DESS PRAKTIK. Anna Lund, Joakim Krantz, Birgitta E Gustafsson Centrum för kultursociologi, Linneuniversitetet

Transkript

1 S K A PA N D E S KO L A E N K A L E J D O S KO P I S K R E F O R M O C H DESS PRAKTIK Anna Lund, Joakim Krantz, Birgitta E Gustafsson Centrum för kultursociologi, Linneuniversitetet

2 ! Mångskiftande reform och konstvärld! Material: intervjuer, observationer, dokument! Studiens giltighet! Studiens frågor

3 KULTURENS KRAFT! Kunskapsmål integrativa arbetssätt, planerade/oplanerade! Sociala mål sammanhållning, mod, brott mot genusnormer och etablerade elevhierarkier! Generiska mål analysförmåga, kommunikation, ansvar, självständighet

4 KUNSKAPSMÅL! Man jobbade med historia kring bruksmiljön på historian och NO jobbade mer med tekniken. Hur gjorde man i en masugn, vad händer i en masugn, hur fungerar det rent tekniskt? Hur gjorde de på den tiden? Och det här med vattenkraften som de använde för att driva. Bilden var ju involverad när det gällde skissning kring det här projektet, och i dokumentationen, i fotografering. I bilden jobbade de utifrån bildsemiotik och sen jobbade vi med musiken, ett av bildspelen tonsatte en klass. Slöjden jobbade med kulturhistoria och kläder.

5 ! Professionell utveckling för lärare! Professionell utveckling för kulturaktörer

6 EN KULTURAKTÖR SÄGER Någonstans finns de här barnen med en. Man tänker mer lekfullt och öppnar upp sig för lite galnare grejer, ungefär som de tänker. / / Man får större ramverk på något vis. Vad fasen spelar det för roll om man inte blidkar den moderna konstmusikeliten med den här stråkklangen, förstår du? Det man själv sysslar med är så oerhört snävt, och när det sitter ett barn och har så mycket roligare idéer så blir man sporrad på något vis. Om en tioåring kan ha roligare idéer än en kompositionsprofessor så kanske man borde ta det till sig på något vis och bli lite mer öppen och galen kanske.

7 UTMANINGAR! avståndet till golvet påverkar bedömningen av reformen! omfattande reformering: betyg och bedömning, prestationsdiskurs! relationen kultur- och skolpolitik

8 EN HUVUDMAN SÄGER Rektorer vet att de mäts mot kunskapsmålen. Som rektor har du hela skollagen att stå inför. Du står upp inför skolinspektionen och det är mycket som ska rapporteras, och det är åtgärdsprogram som ska skrivas och det kan överklagas. Du har något som bara ska göras och man kontrolleras och man kan till och med bli dömd, i alla fall medialt. Då ska man ha en ganska stark drivkraft om det här [estetiska lärprocesser] är vad man bärs ut av. En del har det.

9 EN LÄRARE SÄGER Problemet som jag ser det är att ett kreativt kulturellt tänkande är motsatsen till vad man mäter i slutändan. Vi tar matematiken, vad är det vi mäter? Poängmätning. Alla dessa PISA, nationella prov, det är läsförståelseprov där man får poäng på det man gör. Men det är inte det som förespråkas [i Skapande skola], alltså blir det här motsägelsefullt. Skulle uppskatta om även Skolinspektionen var mer intresserad av de estetiska ämnena.

10 INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET! Mellan retorik och praktik! Synen på ungas kompetens att utöva inflytande! Kultur för alla eller kultur underifrån?! Informationsbrist: elever, lärare och kulturaktörer! Delaktighetsunderskott i planering och information men delaktighet i mötet/skapandet

11 ELEVER OM DELAKTIGHET Att man får vara med. Att man hjälper till och hjälper någon. Att man ska vara med i ett projekt. Att man är med och gör saker. Att man blir lyssnad på. Att de skulle låta eleverna vara delaktiga och få veta vad som händer. Inte bara veta dagen innan. De borde berätta för oss lite innan. Nej, vi har inte fått veta något eller bestämma något. Det är ju inte roligt om lärarna bestämmer, det är roligare om vi får bestämma hur vi vill ha det också. Det var dålig information om syftet med det. Jag tycker att man hade kunnat gå ut med det bättre, för det var faktiskt rätt dåligt med information. Vi fick veta att det var en uppvisning och sen la de ut det på Youtube fastän vi inte visste det. Vår skola borde ta lite ansvar.

12 LÄRARE SÄGER! Men jag tror inte det var så konkret för eleverna. Helt plötsligt ska man satsa pengar och det ska heta [projekt X]. Det var inte konkret nog. Det var inte förankrat just då i deras skolarbete och i deras vardag. Därför blev det lite så där att ja, ja. De tog inte det på allvar. / / Ja, är det så att halva kollegiet är kritiska hur ska inte eleverna tänka om det då? Det är ju en jättekänslig sak.! Jag sitter med i skolornas kultursamverkansgrupp, men jag visste ingenting om det här förrän [N.N., det vill säga en kulturaktör som ska arbeta på skolan] ringer upp / / Det kändes hallå! och jag blev rent ut sagt förbannad. Även om jag tycker det är en jättebra tanke vill jag inte ha något med det att göra. För det känns bara som ett jättegigantiskt projekt.

13 LEGITIMITET OCH FÖRANKRING HOS ELEVER! Fyra situationer Situation 1 Om vi inte hade vetat att det hade varit det [en koppling till skolans ämnen] då hade vi inte sett någon mening med att göra det. Jag vill vara med och planera min utbildning men inte vara med och planera projekt. Det är nog tidsfördriv det skulle inte förvåna mig.

14 ! Situation 2 Det blir ju ett roligt slut på det hela. Det kommer att bli en teater eller en musikgrej. Sådant tycker jag om, det är ju inte så i den vanliga undervisningen, då gör man ju bara och sen så har man ett prov och sen så är det klart. Det är inte samma som att jobba med annat. Nu blir det något av det, det blir en teater, och det tycker jag är roligt. Man är extra taggad när det blir något av det, och inte bara sitta och nöta in saker och sen har vi ett prov efter och sen är det klart med det.

15 ! Situation 3 Det är kul att få träffa någon som gjort ett intryck på samhället. Som har gjort många rapplåtar om allt möjligt. Det väcker intresse hos de som kanske inte gillade rapp innan. Man fick uttrycka sig och komma på en låt. Det var inget han bestämde. Komma på sådant som rimmar. Vad handlade texterna om? Det blev mest om samhället. Det var om vad man tycker om samhället och vad man vill ska förändras och så. Han hade hittat låten som passade till texten.

16 ! Situation 4 Vi vet inte hur vi ska göra. Vi vet inte varför, vi vet inte hur, vi vet inte anledningen. Och vi vet inte när. Vi vet att vi ska göra den, men varför och hur, det har vi ingen aning om. Jag skulle hellre vilja att skolan sparade pengar i stället för att vi ska hålla på med någonting som vi inte vill. Jag tror inte att många elever på den här skolan är engagerade till det här, jag tror att det är många som inte ens vill. Det är typ att kasta ut pengar känns det som, på ingenting.

17 PROBLEMATIKER! Handlingsplanen inte tillräckligt känd eller i praktiken använd, på skolnivå bristande samverkan i praktiken! Eldsjälar, behovet av administrativt stöd! Ettåriga projekt och projektkultur i skolan! Kultur på tillfälligt besök! Utvärdering

18 PROBLEMATIKER! Befintlig skolkulturell kontext påverkar utfallet, och rektorers betydelse! Skolans reformering, vad skolan kontrolleras på, viss osäkerhet hos rektorer att tala om vad kultur och konst kan bidra med, och lärares känsla av ökad kontroll och styrning! Konstnärlig autonomi och/eller kultur som nytta, på skolans villkor och/eller risk för likriktning?

19 MÖJLIGHETER! Ungas vilja till delaktighet! Se likheter, synliggöra skolans och kulturens kunskapsspråk! Generiska kunskaper och professionell utveckling! Lärares önskan om att arbeta med kulturella och konstnärliga uttryck som kitt för samarbeten, större sammanhang och helheter! Övergripande stor vilja att arbeta mer med kulturella och konstnärliga uttryck i skolan, inte minst utifrån en välfärdsstatlig målsättning om alla barns och ungas rätt till kultur

20 NÄR HAR DET FU NGERAT BRA? ELLER POTENTIAL FÖR LÅNGSIKTIGHET! - Skolledningen ger legitimitet/förankring åt projekt i handling samordnare - tid för planering - inflytande och delaktighet för lärare och elever - kulturaktörer som elever upplever är kunniga med didaktisk och social kompetens - engagerat flertalet lärare och inte enbart eldsjälar - olika ämnen - bra projekt blir bra om kontexten är förberedd för det, och med avsaknad av stora statusskillnader mellan ämnen och närhet mellan elever och skolledning.

21 UTVECKLINGSOMRÅDEN! Kulturpolitik och skolpolitik en röd tråd eller parallella spår! Att institutionalisera Skapande skola! Tid och plats för professionell utveckling! Att bygga Skapande skola underifrån