottsmisstanke. I storleksordningen barn mellan 14 och 17 år frihetsberövas årligen enligt regeringens rapport till kommittén Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Spanien har 47 miljoner invånare, varav 5,7 miljoner är utlänningar. Av dessa kommer 2,3 miljoner från andra EU-länder. Den största enskilda gruppen utlänningar är rumäner ( ), följt av marockaner ( ), ecuadorianer ( ), britter ( ) samt vidare colombianer, bolivianer, tyskar, italienare, bulgarer och kineser i nämnd ordning. Den största koncentrationen av utlänningar finns i regionerna Andalusien, Katalonien, Madrid och Valencia. Invandrarna från Latinamerika är, givet det gemensamma språket, den grupp som har lättast att integrera sig i Spanien, medan de mer sentida invandrarna från Afrika och Asien har det svårare. Några främlingsfientliga politiska partier finns inte i det spanska parlamentet. FN:s MR-kommitté uttryckte vid granskningen av Spaniens rapport från 2008 oro över våldshandlingar mot personer tillhörande minoriteter, särskilt romer och immigranter från Nordafrika och Latinamerika. Kommittén uppmanade också Spanien att säkerställa att lagstiftningen mot rasdiskriminering och hets mot folkgrupp tillämpas fullt ut. Den största inhemska etniska minoriteten i Spanien är romer. Enligt en studie som opinionsinstitutet CIS utfört på uppdrag av arbetsmarknads- och socialministeriet under 2007 uppskattas gruppen romer uppgå till personer. På grund av historiska orsaker och den snabba omvandlingen av det spanska samhället har romerna kommit att bli marginaliserade i samhället med

13 undermåliga bostadsförhållanden, sämre tillgång till utbildning, hälsovård och social service samt en mycket hög arbetslöshet inom gruppen. 42 procent av de tillfrågade uppgav sig uppleva ett avståndstagande i sina kontakter med myndigheter. Spanskan är det officiella språket i Spanien, men i vissa regioner talas också andra språk och konstitutionen tillerkänner de regionala språken rätten att vara officiella tillsammans med spanskan i sina respektive regioner. Det gäller katalanska i Katalonien och Balearerna, valencianska i Valencia, baskiska i Baskien och galiciska i Galicien. Spanien svarar för kostnaden för att de regionala språken också ska kunna användas inom EU Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Sedan den 1 juli 2005 har den spanska äktenskapslagstiftningen en och samma lydelse oavsett om parterna som ingår äktenskap är av olika eller samma kön. Därigenom tillerkänns homosexuella precis samma rättigheter som heterosexuella i fråga om exempelvis äktenskap, adoption, arv och socialt skydd. Lagstiftningen var omdiskuterad då den infördes och kritiserades av konservativa och kyrkliga grupper men den åtnjuter ett starkt stöd bland den spanska allmänheten överlag. 18. Flyktingars rättigheter Någon flyktingpolitik i mer ambitiös bemärkelse finns inte i Spanien endast drygt personer ansökte om asyl under 2009 och 92 procent av ansökningarna beviljades inte. Istället väljer de personer som skulle kunna åberopa flyktingskäl att använda sig av de generösa gängse reglerna för invandring. Det är främst kubaner, colombianer och irakier som givits rätt till asyl. Ansökan om asyl sker antingen vid gränsstation, vid inrikesministeriets asylenhet eller via en spansk representation i utlandet. Ansökan handläggs av inrikesministeriet och beslut fattas av en interministeriell kommitté med representanter för inrikes-, utrikes-, arbetsmarknads- och justitieministerierna där UNHCR har observatörs- och yttranderätt. Det finns mottagningscenter runt om landet. De asylsökande har rätt till sjukvård och för barn är skolundervisning obligatorisk. De spanska myndigheterna samarbetar med UNHCR, som har kontor i Madrid, liksom med andra humanitära organisationer som CEAR (Comisión Española de Ayuda al Refugiado) och Röda korset.

14 Rättigheter för personer med funktionsnedsättning De funktionsnedsattas lika rättigheter är grundlagsfäst i Spanien och detta skydd preciseras i en särskild lag om social integration av funktionsnedsatta i samhället jämte en rad administrativa föreskrifter. Det finns en mängd statliga organ och frivilligorganisationer som arbetar för att underlätta de funktionsnedsattas situation. Spanien ratificerade i december 2007 som första EU-land FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess tilläggsprotokoll. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett stort antal oberoende frivilligorganisationer i Spanien som arbetar för mänskliga rättigheter, såväl nationella som internationella. Dessa organisationer bedriver sin verksamhet helt utan inskränkningar och med stöd av lagstiftning till deras förmån. Vissa uppgifter som i Sverige utförs av myndigheter sköts i Spanien istället av frivilligorganisationer, med ekonomiskt stöd från stat, region och kommun. I samband med självdeklarationen finns möjlighet att låta 0,7 procent av inkomstskatten tillfalla katolska kyrkan eller oberoende frivilligorganisationer som arbetar med välgörenhet. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Det genomförs inga särskilda internationella insatser för att främja mänskliga rättigheter i Spanien.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Spanien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Spanien har sedan diktatorn Francos död 1975 utvecklats till en modern europeisk demokrati

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner: Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 Nytt politiskt landskap efter historiskt val Partido Popular störst men svårt bilda regering Valet tvingar spanska politiker lära sig kohandla Intervju om

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 6.12.2013 2013/2183(INI) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 Förslag till betänkande (PE 310.970) Roberta

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer