1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Spanien 2010 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Spanien har sedan diktatorn Francos död 1975 utvecklats till en modern europeisk demokrati med god respekt för mänskliga rättigheter såväl i teori som i praktik. Den kritik som riktats mot landet har bland annat rört bristande rättssäkerhet för personer som frihetsberövats efter misstanke om terroristbrott och långa handläggningstider inom rättsväsendet. Regeringen arbetar dock aktivt för att komma till rätta med dessa utmaningar. Från att tidigare ha varit ett land med stora ekonomiska och sociala skillnader mellan kvinnor och män har en rad sociala reformer genomförts av den nuvarande regeringen för att stärka situationen för kvinnor och undanröja diskrimineringen. Även på HBT-området har den nuvarande spanska regeringen varit mycket aktiv och progressiv. Den ekonomiska tillväxten var fram till 2008 mycket god i Spanien vilket medförde ett stort behov av arbetskraft som till stor del fylldes av invandrare. Spanien gick under kort tid från att vara ett utvandringsland till det land som tog emot flest invandrare inom EU. Det innebar också att Spanien ställdes inför nya utmaningar för integrationen av invandrare i samhället. Den ekonomiska kris som drabbat Spanien sedan 2008 har försvårat möjligheten att genomföra det sociala reformprogrammet. Ekonomiska krispaket har tvingats genomföras och ytterligare reformer för att öka produktiviteten och för att garantera framtida pensioner är nödvändiga.

2 Spanien är ett land med långtgående delegering av kompetens till de autonoma regionerna. Det innebär att reglering och konkreta förhållandena kan variera avsevärt mellan olika delar av landet Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Spanien har ratificerat följande konventioner (år för ikraftträdandet i förhållande till Spanien): - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) (1977), samt tilläggsprotokollen om enskild klagorätt (1985) och avskaffandet av dödsstraffet (1991). - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) (1977), tilläggsprotokollet om klagorätt och undersökningsmekanism har undertecknats Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) (1969). - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) (1984) samt tilläggsprotokollet om enskild klagorätt (2001). - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) (1987) samt tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr (2006). - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) (1991) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi (2002). - Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) (2007), samt tilläggsprotokollet om klagorätt (2008). - Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of all Persons from Enforced Disappearances (ratificerad 2009). - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967 (1978). - Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) (2000).

3 3 - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) (1979). Spanska periodiska rapporter under MR-konventionerna har de senaste åren behandlats av MR-kommittén (2008), tortyrkommittén (2009) och kommittén för barnets rättigheter (2010). Spanien behandlades i FN:s MR-råds universella periodiska översyn år MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr För varje spansk regering är kampen mot terrorism av mycket stor betydelse. Terroristorganisationen ETA (Euskadi ta Askatasuna) som för en väpnad kamp för ett självständigt Baskien har sedan 1968 dödat över 800 personer, såväl företrädare för säkerhetstjänsten som civila. I mars 2006 förklarade ETA permanent vapenvila och vilja att inleda samtal om Baskiens framtid, men regeringen betraktade inte inviten som genuin när ETA den 30 december 2006 detonerade en bilbomb i ett av parkeringshusen vid den nybyggda terminalen vid flygplatsen i Madrid. Den 5 juli 2007 förklarade ETA att vapenvilan upphört. Regeringen har ställt sig kallsinnig till ytterligare en deklarerad vapenvila i september 2010 och förklarat att det enda som gäller för ETA är att agera i enlighet med lagen och lämna in sina vapen. Den 1 december 2007 dödade ETA två spanska civilgardister som deltog i en operation mot organisationen i sydvästra Frankrike. Det var första gången på drygt trettio år som ETA dödat en företrädare för spanska staten i Frankrike. Spanien är beroende av ett nära samarbete med franska myndigheter för att effektivt kunna bekämpa organisationen, vars medlemmar tidigare tagit sin tillflykt strax norr om spanska gränsen för att förbereda sin verksamhet i Spanien. Det spansk-franska polissamarbetet har de senaste åren varit framgångsrikt och ETA har försvagats avsevärt. År 2009 greps 141 misstänkta ETA-terrorister, jämfört med 105 året innan. Genom bilbomber mördades år 2009 en polisinspektör i Baskien och två civilgardister på Mallorca. Den spanska högsta domstolen förbjöd i mars 2003 ETA:s politiska gren Batasuna och omöjliggjorde därigenom partiets deltagande i de lokala och regionala valen samma år. Batasuna förde saken till den Europeiska domstolen

4 4 för mänskliga rättigheter i Strasbourg som i dom den 30 juni 2009 (Batasuna mot Spanien) förklarade den spanska lagen om politiska partier och förbudet mot Batasuna som förenliga med Europakonventionens bestämmelser (artiklarna 10 och 11) om yttrande-, mötes- och församlingsfrihet. Den 11 mars 2004 genomförde islamistiska terrorister ett sprängattentat i Madrid som medförde att 191 personer dödades och mer än skadades då tio bomber exploderade nästan samtidigt på fyra pendeltåg. Såväl nationell som internationell terrorism är således en fråga som står högt på den spanska dagordningen. Den kritik rörande mänskliga rättigheter som riktats mot landet har handlat särskilt om bristande rättssäkerhet för personer som frihetsberövas efter misstankar om terroristbrott. Det finns även obekräftade uppgifter om att gripna personer utsatts för misshandel av polisen eller civilgardet. Frågan om frihetsberövanden utan möjlighet att kommunicera med omvärlden har dock tagits upp av såväl FN:s kommitté för mänskliga rättigheter (FN:s MR-kommitté) som av FN:s rapportörer mot tortyr och om mänskliga rättigheter i terrorismbekämpning. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades helt i Spanien De sista avrättningarna ägde rum under Francotiden på mitten av 1970-talet. Premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero har tillskapat en internationell kommission för att driva frågan om ett globalt moratorium mot avrättningar från år Rätten till frihet och personlig säkerhet Det finns i Spanien fortfarande oläkta sår från de övergrepp som begicks under inbördeskriget ( ) och Francotiden ( ). Ofta innebar övergreppen ofrivilliga försvinnanden. I princip har någon nationell försoningsprocess inte ägt rum sedan demokratin återinfördes utan fokus har snarast legat på att modernisera Spanien. Därmed har betydelsen av en historisk återblick och vikten av att offren från inbördeskriget och diktaturen får ett offentligt erkännande fått stå tillbaka. Det regerande socialistpartiet PSOE drev frågan om ett sådant erkännande som ett av sina löften inför valet i mars 2004, men först den 31 oktober 2007 hade man samlat tillräckligt parlamentariskt stöd och Lagen om det historiska minnet kunde antas, dock utan stöd från det största oppositionspartiet Partido Popular.

5 Huvudpunkterna i lagen är ett fördömande av Franco-regimen, ökat ekonomiskt och socialt stöd åt inbördeskrigets och Francotidens offer och deras efterlevande, kartläggning av massgravar och stöd till privata utgrävningar, avlägsnade av Francotidens symboler från gator och byggnader, öppnande av arkiv för allmänheten, samt att De fallnas dal (Valle de los Caídos, Francos storslagna gravplats utanför Madrid) blir ett minnesmärke för alla offer och ett centrum för att sprida information om de brott som begåtts mot de mänskliga rättigheterna. Lagen innehåller också en reform som möjliggör för barnbarn till spanjorer som utvandrade på grund av inbördeskriget och den efterföljande diktaturen att återfå sitt spanska medborgarskap. Tidigare har denna möjlighet endast funnits för barn till de utvandrade Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Det spanska polisväsendet består av den nationella polisen som svarar för säkerheten i städerna och civilgardet som övervakar landsorten samt landets vägar och gränser. I Katalonien och Baskien finns också regionala poliskårer. Rättsväsendet omfattar domstolar på lokal, regional och nationell nivå med Högsta domstolen i Madrid som sista instans. Det finns också specialdomstolar för arbetsrätt, skatterätt, vårdnadsfrågor, våld mot kvinnor, militära ärenden samt en konstitutionsdomstol. Den nationella åklagarmyndigheten och domstolen Audiencia Nacional i Madrid hanterar mål om organiserad brottslighet av större omfattning, som bland annat terrorism, narkotikabrott och ekonomisk brottslighet. Efter kritik från FN:s MR-kommitté i dess granskning av Spaniens rapport från 2008 förbereder regeringen ändringar i rättegångsbalken för att tillförsäkra rätten till överklagande i alla typer av brottmål. Rättsväsendet dras fortfarande med långa häktningstider och handläggningstider av mål, vilket kritiserats av Europadomstolen som brott mot Europakonventionens artikel 6. En ombudsman - Defensor del Pueblo - väljs för en femårsperiod av kongressen och har till uppgift att se till att de rättigheter som är inskrivna i författningen efterlevs. Flera av de autonoma regionerna har sin egen motsvarighet till den nationelle justitieombudsmannen. Det finns också nationella och regionala ombudsmän för jämställdhets-, barn- respektive handikappfrågor. Korruptionen ges allt större utrymme i spanska medier, särskilt misstankar om korruption hos kommunala företrädare i tillståndsärenden, såsom för upphandling, byggnation och registrering av företag. Spanien hamnar på 30:e plats i Transparency Internationals lista över korruptionen bland världens länder år

6 Spanien saknar ännu en reglering om allmänna handlingars offentlighet, en reform som dock utlovats av premiärminister Zapatero. 7. Straffrihet De spanska domstolarna har tidigare haft en mycket vid jurisdiktion för internationella brott begångna i utlandet. I april 2005 dömde exempelvis Audiencia Nacional den argentinske före detta militären Adolfo Scilingo till 640 års fängelse för brott mot mänskligheten efter delaktighet i försvinnandena under militärdiktaturen i Argentina (åtalet omfattade bland annat svenskan Dagmar Hagelins fall), ett straff som Högsta domstolen skärpte till år i juli Vidare tillät konstitutionsdomstolen 2005 spansk domstol att pröva brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts i Guatemala. Det var den spanske förundersökningsdomaren Baltasar Garzón, verksam vid Audiencia Nacional, som förorsakade ett genombrott för diskussionen om möjligheterna för nationell lagföring av internationella brott begångna utomlands när han 1998 begärde före detta chilenske diktatorn Augusto Pinochet utlämnad från Storbritannien (där han befann sig för läkarvård) till Spanien för prövning av brott begångna mot spanska medborgare i Chile. Pinochet utlämnades aldrig till Spanien men först efter försäkran från chilenska myndigheter att pröva anklagelserna i Chile, vilket senare också kom att ske. På senare tid har emellertid problemen med en alltför vid domstolskompetens för internationella brott blivit uppenbara och genom en lagändring år 2009 krävs nu att spansk jurisdiktion förutsätter att annan effektiv utredning inte redan pågår avseende brotten, att offren är spanska medborgare, att de misstänkta förövarna befinner sig i Spanien eller att saken har en relevant koppling till Spanien. I sin granskning av den spanska rapporten från 2008 tog FN:s MR-kommitté upp frågan om de brott som begicks under inbördeskriget och under Francotiden. Kommittén uppmanar Spanien att överväga att upphäva 1977 års amnestilag och att vidta lagstiftningsåtgärder för att säkerställa att brott mot mänskligheten inte kan preskriberas. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Ovanstående rättigheter är grundlagsfästa i Spanien och respekteras generellt sett av myndigheterna. Det finns dock i praktiken vissa särskilda svårigheter för journalister att verka fritt beroende på terroristorganisationen ETA:s närvaro, vilket medför att Spanien hamnar på plats 44 när organisationen Reportrar utan

7 gränser rankar pressfriheten i världen år En intensiv debatt om tryckfrihetens gränser uppkom när satirtidningen Jueves sommaren 2007 publicerade en pornografisk karikatyr av kronprinsparet, något som medförde att tidningsnumret konfiskerades och de ansvariga utgivarna dömdes till böter för förolämpning av medlem av kungahuset. Mediemarknaden i Spanien är stor och i viss mån gemensam med de spansktalande länderna i Latinamerika. Dagstidningarna är förhållandevis tunga och politiskt inriktade, ibland med svårighet att rapportera neutralt i förhållande till ägarnas politiska agenda, medan TV-mediet präglas av lätta, kommersiella underhållningsprogram. Det finns ett mycket stort antal radiostationer De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Efter diktatorn Francos död 1975 har Spanien utvecklats till en modern europeisk demokrati. Landets konstitution trädde i kraft 1978 efter att ha godkänts vid en folkomröstning. Statschef är sedan 1975 kung Juan Carlos I. Regeringen vill gärna se en ändring av konstitutionen i syfte att göra tronföljden könsneutral, vilket fått ökad aktualitet genom att kronprinsparet fått två döttrar, Leonor 2005 och Sofia Kungen utnämner regeringschefen, som dessförinnan ska ha fått parlamentets förtroende. Parlamentet Las Cortes består av två kamrar: kongressen med 350 ledamöter och senaten med 259. Kongressens ledamöter utses proportionellt med utgångspunkt i hur många mandat partiet fått i respektive valkrets. Senaten har 208 direktvalda ledamöter och 51 som utses av regionerna. Regeringen har också önskemål om att reformera senaten för att göra den mer representativ för Spaniens regioner. I Spanien finns 17 autonoma regioner som har relativt omfattande självstyre, men med varierande innehåll. Regionerna har sina egna direktvalda parlament och regeringar med regeringschef, liksom egen administration och högsta domstol. Vidare finns två autonoma städer vid den nordafrikanska kusten, Ceuta och Melilla. Från att tidigare ha varit ett av Europas mest centraliserade länder är Spanien numera ett av de mest decentraliserade. Förmågan att hantera spänningen mellan centralmakt och region utgör en stor utmaning för en regeringschef i Spanien, särskilt i förhållande till de ekonomiskt välmående regionerna Katalonien och Baskien där nationalismen är stark. Allmänna val äger rum vart fjärde år, nästa gång senast i mars Vid valet 2004 tog socialistpartiet PSOE med José Luis Rodríguez Zapatero i spetsen makten efter åtta år i opposition. Även 2008 blev PSOE största parti och

8 8 regerar vidare som minoritetsregering. Det största oppositionspartiet är det borgerliga Partido Popular (PP). Då PSOE saknar egen majoritet i parlamentet har regeringen ofta att söka stöd hos ett eller flera regionala partier. I Katalonien och Baskien finns regionala nationalistiska partier som det borgerliga katalanska Samling och Enhet (Convergència i Unió, CiU), Kataloniens republikanska vänster (Esquerra Republicana de Catalunya, ERC) och det borgerliga baskiska nationalistpartiet (Partido Nacionalista Vasco, PNV). Av regeringens 16 medlemmar är 7 kvinnor. Av kongressens ledamöter är 35 procent kvinnor. Jämställdhetslagen föreskriver att minst två personer av varje segment om fem kandidater på valsedlarna ska vara kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Tiden fram till år 2008 präglades av en gynnsam ekonomisk utveckling, som skapade ett stort antal nya arbetstillfällen. År 2007 tillkom till exempel arbetstillfällen, en ökning med tre procent. Spanien hade behov av billig arbetskraft inom framförallt bygg-, jordbruks- och servicesektorn (på restauranger och för hushållsarbete); jobb som oftast innehades av invandrad arbetskraft. Den spanska migrationspolitiken var under denna period således helt inriktad på arbetskraftsinvandring. Under 2006 beviljades arbetsoch uppehållstillstånd i utlänningarnas hemländer. Den öppna arbetslösheten uppgick under 2007 till 7,6 procent, vilket var en lägstanivå i modern tid. Men den internationella ekonomiska krisen, kombinerad med en inhemsk bostadsbubbla, har drabbat Spanien hårt de senaste två åren. Den officiella arbetslösheten ligger nu (december 2010) kring 20 procent. Sysselsättningsgraden är 60 procent, varav 68 procent för män och 52 procent för kvinnor. Den lagstadgade minimilönen uppgick 2009 till 624 euro i månaden. Arbetsveckan omfattar 40 timmar. Det är för kvinnor och män svårt att kombinera de ofta långa arbetsdagarna med ansvar för hem och familj. De höga barnomsorgsomkostnaderna utgör ett annat hinder. Frågan om att öka kvinnors deltagande i arbetslivet står dock högt på den politiska agendan i Spanien och debatteras flitigt. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat betydligt under senare år och uppgår nu till 22 procent.

