kl. 9.00, Fyrhuset, socialkontoret, Lysekil. Kl. Punkt Ärenden Bilaga Föredragande

Transkript

1 Sid 1/2 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALNÄMNDEN Tid och plats: kl. 9.00, Fyrhuset, socialkontoret, Lysekil Ordförande: Maria Forsberg Sekreterare: Anne-Marie Mattsson Upprop samt val av justerare. Anmälan av övriga frågor. Kl. Punkt Ärenden Bilaga Föredragande Individ- och familjeomsorg Omedelbart omhändertagande enligt LVU (sluten del) Riktlinjer vid åldersuppskrivning/avslag för ensamkommande pojkar i Lysekils kommun Ej verkställda beslut enligt SoL, kvartal 4/2016 avseende IFO Ordförandebeslut redovisning (sluten del) Samverkansarbete SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritid) Vård- och omsorg Svar på medborgarförslag om att Lysekils kommun väljer att gå med i samverkande sjukvård 7 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Avtal som reglerar hälsooch sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Skickas separat Rose-Marie Borgström 2 Bengt Mattsson 3 Redov. på smtr. 5 Annette Calner 6 Malin Petzäll 7 Malin Petzäll Lex Sarah-rapporter Frida Mellgren Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: anne-marie.mattsson@lysekil.se

2 Sid 2/ Rapport Kostnad per brukare KPB - komplettering 10 Aktivitetsplan komplettering till Vård- och omsorgsplan Marina Lindblom 10 Marina Lindblom 11 Rapport beslut om särskilt boende 11 Ekonomi Ekonomiskt utfall 2016 Redovisas på smtr Ulrika Lind Övrigt 13 Information från förvaltningschefen Redov. på smtr Eva Andersson 14 Anmälningsärenden Redovisning delegationsbeslut Pärm på smtrbord 16 Övriga frågor Lysekil KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Maria Forsberg / Anne-Marie Mattsson Ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

3 Omedelbart omhändertagande (sluten del) Separat utskick

4 Tjänsteskrivelse Sid 1/5 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Bengt Mattsson, Riktlinjer vid åldersuppskrivning/avslag för ensamkommande pojkar i Lysekils kommun Sammanfattning Under 2016 har antalet ärendet där Migrationsverket beslutat om avslag på asylansökan och/eller uppskrivning av ålder ökat i antal. Diskussioner om hur kommuner skall hantera dessa ärenden förs i landets kommuner och en gemensamma policy i dessa ärenden eftersträvas. Tillsammans med norra Bohusläns kommuner har det förts en dialog för att finna ett gemensamt förhållningssätt. Förslag till beslut Att socialnämnden beslutar att i avvaktan på att Migrationsverkets beslut erhåller laga kraft låta den unge vara kvar inom kommunens HVB. Ärendet Frågan om Migrationsverkets s.k. åldersuppskrivning av asylsökande barn har bland annat aktualiserats i fråga om legaliteten i det sätt som uppskrivningen sker. Från JO och Socialstyrelsen samt i avgöranden från förvaltningsrätten har pekats på tveksamheter kring formen av Migrationsverket åldersuppskrivningar och att dessa viktiga bedömningar endast sker i form av handläggningsbeslut. Detta innebär t.ex. att åldersuppskrivningarna, trots sin relativt starka rättsverkan, inte är möjliga att överklaga. Migrationsverkets bedömningar är dock inte bindande för andra myndigheter. Från regeringen har tagits initiativ om lagändring för att göra Migrationsverkets avgöranden i aktuell fråga överklagbara. Ett eventuellt ikraftträdande är dock inte föreslaget förrän i maj Efter att JO utrett ett antal ärenden av ovanstående karaktär är JO:s praxis är entydig: Fram till dess att ett slutligt och överklagbart beslut fattas i asylärendet bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig. JO:s praxis innebär att en åldersbedömning som innebär en åldersuppskrivning under Migrationsverkets handläggning inte har någon som helst rättsverkan för till exempel socialtjänsten, skolväsendet och hälso- och sjukvården. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

5 TJÄNSTESKRIVELSE 2(5) Datum Vår beteckning SON nr Utgångspunkten är precis som JO skriver att fram till dess att det finns ett lagakraftvunnet överklagbart beslut eller en dom där även åldersbedömningen kan bli föremål för ett överklagande så bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig. Detta innebär att bland annat socialtjänsten har att utgå från den ålder som den unga har angett när den anlände till Sverige så som den inledningsvis blev registrerad om det inte är helt uppenbart för myndigheten att barnet inte är ett barn. Socialnämnden tar själv ställning. Migrationsverket är inte en myndighet som i detta avseende är överordnad en kommun. Mot bakgrund av ovanstående kan inte Migrationsverkets åldersuppskrivningar som görs under asylprocessen såsom ett beslut under handläggning ges någon betydelse. Varken i socialtjänstens handläggning av barnärenden, i skolnämndens handläggning av skolärenden eller i överförmyndarnämndens handläggning av ärenden om god man för ensamkommande barn. Först när ett överklagbart beslut om uppehållstillstånd där en åldersuppskrivning ingår har vunnit laga kraft får den nya åldersbedömningen en rättsverkan för andra myndigheter än Migrationsverket och därmed även för kommunen. Socialtjänsten, skolor och överförmyndaren kan således göra en egen bedömning i uppenbara fall (helt fristående från Migrationsverket) om att en ung person uppenbart inte är ett barn och då till exempel bestämma att personen inte ska bo i ett barnboende. Men det måste i så fall vara uppenbart. Det har inträffat fall då barn skickats till Migrationsverkets anläggningsboenden på grund av en åldersuppskrivning av Migrationsverket under handläggningen av asylärendet och där fick bo med vuxna och domstolen i slutändan kom fram till att barnet ändå var ett barn (i samband med domen om uppehållstillstånd). Då har socialtjänsten som rättat sig efter Migrationsverkets handläggningsåtgärd låtit ett barn fara illa. I och med det nya lagförslaget kommer det att inrättas överklagbara beslut om åldersbestämning tidigare i asylprocessen. Dessa beslut ska gälla omedelbart, men kommer att kunna överklagas och inhibition kan också begäras. Ungdomen kommer att ha rätt till ett offentligt biträde som kan bistå med det juridiska finliret (till exempel att begära inhibition). detta är tillräckligt för att nå upp till de rättssäkerhetskrav som JO efterlyser.

6 TJÄNSTESKRIVELSE 3(5) Datum Vår beteckning SON nr Domar i ärendet från JO Nedan följer utdrag från 2st skilda domar från JO som belyser frågan om åldersuppskrivning och huruvida dessa har laga kraft. JO 2013/14 s. 361 JO:s beslut med diarienummer , meddelat den 12 december 2012, var det första beslutet i en rad av tre där JO tog principiell ställning till Migrationsverkets åldersbedömningar av ensamkommande barn. I en inledning som sedan upprepas även i de efterföljande besluten framhåller JO att en asylsökande som är under 18 år och ensamkommande får ett större stöd under ansökningstiden än en vuxen. Detta gäller till exempel boende, skolgång och rätten till god man. I förekommande fall ska socialnämnden också underrättas om att barnet kan vara i behov av skydd (14 kap. 1 andra stycket socialtjänstlagen [2001:453]). JO klargör att Migrationsverkets åldersbedömningar under asylprocessen är beslut under handläggning som enligt 14 kap. 3 utlänningslagen (2005:716) e contrario (motsatsvis) inte är överklagbara. Fallet handlar om en flicka som vid sin ankomst i Sverige hade angivit att hon var 15 år gammal. Migrationsverket bedömde henne i februari 2010 vara 18 år gammal. Först den 4 juli 2011 efter att flickan lämnat in nya handlingar och fördjupade utredningar hade gjorts skrevs hennes ålder ner. Först då initierades processen om att flickan skulle få en god man, och en anmälan till socialnämnden gjordes. Den 8 juli beviljades hon uppehållstillstånd. JO uttalar följande om Migrationsverkets åldersbedömningar (egna fetmarkeringar): Med hänsyn till de konsekvenser en åldersbedömning får för ensamkommande asylsökande som uppger att de är underåriga, är det av stor vikt att bedömningen genomförs på ett så rättssäkert sätt som möjligt. En grundläggande förutsättning är att den baseras på ett tillfredsställande beslutsunderlag. Beslutsunderlaget gällande sökandens ålder kan förändras under asylärendets gång. Utgångspunkten bör därför, som anges i det rättsliga ställningstagandet (från Migrationsverket, författarens anmärkning), vara att bedömningen av om sökanden är vuxen eller underårig ska ske i samband med att beslut i asylärendet fattas. Fram till dess bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte, i enlighet med vad som närmare beskrivs i det rättsliga ställningstagandet (från Migrationsverket, författarens anmärkning), är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig.

7 TJÄNSTESKRIVELSE 4(5) Datum Vår beteckning SON nr På grund av åldersbedömningens vikt för den enskilde och av att den kan vara svår att göra är det vidare angeläget att den genomförs av personal med särskild kompetens. Av verkets handbok i migrationsärenden m.m. framgår också att så ska ske. En tillämpning i enlighet med det sagda innebär att samtliga asylärenden där den sökande uppgett sig vara under 18 år ska prioriteras av Migrationsverket och utredas av särskilda handläggare, med undantag endast för helt uppenbara fall. Under verkets handläggning kommer denna grupp asylsökande därmed även att omfattas av de skyddsregler och det särskilda omhändertagande som gäller för ensamkommande barn. ( ) Åldersbedömningen fick till följd att ärendet nedprioriterades, vilket ledde till att A fick vänta på beslut i 16 månader. Under handläggningstiden behandlades hon som vuxen. Detta är inte godtagbart. Migrationsverket ska därför kritiseras för sitt sätt att sköta A:s ärende. Det inträffade illustrerar tydligt vikten av att åldersbedömningar sker på det sätt som beskrivits ovan. t JO 2015/16 s. 361 JO:s beslut den 9 april 2015 med diarienummer handlar om fall då Migrationsverket under handläggningens gång gjort bedömningen att ett ensamkommande barn var över 18 år. Bedömningen hade dokumenterats i en tjänsteanteckning. Tjänsteanteckningen hade sedan hanterats som ett omedelbart verkställbart beslut, vilket bland annat ledde till att den unga fick flytta från sitt boende. Den unga hade inte fått yttra sig över utredningen. Han hade inte heller möjlighet att få verkets bedömning prövad. Migrationsverket framförde särskilt att åldersbedömningen är avgörande och måste göras under asylprocessen för att välja rätt handläggningsspår: överföring enligt Dublinförordningen eller att Sverige själv tar ansvar för asylprövningen. JO återger till en början slutsatserna i det ovan redovisade beslutet från JO anför vidare att den är införstådd med att den asylsökandes ålder har betydelse för hur ärendet ska handläggas. JO har inga invändningar mot att den preliminära uppfattning som åldersutredningen har lett fram till får avgöra inriktningen på Migrationsverkets handläggning fram till dess att verket beslutar i frågan om överföring. Däremot finns det enligt JO:s mening invändningar från rättssäkerhetssynpunkt. I stället för en preliminär åldersbedömning för att avgöra om ärendet ska handläggas som ett Dublinärende har bedömningen fått formen av ett icke

8 TJÄNSTESKRIVELSE 5(5) Datum Vår beteckning SON nr överklagbart beslut med omedelbara rättsverkningar för den unga. Den ordning som Migrationsverket tillämpat innebär att den unga, som fram till dess hade ansetts vara under 18 år, förlorat sin rätt till bland annat god man, skolgång och särskilt boende under den fortsatta asylprocessen. JO konstaterar att det inte är acceptabelt. JO uttalar vidare följande: Min uppfattning är således att asylärenden där den sökande har uppgett att han eller hon är underårig ska behandlas på samma sätt oavsett om en överföring enligt Dublinförordningen kan bli aktuell. Den åldersuppgift som den asylsökande har lämnat vid ansökningstillfället ska i normalfallet godtas fram till dess Migrationsverket fattar beslut om en överföring eller något annat slutligt beslut i ärendet. Som framgått ovan utesluter detta inte att resultatet av en åldersutredning påverkar inriktningen på handläggningen, och att ärendet kan flyttas till en annan enhet. Bedömningen av om en asylsökande är vuxen ska alltså normalt sett göras i samband med ett beslut om överföring eller med ett slutligt beslut i asylärendet och endast manifesteras i det beslutet. I de helt uppenbara fallen som Migrationsverket uttrycker saken, där var och en utan närmare överväganden kan se att det rör sig om en vuxen får frågan hanteras på annat sätt. Migrationsverket kritiseras för att ha tagit ställning till den ungas ålder innan man fattade ett slutligt beslut i ärendet och för att man gett bedömningen av hans ålder formen av ett icke överklagbart beslut med omedelbara rättsverkningar för honom. Eva Andersson Förvaltningschef Bengt Mattsson Avdelningschef individ- och familjeomsorg Bilaga/bilagor Beslutet skickas till Socialnämnden

9 Lysekil 8/ Brev till socialnämndens ledamöter Hej! Med anledning av ert möte i socialnämndens arbetsutskott 12/ vill undertecknade vädja till Lysekils kommuns strävan att följa de tre ledorden öppet, enkelt och värdigt. Vi som författar detta brev träffar ensamkommande ungdomar i vår yrkesutövning samt som privatpersoner. Dessa ungdomar har bott mellan ett och tre år i Lysekil och har så gott som alla under sin tid här visat en stark driv att studera för att få en utbildning som leder till arbete och de har skapat goda kontakter med andra ungdomar och vuxna. De trivs här och känner sig trygga. Vi oroar oss för allmänhetens bild av den ensamkommande flyktingen som många gånger inte stämmer med den verklighet vi ser. Vi möter ambitiösa, artiga och trevliga ungdomar som inte på något sätt är i klammeri med rättvisan. Vi oroar oss särskilt för de ungdomar som fyllt 18 år eller blivit åldersuppskrivna till 18 år. Det finns en stor variation i hur kommuner runt om i Sverige agerar i frågan och vi önskar att Lysekil kan ansluta sig till en av alla de kommuner som låter ungdomarna stanna i den kommun som de bor och går i skolan i, istället för att endast åberopa Migrationsverkets rekommendationer. Vi vill dela med oss av våra erfarenheter och komma med några angelägna förslag: Låt de av Migrationsverket åldersuppskrivna ungdomarna bo kvar på sina HVB hem. Socialstyrelsen och JO menar att felmarginalen på Migrationsverkets bedömningar ligger mellan 2 och 4 år. Dessutom bör andra aktörer betrakta den unge som fortsatt underårig fram till dess att beslut tagits i asylfrågan. Ansvarig nämnd i kommunerna kan göra en självständig bedömning i varje enskilt ärende utifrån socialtjänstlagen. Lysekil bör ta ansvar även för unga över 18 år genom att ordna boende eller lägenheter så att de kan stanna i vår kommun. Så gör allt fler kommuner i dag till exempel Sotenäs. Att hamna på ett vuxenboende tillsammans med hundratals andra som inte haft möjlighet att studera svenska eller införlivas i det svenska samhället på samma sätt som våra ungdomar, försätter dem i ett inhumant och mycket utsatt läge. Dessutom utan vuxna stödpersoner som

10 kontaktperson och god man. I vissa fall saknas även tillgång till fortsatt skolgång. Deras skolgång på Campusväst och Gullmarsskolan genererar en skolpeng som annars kan tillfalla andra skolor. Medverka till att de ungdomar som skickats till boenden för vuxna i Munkedal och Sotenäs kan få busskort och därmed fortsätta sin skolgång på Gullmarsgymnasiet och Gullmarsskolan samt hålla kontakt med vänner och personal på det HVB-hem i Lysekil de tidigare bott på. Vi önskar att Lysekils socialnämnd verkar för att varje ungdom får ha kvar sin god man, bo kvar på sitt boende och gå kvar på sin skola i Lysekil tills asylärendet vunnit laga kraft och därefter integreras fullt ut i vår kommun! Vänligen Maria Bodestig lärare i svenska som andraspråk Ann Kullberg Liljegren lärare i svenska som andraspråk Pamela Hedman verksamhetsledare i på Språkintroduktion Annalena Svensson lärare i svenska som andraspråk, ledare för Språkcentrum Siv Leiknes sjuksköterska och frivillig familjehemsförälder till åldersuppskriven ungdom.

11 Lysekil Åldersuppskrivningar på barn i asylprocessen Jag är en av flera ambassadörer i Lysekil för rörelsen #vistårinteut som bildades för ca 14 veckor sedan och består av 7500 professionella och frivilliga som möter ensamkommande unga i sina uppdrag. Jag vill med denna skrivning uppmärksamma er som politiker vilka konsekvenser besluten som tas nu i olika nämnder om att låta barn som, på subjektiva grunder skrivs upp i ålder av migrationsverket, förflyttas till vuxenboende och i övrigt förlorar allt stöd från socialtjänsten, får. Vi vill även påtala att dessa beslut går emot JO:s praxis (se bilaga 1) och att flera kommuner (och några stadsdelar i Göteborg) har därför valt att agera annorlunda till stöd för barnet. Runt om i Sverige har det sedan i somras skett att framför allt barn som uppgett sig vara år, men även yngre, skrivits upp i ålder till 18 år. Nästan helt uteslutande har åldersuppskrivningarna skett genom en subjektiv bedömning vid ett samtal av en enskild handläggare på MIV som bollat frågan med sin kollega. I de flesta fall har de närmaste barnet (socialsekreterare, gode män, familjehem och boendepersonal) upplevt att åldern barnet själv angett överrensstämmer med deras upplevelse av att möta barnet under lång tid med deras åsiker och intyg har trots detta ignorerats alternativt inte alls efterfrågats. Konsekvenserna har för barnet ifråga varit enorma då man på några veckor bara förlorar tryggheten i familjehemmet eller ungdomsboendet, sina godemän och får sluta sin skola. Helt plötsligt är man helt ensam och skall klara att ta hand om sig själv och sin ångest/oro över det man har upplevt i flykten och för asylprocessen. De barn som blir uppskrivna i ålder eller som fyller 18 år tvingas flytta ifrån den lilla trygghet de har byggt upp i Lysekil och andra kommuner genom skola, boende och vänner. Det finns en stor oro från alla som jobbar runt och med ensamkommande ungdomar inför den utsatthet åldersuppskrivningar ger för en redan svårt traumatiserad grupp barn. Flera lärare liksom undertecknande vittnar om att fler och fler barn inte klarar av att koncentrera sig i skolan av rädsla för att drabbas av åldersuppskrivningar eller fylla 18 år och därmed behöva flytta och förlora den trygghet de lyckats bygga upp. Självskadebeteende ökar hela tiden liksom självmordstankar och faktiska självmord. Vi, som dagligen möter barnen, är djupt oroliga och kritiska till att väljer att ignorera JO:s praxis och att beslutet, att per automatik agera utifrån en åldersuppskrivning som Migrationsverket gör inom den löpande handläggningen av ett asylärende, inte har stöd vare sig i lag eller i allmänna

12 rättssäkerhetsprinciper. Jag vill att Lysekilskommun följer JO:s praxis, vilket innebär: - Fram till dess att ett slutligt och överklagbart beslut fattas i asylärendet bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig. - Migrationsverkets åldersuppskrivningar som görs under asylprocessen såsom ett beslut under handläggning ska inte tillmätas någon betydelse. Varken i socialtjänstens handläggning av barnärenden, i skolnämndens handläggning av skolärenden eller i överförmyndarnämndens handläggning av ärenden om god man för ensamkommande barn. Först när ett överklagbart beslut om uppehållstillstånd där en åldersuppskrivning ingår har vunnit laga kraft får den nya åldersbedömningen en rättsverkan för andra myndigheter än Migrationsverket och därmed även för kommunen. För rörelsen #vistårinteut:s räkning har jag som talesperson sammanfattat de synpunkter som lyfts i dialog med sympatisörer och medlemmar. Vänligen, #Vistårinteut, genom Maria Bodestig Lärare i svenska som andraspråk

13 REMISSVAR Dnr /16 Justitiedepartementet Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) (dnr Ju2016/06572/L7) Inledning Barnombudsmannen har beretts tillfälle att yttra sig över departementspromemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen. Barnombudsmannen utgår i svaret från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och FN:s kommitté för barnets rättigheters (barnrättskommittén) uttalanden i frågan. Barnombudsmannen har kommenterat promemorians förslag i de delar vi anser att det är relevant och utifrån promemorians kapitelindelning. 3 Behovet av ändrade regler Barnombudsmannen vill inledningsvis understryka vikten av att den nuvarande huvudregeln, att den asylsökandes ålder godtas fram till dess det slutliga beslutet i asylärendet tas, följs fram till dess att en förändring av reglerna sker. Vi har under senare tid fått information om att det finns oklarheter kring hur uppskrivningar av ensamkommande barns ålder går till hos Migrationsverket och att detta verkar ske skönsmässigt. Skönsmässigheten i åldersuppskrivningar bekräftas också av Migrationsverkets egen utvärdering av åldersbedömning. 1 Lina Forzelius, byråchef hos Justitieombudsmannen, uttrycker i förhållande till ett fall där en persons ålder skrivits upp utan att denne träffat någon handläggare och utan att någon medicinsk ålderbedömning gjorts att man inte kan göra på det sättet att man bara ändrar i sina registreringssystem och därefter plötsligt meddelar en person att denne är vuxen. 2 Barnombudsmannen är oroad över informationen om den skönsmässiga bedömningen av ålder i asylärenden. Barnombudsmannen ställer sig bakom Sveriges Advokatsamfunds yttrande där det framgår att den rättsliga regleringen av åldersbedömningar är otillfredsställande och att detta leder till en bristande rättssäkerhet för asylsökande. 3 En åldersuppskrivning även i anslutning till ett positivt beslut om skyddsbehov får stora konskevenser för individen om en person bedöms vara över 18 år innebär det bland annat att denne inte har någon rätt till familjeåterförening med sina föräldrar och syskon, inte får stöd av socialtjänsten, inte längre har en god man med mera. Barnombudsmannen ställer sig bakom 1 Migrationsverket, Analysrapport Tematisk kvalitetsuppföljning av initial åldersregistrering, 2016 dnr Se 3 Sveriges advokatsamfund remissvar Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (DS 2016:237) R-2016/1881 Barnombudsmannen Box Stockholm Norr Mälarstrand 6 Telefon Fax

14 Advokatsamfundets krav i sitt remissvar om att en åldersuppskrivning även vid ett positivt beslut ska kunna överklagas. 4 Vi vill även poängtera att ett beslut som har så stora inverkningar för en individ inte får ske godtyckligt och att när det gäller åldersbedömning ska principen om benefit of the doubt alltid följas. Detta framgår också tydligt av barnrättskommitténs uttalande i fråga om åldersbedömning. Barnrättskommittén säger, [ ] Vederbörlig hänsyn ska tas till den mänskliga värdigheten, och om osäkerhet kvarstår ska beslutet fattas till individens fördel, vilket innebär att han eller hon ska hanteras som ett barn om möjligheten föreligger att han eller hon är ett barn. 5 Svårigheterna med att bedöma ålder visar sig också i Migrationsverkets egen analysrapport av hur initial åldersregistrering handlades under hösten Bland annat visar rapporten att de flesta handläggare som intervjuats anser att det finns stora svårigheter med att bedöma uppenbarhetsrekvisitet utifrån en testgrupp framgick att i 33 % av fallen kom testgruppen fram till ett annat resultat än handläggaren. Rapporten pekar också på hur olika enheter kan göra olika bedömningar av ålder på en individ, vilket resulterar i att en individ kan skrivas upp och ner i ålder flertalet gånger. 6 Resultaten i denna analys visar, enligt Barnombudsmannen, hur viktigt det är att hålla på principen om benefit of the doubt. 4 Bedömning av ålder i ett tidigare skede i asylprocessen Barnombudsmannen är generellt sett positiv till att en åldersbedömning sker tidigare i asylprocessen. Om bedömningen görs tidigt, säkerställs att barnet får sina rättigheter och särskilda skyddsbehov tillgodosedda under hela processen samt att uppenbart vuxna personer inte bor tillsammans med barn. En bedömning tidigt i asylprocessen är också något som stöds av barnrättskommitténs uttalanden om ensamkommande barn och barn som har skiljts från föräldrarna utanför ursprungslandet. 7 Barnombudsmannen anser dock att förslaget behöver förtydligas på en rad punkter. 4.1 Tillfälligt beslut om ålder Samtidigt som Barnombudsmannen är positiv till en bedömning av ålder tidigare i asylprocessen måste hänsyn tas till de negativa konsekvenser promemorians förslag om ett tillfälligt beslut i en åldersbedömning kan komma att få för en individ om beslutet visar sig vara felaktigt. Ett felaktigt beslut innebär att ett barn under hela sin asylprocess bor på ett boende anpassat för vuxna, och inte längre har stöd av en god man eller socialtjänsten. Mot denna bakgrund anser Barnombudsmannen att ett tillfälligt beslut om ålder inte ska gälla omedelbart utan först efter det att barnet getts möjlighet att få beslutet prövat genom ett överklagande. Överklagandet ska hanteras skyndsamt. I förhållande till Migrationsverkets utredningsskyldighet gällande barnets ålder anser Barnombudsmannen att förslaget bör förtydligas gällande bedömningen av 4 Sveriges advokatsamfund remissvar Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (DS 2016:237) R-2016/ Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 6 (2005) Behandlingen avensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet. CRC/C/GC/6 6 Migrationsverket, Analysrapport Tematisk kvalitetsuppföljning av initial åldersregistrering, 2016 dnr Allmänna kommentaren nr.6 (2005). p Direkt vid ankomsten till inreseorten, eller så snart som barnets närvaro i landet blir känd av myndigheterna, fastställs det om barnet är ensamkommande eller har skilts från sina föräldrar (artikel 8). Detta fastställande är prioriterat. Det inkluderar åldersbedömning 2

15 barnets psykosociala mognad. Barnombudsmannen anser att det ska framgå tydligt att det i Migrationsverkets utredningsskyldighet ingår att begära in uppgifter från socialtjänsten samt även från andra personer som träffat barnet så som lärare, boendepersonal, familjehem och gode män för att bedöma barnets ålder utifrån psykosociala aspekter. Det är också av viktigt att så långt det är möjligt undvika att barnets fysiska integritet kränks. Det bör därför enligt vår mening tydliggöras att det är Migrationsverkets uppgift att i första hand göra en åldersbedömning utifrån psykosociala aspekter och först därefter göra en medicinsk bedömning. EU:s organ European Asylum Support Office (EASO) rekommenderar att innan en medicinsk undersökning genomförs ska myndigheten först ta hänsyn till de dokument och andra former av bevis som finns tillgängliga. 8 Barnombudsmannen vill påminna om vad barnrättskommittén har uttalat gällande åldersbedömningar. Enligt kommittén ska åldersbedömningar inte enbart vara baserade på medicinska åldersbedömningar utan även på psykosociala faktorer. Kommittén säger: [ ] bör inte endast ta hänsyn till individens utseende, utan även hans eller hennes mentala mognad. Dessutom måste bedömningen genomföras på ett vetenskapligt, säkert, barn- och könsanpassat och rättvist sätt, och risken att barnets fysiska integritet kränks måste undvikas. 9 Av förslaget framgår vidare att det inte bör krävas att Migrationsverket gör en åldersbedömning och fattar ett tillfälligt beslut om ålder om det är uppenbart att sökanden är vuxen. Barnombudsmannen vill återigen hänvisa till de stora konsekvenser förslaget får på en individnivå. För att undvika skönsmässiga bedömningar är det därför viktigt att specificera vad det innebär och hur bedömningen görs när en handläggare fastställer att en individ är uppenbart vuxen. Migrationsverkets egen kvalitetsuppföljning visar att handläggarna på Migrationsverket är väldigt osäkra på hur de ska använda uppenbarhetsrekvisitet, att det görs olika bedömningar på olika enheter och att det finns ett stort behov av underlag och diskussioner kring hur uppenbarhetsrekvisitet ska tolkas Medicinsk åldersbedömning innan ett tillfälligt beslut om ålder I förhållande till samtycke anser Barnombudsmannen att barnets samtycke till en medicinsk åldersbedömning alltid bör krävas. Det ska alltså inte räcka med ett samtycke endast från barnets företrädare. Här vill vi återigen hänvisa till barnrättskommitténs uttalande i förhållande till åldersbedömningar (se ovan) där det bland annat tydligt framgår att risken att barnets fysiska integritet kränks måste undvikas 11. Barnombudsmannen anser också att om barnet själv vill göra medicinsk åldersbedömning ska barnets företrädare inte kunna neka till detta. Detta mot bakgrund av att medicinska åldersbedömningar endast kommer att ske i fall där det finns en osäkerhet kring om en individ är under 18 år, vilket innebär att de 8 EASO Age assessment practice in Europe, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 6 (2005) Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet. CRC/C/GC/6, p Migrationsverket, Analysrapport Tematisk kvalitetsuppföljning av initial åldersregistrering, 2016 dnr Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 6 (2005) Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet. CRC/C/GC/6, p

16 personer som kommer att genomgå en bedömning befinner sig i ett åldersspann som troligen är nära 18 år. Då en utebliven medicinsk åldersbedömning kan leda till att individen anses vara över 18 år och därmed få stora konsekvenser för individen, bör en god man eller ett offentligt biträde inte kunna neka till detta. I de fall det är medicinskt motiverat, bör en läkare emellertid kunna neka till en medicinsk åldersbedömning. Barnombudsmannen vill här hänvisa till Barnläkarföreningens remissvar till denna promemoria, där det framgår att om en person till exempel har splitter i sin kropp, ska denna person inte undersökas med en magnetkamera. Barnombudsmannen ställer sig därför bakom Barnläkarföreningens krav på att en hälsoundersökning av den asylsökande ska göras innan en medicinsk åldersbedömning genomförs. 4.3 Information om medicinsk åldersbedömning Barnombudsmannen är positiv till att informationen som ska ges i förhållande till medicinsk åldersbedömning specificeras ytterligare. Enligt Migrationsverkets egen uppföljning har det funnits stora brister i hur denna information ges till barn och att den ibland bara har getts skriftligen, om alls. 12 Barnombudsmannen anser även att information om den utredningsskyldighet som Migrationsverket har före en medicinsk åldersbedömning görs och information om hur den psykosociala åldersbedömningen går till bör framgå tydligt av lagen. Vidare anser Barnombudsmannen att det inte är tillräckligt att det framgår av lagen att Informationen ska lämnas på ett språk som den sökande kan förstå. I tillägg och i likhet med det förslag som framgår av Barnrättighetsutredningen gällande 1 kap 11 utlänningslagen anser Barnombudsmannen att en skrivning med följande innehåll bör ingå, Den som lämnar informationen ska så långt möjligt försäkra sig om att barnet förstått innehållet i och betydelsen av informationen Kostnader och andra konsekvenser I förhållande till avsnittet om konsekvenser för barn anser Barnombudsmannen att det är anmärkningsvärt att analysen av konsekvenser för barn saknar en tydlig utgångspunkt i barnkonventionen. Barnrättskommitténs ställningstaganden kring åldersbedömning, som går att utläsa i kommitténs allmänna kommentar nr 6 (2005) Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet, saknas helt och hållet i promemorian. 7 Författningskommentar Barnombudsmannen anser att det i författningskommentaren (se promemorian s.36, 2 st.) bör framgå att åldersbedömningen även ska göras med hänsyn till psykosociala aspekter. I den bedömningen ska ingå att höra socialtjänst samt personer som kommit i kontakt med barnet såsom lärare, boende personal, familjehem och gode män. Avslutande kommentar Åldersbedömning är komplext och det finns inte några medicinskt vetenskapligt säkerställda metoder att säkert bestämma en individs ålder. Mot denna bakgrund anser Barnombudsmannen att det är av stor vikt att regeringen följer upp hur de 12 Migrationsverket, Analysrapport Tematisk kvalitetsuppföljning av initial åldersregistrering, 2016 dnr SOU 2016:19, Betänkande av Barnrättighetsutredningen, Stockholm 2016, s.28 4

17 nya bestämmelserna tillämpas av Migrationsverket och hur den medicinska åldersbedömningen genomförs och används i beslutsfattande. Utvärderingen bör ske inom en inte allt för lång tid efter det att lagen trätt i kraft (inom ett till två år) och därefter fortlöpande. Föredragande i ärendet har varit juristerna Maj Fagerlund och Karin Fagerholm. Fredrik Malmberg barnombudsman 5

18 Sid 1 Till ensamkommande barn om de nya asylreglerna De senaste månaderna har många ensamkommande barn plötsligt tvingats sluta skolan och flytta. Många har fått en ny ålder. En del har fått höra att de snart ska utvisas från Sverige. Alla är rädda. Den här informationen är till dig som försöker förstå vad som händer och vad du kan göra. Behöver du skydd? Den som behöver skydd från krig eller förföljelse kan få asyl. Det gäller både vuxna och barn. När du söker asyl bedömer Migrationsverket hur stor risken är för dig om du skickas tillbaka. Kommer du att dödas, förföljas eller skadas i ditt hemland? Som hemland räknas det land du är medborgare i, även om du aldrig har bott där. De här reglerna har inte ändrats. Om Migrationsverket håller med om att du behöver skydd så kommer du att få uppehållstillstånd. Hur bestämmer Migrationsverket? Det räcker inte att det är farligt för alla i din grupp. Du måste berätta vad som har hänt dig eller din familj i hemlandet och lämna bevis. Bevisen kan vara artiklar, brev, filmer, domar eller annat som visar varför du eller dina föräldrar måste fly. Men det du berättar är viktigast. Du behöver också försöka bevisa vem du är till exempel med IDhandlingar. Hur länge får du stanna? Om du sökte asyl senast den 24 november 2015 får du antagligen stanna så länge du vill (permanent uppehållstillstånd) om du behöver skydd. Sökte du asyl senare får du bara uppehållstillstånd i 13 månader eller tre år. Det står i en ny lag. När tiden har gått ut kan du söka förlängning. Om du har gått ut gymnasiet och har jobb kan du få permanent uppehållstillstånd. Finns det någon som tar hand om dig? Även om Migrationsverket inte håller med om att du behöver skydd så kan du som är under 18 år ändå få uppehållstillstånd om det inte finns någon vuxen i hemlandet som kan ta hand om dig. Men Migrationsverket har bestämt en ny regel: De som inte behöver skydd enligt Migrationsverket ska bara få stanna tills de fyller 18. Om det är lång tid kvar kan du få uppehållstillstånd ett år i taget tills du är 18. När du är 18 får du söka igen och då kan du utvisas om Migrationsverket inte tycker att du behöver skydd. Men om du har haft tillfälliga uppehållstillstånd 13 månader i taget ända sedan du var 15 eller yngre kommer du antagligen att få stanna. Får din familj komma hit? För att din mamma, pappa och syskon ska få komma till dig måste du ha fått stanna för att du behöver skydd. De ska skicka in ansökan och Migrationsverket måste hinna ordna det innan du fyllt 18. I den nya lagen står också att om du sökte asyl efter den 24 november 2015 måste du ha fått uppehållstillstånd i tre år för att din familj ska få komma. Det kan gå att göra undantag från de nya reglerna om det blir extra hemskt för ett barn. Sverige får inte behandla barn hur illa som helst. Prata med din advokat om det. Hur gammal är du? Det är den som söker asyl som måste bevisa att åldern är rätt. Har du ett giltigt pass eller ID-handling är det bra. Annars kanske du har gått i skolan och har papper därifrån som berättar när du började skolan och hur gammal du var då. Om du inte har några papper, och migrationsverket inte tror på dig, kan du få dina tänder, knän eller handleder röntgade. Det betyder att en läkare gissar hur gammal du är. Men det är också vanligt att

19 Sid 2 ungdomar får en ny ålder utan någon läkarundersökning. Ofta blir den nya åldern exakt 18 år. Då kan du utvisas - om Migrationsverket inte tycker att du behöver skydd. De flesta får reda på att Migrationsverket har ändrat åldern samtidigt som de får veta om de får uppehållstillstånd. Får du gå i skolan? Du som asylsökande får börja gymnasiet om du hinner göra det innan du fyller 18 år. De flesta börjar med språkintroduktion. Om du hinner bli färdig med språkintroduktionen innan du fyller 18 kan du börja ett gymnasieprogram. Om du får uppehållstillstånd kan du börja fram till sommaren det år du fyller 19. Många skolor låter dem som inte fått uppehållstillstånd börja gymnasiet i alla fall. Vad händer när du fyller 18 år? När du fyllt 18 år eller fått din ålder uppskriven till 18, har du inte rätt att bo kvar i ditt familjehem eller på ungdomsboendet. Istället måste du flytta till ett vuxenboende. Det kan ligga i en annan stad vilket gör att du måste säga hej då till dina lärare, vänner och gode man. Om du har tur låter den nya kommunen dig börja på en likadan skola, men det är inte säkert. Om du har en vän du kan bo hos istället går det bra. Du får inga pengar till hyra av Migrationsverket men du får lite matpengar. Vad händer om du får avslag? Om du får beslut om utvisning har du rätt att stanna i Sverige medan du överklagar till domstol. Din advokat hjälper dig med det. Du har också rätt att överklaga om du har fått ett kort tillstånd men tycker att du verkligen har behov av skydd och borde ha fått stanna i tre år. (Det advokaten måste göra då är att kräva att du ska få "flyktingstatus"). När du överklagar kan du begära att få din ålder tillbaka om den har ändrats. Det går att överklaga två gånger. Vad händer om du förlorar överklagan? När du är 18 år eller äldre blir du av med alla pengar du får från migrationsverket om du har fått sista avslaget. Du får inte behålla ditt LMA-kort. Du får inte heller bo kvar på vuxenboendet. Det är meningen att du ska återvända till det land där du är medborgare. Om du går med på att åka frivilligt kan du ansöka om pengar för att klara dig första tiden efter utvisningen. Om du inte vill kan polisen hämta dig. Kommer du att skickas tillbaka med tvång? Ibland blir den som fått avslag ändå kvar i Sverige för att hemlandet inte vill ta emot alla som utvisas med tvång. Afghanistan var ett sådant land där de flesta som åkte tillbaka gjorde det frivilligt. Men Sveriges regering och Afghanistans president har nu bestämt att alla vuxna afghaner som inte får uppehållstillstånd ska skickas tillbaka även om de inte vill. Barn som har familj eller någon annan som kan ta hand om dem kan också skickas tillbaka om de inte behöver skydd. Viktigt att komma ihåg! De allra flesta ensamkommande barn får fortfarande uppehållstillstånd. Alla som får ett utvisningsbeslut från Migrationsverket har rätt att överklaga. Alla som får korta tillstånd har rätt att överklaga om de anser att de borde räknas som flyktingar och få längre uppehållstillstånd. Alla som får tidsbegränsade uppehållstillstånd kan ansöka om förlängning när uppehållstillståndet tar slut. Att det finns ett återtagandeavtal betyder att det går att skicka iväg dem som fått beslut om utvisning. Men det betyder inte att fler ska få beslut om utvisning.

