Kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Sida 1 (2) Kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde Tid: måndagen den 7 november 2016 kl. 08:30 Plats: Carl August-rummet Annicki Oscarsson ordförande Maria Blomberg kommunsekreterare Upprop Val av protokolljusterare Ändring av föredragningslistan Ärendelista 1. Kollektivtrafiken i Ödeshögs kommun - Besök av Paul Håkansson och Göran Gunnarsson Dnr 2016/ Information - Uppsägning av överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Dnr 2016/00221 Socialchef Åke Vännman 3. Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommuner avseende missbruks- och beroendevården Dnr 2016/00047 Socialchef Åke Vännman 4. Anvisningar och tidplan för årsredovisning och bokslut 2016 Dnr 2016/00292

2 Ödeshögs kommun Datum Sida 2(2) Ärendelista 5. Överenskommelse om ändringar och tillägg i Allmänna bestämmelser (AB) m.m. med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Dnr 2016/00285 Personalchef Kerstin Karlsson 6. Överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning - BAL 16, med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen Dnr 2016/00284 Personalchef Kerstin Karlsson 7. Överenskommelse om ändringar i Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen Dnr 2016/00283 Personalchef Kerstin Karlsson 8. Information - Ägande av aktier i VÖKBY Bredband Dnr 2016/ Information - Hyresavtal i Centrumhuset Dnr 2015/ Avtal och ersättning för genomförandet av Johannamarken 2017 och tillsvidare Dnr 2016/ Detaljplan för del av Ödeshög 19:2 m.fl. (Järnvägsområdet) Dnr 2016/00305 Plan- och byggchef Rebecka Bäck 12. Taxa gällande räddningstjänstens vattentransporter Dnr 2016/00289

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19 Ekonomienheten Marie Holstensson TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2016/ Sida 1(2) Anvisningar och tidplan för årsredovisning och bokslut 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer anvisningar och tidplan för årsredovisning och bokslut 2016 enligt upprättat förslag Sammanfattning av ärendet Kommunens årsredovisning kommer att behandlas av fullmäktige Av den kommunala redovisningslagen framgår att varje räkenskapsår ska den löpande bokföringen avslutas i ett årsbokslut. Årsbokslutet är ett dokument som ger en samlad bild av det ekonomiska resultatet för kommunens samtliga verksamheter. I samband med årsbokslutet får nämnderna tillfälle att analysera om resurserna används till rätt ändamål och på ett effektivt sätt. Bokslutet kommer, som tidigare år, att presenteras i form av årsbokslut och årsredovisning. Verksamhetsområdenas samtliga kostnader/intäkter redovisas under respektive nämnd. Bokslutsresultatet för 2016 ska presenteras i kommunstyrelsens arbetsutskott Den formella behandlingen i kommunstyrelsen äger rum Bokslutet behandlas i kommunfullmäktige Verksamheternas bokslutsmaterial ska lämnas till ekonomienheten är sista dag för bokföring på år Därefter ska redovisningen för 2016 stängas. Nämndernas preliminära verksamhetsberättelser ska lämnas in till ekonomikontoret senast Nämnderna beslutade verksamhetsberättelser lämnas senast Beslutsunderlag Anvisningar och tidplan för årsredovisning och bokslut, Ekonomichefens tjänsteskrivelse, daterad I tjänsten Marie Holstensson Ekonomichef

20 Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktiges revisorer Markus Zackrisson, PWC Ekonomichefen, Ödeshögsbostäder AB Kommunhus AB Adm. chef. ITSAM Nämnderna Överförmyndaren Kommunfullmäktiges ordf. Samtliga förvaltningschefer (för vidarebefordring till berörda chefer) Sida 2(2)

21 ANVISNINGAR OCH TIDPLAN FÖR ÅRSREDOVISNING OCH BOK- SLUT 2016 Kommunens årsredovisning kommer att behandlas av fullmäktige Av den kommunala redovisningslagen framgår att varje räkenskapsår ska den löpande bokföringen avslutas i ett årsbokslut. Årsbokslutet är ett dokument som ger en samlad bild av det ekonomiska resultatet för kommunens samtliga verksamheter. I samband med årsbokslutet får nämnderna tillfälle att analysera om resurserna används till rätt ändamål och på ett effektivt sätt. Bokslutet kommer, som tidigare år, att presenteras i form av årsbokslut och årsredovisning. Verksamhetsområdenas samtliga kostnader/intäkter redovisas under respektive nämnd. 1 Bokslutsresultatet för 2016 ska presenteras i kommunstyrelsens arbetsutskott Den formella behandlingen i kommunstyrelsen äger rum Bokslutet behandlas i kommunfullmäktige Verksamheternas bokslutsmaterial ska lämnas till ekonomienheten är sista dag för bokföring på år Därefter ska redovisningen för 2016 stängas. Nämndernas preliminära verksamhetsberättelser ska lämnas in till ekonomikontoret senast Nämnderna beslutade verksamhetsberättelser lämnas senast ÅRSREDOVISNING 2016 En årsredovisning kan ha olika syften. Ett av syftena är att ge en korrekt och rättvisande redovisningsinformation om den ekonomiska ställningen och utvecklingen. Ett annat syfte är att årsredovisningen ska vara ett informationsinstrument som beskriver kommunens organisation och verksamhet. Årsredovisningen skall innehålla en verbal beskrivning av respektive nämnd/verksamhetsområde, kallad verksamhetsberättelse samt en övergripande beskrivning för kommunen, kallad förvaltningsberättelse. Verksamhetsberättelsen/förvaltningsberättelsen ska även innehålla en redovisning och analys av avvikelser i förhållande till den av kommunfullmäktige fastställda budgeten inklusive mål och beslut om verksamhetsinriktning, omfattning och kvalité. Förvaltningsberättelsen skall innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. Den skall även lämna upplysningar om förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ställning och som inte redovisas i resultat- eller balansräkningen, händelser av väsentlig betydelse för kommunen som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut, kommunens förväntade utveckling, väsentliga personalförhållanden samt andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten. Vidare skall förvaltningsberättelsen innehålla en avstämning mot det s k balanskravet, en samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet samt redovisning av hur utfallet förhåller sig till den fastställda budgeten för den löpande verksamheten. 1 Se bilaga 1 Tidplan för bokslut & årsredovisning 2016 Sida 1 (4)

22 ÅRSBOKSLUTET 2016 Årsbokslut handlar om att avsluta den löpande bokföringen för ett räkenskapsår. Alla transaktioner under året sammanställs och kostnader/intäkter som hör till året bokas upp samtidigt som kostnader/intäkter som hör till nästa år bokas bort Bokslutet skall bestå av följande delar - resultaträkning - balansräkning - kassaflödesanalys - sammanställd redovisning (koncern) Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet förändrats under räkenskapsåret. Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång. Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. I kassaflödesanalysen skall kommunens betalningsströmmar under året redovisas. Kassaflödet mäts utifrån tre övergripande grupper: Löpande verksamhet Investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet I den sammanställda redovisningen skall ingå en gemensam förvaltningsberättelse för kommunen och dess dotterbolag. Den skall även innehålla en resultat- och balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och övriga juridiska personers resultat- och balansräkningar. För att arbetet med bokslutet ska bli så effektivt som möjligt är det viktigt att alla parter följer nedanstående anvisningar och tidplan. Sida 2 (4)

23 SÄRSKILDA ANVISNINGAR ÅRSREDOVISNINGEN Årsredovisningen är ett av kommunens mest omfattande trycksaker som produceras under stark tidspress och involverar många personer. För att underlätta arbetet har ett antal riktlinjer sammanställts: Mallarna för verksamhetsberättelserna förbereds i Ciceron av ekonomikontoret och läggs i nämndernas ärenden Verksamhetsberättelse för (nämnd) Använd ett enkelt och rakt språk. Korta meningar i stället för kommatering. Undvik förkortningar, upprepningar och krångliga ord. Varje nämnd bör i sina texter kunna hålla sig inom 2 sidor. Texten ska innehålla underrubrikerna: Årets resultat, Årets verksamhet samt Framtiden. OM DU HAR FRÅGOR Tveka inte att kontakta någon av oss på ekonomikontoret: Marie tel Cvijeta tel Markus tel Sida 3 (4)

24 Tidplan för bokslut & årsredovisning 2016 SISTA Vad Ansvarig DATUM Verksamhetsberättelsernas mallar klara. Ekonomikontoret BILAGA På allt redovisningsmaterial ska under redovisningsår anges. Leverantörsfakturor i portalen periodiseras direkt vid kontering Avstämning av balanskonton per 30/11 klart Ekonomikontoret Lönekörning 13 klar Personal Sista dag för manuella kundfakturaunderlag som ska redovisas i FUTURE och som ska vara med på 2016 års redovisning Enheternas ekonomihandläggare Sista dag för bokning av ordinarie leverantörsfakturor som ska vara med på 2016 års redovisning Detta gäller även skannade fakturor i portalen Specificerad förteckning över stats-, landstings- och övriga fordringar för 2016, som inte utbetalats, lämnas in till ekonomikontoret Meddelande angående periodiseringar avseende 2016 års redovisning lämnas till ekonomikontoret Sista dag för registrering av bokföringsordrar som ska vara med på Nämndernas preliminära verksamhetsberättelser 2016 lämnas till ekonomikontoret Avstämning av alla balanskonton per 31/ klart. Bokslutsspecifikationer ska vara klara och insatta i anvisade samlingspärmar Personalekonomisk redovisning för år 2016 lämnas till ekonomikontoret Kommunala bolagens preliminära resultat- och balansräkningar och avstämda interna mellanhavanden lämnas till ekonomikontoret. Alla Enheternas ekonomihandläggare Alla Alla Enheternas ekonomihandläggare Nämndernas kontaktpersoner Ekonomikontoret Personalenheten Bolagen Nämndernas beslutade verksamhetsberättelser 2016 ekonomikontoret tillhanda. Nämndernas kontaktpersoner Kommunala bolagens reviderade resultat- och balansräkningar Bolagen ekonomikontoret tillhanda Revision klar Revisorer Behandling av årsredovisningen i kommunstyrelsens Ekonomikontoret arbetsutskott Kommunstyrelsen behandlar bokslutet, och överlämnar Ekonomikontoret det till kommunfullmäktige (senast den 15 april ska årsredovisningen överlämnas till revisorerna och fullmäktige enl KL 8 kap 17) Bokslutet behandlas i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige Sida 4 (4)

25 Personal- och löneenheten Kerstin Karlsson TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2016/ Sida 1(1) Överenskommelse om ändringar och tillägg i Allmänna bestämmelser (AB) m.m. med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Förslag till beslut att de lokala kollektivavtalen tillförs de ändrade bestämmelserna som de centrala parterna enats om i förhandlingsöverenskommelse avseende AB. Sammanfattning av ärendet Sveriges Kommuner och Landsting har den 26 september 2016 träffat överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser, AB, med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet. Ändringarna motsvarar de ändringar som har gjorts i AB med Svenska Kommunalarbetareförbundet, se cirkulär 16:23 samt med AkademikerAlliansen, se cirkulär 16:42. Ändringarna gäller från och med om inte annat anges. Överenskommelse har också träffats om vissa ändringar och tillägg i protokollsanteckningarna i HÖK. Därutöver har en principöverenskommelse om omställning och turordning träffats. Beslutsunderlag Cirkulär 10:54 Bilagor: Allmänna Bestämmelser, AB Bilaga L Redogörelsetext till Allmänna bestämmelser avseende nyheter/förändringar I tjänsten Kerstin Karlsson Personalchef Beslutet ska skickas till Samtliga chefer

26 Redogörelsetext för Överenskommelse om ändringar och tillägg i Allmänna bestämmelser med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i det gällande avtalet HÖK 13 i lydelse fr.o.m Överenskommelse har träffats med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet om samma ändringar i Allmänna bestämmelser, AB, som tidigare har överenskommits med Svenska Kommunalarbetareförbundet och med AkademikerAlliansen. Ändringarna i AB gäller med OFRs förbundsområde Allmän Kommunal verksamhet från och med Överenskommelse har också träffats om vissa ändringar och tillägg i protokollsanteckningarna i HÖK. Nedan redogörs endast för de ändringar och tillägg som gjorts med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet. För redogörelsetext avseende övriga ändringar i AB se cirkulär 16:23 och 16:42. Centrala och lokala protokollsanteckningar, bilaga 3 Ny numrering Som konsekvens av ändringarna nedan har vissa punkter fått en ny numrering. Anteckningar till AB Anteckningar till AB har tillförts en ny punkt samt medfört ett tillägg i en punkt. Tillägg i punkt 12, Avvikelser från bestämmelser i i AB Punkten har tillförts en skrivning om att sådan överenskommelse kan innehålla en reglerad uppsägningstid, att arbetsgivaren i samband med överenskommelse om avvikelse ska tydliggöra vilka grunder som överenskommelsen bygger på samt att en översyn av lönesättningen eller ersättningen kan initieras av såväl arbetsgivare som arbetstagare. 1

27 Ny punkt 13, För vissa arbetsgivare anslutna till Pacta Punkten har tillförts och innebär att akutsjukhusen som är anslutna till Pacta undantas från möjligheten att göra enskilda överenskommelser om semester enligt 27 mom. 21 b). Centrala protokollsanteckningar, bilaga 4 Övriga anteckningar Partsgemensamma arbeten X. Parterna är överens om att gemensamt göra en översyn av bestämmelsen i AB 22 avseende jour och beredskap i syfte att utreda vilka förändringar som ska göras. Bestämmelsen ska anpassas utifrån verksamhetens behov och utveckling och samtidigt ta hänsyn till medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa vid förläggning av jour och beredskap. Principöverenskommelse om omställning, turordning och företrädesrätt En principöverenskommelse har träffats med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet om omställning, turordning och företrädesrätt med motsvarande innehåll som träffats med Svenska Kommunalarbetareförbundet och AkademikerAlliansen, se cirkulär 16:23 och 16:42. 2

28 Bilaga L till AB Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet och tillfälligt utflyttad verksamhet med övernattning De centrala parterna förutsätter att arbetsgivaren klargör grunder och villkor för verksamheten innan den påbörjas. 1. Överenskommelse om avvikelse Lokal överenskommelse kan träffas avseende anställningsvillkor vid tillfälligt utflyttad verksamhet och lägerverksamhet. De centrala parterna är ense om att lokala avtal gäller tills överenskommelse träffas om annat. 2. Tillfälligt utflyttad verksamhet Med tillfälligt utflyttad verksamhet avses enbart sådan rehabilitering och/eller rekreation genom resor och/eller aktiviteter inom äldre- och handikappomsorg, psykiatri och omsorgsverksamhet där verksamheten förutsätter en total förläggning av antingen arbetstid eller kombination av arbetstid och jour/beredskap. 3. Lägerverksamhet a) Med lägerverksamhet avses aktiviteter och resor inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skola och dagcentralverksamhet för äldre och funktionshindrade. b) För varje dygn under vilket övernattning ägt rum får arbetstagare ersättning med i ett för allt. 388 kr I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen. Vid lägerverksamhet och liknande gäller inte 20, 22 och vad avser 21 tid utöver normalt arbetstidsschema. För fullgjort aktivt arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme. 1

29 Kommentar till bilaga L Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet och tillfälligt utflyttad verksamhet Förutsättningar Arbetsgivaren ska klargöra vilka förutsättningar och villkor som gäller för arbetstagare vid tillfälligt utflyttad verksamhet och lägerverksamhet innan verksamheten påbörjas. Exempel på sådant som ska klargöras är bland annat arbetstidens förläggning, vilken ersättning som ska utges och vad arbetstagaren har för ansvar. Undantag från denna princip kan enbart ske om arbetsgivaren har särskilda skäl för det. Reglerna om arbetstid i Allmänna bestämmelser (AB) och arbetstidslagen (ATL) samt arbetsmiljölagens (AML) regler gäller under vistelsen. Vidare bör en plan finnas för oförutsedda händelser. Överenskommelse om avvikelse 1. Lokal överenskommelse kan träffas avseende anställningsvillkor vid tillfälligt utflyttad verksamhet. Om inte detta görs gäller AB. Vid lägerverksamhet gäller villkoren i bilaga L. Det är fullt möjligt för arbetsgivaren och arbetstagarorganisation att träffa lokalt kollektivavtal avseende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Tillfälligt utflyttad verksamhet 2. Villkoren avseende tillfälligt utflyttad verksamhet tillämpas vid rehabilitering och/eller rekreation genom resor och/eller aktiviteter inom företrädesvis äldre- och handikappomsorg och psykiatri eller överhuvudtaget sådan verksamhet som fordrar en total förläggning av arbetstid under den utflyttade tiden, vare sig det är arbetstid eller en kombination av arbetstid och jour eller beredskap. Verksamheten bedrivs på samma sätt som vanligt men är tillfälligt utflyttad till annan plats. Observera att beloppen som gäller vid lägerverksamhet inte tillämpas vid tillfälligt utflyttad verksamhet. Villkoren i Allmänna bestämmelser gäller om inte lokal överenskommelse har träffats om att andra villkor ska gälla. Tillfälligt utflyttad verksamhet kan även förläggas utomlands. Under tid för tillfälligt utflyttad verksamhet utges även traktamente. Traktamente är ingen löneförmån utan avser att täcka eventuella merkostnader som arbetstagaren kan ha haft under lägerverksamheten. Lägerverksamhet 2

30 3. Villkoren avseende lägerverksamhet tillämpas vid aktiviteter och resor inom företrädesvis barnomsorg, skola, fritidsverksamhet och dagcentralverksamhet för äldre och funktionshindrande. Lägerverksamhet kan även förläggas utomlands. För fullgjort aktivt arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme. Utöver tidskompensation utges ersättning enligt 3 b) med ett belopp för varje tjänstgöringsdygn. Beloppet innefattar ob-ersättning samt ersättning för jour och beredskap. I ersättningen ingår även semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Under tid för lägerverksamhet utges även traktamente. Traktamente är ingen löneförmån utan avser att täcka eventuella merkostnader som arbetstagaren kan ha haft under lägerverksamheten. 3

31 Förkortningar AB Allmänna bestämmelser AGS-KL Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl. ATL FörL HÖK LAS LFF LOK MBL SjLL SemL SFB Arbetstidslag Föräldraledighetslag Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. Lag om anställningsskydd Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. Lag om medbestämmande i arbetslivet Lag om sjuklön Semesterlag Socialförsäkringsbalk TFA-KL Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl. TGL-KL Tjänstegrupplivförsäkring för arbetstagare hos kommuner och landsting, församlingar m.fl. 1

32 Kap. 1 Inledande bestämmelser 1 Inledning Anställningsvillkoren i detta avtal ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet samt genom flexibla lösningar bidra till att nå verksamhetsmålen. För att möta verksamhetens behov och klara kompetensförsörjningen bör arbetsgivare verka för att redan anställda arbetstagare i högre uträckning ska arbeta heltid och att anställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning. Anställningsvillkoren kan, där så anges, anpassas till lokala förutsättningar och genom förtroendefull dialog skapa utrymme för individuella lösningar där kompetens tillvaratas och utvecklas. Delaktighet och inflytande i de egna anställningsvillkoren skapar förutsättningar för engagemang, arbetsglädje och ansvarstagande i verksamheten. Avtalet och dess möjligheter till lokal anpassning, skapar förutsättningar för att behålla och rekrytera personal. Avvikelser kan göras, där så anges, genom lokala kollektivavtal eller överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. 2 Tillämpningsområde Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, ska dessa allmänna bestämmelser som fortsättningsvis kallas avtalet och de till avtalet hörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser, tillämpas på arbetstagare för vilken annat avtal inte gäller. Om de särskilda bestämmelserna/specialbestämmelserna avviker från avtalet ska dessa tillämpas. Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande funktion kan träffa överenskommelse om avvikelse helt eller delvis från detta avtal. 2

33 Kap. 2 Anställningen 3 Intyg om arbetsförmåga En arbetsgivare kan begära att en arbetssökande ska lämna läkarintyg om arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren. 4 Anställningsform Mom. 1 Arbetstagare anställs enligt grunderna för lagen om anställningsskydd (LAS). Mom. 2 6 LAS, provanställning, ersätts av följande bestämmelser. Provanställning kan komma i fråga under sammanlagt högst 6 kalendermånader om det föreligger ett prövobehov. Provanställningen kan avbrytas utan särskilda skäl med en månads ömsesidig uppsägningstid. Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, ska besked om detta lämnas senast vid prövotidens utgång. Anmärkning Arbetsgivaren ska underrätta berörd arbetstagarorganisation om anställningsavtalet inom en månad efter anställningens ingående. Mom. 3 Oavsett vad som anges i 5 LAS, tidsbegränsad anställning, gäller följande. a) Med vikarie avses en arbetstagare som anställs för att arbeta i stället för en annan arbetstagare som är ledig från anställningen (s.k. egentligt vikariat). Som vikarie anses också den, som anställs efter att en arbetstagare slutat för att helt eller delvis utföra denna arbetstagares arbetsuppgifter intill dess efterträdare börjat sitt arbete. Det förutsätts att sådant vikariat inte bestäms till längre tid än som med hänsyn till omständigheterna i fallet normalt krävs tills efterträdaren börjat arbeta. För andra vikariat gäller vad LAS föreskriver. b) Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan en arbetstagare som uppbär hel ålderspension i någon form anställas för begränsad tid. c) Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande funktion kan träffa överenskommelse om tidsbegränsad anställning. 3

34 Vad i detta moment anges ska inte innebära inskränkning i den rätt att tidsbegränsa anställning som följer av 5 LAS. Mom. 4 Bestämmelsen i 5 LAS om tidsbegränsad anställning tillförs följande. Om en arbetstagare har haft såväl allmän visstidsanställning som vikariat i sammanlagt mer än 3 år under en 5-årsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Anmärkningar 1. Bestämmelsens tillämpning förutsätter att det inte föreligger hinder enligt speciallagstiftning (krav på behörighet, legitimation eller dylikt). 2. Oavsett om en arbetstagare har kvalificerat sig för tillsvidareanställning med stöd av 5 LAS eller detta moment kan arbetstagaren avstå från sin rätt till tillsvidareanställning med giltig verkan för perioder om högst 6 månader. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 5 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från 5 LAS i andra fall än som anges i mom. 3. Kollektivavtal kan även träffas om avvikelse från övriga bestämmelser i denna bestämmelse. Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från 28 LAS om skyldighet att underrätta lokal arbetstagarorganisation om tidsbegränsad anställning. 5 Höjd sysselsättningsgrad Mom. 1 För arbetstagare som är deltidsanställd gäller följande. a) När arbetstiden höjs ska heltidsarbete eftersträvas. b) Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, prövas om arbetstagare som är anställda på arbetsstället och som anmält intresse ska erbjudas höjd sysselsättningsgrad. Anmärkningar 1. Överenskommelse kan träffas om den närmare tillämpningen av mom. 1 b). 2. Om en sådan överenskommelse inte träffas avses med arbetsställe inom landsting/- region, vårdavdelning, vårdcentral eller motsvarande och inom kommun eller annan arbetsgivare den organisatoriska enhet eller enheter som leds av en arbetsledare som beslutar om anställning. 4

35 3. Detta moment gäller inte om deltidsanställning är en följd av delpension, sjukersättning som inte är tidsbegränsad eller om arbetstagaren fyllt 67 år. c) Arbetsgivaren ska skriftligen meddela erbjudande om höjd sysselsättningsgrad. Skriftligt svar ska ha inkommit från arbetstagaren inom 14 kalenderdagar. Har sådant besked inte lämnats föreligger inte rätt till höjd sysselsättningsgrad. d) Om en arbetstagare tackar nej till erbjudande om höjd sysselsättningsgrad kan ny anmälan göras tidigast efter 6 månader. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. 5

36

37 Kap. 3 Under anställningen 6 Allmänna åligganden Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap. Vid stadigvarande förflyttning av arbetstagare ska beaktas, att vägande skäl ska finnas för att förflytta arbetstagaren mot hennes eller hans önskan. Anmärkningar 1. Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetstiden, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det. 2. Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utföra de egna arbetsuppgifterna och samtidigt utföra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än 6 månader per kalenderår eller i en följd. Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal med tillhörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser. 7 Utbildning m.m. En arbetstagare som i sin anställning deltar i utbildning, kurser, konferenser och liknande behåller lönen. Om utbildningen pågår högst 7 kalenderdagar får arbetstagaren dessutom behålla vad som skulle utgetts i tillägg för obekväm arbetstid om arbetstagaren utfört sina ordinarie arbetsuppgifter. Kompensation för övertidsarbete enligt 20 utges inte i fall som avses i denna bestämmelse. Dock får arbetstagaren för varje genomförd utbildningstimme på tid som inte är ordinarie arbetstid, kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges i stället ersättning per timme som motsvarar fyllnadslön enligt 20 mom Bisysslor Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan. 7

38 Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna, b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Anmärkning Förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagaren inom kommun, landsting eller kommunalförbund regleras i 7 lagen om offentlig anställning (LOA). För arbetstagare anställd hos annan arbetsgivare än kommun, landsting eller kommunalförbund gäller även att bisyssla kan förbjudas av arbetsgivaren om den kan c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren. Mom. 2 Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt detta avtal. 9 Hälsoundersökningar Periodiska hälsoundersökningar Mom. 1 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd. Anmärkning Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställningar/arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning. Övriga hälsoundersökningar Mom. 2 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren. 8

39 10 Avstängning m.m. Förseelser m.m. Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete. Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl. Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft. Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön. Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsförmåner enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl föreligger. Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som arbetstagaren eventuellt har haft under avstängningstiden. Medicinska skäl Mom. 4 Arbetsgivare kan meddela en arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna. Mom. 5 En arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning enligt 9 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön enligt 28 mom. 9. 9

40 Arbetstagarens kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaderna inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan. Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges. Mom. 6 En arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar i sänder om arbetstagaren a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt 9 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård. Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner. Mom. 7 Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2 6 ska arbetsgivaren genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren kan fatta och verkställa beslut innan överläggningsskyldigheten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. 11 Disciplinpåföljd Mom. 1 En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd. Mom. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt mom. 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen. Mom. 3 Innan fråga om disciplinpåföljd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. 10

41 Mom. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden. 12 Omreglering på grund av sjukersättning Mom. 1 Arbetstagare som beviljas sjukersättning från Försäkringskassan är skyldig att informera arbetsgivaren om sådant beslut. Arbetsgivare, som vill att anställningsvillkoren ska omregleras till lägre sysselsättningsgrad med oförändrade eller andra arbetsuppgifter på grund av att arbetstagaren har rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt socialförsäkringsbalken (SFB), ska skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg. Samtidigt ska arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation underrättas om beskedet av arbetsgivaren. Anmärkningar 1. Omregleringen ska göras utifrån verksamhetens krav och arbetstagarens arbetsförmåga. Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet. 2. En arbetstagare, vars anställningsvillkor omreglerats enligt momentet och vars sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt, ska ges tillfälle att på nytt få sina anställningsvillkor omreglerade om arbetsgivaren prövar att så är möjligt. 3. Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Mom. 2 Vid omreglering av anställningsvillkoren enligt mom. 1 bör eftersträvas att sysselsättningsgraden fastställs genom formeln a x (1 - b) = c a = den tidigare sysselsättningsgraden, b = omfattningen av den partiella sjukersättningen (exempelvis 0,50 vid halv sjukersättning) och c = den nya sysselsättningsgraden. Mom. 3 En arbetstagare med fast kontant lön som fått sina anställningsvillkor omreglerade enligt mom. 1 och 2 får lön enligt 16 mom. 1 som månadslön. Mom. 4 Om arbetsgivaren och en arbetstagare, som fått besked enligt mom. 1, inte träffar en överenskommelse om omreglering av anställningsvillkoren före den tidpunkt för omreglering som beskedet anger, ska för både arbetsgivaren och arbetstagaren gälla en uppsägningstid av en månad oavsett vad lagen om anställningsskydd (LAS) eller 33 mom. 1 och 2 föreskriver om uppsägningstider. 11

42 Anmärkning Bestämmelser om att lämna arbetet vid hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt SFB finns i 33 andra stycket i LAS. 12

43 Kap. 4 Arbetstid 13 Arbetstid Inledande bestämmelse Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande och i särskilda bestämmelser/specialbestämmelser angivna tillägg. Genomsnittlig arbetstid Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag. Anmärkning Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav. Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod. Vid förläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genomsnittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid förläggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter. Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret. Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, juloch nyårsafton. Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls. 13

44 Förläggning av arbetstid Mom. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen. Vid arbetstidsförläggning bör det, utifrån verksamhetens behov, eftersträvas att arbetstiden är sammanhållen. Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära överläggning. Begäran om överläggning ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller om överläggningen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmelse. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Avvikelser från ATL Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll. Därutöver får byte även göras på övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag, Anmärkning Vid byte av rast mot måltidsuppehåll övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag ska arbetsgivaren göra en konsekvensanalys av arbetsmiljön. b) anses studieledighet samt kompensationsledighet inte som arbetad tid, c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid, d) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid, e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad, f) kan en beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor, Anmärkning Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor. g) kan en arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte 14

45 understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, h) kan en arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, i) kan en arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från a) har upphört att gälla, b) 8 ATL om annat uttag av övertid och annan beräkningsperiod för övertid, c) 10 andra stycket ATL om annat uttag av mertid, d) 13 ATL om dygns- och nattvila, e) 14 ATL om veckovila, f) 15 tredje stycket ATL om förläggning av raster och g) har upphört att gälla. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod än 16 veckor, dock högst ett år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 2 första stycket, anmärkningen till mom. 6 f) och mom. 6 a) samt 6 g) i). Anmärkning Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 andra stycket ATL. Personalpool Mom. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från bilaga D. 15

46 14 Flexibel arbetstid Mom. 1 Efter överläggningar beslutar arbetsgivaren vilka arbetsplatser eller i vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpas i verksamheten. Förläggning av ordinarie arbetstid enligt 13 mom. 5 tillämpas även vid flexibel arbetstid. Kollektivavtal träffas om följande. Avstämningsperiodens längd, förläggning och omfattning av flextid samt maximimått för flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstämningsperiod. Definitioner Mom. 2 I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande definitioner. Normaltid är avtalsenligt ordinarie arbetstids längd och förläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas. Fast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren har att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid. Flextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid. Totalram är tiden från flextidens början före fast tid till flextidens slut efter fast tid. Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts under samma tidsrymd. Flextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (minussaldo) av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren har vid avstämningsperiodens slut i förhållande till den ordinarie arbetstiden. Förutsättningar Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehållas, b) om arbete beordras under flextid kan arbetstagaren inte utnyttja flexmöjligheten vid det tillfället, 16

47 c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa avstämningsperiod och d) flextidssaldo som under- eller överstiger vad som fastställts, får överföras till nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens slut enligt följande. Minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen (i förekommande fall uppräknad till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller och medför ingen ersättningsrätt. Anmärkning Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt förfall enligt följande stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska minussaldo föranleda löneavdrag enligt huvudregeln i första stycket. Plussaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den mån inte viss arbetad tid berättigar till övertidskompensation. Löneavdrag och utbetalning för inte överförbart minus- respektive plussaldo ska verkställas vid avlöningstillfället närmast efter den månad, vid vars utgång sådant saldo konstaterats. Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro Mom. 4 Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska arbetstagaren under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt förfall anses ha fullgjort det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha gällt vid normaltid. Avvikelser Mom. 5 För arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsättning att villkoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyllda. a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför totalramen (dagberäkning). Här utgör 2 timmar före och 2 timmar efter normaltiden enkel övertid. b) För i förväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid, utges ersättning med enkel övertidskompensation om arbetstagaren under avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger sammanlagd normaltid. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunna beordras på förhand. Mom. 6 För arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget för obekväm arbetstid, enligt 21 mom. 1, endast för arbetstid som faller inom normaltiden. 17

48 Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. 18

49 Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar 15 Avlöningsförmåner Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal. Avlöningsförmåner är lön enligt och bilaga U, semesterlön, semesterersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar nämligen kompensation för fyllnadstids- och övertidsarbete, tillägg för obekväm arbetstid, jour- och beredskapsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid samt färdtidsersättning. Mom. 2 Avlöningsförmåner utges från och med arbetstagarens första anställningsdag till och med arbetstagarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen är arbetsdag eller fridag. Mom. 3 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad. Mom. 4 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts. Anmärkningar 1. Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fastställas senast i december månad. 2. Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller följande. a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen. b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsdagen. 3. Arbetstagarorganisation kan påkalla lokal förhandling om angivna utbetalningsdagar. 16 Löneform Månadslön Mom. 1 Arbetstagare som anställs för en sammanhängande tid av minst 3 månader med arbetstid som omfattar minst 40 procent av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden får lön för kalendermånad som fast kontant lön enligt överenskommelse. 19

50 Anmärkning Arbetstagare med kortare anställningstid eller lägre sysselsättningsgrad kan få månadslön enligt detta moment. Som fast kontant lön avses även eventuella fasta lönetillägg som utges för kalendermånad, om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare. Timlön Mom. 2 Annan arbetstagare får lön per timme enligt överenskommelse. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 3 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om andra löneformer. 17 Beräkning av lön i vissa fall Partiell ledighet under hel kalendermånad Mom. 1 Vid partiell ledighet under hel kalendermånad beräknas månadslönen enligt följande formel a - b a x c = d a = genomsnittligt antal timmar per vecka, som för arbetstagaren är ordinarie arbetstid, b = genomsnittligt antal timmar per vecka, som är partiell ledighet, c = arbetstagarens månadslön och d = arbetstagarens månadslön vid partiell ledighet under hel kalendermånad. Ledighet under del av kalendermånad Mom. 2 Lön som avser del av kalendermånad beräknas för en månadsavlönad arbetstagare för kalenderdag och utges med belopp, motsvarande månadslönen delad med antalet kalenderdagar i månaden. Mom. 3 Vid beräkning av lön för kalendermånad ska sammanlagd ledighet utan rätt till lön under del av månad anses omfatta det antal kalenderdagar som svarar mot antalet arbetsdagar, vilka skulle ha fullgjorts under denna ledighet. 20

51 Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom multiplikation av antalet arbetsdagar med a) 1,40 för en arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till 5 dagar per vecka eller vid annan beräkningsperiod till genomsnittligt 5 dagar per vecka och b) för annan arbetstagare den faktor, med 2 decimaler, som erhålls genom att antalet kalenderdagar i beräkningsperioden delas med antalet arbetsdagar i denna. Motsvarande beräkningssätt ska tillämpas vid partiell ledighet utan rätt till lön under del av kalendermånad. Övrigt Anmärkningar 1. Skulle vid beräkning av faktor enligt b) uppkomma fler än 2 decimaler bortses från denna/dessa. 2. Vid ledighet enligt 28 mom. 1 ska, för tid som ingår i en sjuklöneperiod under vilken arbetsgivaren har att svara för sjuklön enligt lagen om sjuklön (SjLL) eller då dagberäknad sjukpenning utges, omfattningen av sammanlagd sådan ledighet under del av månad beräknas enligt detta moment. Då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliteringspenning utges, ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med sådan förmån. Motsvarande ska gälla vid sjukledighet under påbörjad semester. 3. Vid ledighet för tjänstgöring inom totaltförsvaret enligt 30 mom. 1 då dagpenning utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga eller motsvarande bestämmelser ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning. 4. Vid ledighet del av enstaka dag ska löneavdrag göras med 1/165 av arbetstagarens månadslön för varje frånvarotimme med undantag för ledighet på grund av sjukdom eller tillfällig föräldrapenning. Är arbetstagaren deltidsanställd ska lönen först uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. Mom. 4 En arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. Mom. 5 En arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om att beräkna lön med löneavdrag per timme vid ledighet under del av månad i 21

52 stället för att tillämpa kalenderdagsfaktor enligt mom. 3. Överenskommelse om timavdrag behöver inte omfatta alla ledighetsorsaker. För varje timme ska löneavdrag för arbetstagaren göras enligt följande formel a 4,313 x b a = fast kontant lön vid heltid b = genomsnittlig veckoarbetstid vid heltid dock högst 38, Uppehållsanställning Har upphört att gälla och ersatts av bilaga U. 19 Samordning Mom. 1 Utges en avlöningsförmån eller annan anställningsförmån i samband med ledighet ska den minskas (samordnas) med belopp motsvarande ersättning enligt a) c) som avser samma period. a) Ersättning enligt socialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller liknande bestämmelser om ersättning som avser att täcka inkomstförlust. b) Försäkring som bekostats av arbetsgivaren. c) Arbetstagarens rätt mot tredje man vad avser ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbetstagarens eget handlande eller försummelse. Har en arbetstagare fått avlöningsförmån eller annan anställningsförmån från arbetsgivaren utan att samordning gjorts är arbetstagaren återbetalningsskyldig. Arbetsgivaren kan avstå från krav på återbetalning om särskilda skäl föreligger. Arbetsgivaren kan besluta att ersättning/förmån ska helt eller delvis undantas från samordning. Mom. 2 Samordning ska inte göras med a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning, b) arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken (SFB) eller motsvarande i annan lag eller förordning, 22

53 c) ersättning enligt AGS-KL eller TFA-KL. Mom. 3 Arbetsgivaren kan samordna avlöningsförmån med särskild avtalspension eller motsvarande förmån enligt kommunala pensionsbestämmelser som utges på grund av annan anställning eller uppdrag. Mom. 4 En arbetstagare är skyldig att anmäla sådan ersättning/förmån som påverkar samordning enligt mom. 1 till arbetsgivaren. 20 Övertid m.m. Heltid Mom. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand. Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete. Då en arbetstagare med funktion som ställföreträdare med rätt till övertidskompensation arbetar i sin överordnades ställe, utges dock kompensation för övertidsarbete endast om den överordnade arbetstagaren har rätt till sådan kompensation. Anmärkning Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut. Mom. 2 För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 1 ½ timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. För övertidsarbete under annan tid, kvalificerad övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid som sammanlagt överstiger 2 timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan ett i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalificerad övertid. Vid beräkning av övertidsarbete under jour och beredskap ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme om arbetet avslutats eller påbörjas mellan

54 Deltid Anmärkning Om övertidsarbete påbörjas vid flera tillfällen under samma 30 minutersperiod ska den totala tiden läggas samman innan avrundning sker. Mom. 3 En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag, fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd. En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (övertidsarbete), får kompensation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd. Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid och b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag, eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid. Anmärkning Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid. Mom. 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt följande. Fyllnadslön 120 % Enkel övertid 180 % av månadslönen 165 Kvalificerad övertid 240 % Anmärkning För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). 24

55 Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid. Flexibel arbetstid Mom. 6 Vid flexibel arbetstid gäller 14 mom. 5. Personalpool Mom. 7 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av bilaga D. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om undantag från rätt till kompensation för övertidsarbete. Med arbetstagare som får fast kontant lön kan arbetsgivare träffa överenskommelse om att arbetstagaren inte ska ha rätt till kompensation för övertidsarbete. I samband med sådan överenskommelse ska arbetsgivaren tydliggöra vilka grunder överenskommelsen bygger på. Om förutsättningarna ändras bör en översyn ske av lönesättningen och övertidsrätten. 21 Obekväm arbetstid Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till en arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete. Dock ska en arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete. Anmärkning Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap. 25

56 Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid. O-tilläggstid Kr/tim 1. O-tilläggstid A 101,50 Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. Tid från kl på dag före pingstafton eller midsommarafton till kl på vardag närmast efter helgdagsaftonen. Tid från kl på dag före julafton eller nyårsafton till kl på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen. Under tid från kl natt mot helgdag höjs O-tillägg A till 121,80 2. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A) 51,90 Tid från kl till kl på lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. Tid från kl till kl vardag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. Tid från kl till kl måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag eller nationaldagen. 26

57 Tid från kl till kl fredag som inte omfattas av o-tilläggstid ovan. Under tid från kl natt mot lördag, söndag och helgdag höjs O-tillägg B till 59,70 3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) 44,40 Tid från kl till kl måndag till torsdag samt från kl till kl tisdag till fredag. 4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) 21,00 Tid från kl till kl på vardag. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan obekväm arbetstid i stället ersättas med ledighet. O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per kalendermånad. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid understigande en timme inom respektive kategori. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Flexibel arbetstid Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller 14 mom. 6. Personalpool Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av bilaga D. 27

58 Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens förläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla. 22 Jour och beredskap Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete. Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete. Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver. Mom. 2 Ersättning för jour och beredskap utges enligt följande. A Jour Där arbetstagaren har beordrats jour % av timlönen Ledig tid för tid, som uppgår till högst 50 timmar under kalendermånaden 29,2 % 17 min för tid därutöver under kalendermånaden 58,4 % 35 min B Beredskap Där arbetstagaren har beordrats beredskap för tid, som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden 14 % 8 min för tid därutöver under kalendermånaden 27,7 % 17 min Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan jour och beredskap i stället ersättas med ledighet enligt ovan. 28

59 Anmärkning För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan förhöjas med 100 procent. a) Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. b) Tid från kl på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl på vardag närmast efter helgdagsaftonen. c) Tid från kl till kl på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. d) Tid från kl till kl vardag utom lördag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. e) Tid från kl till kl vardag närmast efter sön- eller helgdag. f) Tid från kl till kl vardag närmast före lördag. Mom. 3 För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap. Mom. 4 Om en arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour- eller beredskapsersättningen. Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagaren ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet (BIA). Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap bör upptas i schema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation. Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till överläggning. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller överläggning inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse. 29

60 Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Ersättning för jour och beredskap utges inte om sådan ersättning uttryckligen ingår i lönen eller om kompensation för jour och beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt. Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod för jouruttag än 4 veckor eller kalendermånad och högre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad. 23 Förskjuten arbetstid Mom. 1 Om en arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsförläggning, beordras att arbeta enligt annan arbetstidsförläggning, blir den arbetstiden ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid förskjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsförläggning. Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen. Mom. 2 Tillägg till lönen enligt nedan utges under 10 dagar från tillsägelsen för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle varit fritid. Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst föregående schema. Anmärkning Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadslön, övertidskompensation eller i fall som avses i 13 mom. 4, om sommararbetstid. För dag som enligt näst föregående schema skulle varit fridag För övrig tid % av timlönen 64,4 % 32,3 % Ledig tid 39 min 19 min 30

61 Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan förskjuten arbetstid i stället ersättas med ledighet enligt ovan. Anmärkning För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. Under de 2 första kalenderdagarna höjs tillägget med 50 procent. Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per kalendermånad. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Personalpool Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av bilaga D. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från mom Färdtid Mom. 1 Arbetstagare som under resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2. Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid. Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter. Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. Anmärkning Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet. 31

62 Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande. För de första 10 timmarna under en kalendervecka, för vilka ersättningen ska utges För tid därutöver under kalenderveckan % av timlönen 53 % 80 % I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges. Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan kl och kl måndag fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton. Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan kl och kl då arbetstagaren disponerar sovplats på färdmedlet. Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna. 32

63 Kap. 6 Ledighetsförmåner 25 Allmänna ledighetsbestämmelser Mom. 1 Denna bestämmelse och 26, gäller ledighet och lön under ledighet. Mom. 2 Vid ledighet under del av kalendermånad ska ledigheten omfatta samtliga kalenderdagar, som infaller under ledigheten. Mom. 3 Redan påbörjad ledighet får inte bytas ut mot annan ledighet med mindre än att arbetsgivaren medger det. Anmärkning Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete. Mom. 4 Lön under ledighet utges för den tid, då arbetstagaren annars skulle ha arbetat, och endast under de förutsättningar, som anges i 26, I övriga fall ska arbetstagare avstå samtliga avlöningsförmåner. Mom. 5 Då arbetstagaren får lön under ledighet, och samtidigt har arbetsinkomst från annan arbetsgivare under samma tid, prövar arbetsgivaren om och i vilken omfattning lönen får behållas. Mom. 6 Utöver de fall som regleras i lag, annan författning eller detta avtal kan arbetstagare få ledigt om det är förenligt med verksamhetens krav. 26 Ledighet för studier Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare av arbetsgivaren medges behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan av arbetsgivaren även medges få fyllnadslön eller del därav. Arbetsgivaren får ange särskilda villkor för att arbetstagaren ska få och behålla lön som beviljats för ledighet. 27 Semester Inledande bestämmelser Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt gällande lag om inte annat anges nedan. 33

64 Mom. 2 Arbetstagare med fast kontant lön får semesterledighet under intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalenderår. Rätt till semesterledighet och semesterlön Mom. 3 Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs för högst 3 månader och som under semesteråret inte haft tidigare anställning hos arbetsgivaren. Mom. 4 Om semesterledighet som avses i mom. 9 på arbetsgivarens begäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni augusti får en arbetstagare, som fått högst 14 semesterdagar förlagda under juni augusti, 2 betalda semesterdagar extra under semesteråret. En arbetstagare som fått semesterdagar förlagda under juni augusti får en betald semesterdag extra under semesteråret. Anmärkningar 1. Ovanstående bestämmelse gäller under förutsättning att arbetstagaren har rätt till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret. 2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 inte uppnåtts på grund av sådan minskning som följer av anmärkning till mom. 7 eller genom att arbetstiden nedsatts enligt 13 mom. 2 första stycket. Motsvarande ska gälla för en arbetstagare med arbetstid enligt 13 mom. 2 första stycket som fått semester med midsommarafton eller nationaldagen om den infaller måndag eller fredag i direkt anslutning till semesterledigheten. Efter lokal förhandling kan arbetstagaren erbjudas annan kompensation än vad som anges i första stycket. Anmärkning Förhandling om annan kompensation kan endast föras som lokal förhandling. Mom. 5 Till och med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller 39 år kvalificerar sig arbetstagaren för 25 semesterdagar. Fr.o.m. det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller kvalificerar sig arbetstagaren för 40 år 31 semesterdagar 50 år 32 semesterdagar Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan arbetstagare få kontant ersättning med semesterlön i stället för sådan betald semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag. Sådan överenskommelse får dock inte avse sparade dagar. 34

65 Mom. 6 En arbetstagare med fast kontant lön får semesterdagar med semesterlön i proportion till hur stor del av intjänandeåret som arbetstagaren har haft anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 14 är semesterlönegrundande. Anmärkning Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 procent av lönen för heltidsanställning, ska arbetstagarens lön uppräknas med 12 procent och inkluderar då semesterförmåner om inte semesterförmåner för detta har utgetts på annat sätt. För en arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med lön jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgivaren. Om 4 och 5 semesterlagen (SemL) ger rätt till högre antal semesterdagar än som anges i föregående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald semesterledighet. Beräkning av semesterledighet Mom. 7 För en arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag fredag ska varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt följande formel 5 a x b = c a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska arbeta per vecka, b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten och c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten. Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal. Anmärkning För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag fredag under semesterledighet som omfattar minst en vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton. 35

66 Beräkning av semesterledighet del av dag Mom. 8 Semesterledighet i timmar, enligt mom. 17, omfattar det antal ordinarie arbetstimmar som ingår i semesterledigheten. Förläggning av semesterledighet Mom. 9 I enlighet med 10 SemL gäller följande. a) Vid förläggning av semesterledighet som avses i 12 SemL ska eftersträvas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni augusti. Sådan semesterledighet får efter förhandlingar enligt 11 lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) förläggas även till maj och september eller del av dessa månader. Om så lokalt överenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan semesterledigheten förläggas till annan tid än maj september. b) När semesterlista upprättas ska följande gälla, om inte annat överenskoms. Arbetstagaren ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista. Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbetstagare och översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms. Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta påkalla förhandlingar enligt 12 MBL om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt. Arbetstagaren ska underrättas om fastställd semester. Anmärkning Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i 11 SemL om underrättelse till arbetstagaren. Mom. 10 Infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är oförmögen till arbete eller dag som är semesterlönegrundande enligt mom. 14 ska sådan dag inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dröjsmål. I sådant fall ska i stället för semesterlön utges lön i den omfattning och på de villkor som föreskrivs i 19, 28 30, samordningsbestämmelser, sjukdom, föräldraledighet och civil- och värnplikt. Detsamma gäller för sådan ledighet 36

67 som avses i 17 b första stycket 3 SemL, 7 lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (LFF). Mom. 11 Om annat inte överenskoms ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag. Anmärkning En arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag fredag och som får 25 semesterdagar i en följd får om semesterledigheten börjar med måndag och slutar med fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om lördag och söndag som omger semesterledigheten medräknas. Detta moment syftar till att personal med annan arbetstidsförläggning får en ledighetsperiod av motsvarande längd. De fridagar som omger semesterledigheten är en motsvarighet till lördag söndag enligt föregående stycke. Detsamma gäller vid uppdelning av semesterledigheten. Mom. 12 Vid nattarbete kan det första arbetspasset efter semestern om minst en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut. Detta kan dock ske vid högst ett tillfälle per semesterår. Mom. 13 Arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får arbetstagaren ersättning för de extra kostnader som avbrottet kan förorsaka och som prövas skäliga. Anmärkning Vid avbruten semester kompenseras arbetstagare för varje ordinarie arbetsdag under huvudsemestern med en semesterdag eller annan kompensation enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Sådan semester ska förläggas under semesteråret. Kompensation kan lämnas med högst 5 semesterdagar. Beräkning av semesterlön Mom. 14 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller a) ledighet av anledning och omfattning som anges i b SemL, b) ledighet med lön eller del av lön dock lägst lön motsvarande 40 procent av den för motsvarande heltidsanställd gällande lönen och c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag. Mom. 15 Semesterlön för arbetstagare med fast kontant lön är löpande semesterlön och semesterdagstillägg. Löpande semesterlön utges med den under den betalda semestertiden löpande lönen. 37

68 Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten för varje uttagen betald semesterdag, beräknad enligt mom. 7, med belopp som beräknas på följande sätt 0,605 procent av fasta kontanta lönen. Arbetstagare med fast kontant lön som understiger nedan angivet belopp, får dessutom semesterlönetillägg enligt följande. Från och med utges semesterlönetillägg till en heltidsanställd arbetstagare med överenskommen fast kontant lön som understiger kronor per månad. Anmärkning För deltidsanställd arbetstagare minskas ovan angivna belopp med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad. Semesterlönetillägg utges för varje betald semesterdag av årssemestern, dock till ett antal av högst 25, med belopp som beräknas på följande sätt 5,21 % x (a - b) a = det belopp, enligt ovan, som den överenskomna fasta kontanta lönen ska understiga för att semesterlönetillägg ska utges och b = den överenskomna fasta kontanta lönen. Anmärkning Vid partiell ledighet ska beloppet för semesterlönetillägg minskas med hänsyn till arbetstagarens arbetstid. Semesterlönetillägg för uttagna betalda semesterdagar, beräknade enligt mom. 7, utges i samband med semesterledigheten. För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges semesterlönetillägg vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut. Mom. 16 För annan arbetstagare än i mom. 15 ska utöver mom. 1, 3 5, 7 12, och följande gälla. Semesterlön beräknat, enligt 16 b SemL, utges för varje uttagen betald semesterdag med 12 procent av semesterlöneunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till. För en arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. 38

69 Vid semesterledighet i timmar enligt mom. 17 beräknas semesterlön per timme genom att semesterlönen per dag delas med antalet semestertimmar (b) enligt formeln i mom. 17. En arbetstagare med lön som under intjänandeåret i genomsnitt understigit nedan angivet belopp får i stället lägsta semesterlön. Från får en arbetstagare med lön som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, understiger 128 kronor ersättning enligt följande. Arbetstagare som under intjänandeåret Ersättning för varje semesterlönegrundande timme Grundbelopp kr/tim Tillägg i procent av arbetstagarens timlön är under 40 år 15,40 fyller år 15,40 2,88 % fyller 50 år eller mer 15,40 3,36 % För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges skillnaden mellan lägsta semesterlön och semesterlön beräknad enligt detta moment vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut. Semesterledighet del av dag Mom. 17 En arbetstagare som har rätt till betald semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag får omvandla sådan dag till timmar eller spara som semestertimmar till ett senare semesterår. Sparade semesterdagar som överstiger 25 får omvandlas till ledighet i timmar. Semesterdagstillägg, enligt mom. 15, utbetalas när semesterdag tas i anspråk för eller sparas som ledighet i timmar. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav. 39

70 En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt följande a 5 = b a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka och b = antal semestertimmar. Anmärkning Om det vid omräkning av semestertimmar uppkommer fler än två decimaler bortses från den/dessa. Antalet sparade semestertimmar får inte överstiga 180. Sparande av semesterledighet och semesterlön Mom. 18 En arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår. Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40. Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg. Mom. 19 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semesteråret överförs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren. Om antalet sparade semesterdagar därigenom skulle överstiga 40 utges i stället kontant ersättning med semesterlön för sådan semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren. Återbetalning av semesterlön Mom. 20 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbetstagaren har rätt till under året eller för hög sådan ersättning, som avses i mom. 5 sista stycket, ska arbetstagaren återbetala för mycket utbetald semesterlön. Dödsbo är inte återbetalningsskyldigt. 40

71 Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 21 a) För kommun, landsting, region och kommunalförbund gäller Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. b) Utöver ovan angiven möjlighet till lokal avvikelse gäller för övriga arbetsgivare att arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om avvikelse från denna bestämmelse. Överenskommelse kan sägas upp årligen av såväl arbetsgivare som arbetstagare. Sådana kollektivavtal och överenskommelser får inte innebära att arbetstagarens rättigheter enligt SemL inskränks. 28 Sjukdom m.m. Ledighet Mom. 1 En arbetstagare, som inte kan arbeta a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsoförmågan kvarstår, b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) utges eller c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabiliteringspenning enligt SFB utges. Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant intyg. Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar. Arbetsgivaren kan besluta att efterge kravet i 9 lagen om sjuklön (SjLL) på att arbetstagare ska lämna försäkran vid sjukdom. 41

72 Anmälan Mom. 3 Arbetstagaren ska, för att ha rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön (SjLL)/avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade. En arbetstagare, som inte har sjuklönerätt enligt SjLL, ska meddela arbetsgivaren datum för sjukanmälan till Försäkringskassan och uppgift om arbetstagaren får kalenderdagsberäknad sjukpenning. Anmärkning Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan än arbetsgivaren gäller det som anges i 37 om ersättning från tredje man. Mom. 4 Vid tillämpning av 7 SjLL, sjuklöneperioden, ska utlagd jour och beredskap anses som arbete åt arbetsgivaren. Sjuklön Mom. 5 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande. Till vad som enligt 6 SjLL anges som lön och andra anställningsförmåner ska enbart räknas följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt 16, 17 och bilaga U, semesterlön och lön under ledighet samt de särskilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid och jour- och beredskapsersättning, enligt 21 och 22. Vad som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 SjLL, beräknas när det gäller a) timlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått, b) semesterlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande semesterförläggning skulle ha fått, för en arbetstagare med fast kontant lön dock utan semesterdagstillägg och semesterlönetillägg, c) lön under ledighet; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande överenskommelse skulle ha fått, d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått, e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande jour- och beredskapslista skulle ha fått och 42

73 f) ackordslön; till vad arbetstagaren för perioden genom att utföra sitt ordinarie arbete skulle ha fått, om arbetstagaren inte avhållit sig från arbete åt arbetsgivaren. Mom. 6 Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt SFB utges, får arbetstagaren sjuklön med ett belopp som motsvarar 10 procent av lönebortfallet, dock längst för tid till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden. Arbetstagare ska på begäran styrka att ersättning enligt SFB utges från Försäkringskassan. Anmärkningar 1. Sjukperiod ska anses löpa och omfatta tid enligt SFB. 2. Sjuklön enligt momentet utges inte för de första 14 dagarna i sjukperioden. 3. För en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. Mom. 7 En arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 procent av prisbasbeloppet enligt SFB, får sjuklön enligt detta moment dels vid ledighet som avses i mom. 1 a) då sjukpenning enligt SFB utges, dels vid ledighet som avses i mom. 1 b). Sjuklönen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet och högsta belopp för arbetstidsberäknad respektive kalenderdagsberäknad sjukpenning på normalnivån enligt SFB. Utges sjukpenning på fortsättningsnivån enligt SFB utges sjuklön med belopp som motsvarar skillnaden mellan 72,75 procent av lönebortfallet och högsta belopp för sådan sjukpenning. Arbetstagare ska på begäran styrka att ersättning enligt SFB utges från Försäkringskassan. Mom. 8 Sjuklön enligt mom. 6 och 7 utges inte a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod enligt SjLL, b) för tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt SFB och c) för tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller sjukersättning enligt SFB. Har sjukpenningen eller rehabiliteringspenningen nedsatts eller indragits enligt SFB ska sjuklönen enligt mom. 6 och 7 minskas i motsvarande grad. 43

74 Mom. 9 En arbetstagare vars sjukpenning indragits på grund av att Försäkringskassan bedömer att arbetstagaren kan försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjuklön. Sjuklön utges för tid i sjukperioden under högst 180 kalenderdagar utan begränsning till 364 dagar med belopp motsvarande 77,6 procent av lönebortfallet till och med dag 14 med undantag för den första arbetsdagen, 87,3 procent av lönebortfallet för tid därefter till och med dag 90, och 77,6 procent av lönebortfallet för tid därefter. Anmärkningar 1. För en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. 2. Dras sjukpenning på fortsättningsnivån in utges sjuklön med 72,75 procent av lönebortfallet, dock längst t.o.m. den tidpunkt som sådan sjukpenning skulle ha utgetts. Arbetsgivaren ska under denna tid göra en bedömning av arbetstagarens förutsättningar att återgå i sitt vanliga arbete. Mom. 10 En arbetstagare får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjuklön beräknad på sätt som anges i mom. 9 för sådan del av dagen som Försäkringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelserna i 27 kap. 45 SFB som medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges. Sjuklön utges för tid i sjukperioden dock under högst 180 kalenderdagar. Besök inom hälso- och sjukvård med bibehållen lön Mom. 11 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Arbetsgivaren kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälsooch sjukvård. Anmärkning Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) för tid då sjuklön utges enligt SjLL/avtalet eller sjukpenning utges enligt SFB. 44

75 Arbetslivsinriktad rehabilitering Mom. 12 En arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 procent av prisbasbeloppet enligt SFB, får rehabiliteringstillägg enligt detta moment vid ledighet enligt mom. 1 c). Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet och högsta belopp för rehabiliteringspenning på normalnivån enligt SFB. I tillägget ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL. Beräknas rehabiliteringspenning enligt bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivån utges rehabiliteringstillägg med belopp som motsvarar skillnaden mellan 72,75 procent av lönebortfallet och högsta belopp för sådan sjukpenning. Har rehabiliteringspenningen nedsatts eller indragits enligt SFB ska rehabiliteringstillägget minskas i motsvarande grad. 29 Föräldraledighet Mom. 1 En arbetstagare som är ledig med föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå får föräldrapenningtillägg för ledighet som påbörjas efter en sammanhängande anställningstid på minst 365 kalenderdagar. Arbetstagaren får föräldrapenningtillägget i sammanlagt 180 kalenderdagar per födsel och som längst till dess barnet är 24 månader. Föräldrapenningtillägget motsvarar 10 procent av lönebortfallet beräknat per kalenderdag. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Anmärkningar 1. För barn födda under perioden gäller AB i dess lydelse För barn födda senast gäller AB i dess lydelse För barn födda under perioden gäller AB i dess lydelse Arbetstagare är på arbetsgivares begäran skyldig att styrka att denne uppbär föräldrapenning från Försäkringskassan. 45

76 Mom. 2 En arbetstagare som har en fast kontant lön som överstiger 83,33 procent av prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken (SFB) får föräldralön då föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå utges om arbetstagaren varit sammanhängande anställd hos offentlig arbetsgivare under minst 180 kalenderdagar före ledigheten. Föräldralön utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Föräldralönen motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet beräknat per kalenderdag och högsta belopp för föräldrapenning enligt SFB. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL. Arbetstagare är på arbetsgivares begäran skyldig att styrka att denne uppbär föräldrapenning från Försäkringskassan. Mom. 3 Har föräldrapenning nedsatts eller indragits ska förmån enligt mom. 1 och 2 minskas i motsvarande grad. Mom. 4 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren i egenskap av blivande förälder rätt till ledighet för att besöka mödravårdscentral vid högst 2 tillfällen. Under sådan ledighet utges ersättning motsvarande 100 procent av lönen. Avvikelse från föräldraledighetslagen Mom. 5 En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt att vara föräldraledig enligt föräldraledighetslagen (FörL) ska anmäla detta till arbetsgivaren minst 3 månader före ledighetens början. Anmälan kan göras senare om arbetstagaren har särskilda skäl. Momentet gäller inte vid ledighet med tillfällig föräldrapenning. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om dels avvikelser från a) 13 FörL och mom. 5 om anmälan om ledighet, b) 15 FörL om tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete, c) 15 tredje stycket FörL om den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete och 46

77 d) 11 och 12 FörL om den närmare tillämpningen av ledighetens förläggning och 17 FörL om skyddet för anställningsförmånerna. 30 Civil- och värnplikt Har upphört att gälla och ersatts av en central och lokal protokollsanteckning i HÖK/ÖLA. 31 Offentliga uppdrag Mom. 1 Arbetstagare får ledigt för att utföra offentliga förtroendemannauppdrag eller uppdrag av vikt för kommunen. Mom. 2 Under ledighet för förtroendemannauppdrag åt kommunen kan arbetstagare få behålla lön eller del därav, då full ersättning för förlorad lön inte utges. Under ledighet för annat uppdrag av vikt för arbetsgivaren, ska arbetstagaren behålla så stor del av lönen som motsvarar skillnaden mellan lönen och den ersättning som utges för uppdraget. 32 Enskilda angelägenheter Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare, om synnerliga skäl finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst 10 arbetsdagar per kalenderår. Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Med nära anhörig avses exempelvis make, maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar. Anmärkning Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). 47

78 Kap. 7 Avslut av anställningen 33 Uppsägningstid m.m. Tillsvidareanställning Mom. 1 För kommun, landsting, region och kommunalförbund gäller För övriga arbetsgivare gäller a) För en arbetstagare som är anställd tills vidare vid uppsägningstidpunkten och som har en sammanhängande anställning sedan minst 12 månader enligt detta avtal är uppsägningstiden oavsett vad 11 lagen om anställningsskydd (LAS) föreskriver vid uppsägning från arbetsgivarens sida 6 månader, b) För en arbetstagare som är anställd tills vidare vid uppsägningstidpunkten gäller uppsägningstider enligt 11 LAS. Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om andra uppsägningstider. Sådan överenskommelse får inte innebära att arbetstagarens rättigheter enligt LAS inskränks. vid uppsägning från arbetstagarens sida 3 månader. Arbetsgivaren kan i samband med att anställningen ingås besluta att nämnda uppsägningstider ska gälla för en arbetstagare med kortare anställningstid. Mom. 2 För en arbetstagare som fyllt 57 år och som varit anställd hos arbetsgivaren under minst 10 år vid uppsägningstidpunkten är uppsägningstiden ett år. En förutsättning är att arbetstagaren sägs upp på grund av arbetsbrist och har en sammanhängande anställning sedan minst 12 månader enligt detta avtal. Tidsbegränsad anställning Mom. 3 För en tidsbegränsad anställning som är avsedd att pågå längre tid än 3 månader är uppsägningstiden för såväl arbetstagaren som arbetsgivaren en månad, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om annat. 48

79 Anmärkning Momentet gäller inte tidsbegränsad anställning som ingåtts med stöd av 4 mom. 3 c) första stycket. Mom. 4 Uppsägning ska vara skriftlig. Mom. 5 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning av uppsägningstiden. Mom. 6 En arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar. Mom. 7 Oavsett vad som föreskrivs i 15, 30, 30 a och 31 LAS om anställningens upphörande gäller inte någon skyldighet att ge besked, underrättelse och varsel för anställning enligt 4 mom. 2 provanställning, mom. 3 b) tidsbegränsad anställning på grund av hel ålderspension och c) som förvaltningschef eller motsvarande funktion och inte heller för vikariat som vid vikariatets början bedöms vara högst 14 kalenderdagar. 34 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid Mom. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden ska följande gälla vid beräkning av anställningsförmåner. Till vad som i 12 lagen om anställningsskydd (LAS) anges som lön och andra anställningsförmåner räknas samtliga i berört lönekollektivavtal eller på annat sätt fastställda anställningsvillkor upptagna löne- och andra anställningsförmåner med undantag för a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid och b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempelvis traktamente och resekostnadsersättning. Anmärkning Som lön och andra anställningsförmåner räknas även höjda avlöningsförmåner, bortsett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlingsöverenskommelse under uppsägningstiden. Mom. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande arbetstidsförläggning skulle ha fått, 49

80 b) jour- och beredskapsersättning beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande jour- eller beredskapslista skulle ha fått och c) ackordslön beräknas till vad som arbetstagaren genom att utföra sitt ordinarie arbete skulle ha fått. Anmärkning Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från detta moment c) för annan löneform än ackordslön enligt 16 mom. 3, möjlighet till lokal avvikelse. 35 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt Mom. 1 Oavsett vad 22, 25 och 27 lagen om anställningsskydd (LAS) föreskriver om turordning, företrädesrätt och återanställning, gäller följande. a) Har arbetstagare anställts enligt 4 mom. 2, mom. 3 b) och c), för provanställning, tidsbegränsad anställning på grund av hel ålderspension eller som förvaltningschef eller motsvarande funktion, ger sådan anställning inte företräde till återanställning. b) Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariat eller allmän visstidsanställning som är kortare än 14 kalenderdagar. Anmärkning Efter 14 kalenderdagar ska vikariatet eller den allmänna visstidsanställningen erbjudas arbetstagare som har företrädesrätt till återanställning. c) Företrädesrätt till återanställning gäller inte arbete, som behöver disponeras för omplacering eller tas i anspråk enligt 6, förflyttning eller 5 mom. 1 b), höjd sysselsättningsgrad. d) Har upphört att gälla. e) Gemensam turordning vid uppsägning och företrädesrätt till återanställning ska gälla för arbetstagare med samma yrkes-/befattningsbenämning inom samma förvaltningsområde. Anmärkning Yrkes-/befattningsbenämning framgår av de lokala lönekollektivavtalen. f) För att bevara sin företrädesrätt till återanställning enligt LAS eller detta avtal ska arbetstagare senast inom en månad efter det att anställningen upphört skriftligen anmäla anspråk på företrädesrätt. 50

81 Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. När sådant kollektivavtal upprättas ska vid tillämpning av 22 och 25 LAS eftersträvas att utsträcka räckvidden för turordning och företrädesrätt så långt som det är praktiskt möjligt. Företrädesberättigad arbetstagares önskemål om anställning även utanför avtalets räckvidd ska tillgodoses om det är möjligt. Om överenskommelse inte träffas avses med verksamhet styrelses eller nämnds förvaltningsområde. Anmärkning Vid bedömning av vad som är praktiskt möjligt från tillämpningssynpunkt ska hänsyn bl.a. tas till om det på grund av antalet anställda eller områdets geografiska utsträckning finns uppenbara svårigheter att tillämpa gemensam turordning vid uppsägning och gemensam företrädesrätt till återanställning eller om arbetsgivaren på grund av arbetsuppgifternas servicekaraktär måste indela verksamheten i distrikt med hänsyn till allmänhetens servicebehov. 51

82 Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser 36 Personalbostad Mom. 1 Hyresförhållande som beror av anställning regleras enligt gällande lag om inte annat anges nedan. Mom. 2 Med personalbostad förstås en av arbetsgivaren ägd eller disponerad bostadslägenhet, som arbetsgivaren upplåter till arbetstagare i samband med anställning. Mom. 3 Utan arbetsgivarens medgivande får inte a) hyresrätt till personalbostad överlåtas, b) hyresgäst upplåta personalbostad i andra hand. Mom. 4 Ett hyresavtal för personalbostad kan sägas upp av arbetsgivaren för att upphöra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månad i följande fall a) då arbetstagaren ska sluta sin anställning, b) då arbetstagaren inte betalat hyra, c) då arbetstagaren inte följt bestämmelserna i mom. 3. När arbetstagaren ska sluta sin anställning gäller dock följande. Om uppsägningstiden för arbetstagarens anställning, då hyresavtalet sägs upp, är längre än en månad, ska arbetsgivaren iaktta samma uppsägningstid för hyresavtalet. Om anställningen upphör på grund av att arbetstagaren avlider, gäller hyreslagens (HL) uppsägningstider. Uppsägningstid enligt detta moment gäller för hyresavtal med bestämd hyrestid som är längre än 3 månader och för hyresavtal som gäller för obestämd tid. Mom. 5 Om arbetsgivaren har sagt upp hyresavtalet för personalbostaden i samband med att anställningen upphör har hyresgästen eller medhyresgäst inte rätt till förlängning av avtalet. 37 Ersättning från tredje man m.m. Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig 52

83 att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt. Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sistnämnda fall ska arbetsgivaren svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet. Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket, första meningen, får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren. Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en händelse, och gör tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar för arbetstagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att biträda arbetstagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av arbetsgivaren svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet. Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstridiga intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbetstagare. Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan arbetsgivarens medgivande, fullföljer talan i högre rätt. Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i första stycket har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelsen i domstolen, dock inte för den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete. Mom. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för att höras om förhållande om vilket arbetstagaren har kännedom på grund av sin anställning, har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelse i domstolen. För inställelse utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslön enligt 20 mom. 4. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). 38 Flyttningsersättning Arbetstagare, som utan egen ansökan förflyttas från en ort till en annan, får ersättning för skäliga och styrkta flyttningskostnader. 53

84 39 Avtalsförsäkringar m.m. AGS-KL Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL. TFA-KL Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL. Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgivaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada. TGL-KL Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ) enligt de bestämmelser som gäller för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m. Mom. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall) inte utges för avliden arbetstagare, ska till dödsboet utges begravningshjälp. Beloppet ska motsvara hälften av det prisbasbelopp som enligt socialförsäkringsbalken (SFB) gäller för det år dödsfallet inträffar. 54

85 Förhandlingsprotokoll Överenskommelse om vissa ändringar i Allmänna Bestämmelser (AB), bilaga L samt bilaga 3 och 4 i HÖK 13 Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer å den andra. 1 Parterna enas om att ändringar i Allmänna Bestämmelser AB 1 5, 12, 13, 14, 20, 21, 27, 28 och 29 (bilaga 1) samt i bilaga L, Lägerverksamhet m.m. (bilaga 2) ska ha den lydelse som framgår av bilaga 1 och bilaga 2 fr.o.m Parterna enas om att tillföra en ny punkt samt en ändring i en punkt i Centrala och lokala protokollsanteckningar from enligt bilaga 3. Parterna enas om att tillföra ett partsgemensamt arbete i Centrala protokollsanteckningar enligt bilaga 4. 1

86 2 Förhandlingarna förklarades avslutade. Vid protokollet Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting För Arbetsgivarförbundet Pacta För OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer Vision Akademikerförbundet SSR 2

87 Bilaga 3 Centrala och lokala protokollsanteckningar Anteckningar till AB Avvikelser från bestämmelser i i AB 12. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan träffa överenskommelse om avvikelse från utöver vad som följer av bestämmelserna i AB. Sådan överenskommelse kan innehålla en reglerad uppsägningstid. I samband med överenskommelsen ska arbetsgivaren tydliggöra vilka grunder överenskommelsen bygger på. Om förutsättningarna ändras bör en översyn ske av överenskommelsen av lönesättningen och ersättningen eller en diskussion upptas om återgång till AB:s bestämmelser. Sådan översyn kan initieras av såväl arbetsgivare som arbetstagare. Avvikelse kan även ske genom kollektivavtal. Om kollektivavtalet reglerar samma fråga som den enskilda överenskommelsen gäller den enskilda överenskommelsen. För vissa arbetsgivare anslutna till Pacta gäller 13. Följande arbetsgivare ska tillämpa 27 mom. 21 a) Capio S:t Görans sjukhus AB Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus Detsamma ska gälla för eventuella ytterligare akutsjukhus som ansluter sig till Pacta. 1

88

89 Bilaga 4 Centrala protokollsanteckningar Övriga anteckningar Partsgemensamma arbeten X. Parterna är överens om att gemensamt göra en översyn av bestämmelsen i AB 22 avseende jour och beredskap i syfte att utreda vilka förändringar som ska göras. Bestämmelsen ska anpassas utifrån verksamhetens behov och utveckling och samtidigt ta hänsyn till medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa vid förläggning av jour och beredskap. Arbetet ska vara genomfört senast

90 (3) CIRKULÄR 16:54 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Annika Bjursell Jeanette Hedberg Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Överenskommelse om ändringar och tillägg i Allmänna bestämmelser (AB) m.m. med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta har den 26 september 2016 träffat överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser, AB, med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer. Ändringarna motsvarar de ändringar som har gjorts i AB med Svenska Kommunalarbetareförbundet, se cirkulär 16:23 samt med AkademikerAlliansen, se cirkulär 16:42. Ändringarna gäller från och med om inte annat anges. Överenskommelse har också träffats om vissa ändringar och tillägg i protokollsanteckningarna i HÖK. Därutöver har en principöverenskommelse om omställning och turordning träffats. Med övriga arbetstagarorganisationer pågår fortfarande förhandlingar i syfte att komma överens om samma ändringar. Tills detta sker tillämpas AB i dess lydelse Nedan följer en kort redovisning, utöver det som tidigare har överenskommits om, med Svenska Kommunalarbetareförbundet och AkademikerAlliansen, av överenskommelsen. Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund. Sveriges Kommuner och Landsting Pacta Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: , Fax diariet: Tfn växel: Org nr: , info@skl.se kontakt@pacta.se

91 CIRKULÄR 16: (3) Centrala och lokala protokollsanteckningar Punkten gällande avvikelser från bestämmelser i i AB har tillförts en skrivning om att sådan överenskommelse kan innehålla en reglerad uppsägningstid, att arbetsgivaren i samband med överenskommelse om avvikelse ska tydliggöra vilka grunder som överenskommelsen bygger på samt att en översyn av lönesättningen eller ersättningen kan initieras av såväl arbetsgivare som arbetstagare. Centrala protokollsanteckningar Parterna är överens om att gemensamt göra en översyn av bestämmelsen i AB 22 avseende jour och beredskap. Principöverenskommelse om omställning, turordning och företrädesrätt En principöverenskommelse har träffats om omställning, turordning och företrädesrätt. Överenskommelsen innebär att det görs ändringar i Omställningsavtalet KOM-KL som ger möjlighet för arbetsgivaren att avropa 0,3 procent av lönesumman till lokala omställningsmedel under perioden Det görs ändringar i AB 35 avseende turordning och företrädesrätt. Ändringen innebär att principen sist in först ut gäller oavsett facklig tillhörighet och turordningen sker i ett steg. Gemensam turordning kommer att ske för arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter. Vidare begränsas möjligheten att begära sammanläggning av samtliga driftsenheter på orten. Dessa ändringar kommer att träda i kraft först den 1 januari Ytterligare information om detta kommer att skickas ut. Rekommendation till beslut Genom de centrala parternas överenskommelse tillförs ändringarna i AB direkt de lokala kollektivavtalen. Ändringarna kräver därför inget särskilt beslut av arbetsgivaren. Om det bedöms som lämpligt för ökad tydlighet eller av annat skäl, kan följande antecknas till protokoll som avser denna fråga att de lokala kollektivavtalen tillförs de ändrade bestämmelserna som de centrala parterna enats om i förhandlingsöverenskommelse avseende AB.

92 CIRKULÄR 16: (3) Frågor Frågor besvaras av SKL: Jeanette Hedberg, Annika Bjursell och Pacta: Alexandra Wåhlstedt. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Niclas Lindahl Jeanette Hedberg Bilagor: Allmänna Bestämmelser, AB Bilaga L Redogörelsetext till Allmänna bestämmelser avseende nyheter/förändringar

93 Personal- och löneenheten Kerstin Karlsson TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2016/ Sida 1(2) Överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning - BAL 16, med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen Förslag till beslut Med anledning av träffad överenskommelse, BAL 16 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen för tillämpning fr.o.m att anta bestämmelserna enligt BAL 16 att efter framställan från Allmän kommunal verksamhets ingående organisationer och från AkademikerAlliansens respektive riksorganisation teckna lokalt kollektivavtal BAL 16 i enlighet med centrala förhandlingsprotokollet. Sammanfattning av ärendet Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta har den 27 september 2016 träffat en överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer och AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer. Avtalet gäller fr.o.m Innehållet i överenskommelsen är i huvudsak detsamma som den överenskommelse om BAL 16 som sedan tidigare har träffats med Svenska Kommunalarbetareförbundet. se cirkulär 16:20. Anpassningar har främst gjorts avseende tillämpningsområdet samt i Centrala parters syn. Utöver den överenskommelse om BAL 16 som tidigare har ingåtts med Svenska Kommunalarbetareförbundet har överenskommelse om i huvudsak följande ändringar och tillägg träffats: Avtalet är tillämpligt för personer som är arbetslösa samt personer med universitets- eller högskoleutbildning, eller motsvarande från ett svenskt eller utländskt lärosäte, som inte har fått möjlighet att arbeta inom sin profession och som behöver en fördjupad arbetslivsintroduktion för att komma in på arbetsmarknaden

94 Sida 2(2) Beslutsunderlag Cirkulär 16:53 Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16, Redogörelsetext till BAL 16, Förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar I tjänsten Kerstin Karlsson Personalchef Beslutet ska skickas till Samtliga chefer

95 (2) CIRKULÄR 16:53 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sandra Bergendorff, Phia Moberg Nyckelord: yrkesintroduktionsavtal, BAL Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16, med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta har den 27 september 2016 träffat en överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer och AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer. Avtalet gäller fr.o.m Innehållet i överenskommelsen är i huvudsak detsamma som den överenskommelse om BAL 16 som sedan tidigare har träffats med Svenska Kommunalarbetareförbundet, se cirkulär 16:20. Anpassningar har främst gjorts avseende tillämpningsområdet samt i Centrala parters syn. Utöver den överenskommelse om BAL 16 som tidigare har ingåtts med Svenska Kommunalarbetareförbundet har överenskommelse om i huvudsak följande ändringar och tillägg träffats: Avtalet är tillämpligt för personer som är arbetslösa samt personer med universitets- eller högskoleutbildning, eller motsvarande från ett svenskt eller utländskt lärosäte, som inte har fått möjlighet att arbeta inom sin profession och som behöver en fördjupad arbetslivsintroduktion för att komma in på arbetsmarknaden. Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund. Sveriges Kommuner och Landsting Pacta Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: , Fax diariet: Tfn växel: Org nr: , info@skl.se kontakt@pacta.se

96 CIRKULÄR 16: (2) Månadslönen överenskoms med utgångspunkt i de principer som framgår av respektive Huvudöverenskommelse, HÖK. Det har gjorts vissa justeringar i Centrala parters syn, bilaga 2 till avtalet. Centrala protokollsanteckningar Förhandlingsprotokollet innehåller två centrala protokollsanteckningar, dels en om centrala parters bistånd vid tillämpningen av avtalet samt en partsgemensam uppföljning, dels en om ändrade myndighetsföreskrifter. Rekommendation till beslut Sveriges Kommuner och Landstings styrelse och Arbetsgivarförbundet Pactas styrelse rekommenderar kommunen, landstinget/regionen respektive berört kommunalförbund besluta, med anledning av träffad överenskommelse, BAL 16 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen för tillämpning fr.o.m att anta bestämmelserna enligt BAL 16 samt att efter framställan från Allmän kommunal verksamhets ingående organisationer och från AkademikerAlliansens respektive riksorganisation teckna lokalt kollektivavtal BAL 16 i enlighet med centrala förhandlingsprotokollet. Frågor kring detta cirkulär besvaras i första hand av Sandra Bergendorff och Phia Moberg, SKL och Alexandra Wåhlstedt, Pacta. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Niclas Lindahl Sandra Bergendorff Bilagor: Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16, Redogörelsetext till BAL 16, Förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar

97 Svensk författningssamling Förordning om stöd för yrkesintroduktionsanställningar; utfärdad den 19 december SFS 2013:1157 Utkom från trycket den 27 december 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om stöd till arbetsgivare för att stimulera yrkesintroduktionsanställning av ungdomar under 25 år. 2 Stödet har godkänts av Europeiska kommissionen enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och kan inte kombineras med andra stöd för samma ändamål. Anställningar för vilka stöd får lämnas 3 Stöd lämnas för yrkesintroduktionsanställningar. Med yrkesintroduktionsanställningar avses i denna förordning anställningar som omfattas av ett centralt kollektivavtal om yrkesintroduktion och som innehåller en andel med utbildning eller handledning. Anställningarna riktar sig till personer som saknar relevant yrkeserfarenhet eller som är arbetslösa. 4 Om den som anställs är arbetslös och har relevant yrkeserfarenhet ska han eller hon ha varit arbetslös och inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i sammanlagt 90 kalenderdagar under en ramtid om fyra månader närmast före den dag då ansökan kom in till Arbetsförmedlingen. 5 Den arbetstagare som ansökan avser får inte redan vara anställd hos arbetsgivaren, om inte 1. anställningen innebär andra arbetsuppgifter på ett annat kollektivavtalsområde än de arbetsuppgifter som omfattas av yrkesintroduktionsanställningen, eller 2. anställningen avser arbete vid sidan av gymnasiestudier på heltid. 6 Stöd lämnas om 1. den som anställs har fyllt 15 men inte 25 år, 2. anställningen omfattar minst 75 procent av heltid under minst sex månader, och 3. utbildning eller handledning sammantaget uppgår till minst 15 procent av arbetstiden. 1

98 SFS 2013: Om tiden i utbildning eller med handledning är 25 procent eller mer av arbetstiden, ska lönen vara minst 75 procent av lönen enligt kollektivavtal för en anställning utan utbildning eller handledning. Om tiden i utbildning eller med handledning är mindre än 25 procent av arbetstiden, ska lönen minst motsvara den andel av arbetstiden som inte är utbildning eller med handledning. 8 Stöd får inte lämnas om den anställde under de senaste 18 månaderna har haft en yrkesintroduktionsanställning på samma kollektivavtalsområde, för vilken stöd har lämnats. Stöd får inte lämnas om arbetsgivaren tidigare fått stöd för yrkesintroduktionsanställning för samma person. 9 Stöd får endast lämnas om det beträffande den utbildning eller den handledning som ska ingå i anställningen finns en upprättad utbildningsplan. En sådan utbildningsplan ska vara underskriven av arbetsgivaren och den anställde och minst innehålla uppgift om: 1. utbildningens och handledningens innehåll och omfattning, 2. målet med utbildningen och handledningen, och 3. vem som ska vara handledare för den anställde på arbetsplatsen. 10 Arbetsgivaren ansvarar för att den som anställs får den utbildning och handledning som anges i utbildningsplanen. Om utbildning och handledning sammantaget uppgår till 15 procent av arbetstiden får utbildningen inte utgöras av: gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, yrkeshögskolan, utbildningar som anordnas av en folkhögskola eller ett studieförbund, utbildningar som omfattas av högskolelagen (1992:1434), förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar och förordningen (2013:871) om statligt stöd för konstoch kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. Om utbildning och handledning sammantaget överstiger 15 procent av arbetstiden får dock den överstigande delen utgöra sådan utbildning som anges i andra stycket. Stöd i form av lönesubvention och ekonomiskt stöd för handledning 11 Stödet omfattar lönesubvention och ekonomiskt stöd för handledning. Stöd lämnas så länge yrkesintroduktionsanställningen varar, dock under högst tolv månader. 12 Ekonomiskt stöd för handledning lämnas till arbetsgivaren genom bidrag med 115 kr per anställd och dag. Vid deltidsarbete minskas stödet i förhållande till arbetstiden Stöd i form av lönesubvention lämnas genom återbetalning till arbetsgivaren av ett belopp som motsvarar den arbetsgivaravgift och den allmänna löneavgift för den anställde som arbetsgivaren skulle ha betalat enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift om den

99 anställde vid årets ingång hade fyllt 26 år. Stöd lämnas dock högst med det belopp som skulle ha betalats vid en bruttolön om kronor per månad. SFS 2013: Stöd i form av lönesubvention tillgodoförs arbetsgivaren genom kreditering på ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244). 15 Stöd i form av lönesubvention och handledarstöd får sammantaget inte överstiga 50 procent av lönekostnaden. Med lönekostnad avses bruttolön inklusive sjuklön och semesterlön samt avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Förfarandebestämmelser 16 Den lokala arbetstagarorganisationen eller om sådan saknas, den centrala arbetstagarorganisationen, ska ges möjlighet att yttra sig över om lön och utbildningsplan är i enlighet med kollektivavtalet. 17 Frågor om stöd enligt denna förordning prövas av Arbetsförmedlingen. Beslut om stöd för yrkesintroduktionsanställningar fattas efter ansökan från arbetsgivaren. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för prövningen. 18 Stöd får endast lämnas till arbetsgivare som vid beslutstillfället är registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. Stöd får inte lämnas till en arbetsgivare som har näringsförbud, skatteskulder som har lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning eller betalningsanmärkning som inte är obetydlig. Om ett sådant förhållande som avses i andra stycket uppkommer efter det att beslutet om stöd har meddelats ska Arbetsförmedlingen ompröva beslutet. Detsamma gäller om det kommer till Arbetsförmedlingens kännedom att arbetsgivaren inte längre är registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket. 19 Arbetsgivaren ska inom sextio dagar från den arbetsmånads slut som stödet avser lämna underlag till Arbetsförmedlingen för beräkning av det stödbelopp som ska krediteras på skattekontot och av det ekonomiska stödet för handledning. Lämnas inte underlaget inom föreskriven tid förlorar arbetsgivaren rätt till stöd för den arbetsmånaden. Om det finns särskilda skäl får Arbetsförmedlingen medge undantag från skyldigheten att lämna underlaget inom 60 dagar. Underlaget ska då lämnas inom den tid som Arbetsförmedlingen beslutar. 20 Arbetsförmedlingen ska lämna Skatteverket de uppgifter som behövs för krediteringen. Stöd i form av lönesubvention krediteras arbetsgivarens skattekonto den 12 i månaden efter det att underlaget inkommit, med undantag för januari månad då stödet i stället krediteras den Arbetsförmedlingens beslut om att en arbetsgivare har rätt till stöd ska förenas med en skyldighet för arbetsgivaren att omgående anmäla föränd- 3

100 SFS 2013:1157 ringar som kan påverka rätten till stöd eller stödets storlek. Ett beslut ska omprövas vid ändrade förhållanden. Tillsyn och uppföljning 22 Arbetsförmedlingen ska se till att stöd för yrkesintroduktion används på föreskrivet sätt. Den arbetsgivare som har fått stöd ska ge Arbetsförmedlingen eller den som Arbetsförmedlingen utser tillfälle att granska verksamheten och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. 23 Arbetsgivaren ska inom tre månader från det att stödet upphört lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om innehållet och omfattningen på den utbildning och handledning som den anställde har fått. Återbetalning och återkrav 24 En mottagare av stöd är återbetalningsskyldig om han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stöd har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp. Om stöd i annat fall än i första stycket har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är mottagaren återbetalningsskyldig endast om han eller hon insett eller skäligen borde ha insett felet. 25 En mottagare av stöd är vidare återbetalningsskyldig om den arbetstagare för vilken arbetsgivaren har beviljats stöd inte har fått den utbildning eller handledning som han eller hon har rätt till enligt upprättad utbildningsplan. 26 Om en mottagare av stöd är återbetalningsskyldig enligt 24 ska Arbetsförmedlingen besluta att återkräva det felaktigt tillgodoförda eller utbetalda beloppet. Om en mottagare av stöd är återbetalningsskyldig enligt 25 ska Arbetsförmedlingen besluta att återkräva ett belopp som får anses skäligt mot bakgrund av den utbildning eller handledning som arbetstagaren har fått i relation till vad han eller hon skulle ha fått enligt upprättad utbildningsplan. 27 Arbetsförmedlingen får bevilja anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan. Arbetsförmedlingen ska i sådana fall ta ut ränta på det obetalda beloppet. Ränta ska tas ut från den dag då anståndet beviljades eller avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet har förfallit till betalning. Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på beloppet. Detsamma gäller när den återbetalningsskyldige beviljats anstånd med betalningen eller träffat ett avtal om en avbetalningsplan och betalning inte sker inom den tid som följer av beslutet om anstånd eller avtalet om avbetalningsplan.

101 29 Vid återkrav får Arbetsförmedlingen, vid ett senare tillgodoförande av stöd till den återbetalningsskyldige, besluta att dra av ett skäligt belopp i avräkning på vad som har betalats ut för mycket. Detsamma gäller vid skyldighet att betala ränta. SFS 2013:1157 Omprövning och överklagande 30 Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om det begärs av den som beslutet gäller. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran ska ges in till Arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet. 31 I 22 a förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om omprövning av beslut enligt 17 andra stycket, 18 tredje stycket, 19 första stycket och 29 får dock inte överklagas. Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning. Bemyndigande 32 Arbetsförmedlingen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Denna förordning träder i kraft den 15 januari På regeringens vägnar ELISABETH SVANTESSON Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) 5

102 Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2013

103 Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen Redogörelsen omfattar Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16. Avtalet gäller fr.o.m Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta samt OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer och AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer. Innehållet i överenskommelsen är i huvudsak detsamma som den överenskommelse om BAL 16 som sedan tidigare har träffats med Svenska Kommunalarbetareförbundet. Anpassningar har främst gjorts avseende tillämpningsområdet samt i Centrala parters syn. Denna redogörelse tar upp de bestämmelser och tillägg som huvudsakligen avviker från den överenskommelse som tidigare träffats med Svenska Kommunalarbetareförbundet. Förhandlingsprotokoll 3 Central protokollsanteckning Centrala parter är överens om betydelsen av att ha regelbundna kontakter om avtalstillämpningen för att vid behov vägleda och stödja tillämpningen av det centrala avtalet och att en gemensam uppföljning av hur avtalet tillämpas ska göras senast den 31 december Central protokollsanteckning Om en statlig myndighet meddelar ändrade eller nya föreskrifter m.m. som strider mot bestämmelserna i överenskommelsen så ska förhandlingar upptas i avsikt att göra de ändringar och tillägg som krävs till överenskommelsen. 1

104 Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16, bilaga 1 Kap. 1 Inledande bestämmelser 1 Inledning Avsikten med avtalet är att möjliggöra för kommuner, landsting, regioner och Pactaföretag att erbjuda arbetslivsintroduktionsanställningar för personer som är arbetslösa samt personer med universitets- eller högskoleutbildning, eller motsvarande från ett svenskt eller utländskt lärosäte, som inte har fått möjlighet att arbeta inom sin profession och som behöver en fördjupad arbetslivsintroduktion en möjlighet till inträde eller återinträde på arbetsmarknaden. Anställningen ger möjligheter till såväl utbildning som introduktion under handledning som bidrar till insikter och kunskaper i yrket och den anställde ges även bättre förutsättningar för fortsatt etablering på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis handla om personer som är arbetslösa eller nyanlända och som behöver kombinera en anställning med mer omfattande introduktions- och utbildningsinsatser för att få arbete inom ramen för sin profession. Handledare För arbetslivsintroduktionen ska en handledare utses. Parterna bedömer att handledaren är en nyckelperson för att åstadkomma en bra arbetslivsintroduktion. Med det förutsätts att handledaren har goda förutsättningar att på ett pedagogiskt sätt förmedla sina yrkeskunskaper och ge stöd för utveckling av den egna yrkesidentiteten. 4 Tillämpningsområde Avtalet gäller arbetstagare som behöver en fördjupad arbetslivsintroduktion för att komma in på arbetsmarknaden. Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar 15 Löneform Arbetstagaren får lön motsvarande 75 procent av den vid anställningens ingående överenskomna heltidslönen. Månadslönen överenskoms med utgångspunkt i de grundläggande principerna för lönesättningen i respektive organisations Huvudöverenskommelse (HÖK). 2

105 Centrala parters syn på Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning, bilaga 2 Innehållet i centrala parters syn har anpassats utifrån tillämpningsområdet och det har även gjorts vissa förtydliganden. Bland annat lyfts målgruppen upp med exemplifieringen ovan om att det kan handla om personer som är arbetslösa eller nyanlända och som behöver kombinera en anställning med mer omfattande introduktions- och utbildningsinsatser för att få arbete inom ramen för sin profession. Att anställningstidens längd bedöms individuellt utifrån den enskilde arbetstagarens behov av utbildnings- och introduktionsinsatser lyfts också fram. De delar som i motsvarande överenskommelse med Svenska Kommunalarbetareförbundet riktar sig mot tillämpningsområdet i det avtalet, dvs. vård och omsorg, barn och fritid, samt därtill behov av särskilt lokalt avtal för vidgat tillämpningsområde, har konsekvent tagits bort såväl från avtalstext som centrala parters syn. 3

106 Förhandlingsprotokoll Överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer och AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer å den andra. 1 Innehåll m.m. Parterna träffar detta kollektivavtal, Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16. Till avtalet hör även bestämmelser enligt följande bilagor. a) Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 (bilaga 1), b) Centrala parters syn på Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 (bilaga 2), c) Tvisters handläggning (bilaga 3) samt d) Lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 (bilaga 4 och 4 a). 2 Ändringar och tillägg I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om. 3 Central protokollsanteckning Centrala parter är överens om betydelsen av att kunna bistå lokala parter om tillämpningen av det centrala avtalet. Utifrån detta är centrala parter överens om att ha regelbundna kontakter om avtalstillämpningen för att vid behov vägleda och stödja tillämpningen av det centrala avtalet. 1

107 Parterna är överens om att en gemensam uppföljning av hur avtalet tillämpas ska göras senast den 31 december Central protokollsanteckning Om riksdagen, regeringen eller annan statlig myndighet meddelar ändrade eller nya föreskrifter m.m., mot vilka bestämmelserna i denna överenskommelse strider, ska förhandlingar upptas i avsikt att vidta erforderliga ändringar och tillägg till överenskommelsen. 5 Tvisters handläggning Uppstår tvist som rör tolkning och tillämpning av detta avtal och av överenskommelse som slutits med stöd av detta avtal ska ärendet handläggas i den ordning som föreskrivs i bilaga 3. 6 Fredsplikt Förhandlingar under tid då denna överenskommelse gäller ska föras under fredsplikt. 7 Rekommendation om lokalt kollektivavtal Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kommun eller kommunalförbund och berörd arbetstagarorganisation att träffa lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 med den utformning och det innehåll som framgår av bilaga 4. För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörd arbetstagarorganisation träffas härmed lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 enligt bilaga 4 a. 8 Giltighet och uppsägning Detta kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 gäller fr.o.m tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig. 2

108 8 Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting För Arbetsgivarförbundet Pacta För OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer För AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer 3

109

110 Bilaga 1 Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 Kap. 1 Inledande bestämmelser 1 Inledning Avtalet syftar till att erbjuda arbetslivsintroduktionsanställningar för personer som är arbetslösa samt personer med universitet- eller högskoleutbildning, eller motsvarande från ett svenskt eller utländskt lärosäte, som inte har fått möjlighet att arbeta inom sin profession och som behöver en fördjupad arbetslivsintroduktion för att komma in på arbetsmarknaden. Anställningen ska innehålla utbildnings- och introduktionsinsatser och ska förenas med handledning och en introduktionsplan. Vid handledning ska eftersträvas att handledare har handledarutbildning eller motsvarande kompetens. Av den totala arbetstiden får i genomsnitt högst 75 procent användas för de arbetsuppgifter som framgår av anställningsavtalet. Arbetslivsintroduktionsanställning kan ske även om det hos arbetsgivaren finns arbetstagare med företrädesrätt till återanställning. 2 Befintliga lokala kollektivavtal Denna överenskommelse påverkar inte redan träffade lokala avtal med likartat syfte. 3 Lokal överläggning Innan kollektivavtalet BAL 16 kan tillämpas ska en överläggning ske mellan arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisation. I överläggningen ska utbildnings- och introduktionsinsatser, handledning och introduktionsplanen behandlas. 1

111 4 Tillämpningsområde m.m. Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, gäller detta avtal arbetstagare som behöver en fördjupad arbetslivsintroduktion för att komma in på arbetsmarknaden. 2

112 Kap. 2 Anställning 5 Intyg om arbetsförmåga En arbetsgivare kan begära att en arbetssökande ska lämna läkarintyg om arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren. 6 Anställningsform, upphörande m.m. Mom. 1 Arbetstagare anställs för viss tid, som längst i 2 år. Finns behov av förlängd anställning kan lokala parter genom överläggning träffa överenskommelse härom. Anställningen kan avbrytas utan särskilda skäl med en månads ömsesidig uppsägningstid. Mom. 2 Arbetsgivaren ska snarast underrätta den lokala arbetstagarorganisationen om att en överenskommelse om arbetslivsintroduktionsanställning ingåtts och samtidigt delge organisationen arbetstagarens utbildnings- och introduktionsplan. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 medbestämmandelagen (MBL). Mom. 3 För det fall arbetsintroduktionsanställningen inte leder till fortsatt anställning utfärdar arbetsgivaren ett tjänstgöringsintyg som innefattar uppgift om anställningstid, genomförda utbildningsinsatser och de arbetsuppgifter som arbetstagaren utfört. Intyget ska också innefatta ett omdöme om inte den anställde särskilt undanber sig det. Mom. 4 Anställningen tillgodoräknas inte tidsmässigt för övergång till en tillsvidareanställning enligt lagen om anställningsskydd (LAS) och Allmänna bestämmelser (AB). Underrättelseskyldighet vid tidsbegränsade anställningar i 28 LAS gäller inte. 3

113 Kap. 3 Under anställningen 7 Allmänna åligganden Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att byta schema eller förskjuta arbetstiden samt att arbeta utöver fastställd arbetstid. Anmärkning Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema, förskjuta arbetstiden eller utföra arbete utöver ordinarie arbetstid ska hänsyn tas till det. 8 Utbildning En arbetstagare som i sin anställning deltar i utbildning får kompensation med en timme för varje utbildningstimme, för sådan tid som överstiger det antal timmar som arbetstagaren skulle ha fullgjort den aktuella dagen. 9 Bisysslor Mom. 1 Arbetstagaren ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan. Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna, b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Anmärkning Förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagaren inom kommun, landsting eller kommunalförbund regleras i 7 lagen om offentlig anställning (LOA). För arbetstagare anställd hos annan arbetsgivare än kommun, landsting eller kommunalförbund gäller även att bisyssla kan förbjudas av arbetsgivaren om den kan c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren. Mom. 2 Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt detta avtal. 4

114 10 Hälsoundersökningar Periodiska hälsoundersökningar Mom. 1 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd. Anmärkning Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställningar/arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning. Övriga hälsoundersökningar Mom. 2 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren. 11 Avstängning m.m. Förseelser m.m. Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete. Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl. Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft. Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön. Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. 5

115 Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsförmåner enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl föreligger. Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som arbetstagaren eventuellt har haft under avstängningstiden. Medicinska skäl Mom. 4 Arbetsgivare kan meddela en arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna. Mom. 5 En arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning enligt 10 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön motsvarande 77,6 procent av lönebortfallet med undantag för första dagen arbetstagaren är avstängd. Arbetstagarens kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaderna inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan. Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges. Mom. 6 En arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar i sänder om arbetstagaren a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt 10 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård. Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner. Mom. 7 Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2 6 ska arbetsgivaren genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren kan fatta och verkställa beslut innan överläggningsskyldigheten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det. 6