9 9 De två största fackföreningarna i Spanien är UGT, Union General de Trabajadores (närstående PSOE) och Comisiones Obreras (CC.OO, närstående Förenade vänstern, IU). Dock är det enbart runt 15 procent av arbetskraften som är organiserad. Det råder fri strejkrätt (med minst fem dagars varsel). Det arbetsrättsliga skyddet enligt lagstiftningen är mycket starkt, vilket dock fått följden att en tredjedel av arbetskraften är anställd på tidsbegränsade kontrakt. En viss flexibilitet och reducering av avgångsvederlagen genomfördes som en del av regeringens krispaket år Regeringen söker stimulera fast anställning. Ett bekymmer är arbetsplatsolyckor som inte minskar i förekomst trots utökade ansträngningar för bättre skydd. Det är en fråga som ofta uppmärksammas av nyhetsmedier. Spanien är sedan lång tid part till FN:s arbetsorganisations (ILO:s) åtta centrala konventioner (de så kallade core labour standards ) om mänskliga rättigheter: - Förbud mot tvångsarbete (konventionerna nummer 29 och 105) - Förbud mot barnarbete (konventionerna nummer 138 och 182) - Icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna nummer 100 och 111) - Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna nummer 87 och 98) 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Den spanska hälso- och sjukvården håller hög standard och är fritt tillgänglig för alla invånare, även för invandrare som saknar uppehållstillstånd eftersom dessa också tillåts folkbokföra sig. Enligt Världshälsoorganisationens statistik över världens länder spenderar Spanien 8,1 procent av den totala statsbudgeten på hälsosektorn. Spanska kvinnor har den högsta medellivslängden inom EU, 84 år motsvarande siffra för män är 78 år. Det finns ett växande problem med välfärdssjukdomar som övervikt, särskilt bland barn och ungdomar. 12. Rätten till utbildning Skolgången är obligatorisk från 6 till 16 år. 95 procent av barnen går också i förskola från tre års ålder. Det finns offentliga, halvprivata och privata skolor. Flertalet av de privata skolorna drivs i katolska kyrkans regi. Undervisningen är kostnadsfri inom det offentliga undervisningssystemet.