20 Sid 3 Många i Sverige är arga på de nya reglerna för ensamkommande barn och att ungdomar utvisas till farliga länder som Afghanistan, Irak och Somalia. De skriver till politiker, ordnar demonstrationer, berättar i tidningar och på facebook vad som händer. Det är viktigt att vi gör saker tillsammans. Men du kan också hjälpa dig själv. Här kommer några goda råd. Gå i skolan! Det kanske känns meningslöst just när du ska stiga upp. Men vad som än händer i framtiden så är det bra att ha gått i skolan. Du lär dig saker och håller dig på fötter. Sätt egna mål så att du orkar med en dag i taget. Det kan hända att du kan få uppehållstillstånd för att gå ut skolan. Men det fungerar inte om du inte är där. Gör andra saker så att du träffar folk om dagarna! Gå med i föreningar för ensamkommande, idrotta, spela musik eller teater eller vad du gillar så att du inte bara går och tänker på det som är jobbigt. Håll kontakt med det offentliga biträdet (din advokat). Be att få träffas före asylintervjun och före överklagande. Ni kan hjälpas åt så du kan förklara varför just du inte kan återvända till ditt eller dina föräldrars hemland. Det är viktigt att ni hittar vad som är ditt "behov av skydd". Det räcker inte att säga att du inte kan återvända. Tänk efter: Varför flydde dina föräldrar? Vad var det som hände dem och vad är det som kan hända dig om du återvänder? Tänk på att det inte handlar om vad som hände i något annat land där du bott men som du ändå inte kan utvisas till. Du behöver kunna berätta vad det är som är farligt i det land där du räknas som medborgare. En del saker som hänt är svåra att prata om. Säg till om du behöver tid på dig eller om du vill prata ensam med någon - men håll det inte inom dig. Om det är något särskilt du är rädd för i hemlandet är det viktigt att det kommer fram. Om du riskerar att skickas till ett annat land i EU, blir det andra frågor. Diskutera det också med advokaten eller din godeman. Om du märker att tolken inte förstår vad du säger under asylintervjun, eller verkar tolka fel - säg till meddetsamma så att det inte blir tokigheter som blir svåra att rätta i efterhand. Be också din gode man eller advokat om hjälp direkt. Se till att du får läsa protokollet efter asylintervjun ihop med advokaten, så att du kan förklara om något blivit fel, innan det är för sent att ändra. Om du får avslag eller bara får stanna tills du fyller 18 - du har rätt att överklaga. Diskutera med advokaten vad som gick snett och varför du inte kunde bevisa att du behöver skydd. Om du blir 18 och måste flytta från skolan - be om intyg från din lärare om vad du gjort. Ta med intyget och be att få bli inskriven i gymnasiet där du ska bo. Om du väljer att bo någon annanstans än i Migrationsverkets boende, se till att Migrationsverket och din advokat har en adress där de kan nå dig. Annars kanske du missar viktiga brev eller matpengarna. Du har en framtid. Skada inte dig själv, hur svart det än är just nu. Det räcker med att andra skadat dig. Tänk på dina mål och hur du ska komma dit. Det är bara du som kan göra det. Den här informationen kommer från Flyktinggruppernas Riksråd, FARR. FARR arbetar för att asylsökande och papperslösa ska behandlas rättvist och att de som behöver stanna i Sverige ska få göra det. Läs mer om det och hitta lokalgrupper på FARR:s hemsida, Se också: #ensamkommandes #vistårinteut

21 #vistårinteut Text- och kunskapsrummet Åldersbedömningar. Migrationsverket publicerade nya riktlinjer för åldersbestämning i 3 september 2015, Rättslig kommen tar angående bedömning av ålder i asylärenden- SR 35/2015 som bygger på Migrationsöverdomstolens dom MIG2014:1. Vi vill börja med att skriva att under rubriken Betydelsen av ålder i asylprövningen i kommentaren från Migrationsverket står bland annat: När det gäller den materiella prövningen av ansökan har det också betydelse om sökanden är ett barn, dvs om man är underårig; i fall som rör ett barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. I kommentarens sammanfattning står det bland annat Migrationsverket ska i prövningen både ta ställning till om sökanden har gjort sannolikt åldern, dvs åldern (födelsetiden) och frågan om han eller hon är underårig. Det är den sökande som har bevisbördan för sin ålder som ska göras sannolik. Det är i första hand skriftlig bevisning som är relevant vid bedömningen av sökandens ålder (kommentar: tazkira/id-handling från Afghanistan bedöms oftast inte av ha något högt bevisvärde då de är lätta att förfalska). Övriga uppgifter och sökandes utsaga utgör stödbevisning. När enbart muntliga uppgifter ligger till grund för bedömningen ställs det högre krav på tillförlitligheten i uppgifterna för att sökanden ska anses ha gjort sannolikt sin födelsetid, än för frågan om han eller hon är underårig. Migrationsverket har ingen skyldighet att erbjuda medicinska undersökningar. Verket har skyldighet att informera den sökande om att han eller hon kan använda sig av medicinsk åldersbedömning eller annan läkar bedömning som ett bevismaterial för sin ålder. Ärendet kan avgöras när Migrationsverket har fullgjort sin utrednings- och 1

22 informationsskyldighet och gett den sökande möjlighet att komma in med skriftlig och muntlig bevisning för att göra sin ålder sannolik. Huvudregeln är att verket ska ta ställning till frågan om sökande är underårig eller vuxen i samband med beslut om uppehållstillstånd. Det finns skäl att göra undantag från denna huvudregel i bland annat uppenbara fall. Under rubriken Ändring av födelsetid under handläggning i vissa fall skriver Migrationsverket i kommentaren: Den ålder som registreras vid första samtalet är den ålder som barnet uppger, med undantag för om det är helt uppenbart för var och en att det inte stämmer, eller om personen visat upp ett pass med en annan ålder i ett annat EU- land eller vid ansökan om visum. De skriver också i kommentaren att när det gäller uppenbara fall så handlar det egentligen inte om någon bevisvärdering utan myndighetens ansvar för att inte registrera uppgifter som var och en kan se är felaktiga. Migrationsverket skriver också att de behöver kunna ändra åldern i av datatekniska skäl när det gäller ärenden enligt Dublinförordningen. Migra tionsverket har meddelat att det slutgiltiga ställningstagandet när det gäller ålder ska tas när beslut fattas i ärendet. Det här innebär att en person kan registreras som vuxen och bo exempelvis på vuxenboende under hela asylprocessen utan att kunna överklaga förrän beslutet kommer, vilket kan dröja flera år. Det här har JO klandrat Migrationsverket för vid tre tillfällen (2012, 2015 och 2016). Det senaste målet är överklagat till Kammarrätten i Göteborg och ännu inte avgjort. Migrationsverket menar att det står i deras rättsliga kommentar att verkets beslut om registrering av ålder inte binder andra myndigheter, att det står kommuner fritt att exempelvis placera personen på HVB, erbjuda skola och tillsätta god man. När det gäller möjligheten att få ha kvar god man ska det räcka med att informera Överförmyndaren om att beslutet om åldersuppskrivning inte vunnit laga kraft för att de ska kunna sätta god man i tjänst igen. Det här ser idag olika ut runt om i landet, ett exempel som bra att hänvisa till är att Överförmyndarenheten Mitt tog ett beslut att huvud regeln är att god man ska kvarstå för barnet till dess det finns ett laga kraftvunnet beslut som åldersuppräknar till myndig ålder. Om överförmyndaren inte gör det så kan beslutet att entlediga överklagas till tingsrätten. Denna möjlighet finns bara om uppskrivning av ålder sker i samband med asylbeslutet. Inte om handläggaren först gör en bedömning av åldern till 18, dokumenterar det och sedan tar ett beslut i asylfrågan. Ställningstaganden från JO och förvaltningsrätten i Göteborg pekar också glasklart på att Migrationsverkets uppskrivning inte är ett beslut. I dagsläget råder dock en stor förvirring kring denna fråga, där socialtjänsten inte alltid är ordentligt informerade om att åldersuppskrivning under asylprocess inte är rättsligt bindande, utan agerar som om att den är det. Det finns också ekonomiska incitament för kommunen att utgå från Migrationsverkets bedömning då det är osäkert i vilken utsträckning som kommunerna kommer att få ersättning till boende för de som bedömts vara 18 år av Migrationsverket. Även beslutet om att inte få fortsatt bistånd till boende på HVB kan överklagas av ungdomen. Ungdomen ska be att få ett avslagsbeslut på sin ansökan och överklagar sedan beslutet till socialtjänsten, som i sin tur gör sin bedömning om de ändrar beslutet eller skickar det vidare till förvaltningsrätten. #vistårinteut Text- och kunskapsrummet 2

23 Går det att överklaga åldersuppskrivning? Tjänsteanteckning under pågående asylärende: går ej att överklaga förrän beslutet om asyl kommer. Åldersuppskrivning vid positivt asylbeslut, såsom PUT på flyktinggrund, går inte att överklaga. Det går däremot att begära hos Skatteverket att få tillbaka sin rätta ålder, de är inte bundna av Migrationsverkets beslut. Det har hittills varit sällsynt att Skatteverket har ändrat ålder på någon. Det finns dock en intressant dom från Kammarrätten i Göteborg från den 23 augusti 2016 där rätten i ett mål om folkbokföring ansett att en ensamkommande pojke gjort sin uppgivna födelsetid tillräckligt sannolik genom en afghansk id-handling (tazkira) samt genom att han under hela asylprocessen vidhållit samma födelsetid. Däremot kan man överklaga en åldersuppskrivning samtidigt som man överklagar att man fått PUT på felaktig grund, om man exempelvis hävdar att man har skäl att bli klassad som flykting. Beslutet är en helhet, där åldern utgör en del som inte kan separeras. Åldersuppskrivning vid negativt asylbeslut: går att överklaga båda själva beslutet och åldersuppskrivningen specifikt. Kommunens ansvar kopplat till åldersfrågan Kommunen har ansvar för boende och omsorg av ensamkommande barn. Kommunens ansvar kan fortsätta till 21-årsdagen. Fyller barnet 18 år under asylprocessen krävs ett beslut av socialtjänst som bygger på att det finns ett fortsatt vårdbehov. Praxis har tidigare varit att de flesta ensamkommande unga har varit kvar i kommunens regi till 21 år. Nyligen har flera kommuner börjat tolka regelverket annorlunda och en del har antagit en ny huvudlinje som är att 18-åringar i asylprocess ska lämna kommunal regi och ska flytta till Migrationsverkets boenden. Det är också värt att poängtera att oavsett åldersupp skrivning eller inte så är majoriteten av de ensamkommande mellan 15 och 17 år gamla. På grund av kraftigt förlängda handläggningstider riskerar många att fylla 18 år under sin asylprocess. Nya medicinska åldersbedömningar med start första kvartalet Rättsmedicinalverket höll presskonferens 9 september 2016 och presenterade ett nytt upplägg för ålders bedömningar som troligtvis kommer att komma igång under första kvartalet Tanken är att medicinsk åldersbedömning kommer att erbjudas alla ensam kommande barn där åldern är osäker. Ingen utredning ska göras utan barnets samtycke. Själva den medicinska utredningen kommer bestå av tandröntgen och magnetröntgen av knä. Bilderna ska bedömas av två oberoende tandläkare/ röntgenläkare varefter en rättsläkare gör en sammanfattande bedömning om hur sannolikt det är att ungdomen är under eller över 18 år. Läkarundersökning kommer inte att ingå. Barnläkar- #vistårinteut Text- och kunskapsrummet 3

24 föreningens uppfattning är att Rättsmedicinalverket har tagit till sig av deras och barnrättsorganisationers synpunkter. Den stora frågan är nu hur detta kommer att bli i praktiken. Och hur många barn som inte kommer att få detta erbjudande, som redan skickats hem. Regeringen har även tagit initiativ till ny lagstiftning som träder i kraft , vilket innebär att ensamkommande ska kunna åldersbedömas under asyltiden. Enligt regeringens förslag ska ändrad ålder kunna överklagas som enskilt beslut. Ett observandum är dock att i förslaget står också att om en högre ålder skrivits in från början som uppenbar eller på grund av ett pass, så ska den inte kunna överklagas. EU:s asylprocedurdirektiv som förväntas vara implementerat i svensk lag när det gäller åldersbedömningar: Medlemsstaterna får använda sig av läkarundersökningar för att fastställa åldern på ensamkommande barn i samband med prövningen av en ansökan om internationellt skydd i så dana fall där medlemsstaterna, efter sökandens allmänna uttalanden eller andra relevanta indikationer hyser tvivel beträffande sökandens ålder. Om medlemsstaterna därefter fortfarande hyser tvivel när det gäller sökandens ålder ska de utgå ifrån att sö kanden är underårig. Alla läkarundersökningar ska ske med full respekt för den personliga värdigheten varvid den minst invasiva typen av undersökning bör före dras och utföras av kvalificerade medicinska yrkesutövare, för att i möjligaste mån medge ett tillförlitligt resultat. När läkarundersökningar används ska medlemsstaterna se till att: a) ensamkommande barn före prövningen av ansökan om interna tionellt skydd informeras om att en åldersbestämning genom en läkarundersökning kan komma att göras och att denna information ges på ett språk de förstår eller rimligen kan förväntas förstå; denna information ska innehålla upplysningar om undersökningsmetoden och eventuella konsekvenser som resultatet av läkarundersökningen kan få för prövningen av ansökan om internationellt skydd och också om konsekvenserna av en vägran från det ensamkommande barnet att genomgå en läkarundersökning, och/eller b) ensamkommande barns företrädare ger sitt samtycke till att en läkarundersökning görs för att fastställa de berörda underårigas ålder, och c) ett beslut om avslag på en ansökan om internationellt skydd från ett ensamkommande barn som har vägrat att undergå en läkarundersökning inte baserar sig enbart på denna vägran. Det faktum att ett ensamkommande barn har vägrat att genomgå en läkarundersökning ska inte vara #vistårinteut Text- och kunskapsrummet 4

25 ett hinder för den beslutande myndigheten att fatta beslut om ansökan om internationellt skydd. Historiskt har Sverige hanterat åldersbedömningar på olika sätt. Fram till 2012 rekommenderade Socialstyrelsen att barnläkare skulle göra en allsidig bedömning av asylsökande barns mognad och att det var olämpligt att använda röntgen pga den stora felmarginalen. Socialstyrelsen ändrade i sina rekommendationer 2012 och då fick röntgen större utrymme vid sidan av läkarundersökning. Detta protesterade Barnläkar föreningen emot och de tog själva fram en instruktion 2013 som innebar att det var barnläkaren som skulle göra den övergripande bedömningen av de medicinska underlag som finns. Detta accepterade både Socialstyrelsen och Migrationsverket. När systemet var igång så ville Migrationsverkets beslutsfattare inte acceptera läkarnas utlåtande utan krävde in underlaget för att göra en egen bedömning. Detta protesterade läkarna emot, eftersom de menade att en person utan medicinsk kompetens inte ska göra ett eget utlåtande från läkarens underlag. De sjukhus som varit upphandlade drog sig ur och allt färre läkare ville utföra åldersbestämningar åt Migrationsverket. Strålsäkerhetsmyndigheten gick 29 september ut med ett Förtydligande kring åldersbestämning med hjälp av röntgen som innebar att röntgen för åldersbestämning bara kan beställas av personer med medicinsk kompetens. Det här gör att Migrationsverket inte kan beställa röntgenundersökningar på egen hand. Advokatförbundet gjorde i 6 oktober 2015 ett Vägledande uttalande om offentliga biträden i asylärenden som innebär en uppmaning till advokater som är offentliga biträde vid ett asylärende inte bör medverka till att klienten genomgår medicinska åldersbedömning, om inte synnerliga skäl föreligger. Advokat förbundet hänvisade till ett uttalande som Socialstyrelsens gjort om att det finns stor osäkerhet kring medicinska bedömningar, vilket i sin tur kan leda till att barn nekas det skydd det har rätt till enligt nationell lagstiftning och internationella konventioner. Källor FARR Migrationsverket inte läkare - bedömer ålder. Publicerad fredag 02 oktober Migrationsverkets kommentar Rättslig kommentar angående bedömning av ålder i asylärenden- SR 35/2015. SR publicerade artikel JO:Asylsökandes uppgivna ålder gäller Svenska Barnläkarföreningen Aktuellt om medicinska åldersbedömningar JO (diarienr , , ) Förvaltningsrätten i Göteborg (mål nr och ) Kammarrätten i Göteborg (pågående fall, nr och ) Kammarrätten i Göteborg. nr #vistårinteut Text- och kunskapsrummet 5

26

27

28

29

30 Ordförandebeslut (sluten del) Redovisas på sammanträdet

31 Kontaktpersoner Anna Thydén Socialtjänsten, Barn- och ungdomsenheten Telefon: e-post: Henric Rörberg Polisen Telefon: e-post: i samarbete med SSPF Socialtjänst, skola, polis och fritid i samarbete för att hjälpa barn och unga

32 Vad är SSPF? SSPF är ett samarbete mellan socialtjänst, skola, polis och fritidsverksamheten i Lysekils kommun. SSPF arbetar med snabba beslut och insatser Hur får man kontakt med SSPF? Som förälder eller barn/ungdom kan du själv ta kontakt med någon från skola, socialtjänst, polis eller personal inom fritidsverksamheten för att diskutera om det kan vara ett alternativ för dig eller ditt barn/ungdom att delta i en SSPF-insats. Det kan också vara någon inom verksamheten som kontaktar dig om de tror att en gemensam insats av SSPF kan vara till stöd och hjälp för dig eller ditt barn. Samtycke För att verksamheterna inom SSPF ska kunna arbeta tillsammans krävs att vårdnadshavare eller ungdom över 18 år skriftligen godkänner samarbetet och utbyte av information. Detta sker genom att man fyller i och skriver under en blankett. SSPF arbetar förebyggande med att fånga upp barn, ungdomar och unga vuxna med riskbeteende. Ett riskbeteende kan vara fel umgänge samt början till ett drogmissbruk och kriminalitet. SSPF använder sig av de resurser som finns inom de egna verksamheterna men vid behov samverkar man också med andra aktörer. Det framgångsrika i modellen är att socialtjänst, skola, polis och fritid skapar en gemensam bild av hur man ska samarbeta. Alla verksamheter i SSPF tillför sin kunskap för att ge en så heltäckande bild som möjligt. När olika myndigheter pratar ihop sig om hur de bäst ska arbeta kring ett barn/ungdom, blir förutsättningarna bättre för att genomföra åtgärder snabbare och i rätt ordning. För att barnet/ungdomen ska få stöd att räta upp tillvaron i ett tidigt skede arbetar SSPF med snabba beslut och insatser. Du har alla möjligheter

33 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Malin Petzäll, Svar på medborgarförslag om att Lysekils kommun väljer att gå med i samverkande sjukvård Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med vad socialförvaltningen anfört anse medborgarförslaget besvarad. Ärendet Vid kommunfullmäktiges sammanträde den remitterades ett medborgarförslag för besvarande till socialförvaltningen. Medborgarförslaget handlar om att Lysekils kommun väljer att gå med i samverkande sjukvård. Förvaltningens synpunkter Socialförvaltningen är med i samverkande sjukvård och utför 1177-uppdrag som föreslås. Det har utförts uppdrag sedan några år och till och med år 2015 så utfördes hembesök till personer över 65år. Från och med år 2016 utförs detta till en vidgad målgrupp, för medborgare som är 18 år och äldre. Det innebär att tillfälliga hembesök från kommunens sjuksköterskor ges till personer som inte har kommunal hälso- och sjukvård och avser då uppdrag från 1177, MÄVA (medicinsk äldrevårdavdelning) eller från jourcentral. Uppdrag kan utföras kvällar och nätter från klockan till klockan 8.00 på morgonen samt helger hela dygnet. Sedan år 2011 har kommunens sjuksköterskor utfört 103 uppdrag. Socialförvaltningen har hösten 2016 uppmärksammat uppdragsgivare på att man har avtal på att utföra dessa uppdrag då kännedomen är låg. Socialförvaltningen föreslår att medborgarförslaget kan anses besvarat med hänvisning till ovanstående. Eva Andersson Förvaltningschef Malin Petzäll MAS Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

34 LYSEKILS KOMMUN Kommunfullmäktige Sam m a nträdes protokol I zot6-tt-24 rz (26) s r81 Medborgarförslag att Lysekils kommun väljer att gå med i samverkande sjukvård Dnr: LKS zo16-73o Ett medborgarförslag har kommit in zo16-rr-0g om att kommunen ansluter sig till samverkande sjukvård som finns i Västra Götalandsregionen. Kommunfu llmäktiges ordförande socialnämnden för besvarande. Beslutsunderlag har remitterat medborgarförslaget tiil LYsËKil"-ti å";iivifu4un R E G i $ l' iì 1,1- U iì,; i! Medborgarftirslag zo g Komm unfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Förslagsställaren. Socialnämnden. inkl. förslag 5 o r 20t6 -t2- I 5 /6 -i).i '3 oo?? P Juste.rare Utdragsbestyrkande: y)út* e,,lnn-*"\i{\

35 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Malin Petzäll, Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland - Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att godkänna avtalet. Ärendet Hälso-och sjukvårdsavtalet är det huvudavtal som reglerar ansvar och gränssnitt mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Nuvarande avtal är det fjärde avtalet sedan regionbildningen 1999 och gäller efter förlängning till och med den 31 mars Översyn och omarbetning har gjorts av nuvarande avtal och Socialnämnden har tidigare lämnat synpunkter på avtalsförslaget. Avtalet är nu färdigarbetat och föreslås gälla från 1 april Avtalet som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret har beslutats i det politiska samrådsorganet, SRO mellan Västkom och VGR. Kommunerna i Västra Götaland rekommenderas att ställa sig bakom det nya hälso- och sjukvårdsavtalet samt underavtal Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Eva Andersson Förvaltningschef Malin Petzäll MAS Bilaga Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Bilaga 2 Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Beslutet skickas till MAS Enhetschef för sjuksköterskeenheten Enhetschef för rehabenheten Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

36 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Gäller från och med 1 april 2017

37

38 3 Innehåll 1 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet s Bakgrund s Syfte s Avtalsparter s Avtalstid s Omfattning s Termer och begrepp s.4 2 Gemensam värdegrund s Gemensam värdegrund s Gemensamt åtagande s.5 3 Parternas ansvar s Lagstiftning s Gemensamt ansvar och samverkan s Västra Götalandsregionens s.7 åtagande och ansvar 3.4 Kommunens åtagande och ansvar s Kommunikation, informationsöverföring s.8 och vårdplanering 3.6 Läkarmedverkan i kommunal s.8 hälso- och sjukvård 3.7 Rehabilitering och habilitering s Personer med psykisk funktionsnedsättning s.8 och personer med missbruk 3.9 Egenvård s Läkemedel s Akutläkemedelsförråd s Dosexpedition s Medicintekniska produkter s Personliga hjälpmedel s Läkemedelsnära produkter s Spolvätskor s Övriga medicintekniska produkter s Livsmedel för särskilda näringsändamål s Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård s Vårdhygien s Omhändertagande av avlidna s Ickesvenska medborgare och asylsökande s Tjänsteköp s.11 4 Avtalsvård s Tillämpningsanvisningar s Gemensam stödstruktur s Avvikelser s Tvister s Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet s.13 5 Gemensamma utvecklingsområden s.13 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

39 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet 1.1 Bakgrund Sedan regionbildningen 1999 har kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, VGR, reglerat ansvarsfördelning och samverkan för hälso- och sjukvård genom ett gemensamt hälso- och sjukvårdsavtal. Inför ny avtalsperiod har avtalstiden förlängts för att skapa utrymme för en gemensam översyn. Hälso- och sjukvårdens och den tekniska utvecklingen innebär bland annat att hälso- och sjukvård som ges i öppen vård och i hemmet förändras över tid. Den politiska viljeinriktningen med Hälso- och sjukvårdsavtalet fokuserar på individens behov framför alltför skarpa gränser mellan huvudmännens ansvarsområden. Gränsdragning ner på detaljnivå i alla situationer skapar organisatoriska mellanrum som kan leda till att patienten inte får sina behov av hälsooch sjukvård tillgodosedda. En förtroendefull och öppen dialog mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR är en förutsättning för att tillsammans möta framtidens gemensamma utmaningar. 1.2 Syfte Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland ska säkra ett gott, säkert och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommunen och VGR. Avtalet ska stärka och främja samverkan och samarbete mellan parternas vårdgivare så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv för individen. 1.3 Avtalsparter Avtalsparter i detta avtal är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen vilka fortsättningsvis i avtalet benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av regionfullmäktige respektive kommunfullmäktige. 1.4 Avtalstid Avtalet gäller under perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet kan initiativ till en översyn tas av det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Se avsnitt Omfattning Avtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och VGR har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 3 och 18. Detta avtal är ett huvudavtal för 1.6 Termer och begrepp Se bilaga Termer och begrepp. hälso- och sjukvård där övriga överenskommelser som enligt HSL ska upprättas mellan parterna utgör underavtal till detta avtal. Underavtalens giltighet är direkt kopplat till huvudavtalets giltighet. Avtalet omfattar även samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst. Ansvarsfördelningen beskrivs närmare under avsnitt 3 i avtalet och baseras på den lagreglerade ansvarsfördelningen samt de överenskommelser som tidigare gjorts. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

40 5 Gemensamt ansvar med individens perspektiv i centrum 2 Gemensam värdegrund Region Kommun 2.1 Gemensam värdegrund Samarbetet mellan parterna ska kännetecknas av att individens behov, inflytande och självbestämmande alltid är utgångspunkt för hälso- och sjukvården.... utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande.... varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. 2.2 Gemensamt åtagande Parternas gemensamma åtagande innebär att implementera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter.... ställa krav på att överenskommelser som VGR och kommunen har träffat enligt detta avtal även gäller i avtal med upphandlade entreprenörer enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, samt enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

41 Parternas ansvar 3.1 Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, är den lag som reglerar grundläggande skyldigheter för VGR och kommunen. Hälso- och sjukvårdsansvaret för VGR och kommunen regleras i 3 och 18 HSL, (1982:763), och ansvaret omfattar även rehabilitering, habilitering och hjälpmedel samt sjuktransporter och omhändertagande av avlidna. För tandvård finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:567). Patientgrupper som ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL: - Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5 andra stycket, 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL). - Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet (3 kap. 6 SoL) samt daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende enligt 18 HSL andra stycket: "en kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård)." För personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är VGR och kommunen, genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, skyldig att ha överenskommelse om samarbete (8 a och 8 b HSL respektive 5 kap. 8 a och 9 a SoL). Samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas enligt HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) för personer som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. (Länk) För att stärka individens integritet, självbestämmande och delaktighet kompletterar patientlagen (2014:821) regelverket för hälso- och sjukvård. Utöver det lagstadgade ansvaret för hälso- och sjukvården har VGR och kommunen flera överenskommelser om ansvarsfördelning och samverkan som beskrivs nedan i avsnitt Gemensamt ansvar och samverkan Parterna ska i egenskap av sjukvårdshuvudmän erbjuda en hälso- och sjukvård av god kvalitet samt den kompetens som krävs för att fullgöra sitt hälso- och sjukvårdsansvar. För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan VGR ansvarar för läkare och övriga kompetenser. Parterna ansvarar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Se även avsnitt Patienten ska ges medinflytande i planering av vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker. Patientens vård och behandling sker efter beslut eller ordination. Huvudprincipen är att parterna var för sig har ett ekonomiskt ansvar för beslut, ordinationer och förskrivning som görs av respektive huvudman. KOMMUN REGION Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

42 Västra Götalandsregionens åtagande och ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. VGR ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till de som är bosatta eller som vistas i Västra Götaland. Ansvaret omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård. Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar: Patienter som utan större svårigheter kan besöka mottagningar (inom primärvård eller specialistsjukvård). I ansvaret ingår hälso- och sjukvård i hemmet eller annan plats där patienten vistas, då insatserna är av tillfällig karaktär och ingår i pågående behandling, rehabilitering eller utredning. Läkarmedverkan för patienter som omfattas av den kommunala hälsooch sjukvården enligt ramavtal mellan parterna. Se avsnitt 3.6. Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser på specialist- samt primärvårdsnivå. För personer över 18 år finns en vägledning som beskriver rehabiliterings-/habiliteringsansvaret på primärvårds- respektive specialistnivå. (Länk) Handledning och kunskapsöverföring om enskild patient av primärvård eller specialistsjukvård till kommunens personal i vård, omsorg, rehabilitering samt i hantering av medicintekniska produkter. Specialistsjukvård till patienter inom kommunal hälso- och sjukvård enligt gällande vårdprogram och medicinska riktlinjer, eller enligt upprättad vårdplan/ SIP. Omhändertagandet av avlidna. Se avsnitt Kommunens åtagande och ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Kommunen ska enligt 18 HSL erbjuda hälso- och sjukvård åt personer med beslut om särskilt boende, bostad med särskild service samt under vistelsetiden åt personer med beslut om dagverksamhet, (SoL), samt i daglig verksamhet, (LSS). Se bilaga Termer och begrepp. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Kommunens hemsjukvårdsansvar omfattar: Patienter som på grund av somatisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning inte kan ta sig till VGR:s mottagningar utan större svårigheter och där det på grund av nsatsernas omfattning och frekvens motiverar att vården ges i patientens hem. Patienter med behov av hemsjukvård över tid, oavsett ålder eller diagnos, som kan ges med bibehållen patientsäkerhet i patientens hem. Patienter som enligt ovanstående punkter har behov av hemsjukvård kan samtidigt få vissa hälsooch sjukvårdsinsatser utförda på mottagning baserat på upprättad vårdplan/sip. Se även avsnitt 3.5. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar även: Att när överenskommelse skett i enskilda fall utföra planerade och/eller förutsägbara hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet under kvälls- och nattetid för patienter som normalt besöker VGR:s vårdcentraler. Under mottagningarnas öppethållande har VGR hälso- och sjukvårdsansvaret för dessa patienter. Hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet till patienter på permission från sluten vård som inte kan ta sig till mottagning. Detta gäller endast under förutsättning att en överenskommelse skett som stöd för de kommunala insatserna. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Omhändertagande av avlidna. Se avsnitt 3.15.

43 Informationsöverföring och vårdplanering Beslut om kommunal hemsjukvård förutsätter att en vård- och omsorgsplanering genomförs där parterna är överens om ansvarsfördelning samt där nödvändigt informationsutbyte sker. Patienten ska ges medinflytande i planeringen av sin vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker och/ eller inte kan företräda sig själv. Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen Samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL, tillämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) VGR:s verksamheter ska i samband med beslut om kommunal hemsjukvård och vid utskrivning från sjukhus säkerställa att nödvändig information medföljer samma dag som överflyttningen sker. Med nödvändig information avses i första hand: - medicinska epikriser - aktuella läkemedelsordinationer En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Länsgemensam Riktlinje för SIP i Västra Götaland som kommunerna och VGR tagit fram ska följas. (Länk) 3.6 Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Läkarinsatser inom kommunal hälso- och sjukvård regleras i underavtalet till Hälso- och sjukvårdsavtalet Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård i Västra Götaland. (Länk) Ramavtalet avser läkarmedverkan utifrån patientens behov oberoende av läkarens organisatoriska tillhörighet. Enligt 26 d HSL ska VGR avtala med kommunerna om omfattningen och formerna för läkarmedverkan och avsätta de läkarresurser som behövs för att patienten inom kommunal hälso- och sjukvård ska erbjudas god hälso- och sjukvård. 3.7 Rehabilitering och habilitering Rehabilitering och habilitering är hälso- och sjukvårdsinsatser som bedrivs både av VGR och kommunen i enlighet med detta avtal, se avsnitt I Västra Götalands län finns en särskild vägledning som beskriver samverkan och ansvarsfördelning gällande rehabilitering och habilitering för vuxna personer. (Länk) Det finns också gemensamt framtagna rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland. (Länk) 3.8 Personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk ska erbjudas hälso- och sjukvård i enlighet med detta avtal, se avsnitt VGR och kommunerna i Västra Götaland har upprättat en överenskommelse enligt (8 a och 8 b HSL respektive 5 Kap. 8 a och 9 a SoL) om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning och för personer med missbruk. Överenskommelsen är ett underavtal till hälso- och sjukvårdsavtalet och reglerar samarbete och ansvarsfördelning för de båda målgrupperna. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

44 Beslut om egenvård Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt och beslutat att en patient själv eller vårdnadshavare kan utföra och ansvara för. I de fall då patienten behöver praktisk hjälp med egenvården behöver den legitimerade yrkesutövaren samråda med den som ska hjälpa patienten, för att bedöma samt dokumentera om hälso- och sjukvårdsinsatsen kan ske på ett patientsäkert sätt. I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter har parterna fastställt gemensamma rutiner som ska tillämpas i Västra Götaland. (Länk) 3.10 Läkemedel Läkemedelsbehandlingar är en integrerad del i hälso- och sjukvården och ingår därmed i regelverk för samverkan mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland. En särskild samverkansgrupp hanterar gemensamma läkemedelsfrågor mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Läkemedelsgenomgång ska utföras enligt VGR:s regionala medicinska riktlinje. (Länk) Ansvarig sjuksköterska bör medverka vid läkemedelsgenomgång. VGR ansvarar för kostnader, exklusive patientens egenavgift, avseende läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen och som är förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner till enskild patient Akutläkemedelsförråd VGR tillhandahåller akutläkemedelsförråd avsedda för patienter med kommunal hälso- och sjukvård. Akutläkemedelsförråd och dess sortiment beslutas av VGR. (Länk) Läkemedlen i förrådet kan användas för akut ordination eller för att behandla under en begränsad tidsperiod (t.ex. antibiotikakur). VGR ansvarar för läkemedelskostnaderna och kontrollen av de kommunala akutläkemedelsförråden. Kommunen har kostnadsansvaret för transporten av läkemedel till förråden Dosexpedition Dosexpedition beslutas av läkare som tar ställning till att kriterier enligt regional medicinsk riktlinje för dosexpedition är uppfyllda. Samråd ska ske med patienten alternativt närstående och/eller sjuksköterska. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

45 Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter som hälso- och sjukvården tillhandahåller ska vara CE- märkta utifrån det medicintekniska direktivet. Förskrivning av medicintekniska produkter (hjälpmedel för det dagliga livet och medicinteknisk behandling) är en del av vård och behandling och följer hälso- och sjukvårdsansvaret Personliga hjälpmedel Parterna har tagit fram gemensamma riktlinjer och produktanvisningar, Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, där bland annat kostnadsansvar och förskrivningsrätt beskrivs. (Länk) VGR har kostnadsansvar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till 18-årsdagen. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där VGR alltid har ansvaret. I varje produktanvisning anges fördelning av kostnadsansvar för den aktuella produkten. Förtroendeförskrivning kan ske på annan sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar enligt handbokens anvisningar. Detta för att underlätta en obruten vårdkedja Läkemedelsnära produkter Parterna har antagit gemensamma riktlinjer för förskrivning av läkemedelsnära produkter. (Länk) Dessa är samlade i handböcker för respektive område: - Diabetes - Inkontinens, blås- och tarmdysfunktion - Stomi - Sondmatningstillbehör och nutritionspump. Se avsnitt Förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Fördelningen av statsbidrag för inkontinensprodukter regleras i samarbetsavtal mellan parterna. Kommunen ansvarar för förskrivning av förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion till personer i kommunal hälso- och sjukvård. (Länk) Diabeteshjälpmedel och stomiprodukter VGR bär kostnaden för diabeteshjälpmedel och stomiprodukter. Förtroendeförskrivning kan ske av behörig personal inom kommunen enligt Handbok vid förskrivning av Diabeteshjälpmedel (Länk) samt Handbok vid förskrivning av Stomihjälpmedel. (Länk) Spolvätskor Spolvätskor för katetersättning och kateterspolning samt behandling som kräver steril produkt och där kranvatten inte bör eller får användas förskrivs på recept. VGR ansvarar för kostnaderna för de produkter som ingår i VGR:s Rutin för förskrivning av CE-märkta produkter. (Länk) Övriga medicintekniska produkter VGR tillhandahåller även andra medicintekniska produkter till patienter som har sin hälso- och sjukvård i hemmet. Medicintekniska produkter som ordineras av läkare är ett ansvar för VGR. Generellt gäller att den vårdgivare som förskriver produkten är kostnadsansvarig. För sårläkningsartiklar och kompressionsförband finns ett avtal där det framgår vilka produkter VGR respektive kommunen har kostnadsansvar för. (Länk) 3.12 Livsmedel för särskilda näringsändamål Barn under 16 år kan erhålla Livsmedel för särskilda näringsändamål enligt läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13). VGR subventionerar livsmedel för särskilda näringsändamål till barn samt till personer från och med 16 år, enligt särskilt regelverk. (Länk) Kostnadsansvaret mellan VGR och kommunen regleras i tilllämpningshänvisningen. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

46 Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård VGR har, enligt tandvårdslagen (1985:125), ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till personer med vissa funktionshinder och med stort behov av vård och omsorg för att dessa personer ska ges större möjlighet till god munhälsa. Berörda personer ska årligen erbjudas avgiftsfri munhälsobedömning och individuell rådgivning. Målgrupper: - Personer som har behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser enligt HSL och/eller SoL. - Personer som omfattas av LSS. VGR och kommunen är enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) skyldiga att samverka så att berörda personer identifieras och får tillgång till det särskilda tandvårdsstödet. Kommunen identifierar, utfärdar intyg och informerar berörda personer och deras närstående och VGR erbjuder undersökningar och behandlingar. En gemensam överenskommelse ska upprättas mellan parterna som reglerar samverkan, uppföljning samt utvärdering av målgruppens tillgång till nödvändig tandvård Vårdhygien Både kommunen och Västra Götalandsregionen har ansvar för att förebygga och förhindra smittspridning och infektioner i vård och omsorg. VGR:s vårdhygienenheter har i uppdrag att bistå kommunerna med vårdhygienisk experthjälp enligt VGR:s riktlinjer Omhändertagande av avlidna Det är läkarens ansvar att konstatera dödsfall. Efter överenskommelse kan sjuksköterska utföra undersökningen för att fastställa att döden har inträtt, förutsatt att dödsfallet är förväntat. Att ta hand om och stå för transport och förvaring av avlidna ingår i respektive huvudmans ansvarsområde. Transport till och från sjukhus för obduktion eller borttagande av implantat är VGR:s ansvar även om patienten ingår i kommunens hälso- och sjukvårds ansvar. (SOSFS 2005:10) Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar i samband med dödsfall regleras i föreskriften HSLF-FS 2015:15. (Länk) 3.16 Asylsökande Hälso- och sjukvård till asylsökande är VGR:s ansvar. För dessa personer har kommunen inget hälso- och sjukvårdsansvar, detta gäller även patienter med behov av sjukvård i boendet Tjänsteköp Lokala avtal om tjänsteköp kan ingås under förutsättning att båda parter är överens och att det på alla sätt uppfyller Hälso- och sjukvårdsavtalet i övrigt. I det lokala avtalet kommer parterna överens om formerna för tjänsteköp. I detta bör framgå vem som har mandat att besluta om tjänsteköp och på vilket sätt information och kommunikation sker parterna emellan. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

47 Avtalsvård 4.1 Tillämpningsanvisningar För praktisk tillämpning av detta hälso- och sjukvårdsavtal finns av parterna gemensamt framtagna tillämpningsanvisningar, med bland annat vägledande patientfall, som ska användas av alla vårdgivare inom VGR och kommuner i Västra Götaland. Tillämpningsanvisningarna fastställs och revideras av Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG och utgår från den ansvarsfördelning som regleras i detta avtal. Syftet är att ge stöd och vägledning för jämlik och patientsäker vård samt att underlätta samarbetet mellan vårdgivarna. 4.2 Gemensam stödstruktur Den gemensamma stödstruktur som ska förvalta och utveckla intentionerna med det gemensamma Hälso- och sjukvårdsavtalet bygger på den vårdsamverkansstruktur som finns delregionalt samt regionalt i Västra Götaland. Den gemensamma samverkansstrukturen ska fokusera på förbättringsarbete utifrån systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman ska ställa krav på sina vårdgivare att delta i den gemensamma samverkansstrukturen. Det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR samordnar frågor rörande avtalet och kan vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet, ta initiativ till en översyn. Gemensamma it-stöd En välfungerande informationsöverföring mellan individer och olika aktörer behövs för att information ska kunna överföras på ett säkert och effektivt sätt och samtidigt underlätta koordinering av insatser till den enskilde. Varje part har ansvar för att it-stöd är kända hos berörda verksamheter och att rutinerna följs. Gemensamma it-stöd ska följas upp och utvecklas för att stödja intentionerna i avtalet. 4.3 Avvikelser 4.4 Tvister Tvister mellan parterna om tolkning av avtalets innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Tvist av principiell karaktär kan lyftas till VVG. Patientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning, i väntan på långsiktig lösning. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till VVG som ska bereda frågan inom 30 dagar. Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Inom ramen för detta avtal sätts fokus på avvikelser gällande åtaganden enligt detta avtal och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Varje delregionalt vårdsamverkansområde ska regelbundet rapportera till VVG. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från VVG. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtgärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i detta avtal hanteras inom ramen för uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet. LOKALT DELREGIONALT REGIONALT Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

48 Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet Detta avtal ska följas upp årligen. De delregionala vårdsamverkansgrupperna lämnar rapport enligt anvisningar från VVG. Rapporten bör innehålla: - Följsamhet till avtalet fokus på uppföljningsområden enligt anvisningar. - Uppföljning av ramavtal om läkarmedverkan. - Uppföljning av länsöverenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. - Uppföljning av rutinen för samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL. - Övriga gemensamma rutiner enligt anvisning. 5 Gemensamma utvecklingsområden Den demografiska, medicinska och tekniska utvecklingen innebär att en ökande andel av sjukvårdsinsatserna kommer att utföras i hemmet. Sjukvårdshuvudmännen har en gemensam utmaning i att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer. Utvecklingsåtaganden Gemensamma mobila vårdformer. Förebyggande insatser för riskgrupper. Förändrad vårdlogik från reaktivt till proaktivt arbete. Utvecklingsarbete kring de mest sjuka äldre. Samverkan kring patienter med specialiserad och avancerad vård i hemmet. Utarbeta ny överenskommelse utifrån kommande lagförslag Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Gemensamma strategiska beslut om e-hälsa, it-stöd och informationsförsörjning. - It-stöd ska kunna omhänderta överföring av medicinsk information, information om rehabilitering och omsorg, aktuella läkemedelsordinationer samt avvikelserapporter i samverkansfrågor. - Individens perspektiv och behov är i centrum för utveckling av nya digitala lösningar. Gemensamma utmaningar: Utarbeta gemensam strategi för kompetensförsörjning och kompetensutveckling för Västra Götaland. Säkra kompetens till områden med stora avstånd till tätorter. Anordna gemensamma utbildningar och kurser inom områden som avtalet reglerar. Ta fram länsgemensamma riktlinjer utifrån nationella riktlinjer och vårdprogram för de gemensamma patientgrupperna. Resurser - Utforma ersättningsmodeller och patientavgifter så att intentionerna i avtalet stödjs. - Skapa mervärde för patienter genom att använda de gemensamma resurserna effektivt. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

49 Avtalets 50 parter Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås Stad Dals-Eds kommun Essunga kommun Falköpings kommun Färgelanda kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs Stad Götene kommun Herrljunga kommun Hjo kommun Härryda kommun Karlsborgs kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lysekils kommun Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun Partille kommun Skara kommun Skövde kommun Svenljunga kommun Strömstads kommun Sotenäs kommun Stenungsunds kommun Tanums kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Tjörns kommun Tranemo kommun Trollhättans stad Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Vara kommun Vårgårda kommun Vänersborgs kommun Åmåls kommun Öckerö kommun Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

50 Grafisk formgivning: Anna Karlsson, kommunikatör, Västra Götalandsregionen och VästKom

51 Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Gäller från och med den 1 april 2017 Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland.

