20N [39- Beslut om åtgärder på förskolor 2U

Transkript

1 1(3) Beslut Diarienr: MN DB 1027/ ÄNGELHOLMS KOMMUN Handläggare: Lina Johansson Direkttel: E-post: Barn- och utbildningsnämnden Ängelholms kommun Ängelholm 2U N [39- Beslut om åtgärder på förskolor Miljönämnden beslutar, i enlighet med gällande delegationsordning samt med stöd av 2 kap 2-3, 9 kap 3 och 26 kap 9, 19 och 21 miljöbalken (1998:808), samt 1, 4-6 förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, förelägga Ängelholms kommun genom Barnoch Utbildningsnämnden med organisationsnummer om följande: att att upprätta en tydlig skriftlig ansvarfördelning över kommunala förskolors utemiljö. Ansvarsfördelningen ska anpassas till varje enskild förskola. Detta ska utföras och redovisas till miljökontoret snarast, dock senast 28 februari upprätta rutiner för regelbunden kontroll av förskolornas utemiljö med tillhörande lekredskap, detta ska finnas med i respektive förskolas egenkontrollprogram. Besiktning av förskolornas utemiljö ska utföras regelbundet dock minst en gång per år. Resultatet ska rapporteras till verksamhetsanvarig på varje förskola samt finnas tillgängligt vid tillsynsbesök. Om detta föreläggande inte följs, kan Miljönämnden besluta att ovanstående föreläggande förenas med vite enligt 26 kap 14 Miljöbalk (1998:808). Bakgrund har under 2014 bedrivit tillsyn med fokus utemiljö på alla förskolor i Ängelholms kommun. kunde på de kommunala verksamheterna se att det saknas ansvarsfördelning för utemiljön. Det är även oklart om och i så fall när besiktning av utemiljö och lekredskap sker. Kommunicering Beslutspunkterna har kommunicerats under möte den 12 juni 2014 med Margreth Andersson och Jonas Trulsson. Inga ny uppgifter eller synpunkter inkom rörande föreläggandet. Bedömning Enligt miljöbalken 2 kap 2 ska alla som bedriver en verksamhet skaffa sig den kunskap som behövs, med hänsyn till verksamhetens omfattning, för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. För att minska risken för att olägenhet för barnens hälsa ska uppstå bedömer miljökontoret att det är viktigt att den miljö barnen vistas i regelbundet kontrolleras och underhålls. För att kontroll, underhåll och eventuellt åtgärdande av brister ska kunna genomföras behöver det tydligt framgå vem som har ansvar för vad i förskolornas utemiljö. Förskolor är anmälningspliktiga enligt 38, förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, det ska därför finnas ett skriftligt egenkontrollprogram enligt

2 nordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Enligt denna förordning ska ( rksamheter som omfattas av förordningen även ha en fastställd och dokumenterad.(1,varsfördelning. Då ansvarsfördelning idag saknas för förskolornas utemiljö, och det k ( n är oklart vad fastighetsägare respektive verksamhetsutövare ansvarar för, anser (1111ökontoret att en komplett ansvarsfördelning för förskolorna ska upprättas. 2(3 :lågt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll skall det finnas finner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott tillgick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Enligt samma yrordning ska verksamhetsutövaren fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma nnkerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. anser därför att,-gelbunden besiktning av förskolornas utemiljö ska ske. På så sätt kan verksamheterna ntrollera utrustning mm och samtidigt använda detta som underlag för att undersöka, h bedöma riskerna utifrån hälso- och miljösynpunkt. 2 kap. 3 miljöbalken ska alla som bedriver verksamhet utföra de skyddsåtgärder, iaktta de änsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller giotverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Då odetssa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet kan medföra dikigenhet för människors hälsa bedömer miljökontoret det rimligt att Barn- och othildningsnämnden vidtar ovan nämnda åtgärder. i,agstöd M I ljöbalk (1998:808) ap. 2 g Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa ly den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. kap. 3 $ Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utför: dr skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs föl förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa =,jliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en ( rksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. A ap. 3 Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller gienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. kap. 9 $ En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud,in behövs för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats me(,d av balken ska följas. kap. 19 $ Den son i bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra Magenheter för mänr riskors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidt ar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt Ulla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Den som bedriver lådan verksamhet sk: dl lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tineynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. `6 kap. 21.E Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en axgärd som det finns bestämmelser om i denna balk eller i föreskrifter som meddelats med stöd dt balken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Intennet

3 Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet. 3(3) Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll 1 Denna förordning gäller för den, som yrkesmässigt bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder, som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 9 eller kap. miljöbalken. 4 5 För varje verksamhet skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt 1. miljöbalken, 2. föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken, samt 3. domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande och kontroll meddelade med stöd av de författningar som avses i 1 och 2. 5 jr Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det som föreskrivs i första stycket skall dokumenteras. 65 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Information Detta beslut kan överklagas, se bifogad överklagningsinstruktion. För miljönämnden Lina Johansson Miljöinspektör Kopia: Akt Bilaga: Överklagningsinstruktion Förskolornas utemiljö - projektrapportering

4

5 Miljönämnden ÄNGELHOLMS KOMMUN Så här överklagar du till Länsstyrelsen Du kan alltid överklaga ett beslut om du tycker att det är felaktigt. Efter du har tagit emot ett beslut från oss har du tre veckor på dig att överklaga detta. Vi skickar alltid med denna instruktion så att du vet hur du ska göra. Detta beslut överklagas hos Länsstyrelsen. Motivera varför du tycker att beslutet är felaktigt. Vi kan i regel inte gå vidare i ärendet innan Länsstyrelsen har hanterat din överklagan och gett oss sitt utlåtande. Det finns beslut som gäller även om du överklagar, men i dessa fall framgår det i själva beslutet. Fråga oss gärna om du är osäker! Du överklagar beslutet genom att skriva ett brev till Länsstyrelsen i Skåne län. o o Tala om vilket beslut du överklagar, t ex genom att ange beslutets paragrafnummer. Redogör för dels varför du menar att Miljönämndens beslut är felaktigt och dels hur du anser att beslutet ska ändras. Du undertecknar brevet med namnförtydligande och uppger personnummer, postadress och telefonnummer. Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din åsikt, bör du skicka med det. Du kan givetvis anlita ombud att sköta överklagandet åt dig. OBS! 1. Brevet ska lämnas/skickas till Miljönämnden och inte till Länsstyrelsen. Den ordningen har kommit till främst för att påskynda handläggningen. Miljönämnden kan då sända sina handlingar till Länsstyrelsen samtidigt med ditt överklagande. 2. Miljönämnden måste ha fått ditt överklagande inom tre veckor från den dag du fått del av beslutet, annars kan ditt överklagande inte handläggas vidare! Miljönämndens adress är: Miljönämnden Ängelholm Vill du veta mera om hur du ska göra, ring eller skriv till. Rev Telefon Fax E-post miljokontor@engelholm.se

6

7 1(4) Projektrapportering Miljönämnden V\(, \P-, h()\1111 \ Förskolornas utemiljö Bakgrund har under år 2014 bedrivit tillsyn med fokus utemiljö på a% förskolor i Ängelholms kommun. Tillsynen inriktades på verksamheternas egenkontroll och utformning av utemiljön. I denna rapport redovisas resultatet från de inspektioner som genomförts under år Syfte Syftet med tillsynen var att förbättra och öka kunskapen om utemiljön på förskolor. Avgränsningar Det finns 39 förskolor i Ängelholms kommun och samtliga av dessa har besökts. Inspektionerna har främst inriktats på verksamheternas egenkontroll och utformning av utemiljön. Vid inspektionerna kontrollerades följande punkter: 1. Vilken typ av byggnad ligger förskolan i? 2. Är byggnaden/lokalerna ursprungligen byggd för att vara förskola? 3. Vilken trafikintensitet är det på den största gata eller väg som du kan se från något fönster i förskolan (inom ett avstånd på 50 m)? 4. Sover barnen utomhus? 5. Vart sover barnen om de sover ute? 6. Hör det en utomhusmiljö/gård till förskolan? 7. Kan barnen släppas ut direkt från lokalen på egen hand? 8. Hur många kvadratmeter är förskolans gård? 9. Vilken beläggning är det på gården? 10. Finns det tillgång till skuggad lekplats i direkt anslutning till förskolan? 11. Medger placeringen av lekredskap (gungor, sandlåda, rutschkana m.m.) skugga vid dessa? 12. Finns det träd eller buskar som barnen kan klättra i? 13. Finns det vegetation på gården? 14. Finns det allerigframkallande planterade växter och träd? 15. Hur skulle ni beskriva utemiljön (t.ex. spännande, enformig, rymlig, kuperad, tråkig, torftig, enformig, rolig etc.)? 16. Upplevs gården som kreativ ur barnperspektivet? 17. Upplevs gården som säker? 18. Görs det regelbunden besiktning av lekredskapen (gungor, klätterställningar, etc)? 19. Får personalen reda på när kontroll av lekredskap skett? 20. Finns det en tydlig fördelning av ansvaret för lekredskapen och utomhusmiljön? 21. Besöker ni någon park/grönområde regelbundet?

8 22. Hur långt är det till parken/grönområdet? 23. Hur många gånger per år besöker ni parken/grönområdet? 24. Hur många procent har ni som målsättning att barnen ska vistas utomhus? 2(4) Genomförande )jektet har genomförts av miljökontorets hälsoskyddsgrupp som innan tillsynsbesöket k lekade ut en enkät till verksamheterna tillsammans med ett informations- och,.4)icriingsbrev. ville på detta sätt skapa en diskussion på verksamheten om tior de upplever sin utemiljö. ektionsunderlaget arbetades fram av hälsoskyddsgruppen och bedömningarna till nspektionsunderlaget bygger på rapporten Miliömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolor i 44.14/mö (Stroh et al., 2010). ikegelholrns samtliga 39 förskolor har besökts under Vid inspektionen gick öinspektör samt representanter från förskolan gemensamt igenom den enkät som e hade skickats ut. Efter varje inspektion sammanställdes anteckningar från ektionen i en inspektionsrapport som sedan skickades ut till verksamhetsutövaren. Resultat it nom projektet har miljökontoret fått en överblick över vilka brister som ofta förekommer på It tina typ av verksamhet. Genom projektet har de deltagande inspektörerna fått en bättre unskap om utemiljön på förskolorna i kommunen och förhoppningsvis har även rksamheternas kunskaper om utemiljön ökat. Resultatet av ett urval av de punkter som kontrollerades i samband med inspektionerna redovisas tabell 1. I *hell 1. Ett urval av de olika punkterna som kontrollerades vid inspektionen och antal verksamheter Har fler än 6 fordon/min på största gatan inom 50 m 10 Ba rnen sover utomhus 28 Har en egen gård till förskolan 39 Ramen måste ledsagas ut till gården 1 "temiljöns beläggning består mest av plattor, asfalt, grus eller 6 tärnande 1,r ej tillgång till skuggad lekplats 6 Placering av lekredskap är i direkt solljus 11 I i r träd och buskar barnen kan klättra i 27 i ar en gård som upplevs kreativ ur barnperspektivet 24 rskolor som inte vet om det sker besiktning av lekredskapen 8 t orskolor där personalen inte får återkoppling när kontroll av 22 lekredskap skett a knar tydlig dokumenterad ansvarsfördelning för utemiljön 29 besöker park/grönområde regelbundet 39 Lir som målsättning att vara ute minst 50 % 20 Antal verksamheter

9 3(4) kunde vid tillsynen se brister i förskolornas egenkontroll framför allt gällande ansvarsfördelning och kontroll samt underhåll av utrustning. Som kan ses i resultatet ovan saknar mer än hälften av förskolorna en dokumenterad ansvarsfördelning för utemiljön. Detta leder bland annat till att personalen inte vet vart de ska vända sig när olika problem i utemiljön upptäcks. Det är också oklart på flertalet förskolor om besiktning av lekredskap sker. Personalen får sällan information om besiktning skett och får heller inte veta resultatet av eventuella besiktningar. De flesta förskolorna saknar underhållsplan för utemiljön vilket lett till att underhållet på flera förskolegårdar är eftersatt och lekredskapen är slitna. Utöver egenkontrollen uppmärksammades bland annat brister i avsaknad av skuggad lekplats samt att lekredskap var placerade i direkt solljus. Staketen var vid flertalet förskolor inte anpassade för verksamheten vilket medför en ökad risk för att barnen kan ta sig ut från förskolans område. På vissa förskolor fanns också otillräckliga eller trasiga skydd vid gungor. Trots detta upplevdes utemiljön av både personal och miljökontor som säker för barnen på de flesta av förskolorna. Positivt var också att personlen på förskolorna trots begränsade resurser alltid försöker utnyttja utemiljön på bästa sätt för att denna ska vara spännande och kreativ för barnen. Alla förskolorna besöker också regelbundet andra parker eller grönområden. Förskolornas gårdar varierade mycket i storlek, mellan kvadratmeter per barn, dock hade de flesta en yta på mer än 30 kvadratmeter per barn. Information SCAMPER genomförde år 2004 en studie som undersökte elva olika förskolegårdars inverkan på barns spontana fysiska aktivitet och exponering av UV-strålning. Resultatet visade att barn som rörde sig i stora, kuperade utemiljöer med mycket vegetation rörde sig i genomsnitt cirka 20 c 1/0 mer, mätt med stegräknare, samtidigt som skadlig solexponeringen minskade med omkring 40% jämfört med barn som inte hade tillgång till sådana miljöer (Boldemann et al., 2005). Slutsatsen av studien är alltså att växtlighet och kuperad mark på förskolegårdar uppmuntrar barns fysiska aktivitet, samtidigt som det minskar deras utsatthet för stark sol. Strålskyddsmyndigheten och länsstyrelserna skriver i publikationen Solskyddsfaktorer.ju tips för säkrare lekplatser och friskare barn att mellan hälften och två tredjedelar av lekmiljön bör vara kuperad och bevuxen. Det främjar fysisk aktivitet och ger skydd mot solen. Träd, buskar och annan växtlighet minskar UV-exponeringen med närmare hälften. Växtligheten ger skugga och skydd för den brännande solen och den ger spännande lekplatser bland grenar och stenar. Klätterställningar, gungor och sandlådor kan gärna placeras så de är i skugga mellan klockan 10:00 och 16:00. Solens strålar är mindre farliga på morgnar och kvällar. Landskapsarkitekten Patrik Grahn har åskådliggjort vad förskolans utemiljöer har för effekt på barns motoriska och psykosociala utveckling. Barnens motoriska färdigheter är mer utvecklade och deras koncentrationsförmåga är högre på en förskola med variationsrik, halvvild trädgårdskaraktär, jämfört med en lägenhetsförskola i en innerstadsmiljö med en förskolegård i form av en mindre bostadsgård (Grahn et al., 1997). Thorbjörn Laike visar även i sin forskning att utåtriktade barn kan uppvisa negativa beteenden om de måste vistas i en monoton utemiljö som inte erbjuder dem tillräckligt stor positiv stimulans (Laike, Lindholm & Åkerblom, 1994). Andra studier som gjorts på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp visade tydligt att barn och lärare på en uteförskola hade färre sjukdagar än på en vanlig förskola (Trygghansa, 2009). Ett tillägg till detta är att sömn är vitalt för att kroppens återhämtningsmekanismer ska fungera och att stimulerande utelek i hög grad bidrar till bättre sömn (Norfolk, 2003). Alla dessa forskningsresultat visar tydligt varför våra förskolegårdar och skolgårdar måste utvecklas och

10 klarar varför det inte räcker med schablonmässigt utplacerade lekredskap på en ofta alltför 011en asfaltsgård Mer information, trålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelserna har gemensamt tagit fram en broschyr med förslag hur barns utemiljöer kan utformas så att barnen skyddas från skadlig UV-strålning. Till xempel kan skolgårdar planeras med träd som ger barnen skugga när de leker mitt på dagen. ittps:// tips-for-sakrare-lekplatser-och-friskare-barn/ il handbok i utformning av förskolors utemiljöer - trädgårdar att lära och leka i, Sara Chronvall x amensarbete vid Institutionen för stad och land 30 hp, Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna ndskap s arkit ektur, 2010 tp: / / stud. epsilon.slu.se /1197/1 /Chronval_S_ pdf emiljö vid förskolor i Malmö - ett verktyg för planering, utformning och bygglovgranskning, 1 almö Stad, 2011 i / /malmo.se/download/ df13bb7e8db1b8e7f/ /utemiroc id+f)/0c3 /0136rskolor+i+Malm'YoC3 /0B6+dec+2011.pdf 4(4).ina Johansson 1.iljöinspektör P ostadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2