FÖRÄLDRAGUIDE INFORMATION OCH STÖD FÖR BARNFAMILIJER I SKILSMÄSSA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRÄLDRAGUIDE INFORMATION OCH STÖD FÖR BARNFAMILIJER I SKILSMÄSSA"

Transkript

1 FÖRÄLDRAGUIDE INFORMATION OCH STÖD FÖR BARNFAMILIJER I SKILSMÄSSA

2

3 Till Till läsaren läsaren Denna guide är avsedd för föräldrar som överväger och bearbetar en skilsmässa samt deras närmaste. Tanken om ett oavbrutet och fortlöpande föräldraskap också efter en skilsmässa löper som en röd tråd genom hela guiden. Slutet på ett parförhållande avslutar inte föräldraskapet. Också efter föräldrarnas skilsmässa har barnet rätt till båda föräldrarnas omsorg och vård. Barnet bör få förbli ett barn och leva ett liv enligt sin åldersnivå. Föräldrarna ansvarar för barnets välmående och också för i vilken form och på vilket sätt förhållandet till barnet upprätthålls efter en skilsmässa. I och med en skilsmässa blir föräldraskapet, om möjligt, ännu viktigare än tidigare. Slutet på ett parförhållande innebär en utmaning för föräldrarna i fråga om hur de ska skapa en ny typ av förhållande till varandra. Trots att den ena inte längre är en livspartner, är han eller hon fortfarande en viktig och unik förälder för barnet. Föräldrarna måste ta ansvar för sin skilsmässa för att kunna samarbeta och stödja barnet i den förändrade familjesituationen. Genom att gå igenom de känslor som en skilsmässa ger upphov till blir det också lättare att själv anpassa sig till skilsmässan och början på livet efter skilsmässan. I guiden finns också några tips som kan hjälpa föräldrarna själva och familjen. I slutet finns en förteckning över litteratur om skilsmässor. Den första upplagan av föräldraguiden gjordes ursprungligen som ett informationspaket för deltagarna i tjänsten Eroneuvo. Texterna i den tredje upplagan har uppdaterats inom projektet Neuvokeskus där Neuvoprojektets arbete fortsätter. Den tredje upplagan av guiden ges ut på finska, svenska och engelska. Vi tackar JK Ilkka Mauranen för de juridiska uppdateringarna i guiden och Familia Club ry:s Duo-projekt för innehållet om skillnaderna mellan två kulturer. Vi tackar också Penningautomatföreningen för det stöd vi har fått. Vi hoppas att alla som berörs av en skilsmässa inom en barnfamilj ska ha nytta av Föräldraguiden. Helsingfors, maj 2011 Heikki Koiso-Kanttila Projektledare Centralförbundet för Barnskydd / Neuvokeskus

4 Innehåll SKILJA SIG ELLER FORTSÄTTA TILLSAMMANS? 5 Det lönar sig att tala högt om skilsmässotankar 5 Var får man hjälp med problem i ett parförhållande och när en skilsmässa övervägs? 7 FRÅN SKILSMÄSSOBESLUTET FRAMÅT 10 Skilsmässojuridik 10 Tudelning de ekonomiska frågorna tar ny form 11 AVTAL FÖR ATT TRYGGA BARNETS RÄTTIGHETER 14 Vårdnadsform 15 Barnets boende och adress 17 Umgängesrätt 18 Barnunderhåll 19 Ändå till domstol? 21 Centrala lagar 22 ATT GÅ IGENOM EN SKILSMÄSSA 23 Skilsmässa hantering och smärta 23 Skilsmässa som en kris 25 Att återhämta sig från en skilsmässa 26 STÖD FÖR ATT GÅ IGENOM EN SKILSMÄSSA 28 Information och kamratstöd 28 Information och kamratstöd på webben 30 Hjälpande telefoner 31 BEAKTANDE AV BARN NÄR FÖRÄLDRARNA SKILJER SIG 32 Hur ska vi diskutera skilsmässan med barnet? 33 Samarbetsföräldraskap vad består det av? 36 Uppbrott från ett äktenskap mellan två kulturer 38 STÖD FÖR FÖRÄLDRASKAPET 41 Barnvaktshjälp och semesterstöd 44 ATT FUNDERA ÖVER: Är vi som föräldrar redo för följande frågor efter skilsmässan? 44 LITTERATURTIPS 46 Om skilsmässa och svårigheten att skilja sig 46 Föräldraskap och skilsmässa 47 Böcker för barn och unga 49

5 SKILJA SIG ELLER FORTSÄTTA TILLSAMMANS? Det lönar sig att tala högt om skilsmässotankar Det är bra om makar kan diskutera problemen i sitt parförhållande. Man bör inte vara rädd för att diskutera ens en skilsmässa. För den ena parten kan en skilsmässa komma som en överraskning i ett förhållande där makarna inte i tillräcklig utsträckning diskuterar sina förväntningar och de saker som de upplever som viktiga. För den som funderar över en skilsmässa kan detta framstå som det enda alternativet att lösa problemen i parförhållandet. Personliga skilsmässofunderingar eller en gemensam diskussion om skilsmässa behöver ändå inte betyda att en skilsmässa är oundviklig. Förhållandet försvagas inte av att man diskuterar, snarare om man inte gör det. Det är bra att veta att någondera av eller båda parter i alla förhållanden också i de hållbara i något skede kan ha funderat på och också diskuterat skilsmässoalternativet. Det ligger många olika orsaker bakom skilsmässotankarna. I ett parförhållande kan man uppleva att känslorna har dött eller att man inte längre har några gemensamma drömmar att dela med partnern. Vardagslivets gilla gång, stress på grund av arbete eller arbetslöshet, brist på gemensam tid, ojämn fördelning av familjeansvaret och ekonomiska bekymmer kan sätta förhållandets hållbarhet på prov. Problemet kan också vara faktorer som anknyter till interaktionen: man talar inte, kan inte uttrycka sina egna behov eller lyssna på den andra, man grälar och är fortlöpande oeniga eller kritiserar, vilket kan leda till en situation där det känns som om man som makar hade fjärmats varandra. I parförhållandet återspeglas också de känslor som väckts till följd av frågor i anslutning till individens personliga växande och utveckling, till exempel tankar om det begränsade och unika med livet.