10 10 De offentliga utgifterna för utbildning uppgår till 4,5 procent av BNP. Investeringarna i forskning och utveckling har ökat från en mycket låg nivå, men det fordras fortsatta ansträngningar för att målsättningen om två procent av BNP ska kunna uppnås. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Spanien hade fram till år 2007 en mycket god ekonomisk tillväxt, långt över genomsnittet i Europa. År 2006 var tillväxten av BNP 3,9 procent. Tre år senare -3,7 procent. Prognosen talar dock för en positiv tillväxt år Välståndet är ojämnt fördelat mellan kvinnor och män, olika delar av landet och olika åldrar av befolkningen. I Spanien finns traditionellt en stark solidaritet inom familjerna, också mellan generationerna, något som kompenserat för ett jämförelsevis svagt institutionellt stöd från samhället. Det har varit särskilt betydelsefullt i tider som de nu rådande med mycket hög arbetslöshet. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Jämställdhetsfrågor har givits hög prioritet av regeringen Zapatero. Utmaningarna är stora men det tidigare mansdominerade Spanien utvecklas snabbt mot ett allt mer jämställt samhälle. I mars 2007 trädde en ny jämställdhetslag i kraft i Spanien, vilket förde med sig viktiga förändringar för såväl företag och anställda som för politiker och föräldrar. Inom den offentliga förvaltningen ska jämställdhetsplaner upprättas och periodiska utvärderingar genomföras med könsnedbruten statistik. Privata företag med fler än 250 anställda måste utarbeta jämställdhetsplan i samråd med den lokala fackföreningen. Pappaledighet på 15 dagar infördes (mammaledigheten är fyra månader) och deltid blev en rättighet för föräldrar med barn under åtta år. Lagen eftersträvar att minst 40 procent av vardera könet ska vara representerat på olika områden, inklusive i valda organ. Privata företag ska sträva efter att inom åtta år uppnå en sådan könsfördelning i sin styrelse. Våld mot kvinnor är en fråga som givits stor uppmärksamhet under de senaste åren. Spanien har tidigare fått kritik av människorättsorganisationer för att vara alltför passivt i hanteringen av problemet. Det allra första lagstiftningsförslag

11 som PSOE-regeringen presenterade efter maktskiftet i mars 2004 innehöll en rad åtgärder för att öka skyddet för och stödet till kvinnor som drabbats av våld eller sexuella övergrepp av män. År 2005 inrättades särskilda åklagarmyndigheter och domstolar med enda uppgift att handlägga övergrepp mot kvinnor och polisen ges särskild utbildning för att hantera sådana anmälningar. Spanien drev också denna fråga i EU under sitt roterande ordförandeskap Prostitution förekommer allmänt i Spanien och frågan om dess kränkande effekter på kvinnor debatteras sällan inom politiken. I den mån den diskuteras är det i allmänhet olägenheten med sexhandel på allmän plats, inte exploateringen av kvinnan. Spanien är ett destinationsland för handel med kvinnor som tvingas in i sexuell exploatering. Dessa kvinnor kommer främst från vissa länder i Latinamerika och Östeuropa. Regeringen har dock ökat ansträngningarna mot människohandel. Polisen har tilldelats mer resurser för att bekämpa människohandel och straffsatserna har höjts för organisatörerna av sådana resor. Samhällets stöd till de utsatta kvinnorna har förbättrats. Statssekreteraren för jämställdhet Bibiana Aído driver också en kampanj för att få dagspressen att upphöra med sexköpsannonser. I Spanien tilläts tidigare abort endast om graviditeten innebar en allvarlig risk för kvinnans fysiska eller psykiska hälsa, om den var ett resultat av våldtäkt eller om barnet skulle komma att födas med allvarligt handikapp. I praktiken tolkades förstnämnda grund generöst och 97 procent av aborterna genomfördes med stöd av denna regel i ett tidigt skede av graviditeten. Men även mycket sena aborter förekom. För att stärka rättssäkerheten för kvinnor och deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter drev regeringen år 2010 igenom en modern abortlag med helt fri abort fram till 14:e veckan samt möjlighet till abort till 22:a veckan av medicinska skäl. Möjlighet ges för unga kvinnor mellan 16 och 18 år att abortera utan föräldrars medgivande, en fråga som var särskilt kontroversiell i debatten. PP röstade emot lagen och har begärt att konstitutionsdomstolen ska förklara den ogiltig. Sedan 2005 är det möjligt att erhålla skilsmässa utan betänketid och utan att ha varit gift i minst ett år, ha levt åtskilda och ha skäl för sin ansökan (som till exempel otrohet och alkoholism) vilket tidigare fordrades Barnets rättigheter Barn värderas generellt sett mycket högt i Spanien. Det är gängse att den äldre generationen deltar i det dagliga omhändertagandet av barnbarnen och barnen

