Välkommen med din klass, till Folkparken och till miljöprojektet. Sjätte kontinenten

Transkript

1 Välkommen med din klass, till Folkparken och till miljöprojektet Sjätte kontinenten Vi vill i detta möte mellan scenkonst och vetenskap inspirera er att fortsätta arbeta med era elever ämnesöverskridande med det här angelägna ämnet plaster i haven; för hur ska vi människor kunna leva och överleva på jorden nu när haven svämmar över av plast?! Till hjälp har vi pedagogiskt material från Håll Sverige Rent. Vi samarbetar med Sysav och VA SYD/Kretseum, som även erbjuder visningar av deras verksamheter utan kostnad, samt med Lunds renhållningsverk m fl organisationer och företag: Kretseum, vid Hyllie vattentorn i Malmö, erbjuder studiebesök med fritt inträde: Sysav erbjuder studiebesök med fritt inträde: SEA-U Marint Kunskapscenter i Malmö invigdes 11 okt! Presentera elevarbeten på Hållbarhetsveckan i Lund, i april 2018 Det kommer att finnas möjlighet att i samband med Hållbarhetsveckan i Lunds kommun, april 2018, presentera ett eget arbete på temat plaster i haven. Anmäl intresse senast 1 dec 2017 till kristina.fontell@lund.se. Ange kontaktperson, klass/årskurs, antal elever som presenterar, en kort beskrivning om vad elever/klassen vill presentera samt vilken presentationsform. Presentationsformen kan vara: text, bild, foto, teckningar, film, dramatisering, konstverk.

2 Pedagogiskt material Nedanstående länkar finns även på vår hemsida Håll Sverige Rent - Strömmar av plast (lärare får ett häfte per klass vid besöket) Se även filmen! Filmer på youtube (länkarna finns även på - Strömmar av plast - Marine litter - sources and impacts - Midway - What really happens to the plastic you throw away - Emma Bryce Den prisbelönade spelfilmen Tomorrow - Take concrete steps to a sustainable future Läs om den unge nederländske uppfinnaren Boyan Slat: Film med Boyan Slat längst ner på sidan: Naturvårdsverket webbsida om miljömålen Film om Sveriges miljömål Miljömålsrådets åtgärdslista (regeringen) slista% pdf Initiativet Hållbara hav Östersjön Digital utställning om båtfärg, solkräm, kläder och skräp: Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen, pedagogiskt material Naturskyddsföreningens plastrapport: Allt du (inte) vill veta om plast EU - broschyr för unga: Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten FN Haven och lagar för haven FN:s globala mål, skolmaterial UNESCO One planet one ocean

3 Fler organisationer som arbetar för haven: Ungdomsorganisationen Fältbiologerna Marint centrum i Simrishamn IVL Svenska Miljöinstitutet Stockholm Resilience Centre SIWI - Stockholm International Water Institute - Junior Water Prize Havet.nu - Östersjöcentrum Sthlms universitet och Umeå marina forskningscentrum Havsmiljöinstitutet - Samarbete mellan universitet i Sverige Orb - One world One story - Invisibles, The plastics inside us WWF Världsnaturfonden Greenpeace Fotavtryckberäkningar: Svenska miljöinstitutets klimatpåverkan-test Beräkna hur många planeter din livsstil kräver Beräkna vad du sätter för fotavtryck under din livstid Beräkna hur mycket CO2 du släpper ut och balansera det genom t ex trädplantering Återvinningscentraler, info om återvinning: Lunds renhållningsverk Sysav Borab Stockholmsregionens avfallsråd

4 LHU - Lärande för hållbar utveckling Education for Sustainable Development (ESD) - Lärande för hållbar utveckling (LHU) är en process som hjälper oss att förstå vår värld på ett bättre sätt. En process som leder till att förbättra människors liv och omgivning och människors möjlighet att utvecklas, utan att det sker på bekostnad av framtida generationers välfärd - Lärande för Hållbar Utveckling. Lärande för hållbar utveckling (LHU) handlar om ett förhållningssätt, ett arbete som aldrig kan bli klart. Det är en process där elever och lärare genom en holistisk syn och en variation av metoder och verktyg ges förutsättningar att göra medvetna och aktiva val för en hållbar framtid. Detta för att eleven/barnet ska ges möjlighet att utveckla handlings-kompetens. För att få möjlighet till att utveckla förmågan att handla för förändring, behöver undervisningen stärka och utveckla elevens förmåga att ta ställning samt att ta ansvar för beslut och handlingar. Att arbeta med komplexa och reella frågor som går över ämnesgränserna och som berör eleverna i deras vardag skapar både engagemang och framtidstro. Definition Lärande för hållbar utveckling Vad lärande för hållbar utveckling innebär finns definierat i GAP (Global Action Programme on education for sustainable development, 2014), vilket är FN:s globala handlingsprogram för utbildning för hållbar utveckling. Syftet med GAP är att stödja FN:s medlemsländer att uppnå hållbarhetsmålen i Agenda Målen finner du på Nätverket Lärande för hållbar utveckling I Sverige finns ett nationellt nätverk för lärande för hållbar utveckling, LHU-nätverket. Nätverket är öppet för alla som engagerar sig i frågor som rör hållbar utveckling och har idag drygt 360 medlemmar främst från utbildningssektorn, men även från organisationer, företag och myndigheter. Syftet med nätverket är att lyfta arbetet med lärande för hållbar utveckling lokalt och globalt genom erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och inlägg i den nationella och internationella debatten. Kommunikationen hålls idag levande genom nyhetsbrev och utskick via mejl. Årligen arrangeras en konferens med fokus på erfarenhetsutbyte. Årets konferens som kommer att hållas i Linköping november 2017 har temat Lust och engagemang utbildning för en hållbar framtid. Inbjudan hittar du på Är du intresserad av att vara med i LHU-nätverket och få Nyhetsbrevet fyra gånger per år, anmäl dig på Källa: GAP (Roadmap SWEDESD) LHU - nätverket Lärande för hållbar utveckling

5 Tips på frågor att ta upp med elever under eller efter utställningen Frågorna nedan finns i två kategorier. Den ena kategorin frågor kan eleverna besvara genom att lyssna på infon eller läsa informationsskyltarna på utställningen. Den andra kategorin är diskussionsfrågor som är lämpliga att med sig till klassrummet efteråt. 1. Varför kallas utställningen den sjätte kontinenten? 2. Ungefär hur mycket plast hamnar i haven varje år? 3. Vad är spöknät? På vilket sätt är spöknäten ett problem? 4. Diskutera: I Frankrike har det införts ett förbud mot plastpåsar. I Sverige har butiker uppmanats att ta ut en avgift för dem. Diskutera vilken metod ni tror fungerar bäst för att öka medvetenheten hos konsumenter och minska användandet av plastpåsar. 5. På vilka sätt är plastbitarna farliga för de marina organismerna? 6. Ange några konkreta tips på hur vi kan minska mängden plast som hamnar i haven. 7. Uppdrag: Låt din familj spara all plast som annars skulle slängts under tre dagar. Gå igenom plasten och fundera på vad ni skulle kunna vara utan. Diskutera sedan i klassen. 8. Vilken är den största utsläppskällan till mikroplaster? 9. Hur kan det komma sig att så stor del av nedskräpningen och utsläppen av mikroplaster som sker på land, till slut hamnar i haven. 10. Diskutera: Som den här utställningen visar får vi människor i oss mikroplaster från olika håll, genom mat, vatten, salt etc. Hur tror ni att det påverkar oss nu och i framtiden? 11. Diskutera: Tror ni det är möjligt och önskvärt att fasa ut ALL plast i vårt samhälle? Går den att ersätta inom alla områden?