52 2 Innehåll 1 Allmänt om överenskommelsen s Bakgrund s Syfte s Parter s Giltighetstid s Målgrupper s.3 2 Utgångspunkter s Individens behov i centrum s Brukarinflytande s Lagstiftning s Nationella riktlinjer ger s.4 rekommendationer om insatser 3 Ansvarsområden s Personer med psykisk s.5 funktionsnedsättning 3.2 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel s Personer med samsjuklighet s Barn och ungdomar med s.7 sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik 3.5 Ansvar vid placering utanför hemmet s Personer i psykiatrisk tvångsvård s Samordnad individuell plan, SIP, s.9 verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen 4 Genomförande s Tillämpning s Avvikelser s Tvister s Uppföljning s.10 5 Gemensamma s.11 utvecklingsområden 1 Allmänt om överenskommelsen 1.1 Bakgrund Överenskommelsen om samarbete mellan Västra Götalandsregionen, VGR, och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Länk) och ersätter tidigare överenskommelse för personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen ska stärka samverkan mellan kommun och VGR för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgrupperna. Den behandlar även hur uppföljning och utvärdering ska bedrivas samt hur tvister ska lösas. Framtagandet av överenskommelsen har skett som en delprocess i hälso- och sjukvårdsavtalsprocessen och representanter för anhörig- och brukarföreneningar har deltagit i den partssammansatta arbetsgruppen. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

53 Syfte Syftet är att personer inom målgrupperna ska ges möjlighet till återhämtning och delaktighet i samhällslivet på samma villkor som andra. Vård, stöd och insatser ska bidra till att individen behåller och/eller förbättrar sin hälsa samt sina funktioner inom livsområden som boende, sysselsättning och mellanmänskliga relationer. Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som är samordnade mellan kommunens och Västra Götalandsregionens verksamheter och upplevs som en välfungerande helhet. Individen ska inte hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför inte få den hjälp som hen behöver. 1.3 Parter Parter i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av kommunfullmäktige respektive regionfullmäktige. Om kommunen eller VGR tecknar avtal med någon annan och överlåter uppgifter de har ansvar för, ska denna överenskommelse tillämpas. Respektive huvudman ansvarar för att verkställa sitt åtagande inom den egna organisationen. 1.4 Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har part möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- sjukvårdsavtalet i Västra Götaland (Länk) vilket innebär att överenskommelsens giltighet är beroende av ett gällande huvudavtal. 1.5 Målgrupper Målgrupperna för överenskommelsen är personer i alla åldrar med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk som har behov av insatser från både kommunen och VGR:s hälso- och sjukvård. Överenskommelsen omfattar även personer med samsjuklighet, barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, personer placerade på HVB-hem samt i psykiatrisk tvångsvård. 2 Utgångspunkter 2.1 Individens behov i centrum Vården och stödinsatserna ska planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Det är viktigt att utgå från individens egen målsättning för insatserna. Verksamheterna ska underlätta för den enskilde och/eller närstående att vara delaktig och fatta beslut som rör den egna personen. I huvudmännens samverkan är det av särskild vikt att beakta barnens bästa. Verksamheterna inom kommunen och VGR har ett gemensamt ansvar att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att huvudmän har olika syn på verksamhets- och kostnadsansvar. Även om kostnadsansvaret är oklart ska individens behov av utredning eller behandling fullföljas utan dröjsmål. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

54 Brukarinflytande En utgångspunkt i samverkan mellan huvudmännen är att öka enskildas och brukarorganisationers medverkan för att utveckla vård- och stödinsatser. Personer med egna erfarenheter av psykisk sjukdom/missbruk är en viktig källa till kunskap. Det är angeläget att deras erfarenheter och önskemål tas tillvara. Brukare och brukarföreträdare ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande när frågor kring samverkan enligt denna överenskommelse planeras och följs upp både på lokal, delregional och regional nivå. 2.3 Lagstiftning Överenskommelsen bygger på en lagstiftad skyldighet om samarbete kring två målgrupper och en generell skyldighet att samverka på individnivå. Samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Sedan den 1 januari 2010 är landsting/region och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 a ) och i Socialtjänstlagen, SoL (5 kap 8 a ) skyldiga att ha överenskommelser om samarbetet när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samarbete kring personer med missbruk Sedan den 1 juli 2013 är landsting och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 b ) och i socialtjänstlagen, SoL (5 kap 9 a ) skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samordnad Individuell plan, SIP Den 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Initiativ till SIP kan även tas av den enskilde eller närstående. I Västra Götaland har VGR och kommunerna genom VästKom fastställt gemensamma riktlinjer för samordnad individuell plan, SIP. 2.4 Nationella riktlinjer ger rekommendationer om insatser Socialstyrelsen anger, i vissa fall, genom nationella riktlinjer vilka insatser som huvudmännen i första hand ska genomföra för personer som omfattas av överenskommelsen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende är viktiga exempel på detta. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

55 Ansvarsområden Kommunen ska främja invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunen ska erbjuda stöd till meningsfull sysselsättning, försörjning, bostad och utbildning. Kommunen erbjuder också insatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Västra Götalandsregionen ska medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador genom att erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård. Hälso- och sjukvården ges av primärvården, habiliteringen, tandvården och den somatiska och psykiatriska specialistvården. 3.1 Personer med psykisk funktionsnedsättning Målgruppen består av personer oavsett ålder med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara direkt effekt av funktionsnedsättningen. Svårigheterna ska ha funnits, eller kan antas komma att bestå, under en längre tid. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Utreda och utfärda biståndsbesut på grund av psykisk funktionsnedsättning: - Utredning och bistånd/insats enligt SoL och LSS. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. - Utreda, ansöka om och verkställa vård enligt LVM. Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter hens behov. Erbjuda meningsfull sysselsättning och/eller stöd till att arbeta eller studera. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att: Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död och även uppmärksamma behovet av tandvård. Uppmärksamma och behandla självskadebeteende. Arbeta med suicidprevention. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

56 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Målgruppen omfattar personer oavsett ålder med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Missbruk innebär att bruket av drogen påverkar individen eller hens omgivning negativt. Missbruket går ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola, men leder också till ökad risk för fysisk skada. I fråga om narkotika räknas ofta en användare som missbrukare oberoende av mängd, eftersom narkotikainnehav/bruk är kriminaliserat. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens insatser och verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Göra utredning av behov och bedömning av insatser, stöd och behandling för missbruks- och beroendeproblem: - Utredning och bistånd/insats enligt SoL. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVM. Erbjuda stöd till boende och sysselsättning. Arbeta med återfallsprevention. Ge motiverande och familjeorienterade insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Ge stöd till barn som har en förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Medverka vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att: Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Ge tvärprofessionella behandlingsinsatser som. inkluderar psykologiska behandlingsmetoder. Identifiera samsjuklighet och säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död samt bedriva smittskyddsarbete och tandvård. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Fullfölja anmälningsskyldighet enligt gällande lagar. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Initiera samverkan kring tillnyktring. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

57 Personer med samsjuklighet Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomar, psykiska och/ eller somatiska samtidigt. Samsjuklighet fördröjer och försvårar många gånger behandling och återhämtning. Samsjuklighet är ofta vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem. Personer med samsjuklighet löper en större risk för allvarliga skador, sjukdomar och förtida död. Både kommunen och VGR har ett ansvar för att tidigt identifiera samsjuklighet och att särskilt uppmärksamma denna problematik hos ungdomar. Båda huvudmännen ska säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas. Uthållighet och kontinuitet ska prägla vården och insatserna. 3.4 Barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (Västbus) Målgruppen är barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Den sammansatta problematiken innebär att barnet/ ungdomen har svårigheter inom flera livsområden som exempelvis skola, hemmiljö och socialt samspel. Denna överenskommelsen ska stärka samverkan mellan parterna för att målgruppens behov av vård, stöd och behandling ska tillgodoses. Länets kommuner och VGR har antagit gemensamma riktlinjer och rutiner för samverkan kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, Västbus. Riktlinjerna omfattar kommunernas socialtjänst och skola och VGR:s primärvård, barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomspsykiatri. (Länk) Hantering av avvikelser och tvister ska ske i enlighet med punkterna 4.2 och Ansvar vid placering utanför hemmet av personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk (Hem för vård och boende, familjehem och hem för viss annan heldygnsvård) Hem för vård och boende, HVBhem, är en verksamhet som bedriver behandling, omvårdnad och stöd till barn, ungdomar, vuxna eller familjer med någon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde. Hem för viss annan heldygnsvård är ett tillfälligt boende som ger möjlighet till avlastning för anhöriga eller rehabilitering för individen. Båda huvudmännen ska sträva efter att minska behovet av placeringar genom att själva tillhandahålla individanpassade vård- och stödinsatser. Innan frågan om placering aktualiseras ska huvudmännen ha kommit fram till att resurser i närmiljön är uttömda och att den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt än genom placering. Om en placering bedöms nödvändig ska en placering inom det egna länet i första hand väljas. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

58 8 Ansvar Varje huvudman ansvarar för bedömning, utredning, insatser och uppföljning utifrån sitt uppdrag. Kommunen ansvarar för sociala insatser enligt SoL, LSS, LVU och LVM samt skolgång enligt skollagen. VGR ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Båda huvudmännen har rätt att själva utföra insatserna eller träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra uppdraget. Socialtjänsten har det yttersta samordningsansvaret för placeringen i sin helhet. Vid placering av barn är barnens hälsa och skolgång de enskilt viktigaste faktorerna att ta hänsyn till. Gemensam planering Inför en placering där båda huvudmännen är delaktiga, ska en samordnad individuell plan eller motsvarande upprättas där ansvarsfördelningen tydliggörs. Vid placering ska särskilt beskrivas: - målsättning med placeringen. - individens önskemål. - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - om huvudmännen själva utför insatsen eller om de utförs av annan part. - hur skola/sysselsättning tillgodoses Överenskommelse om kostnadsansvar Huvudregeln är att varje huvudman ansvarar för de kostnader som kan knytas till var och ens ansvar för vård, stöd och insatser, oavsett om insatserna utförs av huvudmannen eller om avtal med annan part upprättats. Varje placering ska föregås av en överenskommelse om kostnadsansvar mellan huvudmännen, oavsett vilken huvudman som gör placeringen. I den skriftliga kostnadsfördelningen ska det framgå: - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - hur hälso- och sjukvårdsinsatser ska tillgodoses. - fördelning av kostnader i kronor eller procent. I de fall HVB tillhandahåller både socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvårdsinsatser och fördelningen mellan dessa är oklar kan huvudmännen dela på kostnaden utifrån en schablon där VGR betalar en tredjedel och kommunen två tredjedelar av placeringskostnaden, om inget annat är överenskommet. I takt med att den enskildes behov förändras ska parterna bedöma om och hur kostnadsfördelningen ska justeras. Då placering sker akut bör kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 30 dagar efter placeringen. Kostnaden för akutplaceringen ligger kvar på placerande huvudman till dess att ansvars- och kostnadsfördelning fastställts. Uppföljning Uppföljning av den enskildes placering ska ske gemensamt och regelbundet av huvudmännens berörda verksamheter. Inför avslut av placering ska gemensam planering för vidare insatser göras. 3.6 Personer i psykiatrisk tvångsvård En person som lider av allvarlig psykisk störning, som utgör en fara för sig själv eller sin omgivning, och som inte frivilligt samtycker till vård, kan tvingas till vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. En person med allvarlig psykisk störning som begått brott kan som påföljd dömas till rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. En person som är häktad eller fängslad och som får en psykisk störning, kan också överföras till rättspsykiatrisk vård. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är: Att medverka vid samordnad vårdplanering inför utskrivning från slutenvård och vid upprättande av SIP. Insatser enligt SoL och LSS vid permission från slutenvård. Insatser enligt SoL och LSS vid öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet, med undantag av tvångsåtgärder. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

59 9 Viktiga delar i Västra Götalandregionens ansvar för målgruppen är att: Erbjuda behandling i slutenvård enligt LPT och LRV. Besluta om permission från sluten tvångsvård. Ansöka till allmän förvaltningsdomstol om övergång till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Genomföra samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL, vid utskrivning från slutenvård i samråd med kommunen. Erbjuda behandlings- och rehabiliteringsinsatser i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. I samråd med kommunen föreslå förvaltningsdomstolen placering i boende. Vid placering gäller den under punkt 3.5 beskrivna ansvarsfördelningen. Upprätta en SIP vid utskrivning från öppen tvångsvård till frivillig öppenvård om behov finns av insatser från båda huvudmännen. Betalningsansvarslagen är tillämplig även vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. En förutsättning är att patienten bedöms vara utskrivningsklar av ansvarig läkare samt att förvaltningsrätt fattat beslut om öppen tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. En patient är utskrivningsklar när behandlande läkare bedömer att behandling i slutenvård inte längre behövs. Kommunens betalningsansvar inträder om personen inte får de insatser som hen har behov av enligt SoL/LSS och därför blir kvar i slutenvård enligt HSL (frivillig vård). 3.7 Vårdplaneringen - verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen Samordnad individuell plan, SIP En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Planen ska innehålla: 1. Insatser den enskilde behöver. 2. Huvudmännens ansvar. 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och landstinget. 4. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Upprättande och uppföljning av SIP ska ske enligt de riktlinjer som antagits av Västra Götalandsregionen och Västkom. (Länk) Samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen SVPL tilllämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

60 Genomförande 4.1 Tillämpning Överenskommelsen ska verkställas på lokal nivå, nära brukaren. Detta förutsätter en organiserad delregional och lokal samverkan mellan huvudmännen så att överenskommelsen kan tillämpas lokalt. Vid framtagande av lokala tillämpningar ska brukar- och anhörigföreningarna ges möjlighet att delta. I den lokala samverkan ska också det gemensamma förebyggande arbetet beaktas. 4.2 Avvikelser Avvikelsehantering enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Här avses avvikelser från åtaganden enligt denna överenskommelse och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Från respektive delregionalt vårdsamverkansområde ska en rapport redovisas regelbundet till Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från VVG. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtgärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i denna överenskommelse hanteras inom ramen för uppföljning av Hälsooch sjukvårdsavtalet. 4.3 Tvister Tvister ska hanteras enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Tvister mellan parterna om tolkning av överenskommelsens innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Om en tvist inte kan lösas inom delregional vårdsamverkan kan den lyftas den till VVG som utfärdar rekommendation om hantering av ärendet. Patientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning, via SIP, i väntan på lösning. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till VVG som ska bereda frågan inom 30 dagar. 4.4 Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen ska ske enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att den följs upp årligen enligt anvisningar av VVG. Tillgänglighet, samordning och kvalitet i insatser ska bland annat vara i fokus. Uppföljning placeringar HVB-hem Gemensam uppföljning av förslaget om tillämpning vid placering HVBhem, (volymer, motiv samt vård och behandlingsinnehåll). Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

61 Gemensamma utvecklingsområden Huvudmännen har identifierat några viktiga utvecklingsområden att samverka kring för att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg. Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Genom årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL ges huvudmännen stöd i arbetet med att erbjuda befolkningen individanpassade och effektiva insatser av god kvalitet inom området psykisk hälsa. Inom ramen för detta tas en länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa fram för att stärka förutsättningarna för ett långsiktigt arbete som bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan parterna. Syftet är att tillsammans utveckla insatser inom området psykisk hälsa, och också för personer som denna länsöverenskommelse omfattar. Integrerade mottagningar I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende bedömer socialstyrelsen att det krävs en utökad samverkan mellan kommuner och landsting för att kunna införa riktlinjerna och för att kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser samt en integrerad vård och behandling. Utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet. Integrerade mottagningar underlättar en smidig och integrerad vård och behandling. Integrerade arbetssätt Personer med komplex problematik och omfattande vårdbehov behöver ofta samordnade insatser. Case management, vård- och stödsamordning och ACT är exempel på integrerade arbetssätt. Insatser för ungdomar med missbruk Missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna är ofta komplext och samsjuklighet är vanligt. En avgörande framgångsfaktor för denna målgrupp är att huvudmännens insatser samordnas och att behandlingsutbudet utvecklas. Utvecklingsarbetet bör omfatta samtliga delar av vården samt hur denna organiseras. Samverkan kring berusade och drogpåverkade personer Det finns behov av att utveckla samverkan på organisations- och individnivå kring personer med missbruk, för att tidigt fånga upp, lösa vårdbehov i samband med tillnyktring och om möjligt i en samordnad individuell plan ge fortsatt stöd och behandling från primärvård, specialistvård och socialtjänst. Samverkan kan utvecklas tillsammans med polismyndigheten, för omhändertagande av berusade och drogpåverkade personer. Samverkan kring upphandling av HVB-platser Huvudmännen bör utreda förutsättningarna för att utveckla ett samarbete i upphandlingsförfarandet av HVB-platser. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

62 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Frida Mellgren, Sammanställning avseende inkomna lex Sarah rapporter Sammanfattning I socialnämndens rutiner för hantering av missförhållanden (lex Sarah) står angivet att nämnden ska få ta del av sammanställning gällande inkomna lex Sarah rapporter för att kunna se mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Vid socialnämndens sammanträde i januari redovisas den totala sammanställningen för 2016 avseende inkomna lex Sarah rapporter. Förslag till beslut Socialnämnden tar del av sammanställning för 2016 avseende inkomna lex Sarah rapporter. Ärendet I socialnämndens rutiner för hantering av missförhållanden (lex Sarah) står angivet att nämnden ska få ta del av sammanställning gällande inkomna lex Sarah rapporter för att kunna se mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Sammanställningen ska redovisas kvartalsvis. Eva Andersson Förvaltningschef Frida Mellgren Utredare Beslutet skickas till Förvaltningschefen Avdelningschef vård och omsorg Avdelningschef LSS och socialpsykiatri Avdelningschef IFO Utredare Bilaga/bilagor Sammanställning Inkomna lex Sarah rapporter 2016 Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

63 Sid 1/3 Sammanställning Inkomna lex Sarah rapporter 2016 Enhet Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt antal inkomna rapporter per enhet Hemtjänsten Lysekil Hemtjänsten Brastad Hemtjänsten Skaftö Lysekilshemmet Skärgårdshemmet Stångenäshemmet Gullvivan Dagverksamhet SoL Badhusberget Föreningsgatan 22 Föreningsgatan 26 Kronberget Tornvägen 1 1 Linden Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

64 Sid 2/3 Enhet Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt antal inkomna rapporter per enhet Ekgatan Personlig assistans Boendestöd LSS Kortids Stöd och resurs IFO 1 1 Totalt antal inkomna rapporter per månad Identifierad grundorsak Brister i utförande av insats 6 rapporter Beviljad insats ej utförd 8 rapporter Våld mellan brukare 8 rapporter Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 2 rapporter Utredningen visar att detta skulle ha rapporterats som en social avvikelse 8 rapporter Ekonomiskt övergrepp 2 rapporter Förlust av läkemedel 2 rapporter Brister i informationsöverföring 1 rapport Oprofessionell relation 1 rapport Bristande följsamhet till metod, arbetsplan, rutin, genomförandeplan 2 rapporter Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

65 Sid 3/3 Konsekvenser Inga konsekvenser Mindre (1) Måttlig (2) Betydande (3) Katastrofal (4) Analys och kommentar till sammanställningen Under 2016 har 41 lex Sarah rapporter inkommit till förvaltningen. 6 av dessa 41 händelser har bedömts bidragit till betydande konsekvenser för den enskilde, med anledning av detta har 6 lex Sarah anmälningar till IVO gjorts under året. I flertalet av de lex Sarah utredningar som har genomförts har det uppmärksammats att det finns brister i kunskapen gällande den sociala dokumentationen hos personal inom stora delar av förvaltningen. Detta är ett återkommande mönster och en stor förbättringsåtgärd kopplat till denna brist är att en utbildningsinsats gällande dokumentation är inplanerad under våren. En av de 41 lex Sarah rapporterna har efter utredning bedömts vara en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada denna rapport hanteras istället som en lex Maria. Denna rapport återfinns därför inte bland statistiken ovan gällande; identifierade grundorsaker och konsekvenser. Rapporteringstendensen på Lysekilshemmet har ökat jämfört med föregående år, troligen på grund av incidenterna och erfarenheterna under hösten Lysekilshemmet utmärker sig i rapportering och har rapporterat 11 händelser under året. Värt att betona är dock att 8 av dessa rapporter är kopplade till samma grundorsak våld mellan brukare. Under november och december genomfördes en större utbildningsinsats gällande rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah och lex Maria. Under dessa två månader har 462 medarbetare inom samtliga verksamheter i socialförvaltningen fått samma information. En följd av detta är att avvikelserapporteringen har ökat och under december månad har det även inkommit 8 lex sarah rapporter, en klar ökning jämfört med övriga månader under året. I mars månad inkom det dock 9 rapporter, 4 av dessa inkom från Lysekilshemmet och var kopplade till samma händelse men med olika rapportörer, 3 av de 9 rapporterna upprättades på Gullvivan och var också kopplade till samma grundorsak. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

66 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Marina Lindblom, Rapport kostnad per brukare - KPB - komplettering Sammanfattning Vid Socialnämndens sammanträde 14 december 2016, tog Socialnämnden beslut om att ge förvaltningen i uppdrag att till nämndens sammanträde i januari 2017, komplettera upprättade handlingsplaner för vård och omsorg med uppgifter om ekonomiskt resultat. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens komplettering av upprättade handlingsplaner för vård och omsorg med uppgifter om ekonomiskt resultat. Ärendet Socialförvaltningen presenterade ett resultat av handlingsplaner utifrån genomlysningen Kostnad per brukare Socialnämnden tog del av rapporten och gav förvaltningen i uppdrag att till nämndens sammanträde i januari 2017, komplettera Vård och omsorgs handlingsplaner med uppgifter om ekonomiskt resultat. Förvaltningens synpunkter Ansvarig avdelningschef har tillsammans med ekonom, kompletterat handlingsplanerna med uppgifter om ekonomiskt resultat, på de åtgärder/aktiviteter, som det går att få fram ett förväntat resultat på. Eva Andersson Förvaltningschef Marina Lindblom Avdelningschef vård och omsorg Bilaga/bilagor Åtgärdsplan KPB Hemtjänsten Åtgärdsplan KPB SÄBO Beslutet skickas till Avdelningschef vård och omsorg Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

67 Åtgärdsplan, Kostnad per Brukare Enhet/verksamhet: Hemtjänsten Upprättad (datum): Åtgärd/aktivitet Förväntat utfall Ansvarig Start Klart Uppföljning Bilaga Handlingsplan/uppdrag Se över Avdelningschef November Lämnar över till schablontiderna Biståndsavdelningen 2016 biståndsavdelningen för Harmonisera ekonomi och verksamhet Lägga in HSL-statistik i systemet (schablontider) Mäta planerad tid, jämfört med schablontiderna (går inte att mäta utförd tid, saknar planeringsverktyg) Mäta utförd tid Visa våra förtroendevalda den Budget i balans Synliggöra vak och dubbelbemanning Respektive enhetschef Enhetschef Hemsjukvården Enhetschefer hemtjänsten Lysekil Socialchef/Avd.chef Vård och omsorg Enhetschefer ev.åtgärd. Oktober 2016 Varje tertial Se över vilken faktisk internbudget vi behöver kontra den internram (ekonomi) som vi blir tilldelade. Varje tertial För att kunna se hur mycket tid vi utför för brukarna av sjukvårdande insatser samt hur mycket övriga SoL beslut som utförs. Redan startat Varje tertial Görs inom hemtjänsten i centrala Lysekil, för att få fram följande; dubbelbemanning, ledsagning m.m. Antal timmar som vak samt Behöver ett planeringssystem/datasystem för att kunna mäta detta. Krävs upphandling. Föra egen statistik över hur många timmar/dagar som vak utförs. Föra in i MC. Föra

68 kostnad som uppstår vid vak etc. Se över praxis för biståndsbedömningen och generösa biståndsbeslut Mathämtning från restauranger Förbättring beställa via nätet samt tillfälliga utökningar Anpassa riktlinjer till nationell praxis. 100:-/portion räknat på lön för 30 minuter Avdelningschef Biståndsavdelningen Avdelningschef Biståndsavdelningen Avdelningschef Biståndsavdelningen Redan startat dubbelbemanning utförs Varje tertial Antal beviljade beslut Antal timmar/vecka Tertial IBIC Vid införandet blir det ökad kostnad Enhetschefer Minska antal ytterfall Enhetschefer Antal ytterfall enligt KPB. Antal brukare som har beviljade insatser mer än 28 h/v. Varje tertial Tillsyn nattetid, ska Enligt Donet Enhetschefer Antal brukare det vara andra sparar en som har beviljad lösningar? vårdsensor insats tillsyn :- /år/brukare. Om man kan spara in 2 årsarbetare natt och ha vårdsensor blir lönekostnaden till en aktivitet/objekt i Heroma, (lönekostnad) för lättare uppföljning. Genomföra översyn/jämförelse av befintliga beslut och nationell praxis Ändra biståndsbeslut till beställning via nätet? Se över hur många timmar vi utför inköp per vecka. Utreda närmare vilka brukare som kan vara aktuella. Motivera till SÄBO när behoven inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Stimulansmedel försvinner 2018? Hur ska vi se på tillsyn i kommunen? IT-stöd.

69 Styra upp användningen av bilarna 1,2 miljoner mindre Byte från stor bil 6250:-/mån till mellan bil 3750:-/ blir besparing på :-/år. Från stor bil 6250:- /mån till liten bil 3300:-/mån blir besparing på :-/år Enhetschefer Har minskat en bil i Centrala Lysekil efter flytten till Socialkontoret Se över rutterna i respektive grupp

70 Åtgärdsplan, Kostnad per Brukare Enhet/verksamhet: SÄBO Upprättad (datum): Åtgärd/aktivitet Resursfördelning Mäta utförd tid Synliggöra vak och dubbelbemanning samt tillfälliga utökningar Större enheter Anpassa arbetstiden/se över schema Minskad konsumtion av förbrukningsmaterial Städmaterial tillhandahålls av den enskilde Förväntat utfall Optimera resurserna Optimera resurserna Att den enskilde ska bekosta det, 200 kronor/månad i intäkter. Den boende får själv köpa in materialet Ansvarig Start Klart Uppföljning Bilaga Handlingsplan/uppdrag Behöver tas i samråd med Socialchef Behöver tas i samråd med Biståndsbedömda beslut på särskilt boende Inköp av planeringsverktyg Socialchef Enhetschefer Varje tertial Använda verksamhetssystemet optimalt Behöver tas i samråd med Socialchef Enhetschefer Behöver tas i samråd med Socialchef Enhetschefer Start december 2016 Avgift 1 g/månad på faktura

71 Effektivisera flödet in/utflytt SÄBO Städ externt flytt städ Fönsterputs cirka :- /år för VoO C:a 170:- /Dygn i förlorad intäkt för ett dygn vid en hyra på 5000:-/mån Bättre pris vid upphandling för hela kommunen. 0,5 arbetsdag för EC á 900:- x 12. Sparar arbetstid för :-/år Enhetschefer Enhetschefer Socialchef/Avd.chef VoO Hyreskontraktet styr utflytt, behöver ses över Upphandling behövs

72 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Marina Lindblom, Aktivitetsplan komplettering till Vård- och omsorgsplan Sammanfattning Vid Socialnämndens sammanträde 14 december 2016, tog Socialnämnden beslut om att godkänna förvaltningens förslag till vård- och omsorgsplan Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Aktivitetsplanen som är en bilaga till vård- och omsorgsplanen var vid förra sammanträdet 14 december 2016, inte färdigbehandlad. Nu är aktivitetsplanen för 2017, klar och bifogas tjänsteskrivelsen. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens komplettering till vård- och omsorgsplanen med att lägga aktivitetsplanen, som en bilaga till vård- och omsorgsplanen. Ärendet Socialförvaltningen presenterade ett förslag till vård- och omsorgsplan Nämnden godkände förvaltningens förslag. Till vård- och omsorgsplanen , ska bifogas en aktivitetsplan för 2017, som ska revideras en gång per år. Förslag till aktivitetsplan är nu klar och bifogas tjänsteskrivelsen. Förvaltningens synpunkter Ansvarig avdelningschef har tillsammans med enhetschefer, anhörigsamordnare och utredare identifierat de aktiviteter som vård och omsorg kommer att arbeta med/prioritera under Eva Andersson Förvaltningschef Marina Lindblom Avdelningschef vård och omsorg Bilaga Aktivitetsplan för Vård- och omsorgsplan Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

73 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON Beslutet skickas till Avdelningschef vård och omsorg Utredare Anhörigsamordnare

74 Sid 1/11 Aktivitetsplan för Vård- och omsorgsplan Upprättad: Reviderad: Dokumentansvarig: Marina Lindblom Strategi Aktivitet Ansvar Tidsplan Värdegrundsarbete 1. Informationsinsatser för brukare och deras anhöriga om att det finns lokala värdighetsgarantier i kommunen och vad brukarna kan förvänta sig av dessa. Informationsbroschyrer och anhörigträffar. Enhetschefer Information, utbildning och reflekterande dialog med anställda om värdegrunderna och värdighetsgarantierna så att anställda får förutsättningar att konkretisera värdegrund och värdighetsgarantier i handling 3. Uppföljning och utvärdering av hur värdighetsgarantierna fungerar i praktiken. Här är kontinuerlig dialog med brukare, deras anhöriga och anställda, genom t.ex. fokusgrupper, central. På arbetsplatsträffar Enhetschefer Fokusgrupper Enhetschefer Se över vård- och omsorgsverksamheternas presentations- och Vid behov revidera/utarbeta material Enhetscheferna Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

75 Sid 2/11 Strategi Aktivitet Ansvar Tidsplan informationsmaterial så att de lever upp till kraven öppet, enkelt och värdigt 5. Upprätta servicedeklarationer för verksamheterna inom vård och omsorg. Eventuellt kan värdighetsgarantierna ingå i dessa. Utarbeta servicedeklaration Avdelningschef + utredare 2017 Individens resurser och behov i centrum 1. Implementera IBIC Utbildningsplan Förvaltningschef, avdelningschefer och enhetschefer Tänka nytt och flexibelt när det gäller schemaläggning och anpassa oss till brukarnas behov Se över arbetsschema Enhetschefer Samarbete och utbyte mellan hemtjänst och särskilt boende när det gäller vardagsrehabilitering. Händerna på ryggen, hjälp till självhjälp Enhetschefer Regelbunden uppföljning av biståndsbeslut 5. Se över om biståndsbesluten kan utformas på ett sätt som ger ökad flexibilitet för brukaren, utan att det ger avkall på rättssäkerheten Uppföljning Chef Biståndsavdelningen Chef Biståndsavdelningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

76 Sid 3/11 Strategi Aktivitet Ansvar Tidsplan 6. Fokusgrupper på säbo i syfte att få kunskap om vad brukarna anser ger god kvalitet och gott liv i boendet Kostråd Enhetschefer SÄBO + Kostenheten Hälsofrämjande och förebyggande arbete 1. Uppsökande hembesök där alla över 80 år informeras om vad kommunen kan göra för att hjälpa dem och deras närstående 2. Fortsatt satsning på och utveckling av Trygg Hemgång 3. Öka kunskapen om ett rehabiliterande arbetssätt i hemvården. Detta kan ske genom att Trygg hemgång utbildar och handleder hemvårdsgrupperna, samt genom att hemvårdspersonalen medverkar vid Trygg hemgångs uppföljningsmöten hos den enskilde. Chef Biståndsavdelningen Utveckling, uppföljning Enhetschef Trygghemgång + Avd.chef VoO Samverkan Enhetschefer Stöd och avlastning till anhöriga. Fortsatt arbete med extern och intern information om kommunens anhörigstöd. 5. Utökad dagverksamhet för personer med demens för att avlasta anhörigvårdare. Anhörigsamordnaren Socialförvaltningen Ökat samarbete med primärvården om förebyggande arbete Arbetsrutin med vårdcentral om de personer som inte har Förvaltningens ledningsgrupp Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

77 Sid 4/11 Strategi Aktivitet Ansvar Tidsplan kommunal hälso- och sjukvård (Senior alert) 7. Öka förutsättningarna för socialt deltagande i samhällslivet genom främjande av mötesplatser a) Social dagverksamhet som en öppen serviceinsats Socialförvaltningen b) Möjlighet för alla att komma och äta lunch på säbo Socialchefen/Förvaltningschef Samhällsbyggnad Fokus på att förebygga ensamhet på särskilt boende 9. Vara en aktiv part i kommunens planering av bostadsförsörjningen för äldre Dagliga aktiviteter Enhetschefer Samverkan Lysekils kommun, Lysekilsbostäder m.fl Avsätta resurser till att samordna samarbetet med föreningsliv och andra samarbetspartners. Bjuda in alla frivilligorganisationer till ett 1:a möte Avdelningschef VoO + anhörigsamordnare Utveckla måltidsmiljön på särskilt boende 12. Medvetandegöra personalen om det hälsofrämjande arbetet Kostråd Enhetscheferna + kostenheten APT Enhetscheferna Anhörigstöd 1. Utveckla anhörigstödet i form av bistånd och serviceinsatser som är a) Utveckla skriftligt informationsmaterial. Anhörigsamordnaren 2017 Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

78 Sid 5/11 Strategi Aktivitet Ansvar Tidsplan formade efter anhörigas behov, så att det underlättar för yrkesverksamma anhöriga att fortsätta arbeta. Definition av vad insatsen innebär. b) Arbeta vidare med att erbjuda föreläsning/utbildning efter arbetstid. Prioriterade områden är demens, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och stroke. c) Utveckla insatsen avlösning i hemmet. Skriva rutiner för hur insatsen avlösning i hemmet ska utföras. d) Anordna anhörigträffar efter arbetstid. Prioriterade områden: demens och föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd. e) Underlätta samordningen av insatser, t.ex. genom ökad användning av SIP. Anhörigsamordnaren Biståndsavdelningen i samverkan med hemvården Anhörigsamordnaren Enhetschefer i samverkan med Prio-samordnaren Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

79 Sid 6/11 Strategi Aktivitet Ansvar Tidsplan 2. Arbeta aktivt för att nå anhöriga i ett tidigt skede med förebyggande fokus i samverkan med regionen. a) Arbeta aktivt efter samverkansrutinen personer med demens och deras anhöriga. Primärvården i samarbete med anhörigsamordnaren Arbeta vidare med att verksamheten har ett anhörigperspektiv i vård- och omsorgen. Anhörigperspektiv innebär att se, respektera, samarbeta, lyssna och göra anhöriga delaktiga i vård och omsorgen. b) Föräldrastöd/anhörigstöd. Informera och sprid kunskap om kommunens anhörigstöd till BUP, BVC, BMM, VC, skolan och Familjens hus. Arbeta aktivt med innebörden i ordet anhörigperspektiv inom respektive verksamhet. Anhörigsamordnaren Enhetscheferna Demens 1. Arbeta med att genomföra Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2. Tillämpa evidensbaserade metoder för demensvård 3. Kartlägga kompetensbehovet och bygga upp en struktur för kompetensutveckling i syfte att Utbildningsplan Enhetscheferna Utbildningsplan Enhetschefer Kompetenskartläggning Enhetscheferna Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

80 Sid 7/11 Strategi Aktivitet Ansvar Tidsplan tillvarata och höja personalens kompetens inom demens. 4. Utreda vilka behov av målgruppsanpassning som ökningen av antalet personer med olika demenssjukdomar för med sig. T.ex. om det finns behov av att inrätta specialenheter för grupper med särskilda behov eller en egen avdelning för korttidsvård av demenssjuka 5. Införa BPSD-registret inom hela verksamheten Omvärldsbevakning Avd.chef VoO i samverkan med utredare Implementera arbetssättet Enhetscheferna Utreda möjligheten att starta ett demensteam i hemvården Utreda vidare, studiebesök Kungsbacka Avd.chef VoO, anhörigsamordnare, MAS, enhetschef Hemsjukvård Utreda om det finns behov av en samordningsfunktion, som demenssjuksköterska eller demenssamordnare 8. Stöd och utbildning till anhöriga till demenssjuka (se utvecklingsområde Anhörigstöd) Hämta in underlag Avd.chef VoO Anhöriggrupp Anhörigsamordnaren Utveckla insatsen avlösning i hemmet Upprätta skriftliga rutiner Biståndsavdelningen i samverkan med hemvården Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

81 Sid 8/11 Strategi Aktivitet Ansvar Tidsplan 10. Utöka omfattningen av dagverksamhet för personer med demenssjukdom och utveckla dagverksamhet för yngre personer med demenssjukdom. Utreda behov Ansvarig enhetschef, avd.chef VoO i samverkan med utredare Personalförsörjning och kompetensplanering 1. Ta fram en kompetensförsörjningsplan, som grundar sig i en kompetenskartläggning, för alla yrkeskategorier inom vård- och omsorg. Kompetenskartläggning Enhetschefer i samverkan med personalavdelningen All tillsvidareanställd personal inom vård- och omsorg ska ha som lägst vård- och omsorgsutbildning eller liknande. 3. Tillvarata och utveckla kompetensen hos medarbetarna. Använda oss av webbutbildningar där det är möjligt. Nyrekrytering, erbjuda valideringsutbildning. Enhetscheferna Enhetscheferna Satsning på valideringsutbildning Socialförvaltningen Vidareföra försöket med unga servicearbetare sommaren 2016 till andra skollov. Enhetscheferna Inrätta tjänster som stödpedagoger till verksamheterna Avd.chef VoO, enhetschefer Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

82 Sid 9/11 Strategi Aktivitet Ansvar Tidsplan 7. Ett fortsatt arbete med ökad Socialchef sysselsättningsgrad Samverkan 1. Utarbeta och uppdatera rutiner för samverkan och för teamarbete. 2. Utarbeta rutiner för att alla med behov ska erbjudas samordnad individuell plan (SIP) 3. Ökad samverkan internt i samband med vård- och omsorgsövergångar inom kommunen 4. Regelbundna samverkansmöten mellan primärvård och kommunens hälso- och sjukvårdsenhet, Närsjukvårdsgruppen. 5. Utveckla former för samordnad vårdoch omsorgsplanering vid byte av vårdgivare. 6. Avsätta resurser till att samordna samarbetet med föreningsliv och andra samarbetspartners Enhetschefer, övriga avdelningar Socialförvaltningen Enhetschefer i samverkan med Prio-samordnaren Enhetschefer, legitimerad personal Socialchef, avdelningschefer MAS, enhetschef hemsjukvården Avd.chef VoO, anhörigsamordnaren Välfärdsteknologi Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

83 Sid 10/11 Strategi Aktivitet Ansvar Tidsplan 1. Tillhandahålla lättillgänglig teknik för Upphandling Socialchef, avd.chef VoO personal Informera äldre och deras anhöriga om ny digital teknik och motivera till användning 3. Införa e-tjänster till medborgarna t.ex. i form av fjärrtillsyn, SMS/chattkommunikation med brukare, bildkommunikation och digitalansökan via webben 4. Fortsatt användning av Nationell patientöversikt (NPÖ). Ge tillgång till NPÖ i plattor och i smartphones som applikation. 5. Införa läsplattor med tillgång till dokumentationssystem för all personal som arbetar ute i brukares hem och på säbo. 6. Telemedicin. Skype i plattorna så att man kan Skypa med läkare på mottagningen/sjukhuset/vårdcentralen vid uppföljningar för en effektivare verksamhet både i kommun och region. I samverkan med primärvård? Information Biståndshandläggare, enhetschefer VoO Upphandling Socialchef, avd.chef VoO Enhetschef Hemsjukvård Upphandling Socialchef, avd.chef VoO Avd.chef VoO, enhetschef hemsjukvård Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

84 Sid 11/11 Strategi Aktivitet Ansvar Tidsplan 7. Möjliggöra tillgång till fibernät för Upphandling Socialchef boende 2025 Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

85 Lysekils kommun Socialförvaltningen Biståndsenheten Enhet Antal lediga lägenheter Lysekilshemmet 4 på demensavd. Skärgårdshemmet 0 Stångenäshemmet 0 Skaftöhemmet 3 (1 används till växelvård och 1 har använts till korttidsvård, men inte just nu) Område Lysekil/centrum Lysekil/centrum väst Lysekil/Slätten Lysekil/Mariedal Antal beslut om plats, säbo Delegationsrapport till Socialnämnden enligt 4 kap 1 Rutin: Biståndshandläggare rapporterar på blankett till nämndsekreterare i SON vid det datum då övriga handlingar ska lämnas inför kommande nämndsammanträde. Avser månad Januari 2017 Lysekil/Syd 1 Stort omvårdnadsbehov av somatisk sjukdom Skaftö Brastad 4 Stort omvårdnadsbehov av somatisk sjukdom Orsak till beslut Väntat över 3 månader Väntar på Kompassen 1 har väntat 3 mån 12/1, har tackat nej till erbj Skaftö i okt

86 Lyse Datum: Namn: Anette Nyfjäll Biståndshandläggare, Biståndsenheten

87 Ekonomiskt utfall 2016 Redovisas på sammanträdet

88 Information från förvaltningschefen Redovisas på sammanträdet

89 LYSEKILS KOMMUN Kommunfullmä e s 200 Sammanträdesproto zot6-tz-t5 Avgift för kunskapsprov enligt alkohollagen samt ansökni serueringstillstånd Dnr: LKS zo16-6or I-YSEKI R ËG i$"i- iìi\t Ll i:. -f'op Z0t0 -tz- Z I 'Are"--' t6 û1t t86 Pl þ6 f\4un.ìit,0,. ITJT Socialnämnden har i beslut zo16-o9-or beslutat enligt förslag i en tjänsteskrivelse att begära av kommunfullmäktige att fatta beslut om avgifter för kunskapsprov enligt alkohollagen samt ansökningsavgifter. I ett förtydligande i skrivelse zot6-og-zz upprättad i kommunstyrelseförvaltningen påpekas att kommunfullmäktige sedan tidigare beslutat om avgifter för kunskapsprov och olika tillståndsavgifter men att det nu tillkommit en ny form av tillstånd. kuy.n e A^ 4** nå*,^"t o4*-, Enligt alkohollagen (zoro:16zz) 8 kap rog ges kommunerna rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar för serveringstillstånd. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens dänsteskrivelse zot6-rr-o9, med bilagor. Protokoll från kommunsffrelsen zo16-rr-3o, $ zr9 Jäv Patrik Saving (LP), anmdler jäv Yrkande Fredrik Lundqvist (LP): Att återremittera ärendet för att belysa konsekvenser för nãringen, till exempel ur ett turism och evenemangsperspektiv. Ronald Rombrant (LP), Håkan Smedja (V) och Yngve Berlin (K): Bifall till Fredrik Lundqvists förslag om återremiss. Fropositionsordning Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Proposition på Fredrik Lundqvists m.fl. förslag om återremiss mot att avgöra ärendet idag. Om kommunfulimäktige beslutar att avgöra ärendet idag, proposition på kommunstyrelsens förslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Fredrik Lundqvists m.fl. förslag om återremiss mot att avgöra ärendet idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet. Justenare: tn /:ú; 4*',j! ',1"'il,* Utdragsbestyrkande: \ \/i * üon ^'..