116 Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 medbestämmandelagen (MBL). 12 Disciplinpåföljd Mom. 1 En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd. Mom. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt mom. 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen. Mom. 3 Innan fråga om disciplinpåföljd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 medbestämmandelagen (MBL). Mom. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden. 7

117 Kap. 4 Arbetstid 13 Arbetstid Inledande bestämmelse Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande tillägg. Genomsnittlig arbetstid Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag. Anmärkning Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav. Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod. Vid förläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genomsnittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid förläggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter. Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret. Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, juloch nyårsafton. Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls. Mom. 5 Arbetstagare som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- eller helgdag ska tillförsäkras 9 fridagar per 4-veckorsperiod. Motsvarande ska gälla vid längre beräkningsperiod. Möjlighet att avstå enstaka fridag finns för arbetstagare som så önskar. 8

118 Förläggning av arbetstid Mom. 6 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen. Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära överläggning. Begäran om överläggning ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller om överläggningen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmelse. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 medbestämmandelagen (MBL). Avvikelser från ATL Mom. 7 Oavsett vad som anges i ATL a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll. Därutöver får byte även göras på övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag, Anmärkning Vid byte av rast mot måltidsuppehåll övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag ska arbetsgivaren göra en konsekvensanalys av arbetsmiljön. b) anses studieledighet samt kompensationsledighet inte som arbetad tid, c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid, d) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid, e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, övertid och mertid göras per kalendermånad, f) kan en beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor, Anmärkning Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor. g) kan en arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, 9

119 h) kan en arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, i) kan en arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från a) har upphört att gälla, b) 8 ATL om annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för övertid, c) 10 andra stycket ATL om annat uttag av mertid, d) 13 ATL om dygns- och nattvila, e) 14 ATL om veckovila, f) 15 tredje stycket ATL om förläggning av raster och g) har upphört att gälla. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod än 16 veckor, dock högst ett år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 2 första stycket, anmärkningen till mom. 7 f) och mom. 7 a) samt g) i). Anmärkning Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 andra stycket ATL. Mom. 9 Arbetsgivare kan besluta att tillämpa kollektivavtal om arbetstid och flexibel arbetstid som redan finns på arbetsplatsen. 10

120 Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar 14 Avlöningsförmåner Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal. Avlöningsförmåner är lön enligt 15 16, semesterlön, semesterersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar nämligen kompensation för fyllnadstids- och övertidsarbete, tillägg för obekväm arbetstid, tillägg vid förskjuten arbetstid samt färdtidsersättning. Mom. 2 Avlöningsförmåner utges från och med arbetstagarens första anställningsdag till och med arbetstagarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen är arbetsdag eller fridag. Mom. 3 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad. Mom. 4 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts. Anmärkningar 1. Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fastställas senast i december månad. 2. Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller följande. a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen. b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsdagen. 3. Arbetstagarorganisation kan påkalla lokal förhandling om angivna utbetalningsdagar. 15 Löneform Mom. 1 Till arbetstagare utges lön som månadslön för arbetad tid enligt överenskommelse. Mom. 2 Månadslönen utgör 75 procent av den vid anställningens ingående överenskomna heltidslönen. Anmärkningar 1. Månadslönen överenskoms med utgångspunkt i de principer som framgår av Löneavtalet 1 i den Huvudöverenskommelse (HÖK), som arbetstagaren omfattas av. 2. Arbetsgivare kan fatta beslut om att timlön ska utges istället om det finns särskilda skäl för det. 11

121 16 Beräkning av lön i vissa fall Partiell ledighet under hel kalendermånad Mom. 1 Vid partiell ledighet under hel kalendermånad beräknas månadslönen enligt följande formel a - b a x c = d a = genomsnittligt antal timmar per vecka, som för arbetstagaren är ordinarie arbetstid, b = genomsnittligt antal timmar per vecka, som är partiell ledighet, c = arbetstagarens månadslön och d = arbetstagarens månadslön vid partiell ledighet under hel kalendermånad. Ledighet under del av kalendermånad Mom. 2 Lön som avser del av kalendermånad beräknas för en månadsavlönad arbetstagare för kalenderdag och utges med belopp, motsvarande månadslönen delad med antalet kalenderdagar i månaden. Mom. 3 Vid beräkning av lön för kalendermånad ska sammanlagd ledighet utan rätt till lön under del av månad anses omfatta det antal kalenderdagar som svarar mot antalet arbetsdagar, vilka skulle ha fullgjorts under denna ledighet. Antalet kalenderdagar, med 2 decimaler, erhålls genom multiplikation av antalet arbetsdagar med a) 1,40 för en arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till 5 dagar per vecka eller vid annan beräkningsperiod till genomsnittligt 5 dagar per vecka och b) för annan arbetstagare den faktor, med 2 decimaler, som erhålls genom att antalet kalenderdagar i beräkningsperioden delas med antalet arbetsdagar i denna. Motsvarande beräkningssätt ska tillämpas vid partiell ledighet utan rätt till lön under del av kalendermånad. Anmärkningar 1. Skulle vid beräkning av faktor enligt b) uppkomma fler än 2 decimaler bortses från denna/dessa. 2. Vid ledighet enligt 24 mom. 1 ska, för tid som ingår i en sjuklöneperiod under vilken arbetsgivaren har att svara för sjuklön enligt lagen om sjuklön (SjLL) eller då arbetstidsberäknad sjukpenning utges, omfattningen av sammanlagd sådan ledighet 12

122 Övrigt under del av månad beräknas enligt detta moment. Då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliteringspenning utges, ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med sådan förmån. Motsvarande ska gälla vid sjukledighet under påbörjad semester. 3. Vid ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret då dagpenning utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga eller motsvarande bestämmelser ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning. 4. Vid ledighet del av enstaka dag ska löneavdrag göras med 1/165 av arbetstagarens månadslön för varje frånvarotimme med undantag för ledighet på grund av sjukdom eller tillfällig föräldrapenning. Är arbetstagaren deltidsanställd ska lönen först uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. Mom. 4 En arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. Mom. 5 En arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om att beräkna lön med löneavdrag per timme vid ledighet under del av månad i stället för att tillämpa kalenderdagsfaktor enligt mom. 3. Överenskommelse om timavdrag behöver inte omfatta alla ledighetsorsaker. 17 Samordning Mom. 1 Utges en avlöningsförmån eller annan anställningsförmån i samband med ledighet ska den minskas (samordnas) med belopp motsvarande ersättning enligt a) c) som avser samma period. a) Ersättning enligt socialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller liknande bestämmelser om ersättning som avser att täcka inkomstförlust. b) Försäkring som bekostats av arbetsgivaren. c) Arbetstagarens rätt mot tredje man vad avser ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbetstagarens eget handlande eller försummelse. 13

123 Har en arbetstagare fått avlöningsförmån eller annan anställningsförmån från arbetsgivaren utan att samordning gjorts är arbetstagaren återbetalningsskyldig. Arbetsgivaren kan avstå från krav på återbetalning om särskilda skäl föreligger. Arbetsgivaren kan besluta att ersättning/förmån ska helt eller delvis undantas från samordning. Mom. 2 Samordning ska inte göras med a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning, b) arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken (SFB) eller motsvarande i annan lag eller förordning, c) ersättning enligt AGS-KL eller TFA-KL. Mom. 3 Arbetsgivaren kan samordna avlöningsförmån med särskild avtalspension eller motsvarande förmån enligt kommunala pensionsbestämmelser som utges på grund av annan anställning eller uppdrag. Mom. 4 En arbetstagare är skyldig att anmäla sådan ersättning/förmån som påverkar samordning enligt mom. 1 till arbetsgivaren. 18 Övertid m.m. Heltid Mom. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand. Anmärkning Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut. Mom. 2 För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 1 ½ timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. För övertidsarbete under annan tid, kvalificerad övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid som sammanlagt överstiger 2 timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan ett i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalificerad övertid. 14

124 Deltid Mom. 3 En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag, fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd. En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (övertidsarbete), får kompensation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd. Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska a) arbete på fridag anses som kvalificerad övertid och b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag, eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid. Mom. 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt följande. Fyllnadslön 120 % Enkel övertid 180 % av månadslönen 165 Kvalificerad övertid 240 % Anmärkning För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid. 19 Obekväm arbetstid Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till en arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete. 15

125 Dock ska en arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete. Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid. O-tilläggstid Kr/tim 1. O-tilläggstid A 101,50 Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. Tid från kl på dag före pingstafton eller midsommarafton till kl på vardag närmast efter helgdagsaftonen. Tid från kl på dag före julafton eller nyårsafton till kl på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen. Under tid från kl natt mot helgdag höjs O-tillägg A till 121, O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A) 51,90 Tid från kl till kl på lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. Tid från kl till kl vardag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. Tid från kl till kl måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag eller nationaldagen. 16

126 Tid från kl till kl fredag som inte omfattas av O-tilläggstid ovan. Under tid från kl natt mot lördag, söndag och helgdag höjs O-tillägg B till 59, O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) 44,40 Tid från kl till kl måndag till torsdag samt från kl till kl tisdag till fredag. 4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) 21,00 Tid från kl till kl på vardag. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan obekväm arbetstid istället ersättas med ledighet. O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per kalendermånad. Varje summa avrundas till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid understigande en timme inom respektive kategori. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). 20 Förskjuten arbetstid Mom. 1 Om en arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsförläggning, beordras att arbeta enligt annan arbetstidsförläggning, blir den arbetstiden ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid förskjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsförläggning. Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen. Mom. 2 Tillägg till lönen enligt nedan utges under 10 dagar från tillsägelsen för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle varit fritid. 17

127 Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst föregående schema. Anmärkning Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadslön, övertidskompensation eller i fall som avses i 13 mom. 4, om sommararbetstid. Tillägg vid förskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt följande. För dag som enligt näst föregående schema skulle varit fridag För övrig tid 78,70 39,40 Under de 2 första kalenderdagarna höjs tillägget med 50 procent. Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per kalendermånad. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 3 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från mom Färdtid Mom. 1 Arbetstagare som under resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2. Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid. Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter. Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. Anmärkning Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet. 18

128 Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande. För de första 10 timmarna under en kalendervecka, för vilka ersättningen ska utges För tid därutöver under kalenderveckan 64,70 129,50 I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges. Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan kl och kl måndag fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton. Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan kl och kl då arbetstagaren disponerar sovplats på färdmedlet. Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna. 19

129 Kap. 6 Ledighetsförmåner 22 Allmänna ledighetsbestämmelser Mom. 1 Denna bestämmelse och 24 och 26 gäller ledighet och lön under ledighet. Mom. 2 Vid ledighet under del av kalendermånad ska ledigheten omfatta samtliga kalenderdagar, som infaller under ledigheten. Mom. 3 Redan påbörjad ledighet får inte bytas ut mot annan ledighet med mindre än att arbetsgivaren medger det. Anmärkning Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete. Mom. 4 Lön under ledighet utges för den tid, då arbetstagaren annars skulle ha arbetat, och endast under de förutsättningar, som anges i 24 och 26. I övriga fall ska arbetstagare avstå samtliga avlöningsförmåner. Mom. 5 Då arbetstagaren får lön under ledighet, och samtidigt har arbetsinkomst från annan arbetsgivare under samma tid, prövar arbetsgivaren om och i vilken omfattning lönen får behållas. Mom. 6 Utöver de fall som regleras i lag, annan författning eller detta avtal kan arbetstagare få ledigt om det är förenligt med verksamhetens krav. 23 Semester Inledande bestämmelser Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt semesterlagen (SemL) om inte annat anges nedan. Mom. 2 Arbetstagare med fast kontant lön får semesterledighet under intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalenderår. Rätt till semesterledighet och semesterlön Mom. 3 En arbetstagare med fast kontant lön får semesterdagar med semesterlön i proportion till hur stor del av intjänandeåret som arbetstagaren har haft anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 8 är semesterlönegrundande. 20

130 Anmärkning Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 procent av lönen för heltidsanställning, ska arbetstagarens lön uppräknas med 12 procent och inkluderar då semesterförmåner om inte semesterförmåner för detta har utgetts på annat sätt. Om 4 och 5 semesterlagen (SemL) ger rätt till högre antal semesterdagar än som anges i föregående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald semesterledighet. Beräkning av semesterledighet Mom. 4 För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag fredag ska varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt följande formel. 5 a x b = c, varvid a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka, b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten, och c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten. Om brutet tal uppstår vid sammanläggningen av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal. Anmärkning För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag fredag under semesterledighet som omfattar minst en vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton. Förläggning av semesterledighet Mom. 5 I enlighet med 10 SemL gäller följande a) Vid förläggning av semesterledighet som avses i 12 SemL ska eftersträvas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni augusti. Sådan semesterledighet får efter förhandlingar enligt 11 lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) förläggas även till maj och september eller del av dessa månader. 21

131 Om så lokalt överenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan semesterledigheten förläggas till annan tid än maj september. b) När semesterlista upprättas ska följande gälla, om inte annat överenskoms. Arbetstagaren ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista. Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbetstagare och översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms. Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta påkalla förhandlingar enligt 12 MBL om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt. Arbetstagaren ska underrättas om fastställd semester. Anmärkning Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i 11 SemL om underrättelse till arbetstagaren. Mom. 6 Infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är oförmögen till arbete eller dag som är semesterlönegrundande enligt mom. 9 ska sådan dag inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dröjsmål. I sådant fall ska i stället för semesterlön utges lön i den omfattning och på de villkor som föreskrivs i 17 och 24. Detsamma gäller för sådan ledighet som avses i 17 b första stycket 3 SemL. Mom. 7 Om annat inte överenskoms ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag. Anmärkning En arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag fredag och som får 25 semesterdagar i en följd får om semesterledigheten börjar med måndag och slutar med fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om lördag och söndag som omger semesterledigheten medräknas. Detta moment syftar till att personal med annan arbetstidsförläggning får en ledighetsperiod av motsvarande längd. De fridagar som omger semesterledigheten är en motsvarighet till lördag söndag enligt föregående stycke. Detsamma gäller vid uppdelning av semesterledigheten. 22

132 Beräkning av semesterlön Mom. 8 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller a) ledighet av anledning och omfattning som anges i b SemL, b) ledighet med lön eller del av lön dock lägst lön motsvarande 40 procent av den för motsvarande heltidsanställd gällande lönen och c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag. Mom. 9 Semesterlön för arbetstagare med fast kontant lön är löpande semesterlön och semesterdagstillägg. Löpande semesterlön utges med den under den betalda semestertiden löpande lönen. Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten för varje uttagen betald semesterdag, beräknad enligt mom. 3, med belopp som beräknas på följande sätt 0,605 procent av fasta kontanta lönen. Mom. 10 För annan arbetstagare än i mom. 9 ska utöver mom. 1, 4 9 och 11 följande gälla. Semesterlön beräknat, enligt 16 b SemL, utges för varje uttagen betald semesterdag med 12 procent av semesterlöneunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till. Återbetalning av semesterlön Mom. 11 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbetstagaren har rätt till under året eller för hög sådan ersättning, som avses i mom. 4 sista stycket, ska arbetstagaren återbetala för mycket utbetald semesterlön. Dödsbo är inte återbetalningsskyldigt. 24 Sjukdom m.m. Ledighet Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsoförmågan kvarstår, eller 23

133 b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) utges. Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant intyg. Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar. Arbetsgivaren kan besluta att efterge kravet i 9 lagen om sjuklön (SjLL) på att arbetstagare ska lämna försäkran vid sjukdom. Anmälan Mom. 3 Arbetstagaren ska, för att ha rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön (SjLL)/avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade. Sjuklön Mom. 4 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande. Till vad som enligt 6 SjLL anges som lön och andra anställningsförmåner ska enbart räknas följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt 15 och 16, semesterlön och lön under ledighet samt de särskilda ersättningarna och tillägg för obekväm arbetstid, enligt 19. Vad som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 SjLL, beräknas när det gäller a) timlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått, b) semesterlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande semesterförläggning skulle ha fått, för en arbetstagare med fast kontant lön dock utan semesterdagstillägg, c) lön under ledighet; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande överenskommelse skulle ha fått och 24

134 d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. Besök inom hälso- och sjukvård med bibehållen lön Mom. 5 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Arbetsgivaren kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälsooch sjukvård. Anmärkning Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) för tid då sjuklön utges enligt lagen om sjuklön (SjLL)/avtalet eller sjukpenning utges enligt SFB. 25 Föräldraledighet Avvikelse från föräldraledighetslagen Mom. 1 En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt att vara föräldraledig enligt föräldraledighetslagen (FörL) ska anmäla detta till arbetsgivaren minst 3 månader före ledighetens början. Anmälan kan göras senare om arbetstagaren har särskilda skäl. Momentet gäller inte vid ledighet med tillfällig föräldrapenning. 26 Enskilda angelägenheter Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare om synnerliga skäl finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst 10 arbetsdagar per kalenderår. Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Med nära anhörig avses make, maka, registrerad partner, sambo, barn, förälder, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar. Anmärkning Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). 25

135 Kap. 7 Avslut av anställningen 27 Anställningsförmåner under uppsägningstid m.m. Mom. 1 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning av uppsägningstiden. Mom. 2 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar. 28 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid Mom. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden ska vid beräkning av anställningsförmåner följande gälla. Till vad som i 12 lagen om anställningsskydd (LAS) anges som lön och andra anställningsförmåner räknas samtliga i kollektivavtalet upptagna löne- och anställningsförmåner med undantag för a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, och b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempelvis traktaments- och resekostnader och liknande. Anmärkning Som lön och andra anställningsförmåner räknas även höjda avlöningsförmåner, bortsett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlingsöverenskommelse under uppsägningstiden. Mom. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande arbetstidsförläggning skulle ha fått. 29 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt Avvikelser från lagen om anställningsskydd Mom. 1 Oavsett vad som föreskrivs i 15, 30 och 30 a lagen om anställningsskydd (LAS) gäller inte någon skyldighet att ge underrättelse, varsel och besked. Mom. 2 Anställningstid enligt detta avtal ger inte och tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företrädesrätt till återanställning som avses i 25 LAS. 26

136 Mom. 3 Bestämmelserna i 25 a LAS gäller inte. Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser 30 Ersättning från tredje man m.m. Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt. Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sistnämnda fall ska arbetsgivaren svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet. Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket första meningen, får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren. Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en händelse, och gör tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar för arbetstagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att biträda arbetstagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av arbetsgivaren svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet. Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstridiga intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbetstagare. Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan arbetsgivarens medgivande, fullföljer talan i högre rätt. Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i första stycket har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelsen i domstolen, dock inte för den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete. Mom. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för att höras om förhållande om vilket arbetstagaren har kännedom på grund av sin anställning, har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelse i domstolen. För inställelse utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslön enligt 18 mom. 4. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). 27

137 31 Avtalsförsäkringar m.m. AGS-KL Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL. TFA-KL Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL. Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgivaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada. TGL-KL Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ.) enligt de bestämmelser som gäller för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m. Mom. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall) inte utges för avliden arbetstagare, ska till dödsboet utges begravningshjälp. Beloppet ska motsvara hälften av det prisbasbelopp som, enligt socialförsäkringsbalken (SFB) gäller för det år dödsfallet inträffar. 32 Pension Arbetstagaren omfattas av vid varje tidpunkt gällande pensionsbestämmelser. 28

138 Bilaga 2 Centrala parters syn på Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 Parterna är överens om att det är en gemensam utmaning att bidra till att fler personer som står utanför arbetsmarknaden kan få arbete. Kommun- och landstingssektorn står under de kommande åren inför en betydande generationsväxling som förstärker behovet av nya medarbetare. Rekryteringsfrämjande åtgärder är därför väsentliga för att säkra kommun- och landstingssektorns långsiktiga kompetensförsörjningsbehov. För att underlätta ett inträde eller ett återinträde på arbetsmarknaden har parterna enats om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16. Syftet med bestämmelserna är att stimulera kommuner, landsting, regioner och Pactaföretag att erbjuda arbetslivsintroduktionsanställningar för att ge arbetslösa eller personer med universitet- eller högskoleutbildning eller motsvarande från ett svenskt eller utländskt lärosäte som inte har fått arbete inom sin profession möjlighet till inträde eller återinträde på arbetsmarknaden. Anställningen ger möjligheter till såväl utbildning som introduktion under handledning som bidrar till insikter och kunskaper i yrket och den anställde ges även bättre förutsättningar för fortsatt etablering på arbetsmarknaden. Målgrupp Arbetslivsintroduktionsanställningar ska rikta sig till personer som behöver en fördjupad arbetslivsintroduktion för att komma in på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis handla om personer som är arbetslösa eller nyanlända och som behöver kombinera en anställning med mer omfattande introduktions- och utbildningsinsatser för att få arbete inom ramen för sin profession. Det är bara möjligt att anställa en arbetstagare i arbetslivsintroduktion en gång hos samma arbetsgivare. Överläggning Innan Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning tillämpas ska en överläggning äga rum. Då ges möjlighet för parterna att tillsammans skapa goda förutsättningar för kommande arbetslivsintroduktion. 1

139 Vid överläggningen bör parterna diskutera hur arbetslivsintroduktionsanställningarna ska organiseras hos arbetsgivaren. Frågor som det kan vara bra att diskutera är på vilka arbetsplatser som arbetslivsintroduktionsanställningarna ska finnas, formerna för handledning och handledare, upplägg av utbildningsoch introduktionsinsatser, utformning av utbildnings- och introduktionsplan, i vilken utsträckning arbetstagarna ska omfattas av lokala kollektivavtal exempelvis avseende arbetstider samt uppföljning av genomförda anställningar. Därutöver ska lokal företrädare för berörd arbetstagarorganisation underrättas om de anställningsavtal samt den introduktionsplan som träffas om arbetslivsintroduktionsanställning och har då möjlighet att begära överläggning. Handledare För arbetslivsintroduktionsanställningen ska en handledare utses. För att åstadkomma en introduktion av hög kvalitet och individuell anpassning är det viktigt att goda förutsättningar ges för handledningen. Handledaren bör vara en person som kan förmedla och beskriva sin yrkeskunskap och har goda förutsättningar att stötta så att den anställde utvecklas yrkesmässigt. Genom att låta medarbetare med lång erfarenhet fungera som handledare kan man samtidigt möjliggöra en generationsväxling där deras kunnande tillvaratas och kan överföras till nya medarbetare. För att säkra en hög kvalitet ska det också eftersträvas att handledaren har handledarutbildning eller motsvarande kompetens och att tid avsätts för uppdraget. Utbildnings- och introduktionsplan Vid upprättandet av utbildnings- och introduktionsplanen bör den enskildes förkunskaper och utbildningsbakgrund beaktas så att personen på bästa sätt förbereds att efter genomgången arbetslivsintroduktionsanställning ha förutsättningar till fortsatta studier eller till reguljärt arbete på arbetsmarknaden. Även anställningstidens längd bedöms individuellt utifrån den enskilde arbetstagarens behov av utbildnings- och introduktionsinsatser. De personer som kan komma i fråga för arbetslivsintroduktionsanställning kan ha mycket varierande bakgrund och erfarenheter. Därför kan behoven av introduktionsinsatser komma att förändras vartefter den anställde utvecklas i sin anställning. Den utbildnings- och introduktionsplan som tas fram måste därför betraktas som ett levande dokument. I planen bör framgå huruvida en arbetstagares arbetslivsintroduktion kommer att genomföras inom en eller flera verksamheter. Beroende på verksamhetens behov kan antalet arbetsplatser variera från arbetstagare till arbetstagare. 2

140 De planer som tas fram kan användas som utgångspunkt för det intyg som ska utfärdas efter genomförd anställning. Utbildnings- och introduktionsinsatser I genomsnitt ska 25 procent av den totala arbetstiden användas för utbildning, introduktion och handledning. Avsikten är att den tiden kan nyttjas till att ge medarbetaren goda förutsättningar för fortsatt etablering på arbetsmarknaden. Under introduktionen bör stöd ges för att få kunskap om vad som krävs för att studera alternativt validera kunskaper inom valt yrkesområde. Under den tid som avsatts för utbildnings- och introduktionsinsatser bör arbetstagaren ges möjlighet att påbörja, komplettera alternativt slutföra studier inom valt yrkesområde om han/hon så önskar och är antagen till utbildningen. Det är lämpligt att arbetsgivaren beviljar ledighet för sådana studier för tid som överstiger 25 procent men då kan motsvarande reducering av lönen göras. Under den arbetstid som ska användas till arbetsintroduktion bör arbetstagaren få utrymme till regelbundna kontakter med sin handledare där tillfälle ges till reflektion och utvärdering. 3

141

142 Bilaga 3 Tvisters handläggning 1 Lokal förhandling Mom. 1 Tvist om tolkning och tillämpning av avtalet förs i första hand som förhandling mellan arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation (lokal förhandling). Mom. 2 Tvist handläggs, med de undantag som framgår av mom. 3 och 4, i den ordning som föreskrivs i Kommunalt Huvudavtal (KHA). Mom. 3 Kan uppkommen tvist inte lösas vid lokal förhandling ankommer det på part som vill fullfölja ärendet att hänskjuta tvisten till skiljenämnden som anges i 2 inom en månad efter avslutad lokal förhandling. Hänskjuts inte tvisten till skiljenämnden inom föreskriven tid gäller arbetsgivarens mening. Centrala parter ska genomföra en överläggning om tvistefrågan innan ärendet avgörs i skiljenämnden. Mom. 4 Bestämmelsen i 35 medbestämmandelagen (MBL) avseende arbetstagarorganisationens möjlighet att begära tolkningsföreträde vid rättstvist om lön eller annan ersättning gäller inte för sådan tvist enligt detta avtal. 2 Skiljenämnd Mom. 1 Skiljenämnden utses av de centrala parterna. Skiljenämnden ska bestå av 3 ledamöter. Parterna väljer vardera en ledamot samt utser gemensamt en ordförande. Mom. 2 De centrala parterna svarar var och en för sina kostnader i skiljenämnden. Kostnaden för ordförandens medverkan delas lika mellan parterna. 1

143

144 Bilaga 4 Lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 1 Innehåll m.m. Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal BAL 16 Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning. Till avtalet hör 1. mellan de centrala parterna träffade överenskommelsen BAL 16 1 bilagorna 2 4 undantagna 2 och 5, 2. de bestämmelser i övrigt som parterna nedan träffar överenskommelse om ska ingå i kollektivavtalet. 2 Giltighet och uppsägning Detta kollektivavtal BAL 16 Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning gäller fr.o.m. detta datum tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig. Säger central part upp BAL 16 upphör även detta lokala kollektivavtal att gälla vid samma tidpunkt som det centrala avtalet om inte annat överenskoms mellan parterna. 1

145 3 Avslutning Förhandlingen förklaras avslutad.. den.. För. (arbetsgivarparten) (underskrift) För... (arbetstagarparten) (underskrift) 2

146 Bilaga 4 a Lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16 1 Innehåll m.m. Till kollektivavtalet mellan de lokala parterna BAL 16 hör mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelser enligt BAL 16 1 bilagorna 2 4 a undantagna 2 och 5. 2 Giltighet och uppsägning Säger central part upp BAL 16 upphör även detta lokala kollektivavtal att gälla vid samma tidpunkt som det centrala avtalet om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna. 1

147 Personal- och löneenheten Kerstin Karlsson TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2016/ Sida 1(2) Överenskommelse om ändringar i Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen Förslag till beslut Med anledning av träffad överenskommelse, BEA med Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen för tillämpning från och med att anta bestämmelserna enligt BEA samt att efter framställan från Allmän kommunal verksamhets ingående organisationer och från AkademikerAlliansens respektive riksorganisation teckna lokalt kollektivavtal - BEA - i enlighet med det centrala förhandlingsprotokollet. Sammanfattning av ärendet Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta har träffat en överenskommelse om motsvarande ändringar och tillägg med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer och AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer som tidigare har överenskommits med Svenska Kommunalarbetareförbundet i Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA, se cirkulär 16:22. Ändringarna och tilläggen gäller from Utöver de ändringar som överenskommits med Svenska Kommunalarbetareförbundet har överenskommelse om följande ändringar träffats: En möjlighet att i efterhand godkänna kompensation för övertid har införts i 12 mom. 5 b). Detta innebär att det finns en möjlighet för efterhandsgodkännande i de fall där beordrande i förväg inte kunnat ske. Beslutsunderlag Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 16:52 I tjänsten Kerstin Karlsson Personalchef

148 Beslutet ska skickas till Samtliga chefer Sida 2(2)

149 Förhandlingsprotokoll Överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer och AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer å den andra. 1 Innehåll m.m. Parterna träffar detta kollektivavtal Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA. Till avtalet hör även bestämmelser enligt följande bilagor 1 5. a) Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA, med tillhörande bilaga A (bilaga 1), b) Centrala och lokala protokollsanteckningar (bilaga 2), c) Centrala protokollsanteckningar (bilaga 3), samt d) Lokalt kollektivavtal om BEA (bilaga 4 och 5). 2 Ändringar och tillägg I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna träffar överenskommelse om under tid då avtalet gäller. 3 Tvisters handläggning Uppstår tvist som rör tolkning och tillämpning av detta avtal och av överenskommelse som slutits med stöd av detta ska ärendet handläggas i den ordning som föreskrivs i Kommunalt Huvudavtal (KHA). 1

150 4 Fredsplikt Förhandlingar under tid då denna överenskommelse gäller ska föras under fredsplikt. 5 Rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kommun eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa lokalt kollektivavtal om BEA med den utformning och det innehåll som framgår av bilaga 4. För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörda arbetstagarorganisationer träffas härmed lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA enligt bilaga 5. Finns mellan lokala parter kollektivavtal om BEA ersätts sådant avtal av lokalt kollektivavtal om BEA, med den utformning och det innehåll som framgår av tillämplig bilaga enligt ovan, genom på behörigt sätt fattat beslut och att beslutet tillställs berörd(a) arbetstagarorganisation(er). 6 Giltighet och uppsägning Detta kollektivavtal, BEA, avlöser den 1 oktober 2016 BEA och gäller från och med detta datum tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning av BEA ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. 2

151 7 Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet. Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting. För Arbetsgivarförbundet Pacta. För OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer. För AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer. 3

152

153 Bilaga 1 till BEA Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA Kap. 1 Inledande bestämmelser 1 Inledning Huvudmålet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom BEAs tillämpningsområde är att stärka en anvisad arbetstagares möjligheter att få ett reguljärt arbete. 2 Tillämpningsområde m.m. Mom. 1 Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, gäller detta avtal arbetstagare som a) anvisats skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare (OSA), enligt förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, eller b) anställts för arbete enligt lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning, eller c) anställts för arbete, som inte är budgeterat inom arbetsgivarens ordinarie verksamhet, i syfte att minska arbetslösheten. Anmärkning För arbete som ryms inom arbetsgivarens ordinarie verksamhet och budget får bestämmelsen enligt punkt c) tillämpas efter lokal överenskommelse. Sådan förhandling kan endast föras som lokal förhandling. För annat arbete fordras ingen lokal överenskommelse. Mom. 2 Till avtalet hör även särskilda bestämmelser för a) OSA enligt bilaga A. Om de särskilda bestämmelserna avviker från avtalet i övrigt ska dessa gälla. 1

154 Kap. 2 Anställning 3 Intyg om arbetsförmåga En arbetsgivare kan begära att den som anvisas arbete ska lämna läkarintyg om arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren. 4 Anställningsform Mom. 1 Arbetstagare anställs för begränsad tid och i den ordning som framgår av de regler som gäller för respektive arbetsmarknadspolitisk insats. Mom. 2 Bestämmelserna i 5 andra stycket, tidsbegränsade anställningar och 28, underrättelseskyldighet vid tidsbegränsade anställningar enligt lagen om anställningsskydd (LAS) gäller inte. 5 Bestämmelser om lön Mom. 1 Till arbetstagare utges lön som timlön för arbetad tid enligt överenskommelse. Anmärkningar 1. Efter lokal överenskommelse kan lön utges som månadslön. 2. Lönen ska vara individuell och differentierad och avspegla hur arbetstagaren fullgör sina arbetsuppgifter och utvecklas i arbetet. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens måluppfyllelse och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav uppnådda resultat och lön. Detta förutsätter att såväl arbetsinsats som lönesättning prövas och följs upp årligen i den arbetsmarknadspolitiska insatsen. Mom. 2 Med arbetad tid ska jämställas arbetstid som arbetstagaren normalt skulle ha fullgjort under tid då arbetet inte bedrivs på grund av att helgdagsafton, helgdag eller klämdag mellan närliggande sådana lediga dagar infaller. Anmärkningar 1. Momentet gäller inte om arbetstagaren, utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, helt eller delvis avhåller sig från arbete under arbetsdag som infaller omedelbart före eller omedelbart efter sådan helgdagsafton, helgdag eller klämdag som avses i momentet. 2. Arbetstagare med månadslön som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner. 2

155 Kap. 3 Under anställningen 6 Allmänna åligganden Mom. 1 Arbetstagaren ska utföra de arbetsuppgifter som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att låta sig förflyttas till annat arbete hos arbetsgivaren, att byta schema, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap. Anmärkning Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det. Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal. 7 Bisysslor Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan. Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna, b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Anmärkning Förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagaren inom kommun, landsting eller kommunalförbund regleras i 7 lagen om offentlig anställning (LOA). För arbetstagare anställd hos annan arbetsgivare än kommun, landsting eller kommunalförbund gäller även att bisyssla kan förbjudas av arbetsgivaren om den kan c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren. Mom. 2 Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt detta avtal. 8 Hälsoundersökningar Periodiska hälsoundersökningar Mom. 1 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild 3

156 uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd. Anmärkning Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställningar/arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning. Övriga hälsoundersökningar Mom. 2 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren. 9 Avstängning m.m. Förseelser m.m. Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete. Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl. Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft. Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön. Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsförmåner enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl föreligger. Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren 4

157 återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som arbetstagaren eventuellt har haft under avstängningstiden. Medicinska skäl Mom. 4 Arbetsgivare kan meddela arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna. Mom. 5 Arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning enligt 8 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön enligt AB 28 mom. 9. Arbetstagares kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaderna inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan. Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges. Mom. 6 Arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar i sänder om arbetstagaren a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt 8 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård. Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner. Mom. 7 Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2 6 ska arbetsgivaren genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren kan fatta och verkställa beslut innan överläggningsskyldigheten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 medbestämmandelagen (MBL). 10 Disciplinpåföljd Mom. 1 En arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. 5

158 Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd. Mom. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt mom. 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen. Mom. 3 Innan fråga om disciplinär åtgärd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 medbestämmandelagen (MBL). Mom. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden. 6

159 Kap. 4 Arbetstid 11 Arbetstid Inledande bestämmelse Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande och i särskilda bestämmelser/specialbestämmelser angivna tillägg. Genomsnittlig arbetstid Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag. Anmärkning Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav. Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod. Vid förläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genomsnittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid förläggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter. Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret. Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, juloch nyårsafton. Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls. 7

160 Förläggning av arbetstid Mom. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen. Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära överläggning. Begäran om sådan överläggning ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala överläggningen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmelse. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 medbestämmandelagen (MBL). Avvikelser från ATL Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll. Därutöver får byte även göras på övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag, Anmärkning Vid byte av rast mot måltidsuppehåll övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag ska arbetsgivaren göra en konsekvensanalys av arbetsmiljön. b) anses studieledighet samt kompensationsledighet inte som arbetad tid, c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid, d) anses byte av schema inte som mer- eller övertid, e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad och f) kan beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor, Anmärkning Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor. g) kan arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, 8

161 h) kan arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, i) kan arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar. Möjligheter till lokala avvikelser Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från a) har upphört att gälla, b) 8 ATL om annat uttag av övertid och annan beräkningsperiod för övertid, c) 10 andra stycket ATL om annat uttag av mertid, d) 13 första stycket ATL om nattvila, e) 14 första stycket ATL om veckovila, f) 15 tredje stycket ATL om förläggning av raster och g) har upphört att gälla. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre begränsningsperiod än 16 veckor, dock högst 1 år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 6 f) och mom. 6 a). Anmärkning Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 andra stycket ATL. Mom. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser som framgår av AB bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från bilaga D. 12 Flexibel arbetstid Mom. 1 Efter överläggningar beslutar arbetsgivaren vilka arbetsplatser eller i vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpas i verksamheten. Förläggning av ordinarie arbetstid enligt 11 mom. 5 tillämpas även vid flexibel arbetstid. 9

162 Kollektivavtal träffas om följande Avstämningsperiodens längd, förläggning och omfattning av flextid samt maximimått för flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstämningsperiod. Definitioner Mom. 2 I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande definitioner. Normaltid är avtalsenligt ordinarie arbetstids längd och förläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas. Fast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren har att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid. Flextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid. Totalram är tiden från flextidens början före fast tid till flextidens slut efter fast tid. Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts under samma tidsrymd. Flextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (minussaldo) av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren har vid avstämningsperiodens slut i förhållande till den ordinarie arbetstiden. Förutsättningar Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehållas, b) om arbete beordras under flextid kan arbetstagare inte utnyttja flexmöjligheten vid det tillfället, c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa avstämningsperiod och d) flextidssaldo som under- eller överstiger vad som fastställts, får överföras till nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens slut enligt följande. 10

163 Minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen (i förekommande fall uppräknad till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller och medför ingen ersättningsrätt. Anmärkning Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt förfall enligt följande stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska minussaldo föranleda löneavdrag enligt huvudregeln i första stycket. Plussaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den mån inte viss arbetad tid berättigar till övertidskompensation. Löneavdrag och utbetalning för inte överförbart minus- respektive plussaldo ska verkställas vid avlöningstillfället närmast efter den månad, vid vars utgång sådant saldo konstaterats. Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro Mom. 4 Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska arbetstagaren under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt förfall anses ha fullgjort det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha gällt vid normaltid. Avvikelser Mom. 5 För arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsättning att villkoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyllda. a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför totalramen (dagberäkning). Här utgör 2 timmar före och 2 timmar efter normaltiden enkel övertid. b) För i förväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid, utges ersättning med enkel övertidskompensation om arbetstagaren under avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger sammanlagd normaltid. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand. Mom. 6 För arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget för obekväm arbetstid, enligt 16 mom. 1, endast för arbetstid som faller inom normaltiden. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. 11

164 Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar 13 Avlöningsförmåner Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal. Avlöningsförmåner är lön, semesterlön, semesterersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar nämligen kompensation för fyllnadsoch övertidsarbete, färdtidsersättning, tillägg för obekväm arbetstid och jouroch beredskapsersättning. Mom. 2 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad. Mom. 3 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts. Mom. 4 En arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. En arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner. 14 Samordning Mom. 1 Utges en avlöningsförmån eller annan anställningsförmån i samband med ledighet ska den minskas (samordnas) med belopp motsvarande ersättning enligt a) c) som avser samma period. a) ersättning enligt socialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller liknande bestämmelser om ersättning som avser att täcka inkomstförlust, b) försäkring som bekostats av arbetsgivaren, c) arbetstagarens rätt mot tredje man vad avser ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbetstagarens eget handlande eller försummelse. Har en arbetstagare fått avlöningsförmån eller annan anställningsförmån från arbetsgivaren utan att samordning gjorts är arbetstagaren återbetalningsskyldig. Arbetsgivaren kan avstå från krav på återbetalning om särskilda skäl föreligger. Arbetsgivaren kan besluta att ersättning/förmån ska helt eller delvis undantas från samordning. 12

165 Mom. 2 Samordning ska inte göras med a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning, b) arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken (SCB) eller motsvarande i annan lag eller förordning, c) ersättning enligt AGS-KL eller TFA-KL. Mom. 3 Arbetsgivaren kan samordna avlöningsförmån med särskild avtalspension eller motsvarande förmån enligt kommunala pensionsbestämmelser som utges på grund av annan anställning eller uppdrag. Mom. 4 En arbetstagare är skyldig att anmäla sådan ersättning/förmån som påverkar samordning enligt mom. 1 till arbetsgivaren. 15 Övertid m.m. Heltid Mom. 1 Heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand. Anmärkning Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut. Mom. 2 För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 1½ timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. För övertidstimme under annan tid, kvalificerad övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid, som sammanlagt överstiger 2 timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalificerad övertid. Vid beräkning av övertidsarbete under jour och beredskap ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme om arbetet avslutas eller påbörjas mellan

166 Deltid Anmärkning Om övertidsarbete påbörjas vid fler tillfällen under samma 30 minutersperiod ska den totala tiden läggas samman innan avrundning sker. Mom. 3 Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag, fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd. Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (övertidsarbete), får kompensation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd. Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid, och b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid. Anmärkning Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid. Mom. 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt följande. Fyllnadslön 120 % Enkel övertid 180 % av Kvalificerad övertid 240 % månadslönen 165 Anmärkning För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid. 14

167 Flexibel arbetstid Mom. 6 Vid flexibel arbetstid gäller 12 mom. 5. Mom. 7 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelserna, som framgår av AB bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från bilaga D. 16 Obekväm arbetstid Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete. Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete. Anmärkning Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap. Av nedanstående framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid. O-tilläggstid Kr/tim 1. O-tilläggstid A 101,50 Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. Tid från kl på dag före pingstafton eller midsommarafton till kl på vardag närmast efter helgdagsaftonen. Tid från kl på dag före julafton eller nyårsafton till kl på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen. Under tid från kl natt mot helgdag höjs O-tillägg A till 121,80. 15

168 2. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A) 51,90 Tid från kl till kl på lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. Tid från kl till kl vardag närmast föret trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. Tid från kl till kl måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag eller nationaldagen. Tid från kl till kl fredag som inte omfattas av O-tilläggstid ovan. Under tid från kl natt mot lördag, söndag och helgdag höjs O-tillägg B till 59, O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) 44,40 Tid från kl till kl måndag till torsdag samt från kl till kl tisdag till fredag. 4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) 21,00 Tid från kl till kl på vardag. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan obekväm arbetstid istället ersättas med ledighet. O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per avlöningsperiod. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid under stigande 1 timme inom respektive kategori. 16

169 I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Flexibel arbetstid Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller 12 mom. 6. Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av AB bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från bilaga D. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens förläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla. 17 Jour och beredskap Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete. Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete. Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver. Mom. 2 Ersättning för jour och beredskap utges enligt följande. A Jour Där arbetstagaren har beordrats jour Kr/tim för tid, som uppgår till högst 50 timmar under kalendermånaden 35,60 för tid därutöver under kalendermånaden 71,30 17

170 B Beredskap Där arbetstagaren har beordrats beredskap för tid, som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden 17,20 för tid därutöver under kalendermånaden 33,80 I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan förhöjas med 100 procent. a) Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. b) Tid från kl på dag före midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl på vardag närmast efter helgdagsaftonen. c) Tid från kl till kl på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. d) Tid från kl till kl vardag utom lördag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. e) Tid från kl till kl vardag närmast efter sön- eller helgdag. f) Tid från kl till kl vardag närmast före lördag. Mom. 3 För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap. Mom. 4 Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour- eller beredskapsersättningen. Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagare ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet. 18

171 Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap bör upptas i schema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation. Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal förhandling. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 medbestämmandelagen (MBL). Mom. 7 Ersättning för jour och beredskap utges inte om sådan ersättning uttryckligen ingår i lönen eller om kompensation för jour och beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod för jouruttag än 4 veckor eller kalendermånad och högre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad. 18 Färdtid Mom. 1 Arbetstagare som under resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2. Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid. Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter. Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. Anmärkning Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet. 19

172 Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande. För de första 10 timmarna under en kalendervecka, för vilka ersättningen ska utges För tid därutöver under kalenderveckan 64,70 129,50 I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges. Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan och måndag fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton. Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan och då arbetstagaren disponerar sovplats på färdmedlet. Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna. 20

173 Kap. 6 Ledighetsförmåner 19 Allmänna ledighetsbestämmelser Redan påbörjad ledighet får inte bytas mot annan ledighet med mindre än att arbetsgivaren medger det. Anmärkning Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete. 20 Semester Inledande bestämmelser Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt bestämmelserna i gällande lag om inte annat anges nedan. Mom. 2 Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs för högst 3 månader. Beräkning av semesterledighet Mom. 3 För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag fredag ska varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt följande formel. 5 a x b= c a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka, b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten, och c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten. Om brutet tal uppstår vid sammanläggningen av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal. 21

174 Anmärkning För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag fredag under semesterledighet som omfattar minst 1 vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med 1 dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton. Förläggning av semesterledighet Mom. 4 I enlighet med 10 semesterlagen (SemL) gäller följande. När semesterlista upprättas ska, om inte annat överenskoms, följande gälla. Arbetstagare ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista. Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbetstagare och översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms. Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta påkalla förhandlingar enligt 12 medbestämmandelagen (MBL) om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt. Arbetstagare ska underrättas om fastställd semester. Anmärkning Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i 11 SemL om underrättelse till arbetstagaren. Sparande av semesterledighet Mom. 5 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår. Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40. Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg. 22

175 21 Sjukdom m.m. Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsoförmågan kvarstår, eller b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) utges. Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant intyg. Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar. Arbetsgivaren kan besluta att efterge kravet i 9 lagen om sjuklön (SjLL) på att arbetstagare ska lämna försäkran vid sjukdom. Mom. 3 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Arbetsgivaren kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälso- och sjukvården. Anmärkning Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) för tid då sjuklön utges enligt lagen om sjuklön (SjLL)/avtalet eller sjukpenning utges enligt SFB. 22 Enskilda angelägenheter Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare om synnerliga skäl finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst 10 arbetsdagar per kalenderår. Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Med nära anhörig avses make, maka, registrerad partner, sambo, barn, förälder, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar. 23

176 Anmärkning Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). 23 Föräldraledighet Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om dels avvikelser från föräldraledighetslagen (FörL) när det gäller a) anmälan om ledighet (13 ), b) tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 andra stycket), och c) den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete (15 tredje stycket), d) dels den närmare tillämpningen av ledighetens förläggning (11 och 12 ). 24

177 Kap. 7 Avslut av anställningen 24 Uppsägningstid m.m. Mom. 1 Arbetstagares anställning upphör, utan uppsägning, enligt de regler som gäller för respektive arbetsmarknadspolitisk insats, dock senast vid ingången av den månad arbetstagaren fyller 65 år eller dessförinnan erhåller sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). För anställnings upphörande före den avtalade anställningstidens utgång av andra skäl än som avses i första stycket gäller en ömsesidig uppsägningstid av 14 dagar. Mom. 2 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning av uppsägningstiden. Mom. 3 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar. Mom. 4 Oavsett vad i 15, 30 och 30 a lagen om anställningsskydd (LAS) föreskrivs gäller inte någon skyldighet att ge underrättelse, varsel och besked. Mom. 5 Oavsett vad i 1 LAS föreskrivs gäller och 30 LAS för samtliga arbetstagare vid avsked. 25 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid Mom. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden ska vid beräkning av anställningsförmåner följande gälla. Till vad som i 12 LAS anges som lön och andra anställningsförmåner räknas samtliga i berört lönekollektivavtal eller på annat sätt fastställda anställningsvillkor upptagna löne- och andra anställningsförmåner med undantag för a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, och b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempelvis traktaments- och resekostnader och liknande. Anmärkning Som lön och andra anställningsförmåner räknas även höjda avlöningsförmåner, bortsett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlingsöverenskommelse under uppsägningstiden. 25

178 Mom. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande arbetstidsförläggning skulle ha fått, b) jour- och beredskapsersättning beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande jour- eller beredskapslista skulle ha fått, och c) ackordslön beräknas till vad som arbetstagaren genom att utföra sitt ordinarie arbete skulle ha fått. 26 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt Mom. 1 Anställningstid enligt detta avtal a) ger inte och tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företrädesrätt till återanställning som avses i 25 LAS, och b) inskränker inte den företrädesrätt till återanställning enligt 25 LAS som arbetstagaren kan ha intjänat i tidigare anställning hos arbetsgivaren, dvs. är överhoppningsbar tid när tiden för företrädesrätten ska bestämmas. Mom. 2 Bestämmelserna i 25 a LAS gäller inte. 26

179 Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser 27 Ersättning från tredje man m.m. Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt. Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sistnämnda fall ska arbetsgivaren svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet. Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket första meningen, får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren. Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en händelse, och gör tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar för arbetstagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att biträda arbetstagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av arbetsgivaren svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet. Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstridiga intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbetstagare. Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan arbetsgivarens medgivande, fullföljer talan i högre rätt. Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i första stycket har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelsen i domstolen, dock inte för den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete. Mom. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för att höras om förhållande om vilket arbetstagaren har kännedom på grund av sin anställning, har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelse i domstolen. För inställelse utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslön enligt 15 mom. 4. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). 27

180 28 Avtalsförsäkringar m.m. AGS-KL Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL. TFA-KL Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL. Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgivaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada. TGL-KL Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ.) enligt de bestämmelser som gäller för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m. Mom. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall) inte utges för avliden arbetstagare, ska till dödsboet utges begravningshjälp. Beloppet ska motsvara hälften av det prisbasbelopp som, enligt socialförsäkringsbalken (SFB) gäller för det år dödsfallet inträffar. 28

181 Bilaga A Särskilda bestämmelser för OSA Tillämpningsområde ( 2) Mom. 1 tillförs Arbetstagarens möjligheter att få och behålla ett reguljärt arbete ska stärkas genom anställningen i OSA. Detta förutsätter att såväl arbetets rehabiliterande verkan på arbetstagaren som hans eller hennes möjligheter att lämna anställningen prövas och följs upp regelbundet. Anställningsform ( 4) Mom. 1 ersätts med Anställningsavtal gäller tills vidare eller för begränsad tid. Bestämmelser om lön ( 5) Mom. 1 tillförs Tillsvidareanställd arbetstagare, som vid löneöversynstillfället enligt Löneavtal i HÖK har minst 1 års sammanhängande anställning i OSA hos arbetsgivaren, ingår i underlaget och hanteras på motsvarande sätt vid löneöversynstillfället som framgår av respektive arbetstagarorganisations Löneavtal i HÖK. Anmärkning För en arbetstagare med timlön anses månadslönen (den fasta kontanta lönen) vara den överenskomna timlönen multiplicerad med 165. Uppsägningstid m.m. ( 24) Mom. 1 tillförs För arbetstagare anställd tills vidare gäller en uppsägningstid av 1 månad. 1

182

183 Bilaga 2 till BEA Centrala och lokala protokollsanteckningar 1. För de fall lokal överenskommelse om månadslön enligt BEA 5 träffas ska 17 och 18 i Allmänna bestämmelser (AB) tillämpas. 2. Bestämmelserna i AB bilaga D gäller. 3. Utförs arbeten i form av arbetsmarknadspolitiska insatser inom områden, som inte regleras mellan kommunen och Svenska Kommunalarbetareförbundet upprättade ackordsprislistor (t.ex. husbyggnadsarbeten eller skogsarbeten) ska för branschen gällande ackordsprislistor eller praxis om fria ackordsöverenskommelser tillämpas. 4. Parterna är ense om att det är viktigt att arbetsmarknadspolitiska insatser utformas så att de är förenliga med de syften som anges i för respektive insats gällande bestämmelser. För OSA, och andra insatser inom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program, har Arbetsförmedlingen det yttersta ansvaret. Huvudmålet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom BEAs tillämpningsområde är att stärka en anvisad arbetstagares möjligheter att få och behålla ett reguljärt arbete. Alla som medverkat till att anställningen kommit till stånd, arbetsgivaren, arbetstagaren, arbetsförmedlaren och facklig representant, har ansvar för att det målet ska kunna nås. Parterna är ense om att det är viktigt att betona rehabiliteringsaspekten i OSA. Utifrån den arbetshandikappades individuella handlingsplan bör därför arbetsgivaren i samråd med denne och arbetsförmedlaren, och i förekommande fall med facklig representant, planera, utforma och regelbundet följa upp de rehabiliteringsinsatser som krävs för den arbetshandikappades rehabilitering. 1

184

185 Bilaga 3 till BEA Centrala protokollsanteckningar 1. Vid arbete i form av arbetsmarknadspolitisk insats som sysselsätter arbetslösa medlemmar från Svenska Byggnadsarbetareförbundet och avser nybyggnadsarbeten eller mera omfattande renoveringsarbeten av husbyggnader får avtal för sådant objekt upprättas mellan kommun och Svenska Byggnadsarbetareförbundet. 2. Beträffande lagen om anställningsskydd (LAS) antecknas följande. Parterna konstaterar att LAS inte gäller för arbetstagare som avses i BEA 2 mom. 1 punkt a). Parterna är ense om att företrädesrätt till återanställning inte gäller arbete som är en arbetsmarknadspolitisk insats enligt författning eller kollektivavtal om BEA. 3. Dygnsvilan enligt arbetstidslagen (ATL) bör så långt det är möjligt följas vid förläggning av ordinarie arbetstid. Om dygnsvilan enligt ATL utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås så bedömer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från ATL som anges i AB 13 mom. 5 g) h). Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom kollektivavtals reglering och lagstiftning. 4. Parterna är ense om att 33 medbestämmandelagen (MBL) inte är tillämplig på bestämmelserna i BEA 20 eller på bestämmelserna i lokal överenskommelse som kan ha träffats med stöd av BEA 20 mom Parterna är ense om att bestämmelserna, med undantag av BEA 11 mom. 5, 10, 17 mom. 4 och 20 mom. 4, inte innebär någon reglering av de dispositiva reglerna i MBL. 6. Om riksdagen, regeringen eller annan statlig myndighet meddelar ändrade eller nya föreskrifter m.m., mot vilka bestämmelserna i denna överenskommelse strider, ska förhandlingar upptas i avsikt att vidta erforderliga ändringar och tillägg till överenskommelsen. 7. Centrala parter är överens om betydelsen av att kunna bistå lokala parter om tillämpningen av det centrala avtalet. Utifrån detta är centrala parter överens om 1

186 att ha regelbundna kontakter om avtalstillämpningen av nya arbetsmarknadsinsatser för att vid behov vägleda och stödja tillämpningen av det centrala avtalet. 2

187 Bilaga 4 till BEA Lokalt kollektivavtal om BEA 1 Innehåll m.m. Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal om BEA. Till avtalet hör 1. Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA med tillhörande bilaga A, enligt bilaga 1, 2. protokollsanteckningar enligt bilaga 2, och 3. bestämmelser enligt 2 4, till förhandlingsprotokoll mellan de centrala parterna. 2 Giltighet och uppsägning Detta kollektivavtal om BEA avlöser den 1 oktober 2016 lokalt kollektivavtal om BEA och gäller från och med detta datum tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. 1

188 3 Avslutning Förhandlingen förklaras avslutad.. den.. För. (arbetsgivarparten) (underskrift) För... (arbetstagarparten) (underskrift) 2

189 Bilaga 5 till BEA Lokalt kollektivavtal om BEA 1 Innehåll m.m. Till det lokala kollektivavtalet om BEA hör 1. Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA, med tillhörande bilaga A, enligt bilaga 1, 2. protokollsanteckningar enligt bilaga 2, och 3. bestämmelser enligt 2 4, till förhandlingsprotokoll mellan de centrala parterna. 2 Giltighet och uppsägning Säger central part upp BEA upphör det lokala kollektivavtalet om BEA vid samma tidpunkt som det centrala avtalet om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna. 1

190 (2) CIRKULÄR 16:52 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sandra Bergendorff, Phia Moberg Nyckelord: BEA Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Överenskommelse om ändringar i Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA, med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta har träffat en överenskommelse om motsvarande ändringar och tillägg med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer och AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer som tidigare har överenskommits med Svenska Kommunalarbetareförbundet i Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA, se cirkulär 16:22. Ändringarna och tilläggen gäller from Utöver de ändringar som överenskommits med Svenska Kommunalarbetareförbundet har överenskommelse om följande ändringar träffats: En möjlighet att i efterhand godkänna kompensation för övertid har införts i 12 mom. 5 b). Detta innebär att det finns en möjlighet för efterhandsgodkännande i de fall där beordrande i förväg inte kunnat ske. Rekommendation till beslut Sveriges Kommuner och Landstings styrelse och Arbetsgivarförbundet Pactas styrelse rekommenderar kommunen, landstinget/regionen respektive berört kommunalförbund besluta, med anledning av träffad överenskommelse, BEA med Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen för tillämpning från och med , att anta bestämmelserna enligt BEA samt Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund. Sveriges Kommuner och Landsting Pacta Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: , Fax diariet: Tfn växel: Org nr: , info@skl.se kontakt@pacta.se

191 CIRKULÄR 16: (2) att efter framställan från Allmän kommunal verksamhets ingående organisationer och från AkademikerAlliansens respektive riksorganisation teckna lokalt kollektivavtal - BEA - i enlighet med det centrala förhandlingsprotokollet. Frågor kring detta cirkulär besvaras i första hand av Sandra Bergendorff och Phia Moberg, SKL och Alexandra Wåhlstedt, Pacta. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Niclas Lindahl Sandra Bergendorff Bilaga: Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser - BEA

192 Näringsliv Peter Kenell TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2016/ Sida 1(1) Avtal och ersättning för genomförandet av Johannamarken 2017 och tillsvidare Förslag till beslut Ödeshögskooperativet ekonomisk förening erhåller ett årligt bidrag om kronor för att genomföra Johannamarken 2017 och tillsvidare och i övrigt enligt upprättat avtalsförslag Sammanfattning av ärendet Ödeshögskooperativet ekonomisk förening har sedan 2014 skött det praktiska kring Johannamarken. Ärendet I syfte att reglera ersättning med mera för marknadens genomförande har ett avtal mellan kommunen och Ödeshögskooperativet ekonomisk förening arbetats fram. Avtalet är kommunicerat med föreningen. Beslutsunderlag Näringslivschefens tjänsteskrivelse Avtal Johannamarken 2017 och tillsvidare I tjänsten Peter Kenell Näringslivschef Beslutet ska skickas till Ödeshögskooperativet ekonomisk förening E Pantzar för kännedom

193 AVTAL Sida 1(2) Diarienummer 2016/ Avtal Johannamarken 2017 och tillsvidare Mellan Ödeshögs kommun, nedan kallad kommunen och Ödeshögskooperativet ekonomisk förening, nedan kallad Ödeshögskooperativet, har följande avtal träffats: Uppdrag Ödeshögskooperativet åtar sig på uppdrag av kommunen att under 2017 och tillsvidare genomföra Johannamarken. Uppdraget ska göras i nära samarbete med kommunen, näringslivet och föreningslivet. Marknadsområdet framgår av omstående karta (blå markering). Gemensam planering Ödeshögskooperativet åtar sig att sammankalla parterna till planeringsmöte. Ekonomi Ödeshögskooperativet erhåller ett årligt bidrag om kronor i bidrag för att genomföra Johannamarken. All redovisning ingår då i kooperativet uppdrag. Ödeshögskooperativet ska årligen till kommunen senast den 1 oktober redovisa utfallet för marknaden - ekonomi och övrigt. Uppsägning Uppsägning av avtalet ska göras minst ett år före avtalstidens utgång. I annat fall förlängs avtalet ytterligare ett år. Avtalsväxling Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilket parterna erhållit var sitt.

194 Sida 2(2) Underskrifter Ödeshög Ödeshög För Ödeshögs kommun För Ödeshögskooperativet ekonomisk förening Peter Kenell Näringslivschef Kjell-Åke Gauffin Ordförande