12 deltar på ett naturligt sätt i det sociala livet. Samtidigt har uppfattningen överlag hittills varit att de ska veta sin plats och barnaga i uppfostrande syfte har varit socialt accepterat. Lagstiftningen tillät tidigare föräldrar att på skäligt och måttligt vis tillrättavisa sina barn. Denna möjlighet togs bort genom en lagändring år I flera regioner finns särskilda barnombudsmannainstitutioner (Defensor del Menor) med en ombudsman, utsedd av det regionala parlamentet, som tillvaratar barnens intressen inför de regionala myndigheterna. Bland de frågor som FN:s kommitté för barnets rättigheter tog upp vid granskningen av Spaniens rapport år 2010 finns situationen för ensamkommande barn, bland annat i mottagningscenter på Kanarieöarna, och frågan om deras återsändande till ursprungsländerna, liksom frågan om frihetsberövanden av minderåriga på grund av brottsmisstanke. I storleksordningen barn mellan 14 och 17 år frihetsberövas årligen enligt regeringens rapport till kommittén Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Spanien har 47 miljoner invånare, varav 5,7 miljoner är utlänningar. Av dessa kommer 2,3 miljoner från andra EU-länder. Den största enskilda gruppen utlänningar är rumäner ( ), följt av marockaner ( ), ecuadorianer ( ), britter ( ) samt vidare colombianer, bolivianer, tyskar, italienare, bulgarer och kineser i nämnd ordning. Den största koncentrationen av utlänningar finns i regionerna Andalusien, Katalonien, Madrid och Valencia. Invandrarna från Latinamerika är, givet det gemensamma språket, den grupp som har lättast att integrera sig i Spanien, medan de mer sentida invandrarna från Afrika och Asien har det svårare. Några främlingsfientliga politiska partier finns inte i det spanska parlamentet. FN:s MR-kommitté uttryckte vid granskningen av Spaniens rapport från 2008 oro över våldshandlingar mot personer tillhörande minoriteter, särskilt romer och immigranter från Nordafrika och Latinamerika. Kommittén uppmanade också Spanien att säkerställa att lagstiftningen mot rasdiskriminering och hets mot folkgrupp tillämpas fullt ut. Den största inhemska etniska minoriteten i Spanien är romer. Enligt en studie som opinionsinstitutet CIS utfört på uppdrag av arbetsmarknads- och socialministeriet under 2007 uppskattas gruppen romer uppgå till personer. På grund av historiska orsaker och den snabba omvandlingen av det spanska samhället har romerna kommit att bli marginaliserade i samhället med

13 undermåliga bostadsförhållanden, sämre tillgång till utbildning, hälsovård och social service samt en mycket hög arbetslöshet inom gruppen. 42 procent av de tillfrågade uppgav sig uppleva ett avståndstagande i sina kontakter med myndigheter. Spanskan är det officiella språket i Spanien, men i vissa regioner talas också andra språk och konstitutionen tillerkänner de regionala språken rätten att vara officiella tillsammans med spanskan i sina respektive regioner. Det gäller katalanska i Katalonien och Balearerna, valencianska i Valencia, baskiska i Baskien och galiciska i Galicien. Spanien svarar för kostnaden för att de regionala språken också ska kunna användas inom EU Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Sedan den 1 juli 2005 har den spanska äktenskapslagstiftningen en och samma lydelse oavsett om parterna som ingår äktenskap är av olika eller samma kön. Därigenom tillerkänns homosexuella precis samma rättigheter som heterosexuella i fråga om exempelvis äktenskap, adoption, arv och socialt skydd. Lagstiftningen var omdiskuterad då den infördes och kritiserades av konservativa och kyrkliga grupper men den åtnjuter ett starkt stöd bland den spanska allmänheten överlag. 18. Flyktingars rättigheter Någon flyktingpolitik i mer ambitiös bemärkelse finns inte i Spanien endast drygt personer ansökte om asyl under 2009 och 92 procent av ansökningarna beviljades inte. Istället väljer de personer som skulle kunna åberopa flyktingskäl att använda sig av de generösa gängse reglerna för invandring. Det är främst kubaner, colombianer och irakier som givits rätt till asyl. Ansökan om asyl sker antingen vid gränsstation, vid inrikesministeriets asylenhet eller via en spansk representation i utlandet. Ansökan handläggs av inrikesministeriet och beslut fattas av en interministeriell kommitté med representanter för inrikes-, utrikes-, arbetsmarknads- och justitieministerierna där UNHCR har observatörs- och yttranderätt. Det finns mottagningscenter runt om landet. De asylsökande har rätt till sjukvård och för barn är skolundervisning obligatorisk. De spanska myndigheterna samarbetar med UNHCR, som har kontor i Madrid, liksom med andra humanitära organisationer som CEAR (Comisión Española de Ayuda al Refugiado) och Röda korset.

14 Rättigheter för personer med funktionsnedsättning De funktionsnedsattas lika rättigheter är grundlagsfäst i Spanien och detta skydd preciseras i en särskild lag om social integration av funktionsnedsatta i samhället jämte en rad administrativa föreskrifter. Det finns en mängd statliga organ och frivilligorganisationer som arbetar för att underlätta de funktionsnedsattas situation. Spanien ratificerade i december 2007 som första EU-land FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess tilläggsprotokoll. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett stort antal oberoende frivilligorganisationer i Spanien som arbetar för mänskliga rättigheter, såväl nationella som internationella. Dessa organisationer bedriver sin verksamhet helt utan inskränkningar och med stöd av lagstiftning till deras förmån. Vissa uppgifter som i Sverige utförs av myndigheter sköts i Spanien istället av frivilligorganisationer, med ekonomiskt stöd från stat, region och kommun. I samband med självdeklarationen finns möjlighet att låta 0,7 procent av inkomstskatten tillfalla katolska kyrkan eller oberoende frivilligorganisationer som arbetar med välgörenhet. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Det genomförs inga särskilda internationella insatser för att främja mänskliga rättigheter i Spanien.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Spanien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Spanien har sedan diktatorn Francos död 1975 utvecklats till en modern europeisk demokrati

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Information

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Costa Rica 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Costa Rica är i ett regionalt sammanhang

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Mänskligarättighe ter

Mänskligarättighe ter Mänskligarättighe ter & ISO 26000 Sandra Atler, jurist ECPAT Sverige Mot barnsexhandel Barnsexhandel =kommersiell sexuell exploatering av barn Hear no evil Barnsexturism = kommersiellt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Samtliga centrala konventioner på området mänskliga rättigheter har ratificerats av Grekland;

Samtliga centrala konventioner på området mänskliga rättigheter har ratificerats av Grekland; Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-27 LS-LED06-393 99 Ratificering av Europarådet för lokala och regionala organs (CLRAE) deklaration om kampen mot människohandel, trafficking Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Grekland 2006. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Grekland 2006. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna President Paul Biya har dominerat den politiska scenen i Kamerun sedan han övertog presidentposten

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Filippinerna 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Filippinerna 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Partipolitik, partisystem och partifamiljer i Storbritannien, Spanien och Polen

Partipolitik, partisystem och partifamiljer i Storbritannien, Spanien och Polen Partipolitik, partisystem och partifamiljer i Storbritannien, Spanien och Polen I alla demokratiska länder representeras befolkningen av flera olika partier, som i sin tur kan analyseras enligt partipolitik,

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer