Välkommen till Vernissage Famnas Värdeforum. 9 december 2014, kl Ersta konferens, Erstagatan 1 K

Transkript

1 Välkommen till Vernissage Famnas Värdeforum 9 december 2014, kl Ersta konferens, Erstagatan 1 K

2 Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av ständiga förbättringar. Små konkreta förbättringar från första dagen, nya metoder för att agera sig in i ett nytt sätt att tänka och kollaborativa mötesplatser för lärande leder till stora förbättringar. Genom detta skapas relevans, engagemang, arbetsglädje och stolthet över uppnådda resultat i de deltagande verksamheterna. De olika utvecklingsprogrammen i Värdeforum utgår alla från idén om mikrosystem som platsen där patienter/brukare/boende, deras närstående samt vårdens och omsorgens medarbetare tillsammans skapar värde för dem vården och omsorgen finns till. I Värdeforum genomför teamen kvalitetsförbättringar i den egna verksamheten. Samtidigt ökar deltagarna sin kompetens kring systematiskt kvalitetsarbete genom systemförståelse, Orsak-Verkan analys, Mål, Mätningar och tester av förändringar. Famnas Värdeforum bygger på vetenskapligt beprövade metoder och har utarbetats i nära samarbete med Qulturum, utvecklingsenheten i Landstinget i Jönköpings län. Höstens två omgångar av Famnas Värdeforum har genomförts inom ramen för den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre, där stöd för att utveckla kompetens och kapacitet för att arbeta med systematiskt förbättringsarbete är en central del. De medverkande verksamheterna kommer från: Blomsterfonden - Sociala enheten & Fastigheter Bräcke Diakoni - Sofiagården och Åsengården Danvikshem Edsätra Hospice Gabriel HSB Omsorg Attundagården Josephinahemmet Karolinska sjukhuset - Avdelning P51 Teamen har systematiskt arbetat med att genomföra konkreta förbättringsarbeten i vårdens vardag med målsättningen att t.ex. minska oro och ångest, öka användandet av validerade smärtskattningsinstrument i livets slutskede och förbättra den sociala dokumentationen och kommunikationen. Varmt välkomna till att höra teamens egna presentationer på Vernissagen den 9 dec kl Mer information och anmälan: Viktoria Loo, utvecklingsledare, viktoria.loo@famna.org Truls Neubeck, Kvalitetsansvarig, truls.neubeck@famna.org

3 Program Välkomsthälsning Viktoria Loo och Truls Neubeck, Famna Presentation av förbättringsteamen Teamets coacher Mingel och samtal med förbättringsteamen 14:00 Värdeforum - En kultur av ständiga förbättringar Viktoria Loo Värdeskapande toner Tor och David Mingel och samtal med förbättringsteamen 15:15 Samtal om hur äldreomsorgen kan bli en attraktiv och värdeskapande arbetsplats. Medverkande; Christina Tallberg ordförande i PRO Stockholms län, Anna Werkelin Ahlin utredare/statistiker Kommunal och Karin Thalen VD HSB Omsorg. 15:45 Avslutande toner Tor och David

4 Blomsterfondenskapar ett tryggt och värdigt äldreliv Vad är Blomsterfonden? Ideell Förening medlemmar 3 Äldreboenden 5 Seniorboenden Hemtjänst RUT-tjänster Vi är alla delaktiga! Allt vi gör, allt vi säger, allt vi utstrålar. Vi är alla ansiktet utåt! På våra seniorboenden har hyresgästerna tillgång till Bovärd och Värdinna. Bovärden arbetar likt en vaktmästare. Värdinnan stödjer i sociala frågor. Hyresgästerna har även tillgång till köp av Hushållsnära Tjänster samt biståndsbedömd Hemtjänst. Allt i egen regi. Ett utvecklingsprojekt i Värdeforum Varför väljer inte ALLA hyresgäster vår egen hemtjänst/rut-tjänster? Vad kan vi Bovärdar och Värdinnor göra annorlunda för att bidra till förändring? Vad har vi lärt oss? Vi har fått upp ögonen för att det VI säger och gör påverkar hela företaget. Är vi otrygga, stressade, ej delaktiga kan ringar på vattnet skapas. Vi alla anställda är ansiktet utåt, det vi gör skapar resultat för oss själva och andra. Vi är alla viktiga och DELAKTIGA! Vi är alla ansiktet utåt. Vi har alla ett ansvar! VÅRT MÅL: ALLA hyresgäster SKA känna till vår egen Hemtjänst samt RUT-tjänster. Det tar vi Bovärdar och Värdinnor ansvar för! Vad har vi gjort? Hur har vi arbetat? Vi anställda vill inte fastna i gamla tankar och vanor: Vi tar med en hyresgäst i projektet! Frågeställningar: Får alla inflyttade info om vår Hemtjänst/RUT? Hur och NÄR får man infon? Kan vi göra på annat sätt??? Vi förändrar: Varför informera om Hemtjänst vid inflytt? Kanske bör vi först göra reklam får våra RUT-tjänster. Majoriteten som flyttar in har ännu inte hemtjänst. Vi upprättar en checklista! Vi säkerställer därmed att informationen går ut! Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet? Vi har även analyserat marknadsföringen. Exempelvis: 1. Vem ansvarar för uppdateringar av informationsfoldrar. 2. Personalens kläder samt namnskyltar. 3. Vi efterlyser fungerande telefonnummer och kanske även telefontider samt en brevlåda för meddelanden från hyresgäster. 4. Hemliga lokaler. Det finns ingen information på våra anslagstavlor. Ingen skylt på dörren. Ordentlig skyltning bör finnas. Mätningar: Med en checklista kan vi alltid kolla av att vi givit hyresgästen den info vi kommit överens om. 1. Information från Värdinna vid kontraktskrivning. 2. Bovärden lägger informationsfolder i lägenheten vid inflyttning. Vi kollar alltid av checklistan, har vi gjort vårt uppdrag? 100% noggrannhet! Hur går vi vidare? 1. Vi kontaktar våra chefer och presenterar det vi kommit fram till gällande marknadsföringen. 2. Vi planerar in möten för nyinflyttade där Bovärd och Värdinna serverar fika samt bjuder in kollegor från Hemtjänst/RUT. 3. Vi går vidare med hur vi uttrycker oss, kanske bör vi i första hand sälja in RUT och därefter Hemtjänst. Det är trots allt i den turordningen beställningarna brukar vara. Vi som jobbat med detta är: Marlen Wedin (Värdinna), Mats Livbom (Bovärd), Sandra Eriksson (Värdinna) och Colette Ahlberg (Hyresgäst) Coach: Marlen, marlen.wedin@blomsterfonden.se

5 Plats för logga Bättre rapporter! Ett utvecklingsprojekt i Värdeforum Amina Rhassane, amina,rhassane@vingslaget.se Berhane Yitna, berhane.yitna@vingslaget.se Daniel Ferreira, daniel.ferreira@vingslaget.se Eija Östlund, eija.ostlund@vingslaget.se Coach: Lotta Stenberg, l.stenberg@vingslaget.se Verksamhet: Sofiagårdens vård och omsorgsboende Plan 4 5 Sofiagården är ett vård och omsorgsboende som drivs av Bräcke diakoni sedan 31/ Boendet ligger i lugna, mysiga kvarter på Södermalm och är beläget i ett K märkt hus i med utsikt över Sofia kyrka. Boendet består av 5 grupper med 10 boende/grupp. I vår verksamhet arbetar undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast och kulturarbetare. Mål Fungerande eftermiddagsrapporter med bra innehåll dagligen. Utvecklingsområde Vi valde området rapporter eftersom hela verksamheten på ett APT möte gett oss uppdrag att arbeta med informationsöverföring och vi valde eftermiddagsrapporter eftersom det var ett område som teamet själva kunde påverka och inte är beroende av andra yrkeskategorier för att förändra. Hur ser processen kring information ut på plan 4 och 5? Morgonrapport Muntlig info i kök eller korridor Natten till morgonen Eftermiddagsrapport Lappar på köksbordet och på väggarna Parasol dokumentation Kvällsrapport till natten Team möte APT Skriftlig information i pärmar ex Signeringslistor Hur har vi arbetat och vad har vi gjort. Vi började kartlägga problemet kring information och rapporter, på vilka ställen finns och lämnas information och vad är det som gör att informationsöverföring inte blir som vi tänkt oss? Vi gjorde ett fiskbensdiagram och koncentrerade sedan vårt arbete på området dålig rapportrutin. Vi sammanställde kriterier för en bra rapport och sammanställde vilka frågor som är viktiga att ta upp under rapporten. Utifrån detta formulerade vi en rapportmall som användes på två våningsplan. Resultat: Under ett antal veckor mätte vi om och hur vi haft rapport. Grå och blå punkt visar att vi både haft rapport och använt vår rapportmall. Mätningar Rapportrutin eftermiddagsrapport plan 4 5: Klockan 14 Max 15 minuter Dagpersonal till kvällspersonal När jobbade du senast? Läkemedel? Någonting nytt, aktuellt, ändringar? Mat och dryck? Ätit? Inte ätit? Druckit? Inte druckit? Toabesök? Något att rapportera? Skött magen? Hjälpmedel? Något annat speciellt kring omvårdnad? Ex vätskelista, vändschema, Nikola mätning? Vad har vi lärt oss? Vi har lärt oss metoder och arbetssätt för att driva förändringsarbete. Hur man som team kan förändra och påverka om man arbetar tillsammans och vilka verktyg vi kan använda för att analysera vår verksamhet och våra svårigheter Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet? Att vi fokuserat på rapporternas kvalitet har lett till att de blir av I större utsträckning nu och att fler tar ansvar för rapporterna Hur går vi vidare? Vi kommer fortsätta arbetet med kvaliteten på rapporterna och vi kommer fortsätta förändringsarbetet i nya grupper bl.a. med måltiderna på Sofiagården.

6 Plats för logga Vägen till personcentrerat Ett utvecklingsprojekt i Värdeforum Teamgrupp: Åsa Jansson, coach Sofia Malmgren, Ingrid Eriksson, Houria Djou, Inger Sörner, Marta Alemayhu Kontakt: aasa.jansson@hotmail.com Verksamhet Åsengården, Vingslaget omsorg, är ett särskilt boende för personer med demenssjukdom och ligger i Hägerstensåsens centrum. Vårt arbetsteam består av verksamhetschef, samordnare, undersköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut och konsultläkare. På Åsengården bor 29 boenden fördelade på tre plan. Vår vision är att vara en förebild inom vård och omsorg. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn och syftar till att individen ska få uppleva hälsa, trots sin sjukdom. Bakgrund Enligt en granskning som gjorts i vår SoL- dokumentation visar det sig att våra genomförandeplaner håller en ojämn kvalitet. Vissa är fullgoda innehållsmässigt, medan andra har magra insatser. På grund av det stora område som den sociala dokumentationen omfattar, har vi endast valt att arbeta med den personcentrerade delen. Syfte och mål Vårt syfte med förbättringsarbetet är att få verksamhetens genomförandeplaner personcentrerade, innehållsmässigt. Det ska leda till en ökad trygghet och säkerhet för våra boenden, vilket kan bidra till en bättre livskvalitet för den enskilde. Vårt mål är att samtliga genomförandeplaner ska innehålla den enskildes önskemål och behov inför kommande uppföljning. Ett annat mål, som vi ville uppnå, är att skapa ett redskap till våra kollegor i hur man upprättar en genomförandeplan, utifrån ett personcentrerat förhållningsätt. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Vi började med att granska samtliga genomförandeplaner. Vi har sedan arbetat aktivt med stöd till våra kollegor i att självständig kunna upprätta en personcentrerad genomförandeplan. Detta har vi gjort genom att: Dela ut dokument gällande vår SoL-dokumentation till all vår omvårdnadspersonal, för att få dem delaktiga i hur man upprättar en personcentrerad genomförandeplan. Skapat frågeformulär där våra kollegor har fått svara på olika frågor, gällande vad en fullgod genomförandeplan ska innehålla, samt att de skriftligt har fått öva på hur man skriver personcentrerat. Vi har sedan följt upp om våra kollegors kunskap har utvecklats. Detta genom enskilda samtal och genom att månadsvis föra diagram. Skapat en lathund med exempel på personcentrerat innehåll inför kommande uppföljning. Mätningar Andel medarbetare som anser sig kunna upprätta en personcentrerad genomförandeplan Andel personcentrerade genomförandeplaner Uppmätt i oktober, november och december Resultat: Antalet personcentrerade genomförandeplaner i verksamheten har ökat från 62% till 100%. Våra kollegor har, med hjälp av verktygen vi skapat, fått ökad kunskap i hur man skriver personcentrerat i genomförandeplanerna. Vad har vi lärt oss? Att avgränsa förbättringsarbetet så att det inte blir för stort Vikten av engagemang och delaktighet hos kollegorna Planera och avsätta tid till förbättringsarbetet Hur går vi vidare? Fortsätta förbättringsarbetet med SoL-dokumentationen genom att sätta delmål Aktivt fortsätta stödja våra kollegor i förbättringsprocessen Fortsätta att använda oss av det verktyg som vi har skapat

7 Förbättrad munhälsa för personer med demenssjukdom Eva Hofverberg Coach, Helen Söderlund, Barbro Åsén, Farshad Yekta, Dusica Markovic, Leena Laine Ett utvecklingsprojekt i Värdeforum Verksamhet: Danvikshem är ett särskilt boende som drivs av stiftelsen Danviks hospital som grundades av Gustav Vasa år Danvikshem omfattar 188 platser för dygnet runt vård med inriktning på omvårdnad, demens, korttidsvård samt somatiskt vård. På Danvikshem finns förutom omvårdnadspersonal, kurator, rehabpersonal, kök och restaurang även tandläkare, frisör och fotvård. Vi i förbättringsteamet arbetar på en demensavdelning med 17 platser. Verksamhetsidén är att omvårdnaden skall kännetecknas av stor frihet för den enskilde, att denne själv ska få forma sin tillvaro och att vården ska ges och utföras i samråd med den enskilde. Utvecklingsområde Vi valde att jobba med munhälsan för att det är en viktig del av omvårdnaden men som på grund av olika orsaker har låg prioritet. I dag vet man enligt studier att sjukdomar och problem från munnen kan resultera i ohälsa iett större perspektiv och leda till undernäring samt livshotande sjukdomstillstånd som t.ex. lunginflammation, sepsis och hjärt och kärlsjukdom. Munvård är även en viktigt del i vården vid livets slut. (Äldres munhälsa distriktsköterskans perspektiv av Julia Jansson). Mål Vi vill skapa en god munhälsa för våra boende genom att säkerställa daglig tandborstning. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Vi började med att göra ett fiskbensdiagram där vi skrev ut svårigheterna som vi ofta möter på när vi vill hjälpa den demenssjuke med deras munhygien. Några saker vi kom fram till genom diagrammet var att demenssjuka äldre ofta inte vill låta oss borsta deras tänder för att de tycker att de kan göra det själva och ofta får man som svar att det har jag redan gjort. Samtidigt ser vi som personal att de äldre behöver stöd på olika sätt för att t.ex. tandborstningen skall bli bra. Vi har även sett att ordinationerna vi har fått från olika tandhygienister har varit orealistiska att följa och genomföra. Genom att jobba med PGSA hjulet har vi observerat att små förändringar i vårt arbetssätt kan resultera i förbättrad individuell tandborstning. Det kan handla om hur eller var den boende sitter, hur den boende får hjälp med att komma i gång med tandborstningen t.ex. spegling eller guidning och vilken sorts tandborste vi använder. Resultat: Under 5 veckor valde vi att mäta hur många gånger vi fick borsta tänderna minst 1 gång/dag på fyra av våra svåraste demenssjuka boende. Vi gjorde egna signeringslistor som vi sedan sammanställde och resultatet framgår av diagrammet till vänster. Under arbetets gång har vi noterat att all personal har fått in en daglig rutin och en annan syn på vikten av att borsta de boendes tänder. Vi ser också att de äldre själva har fått in en vana kring tandborstningen, det märks t.ex. genom att det nu är mycket lättare att få hjälpa med. Även tandläkaren har noterat att våra boende har fått bättre munstatus, framförallt friskare tandskött. Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet? Vi är övertygade om att vi tillsammans kan göra små förändringar i synsätt och rutiner som snabbt kan leda till förbättrad kvalitet för den äldre demenssjuke. Vad har vi lärt oss? Genom vår faktagranskning för bättre munstatus förstår vi nödvändigheten av information och utbildning för att kunna utföra och förbättra kvaliteten för våra äldre demenssjuka. Kunskaperna har vi sedan omsatt till nya och förbättrade rutiner både generellt på avdelningen och för den äldre. Dessa rutiner har implementerats hos övrig personal. Hur går vi vidare? Vi har konstaterat förbättrad munstatus på våra fyra testpersoner vilket gör att vi planerar att utvidga arbetssättet att gälla samtliga boenden. Signeringslistorna för munvård fortsätter vi med ett tag. Vi har utformat individuella munvårdskort som kommer att sättas upp inne i varje boendes badrumsskåp för att underlätta för all personal. I genomförandeplanen för varje boende kommer vi att skriva in rutinerna för hur munvården ska utföras och vilka produkter som ska användas vid munvård.

8 Middagen en trevlig stund för alla! Berit Andersson, Sara Holm, Kia Holmberg, Rita Rahin, Gunlög Skaraas, Therese Asklöf coach Ett utvecklingsprojekt i Värdeforum Edsätra ett suveränt äldreboende i kristen atmosfär. Attraktivt för boende, anhöriga och medarbetare. Edsätra äldreboende är ett privat icke vinstdrivande vård- och omsorgsboende med kristen profil som ligger i Sätra, Skärholmens stadsdel söder om Stockholm. Vi har ett eget kök och erbjuder hemlagad mat och gemensamma måltider. De som bor hos oss äter lunch och middag tillsammans på avdelningen samt är välkomna till gemensamma fikastunder 2 gånger om dagen. Vi har aktiviteter och samlingar av olika slag som tillsammans med måltiderna skapar hemkänsla och trivsel. Vi vill att de som bor hos oss ska känna sig delaktiga och uppleva livskvalité. Förbättringsarbetet har bedrivits på en av våra somatiska avdelningar där det bor 12 personer varav 11 av dem har deltagit i projektet. Utvecklingsområde Utifrån Stockholm Stads boendeenkät 2013 såg vi att måltiderna var ett område som de boende inte var lika nöjda med som med övriga områden hos oss. Vi valde att arbeta med att förbättra middagsstunden. Mål Alla boende på avdelningen upplever middagen som en trevlig stund. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Vi tog fram eventuella hinder för en trevlig middagsstund med hjälp av ett fiskbensdiagram. Vi intervjuade var och en av de boende med frågan Vad ger dig en trevlig måltid?. Vi kunde se flera återkommande svar från de boende. Flera nämnde lugn och ro, ljus och blommor på borden, att någon talar om vad det är för mat och att allt som behövs till måltiden finns på bordet som saker som påverkade måltiden till att bli en trevlig stund. Vi gjorde en baslinjemätning under två veckor där de boende fick skatta sin upplevelse av middagen med hjälp av en skala bestående av tre smileysgubbar. Vi tog de boendes förslag och genomförde dessa förbättringar. För att säkerhetsställa att dessa önskemål uppfylldes använde vi oss av en checklista som personalen fyllde i. De boende fick fortsätta skatta sin upplevelse under 10 dagar då testet genomfördes. Resultat: Åh, vad trevligt det var igår när du presenterade maten för mig Vad fint det är på bordet med ett ljus Vi kan se av våra mätningar att antalet nöjda boende, de som skattat sin upplevelse med en glad smiley, har ökat sedan förbättringarna genomfördes. När vi har analyserat vårt resultat har vi valt att ta bort de dagar då två eller fler boende inte svarat på frågan Hur upplevde du den här middagsstunden? Vi har försökt hitta orsaker till varför de boende inte är nöjda vissa dagar med hjälp av checklistan, matsedeln och om det var ordinarie personal som arbetat men inte kunnat se något samband. Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet? Boende uttrycker glädje över att bli tillfrågade om sina åsikter Matsedeln har förtydligats, om det är en ovanlig rätt står det utskrivet vad den innehåller Boende uttrycker önskemål kring maträtter Påverkat andra måltider, förbättringar även vid lunch och fikastunder Personal har lärt känna de boende och deras önskemål bättre Förbättrat samarbete i arbetsgruppen och med köket Hur går vi vidare? Vad har vi lärt oss? Införa samma förbättringar vid lunchmåltiden Att små förändringar kan leda till stora Införa samma förbättringar på alla avdelningar förbättringar Fortsätta utveckla samarbetet med köket Att arbeta strukturerat med hjälp av verktyg Att lättare se andra områden där vi behöver arbeta med förbättringar

9 Hur vi uppnår optimal smärtskattning med ett validerat instrument och journalför detta! Ett förbättringsarbete som kvalitetssäkrar och ger ett bättre resultat i palliativregistret Ett utvecklingsprojekt i Värdeforum Heléne Adolfsson, Lotta Alfredsson, Lena Hjalmarsson (coach), Eliza Warvlin lena.hjalmarsson@hospicegabriel.org. Verksamhet: Hospice Gabriel i Lidköping är en specialiserad palliativ vårdenhet med fokus på livskvalité vad gäller människans fysiska, psykiska, sociala och andliga dimensioner. Vi erbjuder symtomlindring till våra gäster som har en avancerad obotlig sjukdom med ett accelererande sjukdomsförlopp. Verksamheten som har 8 vårdplatser och drivs av en stiftelse utan vinstsyfte. Vi vårdar i en hemlik miljö utifrån gästens egna behov och önskemål. Vi ser även närstående som viktiga. Teamet består av sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, präst, kurator samt vid behov arbetsterapeut och sjukgymnast. Ett 40 tal volontärer sätter guldkant på tillvaron för våra gäster. Utvecklingsområde: Hospice Gabriels ledning gav oss frågan om vi ville arbeta med att förbättra smärtskattningen på vår enhet. I verksamhetens mål finns att vi ska minimera smärta och andra symtom. Weismans 6:S, som är vårt arbetsredskap, innefattar även detta. Enligt Soc.styrelsen:2013; Thoren Todoulos 2008 är symtomkontroll den största och viktigaste delen inom palliativ vård. För att patienten ska få bra symtomlindring av exempelvis smärta krävs en regelbunden analys och skattning. Vi ville att all personal på Hospice Gabriel skulle smärtskatta samtliga gäster med något validerat instrument för att på så vis ge gästen trygghet och även få ett mått på hur bra smärtlindring vi ger. bild3 Mål: 100% smärtskattning sista veckan i livet med något validerat instrument på alla som vårdas på Hospice Gabriel. bild1 bild2 Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Ett noggrant avvägt beslut togs att 2 skalor; VAS (bild 1) och FPS (bild 2) skulle användas, då gästernas medvetandegrad och verbala förmåga varierar. Muntlig och skriftlig information (lathund bild 3) till all personal hur vi använder instrumenten. VAS stickor placerades på varje sängbord. Justering av 2 journalblad gjordes (Bild 4 och5) Journalgranskning för att mäta smärtskattningens omfattning (bild 6) bild5 Resultat: 8 Start smärtskattning 7 bild4 6 5 Spindeldiagram antal gäster skattade gäster Validerad smärtskattning innan förbättringsarbetet 1 Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet? Fått ökad förståelse för vikten att skatta såväl smärta som övriga symtom. Undersköterskorna har blivit mer delaktiga i journalföringen. Smärtskattning har blivit ett nytt ord som vi dagligen använder i rapporteringen. Framgångsfaktorer: Lärdomar: Uppmuntran och stöd från ledning. Vi har lärt oss ett nytt arbetssätt, som vi kan använda fortsättningsvis. Lyhördhet och bra dynamik i Famnagruppen. Största utmaningen har varit att hitta ett instrument som fungerar ihop med Grundkunskap gällande VAS och FPS fanns redan i hospiceideologin samt att bemöta gästen på dennes villkor och att hen inte Hospice Gabriels personalgrupp. ska känna sig ifrågasatt. Hur går vi vidare? Utvärdering kvartalsvis med hjälp av palliativregistrets diagram. Fortlöpande avstämning med personalen och journalgranskning en vecka varannan månad bild6

10 Plats för logga Bra planering skapar trygghet Karin Lidgren, Yousef Yousefi, Rafael Morales Ett utvecklingsprojekt i Värdeforum HSB Omsorg erbjuder vård och omsorg på entreprenad och i egen regi inom hemtjänst, äldreboenden och hushållsnära tjänster. Vi är en del av den kooperativa HSB rörelsen och har arbetat med verksamheter inom äldreomsorg och service sedan Attundagården är ett modernt äldreboende i Täby Kommun. På Attundagården finns 72 lägenheter fördelade på åtta mindre enheter. Plan 4 Öst är ett gruppboende för personer med demens och har haft med ett team i värdeforum under hösten Här jobbar vi med personcentrerad vård omsorg och allt vi gör utgår från vår värdegrund ETHOS (Engagemang, Trygghet, Hållbarhet, Omtanke, Samverkan). Utvecklingsområde: Vi upplevde att vi hade många olika sätt att planera dagens arbete, alla gjorde på sitt sätt. Vi ville hitta bättre arbetssätt och arbetsrutiner för att främja en god arbetsmiljö och en tryggare vardag för de boende. Målsättning: Att säkra dagens planering och på ett bättre sätt genomföra de insatser som de boende har behov av. Att öka personalens förståelse för det som skapar värde i vården och de boendes vardag. SMART Mål: Den 1 december 2014 ska vi använda planeringsverktyget PPP till 100%. PPP står för praktisk, professionell, planering. Syftet med PPP är att arbetsgruppen får ett gemensamt arbetssätt, jämn kvalitet på vården och att de boende får de insatser de har behov av. Med hjälp av PPP får vi ett tydligt arbetsätt kring planering av dagen. Vad har vi gjort: När vi började använda PPP bladet och hade en noggrannare planeringar av alla aktiviteter och ansvarsområden fullföljdes planeringen de flesta dagar men inte fullt ut. Vi bestämde, och personalgruppen kom överens om, att PPP bladet skall användas varje morgon. Omvårdnadspersonalen får själva planera och fördela dagens arbete. Vid genomgång av PPP bladet kan vi se att insatserna har dokumenterats och genomförts enligt planeringen. Vi upplever och ser att praktisk professionell planering fungera väldigt bra och vi är mitt uppe i en förändring som leder till en förbättring. Vi delar även upp andra ansvarsområden med hjälp av bladet såsom måltider och övriga ärenden. Vi kommer även att förbättra planeringslistan med nya idéer, t.ex. aktiviteter för de boende i grupp eller egentid. Listan ska fungera som ett säkerhetsverktyg båda till fastanställda och timvikarier. Resultat: Vi gör en sammanställning varje vecka kring hur PPP bladet används. Mätningen visar en markant förbättring. Personalgruppen gillar PPP bladet och de är med och fyller i listan dagligen båda på förmiddagen och eftermiddagen. Vi har klarare rutiner som är lätta att följa och det har skapat en tryggare arbetsdag. Vi minskar risken för att glömma något Mätning av om PPP bladet har använts vid morgonplaneringen. Ja = 1 nej = 0 När förbättringsarbetet startade användes PPP bladet ca 2 av 3 dagar. Arbetssätten varierade och det var svårt att utvärdera. Nu använder vi bladet varje morgon! Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet: Under hösten har det skett en kulturförändring i arbetsgruppen. Vi har lättare att ta emot och ge konstruktiv kritik och är bättre på att kommunicera. Det finns en trygghet i gruppen och det skapar också en trygghet för de som bor hos oss. Miljön är lugnare både för de boende och personalen. Vi är bättre på att hantera svåra situationer och blir inte stressade när det blir lite rörigt. Vad har vi lärt oss: Fokus har flyttats från personalgruppen till de boende. Lyssna på varandra. Alla behövs! Det är bra att testa nya arbetsätt i liten skala. Inget är hugget i sten. Hur går vi vidare: Deltagandet i Värdeforum och vårt genomförda förbättringsarbete har gett oss verktyg att ta tag i nya förbättringsområden. Nu har vi lagt ramen till puzzlet, men alla bitar är inte på plats än.

11 Ett utvecklingsprojekt i Värdeforum Stiftelsen Josephinahemmet, Bromma, info@josephinahemmet.se Barbara Sobota (coach), Hanna Mehertab, sr. Dominika Szwed, Elham Tabarzadi, Yerusalem Tekie Josephinahemmet är ett katolskt äldreboende som grundades av änkedrottning Josephina år Hemmets mål är att ta hand om äldre katoliker som är i behov av vård och omsorg. Vårt boende ligger i Bromma i en egen fastighet med tillhörande trädgård, eget kapell och eget kök. Våra boendes gemensamma nämnare är deras katolska tro som leder till mångfald i nationalitet och språk. Vi har idag 36 boende. 80% är kvinnor och 20% är män. Vi erbjuder olika aktiviteter som varierar med årstiderna. Som exempel kan nämnas: gymnastik, musik, film, opera, högläsning. Mera specifikt för Josephinahemmet är att vi också deltar i hl. mässan och ber rosenkransen i kapellet varje dag. Det finns också tillfälle till bikt och att motta de sjukas smörjelse. Utvecklingsområde Vi upptäckte att en del av våra boende var mer oroliga än vanligt och larmade ofta. Efter några möten med ledningen kom vi fram att oro är det ämne som vi behöver arbeta med. Mål Vårt mål är att minska oro och ångest och få våra boende att känna sig trygga, lugnare och gladare i miljön där de lever. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Vi valde ut tre boende, Mia, Pia och Agda där vi upplevde att oron ökat och att larmen är många. Många gånger upplever vi att orsaken till larmen är oro. För att ta reda på orsaker till larmen gjorde vi ett fiskbensdiagram för var och en. Vi tittade också på statistik i vårt larmsystem för att se när larmen är som flest och om det finns vissa tider eller dagar som larmen är extra många. vi kollade också vad som hänt de dagar som larmen var färre eller många såsom besök eller vem som jobbat och anpassade våra arbetssätt efter vad vi såg för samband. Resultat När vi gjorde Agdas fiskben och studerade hennes oro visade det sig att Agda främst är orolig när det saknas samspråkiga i personalen och att relationen till anhörig påverkar henne. Trots att vi inte kan påverka just dessa faktorer hjälpte insikterna oss att uppmärksamma henne extra dagar utan samspråkig personal och att ha större beredskap för samtal vid oro och när samspråkig personal finns tillgänglig. Agda är idag lugnare och också mer trygg med personalen. När det gäller Pia ökade antalet larm under mätperioden och när vi studerade fiskbenet och hennes mående kom fram till att det kanske inte är ångest eller oro utan en ökad smärta som påverka henne negativt. Vi frågade ansvarig sjuksköterskak om medicinändring kan hjälpa Pia och kommer att följa upp de förändringar som sker. För Mia som hade många larm på förmiddagen valde vi att jobba med morgonrutinen för att se om det kan minska hennes oro resten av dagen. Att arbeta enligt PGSA-hjulet (se bild ovan) fungerade bra för Mia. Antalet larm minskade och vi fann att hon är lugnare när hon är van vid personalen och att det är viktigt att alla jobbar på samma sätt. Vad har vi lärt oss? Att små förändringar kan leda till stora förbättringar Att förändringsarbete tar tid Kommunikation, förståelse och beredskap att lyssna är mycket viktigt i samarbete. Att det är viktigt att fortsätta följa effekten av Värdeforum Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet? - Vi ändrade vår arbetssätt - Vi fick stöd från stor del av våra arbetskolegor - Vi lyckades minska oro bland några av våra boende Hur går vi vidare? Vi skall engagera övriga medarbetare i projektet Fortsätta med våra påbörjade förbättringsåtgärder.

12 Gemensam målsättning i vård och behandling mellan patient och vårdpersonalen Ett utvecklingsprojekt i Värdeforum Milena Sassarini undersköterska, Helene Nilsson undersköterska, Emma Engström sjuksköterska, Jessica Krops sjuksköterska, Katarina Wikman dietist,teresa Herlestam Calero specilaistläkare Coach: Charlotte Forsberg chefssjuksköterska, charlotte.e.forsberg@karolinska.se Verksamheten Avdelning P51 är en akut onkologisk slutenvårdsavdelning med 18 vårdplatser. Patienter skrivs in både akut och elektivt. På avdelningen vårdas huvudsakligen patienter med huvud hals och hudcancer. Vårdpersonalen på avdelning P51 arbetar multiprofessionellt i team bestående av sjuksköterskor, undersköterskor, specialist och underläkare, dietist, sjukgymnast, kurator och arbetsterapeut. Vår värdegrund är På avdelning P51 arbetar vi i team för att Du som patient ska känna dig trygg i mötet med oss. Vi lägger stort fokus på delaktighet och självbestämmande så att vi tillsammans kan skapa en god vård. Utvecklingsområde Vi strävar efter en ökad patientdelaktighet i vård och behandling. Idag har vi personcentrerad rapport på avdelningen, vilket innebär att patienten är delaktig i rapporteringen mellan dag och kvällspass. Vi vet att ökad patientdelaktighet förbättrar patientsäkerheten. En stickprovsundersökning visade att det inte alltid fanns en samsyn mellan patient och personal med målsättningen för patientens vård och behandling. Detta ville vi förbättra! MÅL Skapa samsyn mellan patient och personal avseende målsättning med vård och behandling under aktuellt vårdtillfälle på avdelning P51. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Under kartläggning av vad som försvårar patienten från att vara delaktig i sin vård och behandling, såg vi att bristande kommunikation var en viktig orsak till minskad delaktighet. Vid stickprovsintervjuer av fyra patienter och olika yrkeskategorier som vårdade patienten den dagen, såg vi att patient och personal hade olika målsättningar med vård och behandling. Vi har nu förändrat ronden med en anpassad rondchecklista som tydliggör olika ansvarsområden för varje profession inför och under ronden. Vid sittande rond fyller vi i en flödestavla för att tydliggöra patientens vård och behandling under vårdtillfället, målet dokumenteras också i journalen. Under ronden och personcentrerad rapport sker en muntlig avstämning med patienten avseende målsättning med aktuell vård och behandling. mätning 1 nov 16 Användning av flödestavlan, antal dokumenterade mål mätning 2 nov 18 mätning 3 nov 19 mätning 4 nov 20 mätning 5 nov 23 mätning 6 nov 24 Antal Onkologiska Patienter Mål i journal Flödestavlan mätning 7 nov 25 Mätning av hur ofta flödestavlan används samt hur ofta det finns ett dokumenterat mål per patient i patientjournalen. Mätningen är gjord under 9 dagar med uppehåll för helg. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Samsyn mellan patient och vårdpersonal Patient 1 Patient 2 Patient 3 Patient 4 Mätning före intervention sept 23 Mätning efter intervention nov 25 Vet du målsättningen med vård och behandling under detta vårdtillfälle? Samma fråga har ställts till patient samt vårdpersonal (Läkare, sjuksköterska, undersköterska, paramedicinare). 1= ingen samsyn, 5 = total samsyn Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet? Bättre överblick av patientens aktuella situation. Effektivare vård, tidigare insatta åtgärder, eftervården planeras tidigare och eventuellt kortare vårdtider. Tydligare dokumentation i patientens journal. Underlättar för paramedicinare och jourläkare. Ökad delaktighet och högre närvaro av undersköterskor på ronden. Flödestavla i köket för specialkoster. Vad har vi lärt oss? Hitta det som inte fungerar i verksamheten på ett enkelt och snabbt sätt med hjälp av fiskbensdiagram. Använda verktyg t ex PGSA hjulet för att mäta och förbättra verksamheten. Hur går vi vidare? Uppdatera broschyren för nyanställd personal. Gruppen kommer fortsätta att träffas och vidareutveckla verksamheten.

13

14 Intresserad av Famnas Värdeforum? Är du eller din organisation intresserad av att medverka i Famnas Värdeforum? Inom ramen för Värdeforum finns möjligheten att medverka i kompetensutvecklingsprogram kring: Förbättringskunskap och Coaching Ledarskap Mätningar Kvalitetsledningssystem Vill ni anmäla er till Famnas Värdeforum, diskutera möjliga projekt eller undrar något så ta gärna kontakt med: Viktoria Loo, utvecklingsledare, viktoria.loo@famna.org Truls Neubeck, Kvalitetsansvarig, truls.neubeck@famna.org