6 Också familjens utvecklingskriser återspeglas i parförhållandet. Det första barnets födelse kan innebära en överraskande stor utmaning för parförhållandet. Skötseln av parförhållandet kan hamna i skuggan av föräldraskapet. Det kan bli svårt att balansera mellan barnets behov, de egna behoven och behoven i parförhållandet. Också problem med droger, den psykiska hälsan och våld som belastar familjelivet kan ligga bakom skilsmässotankarna. Med tanke på att upprätthålla föräldraskapet finns det goda skäl att söka hjälp och stöd med dessa problem, oberoende av om skilsmässan genomförs eller inte. En person som funderar över en skilsmässa kan tänka att flera problem i livet elimineras genom en skilsmässa även då det gäller problem där en skilsmässa i verkligheten inte kan vara en lösning. En skilsmässa eliminerar inte meningsskiljaktigheter om uppfostran mellan föräldrarna. Trots en skilsmässa ska de före detta makarna fortfarande kunna kommunicera och sinsemellan komma överens om frågor som gäller barnet, eftersom båda föräldrarna alltjämt också efter skilsmässan bär föräldraansvaret. Det finns också skäl att komma ihåg att även om en skilsmässa kan vara en lösning på vissa problem i familjen och parförhållandet, för den också med sig helt nya problem. Ett beslut om skilsmässa hör i allmänhet för föräldrar till ett av de svåraste besluten i livet. De som överväger att skilja sig borde i synnerhet med tanke på barnen reda ut alla andra alternativ för att få hjälp före det slutgiltiga skilsmässobeslutet. Stöd och idéer för att förbättra parförhållandet och familjelivet kan sökas utan att det är fråga om någon allvarlig kris och risk för skilsmässa. Därför borde man också i tid söka hjälp för problemen i ett parförhållande, med andra ord när båda parterna fortfarande är tillräckligt engagerade i förhållandet och ingendera på sitt håll på allvar har gått in för en skilsmässa. Det finns goda möjligheter att klara av även besvärliga situationer om båda parterna önskar och vill fortsätta leva tillsammans.

7 Att fundera över: Vad är det som har fått mig att överväga en skilsmässa? Vilka omständigheter i vårt familjeliv skulle jag vilja ändra? På vilket sätt kunde jag diskutera frågan med min partner? Hur skulle mitt liv förändras av en skilsmässa? Och min partners och min barns liv? Vilka frågor skulle en skilsmässa lösa och vilka inte? Vilka nya problem kunde en skilsmässa medföra? Var får man hjälp med problem i ett parförhållande och när en skilsmässa övervägs? Det lönar sig att söka utomstående hjälp och stöd för svårigheter i parförhållandet och familjelivet senast när man regelbundet börjar tänka på skilsmässa som en lösning på problemen. Medlingen i familjefrågor är ett exempel på utomstående stöd som kan anlitas för gemensam överläggning om familjeproblemen. Medlingen i familjefrågor är en lagstadgad socialtjänst också för föräldrar som överväger en skilsmässa och som har beslutat sig för en skilsmässa samt för familjemedlemmarna. Medlarna i familjefrågor är utbildade professionelle (i praktiken en barnatillsyningsman eller en socialarbetare) vars uppgift är att hjälpa föräldrarna att tillsammans finna lösningar på familjeproblemen. De mål som kan ställas upp för medlingen i familjefrågor omfattar exempelvis att finna en lösning som godkänns av båda föräldrarna och hur barnens engelägenheter ska ordnas efter en skilsmässa. Ett särskilt syfte med tjänsten är att trygga barnets ställning i samband med en skilsmässa. Medlingen i familjefrågor är frivillig, konfidentiell och avgiftsfri. Kommunen svarar för att organisera tjänsten, och medling kan begäras hos socialverket i barnets boendekommun.

8 Också parförhållandekurserna, familjerådgivningen och familjerådgivningscentralerna kan ge hjälp med problem i parförhållandet. Parförhållande- och familjetjänster produceras av kommunerna, församlingarna samt organisationer och privata serviceproducenter. Familjerådgivningen har till uppgift att hjälpa och stödja föräldrar i frågor som gäller barnets uppfostran och utveckling eller familjens mänskliga relationer. Tjänsterna är avgiftsfria. Familjerådgivningens kontaktuppgifter finns bland annat på den webbplats som barnets boendekommun har. Familjerådgivningscentralen ger hjälp i problemsituationer i ett parförhållande och en familj samt i olika andra krissituationer i livet. Kontakt kan tas exempelvis på grund av oenigheter, otrohet, interaktionsproblem, problem med barnuppfostran eller nyfamiljsproblem i ett parförhållande. Tjänsterna är avgiftsfria och kräver inte medlemskap i kyrkan. Mer information på Eroneuvo-mötet är en tjänst för föräldrar som överväger eller håller på att skilja sig samt för skilsmässofamiljens närstående. Under Eroneuvo-mötena erbjuds fakta om och kamratstöd i skilsmässofrågor. Mötena är avgiftsfria och kräver ingen anmälan. Mer information om tidpunkterna och platserna för Eroneuvo-mötena finns på adressen Webbtillämpningen Eroretki.fi på Neuvokeskus webbplats eller på adressen är en interaktiv tjänst. Frågorna, svarsalternativen och kommentarerna i denna uppmuntrar till att fundera över skilsmässa ur barnets perspektiv. Kataja ry ordnar parförhållandekurser och kurserna Solmuja parisuhteessa (Knutar i parförhållandet) som också lämpar sig för par som överväger att skilja sig. Kurserna är avgiftsbelagda. Mer information På Väestöliittos sidor Toimiva parisuhde (Fungerande parförhållande) på adressen finns en riksäckande söktjänst för familjerådgivning och parterapi. Väestöliitto har också en rikstäckande rådgivningstelefon, tfn ,

9 mån kl , tis kl och tors kl , där Väestöliittos psykologer svarar. Väestöliittos Perheverkko (Familjenät) ger råd i frågor som gäller graviditet och vardagslivet i en småbarnsfamilj. Rådgivning tillhandahålls på nätet, per e-post och per telefon. Lämna ett ringbud och dina kontaktuppgifter till telefonsvararen på numret Väestöliitto har både avgiftsfria och avgiftsbelagda tjänster. Miessakit ry:s tjänst Erosta Elossa (Överlev skilsmässan) ger män stöd och handledning för att hantera skilsmässoproblemen och komma igenom dessa. För män tillhandahåller tjänsten personlig diskussionshjälp och rådgivning samt kamratstöd i frågor som uppstår i samband med hot om att parförhållandet tar slut, i den egentliga skilsmässoprocessen och efter skilsmässan. Tjänsterna är avgiftsfria. Mer information Orsaken till problemen i ett parförhållande eller en familj kan ibland vara att den ena parten insjuknar; långvarig depression, personlighetsstörningar eller psykiska problem. I dessa fall kan man söka stöd och information på Föreningen för Mental Hälsa i Finlands webbplats Föreningens familjeterapicentral ordnar parförhållande- och familjeterapitjänster också för andra personer än de som lider av problem med den psykiska hälsan. Familjeterapicentralens tjänster är avsedda för familjer inom Nylandsområdet och är avgiftsfria. På adressen finns en täckande förteckning över privata par- och familjeterapeuter. Privat parterapi är inte nödvändigtvis dyr, eftersom redan några besök där paret i lugn och ro med stöd av en utomstående får behandla frågor kan leda till att knutar mellan makarna öppnas. Det lönar sig att besöka terapeuten innan terapin inleds. Då får man rätt bild av vilken typ av tjänst man håller på att anlita. Också genom företagshälsovårdens tjänster kan man få information och stöd i anslutning till frågor som gäller ett parförhållande och en skilsmässa. Många upplever det som naturligt att diskutera frågor som tynger sinnet med den egna företagshälsovårdaren eller -läkaren. Hälsovårdspersonalens tystnadsplikt innebär att kunden tryggt kan föra även intima diskussioner.

10 FRÅN SKILSMÄSSOBESLUTET FRAMÅT Skilsmässojuridik Om man lever i ett äktenskap, ett samboförhållande eller i ett registrerat parförhållande leder ett skilsmässobeslut till många förändringar och ärenden som måste skötas i en barnfamiljs liv. Socialmyndigheterna i barnens boendekommun har en lagstadgad skyldighet att ge föräldrar råd då det gäller skilsmässofrågor. Ett samboförhållande upplöses genom att ömsesidigt avtal mellan parterna. Inga myndighetsåtgärder krävs. Om uppbrottet från ett samboförhållande involverar barn, ska barnens angelägenheter ordnas enligt barnets intresse och barnavårdslagen, precis som vid en skilsmässa. Upplösning av ett äktenskap söks skriftligen hos tingsrätten. Skilsmässoansökan kan lämnas personligen på ett domstolskansli, per post eller genom ett befullmäktigat ombud. Skilsmässa kan sökas av båda makarna tillsammans eller av den ena parten ensam. Skilsmässoansökan är en process i två faser, av vilka den första fasen omfattar att ansökan lämnas till tingsrätten i hemkommunen och att den halvt år långa betänketiden inleds. Om ansökan lämnats av den ena parten ensam, börjar betänketiden när den andra parten delgetts skilsmässoansökan. Domstolen sänder tillkännagivandet per brev. I praktiken sker tillkännagivandet när den andra parten på posten kvitterar ut det rekommenderade brevet mot mottagarbevis. Också en stämningsman från tingsrätten kan leverera tillkännagivandet. Den andra fasen av skilsmässan innebär att slutgiltig skilsmässa söks efter utgången av betänketiden. Under betänketiden kan makarna bo tillsammans eller separat. Syftet med betänketiden är att ge makarna möjlighet att anpassa sig till den föränderliga situationen och sköta de praktiska arrangemangen. 10

11 Lagstiftarens avsikt är att makarna under betänketiden också skulle fundera över sitt skilsmässobeslut. Medlingen i familjefrågor kan anlitas som stöd under denna betänketid. Trots att skilsmässoansökan redan har lämnats till tingsrätten, kan makarna komma på andra tankar och avstå från att ansöka om slutgiltig skilsmässa. I detta fall förnyas inte skilsmässoansökan, utan ärendet stannar därvidlag. Om makarna ändå efter utgången av betänketiden vill skilja sig, ska slutgiltig skilsmässa sökas skriftligen hos tingsrätten inom ett halvt år efter utgången av betänketiden. Om slutgiltig skilsmässa inte söks inom den utsatta tiden, förfaller skilsmässoansökan. Om makarna redan vid ansökan om skilsmässa har bott isär under de senaste två åren, beviljas skilsmässa utan betänketid. Mer information om äktenskapslagstiftningen, ansökan om skilsmässa och bodelningen finns på följande webbsidor: rättsväsendet justitieministeriet och statens författningsdatabas Mer information ges också av tingsrätten i varje boendekommun. Tudelning de ekonomiska frågorna tar ny form Delningen av egendomen, dvs. bodelningen, kan förrättas antingen i skilsmässans första fas eller senare. I praktiken kan bodelning sökas inom en relativt lång tid efter att äktenskapet har upplösts. Makarna kommer sinsemellan överens om delningen av egendomen. Om denna kan makarna antingen upprätta ett inbördes bodelningsavtal som undertecknas av två vittnen, eller också kan de upprätta avtalet tillsammans med en advokat. Bodelningen påverkas av ett eventuellt äktenskapsförord. Om makarna har ett förord, åtskils egendomen. Om det i fråga om delningen av egendomen uppstår meningsskiljaktigheter, kan makarna hos tingsrätten ansöka om en skiftesman som förrättar bodelningen. Skiftesmannens beslut om bodelningen kan överklagas hos tingsrätten och vidare hos hovrätten. Bodelningen kan förlikas, om bodelningen i annat fall skulle leda till ett oskäligt slutresultat. 11