90 LYSEKILS KOMMUN Kommunfullmäktige Kommu nfullmäktiges beslut Sam ma nträdes protokol I zot6-tz-tg I (s+) Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet för att belysa konsekvenser för näringen, till exempel ur ett turism och evenemangsperspektiv. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Socialnämnden Justerare: Utdragsbesfyrkande:,'',it f 5 -' 'j {J'-

91 t a: HOGSKOLAN VÄST AVTAL LYSEKILS KOMMUN REGISTRATUREN S 20ffi :10- /b 66,4 /Uli) c//s 1(2) Dnr Avtal om samverkansforskning mellan Lysekil kommun och Högskolan Väst Avtalsparter Parterna. i detta avtalàr Högskolan Väst och Lysekil kommun. Avtalsperiod Detta avtal gàl7er ftån och med ,2-01, t:jl och med , LYS EKILS KOMMUN REGf STRATUREN So r 2016 :10- Bakgrund och syfte Lysekil ko nmun och Högskolan Väst har kommit överens om âtt under 201s-201g g.no^rarfoli't,a i\dnnss't samverkansproj ekt med fokus på Fáltsekreterâmâs uppsökande sociala arbete inom ramen föt förebyggandeenheten i Lysekils kommun. Kontaktpersoner I(ontakçerson Högskolan Väst Emma Sorbring Telefon: E-nost: ernma.sorblineøhv.se I(ontakþers on Lysekil I(ommun Annette Calner Telefon: E-oost: annctte.calner'ø.lvseldl.sc Ar lo* /b lat lsso ì-;aiù.,4cb Förutsättningar Parterna åtar sig attutföra det gemensa;mírra forskningsprojektet i enlighet med projektbeskrivningen, se brlaga 7. Högskolan Västs forskare ska tedovisa projektet för Lysekil kommun senast den 1, mars 2019 Därefter kommer resultaten av projektet att rapporteras i vetenskapliga publiceringar. Rätt t ll resultat Äganderätt till projektresultatet tillfallet upphovsmannen ellet dennes arbetsgivare i de fall arbetsgivaten I:'ar rãtt tìll projektesultaten enligt lag. Om det arbete som genererar projektresultatet har utförts gemensamt ska projektresultatet ägas gemensamt i lika delar. Pattetna äger dock tâtt att anvànda ptojektresultatet i sin fortsatta vetksamhet.,{.nn Liss och Anette Bolin, forskare i projektet, äger útt att använda allt projektresultat för fortsatt forskning och undervisning. Vid publicering ska den som sammanstället texten stå som författare, men den andre parten ska ha tillfrågats om denne vill delta i publiceringsarbetet.

92 LYSEKILS KCMMUhf REGISTRATUREN ) HÖGSKOLAN VÄST AVTAL At 2016 :10- Dnr Dt. l.l ôd. Kostnader i projektet Lysekil kommun ersäter Högskolan Väst med totalt21} 000 kronot föt Högskolans Västs del i projektet. Betalning Utbetalning sker efter rekvirering från Högskolan Väst. Betalningen föt hela uppdraget sker vid ett tillålle under Detta avtalàr upprättati Wå likalydande exemplzrvarav p^rternahar tag t var sitt. Lysekil Bibbi Ringsby Prefekt Högskolan Väst Christian Administrativ Lysekil kommun

93 BUV- Samverkansforskning Lysekils kommun & Högskolan Väst/Ann Liss Proi ekttitel/arbetstitel Projektbeskrivning Uppsökande socialt atbete - en gttinsövercktidande atbetsmetod í socialt atbete Kontaktuppgifter (Fotskaten) ( Vetenskaplig handledare) Ann Liss ann.liss@hv.se Anette Bolin anette.bolin@,hv. s e Bakgtund I(ommunfullmäktige i Lysekil fattade 24 mats 2011 beslut om âtt en batn- och ungdomspolitisk satsning i kommunen skulle genomförast. Syftet med denna riktade satsning v^t ^tt forbättta förutsättningarna" för bam och ungas uppväxtvillkor i Lysekil kommun. Resultatet av projektet lede till att undet hösten 2014 beslutade kommunfullmäktige att avsàtta ca 2 mitjoner kronot vartdera de närmaste tte åten, d.v.s. 2015, samt201,7, f& inrättande av en Förebyggandeenhet i kommunen2. Sedan jab201,5 är Förebyggandeenheten igang och har ett särskilt ansvat för barn, unga och deras familjer i Lysekils kommun. Förebyggandeenheten har idag fura anställda, vilkz àr jämt fördelade pâ wâ verksamheter. Den ena vetksamheten som benämns som familjens hus öppnades i oktober 2015 med uppdrag att bland ^înat"... fungera rzm evt samlingsþlats med fani!'eþrskolø, tippenforskola ochfonildragntpper. sattuerkan komner att ske med BMM, BVC, þrkan, sorialy'cinslen, biþliote,ker och andra aerksamheler som arbetar med barn ochfircildrar i kommunen''. Den zndra verksamheten utgörs av Erä fültsekreterâre som arbetat med uppsökande socialt arbete mot barn och unga. Sedan mitten av augusti 201,5 àr de två ültsekreterzrna pä plats och verkar i hela Lysekils kommun. 201, beslutade undertecknad tillsammans med uppdragsgivarrepresentanter gällande samverkansforskning i Lysekils kommun att föreliggande forskning kommer att fokusera på fötstesekretefatn s arbete och detuppsökande sociala atbetet. Lysekils kommun stfu inför samma utmaningat som flettalet kommunet i Sverige gör idag. I(ommunernas resuíser måste i allt högre grad snabbt ânpâssâs till samhällets komplexa förändringstakt, och samtidigt balansera mellan politiska ideologiska strävanden och beslut i relation till medborgliga förväntrringat.denna samhälleliga fördringstakt påvetkat i hög grad det sociala arbetet som verksamhetsfiált, vilket bland ^îfla;t innebär ständig anpassning utifrån både t +och+u nedom spolitiska. pdf 2 Den nya förebyggandeenheten är i dag organisatoriskt placerad direkt under kommuflstyrelsen, men kommer med stor sannolikhet i framtiden att ha sin hemvist inom ramen för socialförvaltningen (IFO) ansvatsområde "e7 4bt4f47f8fc0866b3b. htm I L

94 BUV- Samverkansforskning Lysekils kommun & Högskolan Väst/Ann Liss ganla och nya identifierade behov för attmotverka social exkludedng (Iftutagård 2013,Levtrt 2013,Ltnde & Svensson 201.3,L:rird1r:rist & Bakka 2}74,Petersson & Davidsson 201,6).I(anske dessa föränderinga processer kan sammanfattas med stöd av Börjeson & Börjeson (2015) som skriver "... det sociala arþetet -är' inte något ting der sociala arbetel 'þ/ir', rir i sttindig tillbliuelse" (a.a. s 21) Samtidigt skall de olika professionella aktöterna inom socialt arbete bevaka så att inte de snabba sliriftningarna àventynr det sociala atbetets centrala uppdrag och ansvat, att zrbeta med och bidra till att sä fãmänniskor som möjligtbamnx i utsatthet och utanförskap genom anpassade individuella insatser. Till detta ställs det också idag höga knv pà att det soci la arbetet skall vata evidensbaserat, visa på hög kvalitet och nå resultat- och måþp$illelse. Dessa eftersftävansmål och krav har lett till en stor nationell och internationell efteúrâgan på bland annatm;àtbarz metoder och olika m,àtbaø kvalitetsuwärderingssystem etc. F;fteútägan att kunna "ta mâttpâ" skeenden inom det sociala arbetets praxisfilt ät stolt, samtidigt som vi vet genom både nationell och intemationell forskning att det är just sjalva relattonen och alliansen mellan hiälpare och mottag re som har avgörande betydelse i vilken mån enskilda och gnrpper i samhället upplever att insatsen hjätpt och bidragit till positiv förändring (t.ex. Bötjeson & Börjeson 2015, Svanevie 201.1,Y on Greiff 2008, P ayne 201'5 ) En viktig förståelse och utgångspunkt kopplat till det uppsökande sociala atbetet àt att det àt svårt att mätaaafrân ovanstående n;amnda strävanden. Effektema av det uppsökande sociala arbetet är svårt att m^ta, då det sociala arbetet i hur-udsak bygget på relationer över tid och under process (Andersson 2010, Brolin 201.7, socizlstyrelsen 2009). Till detta finns också ett ^nna:t tttalat dilemma som handlaï om "...afi framtida re:ultat aaforeblgande arbete inre kan augöras uid tidpan,ëtenfor insatsen" (Hjortsjö 2005, s.54). Samtidigt måste det förebyggande sociala arbetet, precis som allt socialt arbete, få en legitimitet utiftån olika intewentionet, vilka vi vet inte ^îrlãt med automatik alltid ger önskat resultat. Hur en insats påvetkat enskild individ eller grupp kan vi aldrig förutspå med säkerhet." En insaß kan ge god ffikt, ingen efe,ët a//s eller till och med uara skadlig" (Freij,2006) Det finns en rød stìrdier som visar att det ptofessionella sociala uppsökande rbete handlat mycket om âtt ageni en "mitt i mellan" position. En position som bland ^nîatinnebär att â. ena sidan förhålla sig tüi cie organisatoriska ramarna såsom t.ex. iagstiitning och ekonomrska resurser, och andra sidan agenutifrån professionens ansvar i relation tili individets och gruppers behov. (t.ex. Denvall &!Ørþht 2006,I(llén 2009). Det uppsökande sociala arbete( i praktiken handlat om att genom möten och relationsbyggande identifiera behov av stöd och hjälp hos enskilda och grupper for att förhindta eller minimera lisken för att ett icke önskvärt socialt beteende utvecklas ellet förväras. Det universella och selektiva perspektivet i det förebyggande atbetet kompletterar ofta varandra. Malmsten (2009) Iyfter fram er7 anfi^rlviktig organisatotisk aspekt som en effekt av det uppsökande sociala arbetet. Det måste finnas en organisatorisk betedskap för det uppsökande sociala arbetet innebär också att "forbereda ysfemet på percnner flm inte passar in. Att aisa på att de som infe ytilua söker sig till socialy'änsten ocksåfnns."(a.a.s3) Andersson Q010) menar vidate att vi måste förstå att uppsökande socialt arbetet ger en "allmtin,ëunske on miföer, grupper oclt probknf)rhållanden" (a'a. s 26), och att det måste finnas en beredskap hos mänga myndigheter och aktörer för det. Det uppsökande sociala arbetet borde vata en synnedigen viktig kunskapskälla för mânga professionella och politiker. 4 I socialtjänstlagen (SoL 3 kap) regleras kommunens ansvar och uppdrag att nom ramen för socialtjänstens bedriva både uppsökande och förebyggande arbete. Till detta regleras också att Socialnämnden i sitt förebyggande arbete skall samverka med andra berörda aktörer/myndigheter. 2

95 BUV- Samverkansforskning Lysekils kommun & Högskolan Väst/Ann Liss Inrättandet av en Förebyggandeenhet innebär reellt utvecklande av en ny verksamhet i Lysekils kommun. Förebyggandeenheten arbete kommer med stor sannolikhet tesultera i ny kunskap om behov och stöd hos enskilda individer och grupper i lokalsamhället. Denna kunskap kommer att päverka både internt i den egna orgatisationen, men också gentemot andra myndigheter. Därför kommer det att vara viktìgt atthitta former för fungerande (tvär)professionell sâmverkan (se t.ex. Ândresen & Betglund 2002,Basic 2015, Huxha;m2003, Thylefors 2013) Det finns inte en snþstlig definition som ringar in det förebyggande sociala arbetet, och inte sällan används andra begrepp som t.ex. främjznde arbete, ptevention, promotion - preventivt arbete. Det råder en slags tödig defrnitionsgräns mellan dessa begrepp eerssofl & Svensson, 2006). Till denna studie har vi valt att så länge anvànda,{.ndersson Q01,0) definition av hur det sociala uppsökande arbetet kan förstås " Uppsökande arbete rir en kontakßkapande och resursf)rmedlande ocial uer,ksamheí som riktas ti// grupper, uilka ofta är suåra att nå med andra medel ocl som behöuer ges st id på ett làttilþängligt scifi i nilöer och sammanhang rilka uppsökaren ycilu inre organiserar eller kontrollerar" (a.a.s68) Uppsökande socialt arbete handlar i hög gtad om att utreckla ett förhållningssätt som är kopplat till en rad olik korta och långa relationistiska process(er), där det finns en tad olika etiska och moraliska dilemman att förhålla sig till. Uppsökande socialt arbete karaktäriseras genom att det just handlar om "särskilda" former för att etableta och upprätthålla telationet. Med det särskilda relationer menas kofi att åltsekreteraten rör sig på ett ptaxisfált som i flera avseenden innebfu att oombedd bjuder in sig genom att aktivt söker upp individer och grupper på deras och inte tvärt om. "Man kan säga aü räfien all auvisa och beslcimma öuer mötet ligger hos dem om ^rerr\ blir uppsökra." (À{almsten 2009 s3) Därför innebfu det uppsökande sociala arbetet ett utvecklande av en alldeles särskild situations och - handlingskometens och beredskap i mötet med olika individet och grupper. Vidare vill Andersson (2010) bland anrrat se en utveckling där det uppsökande sociala atbetet fàr ett erkännande som en egen metod i det sociala arbetet. Samma fötfattate menar dock att mer kunskap och empirisk fakta behövs. Hfu vill vi genom föreliggande samverkansforskningenva;ra med och bi&a till denna utveckling. Proiektets syfte I denna inledande projektfas tänker viiâta oss bli inspirerade av gtounded theory som en övergrþande idé, eller kanske sflarâre som en forskningssftategi, i den meningen att vi ' jllsammans under process, fotmuletat och justerat syfte och frågeställningat. Vi utgår från ett öppet sökande i relation till den empki som undet vägs samlats in. Till detta ställs vidate och fördjupade öppna fuägor och hypoteset. Det övergrþande syftet kan sägas handla om âtt i samverkan söka identifiera vidate - och fördjupad förståelse kring ûiltsekreterarnas möjligheter och begränsningar i det uppsökande och förebyggande sociala arbetet. Vidate syfte är att tillsammans med fiiltsekreterarna identifieta och beskriva bakomliggande faktoter till val av plaster och målgrupp där det uppsökande - och förebyggande atbete kommer till uttryck (hut fältet konstrueras - blir ;ll, och konstituetas - organisetas). Vidare finns också ambitioner att försöka identifiera och beskdva det relationistis,ëa processperspe'ëtiuet (kontakttagande, stödjande - och det sociala fötändringsarbetet). TilI detta finns också intresse att söka vidate fötståelse för arbetets eriska och moraliska bas rvardagsarbetet. Detta är sätskilt intressant då fiiltsekretetarna arbetar i miljöer och sammanbang som inte är uppsökaïnas "egnâ", och på det sättet konstn eras stirs,kilda relalioneri det uppsökande sociala. arbetet. Det är även intressant ^tt utveckla 3

96 BUV- Samverkansforskning Lysekils kommun & Högskolan Väst/Ann Liss frågeställningâr som fãngar åltsekreterarnas särs,ëilda handlingskompetens. (se t.ex. Andersson 2010 ffs ) Under slutet av maj 201,6 kornmer studiens syfte och frågeställningar fomuletas tjllsammans med de samverkande aktörerna i Lysekils kommun. Metod Forskarstyrd dagbok BelI & Waters Q01,6) menâr att dagbok som metod kan användas på olika sätt för informationsinsamling. Dagboksanteckningat kan ge fötdjupad kunskap inför formulerande av intervju frägor, enkäter eller inföt observadoner. Dagbok kan också används som den hur,'udsakliga metoden. Till denna studie är förslaget att använða dagboksanteckningar, för att sedan kompletteras med djupintewjuer. Fönlagetàt attundet en viss tidsperiod, förslagsvis en vecka, kommet FiltsekreterzLrîa ^tt föra dagbok utspritt vid tre tillãllen under ptoiekttiden. Dokumentet tillika dagboksstrukturcn kommcr ^ttvalta forskatstytd, eller i detta fall snarare en gemensam samverkansforskningsstyrd dagbok vilket kontinuedigt följs upp med så kallade dagboksintervju(er). Syftet rned att fältsekretetarna för dagboksanteckningar är att fänga Filtsekreterarrnas etfàí.enheter och reflektioner fiån det praktiska uppsökande sociala arbetet. Önskvärt är också att kunna fânga n födopp och processer som är kopplat till det sociala uppsökande arbetet. Det kan också vara inftessalnt àtt söka efter vatdagens katakteristika i form av Cntfca\Incidents rned stöd av Flanagans (1954) framatbetzde metod. Detta metodval kan ses som ett alternativ till observation som datainsamlingsmetod, meflarbryman Q007). Metoden kan förstås och användâs som en kvalitativ och kvantitativ insamlingsmetod beroende på syfte och utformandet ^v temaít- fuägor. r{ven författatnapatel & Davidsson Q01,1) menar att detta kan varz ei7bia i<ompietterande meiod om <iet fin is cii säisküt iíiíicssc zii söl.a iifo lü '.icn û17t"r'âí var och hur vissa aktiviteter utförs" (a.a. 57) Under maj 2016 har vi ett möte för attkomma överens om struktur (rubriker - frågeteman) Dagboksinterviuer Bell & Watets Q016) meflâr att dagboken som insamlingsmetod har uppenbat potential i sig, men kanske blir särskilt fruktbart då den kombinetas med interwjuet. Med stöd av den information som framkornmer genom dagboksanteckningar utformas intervjufrågor' Dagboksinterwju skall ses som ett komplement till i detta fall ñltsekreterarnâs 4

97 BUV- Samverkansforskning Lysekils kommun & Högskolan Väst/Ann Liss dagboksanteckningff som ger fördjupad och breddad förståelse av situationer, händelser och förlopp/processer i förstesekreterarnas vardagsarbete. Etikansökan - Djupintervjuer med målgtupp En etikansökanplaneras att göras våten/sommarcn a.mbitionen ät att kunna genomföra djupintervjuer - och eller fokusgruppsintervjuer med ungdomar som har ellet hat haft kontakt med filtsekreteta;rfla. i Lysekils kommun Tidsplan 2076 jan-mi1; Gemensamt arbete mellan forskaren och uppdragsgivaten föt att tillsammans identifiera problemomtåde, bakgrund formulera syfte forsknings fr ãgorna och metod rnaj - okt Två genomförda dagboksanteckningar (1 & 2) - en vecka/insamlingstillfi lle samt två genomförda dagboksdj upintervj uer med fiiltsekreteía;ífla 2016 nov Delrapportering (1) möte med styrgruppen - Vad kan vi se och förstå så här långt. Vad fokuserar vi vidare på? Extern inbjuden gäst Bjöm Andetsson, Docent socialt atbete bjuds in för en vidare och fördjupad diskussion. Eventuellt Bjuda in/studietesa till Norge och träffa Yrkesföretrâdare som hat etfarenhet av LOSU pandsforeningen for oppsøhende sosialt ungdomsarbeid) arbete 2076 dec. 201,7 jan- mzts 201,7 jan-jun 2017 apnl- juru atgusti - okt 201,7 dec 201,8 jan-1un 2018 juru 2018 aug - okt Genomförande av dagboksanteckningar (3) Dagboksdjupintervjuet samt analys Etikansökan Delrapportedng (2) möte med styrgruppen- Vad kan vi se och förstå så här långt. Vad fokuserar vi vidate på? djupintervjuet med ungdomar Delrapprotering (3)möte med styrgruppen - Vad kan vi se och förstå så här långt. Vad fokusemr vi vidare på? Atbete med slutrapport samt arbete med vetenskaplig atikel Slutrapport klar Vetenskaplig atikel planeras varaldar for att publiceras Ann Liss

98 nwr\ lnspektionen för vård och omsorg BESLUT 20ll Dnr (1) Avdelning Sydväst Annelie Andersson annelie. se Socialnämnden i Lysekil LYSHh{íi-.1; ;,,,,,i,,,il,ti{ RËLilÍl i'ir', -,:-,\.J 5 o,1?ür7 -CI - $ 5 1ñ, Arendet Frâtga om redovisning av nämndens hantering av klagomål som rör handläggning av ärende vid socialtjänsten i Lysekil. Klagomål inkom till Inspektionen flor vård och omsorg (IVO) den 9 september 2016 frän enskild person. Klagomålet rör främst handläggning av ansökan om bistånd till boende. /6 // LA) ko oi,. h å'^nlr&*, IVO överlämnade till socialnämnden i Lysekil att hantera klagomålet inom nämndens klagomålshantering. Beslut IVO avslutar ärendet. Skälen för beslutet Nämnden har i ythande redovisat att klagomålet har hanterats. I yttrandet frarngårr nämndens redogörelse for handläggning av ärendet sam nämndens granskning av handläggningen. Nämnden har även redovisat fortsatt kontakt med berörda personer samt vidare handläggning av ärendet. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Maria Björklund. Inspektören Annelie Andersson har varit foredragande. För Inspektionen for vård och omsorg: örklund Annelie Andersson v: oo FN lnspektionen för vård och omsorg Box Göteborg Telefon 010-7BB registrator. se Fax Org nr

99 ATT FRÄMJA INTEGRATION ALLMÄNNYTTANS ROLL I EN AV VÅR TIDS STÖRSTA SAMHÄLLSUTMANINGAR Resultat från en kartläggning ATT FRÄMJA INTEGRATION S A B O S VE R I G E S A L L M Ä NNY T T I G A B O S TA D S F Ö R ETA G SABO 1

100 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Utvecklingsprojektet 6 Syfte och mål 7 Metod 7 Kvalitativ metod med utforskande samtal 8 Vad är egentligen integration? 10 Kunskapsöversikt och följeforskning parallellt i projektet 10 Tre kriterier för integration 11 Resultat av kartläggningen 13 Ett akut läge 2015 ledde till nya förutsättningar Vilka har kommit? 14 Bostadsbrist i nästan hela landet 15 Stark urbanisering 17 Hög sekundäromflyttning bland nyanlända 17 Ökade sociala klyftor 18 Krisen ledde till nya arbetssätt 18 Skillnad i politiskt ledarskap 18 Stora utmaningar med EBO och ABO 19 Stort behov av nyproduktion 24 Bostad, sysselsättning och skola allt hänger ihop 27 Utmaningar och värderingar i bostadsföretagens organisation 32 Civilsamhällets roll som brobyggare 32 Näringslivet skapar vägar in på arbetsmarknaden 33 Allmännyttans integrationsoch samhällsansvar 34 Tre nivåer av samhällsansvar 35 Slutsatser och hur går vi vidare? 41 Bostadsbristen är ett grundläggande problem 41 Det tar lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden 41 Allmännyttan har en unik roll 42 Den hyresgästnära sociala relationen 42 Områdesutveckling 42 Stads- och samhällsutveckling 43 Framgångsfaktorer 47 Framgångsrikt arbete är långsiktigt 47 Samverkan är avgörande 47 Spridning av goda exempel ger inspiration 47 Nöden är uppfinningarnas moder 47 Problem eller möjlighet gör skillnad för lösningarna 48 Hur ska SABO stötta medlemmarna i integrationsfrågan? 49 Ordförklaringar 50 Bilaga 52 SABO startade 2015 utvecklingsprojektet En hållbar integrationsstrategi. Det första året gjordes en kartläggning för att undersöka hur kommuner och allmän nyttiga bostadsföretag hanterar integrationsfrågan. Dan Gaversjö från Förvaltnings AB Framtiden och Anna Heide från MKB Fastighets AB har varit ansvariga för denna kartläggning. Under perioden september 2015 juni 2016 besökte de 40 bostadsföretag och kommuner. På SABO har Susanna Wahlberg, Ulrika Sax och Lena Liljendahl deltagit i arbetet. Här presenteras resultatet av kartläggningen. Omslagsfoto: Martin Goodwin 2 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

101 Vår tids största utmaning Under hösten 2015 startade SABO utvecklingsprojektet En hållbar integrationsstrategi. Syftet var att bidra till lösningar för en välfungerande integration generellt och i synnerhet i allmännyttans bostadsområden. Målet var att lyfta fram goda exempel och presentera konkreta förslag så att fler bostadsföretag, kommuner och andra aktörer tillsammans kan förbättra sina åtgärder för integration av nyanlända. I den här rapporten presenteras den kartläggning som gjordes under projektets första år. Under hösten och vintern 2015 inträffade en av de mest dramatiska händelserna i svensk flyktinghistoria. Drygt personer kom till Sverige under en mycket kort period. Det präglade till stor del de samtal som fördes runt om i landet. I rapporten framkommer en hel del av de problem och utmaningar som kommunerna och de allmännyttiga bostadsföretagen har att hantera. Inte minst på grund av den stora bostadsbristen. Det är svårt att erbjuda plats när bostäderna inte räcker till och det är dyrt att bygga nytt. Möjligheten för asylsökande att bosätta sig själva ger på vissa håll en alarmerande trångboddhet. Bostadsbristen skapar också en grogrund för olovlig andrahandsuthyrning. I kartläggningen framkommer en bild av ett Sverige där de sociala klyftorna ökar, där det tar alldeles för lång tid för många av de nyanlända att komma i arbete och där bostadsområden som redan är belastade utsätts för ett ännu högre tryck. Allt detta måste tas på stort allvar och åtgärder måste vidtas. För landets kommuner och allmännytta ligger de stora utmaningarna framför oss och detta är en fråga som de allmännyttiga bostadsbolagen kommer få arbeta med under lång tid framöver. Men det som framför allt präglar denna rapport är alla de goda exemplen på integrationsfrämjande åtgärder och insatser som genomförts. Här finns mängder av exempel på hur kommunledningar och bostadsföretag med extra ansträngningar fått fram fler bostäder och skapat goda livsmiljöer. Men det krävs ett enträget arbete och jag hoppas att SABO som bransch- och intresseorganisation kan fortsätta att stötta medlemsföretagen i detta. Det blir en av våra allra mest prioriterade frågor för framtiden. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till Förvaltnings AB Framtiden i Göteborg och MKB Fastighets AB i Malmö för att ni så generöst lånade ut Dan Gaversjö och Anna Heide under ett år för detta angelägna arbete. Tack även till Sveriges kommuner och landsting, SKL, som också deltog i projektet. ANDERS NORDSTRAND, VD SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 3

102 Sammanfattning I den här rapporten redovisas det första årets arbete inom det utvecklingsprojekt som SABO startade 2015 och som hade till syfte att ta fram en hållbar integrationsstrategi för SABOs medlemsföretag. Här återges främst resultatet av den kartläggning som genomförts. Nyproduktion i fokus Kommunerna och bostadsföretagen är eniga om att det är själva byggandet som är den enskilt viktigaste frågan för att motverka segregation och samtidigt lyckas med integrationen. För att komma till rätta med problemet att få kalkylerna att gå ihop är det viktigast att pressa byggkostnaderna. Att bygga för alla och inte göra särlösningar är ett väldigt tydligt budskap från vår kartläggning. Det är samtidigt realistiskt att tänka att det kommer att behövas temporära lösningar ytterligare år framöver. Sänka trösklarna En utmaning är att bygga bostäderna så att hushåll som inte är så inkomststarka, vilket ny anlända oftast inte är, kan efterfråga dem. De allmännyttiga bostadsföretagen har i sitt uppdrag ett ansvar att bedriva en ansvarsfull uthyrning av bostäder. I samband med översyn av riktlinjer för uthyrning öppnas möjligheter till förändringar som kan ge fler inkomstsvaga hushåll möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. Socialt hållbar renovering Bostadsbristen kan inte enbart lösas med nyproduktion, utan behöver balanseras med befintligt bestånd. För att uppnå social hållbarhet i bostadsområdena är det av vikt att involvera de boende i renoveringsprocesserna. Ett sätt är att använda sig av sociala klausuler vid upphandling. Det kan vara bra att ta fram en långsiktig och inkluderande renoveringsstrategi för olika nivåer av renovering för att möjliggöra kvarboende i området. Bättre livsmiljöer Bostaden är inte en isolerad fråga utan den hänger intimt ihop med trygghet, kringmiljö, sysselsättning och skola. Med andra ord är livsmiljön som helhet central. Forskning ger stöd åt att riva barriärer och skapa mötesplatser för att öka integrationen. Det behövs alltså en kombination av fysiska och sociala åtgärder. En bidragande orsak till den stora inflyttningen till stora och mellanstora städer är EBOlagstiftningen som gör att många väljer att skaffa boende där jobb, släkt och vänner finns. Men det är inte enbart detta som har gjort att problem med trångboddhet, olovlig andrahandsuthyrning och bostadsområden som upplevs som otrygga har spritt sig till allt fler orter runt om i landet. Allt fler bostadsföretag och kommuner inser att detta är en utmaning som ibland kräver nya arbetssätt och rutiner. Exempelvis kommer man att behöva arbeta mer aktivt och systematiskt med frågan om den svarta bostadsmarknaden. Hyresgästnära arbete grundläggande Att satsa extra på det förvaltningsnära tror vi är en stor framgångsfaktor och helt avgörande 4 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

103 om vi ska lyckas med integrationen. Förebyggande boendesociala insatser, både av fysisk och social karaktär, visar gynnsamma resultat ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Här finns en potential i att på ett systematiskt sätt sprida de många goda exemplen som finns. Regionalt synsätt behövs De större städerna har sina svårigheter med trångboddhet och de mindre orterna har stort behov av arbetskraft för att bland annat kunna klara den lokala välfärden. Det finns behov av ett regionalt synsätt där kommuner börjar samverka gränsöverskridande med varandra för att klara utmaningarna med bostäder, arbete och kompetensförsörjning. Långsiktighet och samverkan är nödvändigt Det som är återkommande för det goda integrationsskapande arbetet är när olika insatser och satsningar verkar under längre tid och i samverkan mellan flera aktörer. Det handlar exempelvis om samverkan mellan bostadsföretag och olika kommunala förvaltningar men även samverkan med civilsamhället och näringsliv. Alla aktörer har olika uppdrag men dessa behöver kugga i varandra. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 5

104 Bakgrund Allmännyttan tar ett stort ansvar för att skapa goda livsmiljöer i socioekonomiskt utsatta områden. Många privata hyresvärdar hyr också ut till nyanlända, men generellt sett är det kommunernas allmännyttiga bestånd som är det främsta bostadsalternativet för nyanlända. Ett stort antal av de asylsökande söker sig dessutom ofta till släkt och vänner som redan bor i allmännyttan. De allmännyttiga bostadsföretagen har även tagit ett stort ansvar genom att hyra ut anläggningsbostäder till Migrationsverket, så kallade ABO. Allmännyttiga bostadsföretag har initierat åtskilliga lokala insatser för att främja integration. Dessa exempel har genom åren kompletterats och finansierats av nationella satsningar. Allmännyttan har sammanfattningsvis stor erfarenhet av att arbeta med integration, och med goda resultat. Men trots enträget arbete finns segregerade områden med stort utanförskap. Om man istället väljer att se det som att människor i olika bostadsområden sluter sig mer inom sitt bostadsområde, kombinerat med att det byggs osynliga murar mellan olika stadsdelar, kan man snarare tala om ett innanförskap som behöver brytas. Antalet asylsökande som kom till Sverige ökade dramatiskt under Det kom asylsökande, främst från Syrien, Afghanistan, Iran och Irak på flykt från krig och fattigdom i olika oroshärdar. Av dessa var drygt ensamkommande barn. Från att redan haft en hög belastning fick kommunerna och allmännyttan nu en ännu mer ansträngd situation. Migrationsverket ökade antalet medarbetare från till under en mycket kort och intensiv period. En av de största utmaningarna är att hitta bostäder till de nyanlända som fått uppehållstillstånd. Samtidigt har bristen på bostäder, inte minst hyresrätter, ökat radikalt i hela landet. Kommunerna i Sverige står således inför stora och komplexa uppgifter att lösa, dels att få fram bostäder i en rådande bostadsbrist, dels att se till att de nya invånarna i kommunen blir integrerade i samhället. UTVECKLINGSPROJEKTET För att få ett hållbart mottagnings- och integrationssystem krävs samsyn, ett brett erfarenhetsutbyte och bättre samverkan mellan alla berörda. SABO tog därför initiativ till en sådan samverkan och startade hösten 2015 utvecklingsprojektet En hållbar integrationsstrategi tillsammans med Förvaltnings AB Framtiden och MKB Fastighets AB. En projektgrupp bildades, där Förvaltnings AB Framtiden och MKB Fastighets AB har finansierat varsin heltidstjänst. SABO har bidragit med tre personalresurser på deltid från kansliet och stått för kostnader som logi och resor. SABO har också finansierat följeforskning samt en kunskapsöversikt som Malmö högskola ansvarat för. SKL (Sveriges kommuner och Landsting) har varit samarbetspart under hela projekttiden. En styrgrupp kopplades till utvecklingsarbetet. Gruppens sammansättning har utgjorts av SABOs vd, en representant från SKL, vd från Förvaltnings AB Framtiden och från MKB Fastighets AB. Under projektets första år har en kartläggning gjorts. Avsikten var att fånga upp svårigheter och möjligheter kring integration i ett mer generellt och långsiktigt perspektiv. Men när 6 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

105 antalet asylsökande ökade dramatiskt under hösten 2015 påverkades arbetet i projektet starkt. Behovet att få diskutera den akuta situationen var stort och samtalen vid de besök som gjordes i kommuner och hos bostadsföretag dominerades av den krissituation som uppstått. Syfte och mål Syftet med projektet har varit att bidra till lösningar för en välfungerande integration generellt och i synnerhet i allmännyttans bostadsområden runt om i Sverige. Ambitionen var att besöka och lyssna in de allmännyttiga bostadsföretagens och kommunernas uppfattning om hur integrationsarbetet skulle kunna förbättras. Projektet har haft som mål att lyfta fram goda exempel samt presentera konkreta förslag och lösningar som möjliggör för fler av SABOs medlemsföretag att, i samverkan med kommuner och andra aktörer, ytterligare förbättra sina åtgärder för att främja integrationen av nyanlända. Projektet skulle vidare dra slutsatser av de trender och iakttagelser som fångats upp under kartläggningen. Metod För att få en övergripande nationell bild gjordes inledningsvis en kartläggning för att undersöka hur kommuner och allmännyttiga bostadsföretag hanterar integrationsfrågan. Sveriges karta blev utgångspunkten för urvalet av kommuner som skulle besökas. Besök gjordes i både stora och små kommuner, på tillväxtorter såväl som i avflyttningskommuner, från norr till söder i hela landet. Besöken genomfördes under perioden september 2015 juni Dan Gaversjö från Förvaltnings AB Framtiden och Anna Heide från MKB Fastighets AB har varit ansvariga för denna kartläggning. Vi har besökt 40 bostadsföretag och kommuner. En kvalitativ arbetsmetodik har använts där djupintervjuer genomförts med nyckelpersoner, såsom tjänstemän vid bostadsföretag, i kommuner samt förtroendevalda. En lista med öppna frågeställningar har utarbetats där de intervjuade berättat om hur de ser på situationen för nyanlända och vilka utmaningar och möjligheter de ser framför sig i sina respektive kommuner. Frågelista samt förteckning över vilka kommuner som besökts medföljer i bilaga. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 7

106 För att få en bild av vad den nyanlände tycker om att komma till Sverige, den första tiden här och hur han eller hon ser på sitt boende så skickade vi även med ett antal frågor i ett frågeformulär till konsultföretaget Invandrarindex. Frågeformuläret fylls i av SFI-elever, (svenska för invandrare) på lektionstid och som en del i svenskundervisningen. Resultaten från dessa undersökningar runt om i Sverige har sammanställts i rapporter som vi sedan har haft med oss som ett referensmaterial i projektet. Det här projektet har även följts av Malmö högskola genom professor Tapio Salonen, som uppdragit åt Anna Ranger att bedriva följeforskning samt göra en systematisk kunskapsöversikt. Dessa delar kan ses som fristående tillägg till den här rapporten. Vintern 2016 utlystes dessutom SABOs Bopris. Med utgångspunkt från det pågående integrationsprojektet valdes temat Att främja integration för att samla in ännu fler goda exempel på hur allmännyttan arbetar för att stärka integrationen runt om i landet. Boprissamlingen finns att läsa på SABOs webbplats. KVALITATIV METOD MED UTFORSKANDE SAMTAL Arbetsmetoden är medvetet vald med tanke på att första fasen av arbetet varit en inventeringsfas, där syftet har varit att identifiera strukturella problem, konflikter och hinder, men också lyfta fram exempel snarare än att lösa akuta utmaningar och situationer. Det är ett processorienterat arbetssätt som bygger på lärande, där den grundläggande frågan i arbetet inte är hur kan vi lösa det här problemet utan snarare hur ser det här problemet ut och varför uppstår det? i dialog med andra aktörer. Det handlar om komplexa samhällsfrågor och de utmaningar som uppstår då man ger sig i kast med att hantera dessa situationer. Något som beskrivs väl i Anna Rangers följeforskning. Vi har gjort hembesök i kommuner och bostadsföretag i respektive orter för att skapa oss en bild på plats i kommunernas verklighet. I vissa fall har vi träffat bostadsföretag och kommun separat, men efter hand som vi genomförde besöken såg vi tydligt att det fanns stora vinster med att träffa parterna tillsammans vid samma tillfälle. På detta sätt fick vi en god inblick i hur kommun och bostadsföretag samverkade och hur man hanterade flyktingkrisen hösten Vid varje besök satt vi ner ett par timmar för att diskutera våra frågor. Då det var relativt få personer som deltog i mötena blev diskussionerna djupgående och sökande i sin karaktär. Vid de flesta besöken träffade vi kommundirektör, kommunalråd och vd, samt i vissa fall av kommunen utsedd integrationssamordnare eller motsvarande. Respektive parter fick själva bestämma vilka de ville ha med sig till mötet. Ibland valde även vd i bostadsföretaget att ta med sig relevant medarbetare, till exempel integrationsstrateg eller affärsutvecklare. Intervjuerna baserades på ett antal förutbestämda frågor som både berör kommunen och bostadsföretaget och som blivit utgångspunkt för samtalen. Frågorna till kommunerna handlade om hur man hanterade den stora mängd asylsökande som kom till Sverige hösten och vintern Frågorna berörde kommunernas planering och beredskap att ta emot asylsökande i det akuta skedet, relationer till Migrationsverket och hur man planerar att bygga bostäder för asylsökande och nyanlända. Fokus låg också på de integrationsskapande åtgärderna som görs eller som planeras framöver. Även frågorna till bostadsföretagen handlade till stor del om konsekvenserna av det stora mottagandet, både gällande förekomsten av och företagens erfarenheter av eget boende (EBO), vilka utmaningar bostadsföretagen ser och i 8 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

107 förekommande fall om avtal och relationen med Migrationsverket kring anläggningsboenden (ABO). Vi tog också upp frågor kring integrationsskapande och socialt arbete för ökad samhällsnytta och trygga, trivsamma bostadsområden. Ofta kom samtalen in på bredare samhällsfrågor, såsom skola, infrastruktur, sysselsättning, tillväxt, näringsliv, civilsamhälle och så vidare. Den kvalitativa formen av intervju bedömer vi definitivt vara en av de stora vinsterna med denna kartläggning. Den kunskap och erfarenhet och de många goda exempel som vi samlade på oss längs vägen på vår rundresa, kunde vi successivt väva in i våra diskussioner med kommun och bostadsföretag och på så vis bidra med kunskapsspridning. Ömsesidigheten i samtalen var på så sätt en vinst för såväl projektet som kommun och bostadsföretag. Vi tog också kontakt med ett antal nyckelaktörer såsom Arbetsförmedlingen, Boverket, departement, Migrationsverket och länsstyrelser. I ett antal fall resulterade det i ett närmare samarbete kring några konkreta frågor och utvecklingsprojekt som till exempel konceptet Kombohus Duo där idéarbetet pågick intensivt under denna period (se sidan 27). Under året medverkade vi även i ett stort antal konferenser, utbildningar och möten, såväl interna som externa, för att berätta om projektet. Vi medverkade även i SKLs nationella konferenser om integration och boende. I denna rapport gör vi inte anspråk på att vara heltäckande i de exempel som ges. Det finns många goda exempel bland SABOs medlemsföretag som inte nämns i detta underlag och flera bostadsföretag än de som vi exemplifierar här arbetar på liknande sätt som vi beskriver. Redovisningen är inte heller upplagd så att det går att härleda varje enskild fråga i frågeunderlagen till ett svar. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 9

108 Vad är egentligen integration? Begreppet integration kommer från det latinska ordet integratio och betyder helhetliggöra, det vill säga att separata beståndsdelar kan smälta samman till något större. Betydelsen skiljer sig alltså ifrån innebörden i begreppet assimilation som innebär att den ena parten måste ge upp sin egen kultur och helt införlivas i det nya landets kultur, så att kulturskillnader helt och hållet elimineras. I det här projektet har vi valt att använda oss av begreppet integration och tanken att summan av delarna blir större än varje enskild del känns som en bra utgångspunkt för vår redovisning. Men begrepp som integration och segregation är naturligtvis mångfacetterade och kan tolkas och förstås på olika sätt. Som nämndes i metodavsnittet så har viss forskning kopplats till vårt projekt. KUNSKAPSÖVERSIKT OCH FÖLJEFORSKNING PARALLELLT I PROJEKTET Anna Ranger har under ledning av professor Tapio Salonen vid Malmö högskola gjort dels en kunskapsöversikt för att undersöka vad som tidigare skrivits om invandrares boendesituation i Sverige, dels utfört följeforskning på projektet. I kunskapsöversikten går Anna Ranger igenom centrala begrepp såsom just integration och segregation, men även begrepp som bostad och invandrare definieras. Hon analyserar sedan de träffar på vetenskapliga artiklar som hon fått fram i sökningar på dessa begrepp. Detta för att skapa en bild av vad tidigare forskning visat. Hennes översikt visar att boendesegregationen i Sverige inte enbart är en fråga om etnicitet, utan snarare att segregationen är av socio ekonomisk karaktär där etnicitet är en samspelande faktor. Ett annat resultat i hennes kunskapsöversikt är betydelsen av de aktörer som är närvarande i ett bostadsområde fastighetsägare, kommun med flera och hur deras agerande skapar förutsättningar för utvecklingen av området. Detta är något som också blir mycket tydligt i de intervjuer som vi gjort och som framkommer i kartläggningens resultat nedan. Anna Ranger framhåller vidare att kunskapsöversikten visar att undersökningsområdet är brett och flervetenskapligt samt att forskningen inom området visar en påtaglig utveckling under de tio år som studerats. Det återstår ändå många kunskapsluckor inom forskningen på området. Bland annat saknas forskning om hur det ser ut med invandrares boende och integration på mindre orter. Likaså saknas forskning om nyanländas och invandrares personliga erfarenhet av bostadens betydelse för etableringsprocessen, det vill säga deras egna berättelser. Kunskapsöversikten avslutas med förslag till fortsatt forskning. Här föreslår hon exempelvis vidare fördjupning när det gäller den lokala politikens betydelse för utformning av bostadsföretagens policy för uthyrning, forskning om bostadsföretagens organisationskultur avseende diskriminering och forskning inom medborgardemokrati. Anna Rangers följeforskning tar främst fasta på att beskriva den komplexitet som det här utvecklingsprojektet rört sig inom. Anna Ranger kallar det komplexa samhällsutmaningar och 10 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

109 det har varit påtagligt under projektets gång hur vi har kunnat bocka av varje punkt på listan över vad som utmärker ett komplext samhällsproblem. Exempelvis att det är ett problem som inte kan lösas en gång för alla, att vi befinner oss i så kallat skarpt läge och att det svårligen låter sig delas upp i mindre delar. Allt hänger ihop blir ett återkommande konstaterande. Det har varit värdefullt att få det här perspektivet från forskarhåll under projektarbetets gång. TRE KRITERIER FÖR INTEGRATION Hur mäter man integration på riktigt? Hur vet man när man uppnått integration och vad har olika sociala insatser för betydelse för integrationen? Detta är också frågor som Anna Ranger resonerar kring i den kunskapsöversikt som vi hänvisar till i denna rapport. Som bostadsföretag kan det vara bra att fundera igenom varför en viss insats ska göras och hur företaget bäst mäter effekten av en insats. Vi tar hjälp av bostadsforskaren Martin Grander vid Malmö högskola, som definierar integration utifrån tre olika kriterier. 1. GÖR MED ISTÄLLET FÖR FÖR Detta kriterium kallar Grander det potential-orienterade kriteriet. Det innebär att åtgärderna ska ta vara på tidigare erfarenheter, kunskaper och kompetenser hos olika aktörer. Det är också stor skillnad i om en social insats görs för eller med de boende i ett område. Ett exempel är Skövdebostäder som arbetat med barn och unga i ombyggnaden av en ny utegård och genom dialogform och medskapande uppnått ett ökat engagemang och boendesamverkan i området. MKB:s renovering och upprustning av området Herrgården i Rosengård är också ett exempel på boendes direkta möjlighet att vara med i processen både när det gällde att fatta beslut men också medverkan i själva ombyggnaden. Det handlar också om medskapande, inte bara inflytande. 2. DET DUBBLA INTEGRATIONSKRITERIET Med detta avses sociala insatser som stärker integration och som ger människor möjligheten att bli både socialt integrerade och systemintegrerade. Skillnaden mellan dessa begrepp är att social integration innebär en känsla av delaktighet, det vill säga när man känner att man hör hemma i en gemenskap. Systemintegration innebär faktisk delaktighet, det vill säga när man har en uppgift på en arbetsplats eller när man kommit in i utbildningssystemet. Man kan vara integrerad på två olika sätt, mjukt och hårt. Det hårda handlar om att vara en kugge i maskineriet, den mjuka om del i gemenskap. När bostadsföretag och andra aktörer satsat på att stärka ett område med hjälp av stöd till mötesplatser, odling eller självförvaltning så bidrar detta således till den sociala integrationen, känslan av delaktighet. Medan bostadsföretagets satsning på exempelvis en egen arbetsförmedlare kan leda till systemintegration eller faktisk delaktighet. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 11

110 3. DET RELATIONELLA KRITERIET Här handlar det om hur den segregerade och delade staden kan bekämpas. Åtgärder som syftar till att minska segregationen bör syfta till att skapa social sammanhållning mellan geografiska och socioekonomiskt åtskilda grupper. För att kunna minska barriärerna mellan utanförskap och innanförskap och därmed kunna bidra till integration måste åtgärderna som görs förändra både utanförskapet och innanförskapet. Det räcker alltså inte att satsa på de utsatta områdena, det är relationen mellan dessa områden och innanförskapsområden som måste stå i fokus om man menar allvar med integrationen. Det är därför nya satsningar inte bör begränsas till att handla om utsatta stadsdelar, dels för att det är stigmatiserande, dels för att stadsdelarna hör ihop med sin omgivning och kopplingen mellan stadsdelar. Gårdstensbostäder i Göteborg har under många år arbetat mycket långsiktigt och omfattande med att lyfta området socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Företaget har uppnått både social integration och systemintegration i området då flera av hyresgästerna har inkluderats som medskapare vid renoveringar, odlingar, etc. Gårdstensbostäders styrelse består också av hyresgäster från området. LKF:s omfattande renovering av 681 lägenheter i miljonprogramsområdet Linero i Lund är ytterligare ett exempel på långtgående lyft av ett helt bostadsområde, där man arbetat med sociala klausuler vid upphandling, trygghetsvandringar och upprustning av affärscentra för att skapa ökad attraktivitet i området. Som vi sett finns det även exempel på allmännyttiga bostadsföretag som genom sina regelverk kring uthyrning styr så att inte en majoritet av de boende i området saknar förvärvsarbete. 12 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

111 Resultat av kartläggningen I följande avsnitt har vi sammanställt det som kommit fram i vår kartläggning, främst från de intervjuer och samtal vi haft med representanter från bostadsföretag och kommuner. Resultatet presenteras och diskuteras under följande rubriker: Ett akut läge 2015 ledde till nya förutsättningar 2016 Vilka har kommit? Bostadsbrist i nästan hela landet Stark urbanisering Hög sekundäromflyttning bland nyanlända Ökade sociala klyftor Krisen ledde till nya arbetssätt Skillnad i politiskt ledarskap Stora utmaningar med EBO och ABO Stort behov av nyproduktion Bostad, sysselsättning och skola allt hänger ihop Utmaningar och värderingar i bostadsföretagens organisation Civilsamhällets roll som brobyggare Näringslivet skapar vägar in på arbetsmarknaden Två ämnen är ständigt återkommande i denna beskrivning av resultatet. Det ena är bostadsbristen och dess konsekvenser och det andra är de stora insatser som görs av allmännyttan runt om i landet för att främja integration och goda livsmiljöer. ETT AKUT LÄGE 2015 LEDDE TILL NYA FÖRUTSÄTTNINGAR års flyktingström försatte många kommuner runt om i landet i krisläge. Hur skulle man snabbt kunna ordna boendeplatser till alla behövande? Många kloka huvuden slogs ihop och det hölls krismöten över förvaltningsgränser och en myriad av, ofta kreativa, lösningar processades fram i det då akuta krisläget. Skärpta regler för gränskontroller och uppehållstillstånd gjorde sedan att flyktingströmmarna minskade under första delen av Den 21 juni 2016 röstades Sveriges nya asylregler igenom i riksdagen. Förändringarna innebär att Sverige införde kraftiga begränsningar för asylsökande och deras anhöriga i syfte att minska antalet människor som kan få skydd i Sverige. Det akuta läge som vi upplevde 2015 pausades delvis. Detta speglades också i de samtal vi hade under vår kartläggning. Under våren 2016 förflyttades fokus från det akuta krisläget till frågan hur vi kan skapa långsiktiga boendelösningar i kommuner och bostadsföretag runt om i Sverige. Det råder full medvetenhet om att det prognostiserade numerärt stora antalet beviljande av uppehållstillstånd kommer att få enorma konsekvenser för kommunerna och bostadsföretagen. Fram till mars 2016 kunde vissa kommuner neka mottagande av nyanlända och hänvisa till att de saknar relevanta bostäder i kommunen. Dessförinnan var endast mottagande av ensamkommande flyktingbarn tvingande för kommunerna. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 13

112 Den 1 mars 2016 trädde en ny lag (2016:38) i kraft som handlar om mottagande av nyanlända för bosättning. Den kallas Bosättningslagen, eller i vissa sammanhang Anvisningslagen. Lagen ersätter tidigare överenskommelser om mottagande och innebär att alla kommuner från och med mars 2016 blir skyldiga att efter anvisning ta emot och ordna bostad till nyanlända som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Tilldelningskriterierna uttrycks i kommuntal, som i sin tur grundar sig i antalet flyktingar som kommunen tidigare har tagit emot, samt möjligheterna till arbete i respektive kommun. Lagen har primärt två huvudsyften. Det första är att nyanlända med uppehållstillstånd inte ska fastna på Migrationsverkets anläggningsboenden runt om i landet, utan snabbare kunna få en kommunplacering och påbörja sin etablering på arbetsmarknaden, i skola och i samhällslivet i stort. Andra syftet är att uppnå en jämnare fördelning av nyanlända mellan Sveriges kommuner. En rättvisare fördelning var också en önskan som tydligt framkom vid våra kommunbesök hösten 2015 och då framför allt hos de kommuner som tidigare haft ett stort mottagande av nyanlända och som därför blev extremt hårt ansträngda under den rådande flyktingvågen. Även om antalet asylsökande minskade under våren 2016 har antalet beviljade asylärenden ökat jämfört med tidigare år. Denna ökning beror främst på totalt fler ärenden till följd av det stora antalet människor som sökte asyl i Sverige under de senaste två åren. Detta innebär inte att andelen som får sin asylansökan beviljad har ökat. Erfarenhetsmässigt får ungefär hälften av de asylsökande uppehållstillstånd. Den absolut största gruppen som får sin asylansökan beviljad kommer från Syrien, därefter följer personer från Eritrea och statslösa. VILKA HAR KOMMIT? Under 2015 kom människor till Sverige för att söka asyl, vilket ska jämföras med under Detta är i sin tur en rejäl ökning med 80 procent mellan åren 2010 och Av de asylsökande under 2015 var 70 procent män och 30 procent kvinnor. Vidare var av de asylsökande barn, det vill säga 43 procent, varav ungefär hälften ensamkommande barn. ASYLSÖKANDE 2010 NOV Källa: Migrationsverket. 14 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

113 De största folkgrupperna som sökte asyl 2015 kommer från Syrien, Afghanistan och Irak. 10 STÖRSTA MEDBORGARSKAPSLÄNDERNA BLAND ASYLSÖKANDE I SVERIGE, 2015 Syrien Afghanistan Irak Statslös Eritrea Somalia Iran Albanien Kosovo Etiopien Källa: Migrationsverket. BOSTADSBRIST I NÄSTAN HELA LANDET I Sverige råder det just nu en akut bostadsbrist i flertalet av landets kommuner. I 240 av 290 kommuner rapporterar man om bostadsbrist enligt Boverkets Bostadsmarknadsenkät från maj Det är 57 fler kommuner som rapporterar om bostadsbrist jämfört med året innan. Detta har också kommit fram tydligt i våra samtal. Även i mindre kommuner som Essunga med invånare eller Hedemora med invånare, råder bostadsbrist. Prognosen från Boverket säger att det kommer att behövas bostäder fram till år En av de största utmaningarna är att bygga bostäder för de grupper som har begränsade inkomster och som har svårt att finansiera den dyra nyproduktionen. En annan utmaning är att bygga hållbart ur de tre aspekterna: socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Bostadsbristen försvårar inträdet på bostadsmarknaden för framför allt nyanlända, unga och studenter. De bostäder som trots allt byggs har inte dessa grupper råd med. En fungerande boendesituation är en förutsättning för att nyanlända fullt ut ska kunna tillgodogöra sig svenskundervisning, samhällsorientering och arbetsmarknadsinsatser, liksom skolundervisning för barnen. Den starka urbaniseringen innebar att det för ett antal år sedan uppstod stora vakanser i bostadsbeståndet på mindre orter. Det var inte så länge sedan som det fanns en särskild statlig bostadsakut som gav mindre kommuner hjälp med att riva hus. Idag är merparten av de tomma lägenheterna uthyrda, vilket till stor del beror på de senaste årens invandring och flyktingmottagande. Detta medför även att den tidigare befolkningsminskningen som påverkade mindre kommuner runt om i landet, samt den alltmer åldrande befolkningen, har vänts till positiv utveckling. Kommunerna får nu tillskott av framför allt yngre invånare i kommunen. Rapporten från Invandrarindex visar att över 90 procent av SFI-elever som tillfrågats inte äger utan hyr sin bostad. Detta beror förmodligen på att en övervägande majoritet inte har råd att köpa bostad. Detta innebär också att allmännyttan med all sannolikhet även i fortsättningen kommer att ha många nyanlända som hyresgäster. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 15

114 Allmännyttan vill bygga för alla Många kommuner har ett långsiktigt perspektiv på bostadsbyggandet och den dominerande uppfattningen hos samtliga av de allmännyttiga bostadsföretag som vi har besökt är att man vill bygga permanent och långsiktigt och för alla. Inget av bostadsföretagen har någon önskan om att bygga specifikt för nyanlända eller asylsökande. Det ursprungliga allmännyttiga uppdraget, att bygga för alla, sitter djupt rotat hos de flesta bostadsföretag. Dock är det en hel del av företagen som i samspråk med sina ägare, kommunerna, ser att de måste vara med och lösa den akuta situationen med bostäder för nyanlända. Allmännyttan är i många kommuner det enda verktyget som kommunen har för att lösa såväl akuta som långsiktiga bostadsbehov. Diskussionerna kring att bygga tillfälligt eller permanent har varit i starkt fokus under året. Bostädernas egenskaper har kommit att handla inte bara om pris och yta, utan också om definitionen av god standard och arkitektonisk kvalitet. Många av bostadsföretagen betonar också att bostaden inte är en isolerad fråga utan att den hänger intimt ihop med trygghet, kringmiljö, sysselsättning och skola. Med andra ord lyfter man fram betydelsen av ett vidare perspektiv där inte bara bostaden, utan även livsmiljön som helhet, är centralt. Ökat tryck i och med nya bosättningslagen Bosättningslagen leder till en ökad efterfrågan på bostäder, vilket är en rejäl utmaning för kommunerna med den bostadsbrist som råder i nästan hela landet. En del bostadsföretag menar att den nya bosättningslagen borde vara mera flexibel. Den behöver matchas bättre mot de behov och förutsättningar som det finns av lediga lägenheter och kommunens kompetensoch försörjningsbehov. I en del kommuner har man löst den akuta bristen på bostäder till nyanlända genom att ge direktiv eller uppdrag till sitt allmännyttiga bostadsföretag att öka andelen kommunala kontrakt. Dessa bostäder är primärt avsedda för människor som har svårt att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden på grund av sociala eller ekonomiska problem i boendet, till exempel missbruk, hyresskulder eller tidigare störningar i boendet. Egentligen inte för personer som enbart genom att de har låga inkomster inte kan efterfråga bostäderna. Risken finns att grupper ställs mot varandra när de få lediga lägenheter som finns går direkt till nyanlända, vilket skapar slitningar i samhället. EXEMPEL: OLIKA SÄTT ATT FÅ FRAM BOSTÄDER OCH FÖRDELA DE MAN HAR Hos Östersundshem fördelas tio procent av de lägenheter som blir lediga till kommunens integrationsenhet. Kommunen har också handlat upp 20 bostadsrätter för bland annat LSS och flyktingar. Kommunen tittar också på så kallade Attefallshus som ska sprängas in i grupper om 8 15 stycken i nyproduktion, samt i befintliga områden. Hos Uppsalahem avsätts tio procent av alla lediga lägen heter till nyanlända och andra med särskilda behov. Uppsala kommun har också gått ut med en vädjan till alla privata fastighetsägare om fler bostäder. I Sundsvall har Mitthem fått direktiv av sin ägare att ta fram hundra lägenheter för de som anvisats till kommunen enligt den nya lagstiftningen. 16 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

115 STARK URBANISERING Sverige har gått från att vara ett land som domineras av landsbygd till ett land där 85 procent bor i tätorter. De senaste femton åren har storstadsregionerna stått för 80 procent av Sveriges befolkningsökning. Urbaniseringsströmmen går inte bara till storstäderna utan även till region orterna. I Gävle upplever man till exempel en stark urbaniseringstrend och cirka 1000 nya invånare flyttar in till kommunen varje år. Många av dem är unga, vilket leder till en föryngring av befolkningen i kommunen. Det mesta pekar på att urbaniseringen fortsätter. Det finns en tydlig bild av att staden för många människor står för drömmar och framtidstro. I staden möts människor från världens alla hörn. Idéer, innovationskraft och kulturliv frodas. Detta har bland annat professorn i nationalekonomi Charlotta Mellander, som är aktiv vid Handelshögskolan i Jönköping, skrivit mycket om. Hon forskar om regional utveckling, städer och kreativitet. En paradox är dock att det är i storstäderna som samhällsklyftor och segregation är tydligast. En stor utmaning för Sverige är att möta urbaniseringen och den snabba befolkningsökningen på ett sätt så att landet håller ihop och att klyftorna och segregationen minskar. HÖG SEKUNDÄROMFLYTTNING BLAND NYANLÄNDA Under 2015 fick nästan alla kommuner i Sverige ta emot många nya invånare genom ett stort flyktingmottagande. En utmaning för framför allt de mindre kommunerna är att kunna behålla de flyktingar som kommer till kommunen även på sikt. Att verka mot urbaniseringstrenden. Utan invandringen får många av kommunerna en krympande och allt äldre befolkning. Skellefteå kommun har lång erfarenhet av flyktingmottagande. I Jörn, som är ett litet samhälle utanför Skellefteå, är 400 av samhällets 700 invånare flyktingar. Skellefteå kommuns erfarenhet är dock att cirka 50 procent flyttar till någon storstadskommun efter två år. En del mindre kommuner ser ett trendbrott, där fler av de asylsökande och nyanlända trots allt stannar kvar. Det kan finnas flera anledningar till detta. Den ansträngda bostadssituationen och segregationsproblematiken i storstäderna, som på senare tid accelererat, är några orsaker till att människor väljer att stanna. Men även den allt längre asylutredningstiden i kombination med frivilligsektorns, det vill säga civilsamhällets, aktiva integrationsskapande aktiviteter på mindre orter gör att man rotar sig i samhället och vill stanna kvar. EXEMPEL: INTEGRATIONSRÅD STARTAS FÖR ATT FÅ NYANLÄNDA ATT STANNA I Kalmar kommun har man anställt personal som i samarbete med frivilligsektorn ska arbeta på anläggningsboenden för att aktivt skapa kontakt med de nyanlända med motivet att de ska lära känna sin närmiljö och för att få dem att stanna kvar på orten. Kommunen och den politiska ledningen har tagit initiativ till att starta ett integrationsråd. Detta råd växer och består idag av närmare ett femtiotal föreningar men också myndigheter. Att rådet växer ligger i linje med målen att synliggöra vad kommunen gör och att locka till sig ännu flera organisationer. Allt som kan bidra till en ökad och positiv integration är bra, resonerar man, både för de nyanlända och för kommunen. Organisationer som är representerade i rådet är bland annat Rädda barnen, Fryshuset, landstinget, Delta, Studiefrämjandet och Invandrarservice. Fryshuset vänder sig främst till unga mellan 15 och 30 år. De håller även i en föräldrautbildning som heter Välkommen hem. Samtalen förs på arabiska om vad som bland annat väntar barnen i skolan, på fritids och i samhället i stort. Även jämställdhet mellan pojkar och flickor diskuteras. Syftet är att förkorta integrationstiden och visa föräldrarna hur de kan bli en resurs för sina barns behov. Resultaten är tydliga. Responsen från många föräldrar och barn är positiv och utbildningen ökar förståelsen för barnens skolgång och för skolsystemet som helhet. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 17

116 ÖKADE SOCIALA KLYFTOR Roger Andersson, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet och Tapio Salonen, professor i socialt arbete på Malmö högskola, är två forskare som tydligt pekar på att de sociala klyftorna ökar i vårt samhälle och då framförallt i storstadsområdena. Segregationen i sig leder till brist på social sammanhållning och ökad anonymitet. Blir skillnaderna i en stad alltför stora resulterar det ofta i en delad stad, som i sin tur kan bli en grogrund till konflikter. Detta vittnas det också om i de samtal vi haft. I en del städer där allmännyttan äger stora bestånd har utvecklingen gått mot en ökad segregation där konsekvensen blir ett växande utanförskap eller innanförskap. En ökad socioekonomisk och rumslig uppdelning i städerna är ett hot mot den sociala hållbarheten på sikt och bidrar därmed till såväl minskad sammanhållning som ökad ohälsa. EXEMPEL: NY UTHYRNINGSPOLICY Vätterhem i Jönköping har infört en begränsning i sin uthyrningspolicy som innebär att i de områden där förvärvsfrekvensen är lägre än 51 procent kan inte den som söker och är arbetslös få någon lägenhet, utan blir hänvisad till ett område där andelen förvärvsarbetande är högre. Med denna nya uthyrningsstrategi hoppas man motverka den socioekonomiska ojämlikheten i kommunen. KRISEN LEDDE TILL NYA ARBETSSÄTT Under den mest ansträngda perioden hösten 2015 startades det många krisorganisationer för att skapa så bra förutsättningar som möjligt i mottagandet av asylsökande i kommunerna. Fokus för dessa gruppers arbete var primärt att lösa bostadssituationen och de allmännyttiga bostadsföretagen blev en viktig aktör att få med i arbetet. På många håll har nya, till viss del okonventionella, metoder och arbetssätt använts både inom kommunen och mellan förvaltningar men också i samverkan med övriga aktörer i kommunen. Flera bostadsföretag beskriver ett mer lösningsfokuserat arbetssätt, långt ifrån den vanliga byråkratin och rutinerna, där transparens och täta möten har varit viktiga inslag. Många berättar att i de mest intensiva stunderna pågick samverkan mellan olika kommunala enheter, men även med civilsamhället, ibland nästan dygnet runt. Utmaningarna blev en gemensam angelägenhet som stärkte vi-känslan, även om en hel del medarbetare stundtals var på gränsen till överansträngda. En utmaning framöver är att ta tillvara alla goda initiativ och den kraft som uppbringades i krisen och sortera ut de bästa relationerna och arbetssätten för att kunna strukturera upp och i de fall det är möjligt permanenta dessa. När vi har frågat om kommunernas möjligheter att ta emot flyktingar och nyanlända har en stor del kommuner rapporterat att de har en god beredskap och organisation för ökad invandring. I exempelvis Essunga kommun menar man att tillskottet av nyanlända behövs för framtida arbetskraftsbehov. Kommunen ser dock ett behov av ett mer strategiskt arbete med SFI, validering och jobbmatchande. Där har detta lett till ett utökat samarbete med Arbetsförmedlingen. SKILLNAD I POLITISKT LEDARSKAP En reflektion vi gör är att det politiska ledarskapet i en kommun spelar en stor roll för hur man hanterar utmaningar både på kort och lång sikt. Det gäller såväl frågor kring bostadsbrist 18 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

117 som integrationsutmaningar i kommunen. Vid våra besök i kommunerna var det stor skillnad i synsätt, det vill säga om man väljer att se situationen som ett problem eller om man ser sig som en aktör som har möjlighet att påverka och som också tar initiativ för att hitta lösningar. Detta kan även gälla frågor som kommunen själv inte kan styra över, som till exempel EBOlagstiftningen. I Södertälje och Malmö kommun har man exempelvis valt att driva en stark lobbyverksamhet i frågan. EXEMPEL: INTEGRATION FÖR TILLVÄXT Eslövs kommun har formulerat en tydlig vision: Integration för tillväxt. Flyktingkrisen under hösten 2015 präglades här av starkt mod och handlingskraft. Här ville de ansvariga inte sitta och vänta, utan började agera. Medarbetare fick själva ta initiativ och man undvek att bli alltför formella. Tillit i organisationen gav medarbetare styrka att gå vidare. Alla verkade i samma riktning; kommunstyrelsen, näringsliv och skola. Här har kommunens enhet Arbete och försörjning en positiv inställning till ett stort mottagande av flyktingar. Krismedvetenheten i sig skapar en handling. Kommunen har en stark livsmedelsindustri som söker specialiserad arbetskraft och där man ser en stor potential i de nyanlända. Andra identifierade bristyrken är lärare och socionomer. Även i Karlskrona menade dåvarande vd på det kommunala bostadsföretaget och representanter från kommunen att integration är en tillväxtfråga och inte en integrationsfråga. Kommunen vill komma bort från ett omhändertagande synsätt och istället ge varje individ förutsättningar att klara sig själv och ha ett tydligt mål att bli självförsörjande. Kommunledningen i Karlskrona har en allmän och stark välkommenattityd till nyanlända. Inställningen är att kommunen behöver en större inflyttning av nya och yngre människor. Det finns idag ingen större diskussion kring mottagandet, utan alla är överens om att detta är rätt väg att gå. Men man upplever samtidigt att det är en mycket hård belastning på skola och bostäder och menar att det börjar skava. Initiativ har tagits till en undersköterskeutbildning och en språkutbildning. Detta är gemensamma initiativ i länet, men samarbete sker även mellan kommunerna när det gäller jobb och bostad. EXEMPEL: INTEGRATION HÖGST UPP PÅ AGENDAN HOS TUNABYGGEN I BORLÄNGE Styrelsen i det kommunala bostadsföretaget Stora Tunabyggen i Borlänge har infört en ny rutin. Den första punkten på mötesagendan på varje styrelsemöte är Integration. Detta har lett till att en mängd initiativ tagits och alla har startat med ett beslut från styrelsen. Ledamöterna i styrelsen har också gjort flera platsbesök i bostadsområdena för att se hur satsningarna fungerar i praktiken. Bland annat har bostadsföretaget startat bo-skolor, sommaraktiviteter och sommarjobb med syfte att öka integrationen. Samarbete med polis har också inletts och i vissa områden har man ökat ronderingarna med väktare. I ett av områdena har Tunabyggen tagit initiativ för att stävja oron i bostadsområdet genom att förändra rörelsemönstret och se till att fler invånare rör sig i området. Där har man byggt ett studentboende, startat ett vandrarhem och ett 55-plusboende. Man upplåter också lokaler åt SFI-undervisning som bedrivs av frivilligsektorn. Bostadsföretaget har också infört ett system med sopvärdar och tvättstugevärdar samt lagt in sociala krav i vissa upphandlingar. STORA UTMANINGAR MED EBO OCH ABO Under asyltiden finns det två vägar att få boende, dels genom Migrationsverkets anläggningsboende (ABO), dels att den asylsökande själv skaffar sig boende, genom egen lägenhet eller som inneboende hos släktingar och vänner (EBO). Enligt Migrationsverket bor två tredjedelar av de asylsökande på anläggningsboenden och resterande i eget boende. När asyltiden övergår till ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 19

118 permanent uppehållstillstånd (PUT) och den tvååriga etableringstiden påbörjas söker sig cirka 85 procent till tillväxtorter. För att hitta en boendelösning tvingas då många familjer att bli inneboende hos vänner och släktingar. Forskning visar att det finns två faktorer som huvudsakligen påverkar denna rörelse mot tätorter. Dels en starkare arbetsmarknad, dels att man söker sig till landsmän, vänner och släktingar. Andra faktorer som spelar in är storstadens attraktivitet i form av puls, liv och rörelse. Även anonymiteten har betydelse, det blir lättare att smälta in. Ansvarsfördelning och samverkan mellan stat, region och kommun Under 2015 års ansträngda läge handlade Migrationsverket upp asylboenden överallt där det fanns möjlighet: nedlagda kursgårdar, hotell, campingplatser etc. Detta har medfört stora utmaningar ur det kommunala planeringsperspektivet då det varit svårt att snabbt bygga upp nödvändig samhällsservice. Vi har vid våra kommunbesök upplevt en stor frustration från kommunernas sida över statens kortsiktiga planeringsperspektiv och att dialogen om nya upphandlade bostäder förts i ett sent skede av processen. Många menar att Migrationsverket har fokuserat på att skaffa tak och boplats först för att sedan utreda om det finns asylskäl. Därmed missar Migrationsverket samhällsperspektivet och de konsekvenser det innebär för kommunens del vad gäller planering av service och samhällsfunktioner, till exempel skolgång för barnen. Det blir en rejäl krock med det lokala långsiktiga och kommunala planeringsperspektivet. Merparten av de kommuner som vi har besökt önskar få mer inflytande och medbestämmande i upphandlingsprocessen eftersom placeringen av en upphandlad plats får konsekvenser för den kommunala servicen och därmed för de befintliga invånarna. Något som man på sikt menar kan spä på främlingsfientlighet och ovilja till integration av de nyanlända i kommunen. En del kommuner pekar på att det hade varit bättre om de hade fått ta över Migrationsverkets boendeuppdrag för att få bättre kontroll samt att kunna styra långsiktigt över sin verksamhet. Många kommuner påtalar också vikten av att redan under asyltiden planera för en bättre geografisk solidarisk fördelning över landet. Hösten 2015 önskade framför allt de kommuner som har tagit emot många nyanlända att samtliga kommuner skulle få en skyldighet att ta emot flyktingar, även om man hävdar att man inte har lediga bostäder. Så har det också kommit att bli med den nya lagstiftningen som infördes i mars En del kommuner pratar också om att regionalisera mottagandet. Därigenom skulle mindre kommuner få en möjlighet att erbjuda bland annat utbildningsplatser hos större kommuner och på så sätt kunna fungera som en pendlings- och bostadsort. Detta ställer i sin tur stora krav på en utbyggd och tillförlitlig regional infrastruktur. EXEMPEL: REGIONALT SAMARBETE I VÄSTRA SVERIGE Göteborgs Regionen (GR) är ett regionalt samarbetsorgan för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har dessa kommuner cirka invånare. Utöver att vara forum för idéer och erfarenhetsutbyte arbetar GR för att kommunerna ska samarbeta inom områden som arbetsmarknad och skola. Bland annat för att få fram yrkesutbildning i bristyrken i kombination med SFI. Konsekvenser av ABO för kommuner och bostadsföretag I större städer som Malmö, Helsingborg, Göteborg, Stockholm och Västerås har de allmännyttiga bostadsföretagen inte anläggningsboenden (ABO). På avflyttningsorter, såsom Hults- 20 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

119 fred, Hedemora, Timrå och Alvesta, har man under en lång tid haft stora vakanser (tomma lägenheter). Detta har gjort att en del allmännyttiga bostadsföretag har hyrt ut lägenheter till Migrationsverket, som i sin tur har använt dessa bostäder som ABO. Totalt hyr Migrationsverket cirka lägenheter av allmännyttan. Utmaningarna för bostadsföretagen har varit att få till en fungerande och tillfredsställande förvaltning i dessa anläggningsboenden. En av anledningarna till detta är att Migrationsverket på många orter har centraliserat sin verksamhet och flyttat till större ort. Bostadsföretaget Allbohus i Alvesta upplever till exempel att kontakten med Migrationsverket har försämrats sedan Migrationsverket centraliserat sin verksamhet till Växjö. När både bostadsföretagets och Migrationsverkets ledning finns på samma ort är det lättare att etablera goda relationer till varandra och snabbt lösa uppkomna problem i vardagen. När avstånden ökar och den vardagliga kontakten minskar kan det lättare uppstå oklarheter i förvaltningen, till exempel beträffande ansvarsfördelning och ekonomiska ersättningar. Allbohus menar vidare att Migrationsverket idag har svårt att hinna med sina besiktningsåtaganden, vilket innebär att tillsynen i lägenheterna upplevs som bristfällig. Ersättningsnivåer och kostnadsfördelning för skador, skadedjur och kraftigt ökat slitage är ett återkommande problem mellan Migrationsverket och de allmännyttiga bostadsföretagen. Flera bostadsföretag vittnade om denna problematik. Med anledning av det har SABO haft möten med Migrationsverket och bostadsföretag för att hitta lämpliga samarbetsmodeller och ekonomiska fördelningsnycklar. På några orter har man dock bra samarbetsformer mellan bostadsföretaget och Migrationsverket. Härnösand är ett exempel på en ort där samarbetet mellan bostadsföretaget och Migrationsverket fungerar mycket bra. Till exempel har goda resultat uppnåtts genom tydlig ansvarsfördelning och gemensam tillämpning av en nyligen framtagen metod för skadedjursbehandling genom värmesanering. Även i Skellefteå vittnar bostadsföretaget om ett väl fungerande samarbete med Migrationsverket kring sina ABO. Där fungerar till exempel de kontinuerliga besiktningarna bra. EXEMPEL: SAMARBETE KRING ABO GER BÄTTRE INTEGRATION I HULTSFRED I detta exempel har Hultsfreds Bostäder och Migrationsverket gemensamt drivit ett projekt som haft som mål att stödja integrationen av asylsökande genom arbete och praktik under asyltiden. Flera hundra personer har hjälpt till med att underhålla och renovera lägenheter i området. På så sätt har deltagarna bidragit till ett fräschare område, vilket skapat engagemang och uppskattning. Deltagarna har samtidigt fått värdefulla kunskaper och erfarenheter som de har nytta av när de ska söka arbete längre fram. En framgångsfaktor uppges ha varit samarbetet med personal från det kommunala bostadsföretaget, till exempel möjligheten att gå bredvid en fastighetsskötare. Verksamheten har genomförts i samarbete med Arbetsförmedlingen och de asylsökande har fått information om arbetsmarknaden i Sverige, regelverk för arbetstagare och arbetsmiljöfrågor. Två av deltagarna, som sedan fick asyl, har stannat kvar i kommunen och fått jobb i det kommunala bostadsföretaget. Flera deltagare som flyttat till andra kommuner berättar att de fått jobb inom byggbranschen tack vare dessa erfarenheter. I kommunen upplever man att inställningen till asylsökande blivit mer positiv tack vare detta projekt. Det ledde även till att en lekplats byggdes i området, som nu lockar till sig barn från hela kommunen. Ett samarbete med biblioteket och aktiviteten Låna en svensk har lett till positiva kontakter mellan etablerade svenskar och asylsökande. Denna solskenshistoria har emellertid en baksida. Det har kastats strålkastarljus på frågeställ ningar som har att göra med konkurrenssituationen i förhållande till näringslivet och även vem som har ansvaret för deltagarna när de arbetar. Det pågår en utredning om detta inom Migrationsverket. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 21

120 Detta exempel visar på ett koncept där alla egentligen blir vinnare: Bostadsföretaget får lägre kostnader för renovering av lägenheterna och Migrationsverket behöver inte betala det hårda slitaget som uppstår i ABO genom att många flyttar in och ut. De asylsökande får något att göra, övar på svenska, lär sig ett yrke och får bättre möjlighet till arbete. Kommuninvånarna ser förbättringarna i området och får en mer positiv bild av asylsökande. Att det finns regelverk som är hindrande för denna typ av lyckade integrationsarbeten är enligt vår uppfattning försvårande. Konsekvenser av EBO för kommuner och bostadsföretag Möjligheten till eget boende (EBO) infördes i Sverige Asylsökande skulle inte behöva bo på flyktingförläggning, utan ges större valfrihet. Tanken med lagstiftningen är att individen eller familjerna ska ges en bättre möjlighet till snabbare etablering och integration i det svenska samhället under den tid som asylansökan behandlas. De senaste årens höga invandring har gjort att allt fler har valt att lösa sin boendesituation genom EBO. Det har inte funnits tillräckligt med ankomstboenden, samtidigt som asylprocessen har dragit ut på tiden vilket innebär att många har flyttat in till sina släktingar istället. EBO har därför varit en viktig faktor för att balansera upp det akuta behovet av bostäder under förra året och utan denna lagstiftning hade Sverige haft svårt att klara mottagandet. Den nuvarande EBO-lagstiftningen och konsekvenserna av denna är något som frekvent kommit upp i samtalen vid våra kommunbesök och något som oroar många bostadsföretag. Boverket gav hösten 2015 ut en rapport kring problematiken med EBO. Konsekvenserna av EBO är sedan länge välkända i stora och i mellanstora städer, men börjar nu också dyka upp i mindre orter. De allmännyttiga bostadsföretagen har generellt tagit emot en stor andel EBO i sina bostadsområden, eftersom många har släktingar, vänner och landsmän som bor i allmännyttan. Boendelösningarna blir tyvärr oftast av temporär karaktär och de asylsökande tvingas flytta runt mellan olika lägenheter. EBO har i många fall lett till trångboddhet. Detta får i sin tur konsekvenser både för bostadsföretagen och de enskilda individerna. Lägenheterna är inte anpassade efter så många boende, vilket bland annat medför högre vattenförbrukning samt fler skador och ökat slitage såväl i lägenheter som i utemiljön. Barn och ungdomar som inte kan vara hemma vistas istället utomhus på gårdarna eller i allmänna utrymmen som källare och garage. Bristen på sysselsättning, stimulans och vuxnas närvaro kan då bilda grogrund för social oro. Trångboddheten påverkar också barnen negativt genom att de inte kan ta hem kompisar och de får inte heller plats eller ro att läsa läxor. Utan studiero försvåras barnens möjligheter att nå upp till de krav som ställs i skolan. Det kan vara en bidragande orsak till att en del av eleverna i skolor i så kallat utsatta områden inte når kraven på behörighet för att komma in på gymnasiet efter grundskolan. Med den tuffa arbetsmarknad som råder är det mycket svårt att få ett arbete för den som har ofullständiga grundskolebetyg. EBO spär på trångboddheten i redan tätbefolkade områden, vilket i sin tur bildar grogrund för en svart bostadsmarknad med olovlig andrahandsuthyrning och handel med kontrakt och folkbokföringsadresser. Kommunfastigheter i Eskilstuna är ett av de bostadsföretag som berättar om stora problem i sina fastigheter till följd av EBO. Erfarenheten är att det är grannar som kontaktar bostadsföretaget, ofta i samband med störningar från överbefolkade lägenheter. Många bostadsföretag har börjat arbeta aktivt för att motverka oriktiga hyresförhållanden. Men det finns även kommuner, till exempel Essunga, Varberg, Ängelholm och Hedemora, där man däremot inte upplevt problem med trångboddhet eller andra boendesociala problem. 22 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

121 EXEMPEL: EBO LEDER TILL ÖVERBEFOLKADE LÄGENHETER FABO (Falkenberg), Allbohus (Alvesta), Vätterhem (Jönköping) och Gavlegårdarna (Gävle) är alla exempel på bostadsföretag som har infört en begränsning av antalet boende per lägenhet. Personalen i bostadsföretagen upplever dock att det är svårt att säga upp kontraktsinnehavaren på grund av bristande bevisföring, men att man är mån om att noga följa upp ärende som upptäcks. Örebrobostäder uppger att de har stora problem med konsekvenserna av EBO i kommunen. Signaler kommer ständigt kring olovligt andrahandsboende, handel med svartkontrakt, höga sopkostnader, höjd vattenförbrukning och ökat slitage i lägenheterna. Södertälje kommun påtalar tydligt att det saknas ett statligt ansvar för de som väljer att bo i eget boende, vilket leder till att asylsökande och nyanlända bor under allt annat än ordnade former. Mellan åren 2005 och 2013 tog Södertälje kommun emot över 7000 flyktingar. Det är tre gånger fler än vad Stockholm, Göteborg och Malmö tog emot, om man räknar andelen mottagna flyktingar per capita. Som ett annat jämförande mått bor genomsnittssvensken på en yta av cirka 40 kvm per person, medan man i Södertälje lever på i snitt 17 kvm. Södertälje har arbetat fram ett konkret förslag på hur ett bostadsföretag i samverkan med andra aktörer skulle kunna arbeta för att minska konsekvenserna av EBO. Modellen, som kallas Värdigt eget boende (VEBO) värnar om att alla som söker sin fristad i Sverige ska få bästa möjliga förutsättningar att bygga upp ett nytt liv. EXEMPEL: VÄRDIGT EGET BOENDE (VEBO) Ett gott liv innebär bland annat möjlighet till arbete, goda uppväxtvillkor för barnen och framför allt en trygg bostadssituation. Modellen som Södertälje kommun har tagit fram innebär att det ska finnas tydliga regler för hur ett boende för nyanlända får se ut. Kommunens socialtjänst ska säkerställa att ett boende lever upp till reglerna. VEBO enligt Södertäljes förslag ser ut enligt följande: 1. En asylsökande har rätt att välja sin bosättningsform, antingen ABO eller VEBO. 2. Det egna boendet följs upp/kontrolleras av socialtjänsten för att säkerställa att förhållandena är värdiga. Denna kontroll genomförs innan en person flyttar till kommunen. Kontrollen ska vara ställd mot den person som hyr ut. 3. Om det efter kontrollen visar sig att det egna boendet inte anses lämpligt så ska den asylsökande genom Migrationsverket erbjudas ett annat boende. 4. Beslutet om ett icke-godkänt eget boende ska kunna överklagas hos Förvaltningsrätten. 5. Staten anslår medel för att öka standarden på dagens anläggningsboenden. 6. Nya anläggningsboenden etableras i regioner med en stark arbetsmarknad. 7. Erbjudande av vidarebosättning, det vill säga rätten att flytta från kommunen med bibehållen etableringspenning förlängs från sex månader till att gälla under hela etableringstiden. Källa: Södertälje kommuns webbplats. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 23

122 STORT BEHOV AV NYPRODUKTION I många år har bostadsbyggandet i princip stått stilla i flertalet kommuner. Dock har vi under resans gång märkt att det finns en ändrad inställning till nyproduktion. Nu inser de flesta bostadsföretag som vi har besökt att det stora trycket på bostäder medför att man i flera fall har ökade möjligheter att bygga nytt och att bostadsföretaget verkligen vill vara med och bidra till nyproduktionen. Och nu byggs det betydligt mer än på många år. Första halvåret 2016 påbörjades, enligt SBC, cirka 50 procent mer än förra året samma period. Även om många kommuner och allmännyttiga bostadsföretag har ambitionen att vara med och bidra till nyproduktionen nämner många att det finns besvärliga och svårövervinnliga hinder på vägen. Några av de hinder som tas upp allra mest beskriver vi nedan. Låg soliditet och höga avkastningskrav Många mindre bostadsföretag bland dem vi besökte, framförallt i tidigare avflyttningskommuner, har en låg soliditet. De höga avkastningskraven på svaga fastighetsmarknader leder ofta till att företagen måste göra direktnedskrivningar i nyproduktionen. Det är oftast inte möjligt för bostadsföretag med låg soliditet att ta sådana nedskrivningar över resultatet och konsekvensen blir att företagen tvingas stoppa eller kraftigt reducera sina byggplaner. Ägarnas krav på ökad nyproduktion i allmännyttan Kraven på bostadsföretagens nyproduktion ökar i takt med att bostadsbristen i Sverige ökar. Kommunerna dikterar villkoren i ägardirektiven till bostadsföretagen och många företag har fått ett konkret mål på antal lägenheter i nyproduktion per år. Till exempel har Kommunfastigheter i Eskilstuna ett krav på att bygga 200 lägenheter per år i fem år, MKB har ett krav på 500 lägenheter per år och detta kommer från och med 2017 att öka till 750 per år. Även mindre orter planerar för nyproduktion till exempel i Falkenberg. FABO i Falkenberg anser sig ha ett gott samarbete med kommunen, som ser att det finns möjligheter att bygga för nyanlända. Även i ännu mindre kommuner som till exempel Hedemora planerar man för viss nyproduktion. I en del fall görs ömsesidiga åtaganden mellan ägaren och bostadsföretaget. EXEMPEL: INTRAPPNING AV HYRAN I NYPRODUKTIONEN Hos Vätterhem reserveras tio procent av nybyggnationen till nyanlända. I dessa lägenheter ska nuvarande snitthyra 925 kr/kvm garanteras första året. Sedan ska hyran höjas i en femårig trappstegsmodell innan den normala hyran gäller. Vätterhem subventionerar hyran under dessa år. I motprestation ska kommunen inte ta ut någon utdelning från bostadsföretaget. Permanenta eller tillfälliga lösningar? Som vi tidigare nämnt så har diskussionerna kring att bygga tillfälligt eller permanent varit i starkt fokus under året. Den allmänna inställningen bland de allmännyttiga bostadsföretagen är att man vill bygga permanent, långsiktigt och för alla. Inte tillfälligt och för särskilda grupper. Samtidigt inser man på många håll att man måste vara med och lösa den akuta situationen och att det oftast är det kommunala bostadsföretaget som är kommunens enda verktyg för detta. Eslöv, som är en pendlingsort till Malmö och Lund, är ett exempel. Här är bostadsbristen stor, men man tar tydligt avstånd från tillfälliga lösningar. Här vill varken kommunen eller bostadsföretaget bygga tillfälliga moduler. 24 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

123 Karlskrona kommun däremot har utsett en projektledare som tillsammans med de sociala myndigheterna och samhällsbyggnadsavdelningen har i uppgift att ta fram bostäder för de personer som anvisats enligt bosättningslagen, i exempelvis modullösningar. På många håll har man också tagit till kreativa lösningar för att få fram fler bostäder. EXEMPEL: LUNDAUPPROPET Under 2016 kommer 378 nyanlända personer att anvisas till Lunds kommun. Utöver detta kommer även egenbosatta och de med familjeanknytning samt ensamkommande barn. Lunds kommun räknar därför med att behöva få fram bostäder till personer för Bostäder som inte finns. Därför initierade Lunds kommun det så kallade Lundauppropet där man går ut till alla invånare och ber om hjälp med tips och idéer hur man snabbt ska få fram bostäder. Kommunen uppmanar privatpersoner att hyra ut delar av sin bostad till nyanlända. De letar också efter lämpliga fastigheter att blockhyra och planerar även att bygga tillfälliga modulhus. Inom Lundauppropet utlyser kommunen även en markanvisningstävling där byggbolag som vill ta ett socialt ansvar erbjuds mark för att bygga bostäder om de samtidigt erbjuder lösningar som hjälper till med integration av de nyanlända flyktingar som blir hyresgäster, exempelvis genom praktikplatser i företaget. EXEMPEL: FRÅN LOKAL TILL HEM Malmö har en kraftig inflyttning och har därför ett stort behov av små lägenheter med låg hyresnivå. Stadens ledning bad Malmö kommunala bostadsföretag, MKB att verka för att ta fram små lägenheter på så kort tid som möjligt, de skulle vara färdigställda på drygt ett år. Med kort varsel var förtätning i egna befintliga byggnader den snabbaste och enda vägen. Dessa renoverings- och ombyggnadsprojekt utfördes i förvaltningen. På så vis fördelades volymen på många anställda och befintliga ramavtal inom bland annat bygg och el kunde utnyttjas. För att hinna och kunna hålla nere hyrorna lades stor vikt vid att med enkla medel återställa i första hand sådana lokaler som tidigare varit lägenheter. Ambitionen var att försöka hålla standarden på en nivå så att lägenheterna kunde hålla en likvärdig hyresnivå som omgivande lägenheter. Utfallet blev 220 nya bostäder i MKBs befintliga bestånd på ett år. Förvaltningen lämnade 11 områdeskontor som omvandlades till hem och MKB byggde om ett fyrtiotal tvättstugor. Även källare, tvättstugor, vindar, före detta förskolor, affärer och ett konditori omvandlades till hem åt Malmöborna. EXEMPEL: MÅLFOKUSERAD SAMVERKAN FÖR ATT KUNNA BYGGA NYTT I KALMAR Kalmarhem har efter ett antal år fått en bättre ekonomi som gör det möjligt att bygga nytt, men man måste också bygga till rimliga kostnader. Företaget har ett tydligt krav från sina ägare som vill att de bygger 75 nya lägenheter per år. Att vara en aktiv spelare i kommunens bostadspolitik och kontinuerligt tillföra nya bostäder varje år tillhör enligt ägaren Kalmarhems allmännyttiga uppdrag. Varken Kalmar kommun eller Kalmarhem tror på tillfälliga lösningar. Kommunen vill inte och har inga planer på att bygga provisoriskt. Det finns en förankrad tanke kring integration och kommunen tror inte att separata bostäder för inkomstsvaga grupper bidrar till denna integration. Den stora frågan i Kalmar, i likhet med många andra kommuner, är hur kommunen snabbt ska få fram nya bostäder. Kommunens stadsbyggnadskontor har därför börjat titta på och återuppliva gamla detaljplaner som inte använts på mycket länge. Man har hittat två till tre områden som kan vara aktuella att börja bygga på. Kommunen upplever att det finns en stor samverkan mellan olika aktörer och menar att nyproduktionen har tagit ordentlig fart det senaste året. Man har också varit angelägen om att få med sig de privata byggarna och har därför bjudit in alla byggherrar i kommunen för att informera om de utökade byggplanerna. Något som ledde till att kommunen fick in 15 intresseanmälningar från 10 olika aktörer. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 25

124 Hinder och problem som fördröjer byggprocessen På flera orter som vi besökt har man lyft fram olika problem som hindrar byggen från att komma igång eller som fördyrar och fördröjer planprocessen. I Östersund finns det bostäder som är planlagda av kommunen och nu har man börjat dela ut byggrätter till bland annat Östersundshem. Detta innebär att det finns planer framme för en snabb expansion. Men här upplever man att ett hinder på vägen är brist på kompetent personal hos byggarna. Ett annat exempel är Uddevallahem som vill bygga permanenta bostadslösningar, men som idag ser att bygglovsprocessen begränsar hastigheten i nyproduktionen. De önskar en snabbare bygglovshantering för att möta behovet av bostäder. Boenden som överklagar detaljplaner är vanligt förekommande, särskilt i större städer. Eksta i Kungsbacka och Leksandsbostäder är några av de som menar att staten lämnar över ansvaret till kommunerna att lösa bostadsfrågan samtidigt som det finns statliga regler som förhindrar bostadsproduktionen. De nämner exempel som bullerskydd, riksintressen, strandskydd och nationalparker som bevakas av plan- och bygglagen och av Länsstyrelsen. Flera kommuner lyfter frågan kring värdering av mark och områden och menar att avkastningskraven idag inte är realistiska. Det sker en viss eftersläpning i värderingar som fördröjer processen idag och gör det svårt för bostadsföretagen att våga investera i vissa kommuner och på vissa platser. En viktig pusselbit är också att få igång flyttkedjor, eftersom nyproduktion alltid är dyrare än befintligt bestånd. Innovativa koncept för nyproduktion SABO har under en längre tid arbetat med att erbjuda sina medlemsföretag en serie nyckelfärdiga flerbostadshus till ett fast pris som ligger cirka 25 procent under marknadspris och som har en betydligt snabbare process jämfört med om de skulle upphandlas traditionellt, de så kallade Kombohusen. När behovet av snabb nyproduktion av bostäder blev tydligt under hösten 2015 påbörjade SKL en nationell ramupphandling som ska göra det lättare för kommuner att snabbt och enkelt få fram bra och funktionella bostäder som passar i olika miljöer. Upphandlingen avser nyckelfärdiga hus med en prefabricerad byggmetod. Beräknad avtalsstart är februari En del nya och kreativa lösningar har tagits fram i landet och här följer några exempel på detta. EXEMPEL: VÄSTERVIKSMODELLEN Västerviks allmännyttiga bostadsföretag blev kontaktade av Migrationsverket som ville bygga ett boende för asylsökande enligt en modell där Migrationsverket förband sig att hyra i sex år med eventuell förlängning. Bostadsföretaget inventerade mark i sitt bestånd och fann en lämplig tomt i Ankarsrum, med detaljplanerad mark och erhöll därför ett permanent bygglov omgående. En snabb upphandling startade under tidsperioden april-maj Markarbeten och uppförande av fyra modulhus innehållande åtta lägenheter med vardera två rum och kök på 75 kvm, påbörjades i augusti och skulle vara klar i oktober Migrationsverket står för alla drift- och underhållskostnader under hyrestiden. Bostäderna är tillgänglighetsanpassade och har exempelvis större badrum och ramp vilket gör att de enkelt kan omvandlas till boende för äldre om Migrationsverket lämnar boendet efter de sex avtalade åren. 26 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

125 EXEMPEL: SNABBA HUS PÅ TILLFÄLLIGT BYGGLOV I STOCKHOLM I Stockholm bygger Svenska Bostäder mobila hyresmoduler med tillfälliga bygglov på tomter som väntar på detaljplanering eller som av något skäl står tomma. Det tog bostadsföretaget drygt ett år att uppföra 280 lägenheter klara för inflyttning. Projektet är ett samarbete mellan den ideella ungdomsorganisationen jagvillhabostad.nu och det allmännyttiga bostadsföretaget Svenska Bostäder. Modulerna i Stockholm är placerade på en bullrig tomt, men nära till matbutik, busshållplats och tunnelbana. Cykelparkering prioriterades framför bilparkering. Modulerna kan flyttas flera gånger och är byggda med en prefabricerad stomme där lägenheterna skjuts in som flaskor i ett vinställ. Badrummen har kaklade väggar och allrummen har parkett, vilket gör att lägenheterna håller en relativt hög kvalitet för att vara modulbostäder. Bostäderna är avsedda för unga vuxna som får bo där i högst fyra år. Bygget är dock dyrt och kostnaderna landar högt över vad många mindre kommuner skulle kunna finansiera utan kraftiga direktnedskrivningar. EXEMPEL: KOMBOHUS DUO SABOs Kombohus är ett koncept för nyproduktion som togs fram för några år sedan och som blivit en stor framgång. Konceptet innehåller bland annat ramavtal som SABOs medlemmar kan avropa vilket ger en rejäl prispress och ett förenklat upphandlingsförfarande som gör att bygget kan komma igång snabbare. Inom konceptet finns flera olika sorters flerbostadshus och parallellt med integrationsprojektet började idéer på att ta fram ett särskilt hus som kunde tillföra bostäder för asylsökande ta form. Kombohus Duo kan beskrivas som Västerviksmodellen fast med permanenta hus. De första sex åren fungerar huset som asylboende och sedan konverteras det om till trygghetsboende för äldre. Huset byggs som ett Kombohus mini, men med gemensamhetslokal i bottenplan och högre brand säkerhet (klass 3B enligt Boverkets byggregler) än för vanliga flerfamiljshus, vilket medför högre byggkostnader. Migrationsverket hyr inledningsvis huset till en högre hyra ( kr/kvm) som ska täcka något högre byggkostnader och ger bostadsföretagen en möjlighet att bygga på platser där man inte får ihop kalkylerna annars. Detta ska jämföras med en snitthyra på kr/kvm som är en vanlig snitthyra i vanliga Kombohus. Dock har Migrationsverket pausat allt samarbete i de kommuner där planerna på denna modell var längst framskridna då flyktingströmmen minskat radikalt under 2016 och verket anser sig ha en överkapacitet på asylboendeplatser som ska avvecklas inom kort. BOSTAD, SYSSELSÄTTNING OCH SKOLA ALLT HÄNGER IHOP Många allmännyttiga bostadsföretag gör omfattande insatser i de bostadsområden som betecknas som socialt utsatta. För många bostadsföretag innebär detta en generellt högre bemanning och en tät boendedialog. Allmännyttan tar ett stort ansvar i det förebyggande sociala arbetet och anordnar en lång rad aktiviteter för såväl vuxna som barn. Ofta har man ett gott och etablerat samarbete med kommunens olika förvaltningar och polis. Men en strukturell svårighet som några bostadsföretag vi talat med tar upp är att få de familjer som upplevs som välmående och ansvarstagande att bo kvar i området. I Lindesberg fick vi som på många andra håll höra om bostadsområden med en stor andel trångbodda hushåll och problem i samband med detta. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 27

126 EXEMPEL: TRYGG ESKILSTUNA Kommunfastigheter i Eskilstuna lyfter fram Trygg Eskilstuna som ett gott exempel på samarbete mellan kommun, bostadsföretag och polis. Arbetslösheten i ett av deras områden är mycket hög, (70 procent). För att skapa möjligheter till praktik och arbetslivserfarenhet tar företaget emot 30 traineer varje år. Trots stor social oro upplever personalen i området ingen hotfull situation. Bostadsföretaget har dock ökat bemanningen i området och går alltid in med dubbelbemanning vid hyresgästbesök, vilket i och för sig är kostnadskrävande. Bostadsföretaget arbetar också med personliga hembesök vid nyinflyttningar där hyresgästen informeras om skyldigheter och rättigheter, praktisk information, med mera. Besöken genomförs på efterfrågat språk. EXEMPEL: BLANDADE BOSTADSOMRÅDEN Hos Fabo i Falkenberg har man haft problem i vissa områden som har varit starkt segregerade. Fabo har därför ökat bemanningen och genomfört stadsvandringar. Kommunen har sedan ett antal år tillbaka tagit initiativ till samarbete genom ett utvecklingsarbete mellan Stadsbyggnadskontoret, socialförvaltningen, kultur och fritid och Fabo för att förhindra segregation. Uppdraget går i korthet ut på att Falkenberg inte ska ha några A- och B-lägen. Det finns 30 byggrätter klara och planen är områden med blandad bebyggelse, där det finns både villor, bostadsrätter och hyresrätter. Ett exempel är i Ullared där hyresrätter placerats mitt i ett villakvarter. Vidare planerar man boende på mindre orter där elevunderlaget och samhällsservicen sviktar. Lokalsamhället är starkt engagerat för att hjälpa nyanlända in i samhället. Under hösten 2015 har vissa skolor arbetat i skift för att tillgodose utbildning. Kommunen undersöker aktivt vilka bristyrken som finns för att matcha mot nyanländas tidigare erfarenheter. Sysselsättning och utbildning Det tar i snitt 7 9 år innan en person som invandrat till Sverige kommer in på den svenska arbetsmarknaden. Konsekvenserna av detta blir ett stort utanförskap och att människor inte blir riktigt integrerade i vårt samhälle. Att fler snabbare kommer in i arbete är en förutsättning för en social och ekonomisk utveckling i landets olika regioner och kommuner. SYSSELSÄTTNINGSGRAD, ÅR EFTER INRIKES- OCH UTRIKESFÖDDA OCH KÖN % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda män Utrikes födda kvinnor Källa: Migrationsinfo.se, grundtabeller AKU, SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

127 Våra besök i kommunerna visar dock att allt fler kommuner pressas av en snabbt stigande arbetslöshet bland utrikes födda. En del kommuner oroas över att en så pass stor del som en tredjedel av de nyanlända har låg utbildningsnivå. I dessa fall innebär det att etableringsperioden är allt för kort för att lära sig språket, validera sina tidigare erfarenheter, kompetensutveckla sig eller lära sig ett nytt yrke. Etableringsersättningen, som finansieras av staten, upphör efter två år och det blir kommunerna som får betala ekonomiskt bistånd om den nyanlände inte har annan försörjning. Det demografiska läget i Sverige innebär att med nuvarande arbetsmarknadssituation kommer allt färre att försörja allt fler. Ett antal bristyrken framför allt inom vården men även inom bygg- och anläggningsbranschen kräver en annan utbildningsstrategi. Där är nyanlända en avgörande faktor om vi ska upprätthålla den framtida välfärden. TILLTRÄDANDE UNGA (16 30 ÅR) PÅ ARBETSMARKNADEN SAMT ÅLDERSAVGÅNGAR, Tillträdande Åldersavgångar Källa: Arbetsförmedlingen, SCB. Fördelen i mindre kommuner är att beslutsvägarna och ledtiderna är korta, man har en god personkännedom i kommunen och mellan befattningshavare. I Leksand har man till exempel ett behov av 1500 personer under en tioårsperiod, bland annat 300 personer till turistnäringen. Rådande befolkningsstruktur innebär att behoven inte kommer att kunna fyllas, varför kommunen arbetar aktivt för att de nyanlända ska stanna i kommunen. I Karlskrona kommun bidrar ett starkt näringsliv till integrationen genom att man aktivt söker kompetens bland nyanlända och de ses som en viktig resurs. Den trånga sektorn är bristen på bostäder. Arbetskraften kommer att behövas i framtiden speciellt då Karlskrona har en stor verkstadsindustri och flera av de som kommit de senaste åren har gymnasieutbildning eller högre, cirka 60 procent. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 29

128 EXEMPEL: WEBBAPPLIKATION FÖR KONTAKT MELLAN NYANLÄNDA OCH FÖRETAG I UPPLANDS VÄSBY Väsbyhem samarbetar med organisationen Just Arrived, som har tagit fram en webapplikation som underlättar för nyanlända och företag att få kontakt med varandra. Projektet handlar om att göra det enklare för nyanlända att snabbare komma i arbete, bygga nätverk och skapa sig ett CV. Man har i projektet även hittat ett sätt att lösa arbetsrättsliga hinder för arbetsgivaren genom ett samarbete med Frilans Finans som tar hand om alla skatter, sociala avgifter och försäkringar. EXEMPEL: 100 VÄLKOMSTJOBB I HALMSTAD Projektet 100 välkomstjobb i Halmstad är ett samarbete mellan bostadsföretaget HFAB och Arbets förmedlingen. Det riktar sig till nyanlända som har ett lägenhetsavtal hos HFAB och deltar i etableringsinsatser. En arbetsförmedlare, som är anställd av HFAB på 90 procent och av arbetsförmedlingen på 10 procent, har till uppgift att hitta arbeten och praktikplatser åt den nyanlända. Vissa välkomstjobb är praktikplatser, andra är jobb med lön. De som fått ett välkomstjobb får även språkträning, parallellt. Genom att samarbeta med den lokala arbetsförmedlingen får HFAB tillgång till ett stort nätverk där kompetensbehovet kan matchas mot kunskaperna hos deltagarna i projektet. HFAB ställer också krav i vissa upphandlingar om att leverantörerna ska ställa upp med praktikplatser och de ser över sina sponsoravtal med stadens elitklubbar så att stödet till föreningarna kopplas till hur många praktikplatser de kan ordna, antingen själva eller hos övriga sponsorer. Dessutom tar HFAB emot egna praktikanter. EXEMPEL: INNANFÖRSKAPSAKADEMIN I ÖSTERSUND Östersundshem driver Innanförskapsakademin som är ett utvecklingsprogram för ungdomar och nyanlända (även asylsökanden) med målet att förebygga utanförskap. Genom att kombinera arbetsplatsförlagd praktik med workshops och föreläsningar inom bland annat entreprenörskap, projekt ledning och kunskap om svensk arbetsmarknad vill företaget främja arbetsintegration och bidra till att minska arbetslösheten. Ett 15-tal deltagare praktiserar under en tremånadersperiod hos Östersundshem eller hos något av deras samarbetsföretag, ofta inom byggbranschen. Varje deltagare har en handledare på sin praktikplats. Deltagare och handledare arbetar nära varandra för att praktiken ska bli så givande som möjligt för både deltagaren och företaget. Alla handledare får gå en handledar utbildning innan praktiken börjar och både deltagare och handledare har löpande stöd av med arbetarna i Innanförskapsakademin. Efter avslutad praktik är förhoppningen att deltagaren, tillsammans med Östersundshem och Arbetsförmedlingen, hittar fortsatta arbetsmöjligheter, antingen på praktikplatsen eller på annat företag. Dessutom kan nu deltagare söka bostad i av bostadsföretaget uppförda Attefallshus. 30 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

129 EXEMPEL: OSKARSHAMNSMODELLEN FRÅN 7 ÅR TILL 7 MÅNADER Bakgrunden till den här modellen är att Oskarshamns kommun ville dubblera sitt flyktingmottagande eftersom det finns ett stort behov av arbetskraft i kommunen och eftersom kommunen satt ett mål om att öka befolkningen. Samtidigt såg man ett behov av att snabba på processen med att få de nyinflyttade i arbete och omvandla dem från bidragstagare till skattebetalare. Därför inleddes en samverkan mellan fyra parter, nämligen Arbetsförmedlingen, Lernia, Oskarshamns kommun och Scania. En framgångsfaktor vid projektets start var att de som representerade parterna var personer på chefsnivå som hade mandat att fatta beslut vid sittande bord. En sökning av den arbetskraft som Scania behövde genomfördes av Arbetsförmedlingen på anläggningsboenden runt om i Sverige. 14 personer rekryterades till pilotprojektet och intervjuer genomfördes på hemspråk med hjälp av tolk så att rekryteraren kunde lägga fullt fokus på att efter fråga rätt profil, såsom kompetens, värderingar, attityder och personlighet. Nästa steg var att skräddar sy en utbildning som inkluderar yrkessvenska för den rekryterade personen. Modellen innebär sedan att den rekryterade personen från dag ett blir anställd av Lernia för att efter sex månader gå över till fast anställning hos Scania. Det kommunala bostadsbolaget Byggebo kopplades också in i projektet och eftersom de tillämpar näringslivsförtur för nyinflyttade i kommunen så fick personerna i de fall det behövdes också en lägenhet genom förturen. Detta var dock inte helt problemfritt då bostadsföretaget fick svårigheter med andra bostadssökande som ansåg sig stått länge i kö och som är vana vid att det finns lediga lägenheter inom rimlig tid i Byggebos bestånd. EXEMPEL: FAVAL NYTT SYSTEM FÖR VALIDERING AV YRKESROLLER INOM FASTIGHETSBRANSCHEN Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd har tagit fram ett nytt system för att validera utbildning och kompetens för tre typer av fastighetsyrken. Syftet är att kunna värdera kunskaper oavsett när, var eller hur de har skaffats. På så sätt hoppas man att både unga och nyanlända snabbare ska få jobb i en bransch som är i skriande behov av mer arbetskraft. I dagsläget kan den som önskar valideras mot yrkesrollen fastighetstekniker, fastighetsskötare och fastighetsvärd. FAVAL ger möjlighet att valideras mot kompetensbevis som visar på både teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som uppfyller branschens krav. Den som valideras får efter godkända teoretiska och praktiska prov ett kompetensbevis och blir anställningsbar. Flera stora bostadsföretag, däribland några allmännyttiga, har varit med och stöttat arbetet med att ta fram valideringssystemet. EXEMPEL: UTBILDNING TILL FASTIGHETSSKÖTARE OCH KVARTERSVÄRDAR I GÖTEBORG Göteborgs stad och flera av de kommunala bostadsföretagen satsar på en utbildning där 300 elever totalt på tre år ska utbildas till bland annat fastighetsskötare och kvartersvärdar. Utbildningen, som bedrivs av Folkuniversitetet, är skräddarsydd för nyanlända som saknar gymnasial utbildning. Under den tvååriga utbildningen varvas teori med praktik och tanken är att man ska kunna arbeta hos bostadsföretagen. Syftet är att förkorta etableringsprocessen, så att man får ett jobb tidigare och slipper ha försörjningsstöd under lång tid. Skola Skolan är en viktig del av den totala integrationen i samhället och blir en avgörande faktor för ett bostadsområdes utveckling. Om skolan i ett område har dåligt rykte så påverkar det hela områdets attraktivitet negativt. Många kommuner är medvetna om detta och arbetar på olika sätt för att öka spridningen av nyanlända elever i kommunen. Eslövs kommun driver till exempel en mottagningsskola där kartläggning av nyanlända elever pågår i två månader. I största möjliga mån försöker man sedan att sprida ut nyanlända elever över hela kommunen. I Karlskrona kommun har man länge haft en strategi att inte rekrytera skolbarn efter ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 31

130 närhetsprincipen utan istället sprida ut eleverna över mycket stora geografiska områden. Detta förhindrar att vissa skolor får en oproportionerligt stor andel med nyanlända elever och därmed blir allt för belastade med utmaningar av olika slag. UTMANINGAR OCH VÄRDERINGAR I BOSTADSFÖRETAGENS ORGANISATION En utmaning som vi har stött på i några bostadsföretag är att de har svårt att rekrytera personal och att behålla personalen i de områden som är präglade av segregation och utanförskap. En del bostadsföretag har upplevt hot och våld mot personalen. Ibland kan det även utvecklas en cynism hos områdespersonalen. Några företag arbetar aktivt med de attityder och värderingar som ska gälla i företaget och har tydliga värderingsgrunder att arbeta efter. Många medarbetare drivs också av att arbeta med samhällsansvar och känner att de bidrar till en ökad integration och samhällsnytta. Uddevallahem påtalar att den frustration som uppstår bland boende i en del områden på grund av sysslolöshet och trångboddhet påverkar personalen i företaget. Det har uppstått incidenter som har varit så hotfulla att vd brottas med hur arbetsgivaransvaret ska hanteras ur ett säkerhetsperspektiv. Personalen hos Uppsalahem har också råkat ut för en del incidenter och man förstärker därför personalstyrkan i vissa områden. EXEMPEL: NÖDVÄNDIGT ATT ARBETA MED PERSONALENS VÄRDERINGAR För några år sedan upplevde Karlskronahem en hel del integrationskrockar i förvaltningen. Under en tid satsade företaget därför mycket på arbete med värderingsverkstäder i kombination med omfattande utbildning i frågan. Hyresbostäder i Norrköping bedriver ett omfattande värderingsarbete och arbetar med en uttalad värdegrund i företaget. Man har genomfört en mångfaldsutbildning i 15 delar, där man lyfter upp att mångfald och affärsnytta hänger ihop. Företaget genomför frukostföreläsningar med olika livsberättelser från olika kulturer för att öka kunskapen och förståelsen för olikheter. Mimer är ett annat företag som arbetat återkommande med värderingsverkstäder som ett sätt att skapa förståelse och acceptans för mångfald och olikheter. CIVILSAMHÄLLETS ROLL SOM BROBYGGARE Den stora flyktingvågen under 2015 ställde stora krav på kommunernas mottagningsenheter och många vi träffat har påtalat att detta mottagande inte skulle varit möjligt utan stöd från den ideella sektorn. Många frivilliga ville hjälpa till på olika sätt både inom kyrkor, idrottsföreningar och andra frivilligorganisationer som Stadsmissionen, Röda korset och Rädda barnen. En del nya initiativ och föreningar startades också, till exempel Refugee Welcome som till stor del via de sociala medierna snabbt organiserade tusentals människor. Generellt upplevde vi att det både från kommun och bostadsföretag fanns en stor tacksamhet över den stöttning som civilsamhället bistod med under det akuta läget när nyanlända flyktingar tvingades sova på tågstationer runt om i landet. Det var många som fick sitt första mål mat, rena kläder och det mest nödvändiga av olika frivilligorganisationer som arbetade dag och natt för att underlätta mottagandet. Detta engagemang har sedan fortsatt i form av olika mentor- 32 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

131 skap, fadderskap, mötesplatser, svenskundervisning, språkcaféer, studiecirklar, praktikplatser med mera. Det är många som på detta sätt är villiga att ställa upp med tid och engagemang för att skapa kontaktytor och en meningsfull tillvaro för de asylsökande, vilket blir speciellt viktigt eftersom den asylsökande inte kan påbörja SFI-undervisning (svenska för invandrare) förrän personen har fått uppehållstillstånd. Förhoppningsvis hjälper dessa insatser till att snabba på integrationen och underlätta introduktionen till SFI. Majoriteten av bostadsföretagen som vi har besökt sponsrar på något sätt någon lokal förening, ofta en sportsligt inriktad förening, till exempel den lokala fotbollsklubben, bandyföre ningen, pingisklubben och så vidare. Man har under många år sett att detta är en god väg till ökad integration då möten mellan lokalbefolkning och nyanlända kan ske på ett sätt där språket inte behöver bli ett hinder för gemenskap och umgänge. Detta leder i bästa fall till nya nätverk och personliga kontakter som kan förkorta vägen till arbete för den nyanlände. Idrottsföre ningar runt om i Sverige är på det sättet en viktig och bärande kraft i integrations utmaningen. NÄRINGSLIVET SKAPAR VÄGAR IN PÅ ARBETSMARKNADEN Eftersom det tar så lång tid för en invandrare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden riskerar individens utbildning och arbetslivserfarenhet att bli föråldrad och inaktuell. Väntan leder också till en passivitet som kan ta lång tid att ta sig ur och som i värsta fall ökar risken att hamna i ett permanent utanförskap. Många kommuner vittnar dock om extra ordinära insatser från företag och organisationer i kommunen som har bidragit med stort engagemang och med generositet i det akuta läget. Ett engagemang som sedan har fortsatt under 2016, speciellt på många mindre orter där det finns ett starkt och engagerat näringsliv och ett dynamiskt entreprenörskap. Falkenberg och Ängelholm beskriver till exempel detta som goda möjligheter till en stärkt integration av de nyanlända som väljer att bosätta sig i kommunen. Inom näringslivet är man ofta beredd att stötta upp med praktikplatser och anställningar och man ser de nyanlända som framtida arbetskraft och en möjlighet att rekrytera ny kompetens och erfarenhet. Det finns många exempel på företag och näringslivsorganisationer som engagerat sig i inslussningen av nyanlända. Det handlar om initiativ som Näringslivsuppropet i Helsingborg och Good Malmö, som dessutom har fått ringar på vattnet. Många entreprenörer har också öppnat sina dörrar för att hjälpa nyanlända att navigera i den svenska näringslivsmiljön. Även etablerade storföretag som IKEA och Axelsson Johnsson-koncernen har gjort aktiva insatser inom ramen för sina ordinarie affärsverksamheter. Företagsledare som sitter på positioner där de har möjlighet att påverka kan av humanitära skäl vilja hjälpa andra medmänniskor. Men detta går även hand i hand med en starkt växande trend när det gäller att som ett modernt företag och attraktiv arbetsgivare ta samhällsansvar. Att arbeta aktivt med employer branding har blivit allt viktigare bland företag som vill ligga i framkant och locka till sig nya medarbetare. Det finns gott om undersökningar som visar att de generationer som nu är på väg ut på arbetsmarknaden söker en större mening i sitt jobb än att bara jobba. Många unga idag vill arbeta i en organisation som gör gott och som arbetar med social hållbarhet som en aktiv del i företagets verksamhet. Forskarna i Malmökommissionen för social hållbarhet och hälsa (2012) menade att den ideella sektorn, invånarna, näringslivet och forskningen måste involveras tidigt i processen, när det gäller att skapa en hållbar integration. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 33

132 Allmännyttans integrationsoch samhällsansvar Det finns en lång tradition och en stor kunskap inom de allmännyttiga bostadsföretagen att arbeta med åtgärder som syftar till integration och social sammanhållning. Denna kunskap och tradition måste vårdas och utvecklas för att fortsatt kunna vara en bärare i det framtida integrationsarbetet. Lagen om kommunala allmännyttiga bostadsbolag (2010:879), den så kallade Allbolagen som gäller för de allmännyttiga bostadsaktiebolagen, har i vissa fall uppfattats som begränsande för bostadsföretagen då det ställs krav på att åtgärderna som ska främja integration och social sammanhållning i ett område även ska vara företagsekonomiskt lönsamma. Många uppfattar det som att kravet på affärsmässighet ställs mot samhällsnyttan. Man får dock inte glömma att lagen även tillskriver bostadsföretagen ett fortsatt allmännyttigt syfte i vilket det ingår ett samhällsansvar. Det handlar snarare om att företagen måste kunna motivera och räkna på de satsningar som görs inom sociala investeringar, social hållbarhet, de så kallade mjuka värdena i fastighetsförvaltningen. Det finns en hel del forskning och initiativ som undersöker om det går att skapa och tillämpa nya kalkylmodeller för att kunna räkna på affärsnyttan i de sociala satsningarna för att på så sätt motivera dessa. Detta ställer högra krav på uppföljning och utvärdering av de projekt och satsningar som görs för att stärka social hållbarhet och samhällsnytta i bostadsföretagen. Den nya lagstiftningen tillåter även kommunerna att använda det eventuella överskottet från bostadsföretagens vinster till sociala åtgärder för att stärka den sociala hållbarheten i kommunen. Det finns dock en uppenbar risk att pengarna då används för att täcka andra sociala kostnader i kommunens budget som inte direkt berör bostadsområdena. Samtidigt som det är personalen inom allmännyttan som genom sin närhet till hyresgästerna och deras vardag i kombination med en stor lokal områdeskännedom har bäst kunskap om vilka investeringar som skulle behöva göras och var de skulle göra mest nytta. Många av de allmän nyttiga bostadsföretagen har sedan de grundades haft en tradition att arbeta med verksamheter, projekt och aktiviteter med social inriktning parallellt med att tillgodose bostadsförsörjningen i respektive kommun. De sociala insatserna har kommit att bli en betydande del av många bostadsföretags dagliga verksamhet, då en stor del av fastigheterna ligger i områden som betraktas som socioekonomiskt utsatta områden. På senare år har detta även blivit en affärsmodell för privata bostadsföretag som i allt större grad investerar i miljonprogramsområden runt om i landet och som för att skapa en välfungerande bostadsförvaltning över tid även måste arbeta med den sociala hållbarheten för att uppnå trygghet, nöjda hyresgäster och ökat kvarboende. 34 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

133 TRE NIVÅER AV SAMHÄLLSANSVAR Martin Grander tar i boken Nyttan med allmännyttan (2015), upp tre nivåer av samhällsansvar. 1. Hyresgästnära sociala relationen och åtgärder kopplade till hyresgästens boende. 2. Åtgärder kopplade till bostadsområdet och åtgärder riktade till grupper av hyresgäster. 3. Åtgärder som avser själva bostadsförsörjningen, men också mer storskaliga ambitioner kring fysiska och sociala åtgärder. 1. DEN HYRESGÄSTNÄRA SOCIALA RELATIONEN Vardagsförvaltningen och den hyresgästnära relationen är en central del av många bostadsföretags verksamhet och en avgörande faktor för välfungerande och trivsamma bostadsområden. Genom välskötta områden och en god social relation till hyresgästerna skapas kundnöjdhet, lägre underhållskostnader och med tiden ett attraktivare område, vilket i sin tur leder till högre marknadsvärden och på så sätt ger en så kallad god affär. I många bostadsföretag har man någon form av husvärd eller bovärd som står för en hel del av den dagliga kontakten med de boende och som stärker de sociala banden genom nära förvaltning på plats i områdena. I en del företag har bovärdar och husvärdar ett uttalat bosocialt uppdrag i sin tjänstebeskrivning, exempelvis hos Landskronahem och ÖBO. I andra bostadsföretag har det bosociala arbetet huvudsakligen lagts på speciellt utformade tjänster som bosocial utvecklare i MKB eller liknande specialfunktioner i Norrköping och Södertälje. Sammantaget kan man säga att de anställda känner att de fyller en viktig social roll för hyresgästerna. Något vi också fångat upp på vår rundresa är behovet av bra boinformation och olika sätt att kommunicera med hyresgäster på. Exempel på sådant som utförs eller efterfrågas är inflyttningsbesök, boskolor, instruktionsfilmer och pekbok. Detta bekräftas också av svaren i Invandrarindex där nästan varannan svarar att de hade behövt veta mer om tvättstugan, om sopsortering eller hur man betalar hyran. Här finns således en stor förbättringspotential. EXEMPEL: KVARTERSVÄRDAR OCH HEMBESÖK Även i en mindre ort som Lysekil som tidigare inte haft integration som en stor utmaning har man nu startat ett integrationsprojekt. Inspiration fick man från ett studiebesök på MKB i Rosengård i Malmö. Integrationsprojektet Badhusberget Lysekil ska leda till attitydförändringar inom området, samt mellan boende och anställda i LysekilsBostäder AB och hos Lysekils kommun. Bostadsföretaget öppnar ett lokalkontor inom Badhusberget för att serva hyresgästerna och vara en naturlig första kontakt och hjälp med stöd i boendet. Kvartersvärdarna ska också ge information om regler för till exempel gemensamma utrymmen såsom tvättstugor, förråd, miljörum och uteplatser. Till stöd för kvartersvärdens arbete ska bostadsföretaget även engagera andra organisationer såsom hyresgästföreningen, Svenska kyrkan med flera. I samband med invigningen av kvartersvärdskonceptet Badhusberget delade Lysekilsbostäder ut t-shirts med uppmaningen Säg hej till din granne! på flera språk. En enkel åtgärd som ändå har ökat kontakterna mellan de boende. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 35

134 Hemkunskapen i Norrköping är ett annat exempel på hur man konkret kan arbeta med att få den dagliga förvaltningen att fungera bättre, minskat antal störningar, minskat slitage och ökad trivsel. Det handlar om att göra hembesök hos nyinflyttade hyresgäster för att på ett så konkret sätt som möjligt förklara rättigheter och skyldigheter i boendet. Tre heltidsanställda som tillsammans behärskar nio språk besöker personligen alla nyinflyttade och berättar om hyresrätten och vad det innebär att bo hos Hyresbostäder. Projektet grundar sig på idén om att trygghet, kunskap och en god relation till hyresvärden och till grannarna ger en bra start på ett nytt boende. 2. OMRÅDESUTVECKLING På denna nivå handlar det om de insatser som bostadsföretagen gör för att skapa samhörighet och bryta anonymiteten i bostadsområdet. Det kan röra allt från stadsodling till arbetsmarknadsåtgärder för att få fler boende i arbete, men också frågor som stärker boendedemokratin hos de boende. Boendedemokratin berör de boendes möjlighet till inflytande vad gäller, dels den egna lägenheten, dels inflytande över gemensamma frågor som berör flera hyresgäster, till exempel utemiljön, garage och andra gemensamma utrymmen. Att som boende få ett riktigt inflytande i sin boende- och närmiljö kan spela en stor roll både för den enskilda individen och för gruppen och gemenskapen i bostadsområdet. För att hyresgästerna ska få reellt inflytande krävs en delegering av makt för att kunna bestämma över det som verkligen betyder något. Självförvaltning hos exempelvis MKB i Malmö, är ett exempel på en konkret möjlighet till påverkan i den egna boendemiljön. Även Gårdstensbostäders hyresgästrepresenterade styrelse är ett exempel på verklig boendedemokrati. Fler exempel på insatser inom denna nivå kan handla om kultur- och fritidsverksamheter, till exempel områdesdagar, festivaler, musik-, dans- och teaterarrangemang. Det kan också handla om mötesplatser i form av caféer, cykelskolor och så vidare. Ett exempel på mötesplats för asylsökande är Café Rönnedal i Alvesta som drivs i samarbete med Migrationsverket, ABF, kommunen och Allbohus. Caféet ska fungera som plattform för integrationsarbetet i bostadsområdet. Resultatet efter sex år är att det idag finns aktiva föreningar som genomför en mängd olika aktiviteter såsom sång, föreläsningar och språkcirklar. Mötesplatsen fungerar även som en sluss in på arbetsmarknaden för de nyanlända. EXEMPEL: LÅNG LISTA PÅ AKTIVITETER SOM GÖRS PÅ OMRÅDESNIVÅ Läxhjälp Välkomstjobb Språkcafé Trygghetsvärdar Cykelskola Restaurangskola Social upphandling Socialt hållbar renovering Sommarjobb Praktikplatser Konstplank Muralmålningar Stadsodlingar Språkvän Hemkunskapen Sponsring idrottsklubbar Demokratiprojekt Praoplatser Kaninhotell Konstnärskollektiv Många bostadsföretag har också i allt större grad engagerat sig i utbildnings- och sysselsättningsinsatser. Detta har hittills berört främst större bostadsföretag i större kommuner. Insatserna kan vara av olika slag men det vanligaste är att företaget erbjuder sommarjobb till ungdomar och ofta i samverkan med arbetsförmedlingen på orten. Andra bostadsföretag har börjat handla upp sina entreprenader med hjälp av sociala klausuler. Då ställer man till 36 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

135 exempel krav på entreprenörerna att anställa en praktikant, lärling eller nyanländ under en viss tid, som förhoppningsvis kan leda till vidare anställning. Detta är också ett sätt för många ungdomar att få in en första fot på arbetsmarknaden. EXEMPEL: BOENDEBYGGARNA I VIVALLA När allmännyttiga Örebrobostäder skulle göra en större ombyggnad och renovering i ett av sina bostadsområden gjorde de en upphandling där de ställde krav på att utföraren skulle ta sociala hänsyn. Det innebar att anbudsgivarna i sina anbud skulle beskriva hur de tänkte sig kunna ta emot arbetslösa i projektet och utveckla arbetstillfällen och utbildningsformer, utan att det skulle ge högre kostnader för Öbo. Skanska, som vann upphandlingen, lovade att under de fyra åren som ombyggnaden pågick involvera arbetslösa personer, som dessutom till stor del själva bor i området, i byggprojektet. Målet var att de skulle bli utbildade, bli anställningsbara och få in i sitt CV att de fått erfarenhet genom projektet. Varje Boendebyggare har en handledare på sin praktikplats. Resultatet visar nu att en hel del av Boendebyggarna efter avslutad praktik gått vidare till en riktig anställning. Konceptet har därmed blivit en framgång och fungerar idag som modell och exempel för andra kommuner och bostadsföretag i landet. En del bostadsföretag arbetar även för att stötta entreprenörskapet i området, till exempel genom att hyra ut lokaler. Många motiverar arbets- och utbildningsinsatser med att arbete är en nyckel till god integration och en delaktighet i samhället. Ju högre andel av hyresgästerna som arbetar desto bättre blir betalningsviljan i området. I Portalen som drivs av Hyresbostäder i Norrköping i samarbete med ABF, Migrationsverket, kommunen, med flera, arbetar man med studiecirklar, coachning och jobbmatchning som på sikt ska leda till ökad sysselsättning och minskat utanförskap. Ett stort antal personer har fått praktik, arbete eller börjat studera tack vare Portalen. EXEMPEL: PROPELLERN HOS MIMER I VÄSTERÅS Bostads AB Mimer i Västerås har startat ett inkluderingsprogram som de kallar Propellern. Det riktar sig till relativt nyanlända personer och syftet är att de snabbare ska komma in i arbete eller studier. Propellern är ett led i företagets sociala hållbarhetsarbete för att utveckla stadsdelar och förbättra levnadsvillkoren för såväl hyresgäster som övriga västeråsare. Programmet är på 16 veckor och under den tiden får de 50 deltagarna analysera sin egen kompetens och förmåga samt sätta upp egna mål att jobba mot. De arbetar också för att öka kunskapen och förståelsen om det svenska samhället, kulturen och Västerås. Praktiken kommer att erbjudas på Mimers alla avdelningar men också på andra företag och organisationer. Ett annat syfte med projektet är att skapa kontaktytor mellan de nyanlända och västeråsarna. Man samarbetar bland annat med den ideella middagsföreningen Invitationsdepartementet där etablerade svenskar bjuder nyanlända som vill skaffa nya vänner, och lära sig språket, på middag. Dessutom anordnar Bostads AB Mimer middagar för de nyanlända och företagets medarbetare. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 37

136 EXEMPEL: SOMMARJOBB OCH ÖPPEN DÖRR HOS TELGE HOVSJÖ Bostadsföretaget Telge Hovsjö har under många år bedrivit HovsjöSommar som ger sommarjobb till ungdomar i området. HovsjöSommar har pågått sedan 2007 och årligen sysselsatt 180 ungdomar med trädgårdsskötsel, skräpplockning, målning och enklare fastighetsskötsel. På detta sätt har ungdomarna blivit mer engagerade i sin närmiljö, samtidigt som de fått positiva förebilder och arbetslivserfarenhet. Sedan 2009 har Telge Hovsjö också en Öppen-dörr-policy, vilket innebär att alla som söker praktikplats hos företaget får det. Varje år tar företaget emot ett femtiotal praktikanter inom verksamhetsområden som reception, café, skola, fritidsgård och fastighetsskötsel. Flera hyresgäster har också fått projektanställning i bolaget som portvakter. Efter en utbildning i lokalvård ansvarar de för städning av trappuppgångarna i området. Resultatet har blivit renare trappupp gångar. Dessutom fungerar portvakterna som ambassadörer och blir en viktig länk till hyresgästerna. Flera personer har gått vidare till annat jobb eller studier. EXEMPEL: AVFALLSINFORMATÖRER I GÖTEBORG Bostadsbolaget i Göteborg har i samarbete med Västra Hisingens stadsdelsförvaltning drivit ett årslångt projekt och anställt långtidsarbetslösa hyresgäster som avfallsinformatörer, för att informera om sophantering i området och på så sätt uppnå bättre källsortering av matavfall för att minska kostnader och spara på miljön. Projektet har lett till att flera personer blivit anställningsbara, nöjdare hyresgäster samt en socialt stärkt arbetsgivare och hyresvärd. Denna områdesnivå inkluderar även fysisk områdesutveckling, till exempel förändringar i utemiljö, etablerande av landmärken och så vidare. Målet med dessa aktiviteter är att stärka den kollektiva identiteten, men även att stärka den så kallade platsidentiteten. Platsidentiteten innebär att man kan identifiera sig med sitt område eller sin stadsdel och känna stolthet och engagemang för denna. EXEMPEL: LÄXHJÄLP FÖR EN ATTRAKTIVARE SKOLA I BOSTADSOMRÅDET Bostadsbolaget i Göteborg, Mimer i Västerås och MKB i Malmö är några av de företag som finansierar läxhjälp i några av sina bostadsområden. I Malmö kallas projektet en biljett till framtiden och är en paketlösning för att höja de alltför låga skolresultaten på en skola i Rosengård som heter Värner Rydénskolan. Samtliga elever erbjuds professionell läxhjälp sex timmar i veckan i liten grupp om fem elever i varje och med en egen läxhjälpare. Eleverna sätter upp individuella mål i början av terminen och arbetar sedan mot dessa tillsammans med lärare och läxhjälpare. Som extra morot erbjöd MKB sommarjobb till samtliga elever som klarade att fullfölja läxhjälpen samt höja sina betyg. Resultatet för vårterminen 2015 blev över förväntan hos gruppen som deltagit i läxhjälpen då hela 78 procent kom in på gymnasiets nationella program jämfört med 49 procent året innan. 38 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

137 3. STADS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Nivå tre handlar bland annat om bostadsförsörjningsansvaret som åligger kommunerna enligt lag och där de allmännyttiga bostadsföretagen oftast är det enda verktyget. Det kan innebära krav i ägardirektiven på ny- och tillbyggnation och då inte enbart i kvantitativa mått utan även kring hur nyproduktion kan medverka till stadsutveckling och samhällsnytta i ett område för att bidra till ökad integration. Till exempel genom att tänka i termer av blandad bebyggelse och blandade upplåtelseformer. Bostadsförsörjning genom nyproduktionen är en stor del av allmännyttans ansvar och har kommit att bli allt viktigare. De politiska kraven på nyproduktion blir allt tydligare i många av landets kommuner. En stor utmaning för bostadsföretag som verkar i avflyttningskommuner och på mindre orter är att få ihop kalkylerna i nyproduktionsprojekten. EXEMPEL: NU BYGGS DET BLANDAT I GÅRDSTEN För tjugo år sedan räknades Gårdsten utanför Göteborg till ett av Sveriges sex mest nedgångna miljonprogramsområden. Idag har brottsstatistiken mer än halverats och från att ha haft många tomma lägenheter i området står det idag tusen sökande i kö till varje ledig lägenhet. Nu har nyproduktionen tagit fart och flera byggherrar är igång med att bygga villor och radhus i området. Här finns stora planer fram till år Riksbyggen, Myresjöhus, Egnahemsbolaget och Serneke är exempel på byggföretag som bestämt sig för att satsa på området. Att erbjuda olika boendeformer ser man som en av flera faktorer som bidrar till ökad trygghet, minskad socioekonomisk segregation och möjligheter till bostadskarriär för boende i området och på sikt inflyttning av flera socioekonomiskt starka familjer till Gårdsten. Ett annat sätt att arbeta med stadsutveckling är så kallade spjutspetsprojekt, till exempel Rinkebystråket i Stockholm, Culture Casbah (omfattande stadsförnyelseprojekt i Rosengård i Malmö) och Bokalerna (kombination av bostad och lokal i samma enhet för att stärka handel, service och entreprenörskap i Rosengård). Tanken är att projekten ska skapa liv och rörelse i områdena och även skapa flöden av människor mellan olika stadsdelar, det vill säga en hållbar stadsförnyelse genom kombination av sociala och fysiska satsningar på samma gång. Det är inte bara nyproduktion som ligger i stadsdelsutvecklingen, utan även renovering av befintligt bestånd social hållbarhet vid renovering. Det handlar om att utnyttja möjligheten att arbeta socialt och integrerande i samband med omfattande renoveringsprojekt. Ett tydligt exempel är Örebrobostäder och den omfattande renoveringen av kvarteret Vivalla (läs mer om detta på sidan 37). En annan del av samhällsansvaret på denna övergripande nivå är uthyrningskriterierna som ser mycket olika ut i olika kommuner och bostadsföretag. Allmännyttan vänder sig till alla målgrupper oavsett inkomst och bakgrund till skillnad från modellen social housing eller affordable housing som enbart riktar sig till inkomstsvaga grupper. Vilka krav som ställs på hyresgästerna varierar. En del har krav som exempelvis en viss inkomst för att kunna hyra en viss lägenhet, inga hyresskulder, inga betalningsanmärkningar, goda referenser och så vidare. Andra krav kan vara fast anställning eller att man inte accepterar olika former av bidrag som inkomst. Det finns dock en pågående trend i allmännyttan som tydligt pekar på en sänkning av inkomstkraven och även en viss lättnad vad gäller betalningsanmärkningar och godkän nande av försörjningsstöd och etableringsersättning. Exempelvis har de allmän nyttiga bostads företagen i Västerås, Malmö, Stockholm och Halmstad sänkt eller tagit bort sina ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 39

138 inkomstkrav på senare år. I vissa kommuner ställer de privata fastighetsägarna lägre krav på inkomst och liknande, jämfört med det allmännyttiga bostadsföretaget på orten. I dessa fall kan en del ifrågasätta huruvida det allmännyttiga bostadsföretaget verkligen tar sitt samhällsansvar. Sammanfattningsvis kan konstateras att allmännyttan har gjort och gör stora insatser som kan benämnas som samhällsnytta genom att arbeta mer eller mindre uttalat i ovanstående tre nivåer. Ett fortsatt ambitiöst arbete inom dessa nivåer och i nära samverkan med andra externa aktörer, såsom myndigheter, kommuner och föreningsliv är förmodligen det bästa sättet för allmännyttan att verka för en hållbar integrationsstrategi. 40 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

139 Slutsatser och hur går vi vidare? Kartläggningen visar hur mångfacetterad integrationsfrågan är och hur tydligt det finns beroenden mellan olika delar. Bostäder, arbete och skola hänger intimt ihop med varandra och är alla viktiga pusselbitar för en lyckad etablering i det svenska samhället. Som Anna Ranger påpekar i sin kunskapsöversikt kräver komplexa samhällsproblem förmodligen komplexa lösningar. Det finns inga genvägar, snabba lösningar eller en enda storslagen lösning som kommer att fixa integrationen i Sverige. Under året som vi har varit runt på vår resa i landets olika kommuner har vi blivit allt mer varse att förutsättningarna, utmaningarna och möjligheterna skiljer sig väsentligt åt i landets olika delar. Vi är därför övertygade om att det är många olika lösningarna i kombination med ett långsiktigt, enträget arbete som kommer att göra skillnad. För att många olika lösningar som verkar i samma riktning ger nyttiga synergier till varandra, vilket framför allt påverkar takten och resultatet för helheten. Detta bygger naturligtvis på ett innovativt samarbete mellan olika aktörer. Den ursprungliga planen att fånga upp svårigheter och möjligheter kring integration i ett mer generellt och långsiktigt perspektiv fick i viss utsträckning träda tillbaka när flyktingströmmen tog fart. Vi hade förmodligen kunnat inkludera ytterligare perspektiv vid våra besök framför allt på den förvaltningsnära sociala nivån om inte behovet hade varit så stort att diskutera den akuta situationen. BOSTADSBRISTEN ÄR ETT GRUNDLÄGGANDE PROBLEM Bostaden är avgörande för vår livskvalitet och en grundläggande rättighet. Trångboddhet, svarthandel med hyreskontrakt, högt slitage, dåliga skolresultat, kriminalitet och otrygghet är bara några exempel på vad som kan uppstå i kölvattnet av bostadsbristen. Dessa problem har nämnts i många av de samtal vi haft. Tilliten till välfärdssystemen rubbas också när kösystem sätts ur spel och grupper ställs mot varandra. Det som har varit vardag många år i storstäderna har nu spridit sig även till mindre kommuner som tidigare inte har haft dessa problem. Det finns förmodligen en stor vinst för de mindre kommunerna att lära av de större där man har arbetat mer eller mindre aktivt med problematiken. Att lära av goda exempel på hur man hanterar den dagliga förvaltningen i ett område med många trångbodda hushåll, hur man arbetar socialt integrerande med de boende, hur man arbetar systematiskt med olovlig andrahandsuthyrning och så vidare är viktiga pusselbitar i integrationsarbetet. Detta gäller speciellt för mindre kommuner där segregationen och utanförskapet inte bitit sig fast som i vissa av storstädernas extremt segregerade områden. DET TAR LÅNG TID ATT ETABLERA SIG PÅ ARBETSMARKNADEN Sverige är ett av de länder som är sämst på att sysselsätta utlandsfödda på arbetsmarknaden. Det tar i snitt 7 9 år för en nyanländ att etablera sig på den svenska bostadsmarknaden. Samtidigt är vi ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 41

140 i stort behov av fler arbetsföra om vi ska klara framtidens demografiska och försörjningspolitiska utmaningar. För att underlätta integrationen behövs åtgärder på både bostads- och arbetsmarknadsområdet. Allmännyttan kan genom sin mångåriga erfarenhet av integrationsskapande insatser och öppenhet för nya åtgärder bidra till att skapa förutsättningar för en lyckad integration. ALLMÄNNYTTAN HAR EN UNIK ROLL Allmännyttan är unik för det finns inte någon konkurrenssituation mellan de allmännyttiga bostadsföretagen i Sverige, vilket främjar spridning av kunskap, erfarenheter och goda exempel. Allmännyttan har också ett samhällsnyttigt uppdrag. Flertalet allmännyttiga bostadsföretag bedriver omfattande samhällsnyttiga arbeten i bostadsområdena, både när det gäller de sociala relationerna till och mellan hyresgästerna och mångsidig områdesutveckling för att stärka trygghet och platsidentitet. Det som är nivå ett och två i forskaren Martin Granders struktur som beskrivs i Nyttan med allmännyttan och i kartläggningen. Här har SABO en viktig uppgift att fånga upp goda exempel och sprida dessa samt stödja modeller som kan utvecklas till nya goda exempel. Allmännyttan kan tillsammans med sina respektive kommuner använda sitt handlingsutrymme och utveckla sitt samhällsnyttiga uppdrag i den nivå som Martin Grander beskriver som nummer tre, det vill säga stads- och samhällsutvecklingen. SABO kan på motsvarande sätt utveckla sin samverkan med SKL och växla upp arbetet med integration på en övergripande samhällsnivå. I SABOs idéprogram för framtiden, vars syfte är att ge bostadsföretagen inspiration till arbetet med långsiktiga mål och strategier, beskrivs samhällsnyttan också på tre nivåer: hyresgäst/individnivån, bostadsområdesnivån och den kommunala/regionala nivån, som i mångt och mycket kan jämföras med Martin Granders. Våra slutsatser kommer därför att struktureras enligt dessa nivåer i redovisningen. DEN HYRESGÄSTNÄRA SOCIALA RELATIONEN Trygghet är grundläggande för livskvalitet. Det handlar om fysiskt inbjudande miljöer där man känner sig hemma, men det handlar också om att skapa sociala sammanhang och tillit. Vi vill särskilt lyfta fram bostadsföretagens enträgna arbete med att hålla helt, rent och snyggt och att ha en professionell kommunikation med hyresgästerna. Förvaltningsnära arbete angeläget En utmaning som vi har stött på bland några bostadsföretag är att de har svårt att rekrytera och behålla personal i de områden som är präglade av segregation och utanförskap. En del bostadsföretag har upplevt hot och våld mot personalen och att det ibland till och med kan utvecklas en cynism hos områdespersonalen. Att satsa extra på det förvaltningsnära tror vi är en stor framgångsfaktor och helt avgörande om vi ska lyckas med integrationen. OMRÅDESUTVECKLING Allmännyttan arbetar i stor utsträckning med insatser på bostadsområdesnivå, för att göra området tryggt och säkert. Det visar inte minst de många och skiftande exemplen i kartläggningen, allt från sponsring av idrottsklubbar till läxhjälp, språkkaféer, praktikplatser och sociala upphandlingar. 42 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

141 Bostadsföretagen har under många decennier arbetat förebyggande med boendesociala insatser i många av våra bostadsområden. Att etablera och stärka mötesplatser i det offentliga rummet har visat sig spela en allt större roll för att nödvändiga integrationsskapande möten ska kunna äga rum. Att programmera platser, stråk, torg, parker, grönområden och andra offentliga ytor i staden med multifunktionella lösningar blir ett sätt att skapa en ökad trivsel, tillit och delaktighet i samhället. Det går att påvisa att förebyggande boendesociala insatser, både av fysisk och social karaktär, har gett gynnsamma resultat ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Här finns en potential i att på ett systematiskt sätt sprida de många goda exemplen som finns. STADS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Nyproduktion Vid våra besök hos kommuner och bostadsföretag har det funnits ett mycket stort fokus på bostadsbristen och hur man snabbast bidrar till att minska den. Diskussionerna handlar mycket om att tillföra marknaden nya bostäder. Bygga är viktigast Bostadsbristen, med trångboddhet och utträngningseffekter som följd, bidrar till ökad socioekonomisk segregation. Att bygga är alltså en av de viktigaste frågorna för att motverka segregation och samtidigt lyckas med integrationen. Och att bygga bostäderna så att hushåll som inte är så inkomststarka, vilket nyanlända oftast inte är, kan efterfråga dem. Nyproduktion kan även bidra till ökad rörlighet, som i sin tur frigör lägenheter i befintligt bestånd med lägre hyra. Ett bostadsområde med blandade upplåtelseformer bidrar till att möjliggöra flyttmönster inom området. En viktig aspekt för att undvika segregationsdrivande flyttmönster är att sträva efter att alla stadsdelar ska vara lika trygga och attraktiva. Områdesförnyelse, för att göra enskilda bostadsområden mer attraktiva, behövs likväl som planeringsåtgärder i syfte att skapa en fungerande helhet och binda samman olika delar av staden. Forskning ger stöd åt att riva barriärer, mentala såväl som fysiska och skapa multifunktionella mötesplatser för att öka integrationen. Det behövs alltså en kombination av fysiska och sociala åtgärder. Dessa frågor är gemensamma för kommunerna och allmännyttan. Svårt att få ihop kalkylerna En stor utmaning som vi stött på för bostadsföretag som verkar i huvudsak i avflyttningskommuner och på mindre orter är att få ihop kalkylerna i nyproduktionsprojekten. Avkastningskraven är höga i avflyttningskommuner och det leder ofta till att marknadsvärdet understiger produktionskostnaderna, när huset står klart. Detta kräver ofta att bostadsföretagen gör direktnedskrivning i nyproduktionen, vilket innebär en stor risk för bostadsföretag med låg soliditet och kan bli ett stort hinder för att bygga nytt. Att pressa byggkostnaderna blir därför en av de viktigaste frågorna för att komma till rätta med svårigheter att få kalkylen att gå ihop. Men här finns även möjligheter för SABO att ge stöd till att göra beräkningar som håller över tid. Det är viktigt att både göra en relevant bedömning av marknadsvärdet och samtidigt utvärdera fastighetens kassaflöde. Ett långsiktigt ägarperspektiv med verkligt kostnadsutfall istället för schabloner, måste exempelvis återspeglas i avkastningskravet. Lägre produktionskostnader i kombina- ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 43

142 tion med mer genomarbetade och mindre schablonartade investeringskalkyler kommer att vara avgörande för hur många bostäder som kan byggas, även på mindre orter och svaga marknader. Kombohus I arbetet med att öka byggandet till lägre kostnad och med kortare processer är naturligtvis SABOs Kombohus ett viktigt bidrag. Eftersom ramavtalen med nuvarande Kombohus upphör efter hand ersätts dessa upphandlingar med Kombohus Flex som är ett stöd till funktionsupphandling. Det betyder att man talar om vad huset ska innehålla men inte hur det ska se ut. Ur funktion skapas något som kan upprepas ett typhus, vilket bidrar till att hålla nere kostnaden. Och entreprenörerna kan återanvända sina anbud. Temporära lösningar en realitet Att bygga för alla och inte göra särlösningar är ett väldigt tydligt budskap från vår kartläggning. I detta ligger även att de flesta inte vill bygga temporära lösningar. Verkligheten, som i stor utsträckning påverkas av Bosättningslagen, gör ändå att ett stort antal kommuner och bostadsföretag tänker in modullösningar och tillfälliga bygglov. Det är nog realistiskt att tänka att det kommer att behövas temporära lösningar ytterligare några år, framför allt i storstäderna där det är svårt att få fram byggbar planlagd mark. Ett tillfälligt bygglov på tio år är kort i ett fastighetsperspektiv men för ett litet barn en hel uppväxttid. Idag finns det inget utarbetat koncept för utemiljön mellan modullösningar och det finns heller ingen anknytning till den befintliga redan byggda kringmiljön. Här finns behov av att utveckla lösningar. Gör man rätt satsningar på nya moderna lekmiljöer, Pop-up lekplatser med annorlunda och attraktiva lekmiljöer kommer detta att kunna fungera som en brygga in till barnen i de befintliga bostadsområdena och mellan olika stadsdelar. Ett fristående utvecklingsprojekt har startats under året, med samarbetspartners som Rädda barnen, IKEA, Ikano, Skandia med flera, för att ta fram en hållbar livsmiljö även i så kallade modullösningar. Tanken är att arbeta fram ett koncept för livet mellan husen även om det inte kommer att bli en permanent lösning. Konceptet med att ta fram en bra utemiljö till modulhus är pågående och värt att följas för att se om det kan kopieras till fler ställen. Utmana arkitekterna för en bättre livsmiljö Många av bostadsföretagen betonar också att bostaden inte är en isolerad fråga utan att den hänger intimt ihop med trygghet, kringmiljö, sysselsättning och skola. Med andra ord lyfter man fram betydelsen av ett vidare perspektiv där inte bara bostaden utan även livsmiljön som helhet är central. Det finns därför ett stort värde i att tydligare lyfta in arkitekturen, det vill säga den fysiska utformningen, som en viktig faktor i integrationsutmaningen. Sociala ambitioner som vävs samman med arkitektur och design. Trenden som råder för nyproduktion är att det går mot mindre yta i lägenheterna och då blir relationen till omgivningen desto viktigare. Attraktiv kringmiljö blir avgörande för den hållbara livsmiljön. Befintligt bestånd Bostadsbristen kan inte enbart lösas med nyproduktion, utan behöver även balanseras med befintligt bestånd. Det finns 1,6 miljoner byggda hyreslägenheter i landet, varav hälften i allmännyttan. Det man kan ha i åtanke är att det redan byggda alltid är billigare än nyproduktionen. Ett kreativt sätt att öka antalet lägenheter i befintligt bestånd, som vi har sett, är att 44 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

143 antingen dela av stora lägenheter för att skapa flera små eller att inventera beståndet på tomma ytor och lokaler för att bygga om dessa till lägenheter. Renoveringsarbete som del i integrationsstrategi Många bostadsföretag står inför omfattande renoveringar i miljonprogramsområdena och här tror vi också att det är viktigt att man tänker till och tar hänsyn till integrationsutmaningen. Det kan vara bra att ta fram en långsiktig och inkluderande renoveringsstrategi för olika nivåer av omfattning vid renovering, till exempel genom en differentiering efter mini, midi och maxi eller tillval/frånval i lägenheten. På nivån mini görs bara det mest nödvändiga som till exempel ytskikt och återställande efter stambyten, medan det på maxi-nivån görs omfattande renovering med kakling av badrum, parkett i alla rum, byte av kök etc. En differentiering i renoveringsomfattning kan bidra till ökat kvarboende efter renovering. I andra fall kan en renovering istället medverka till omflyttning och att hyresgästen får en annan lägenhet som bättre passar behoven, företrädesvis en mindre och/eller med lägre hyra än vad som skulle varit fallet vid återflyttning till samma lägenhet. Samtidigt kan någon med andra behov och möjligheter flytta in. Medskapande i renoveringsprocessen För att uppnå social hållbarhet i bostadsområdena är det av vikt att involvera de boende i renoveringsprocesserna, vilket vi har sett att många bostadsföretag gör. Detta kan ske på många sätt. Ett sätt är att involvera boende i beslutsprocesserna kring ombyggnation och renovering av exempelvis utemiljöer för att öka graden av medskapande och medbestämmande i sin närmiljö. Ett annat exempel är att handla upp renoveringar med sociala klausuler, där krav ställs på att entreprenörerna ska anställa arbetslösa personer från området. Uthyrning En annan del av stads- och samhällsutvecklingen handlar om vilken uthyrningspolicy man har i bostadsföretaget, om vilka kriterier som ska uppfyllas för att få ett lägenhetskontrakt. Här kan man påverka vilka som faktiskt kommer att bo i beståndet och styra så att vissa områden inte förstärks i sin socioekonomiska karaktär. Ansvarsfull uthyrning De allmännyttiga bostadsföretagen har som uppgift att bedriva en ansvarsfull uthyrning av bostäder. Ett stort antal nya hyreskontrakt undertecknas varje år. Uthyrningspolicyer som reglerar uthyrningen i olika bostadsföretag ser mycket olika ut i olika kommuner, men med jämna mellanrum ses dessa regler över och numera ofta med vägledning av SABOs skrift Ansvarsfull uthyrning. I samband med översyn av uthyrningspolicyer öppnas möjligheter till förändringar som kan ge fler inkomstsvaga hushåll möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden, till exempel genom sänkta eller borttagna inkomstkrav och godkännande av andra inkomster såsom försörjningsstöd och etableringsersättning. Den svarta bostadsmarknaden I kölvattnet av problematiken kring trångboddhet och EBO följer också stora problem med en allt mer utbredd svart bostadsmarknad. Det finns exempel på bostadsföretag som har börjat arbeta mer systematiskt och strukturerat med frågan kring olovlig andrahandsuthyrning. Man har anställt specifikt rekryterad personal som enbart fokuserat på otillåtna hyresförhållanden ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 45

144 och som har uppnått goda resultat. Med en växande brist på bostäder kommer förmodligen allt fler bostadsföretag framöver att behöva arbeta mer aktivt och systematiskt med frågan, för att kunna bevara trygghet och stabilitet i bostadsområdena. Här fyller SABO en viktig roll i att agera på en övergripande nivå med stöd och påverkansarbete. Regionalt synsätt Det vi ser som en stor förändring under den senaste tiden är att integrationsfrågan blivit mer aktuell även på orter som tidigare inte haft problem kopplade till integration i bostadsområden. I många av landets storstäder, men också i mindre orter som har haft en stor andel anläggningsboenden i Migrationsverkets regi (ABO) i sina fastigheter, har man sedan lång tid tillbaka arbetat med medvetna strategier när det gäller integration. Samtidigt har problem med trångboddhet, olovlig andrahandsuthyrning och bostadsområden som upplevs som otrygga spritt sig till allt fler orter runt om i landet. Allt fler bostadsföretag och kommuner inser att detta är en utmaning som ibland kräver nya arbetssätt och rutiner. Konsekvenserna av EBO problematiska En bidragande orsak till den stora inflyttningen till stora och mellanstora städer är EBOlagstiftningen som gör att många väljer att skaffa boende där jobben, släkt och vänner finns. Detta är oftast på större orter där bostadsbristen och trångboddheten samtidigt är påtaglig. Att kunna välja själv var man vill bo är inte ett problem i sig, men i dagsläget får konsekvenserna av detta stora negativa effekter på vissa håll. Detta påtalas av flera bostadsföretag och kommuner, i huvudsak i de större städerna. Flyktingar behövs på mindre orter Många flyktingar kommer från urbana storstadsmiljöer. Även om det primärt är bostad och arbete som behövs för att integreras i samhället finns det andra värden som på sikt spelar roll i valet av bostadsort. Att känna delaktighet och gemenskap i samhället, det vill säga att bli socialt inkluderad, bidrar starkt till integrationen. En väsentlig fråga för mellanstora städer och mindre orter blir då hur man kan arbeta in urbana värden i den offentliga miljön för att åstadkomma social integrering. Vidare är en stor utmaning för framför allt avflyttningskommunerna att kunna behålla de flyktingar som kommer till kommunen då man på sikt har stort behov av arbetskraft för att bland annat kunna klara den lokala välfärden. Samtidigt krävs investeringar i skolor, vård- och omsorg och annan lokal service. För att behålla de flyktingar som kommer till avflyttningskommunerna, och även andra mindre kommuner, lyfter många behovet av ett regionalt synsätt där kommuner börjar samverka gränsöverskridande med varandra. Regionalt perspektiv svarar mot vissa utmaningar Alla orter kan inte erbjuda både bostad och arbete utan här behöver kommuner samverka med varandra. En del kommuner kan komma att bli mer sovstäder, med en större nattbefolkning än dagbefolkning. Ett regionalt synsätt ställer samtidigt ökade krav på en tillfredsställande regional infrastruktur. Kompetensförsörjningen är också en stor utmaning som behöver ses ur ett regionalt perspektiv. Det råder brist på utbildad arbetskraft inom bland annat byggbranschen, vård, omsorg och skola. Såväl SABO som SKL har en fortsatt roll i att bidra till att skapa lösningar så att kompetensluckorna sluts, till exempel genom snabbspår och praktikplatser, och för att etableringsprocessen ska skyndas på. 46 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

145 Framgångsfaktorer FRAMGÅNGSRIKT ARBETE ÄR LÅNGSIKTIGT Vi kan konstatera att det inte finns någon enskild quick fix för att lösa samhällsproblem kopplade till integration. Det är dessutom påtagligt att det finns en koppling mellan goda resultat och uthållighet. De mest lyckosamma exempel vi har hört om har bedrivits under lång tid och består ofta av många olika insatser som samverkar och ger synergier till varandra. SAMVERKAN ÄR AVGÖRANDE De allra flesta har varit överens om att samverkan är en avgörande faktor för att uppnå resultat i integrationsarbetet framöver och att allmännyttan kommer att vara en viktig spelare i detta arbete på kommunal och bostadsområdesnivå. Det handlar exempelvis om samverkan mellan bostadsföretag och olika kommunala förvaltningar samt samverkan med civilsamhället och näringsliv. Alla aktörer har olika uppdrag men dessa behöver kugga i varandra. Identifierad brist i samarbete Däremot finns samarbeten som handlar om kommunerna i relationen till staten, som inte de kommunala bostadsföretagen har rådighet över men som får effekter för allmännyttans hyresgäster. Vi ser i detta fall en tydlig lucka i samspelet mellan stat och kommun när det gäller asyl- och flyktingmottagandet, vilket i sin tur riskerar att missgynna en positiv utveckling av nyanländas etablering i det svenska samhället. Flertalet kommuner pekar på uppenbara brister i samspelet mellan stat och kommun såväl som mellan de olika systemen för mottagning av asylsökande, flyktingar och ensamkommande barn. Fördelningen av flyktingar mellan olika kommuner är ojämn och vissa kommuner upplever sig få ta ett alltför stort ansvar på grund av bosättningens regler, till exempel EBO-lagstiftningen. Det drabbar ekonomiskt de kommuner som har tagit emot ett stort antal flyktingar och riskerar på sikt att påverka välfärdsuppdraget och de allmännyttiga bostadsföretag som ska hantera överbefolkade bostadsområden. SPRIDNING AV GODA EXEMPEL GER INSPIRATION En av de saker som efterfrågas mycket inom allmännyttan är exempel på hur andra bostadsföretag gör med olika frågor. När goda exempel sprids inspireras fler till att göra mer. På så sätt skapas sedan nya exempel och nya samarbeten. NÖDEN ÄR UPPFINNINGARNAS MODER Majoriteten av bostadsföretagen och kommunerna lyfte även fram vikten av att hitta strukturer för det okonventionella och modiga tänkande som föddes i krisen. Många vittnar om ett lösningsfokuserat arbetssätt, långt ifrån den vanliga byråkratin och rutinerna, där transparens och täta möten var viktiga inslag. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 47

146 På många håll menar man att det stora mottagande som skedde under flyktingvågen 2015 inte skulle vara möjligt utan stöd från den ideella sektorn och då framför allt från olika föreningar. Idrottsklubbar har till exempel tagit ett stort ansvar i inkluderingen av nyanlända i olika sportsliga sammanhang där viktiga relationer och kontaktytor har skapats för såväl barn som vuxna. Vissa av dessa relationer har också lett vidare till praktikplatser, tillfälliga arbeten och snabbare etablering i skolan. Den intensiva samverkan mellan bostadsföretag, föreningar, näringsliv och kommunala förvaltningar som uppstod hösten 2015, lyfts fram som värdefull och är således något som kan tillämpas i större utsträckning även i vardagen bortom den mest akuta krisen. Vid samtliga kommunbesök påtalades vikten av att det civila samhället spelade en nyckelroll i mottagandet i krisen under hösten Samtidigt lyfter Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i en nyligen utgiven rapport Flyktingmottagandet och det civila samhällets roll och villkor att många som arbetar i offentlig sektor inte vågar samverka med civilsamhällets aktörer. Här kan såväl kommuner som allmännyttan behöva stöd för att närma sig och hitta samarbetsformer. När det gäller samarbete med näringslivet tror vi att här finns en stor potential som grundar sig på ett allt större intresse för satsningar på social hållbarhet och CSR-frågor. Många företag börjar se affärsnyttan i socialt hållbarhetsarbete och möjligheten att göra skillnad på riktigt. Inte minst vill företagen profilera sig tydligt i dessa frågor då det gör dem attraktiva som arbetsgivare för den yngre generationen där många sätter stort värde på att arbeta i ett företag som tar ansvar för samhällsfrågor. PROBLEM ELLER MÖJLIGHET GÖR SKILLNAD FÖR LÖSNINGARNA Ytterligare en slutsats vi drar är att ledarskapet och den politiska viljan i kommunerna får en väldigt stor betydelse i ett ansträngt läge. Här kan vi notera en stor skillnad i synsätt, mod och okonventionellt tänkande. På en del håll upplevde vi att kommunen valt att se en problematisk situation, medan man på andra håll klev fram som en driftig aktör med möjlighet att påverka och ta initiativ för att hitta nya, innovativa och annorlunda lösningar i ett akut läge. Där man genom ledarskapet såg möjligheter utvecklades konstruktiva lösningar. 48 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

147 Hur ska SABO stötta medlemmarna i integrationsfrågan? SABOs roll som bransch- och intresseorganisation är att stödja medlemsföretagen i den dagliga verksamheten och samtidigt arbeta för att skapa långsiktigt goda villkor för företagen och branschen. Att sprida goda exempel mellan medlemsföretagen är en av SABOs viktigaste uppgifter. Vi gör det löpande i vår rådgivning, genom nätverk och konferenser, på våra digitala plattformar, i rapporter och handledningar. I DEN HÄR FRÅGAN KAN EXEMPLEN HANDLA OM: Olika samarbetsmodeller för integration Inkludering av boende vid renovering Förebyggande av olovlig andrahandsuthyrning Arbete med sociala eller kommunala kontrakt Arbete med sociala klausuler i upphandling Uthyrningskriterier för att sänka trösklar för svaga inkomstgrupper med flera SABO behöver fortsätta att i samarbete med andra aktörer bidra till att utveckla hållbara livsmiljöer i tillfälliga bostadslösningar. Tillsammans med andra har SABO en roll i att medverka till att stödja utveckling av modeller som bidrar till att matcha behov av bostäder med arbete och utbildning. SABO behöver söka stöd för och delta i forskning inom området och sedan aktivt sprida resultaten. SABO har en viktig roll som påtryckare kring frågor som är av regional natur. SABO behöver också lyfta vikten av ett starkt civilsamhälle. Många allmännyttiga bostadsföretag har idag ett utbrett och nära samarbete med ideella organisationer, ett arbete som många gånger fungerar som en brygga mellan nyanlända och den offentliga sektorn. Viktigt för SABO är också att fortsätta arbetet för att minska byggproduktionskostnaderna och minska hindren för ökat bostadsbyggande. Att öka byggandet av bostäder som även svaga inkomstgrupper kan efterfråga är helt avgörande för integrationsfrågan. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 49

148 Ordförklaringar ANKOMSTBOENDE Migrationsverkets boende för asylsökande som precis har kommit till Sverige. ANLÄGGNINGSBOENDE (ABO) Boende som Migrationsverket erbjuder, normalt en lägenhet i hyreshus. ETABLERINGSREFORMEN Den 1 december 2010 trädde lagen (2010:197) om etableringsinsatser i kraft. I och med den nya lagen övertog Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för nyanlända från kommunerna i den så kallade etableringsreformen. Syftet med etableringsreformen är att påskynda och underlätta nyanländas etablering i arbetslivet. ASYLSÖKANDE En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Jämför med Flykting och Kvotflykting. FLYKTING Person som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl, se Genève-konventionen. Jämför även med Asylsökande, Kvotflykting och Skyddsbehövande. BOSÄTTNINGSLAGEN Lag (ibland även betecknad Anvisningslagen) antagen 1 mars 2016 (2016:38) som handlar om mottagande av nyanlända för bosättning. Lagen innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot och ordna bostad till nyanlända som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. EGET BOENDE (EBO) Avser boende där personen själv ordnat boende hos en släkting eller motsvarande. Ibland även kallade egenbosatta. ENSAMKOMMANDE BARN Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare. INTEGRATION Begrepp som härrör från det latinska ordet integratio och som betyder helhetliggörande. Synonymer till integrera är förenande, sammanförande; sammansmältande, skapandet av en helhet från delar. KOMMUNALA ELLER SOCIALA KONTRAKT Innebär att kommunen har förstahandskontrakt på lägenheten och med godkännande av bostadsföretaget hyr ut i andra hand till en person. Oftast regleras omfattning och villkor kring dessa lägenheter genom samverkansavtal mellan kommun och bostadsföretag, ibland via ägardirektiv. Dessa bostäder är primärt avsedda för människor som har svårt att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden på grund av sociala eller ekonomiska problem i boendet, till exempel missbruk, hyresskulder eller tidigare störningar i boendet. 50 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

149 KVOTFLYKTING Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Jämför med Flykting och Asylsökande NYANLÄND En nyanländ är en person som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, men även av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND (PUT) En utländsk medborgare som har beviljats ett permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge personen är bosatt i Sverige. Övrigt skyddsbehövande är en person som till exempel inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. TILLFÄLLIGT UPPEHÅLLSTILLSTÅND (TUT) I vissa fall kan Migrationsverket ge uppehållstillstånd som gäller en viss tid. Ett sådant kan ges om det råder tveksamhet om uppehållstillstånd bör beviljas. Under 2016 har Riksdagen dessutom beslutat att införa en tidsbegränsad lag som begränsar möjligheterna för asylsökande och deras anhöriga att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen började gälla den 20 juli 2016 och är tänkt att gälla i tre år. Den som fick uppehållstillstånd som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande före 20 juli fick permanent uppehållstillstånd. Den som bedöms vara flykting och får beslut om detta efter 20 juli får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år. Den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande och får beslut om detta efter 20 juli får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på 13 månader. SEGREGATION Särskiljande SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI) Grundläggande svenskundervisning som organiseras av kommunen, men kan även bedrivas av privata aktörer. UNHCR FN:s flyktingorgan. Huvudkontoret finns i Genève. I Stockholm finns ett kontor för de nordiska och baltiska staterna. SKYDDSBEHÖVANDE Enligt svensk lag kan även andra personer än de som är flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention behöva skydd och de kan därför få uppehållstillstånd i Sverige. Alternativt skyddsbehövande är till exempel en person som riskerar dödsstraff eller tortyr. ATT FRÄMJA INTEGRATION SABO 51

150 Bilaga KOMMUNBESÖK FÖLJANDE KOMMUNER BESÖKTES: 12 kommuner över invånare Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Lund, Norrköping, Umeå, Uppsala, Örebro, Malmö, Stockholms län (Botkyrkabyggen, Sollentunahem, Stockholmshem och Kommunförbundet i Stockholms län) 13 kommuner mellan och invånare Borlänge, Botkyrka, Halmstad, Kalmar, Karlskrona, Varberg, Kungsbacka, Luleå, Skellefteå, Sollentuna, Sundsvall, Uddevalla, Östersund 7 kommuner mellan och invånare Eslöv, Falkenberg, Nässjö, Vänersborg, Västervik, Ängelholm, Falköping 8 kommuner under invånare Alvesta, Essunga, Hedemora, Härnösand, Kramfors, Leksand, Lindesberg, Lysekil FRÅGOR TILL KOMMUNEN: Hur ser er beredskap ut för en ökad invandring till kommunen? Kan ni planera för den mängd nyanlända som kommer? Har ni några önskemål för att kunna utföra uppdraget bättre? Finns det förutsättningar att bygga bostäder för nyanlända? Behöver kommunen arbetskraft i framtiden för att klara välfärden? Kan ni tänka er att upprätta tillfälliga bygglov? FRÅGOR TILL DET ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSFÖRETAGET: Har ni avtal med Migrationsverket om ABO? Hur många och hur lång är avtalstiden? Har ni kostnadstäckning för återställande, slitage, och så vidare? Har ni EBO i era fastigheter? Har ni någon gräns för hur många som får bo i era lägenheter? Ser ni några sociala konsekvenser i era bostadsområden i samband med nyanlända? Hur ser nyproduktionen ut för denna målgrupp? Vilka utmaningar ser ni framför er? Vilka möjligheter finns det anser ni? Vilka frågor tycker ni att vi ska driva för er? 52 SABO ATT FRÄMJA INTEGRATION

151 ATT FRÄMJA INTEGRATION I den här rapporten presenteras resultatet av en kartläggning som SABO gjort över hur kommuner och allmännyttiga bostadsföretag hanterar integrationsfrågan. Under hösten 2015 och våren 2016 besökte vi 40 kommuner och bostadsföretag runt om i hela landet för att prata integration. Samtidigt utlystes SABOs Bopris på temat Att främja integration i syfte att samla in goda exempel på hur allmännyttan arbetar för att stärka integrationen. Bidragen i den här tävlingen blev också en del av vår kartläggning. Rapporten visar bland annat att den svåra bostadsbristen och dess konsekvenser är en stor utmaning. Kommunerna och bostadsföretagen är eniga om att det är själva byggandet som är den enskilt viktigaste frågan för att motverka segregation och samtidigt lyckas med integrationen. Att bygga för alla och inte göra särlösningar är ett tydligt budskap från kartläggningen. Samtidigt är bostaden inte en isolerad fråga utan hänger intimt ihop med trygghet, kringmiljö, sysselsättning och skola. Återkommande för det goda integrationsskapande arbetet är när olika insatser verkar under längre tid och när flera olika aktörer är involverade i arbetet. Samverkan behövs såväl mellan bostadsföretag och olika kommunala förvaltningar som med civilsamhället och näringslivet. Att lyckas med det här blir en av de viktigaste och kanske svåraste utmaningarna för framtiden. Trycksaksnummer 13784/ Grafisk produktion: SABO Kommunikation Omslagsfoto: Martin Goodwin Tryck och repro: Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla SABO SVERIGES ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSFÖRETAG Besöksadress Drottninggatan 29, Box 474, Stockholm Tel , hemsida e-post info@sabo.se

152 Ärendet ej tillgängligt

153 Io IÊCIåI RIKSDAGENS IId ombudsmän Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Datum ? Dnr sid 1 (1) LYSEKI LS l{{}í,,4 f,l U N REGt.Sl"FiÁ,îuiì[N.s {sa) 2Et Anmälan tilljo Är / i 3 0tr?Jì ÜHÃ) / nyt'a- /+."(",*- nå*^1 e'l*^ Måns Hegraeus har i en anmälan klagat på socialdänsten i Lysekils kommun. Muntliga upplysningar har hämtats in från socialtjänsten i Lysekils kommun. Det som har kommit fram ger mig inte anledning att fortsätta utredningen. Ä endet avslutas. Stefan S'<A.r t- Sophia Häggmark Elmér föredragande Sändlista Måns Hegraeus (informationsblad bifogas) Socialtjänsten i Lysekils kommun Ríksdagens ombudsmän Box Stockholm Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 E-post: Telefon: Texttelefon Fax: justitieom budsmannen@o.se

154 Io IÅf IÅ' RIKSDAGENS L J ombudsmlin Justitieombudsmannen Cecilia Renfors BESLIJT Datum Dnr LY$FKIL$ þ'() '!4MUN REülSi]"Fì/,îLri:ìAN sid 1 (1) Anmälan tilljo 5 ou 2$r7-0r- I 2 /6 Jql '+ûj a.ftii f.ff k*l';* /+^"le'"* nå*n"k vl*, carola Jillram har anmält socialnämnden i Lysekils kommun och en alkoholhandläggare vid socialftirvaltningen. Jaghar tagit del av handlingar från socialnämnden. Det som kommit fram ger inte tillräcklig anledning till någon ytterligare åtgärd eller något uttalande från min sida. Ärendet avslutas. Cecilia Renfors Per-Ola Cullin Sändlista Carola Jillram (information om handläggningen hos JO bifogas) Socialnämnden i Lysekils kommun (dm son , anmälanbifogas) Riksdagens ombudsmän Box Stockholm Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 E-post: justitieombudsmannen@o.se Telefon: Texttelefon: Fax:

155 Page I of2 Från: Skickat: Till: Ämne: Carola Jillram <jillram.carola@telia,com> den 16 november 2Ot6 t2:54 Justitieombudsmannen JO-anmälan från Carola Jillram via webbplatsen Namn: Jillram, Carola Adress: clo: Gatuadress: Färgaregatan 14 A Postnr: Postorl: Lysekil Telefon: Mobiltelefo n: Epost: i illram. carola@telia.com Anmälan mot Klaus Schmidt, alkoholhandläggare, Lysekils Kommun Ev. dokumentref Socialnämnden Lysekil SON I-701, Förvaltningsrätten Göteborg DOM , Kammarrätten DOM Beskrivning Beslut om att återta alkoholtillståndet för Brasseri Sjökanten, Lysekil, gällande den delen som avser frågor om bokftjringen. Inför sammanträdet i Lysekils socialnämnd hade alla underlag och svar som begärts lämnats personligen (av mig) inom begärd tid till alkoholhandläggare Klaus Schmidt. När/om man går igenom svarshandlingarna ser man tydligt att det finns ftjrklaringar på att allt är i sin ordning, att inget saknas mm. Vid mötet i socialnämnden, , medverkade även jag som bolagets redovisningskonsult med ftiretaget Ditt Kontor i Lysekil AB. Ingen i nämnden kände till det inlämnade materialet. Alkoholhandläggaren och hans inhyrda konsult hade uppenbarligen inte gått igenom detta, då de inte kunde svara på specifika frågor vi (närvarande för Brasseri Sjökanten) hade på materialet. Ingen i nämnden ställde heller nägra frågor på materialet som inkommit. Socialnämnden beslutade att alkoholtillståndet skulle återtas. SON I media, så som tidningen Bohusläningen (160312) och Radio P4 Väst m.fl. uttalade sig sedan nämnden att ett av skälen att äterta alkoholtillståndet var brister i bokföringen. Jag kontaktade den inhyrde konsulten och alkoholhandläggaren senare ftir att få ta del av rapporten som borde gjorts, men det fanns ingen sådan upprättad. Bolaget Brasseri Sjökanten överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg. Vid den muntliga ftirhandlingen där, , där också jag närvarade i egenskap av fciretagets redovisningsbyrå, Ditt Kontor i Lysekil AB. Nämnden (alkoholhandläggare Klaus Schmidt och inhyrd konsult Gunnar Olsson) säger här att: "Bolaget har beträffande bokftiringsdelen i efterhand kunnat styrka de brister som påtalats, varför grunden för återkallelse av serveringstillståndet i denna del bortfaller". (Text ur DOM i Förvaltningsrätten). Inget ytterligare material inlämnades utan det var samma material som fanns infür mötet i Socialnämnden den Som redovisningskonsult sköter jag redovisning, löner, bokslut, inkomstdeklarationer i flera ftiretag Mina klienter anlitar mina tjänster och fürutsätter att allt skall vara rätt. Då ingen dementi skulle redovisas till pressen, trots min begäran,har dettapåverkat min http: I lw3 d3j o.lanlasp/download.asp?inline: 1 &FILEREF: &frame:

156 Page2 of 2 Redovisningsbyrå negativt. Frågeställningar om detta kommer upp i möten i olika sammanhang. Då Lysekil är litet vet de flesta att det är min byrå som sköter redovisningen ftir detta bolag. Det är synnerligen allvarligt att ftireträdare för Lysekils Kommun gör sådana uttalanden. Bolaget återfick alkoholtillståndet efter DOM i Förvaltningsrätten i Göteborg. DOM Denna dom överklagades av füreträdare ftir Lysekils Kommun till Kammarrätten, detta avslogs av Kammarrätten. DOM Anmälarens syn på händelsen -Alkoholhandläggare Klaus Schmidt och inhyrd konsult Gunnar Olsson har inte gåu igenom inlämnat material och redovisat ftir socialnämnden inför mötet den Detta påverkade beslutet attäterta alkoholtillståndet. -Alkoholhandläggare Klaus Schmidt har inte gått ut med någon dementi i media om att inga brister fanns i bokftiringen. Övrig information hïp : I I w3 d3j o. lan/asp/download.asp?inline: 1 &FILEREF : &frame: I t-tt

157 Ärendet ej tillgängligt

158 LYSEKILS KOMMUN Kommunfullmä s re7 Sammanträdesprotokol zot6-tz-tg Policy och Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet i Lysekils kommun Dnr: LKS eor6-698 Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS zoor:r) ska det finnas en arbetsmiljöpolicy. Policyn ska beskriva hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet ska vara för att förebygga ohälsa och olycksfall. Det ska också fïnnas riktlinjer som beskriver det systematiska arbetsmiljöarbetet. En god arbetsmiljö är en förutsättning för att Lysekils kommun ska kunna skapa kvalitet och effektivitet i servicen till medborgarna. Målet för arbetsmiljöarbetet är att vara en attraktiv arbetsgivare, med en god arbetsmiljö som säkerställer möjligheter för verksamhetsutveching och ett hållbart arbetsliv. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse z o 16-r t-r6, med bilaga. Protokoll från kommunstyrelsen zo16-rr-3o, 5 zrs Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige antar arbetsmiljöpolicy med riktlinjer. Detta dokument ersätter de delar av det personalpolitiska programmet som avser arbetsmiljö (kommunfullmäktige zoos-o4-o S, E zt). Beslutet skickas till Kommunstyrelsen samt samtliga nämnder--.9o - Kommunstyrelsef<irvaltningen/personalenheten LY$FKILS MMUf\j NI IY 20tô -t2- S ottt 2 I 0ñr 3/? ng. l,1d di. Lr. o,u näl^å',t- Justerare: i- 1', /!l'l í!,. I Í*J \_* Ø irl ç'' t'''* I.o/ I Utdragsbestyrkande: 'All^ru elu,,,, t qün-l

159 LYSEKILS KOitiluIìl Strategi Program Plan Policy Regler l r,;t,,,. t. l:i' "a -{h-

160 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan ftir denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Kommunfullmäktige zot6-tz-t5,$ t97 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Dnr: Personalchef LKS-zo Sida z av I

161 Riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet i Lysekils kommun lnnehåll Arbetsmiljöpolicy 4 Chefens roll Skyddsombudets roll Medarbetarnas roll.. Systematiskt arbetsmiljöarbete Undersökning Riskbedömning Åtgara. Kontroll Förändring i verksamheten Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Dokumentation Sida 3 av I

162 Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljö är allt som påverkar oss i arbetet, såväl frsiskt som organisatoriskt och socialt. Arbetsmiljön i Lysekils kommun ska inte bara vara säker, utan även utvecklande och möjlig att påverka för den enskilda medarbetaren. En god arbetsmiljö är en förutsättning för att vi ska kunna skapa kvalitet och effektivitet i vår service till medborgarna. Målet för arbetsmiljöarbetet i Lysekils kommun är att vara en attraktiv arbetsgivare, med en god arbetsmiljö som säkerställer möjligheter för verksamhetsutveching och ett hållbart arbetsliv. Arbetsmiljöarbetet ska fokusera på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, men även omfatta arbetsanpassning och rehabilitering där behov finns. En förutsättning för ett hälsofrämjande arbete är att chefer och medarbetare tillsammans verkar för att behålla och uweckla de friskfaktorer som leder till god hälsa och ett hållbart arbetsliv. Lysekils kommuns gemensamma värdeord - öppet, enkelt, värdigt - Lysekils kommun, så även arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöansvar ska genomsyra allt arbete i Arbetsmiljöaspekter ska beaktas i alla beslut som berör verksamheten. Alla medarbetare har ansvar för att delta i arbetsmiljöarbetet. Vi är alla en del av varandras arbetsmiljö. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och oþksfall i arbetet, samt i öwigt verka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöuppgifterna är från Kommunstyrelsen fördelade vidare ut i organisationen. Ansvar, befogenheter och kompetens ska klart definieras. Den som har arbetsmiljöuppgifter fördelade till sig ska ha de kunskaper, resurser och befogenheter som krävas för att klara uppdraget. Fördelningen av arbetsmiljöuppgifter ska vara skriftlig och ges av överordnad chef. Alla chefer och sþddsombud i Lysekils kommun ska genomgå arbetsmiljöutbildning. Gdllande lagstiftning; Arbetsmiljölagen (AML tgg7:tt6o),arbetsmiljöförordningen (AMF tg77:rt66) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska ses som ett minimikrav och strävan ska vara att hela tiden förbättra vår arbetsmiljö, såväl fusiskt som organisatoriskt och socialt. Chefens roll Chefen ansvarar för arbetsmiljöarbetet i sin verksamhet, utifrån den uppgiftsfördelning hen fätt. Arbetsmiljöarbetet ska vara en del i det vardagliga arbetet och ska genomföras i samverkan med sþddsombud och medarbetare. Skyddsombudets roll Sþddsombudet är medarbetarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön. På alla arbetsplatser med minst fem medarbetare ska ett sþddsombud utses. De fackliga organisationerna ansvarar för att utse sþddsombud och för att meddela arbetsgivaren vem som blivit vald. Sþddsombudet ska följa utvecklingen och bevaka arbetsmiljön, men har inte ansvar för arbetsmiljön. Sþddsombudet ska delta vid planering av frågor som rör arbetsmiljön. Om det inte finns något sþddsombud på arbetsplatsen ska chef kontakta huwdsþddsombudet. Medarbetarnas roll Allt arbetsmiljöarbete i Lysekils kommun ska bedrivas i samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare. Medarbetarna ansvarar för att medverka i arbetsmiljöarbetet och följa de rutiner och instruktioner som finns för att arbetet ska bedrivas på ett säkert sätt. Medarbetarna ska också vara observanta på risker i arbetsmiljön, medverka till att undanröja dem och rapportera tillbud eller olyckor till sin chef. Sida 4 av I

163 Systematiskt arbetsm i ljöarbete Ett förebyggande arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som S nnar alla. Alla på arbetsplatsen måste medverka för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö och minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den vardagliga verksamheten och ska ske i samverkan mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer. Samverkan utgör en förutsättning för ett effektivt arbetsmiljöarbete. I Lysekils kommun regleras formerna för samverkan i kommunens samverkansavtal. Det systematiska arbetsmiljöarbetet i Lysekils kommun ska bedrivas utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrift er om systematiskt arbetsmilj öarbete (AFS z o o r : r). Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete ges förutsättningar att. upptäcka risker i arbetet och åtgärda dem i tid, r förebygga olycksfall, sjukdom, stress och andra negativa följder av arbetet,. skapa goda arbetsförhållanden, vilket kan minska sjukskrivningarna,. öka trivsel och engagemang i arbetet,. skapa större ordning och reda i verksamheten. få ökad kvalitet förkunden Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en kontinuerlig process med firra återkommande aktiviteter: 1. Undersökning av arbetsmiljön 2. Bedömning av riskerna 3. Åtgard av riskerna 4. Kontroll om åtgärderna har fungerat Undersökning Undersökning av arbetsmiljön behövs regelbundet och kan göras på flera olika sätt. Rutiner ska finnas på den enskilda arbetsplatsen. Exempel på sätt att undersöka arbetsmiljön är. Dialog om arbetsmiljön på APT och på medarbetarsamtal. Mätningar av olika slag Fysisk- samt organisatorisk och social arbetsmiljörond o Intervjuer och enkäter av olika slag Tillbud- och olycksfallsrapportering Om någon råkar ut för ohälsa, olycksfall eller tillbud som misstänks bero på arbetet ska orsakerna undersökas. Alla tillbud och olycksfall ska rapporteras till närmsta chef. I Lysekils kommun görs detta genom ett webbaserat system för att rapportering och hantering av tillbud och olycksfall. Arbetsskador och arbetssjukdomar ska också rapporteras till Försäkringskassan och olyckor och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket. Detta görs via webbplatsen Arbetsskador ska också anmälas till AFA försäkring på Sida 5 av I

164 Vid den årliga uppföljningen av arbetsmiljöarbetet ska en utredning och redovisning av tillbud och olycksfall göras. Uppföljningen ska göras enligt de rutiner som beskrivs i Lysekils kommuns årsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riskbedömn ng Med undersökningen av arbetsmiljön som underlag kan en bedömning av riskerna göras. Då tas hänsyn till hur allvarlig risken är, hur stor sannolikheten är att det ska hända igen och hur svår konsekvensen blir ifall det händer. De risker som både har hög sannolikhet att inträffa och kan leda till svåra konsekvenser är allvarliga och ska åtgärdas i första hand. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt och görs av chef och sþddsombud tillsammans. Atgaro Utifrån undersökning och riskbedömning bestäms hur de risker som framkommit ska åtgärdas. Det som inte kan åtgärdas omedelbart ska föras in i en handlingsplan. Chef och sþddsombud upprättar denna handlingsplan tillsammans. En handlingsplan ska innehålla: o Vilka risker som finns. Vad som ska göras. Vem som ska göra det o När det ska vara klart Kontroll Med utgångspunkt i de handlingsplaner som gjorts ska åtgärderna följas upp. Det är viktigt att kontroller att åtgärderna har hjälpt, om inte behövs en ny handlingsplan. Arlig uppföljning Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp årligen. Det innebär att man kontrollerar att de krav som ställs i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS zoor:r) följs och att arbetsmiljöarbetet ger resultat och leder till en bättre arbetsmi -ö. Uppföljningen ska dokumenteras skriftligt om det finns fler än ro arbetstagare i verksamheten och görs av chef och sþddsombud tillsammans. Rutinerna för den årliga uppföljningen i Lysekils kommun beskrivs i kommunens årsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förändring i verksamheten När förändringar i verksamheten planeras ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Det handlar om ändringar som inte utgör en del av den vardagliga löpande verksamheten, till exempel personalförändringar, nya arbetstider eller arbetsmetoder, om- och nybyggnation, fl t eller andra ändringar i organisationen. Arbetsgivaren ansvarar för att riskbedömningen görs och den ska göras i samverkan med medarbetare och sþddsombud. Riskbedömningen ska göras innan förändringen genomförs. Risk- och konsekvensbedömningen ska vara skriftlig och följande punkter ska finnas med:. Vad förändringarna består i. Var ändringarna ska genomföras o Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare som berörs. Vilka risker ändringarna innebär Om riskerna är allvarliga eller inte Sida 6 av I

165 o Vilka åtgärder som ska genomföras o När åtgärderna ska vara genomförda. Vem som ser till att åtgärderna genomförs När en förändring i verksamheten planeras ska följande arbetsgång gälla: 1. Informera berörda fackliga parter, enligt MBL $ r9 2. Genomför risk- och konsekvensbedömning och eventuella andra åtgärder som behöver göras innan förändringen kan genomföras. 3. Förhandla med berörda fackliga parter, enligt MBL $ rr. För de fackliga parter som Lysekils kommun har samverkansavtal med sker information och förhandling i första hand i aktuellt samverkansorgan. Arbetsa n passn n g och arbets I ivs i n riktad rehabi I iter n g Målet med arbetsmiljöarbetet är att förebygga och minska risken för ohälsa. Trots detta kan medarbetare drabbas av ohälsa eller olycka, på arbetet eller på sin fritid. Oavsett om den nedsatta arbetsförmågan beror på händelser som inträffat på arbetet eller på fritiden har arbetsgivaren ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Denna process finns beskriven i Lysekils kommuns rehabiliteringsrutiner. Dokumentation Dokumentation krävs för att kunna planera och följa upp arbetsmiljöarbetet på ett bra sätt. Tillbuds- och skaderapportering, riskbedömningar, handlingsplaner och instruktioner om allvarliga risker ska alltid dokumenteras skriftligt och registreras,liksom den årliga uppfölj ningen av det systematiska arbetsmilj öarbetet. Sida 7 av I

166 ttserlls I(EHMUil Postadress: 4Sg 80 LYSEKIL Tel: o5z3-618o oo Webbplats: lysekil.se Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 E-post Tänk på miljön innan du skriver ut Sida I av I

167 LYSEKILS KOMMUN Kommunfullmäktige s 20r lnförande av avgift för fnitidsresor vid insatsen korttidsvistelse korttidstillsyn enlig LSS Dnr: LKS zo Sam manträdes protokol I zot6-tz-t5 9 LY$ffi$".í il$ i,,j-:j'\lnjun n[i(iiil i'i:i :i i L.j::ii..i..l Socialnämnden har zot6-og-28 S zs3 beslutat att begära att komm föreslår kommunfullmäktige att införa en avgift för fritidsresor vid insatsen korbtidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS. I underlaget för beslutet ligger förvaltningens utredning som redogör för kommunens rätt att ta ut avgifter för detta, frågan om likställighet för kommuninvånarna samt hur andra kommuner har gjort. Föreslagen avgiften likställs med den avgift som tas ut av personer med insatsen bostad med särskild service för r,'uxna enligt LSS, en krona per kilometer alternativl zo kronor per resa inom Lysekils kommun. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse z o r o 9, med bilagor. Protokoll från kommunsty'relsen zo16-rr-3o, g zzo Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att införa avgift för fritidsresor vid insatsen korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS. Kommunfullmäktige beslutar att avgiften ska likställas med den avgift som tas ut av personer med insatsen bostad med särskiid service för vuxna enligt LSS, en krona per kilometer alternativt zo kronor per resa inom Lysekils kommun. Beslutet skickas till Socialnämnden o^./ /6 2ü6 -t2-2i il r,i /Qs?3.i hoy)* nå,*qr(- ut -, U,f * Justerare: r i, '- -'r Ç'. 'r Utdragsbesfyrkande: UVt",;-- fl4/-rr

168 21 (44) Protokoll från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, Förlängning av samverkansavtal ungdomsmottagning mellan Lysekils kommun och norra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNN Beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner för sin del förlängning av samverkansavtal med Lysekils kommun avseende ungdomsmottagning för Sammanfattning av ärendet Ett nytt inriktningsdokument för hela regionen håller på att arbetas fram avseende ungdomsmottagningar. I avvaktan på detta föreslås samtliga kommuner att nuvarande samverkansavtal avseende ungdomsmottagningar mellan kommunen och norra hälso- och sjukvårdsnämnden förlängs under Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Yrkanden på sammanträdet Ordförande Ulrik Hammar (L): Bifall till tjänsteutlåtande Skickas till karin.davidsson@vgregion.se Lysekils kommun Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

169 Från: Karin Nordenson Skickat: den 28 december :00 Ämne: Rekommendationer för budget- och skuldrådgivning i kommunerna Till verksamhetschef för budget- och skuldrådgivning med kopia till ansvarig nämnd Rekommendationer för den kommunala budget- och skuldrådgivningen Konsumentverket har fått regeringens uppdrag att ta fram rekommendationer för den kommunala budget- och skuldrådgivningen samt att senast 1 juni 2018 följa upp hur de används. Rekommendationerna är nu klara och finns att ladda ner i publikationsshopen på Konsumentverket.se tillganglig-kov.pdf Syftet är att rekommendationerna ska fungera som en vägledning i samband med planering, styrning, utveckling och uppföljning av verksamheten. Den 31 maj 2017 planerar vi en halvdagskonferens i Stockholm om rekommendationerna för verksamhetschefer så reservera gärna tiden i era kalendrar redan nu. Närmare information kommer att skickas ut längre fram. Vi önskar ett gott nytt år! Vänliga hälsningar Karin Nordenson, Margareta Lindberg, Helena Olofsson och Johanna Heneryd Har ni några frågor är ni välkomna att ringa. Konsumentverket Box 48 SE Karlstad Vxl:

170 I pwc LYSHKIt S I'iÜMh4U N R[:G!$TnÂTLJRf N] Ar SON 2tl s kog b son 0nr Ðfi t"5"3 Handl l/tf(? ko P 7t5 : R-onny H t,'ntma'(q(eî '#* màr.,náæ-ur',n - ftnå-"-tr* H tì "Ål"t*.- Tíll s o cío.lnätnnden s annt ftr känne d"otn tíll kotntnunstg r els en o ch tíll fullmäktìg e í Ly s ekíls kotn nun Grc:nsknìng su úöner PwC har på uppdrag av kommunens revisorer i Lysekil genomfört en granskning av rutiner för löneutbetalningar utifrån schema och tjänstgöringsrapporter gällande hemtjänst på område Brastad Revisorerna önskar svar från socialnämnden på framförda synpunkter senast 6 mars zor7. På av kommunens revisorer PwC PwC Säte: Stockholm Org.nr: g56oz wlvw.pwcglobal.com/se Sida r

171 Lönerutiner hemtjänst Brastad Revisionsrapport Henrik Bergh December zot6 pwc

172 InnehfuUsforteckníng Förslag till åtgärd Inledning Revisionsfråga......, Revisionskriterier Enhetschefer Beviljade timmar Schemaläggning L. Bokning av anställda på vakanser 3.5. Tillämpade rutiner vid lönerapportering Våra granskningskontroller Vär bedömning och rekommenciation. 7 g.t. Olrständigheter som påverkat underskott i delårsbokslut för Brastads hemtjänstområde Revisionellbedömning PwC l av8

173 7 a Sc:tntnunfuttníng De förtroendevalda revisorerna i Lysekils kommun har gett PwC i uppdrag att granska i rutiner för löneutbetalningar utifrån schema och tjänstgöringsrapporter gäliande hemtjänst på område Brastad. Granskningens genomförandeplan bas eras på fo - ande kontrollmål ' Finns det brister i den interna kontrollen vid utbetalning av lön. Av chef godkända underlag Underlag för utbetalning av lön består av uppgifter i anställningsavtal, förändringar enligt förhandlingsprotokoll, uppgifter från schemamodul, awikelserapportering via självservice där de anställda själva registrerar in awikelser i sin tjänstgöring. Utbetalda löner skall baseras på av chef godkända underlag som registrerats in i lönesystemet Heroma. Vid vår granskning har framkommit att inte all tjänstgöring enligt förändrat schema varit godkänd av chef innan den utförts och vissa delar av den utbetalda lönen har inte heller varit föremål för attest. Uppfö[iande kontroll av chefer Efter att utbetalning av lön genomförts så erhåller chefer en utanordningslista som de skali kontrollera och som innehåller löner och ersättningar samt konteringar av den aktuella månadens utbetalda löner. Vi har i tidigare revisionsrapporter pekat på vikten av att ansvariga chefer kontrollerar sina utanordningslistor. Brastad hemtjänstområde har under âr zot6 genomfört en noggrann och riktad uppföljning av alla utanordningslistor för år zo16 och har då funnit flera felaktiga löneutbetalningar och konteringar. Underskott i delårsbokslut år zo16 De underskott som noterats för Brastads hemtjänstområde i delårsbokslutet för år z o r 6 förklarar verks amheten med fö - ande omständigheter : Budgetauuikelse: Har orsakats av felaktig budget zor5 och zo16 då man inte har haft med 5 tillsvidareanställda i budget. Dyrare jämfort med 2o1S: Har orsakats av att grundbemanning inte var heltäckt vilket har fått lösas genom större andel tillsvidareanställda, det har varit hög sjukfrånvaro samtidigt som det varit brist på vikarier vilket lett till mer övertid, man har också haft ett ökat vårdbehov under är zot6. Granskningsrapporten har varit föremål för sakgranskning av berörda tjänstemän. PwC 2avB

174 7.t. So:tntnønfø,tto:nde bedörnníng Vår sammanfattande bedömning efter utförd granskning av tillämpade rutiner på Brastads hemtjänstområde är att det finns brister i den interna kontrollen vid utbetalning av lön. a a Nuvarande rutiner för ändring avbefintligt månadsschema innebär att vissa utförda arbetsinsatser inte i förväg har godkänts av ansvarig chef. Det finns vissa utbetalningar av lön som inte varit föremål för attest av ansvarig chef innan löneutbetalning skett. a Det finns felaktiga konteringar och löneutbetalningar som verksamheten upptäckt vid en noggrann genomgång av zot6 års utanordningslistor som enhetschefer erhåller för kontroll efter det att lönen har betalts ut Förslø,g tíu ãtgärd Vi vill efter genomförd granskning foreslå följande förslag till åtgärd:. Vi rekommenderar att samtiiga hemtjänstområden i Lysekils kommun går igenom och kartlägger samt dokumenterar de brister i den interna kontrollen som finns i nuvarande system för uthetalning av ìöner samt att man därefter upprättar förslag till åtgärd. PwC 3avB

175 q, t-a Inledníng z.r. Reuisionsft'ägø Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Att pröva och granska i rutiner och intern kontroll för löneutbetalningar utifrån schema och tjänstgöringsrapporter gällande Brastads hemtjänstområde. z.z. Reuisfon,skt'íteríer För att kunna besvara den övergripande revisionsfrågan har följande revisionskriterier utarbetats : a Vilka rutiner tillämpas för schemaläggning och lönerapportering Metod Vi har inhämtat svar på skriftliga frågor ställda till löneenheten i Munkedal samt hemtjänstområde Brastad. Vi har intervjuat avdelningschef för vård och omsorg samt enhetschefer på hemtjänstområde Brastad samt en samordnare för samma område. Granskningsrapporten har också varit föremål för sakgranskning av berörda tjänstemän. PwC 4avB

176 Grcrnskníngsresu,ltø:t ö u er g ríp ande b e skríuníng Avdelningschef ansvarar för vård och omsorg varav där det ingår rz enhetschefer varav 4,5 hemtjänst r hemsjukvård och 6,5 för särskilt boende Enhetschefer Hemtjänst (hemuård) Brastad Under perioden 2o15-o1--2or5-o8 arbetade en tf. enhetschef och perioden zo16- oz-zot6-o8 arbetade en ny tf. enhetschef för hemtjänsten Brastad = Lyse gruppen och Rixö gruppen. För ytterligare en tredje grupp som kallas Immestad var ordinarie enhetschef ansvarig fram till zot6- o6-3o då hon avslutade sin anställning. Från och med 16o6-16o8 har det varit en tf. enhetschef för alla l-re grupper i Hemtjänsten Brastad. Under dennes semester zo16-o8 ansvarade en annan enhetschef för Brastads hemtj änst Trllgg hetngãng Trygg hemgång ligger from årsskiftet år zo16 budget och kostnadsmässigt under hemtjänstverksamheten i Brastad men kan särskil,ias i redovisningen genom särskild objektskod. En enhetschef var ansvarig 201S-ol till zor5-o8 samt 2016-or till zot6-o6 varefter hon avslutade sin anställning. En annan tf. enhetschef arbetade från och med zo16* o6 till och med zo16-o8. Under dennes semester ansvarade en y enhetschef för Trygg hemgång och hon är numera också är ansvarig för Trygg hemgång. Begreppet Trygg hemgång innebär att man jobbar enligt en särskild metodik och utifrån ett rambeslut av biståndsbedömare där sjukhuset hör av sig för att planera hemgång. Läkare meddelar utskrivningsklara patienter i verksamhetssystemet Klara där biståndsbedömare och samordnare måste gå in minst tre gånger per dag för att fånga upp när utskrivning kommer att ske. Kommunen måste vara beredd att ta emot brukare för hemgång inom 5 dagar från det att läkare meddelat hemgång för att inte drabbas av en sanktionsavgift per dag. S.S. BeuíIjøde tbnrnør Kommunens biståndsbedömare upprättar biståndsbeslut av beviljade insatser i form av timmar som läggs utifrån schablon. Trygg hemgång arbetar utifrån rambeslut. Enhetschef för Brastads hemtjänstområde vill informera om att alla Brastads hemtjänsts beviljade timmar inte ligger i systemet Magna Cura och som exempel kan nämnas sommargäster och dubbelbemanning som läggs in manuellt. PwC SavB

177 5.4. Schernø,läggníng Personalen i Trygg hemgång och Brastads hemtjänst arbetar utifrån ett finaveckors schema med tjänstgöring varannan helg som registreras i Heroma. Brukarschema läggs in i Excei som används som schemaläggningsprogram Bokning au anstäilda på uakanser Vid bokningar av anställda på aktuella vakanser som uppstår ansvarar samordnare på enheten för att kontrollera att verksamhetsunderlaget och kontering sker korrekt. Utanordningslistor körs fram för kontroll av enhetschef varje månad för att se så att alla anställda ligger under rätt budget. Felaktiga uppgifter i utanordningslistan läggs sedan in manuellt och korrigeras i Heroma efter dialog med handläggare på löneenheten. S.S. fíllifunpo,de rutíner uídlönerørpporteríng Månadsavlönade utför sina timmar enligt anställningsavtalet som läggs in av löneenheten där enhetschef och anställd har undertecknat ar,talet. Därutöver så finns det rutiner för att rapportera in underlag i lönesystemet AnstäIlningsbeuis Rutinen kring anställningsbevis startar genom att ansvarig enhetschef lämnar anställningsbevis till samordnare som skriver anställningsavtal. Färdigt anställningsbevis lämnas till ansvarig chef för överseende och påskrift. Vid tidsbegränsade månadsanställningar och timanställningar framgår slutdatum på anställningsbeviset Inrappot"tering au Lmderlag för löneutbetalnùry Löneutbetalningar bygger också på det underlag som hämtas upp via registrerade uppgifter i schemamodul. Medarbetarna rapporterar via en självservicemodul också själv in awikelser som godkänns och attesteras av ansvarig chef Manuellalönemtderlag Senast den to:e i varje månad ska också alla underlag som hanteras manuellt finnas på löneenheten i Munkedal. Manuelia underlag som skickas till löneenheten via post kan vara bland annat anställningsbevis som skickas omgående när de är ldara från enheten. Alla ärenden som hanteras ska vara godkända av ansvarig chef UppftIjande kantroll au utbetalda löner Ansuariga chefer skall sedan månadsuis uffira en uppfoljande kontroll uia utsänd utanordningslista ett utbetaldalöner ör korcekta och att kontering är rätt Vãrs,granskníngskontroller Vid vår granskning har verksamheten framfört att det förekommer att inte all tjänstgöring enligt förändrat schema varit godkänd av ansvarig chef innan den utförts. Vissa delar av den utbetalda lönen har inte heller varit föremål för attest. PwC 6av8

178 Vi har i tidigare revisionsrapporter också pekat på vikten av att ansvariga chefer kontrollerar sina utanordningslistor. Brastads hemtjänstområde har under är zot6 genomfört en noggrann och riktad uppföljning av alla utanordningslistor för år zo16 och har då funnit flera felaktiga löneutbetalningar och felaktiga konteringar Vår bedömning och rekommendotion. Verksamheten bör upprätta en egen beskrivning över de moment och brister i rutinerna som innebär att tjänstgöring enligt förändrat schema inte varit godkänd av chef innan den utförts och att vissa delar av den utbetalda lönen har inte heller varit föremål för attest. Detta bör sedan användas som underiag för att åstadkomma en bättre intern kontroll i rutinerna för utbetalning av lön. S.T. Ornständígheter sotn p&uerkøt underskott í delãr sb okslut ftr Br q"sto.ds herntjärz.stornrãde. Hemtjänstverksamheten i Brastad har lämnat följande förklaring till de underskott som noterats i delårsbokslutet i augusti år zo16. Det höga antalet awikande tjänstgöring har till stor del varit vikariebrist och pä sä vis har ordinarie personal arbetat övertid under delårsbokslutperioden zot6-oz-ot till zor6-ob-gr. iv[an har inie haft större antai brukare men man har haft siörre vår<ìbehov för samma antal brukare. Antalet brukare med dubbelbemanning har ökat från år zor5 men det är oklart med exakt tal. I maj är zot6 har man haft 9 brukare med dubbel bemanning och i augusti år zo16 hade man cirka 14. I november år zo16 hade man 16 med dubbelbemanning (= 45 timmar per dag) jämfört med zz,5 timmar per dag. Företaget Ensolotion har vid tidigare tillfülle varit inne som konsult och räknat fram att år zor5 låg kostnaderna per brukare för hemtjänst i Lysekils kommun på Sog kr/ timma mot rikssnittet på 4o6 kr/timma. Enligt hemtjänstverksamheten i Brastad så ligger inte de beviljade timmarna för dubbelbemanning med i Magna Cura vilket gör att det finns ett visst antal beviljade timmar som inte finns med vid Ensolotions uträkning av kostnad per timma vilket baseras på antalet beviljade timmar i Magna Cura. Vid vår intervju med verksamhetsansvariga på Brastads hemtjänstområde vill man sammanfatta och lämna följande förklarande faktorer till budgetawikelser och de ökade kostnader som noterats i delårsbokslut år zo16 jämfört med år 2or1. Budgetauuíkelse: Har orsakats av felaktig budget zro5 och zo16 då man inte har haft med 5 tillsvidareanställda i budget. Dyrare jämfort med 2o7S: Har orsakats av att grundbemanning inte var heltäckt vilket har fått lösas genom större andel tillsvidareanställda, hög sjukfrånvaro samtidigt som det varit brist på vikarier vilket lett till mer övertid, man har haft ett ökat vårdbehov under år zo16. PwC TavB

179 4. Reuisíonell bedö rnníng Vår sammanfattande revisionella bedömning efter utförd granskning av tillämpade rutiner på Brastads hemtjänstområde är att det finns brister i den interna kontrollen vid utbetalning av iön. a a a Nuvarande rutiner för ändring befintligt månadsschema innebär att vissa utförda arbetsinsatser inte i förväg har godkänts av ansvarig chef. Det finns vissa utbetalningar av lön som inte varit föremål för attestansvarig chef innan löneutbetalning skett. Det finns felaktiga konteringar och löneutbetalningar som verksamheten upptäcktvid en noggrann genomgång av zot6 års utanordningslistor som enhetschefer erhåller för kontroii efter det att lönen har betalts ut. 20L6-L2-1.2 Henrik Bergh Olsson PwC SavB