12 I ett samboförhållande har parterna inte samma rätt till den andra partens egendom som äktenskapet för med sig. Lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll trädde i kraft i april Den nya lagen ger samborna skydd, om samboförhållandet upplöses. Syftet med reformen är att främja rättvisa vid delningen av den egendom som har ackumulerats under samboförhållandet och att tillhandahålla ett förfarande med lösande av tvister, om samborna inte kan komma överens om frågan sinsemellan. Sambor, precis som makar, kan genom ett inbördes avtal göra avsteg från de flesta av bestämmelserna i den föreslagna lagen. Lagen tillämpas för sambor som har bott i ett gemensamt hushåll i minst fem år eller som har eller har haft gemensam vårdnad om ett barn eller vårdat ett barn tillsammans. Bestämmelserna kan tillämpas för sambor av både samma och olika kön. Lagen tillämpas också för sådana samboförhållanden som har inletts innan lagen trädde i kraft. Å andra sidan tillämpas inte lagen för samboförhållanden som har brutits upp innan lagen trädde i kraft ( ). En sambopart kan kräva att egendomen delas när samboförhållandet upplöses. Utgångspunkten vid bodelningen är att båda samboparterna behåller sin egen egendom. Lös egendom betraktas ändå som gemensam, om det inte går att reda ut vilken sambopart ett visst föremål tillhör. En sambopart har rätt till gottgörelse, om han eller hon har hjälpt den andra parten att öka sin egendom, och delningen av egendomen enbart utifrån ägandet innebar vinning på den andras bekostnad. För att få gottgörelse krävs det att obalansen i makarnas insatser inte är obetydlig. Den insats som berättigar till gottgörelse kan vara exempelvis hushållsarbete hemma medan den andra parten har utökat sin egendom i arbetslivet. Också ett betydande bygg- och reparationsarbete eller ett långvarigt vårdarbete hemma till förmån för den andra samboparten kan berättiga till gottgörelse. Samboparterna kan enligt den nya lagen avtala om åtskiljandet av egendomen och gottgörelsen sinsemellan. Om inget avtal 12

13 uppnås, kan man hos tingsrätten ansöka om att en skiftesman utses för åtskiljandet. Skiftesmannen förrättar åtskiljandet av egendomen och beslutar om eventuell gottgörelse. Som bevis på åtskiljandet upprättas en åtskiljandehandling. Om skiftesman inte har sökts, kan kravet på gottgörelse också föras till tingsrätten för avgörande. Rätten till gottgörelse förfaller, om inget yrkande om detta har framställts inom sex månader efter åtskiljandet av egendomen. I det fall då samboparterna inte skiljer åt sin egendom, förfaller rätten till gottgörelse inom tre år efter att parterna flyttat isär eller någondera parten har dött. Efter en skilsmässa kan den förälder som bor med barnet få förhöjt barnbidrag (ensamförsörjartillägg) som söks hos Fpa. Hos Fpa kan också boendestöd för boendekostnaderna sökas. Detta ekonomiska stöd är avsett för låginkomsttagare och kan ansökas för både en hyres-, boenderätts- och ägarbostad. Mer information om förhöjt barnbidrag, inkomstgränser för boendestödet och godtagbara boendekostnader på Fpa:s webbplats Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen hjälper privatpersoner att reda ut sin ekonomiska situation. Man får råd och hjälp med att planera ekonomihushållningen och sköta sina skulder samt sammanställa en betalningsplan. Tjänsten är avgiftsfri. Mer information lämnas av socialbyrån i hemkommunen. Det lönar sig att reservera tid till skuldrådgivningen, eftersom det kan ta flera månader att komma till mottagningen. Utkomststödet är avsett som en sista stödform då de egna inkomsterna och tillgångarna inte räcker till för levernet. Utkomststöd söks på socialbyrån i hemkommunen. 13

14 AVTAL SOM TRYGGAR BARNETS RÄTTIGHETER När ett parförhållande upplöses blir föräldrarna i en barnfamilj tvungna att i särskilt stor utsträckning fundera över frågor som gäller barnet och föräldraskapet. De flesta föräldrar får vid en skilsmässa för första gången ta del av barnavårdslagen (Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt 1983:361) som reglerar relationerna mellan barn och föräldrar. I barnavårdslagen definieras vårdnadshavarnas uppgifter och ansvar samt principerna för god vårdnad av ett barn. Syftet med lagen är att trygga barnets rätt till balanserad utveckling och välfärd samt till båda föräldrarna. Lagen är förpliktande såväl för föräldrar som bor under samma tak som för föräldrar som bor isär. Föräldrar som lever i ett äktenskap är automatiskt gemensamma vårdnadshavare och tillsammans ansvariga för vården, uppfostran och försörjningen av barnet. Föräldrar som lever i ett samboförhållande avtalar i samband med fastställandet av faderskapet om den gemensamma vårdnaden hos barnatillsyningsmannen. I dag fortsätter majoriteten av föräldrarna med gemensam vårdnad även efter en skilsmässa. Föräldrarna sluter ett ömsesidigt skriftligt avtal om hur barnets angelägenheter ska ordnas efter en skilsmässa. I avtalet fastställs vårdnadsformen, hos vilken förälder barnet ska vara skrivet, hur barnet ska träffa en förälder som bor på ett annat ställe och hur de kostnader som barnet ger upphov till ska fördelas mellan föräldrarna. Om det finns flera barn i familjen, övervägs lösningarna enligt barnets intresse separat för varje barn. Föräldrarna låter i allmänhet det ömsesidiga avtalet bestyrkas hos barnatillsyningsmannen.bestyrkandet är inte obligatoriskt, men ett obestyrkt avtal är juridiskt sett inte lika starkt som ett avtal som har bestyrkts av myndigheten. Om avtalet inte har bestyrkts hos barnatillsyningsmannen, kan ingen handräckning ges för att förverkliga ett obestyrkt avtal, om den ena parten i ett senare skede vägrar att handla i enlighet med avtalet. 14

15 Barnatillsyningsmannen i barnets boendekommun har till uppgift att på tjänstens vägnar hjälpa föräldrarna med upprättandet av det ömsesidiga avtalet. För de avtal som upprättas hos barnatillsyningsmannen används blanketterna som godkänts av justitieministeriet. Avtalet kan också formuleras fritt, eftersom lagen inte kräver någon bestämd form. Barnatillsyningsmannen ska kontrollera att avtalet inte strider mot barnets intresse, och lämna avtalet för bestyrkande hos socialnämnden. Föräldrarna kan ha ett färdigt avtal med sig då de besöker barnatillsyningsmannen. Om föräldrarna inte sinsemellan har kunnat komma överens om organiseringen av barnets angelägenheter, ska barnatillsyningsmannen hjälpa dem att få till stånd ett avtal. Också medlingen i familjefrågor kan ge stöd för att finna en gemensam syn. Av föräldrarna krävs att de förbereder sig för besöket hos barnatillsyningsmannen genom att på förhand ta del av frågorna i avtalet och tillsammans fundera över dessa för att kunna få till stånd ett avtal. Dessa överläggningar kan föras med hjälp av en utomstående, se kapitel: Var får man hjälp med problem i parförhållandet och vid övervägandet av skilsmässa? Vårdnadsform Majoriteten av föräldrarna väljer gemensam vårdnad som vårdnadsform för sina barn. Med tanke på barnen är det viktigt att båda föräldrarna är barnets vårdnadshavare. Idén med gemensam vårdnad är att båda föräldrarna alltjämt svarar för vårdnaden och uppfostran av barnet samt tillsammans fattar de viktiga besluten som berör barnet. I gemensam vårdnad har båda föräldrarna rätt att få alla uppgifter om barnet, exempelvis om dagvården, skolan och hälsovården. Gemensam vårdnad förstärker båda föräldrarnas juridiska föräldraskap och också känslan av att de finns kvar i sitt barns liv med alla dess skyldigheter och rättigheter även efter skilsmässan. 15

16 Föräldrarna kan också välja en gemensam vårdnad där domstolen till skillnad från en sedvanlig gemensam vårdnad särskilt förordnar om vårdnadshavarnas arbetsfördelning. Dessa avtal ska alltid bestyrkas hos en domstol. En domstol kan också parallellt med de biologiska föräldrarna eller istället för dessa förordna andra vårdnadshavare för barnet. Ibland kan till exempel en far- eller morförälder eller någon annan närstående vara en vårdnadshavare vid sidan om för barnet. Benämningen ensamförsörjare används fortfarande i stor utsträckning i vardagsspråket, även om det görs på ett vilseledande sätt, eftersom man alltmer sällan beslutar sig för ensam vårdnad. Ibland kan ensam vårdnad ändå vara den enda möjligheten. En förälder som har ensam vård kan ensam ansvara för och besluta om barnets angelägenheter. Ensam vårdnad eliminerar ändå inte någondera förälderns försörjningsansvar. Ensam vårdnad begränsar inte heller som sådan barnets umgängesrätt. Umgängesrätten kan vara till och med mycket omfattande, oavsett vårdnadsformen. Det som föräldrar har upplevt som problematiskt är att en förälder som aktivt träffar barnet, men som uteslutits från vårdnaden (ensam vårdnad), inte automatiskt har rätt att få uppgifter om frågor som gäller barnet. Avsaknad av rätt till information kan leda till situationer som strider mot barnets intresse, till exempel om barnet har en sjukdom som påverkar dess dagliga liv och den förälder som har uteslutits från vårdnaden inte känner till denna eller om barnet allvarligt insjuknar under umgängestiden och man inte får kontakt med den förälder som har vårdnaden av barnet. En domstol kan dock även i fråga om ett barn i ensam vårdnad särskilt förordna om rätt till uppgifter om barnet från myndigheterna för den förälder som har uteslutits från vårdnaden. Högsta domstolen har utfärdat följande prejudikat om frågan (2003:7): En domstol kan utfärda en bestämmelse enligt vilken den förälder som uteslutits från vårdnaden har rätt att använda vårdnadshavarens rätt till att få uppgifter om barnet från myndigheterna, om detta kan anses vara i enlighet med barnets intresse 16

17 (Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt mom). I praktiken lönar det sig för den förälder som uteslutits från vårdnaden och som ansöker om rätt till informationstillgång att tillräckligt tydligt specificera i vilka frågor gällande barnet han eller hon vill ha rätt till informationstillgång. Barnets boende och adress Föräldrarna beslutar tillsammans om hur barnets boende organiseras efter en skilsmässa. En skillsmässa är föräldrarnas angelägenhet, föräldrarna skiljer sig från varandra, ingendera skiljer sig från barnet. I föräldrarnas ömsesidiga avtal antecknas på vilken förälders adress barnet officiellt bor. Åtminstone tillsvidare kan barnet ha endast en officiell adress, också då barnet tillbringar nästan lika mycket tid hos båda föräldrarna. Med tanke på barnets välmående behöver det inte ha någon större betydelse hos vilken förälder barnet enligt befolkningsregistret bor, om föräldrarna litar på varandra och barnet flexibelt kan bo hos båda föräldrarna. Med tanke på ekonomin har barnets adress dock fortfarande stor betydelse; barnbidragen och boendestödet utbetalas till den förälder på vars adress barnet är skrivet. Att lösa frågan med barnets boende har traditionellt getts oskäligt stor vikt när man beslutar om barnets angelägenheter. Om föräldrarna redan i början av avtalsförhandlingarna fastnar vid frågan om barnets adress, finns det en risk för att det tär på grunden för föräldrarnas framtida samarbete och prioriteringen av barnets intresse. Om man först beslutar hos vem barnet bor och först därefter om omfattningen av umgänget och de övriga detaljerna i den gemensamma vårdnaden, kan det i ett senare skede bli svårt att uppnå ett jämlikt samarbetsförhållande och lösningar som med tanke på barnet är de bästa möjliga. Inget arrangemang är bra eller fungerande så länge som föräldrarna inte kan lita på varandra och stödja varandra som föräldrar. 17

18 Umgängesrätt I barnavårdslagen används det något föråldrade begreppet umgängesrätt för att uttrycka barnets behov och rätt att regelbundet hålla kontakt med föräldern som bor på en annan adress. Istället för umgängesrätt kunde man börja tala om exempelvis närhet till barnet. Idag har man redan lyckligtvis frångått den allmänna umgängespraxisen som innebar träffar vartannat veckoslut under en två veckors period och övergått till allt mer omfattande och flexibla närhets- och boendearrangemang. Barnet har rätt att hålla kontakt med föräldern som bor på ett annat ställe och tillbringa tid med honom eller henne (umgängesrätt), oberoende av om den förälder som träffar barnet är dess juridiska vårdnadshavare eller inte. Förutom i form av regelbundna träffar kan kontakt också hållas per telefon, texteller e-postmeddelanden samt per brev. Möjligheten att hålla kontakt mellan träffarna gör det också lättare för barnet att klara av saknaden. Det är ändå viktigt att komma ihåg, att det inte är barnets uppgift att sörja för kontakterna och träffarna. Det är alltid föräldrarna som ansvarar för detta. När umgängesavtalet ingås tar man hänsyn till barnets ålder, skolrytm, dagvård och regelbundna hobbyer. Det är också bra att klart och tydligt anteckna semester- och helgarrangemangen samt barnens och de närståendes bemärkelsedagar i umgängesavtalet. Umgängesarrangemangen påverkas också av många andra faktorer, exempelvis föräldrarnas arbetstider (till exempel skift- och kortjobb), avståndet mellan boendeorterna, umgängeskostnaderna, föräldrarnas ekonomiska förhållanden och de nya familjerelationerna. Det är bra att komma ihåg att inte ens detaljerade umgängesavtal fungerar i praktiken, om inte båda föräldrarna också vid behov kan visa flexibilitet och verklig vilja att upprätthålla relationen till barnet. Det är föräldrarna som fattar de egentliga besluten om barnets angelägenheter och de bär också ansvaret för följderna av beslutet. Det är inte alltid lätt för ett barn att uttrycka sin vilja och sina önskemål exempelvis i fråga om boende- och umgängesar- 18

19 rangemangen. Det blir speciellt svårt för barnet att uttrycka sin vilja, om barnet vet att föräldrarna är oeniga i fråga om hans eller hennes angelägenheter. Barnet vill vara lojalt mot båda föräldrarna och inte ställa sig mot någondera. Om föräldrarna litar på varandra och kan diskutera frågorna, blir det också för barnet lättare att uttrycka sina önskemål och synpunkter. Barnet vet att ingen blir arg eller förtvivlad och inte heller överger honom eller henne på grund av att han eller hon framför sin åsikt. Ett barn får under inga omständigheter tvingas att uttrycka sin åsikt. Barnet har inte ens nödvändigtvis alltid en klart uttänkt ståndpunkt till frågorna, utan ett barn litar på att föräldrarna sinsemellan kan lösa frågorna till barnets fördel. Det finns skäl att komma ihåg att alla barn, oberoende av åldern, i lagen tryggas en rätt att bli hörd i frågor som gäller barnet självt. Att höra barnet innebär att hänsyn tas både till barnets önskemål och preferenser och till barnets utvecklingsmässiga behov. Barnunderhåll Barnet har rätt till ett tillräckligt underhåll, och enligt lagen ansvarar båda föräldrarna enligt sin egen förmåga för underhållet. Vid bedömningen av föräldrarnas underhållskapacitet beaktas föräldrarnas arbetsförmåga, inkomster, förmögenhet, annat underhållsansvar och de boendekostnader som den underhållsskyldige föräldern har. Vid bedömningen av föräldrarnas underhållsansvar beaktas barnets underhållsbehov samt också barnets förmåga och möjlighet att själv svara för sitt underhåll samt faktorer som leder till att föräldrarna inte orsakas några som helst eller ringa kostnader i fråga om barnet. Beloppet av och betalningssättet för underhållsbidraget kan ändras, om barnets underhållsbehov eller föräldrarnas situation och underhållskapacitet ändras eller om barnet självt kan försörja sig innan det blir myndigt. Underhållsbidraget kan enligt vissa förutsättningar också betalas direkt till den unga personen. 19

20 Föräldrarna ansvarar för barnets utbildningskostnader också efter att barnet har blivit myndigt, om det kan betraktas som skäligt. Ett avtal om utbildningsbidrag kan också tillsammans med den unga personen upprättas hos barnatillsyningsmannen. Underhållsbidraget ska med tanke på både barnets och den betalande förälderns omständigheter vara skäligt. Underhållsskyldigheten är oberoende av om barnet står under ensam eller gemensam vårdnad. En förälders nya partner är enligt lagen inte skyldig att försörja sin partners barn. I syfte att underlätta och förenhetliga beräkningen av underhållsbidraget har justitieministeriet publicerat anvisningar för beräkningen av underhållsbidraget. Anvisningarna finns på justitieministeriets webbplats Underhållsbidraget är avsett att täcka barnets kostnader. Underhållsbidraget har traditionellt betalts av den förälder som träffar barnet till den förälder hos vilken barnet huvudsakligen bor. Om barnet tillbringar mycket tid med båda föräldrarna, har barnet ändå i praktiken två hem, och barnet ger upphov till kostnader hos båda föräldrarna. Om föräldrarna i denna situation dessutom förtjänar i stort sett lika mycket och det inte finns några större skillnader i fråga om deras underhållskapacitet, verkar det rätt att ingendera ska betala något underhållsbidrag. Dessutom kan man komma överens om att kostnaderna för större anskaffningar utjämnas. Om en förälder försummar betalningen av det överenskomna eller av domstol förordnade underhållsbidraget, kan så kallat underhållsstöd via Folkpensionsanstalten utbetalas till barnet. Underhållsstödet är inga gratis pengar, utan det ger upphov till en underhållsskuld hos den underhållsskyldiga föräldern. Förutsättningen för att underhållsstöd ska utbetalas är att det finns ett bestyrkt och gällande underhållsavtal. 20

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Funderar du på skilsmässa eller har du redan skilt dig?

Funderar du på skilsmässa eller har du redan skilt dig? Funderar du på skilsmässa eller har du redan skilt dig? Innehållsförteckning Sida Ansökan om skilsmässa Separation från sambo Separation då det förekommer våld i relationen Här får du hjälp Tingsrätt Rättshjälpsbyrå

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så 1234 skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Så skiljer du dig En skilsmässa är ofta en stor sorg. Men ibland finns det ingen annan utväg. Hur vet

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Exempe. Gemensam ansökan om ÄKTENSKAPSSKILLNAD Sida 1 av 4. Makans uppgifter. Makens uppgifter. Gemensamma barn under 18 år, under gemensam vårdnad

Exempe. Gemensam ansökan om ÄKTENSKAPSSKILLNAD Sida 1 av 4. Makans uppgifter. Makens uppgifter. Gemensamma barn under 18 år, under gemensam vårdnad 1 empel Gemensam ansökan om ÄKTENSKAPSSKILLNAD Sida 1 av 4 Makans uppgifter FÖR EFTER ADRESS POSTNUMMER OCH ORT Makens uppgifter FÖR EFTER ADRESS POSTNUMMER OCH ORT Gemensamma barn under 18 år, under gemensam

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR?

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? vårdnad, boende och umgänge barns behov i olika åldrar Det är viktigt att båda föräldrarna gör sitt bästa för att en separation och tiden därefter blir så skonsam

Läs mer

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER

KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER Bästa mamma och pappa, Livet i en småbarnsfamilj kan innehålla många glädjeämnen, men ibland kan vardagen vara ganska så tung. Det kan vara nyttigt för föräldrarna

Läs mer

Modell för tidigt ingripande i lantbruksföretag

Modell för tidigt ingripande i lantbruksföretag Modell för tidigt ingripande i lantbruksföretag Att ingripa är att hjälpa och bry sig om en medmänniska. Modellen för tidigt ingripande utgår från en attitydförändring. Det är nyttigt för var och en att

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

att skiljas när man har barn

att skiljas när man har barn Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Finspångsgatan 51, 163 53 Spånga, fax 08-760 58 95, e-post: sos.order@special.lagerhus.se Artikelnr 1999-00-015 Socialstyrelsen på Internet:

Läs mer

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12. RÄTTSHJÄLP OCH FÖRSVARARE B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.2009/1008) I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från justitieministeriet, föreskrivs

Läs mer

Kommentarer om den juridiska rådgivningen på webbsidorna kan lämnas på adressen: omtiedotus@om.fi

Kommentarer om den juridiska rådgivningen på webbsidorna kan lämnas på adressen: omtiedotus@om.fi 1 Juridiska råd på webbsidorna Utöver alla andra svårigheter har katastrofen i Sydostasien orsakat de berörda även juridiska problem. På dessa webbsidor ger justitieministeriet information om var man kan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 mars 2013 Ö 3334-11 KLAGANDE TL Ombud: Advokat PA MOTPART JA Ombud: Advokat NL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarkansliet Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Särskilt förordnad vårdnadshavare och

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Modell för tidigt ingripande i lantbruksföretag

Modell för tidigt ingripande i lantbruksföretag Modell för tidigt ingripande i lantbruksföretag Att ingripa är att hjälpa och bry sig om en medmänniska. Modellen för tidigt ingripande utgår från en attitydförändring. Det är nyttigt för var och en att

Läs mer

att skiljas när man har barn

att skiljas när man har barn att skiljas när man har barn Att skiljas när man har barn Samarbetssamtal, avtal och familjerådgivning I 5 kap. 3 socialtjänstlagen står att kommunen skall sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

att skiljas när man har barn

att skiljas när man har barn Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-32 GRAFISK

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Vad är rättshjälp? Innehåll

Vad är rättshjälp? Innehåll Rättshjälp 1 Innehåll Vad är rättshjälp? Vad är rättshjälp?... 3 Rättsskydd i din försäkring... 5 Rådgivning... 6 Ung i rättssamhället... 7 Ny i Sverige... 7 Snabbguide till rättshjälp... 8 Vem kan få

Läs mer

Förvaltning av ett minderårigt barns egendom

Förvaltning av ett minderårigt barns egendom Förvaltning av ett minderårigt barns egendom Uppgifter som föräldrarna i egenskap av intressebevakare för sitt barn ska sköta Vad innebär intressebevakning och vem är intressebevakare för ett barn? Vem

Läs mer

Ändringar i dessa villkor träder i kraft när de fastställs, om inget annat bestäms i samband med fastställandet.

Ändringar i dessa villkor träder i kraft när de fastställs, om inget annat bestäms i samband med fastställandet. 1 (5) VILLKOR FÖR GRUPPLIVFÖRSÄKRINGEN FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE Allmänna bestämmelser 1 Dessa villkor tillämpas på lantbruksföretagare som är försäkrade enligt 10 i lagen om pension för lantbruksföretagare

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 10.12.2008

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 10.12.2008 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 10.12.2008 Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen om samboförhållanden Ordförande:

Läs mer

Betalningsföreläggande och handräckning

Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Har du lånat ut pengar som du inte får tillbaka? Får du inte betalt för en faktura? Flyttar inte din uppsagda hyresgäst?

Läs mer

Leva i nyfamilj. Ny familj Nya möjligheter

Leva i nyfamilj. Ny familj Nya möjligheter Leva i nyfamilj Ny familj Nya möjligheter 1 Vad är en nyfamilj? En familj där två vuxna bildar familj och den ena eller båda har barn från tidigare relationer 2 2013 Föreläsning perheaikaa.fi 3 Skilsmässa

Läs mer

God hälsa är den viktigaste förutsättningen för lyckade studier.

God hälsa är den viktigaste förutsättningen för lyckade studier. 1 Hälsotjänsterna och kontakterna inom social- och hälsovården för studeranden vid Karis-Billnäs gymnasium 2014-2015 God hälsa är den viktigaste förutsättningen för lyckade studier. Din fysiska hälsa kan

Läs mer

Familjerätt och successionsrätt

Familjerätt och successionsrätt Familjerätt och successionsrätt Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Familjerätt kan sägas omfatta äktenskapsrätt,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa Högkänslighet Comfort Zone, november 2010 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Privaträtten inom räckhåll

Privaträtten inom räckhåll Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område Privaträtten inom räckhåll Välkommen till vår webbplats på Internet, ett nytt initiativ för att underlätta tillgången till rättvisa för alla EU-medborgare

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 186/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt, av 5 och 10 i lagen om medling i tvistemål och stadfästelse av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 juni 2013 Ö 1956-12 KLAGANDE OCH MOTPART SH Ombud: Advokat GS KLAGANDE OCH MOTPART TRS SAKEN Ansökan om vitesföreläggande enligt 26

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM JURISTFÖRSÄKRING

FRÅGOR OCH SVAR OM JURISTFÖRSÄKRING FRÅGOR OCH SVAR OM JURISTFÖRSÄKRING Tilläggsinformation om det kollektiva försäkringsskyddet för Elektrikerförbundets medlemmar avseende juridiska tjänster som HELP Försäkring tillhandahåller. Varför behöver

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende Kort och lättläst Innehåll Hem och familj 1 Stöd till barnfamiljen 2 Vem får familjeförmåner? 2 Innan barnet föds 3 När barnet är fött 4 Stöd till

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR EN I FINLAND BOSATT UTLÄNNINGS MAKE/MAKA

+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR EN I FINLAND BOSATT UTLÄNNINGS MAKE/MAKA OLE_PH1 1 *1299901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR EN I FINLAND BOSATT UTLÄNNINGS MAKE/MAKA Denna blankett för ansökan om uppehållstillstånd är avsedd för dig som ansöker om första uppehållstillstånd

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN Jag söker utkomststöd för tiden 1 UPPGIFTER OM SÖKANDEN Efternamn och förnamn Ansökan har anlänt: Personbeteckning Gatuadress Postnummer och -anstalt Hemkommun Telefon (hem, arbete, mobil) Utbildning eller

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland 1 Flytta till Finland

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR BARNET SÖKANDEN ÄR VÅRDNADSHAVARE

+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR BARNET SÖKANDEN ÄR VÅRDNADSHAVARE PK3_plus 1 *1479901* FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR BARNET SÖKANDEN ÄR VÅRDNADSHAVARE Denna blankett är avsedd för dig vars vårdnadshavare ansöker om första uppehållstillstånd i Finland på grund av familjeband.

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 1.2.2005

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 1.2.2005 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 1.2.2005 Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för säkerställande av rättshjälp

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR FINSK MEDBORGARE: ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR MAKE/MAKA

+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR FINSK MEDBORGARE: ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR MAKE/MAKA PK2_plus 1 *1439901* FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR FINSK MEDBORGARE: ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR MAKE/MAKA Denna blankett är avsedd för dig, finsk medborgare, vars utländska make/maka ansöker om

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56 Kommittédirektiv Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar Dir. 2009:56 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Juristförsäkring. Frågor & svar

Juristförsäkring. Frågor & svar Juristförsäkring Frågor & svar FRÅGOR OCH SVAR - JURISTFÖRSÄKRING Tilläggsinformation om det kollektiva försäkringsskyddet för Sekos medlemmar avseende juridiska tjänster som HELP Försäkring tillhandahåller.

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar.

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar. ALLMÄNNA ANVISNINGAR TILL FULLMÄKTIGEN Följande anvisningar bygger på bestämmelserna i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) i sådan form som de var 1.11.2007 då lagen trädde i kraft. Fullmäktigen

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN

+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN PH4_plus 1 *1409901* FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN Denna familjeutredningsblankett är avsedd för dig som är vårdnadshavare i barnets hemland för ett ogift, under 18-årigt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift)

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift) Situationsbedömning SOS-projektet PILOT 1. Grunduppgifter Klientens namn: Adress: Socialarbetare: Datum: Personsignum: Telefonnummer: Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2012 Ö 4613-11 KLAGANDE MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat C-GE MOTPART LR Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 3 DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm Mål nr T 1419-09 PARTER Kärande Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Ombud: Jur. kand. Marie Nordström Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer