Ständigt denna Bubbla

Transkript

1 Bubblan berättelser på väg Ständigt denna Bubbla mobil lässtimulans i tre län Rapport med utvärdering

2 Redaktör: Ann Catrine Eriksson Författare: Ann Catrine Eriksson, Sylvia Blomberg, Christina Stenberg och Eva Bergstedt Fotografer: Ann Catrine Eriksson, Sylvia Blomberg, Christina Stenberg, Lisbeth Sommarström, Karin Kaller, Jan Nylander, Susanne Hägglund, Maria Nyquist, Maja Edberg, Nicholas Haldosen, Lisa Magnusson, Karin Zetterberg, Maria Norkvist m fl. Motivlackering, vagnens utsida: Matilda Carlsson Layout: Catarina Örn Tryck: Elanders Publicerad: 2013 Rapporten finns även som pdf-fil: Länsbiblioteket i Örebro län Länsbibliotek Sörmland Länsbibliotek Västmanland

3 INNEHÅLL INNEHÅLL INLEDNING 2 DET VILLE VI Hur kom Bubblan till? 3 Förstudie 4 Barnperspektivet 6 SÅ GJORDE VI Rumslig gestaltning 7 Projektorganisation 11 Året runt med Bubblan 14 Faktaruta 18 Marknadsföring och kunskapsspridning 20 Utflykter med Bubblan 23 SÅ GICK DET Utvärdering av Eva Bergstedt 30 AVSLUTNING Vad bör man tänka på när man bygger upp en mobil verksamhet? 42 More Bubbles in the world! 43 LITTERATUR OCH LÄNKAR 44 BILAGOR 45 1

4 INLEDNING Den blå berättelsevagnen Bubblan berättelser på väg har inspirerat flera tusen barn och unga att skapa egna berättelser. Det treåriga lässtimulerande projektet Bubblan, som pågått under är avslutat. Men vagnen och verksamheten kommer att rulla vidare, så länge Bubblan klarar besiktningen. I denna skrift vill vi som projektledare dela med oss av våra erfarenheter av att bygga upp och driva en mobil lässtimulerande verksamhet i samarbete med barnen och biblioteken. Målen för projektet har varit att uppmuntra biblioteken att prova nya metoder för lässtimulans, utveckla den uppsökande biblioteksverksamheten och öka barns intresse för berättelser i alla former. Bubblan bygger på fem viktiga principer: 1. Fokus ska vara på berättande i olika former, inte bara text. 2. Barnen ska vara aktivt delaktiga och själva skapa berättelser. 3. Biblioteken ska försöka nå barn och unga som annars inte kommer till biblioteket. 4. Uppsökandet av barn och unga ska ske på platser där de vistas på sin fritid. 5. Samarbetet ska ske mellan tre län och med yrkesgrupper med andra kompetenser. Här berättar vi om hur vi arbetat för att marknadsföra och sprida kunskap om Bubblan. Vi berättar också om hur vi genom Bubblan försöker förverkliga FN:s konvention om Barnets rättigheter, bl a genom att barn och unga varit delaktiga i beslut hur Bubblan ser ut, vart den åker, vad den heter och allra viktigast, som aktiva skapare av egna berättelser. Hösten 2012 utvärderades projektet av den externa utvärderaren Eva Bergstedt. En sammanfattning av resultatet från utvärderingen kan du läsa i denna skrift. Den fullständiga utvärderingen finns att hämta på länsbibliotekens webbplatser. Har Bubblan som projekt nått sina mål? Ja, bibliotekspersonalen har fått nya metoder för lässtimulans och man har nått nya grupper. Projektdeltagarna har en mycket positiv uppfattning om Bubblan som ett sätt att arbeta lässtimulerande, men inte lika många är säkra på att det är just de själva som vill fortsätta arbetet, eftersom det är så resurskrävande. Huruvida barnen inspirerats till att skapa berättelser har inte rymts inom utvärderingens uppdrag, men vi har sett bevis för det varje gång Bubblan har varit ute. Vi tackar Statens kulturråd som med sitt bidrag har möjliggjort Bubblanprojektet, dess förstudie och utvärdering, som vi hoppas ska bidra till utvecklingen av de svenska barnbiblioteken. Projektledarna för Bubblan berättelser på väg: Ann Catrine Eriksson Christina Stenberg Sylvia Blomberg Länsbibliotek Sörmland Länsbibliotek Västmanland Länsbiblioteket i Örebro län 2

5 DET VILLE VI Hur kom Bubblan till? En höstdag träffades barnbibliotekskonsulenterna vid Sörmlands och Örebro läns länsbibliotek för att fundera kring knäckfrågan hur ska vi nå de barn och unga som inte kommer till biblioteket idag? En tanke som kom upp ganska snabbt var att om barnen inte kommer till biblioteket så får biblioteket komma till dem. Barnbibliotekskonsulenten i Västmanland involverades nu i arbetet. Konsulenterna hade tillsammans med barnbibliotekarier från de tre länen varit på studieresa till Les Art, ett litteraturhus i Berlin. I mitten av talet pågick ett stort läsfrämjande projekt, Läskonster i Mellansverige. En del i det projektet var att arbeta med olika former av litteraturhus. Med inspiration från olika håll började vi tänka i banor utifrån något mobilt på hjul som kunde komma till barn och unga där de bor och befinner sig på sin fritid. Vi ville pröva ett nytt uppsökande arbetssätt i biblioteksverksamheten, lyfta fram berättelsen tillsammans med andra aktörer och inte minst tillsammans med barn och unga själva. Barnkonventionen var en självklar grundsten, speciellt artikel 31, varje barn har rätt till lek, vila och fritid. 3

6 Det ville vi Förstudie skulle det bli verklighet? För att förverkliga idén började vi med att söka pengar från Statens kulturråd till en förstudie kallad Berättelsens ande. Vi använde oss av en beprövad metod, ett växthus, som är en enklare form av framtidsverkstad. Sommaren 2009, två dagar i augusti, samlade vi tio personer på Bränneriet på Nynäs slott i Sörmland. Tre bibliotekarier, en skådespelare, en musiker, en författare, en filmare, två museipedagoger, en scenograf och dockspelare som förhoppningsvis skulle bidra till att göra verkstad av vår idé. Vi ville ta fram det kreativa barnet hos deltagarna, få dem att tänka så fritt som möjligt, genom att ge vida ramar, inte särskilt mycket bakgrundsfakta och inga detaljerade instruktioner. Det vi poängterade var att barnkonventionen ligger som grund, de ska utgå från barns och ungdomars villkor och mobilen ska vara interaktiv. Viktigt att poängtera var också att det inte är en bokbuss, den flyttbara upplevelseenheten skulle finnas där barn och unga befinner sig på sin fritid, inte förskola, skola eller andra typer av institutioner. Deltagarna spånade fritt och diskuterade livfullt samt byggde fantastiska modeller till en framtida mobil biblioteksverksamhet på hjul. Växthuset uppnådde sitt mål och syfte och vi kunde gå vidare med en projektansökan till ett mobilt upplevelsecenter för barn och unga. 4

7 DET VILLE VI Studieresa till Danmark För att ge idéerna ytterligare näring gjorde barnbibliotekskonsulenterna i de tre länen samt en enhetschef för barnbiblioteksverksamheten i Eskilstuna en studieresa till Danmark för att bland annat närmare studera den mobila enheten Spotmobilen i Århus. Målet var att komma tillbaka med en bra förståelse av hur en uppsökande verksamhet för barn och ungdomar kan se ut. Vilka framgångsfaktorerna är och vilka fallgroparna är. Det här tog vi med oss hem: Den mobila enheten ska vara liten och enkel att flytta från plats till plats. Utseendet på mobilen är avgörande för hur den tas emot, den måste väcka uppseende och skapa nyfikenhet. Ju bredare målgrupp man vänder sig till med sin mobil ju större risk att ingen känner sig utvald och lockad. Personalen som arbetar som gatubibliotekarier ska vara flexibla när det gäller arbetsuppgifter, arbetstider och möten med människor. Det ska inte vara en bokbuss utan ett erbjudande från biblioteket, något där brukarna kan vara med och påverka aktiviteterna. Om mobilen är liten måste aktiviteterna pågå utomhus vilket gör det hela väderberoende och styr valet av aktiviteter. 5

8 Det ville vi Barnperspektivet Det är meningslöst att göra arrangemang och aktiviteter för barn och unga om de inte har varit med i planeringen, var ett av de råd vi tog med oss från Spotmobilen i Århus. Den mobila enheten skulle inte innehålla några böcker utan bygga på barns och ungas fantasi, berättarlust och delaktighet. För att få de bästa idéerna till hur en rullande berättelseverksamhet skulle se ut, intervjuades barn i årsåldern. Barnen gick i årskurs fem och sex på en skola i Eskilstuna. Barnen var tydliga med att utsidan var mycket viktig. Den måste väcka uppseende och skapa nyfikenhet: Det vore fett coolt med graffiti och starka färger, helst ska vagnen ha lowride, men tyvärr är det olagligt i Sverige. och Den ska vara gratis! Inga saker eller spel med åldersgräns. Det var viktigt att det skulle finnas någon som man kunde be om hjälp och fråga. Ett önskemål från barnen var att det mesta skulle ske inomhus och att det borde finnas olika hörnor och utklädningskläder. I det fortsatta arbetet med att göra verkstad av en mobil enhet på hjul blev barnens idéer, synpunkter och engagemang vägledande. 6

9 SÅ GJORDE VI Rumslig gestaltning förvandlingen av en sunkig grå Polar 300- vagn till en magisk knallblå fantasifarkost Startskottet för projektets fysiska form gick under När vi fått det glada beskedet att projektet beviljats medel från Statens kulturråd blev det bråttom. Vi gick ut på Blocket och hittade en ganska sunkig grå Polar 300-vagn från 1981 till ett bra pris. Affären slutfördes på en blöt parkeringsplats utanför ett stort köpcenter i Västerås. Husvagnen kördes direkt till verkstaden för renovering och motivlackering. Uppdraget att designa vagnens utsida, efter barnens önskemål, gick till Matilda Carlsson, en ung kulturentreprenör från Västerås med kunskaper i airbrushteknik. Den första utrustningen till olika berättarstationer införskaffades, bl a genom sponsring av företaget Eurobib. Det som tidigare gått under arbetsnamnet MOBILen döptes om till Bubblan berättelser på väg, efter en namntävling där unga fick ge förslag på vad den skulle heta när den begick sin debut på en ungdomsfestival i Eskilstuna. 7

10 SÅ GJORDE VI Berättarstationer År 1 användes Bubblan enbart som fraktfordon för all utrustning. Berättelseaktiviteterna tillsammans med målgruppen 9-12 år skedde utanför själva vagnen. En jättemagnetpoesitavla designades till Bubblan och stora FatBoyssittsäckar, kuddar och pusselmattor skapade en miljö där många barn lockades att slå sig ner och skapa tillsammans. ipads köptes in och användes för att filma, fota och skapa digitala berättelser på. Listan med utrustning växte från år till år och sammanställdes till en katalog som i text och bild förtecknar all befintlig utrustning, lekfulla möbler som tillhör Bubblan och som biblioteken kan välja att ta med (se Bubblankatalogen under Litteratur och länkar). År 2, när vi riktade oss till åldersgruppen år, renoverade vi Bubblan invändigt på verkstad (se bild sid 48). Väggar och tak målades Bubblanorange. Övrig inredning målades svart, en svart gummimatta lades in och utrymmet inuti vagnen fick spotlights så att Bubblan skulle kunna användas under kvällstid. Nu kunde verksamhet ske även inuti vagnen. Under år 3 förverkligade vi de flesta av barnens idéer, för att tilltala de yngsta 0-6 år. Vi lade ihop barnens önskemål från intervjuerna med resultatet av en kreativ workshop med barnbibliotekspersonalen i samband med en kick off år 3 med den inbjudna föreläsaren och museipedagogen Ida Lagnander. Starkt bidragande till att vi kunde genomföra ombyggnationen var det faktum att Länsbibliotek Sörmlands informatör Maria Norkvist också är utbildad i rumslig gestaltning och kunde bygga om vagnen invändigt. Vi ville utveckla lek-, berättelse- och upplevelsestationer inuti och utanför vagnen som tar hänsyn till att små barn använder hela sin kropp och alla sina sinnen för att utforska sin omgivning. Vi ville utveckla en toddlarkultur inne i vagnen där toddlarna kan upptäcka, utforska och berätta på sina villkor. 8

11 SÅ GJORDE VI Resultatet av ombyggnationen blev en helt ny Bubbla med olika berättelsestationer; en berättelsevägg i flanomaterial med tillhörande sagofigurer där man kan man hitta på egna sagor, en upptäckarvägg där man kan man stoppa in handen och fantisera kring det man känner där inne. Från museipedagogen Ida Lagnander hade vi lärt oss att de yngsta älskar lutande plan, särskilt att krypa upp för. En orange ramp byggdes och nu kunde även de allra yngsta ta sig in i vagnen genom att krypa upp för rampen och rutscha ut ur den. Rampen har visat sig vara omåttligt populär bland barnen. Så även Bubblanteatern och jätte-alfons som har fått många varma kramar. 9

12 SÅ GJORDE VI Biblioteken hade uttryckt ett behov av att kunna samla större barngrupper, eftersom vagnen bara rymmer ett par tre barn åt gången. Ett faktum är också att Bubblan är en mycket väderkänslig verksamhet. För att lösa detta designade vi ett stort cirkusliknande tält med Bubblans logga och färger som tydliga kännetecken. I utklädningshörnan med spegel kan man förvandla sig till en prinsessa, superhjälte eller sjörövare Många av de idéer barnen gav oss i intervjuerna har vi genomfört, andra kvarstår att åtgärda, som t ex swimmingpoolen på taket som värms upp av solceller och har ett glastak över. 10

13 SÅ GJORDE VI Projektorganisation Det bestämdes tidigt att Länsbibliotek Sörmland skulle vara projektägare p g a korta beslutsvägar och att länsbiblioteken i Västmanland och Örebro län skulle vara helt jämlika parter i projektet. De tre länsbibliotekens barnbibliotekskonsulenter har fungerat både som styrgrupp och projektledare. Stöd vid beslut och administration har länsbibliotekarierna Anneli Reinhammar och Peter Alsbjer stått för, men de har formellt sett inte ingått i någon styrgrupp. Varje år i oktober har projektledarna ansökt om nytt bidrag och rapporter över årets verksamhet har skickats in till Statens kulturråd. Barnbibliotekskonsulenten i Sörmland har haft huvudansvar för att hålla koll på det ekonomiska. Ett stort stöd, både kreativt, praktiskt och administrativt har vi haft i informatören och den rumsliga gestaltaren Maria Norkvist och biblioteksassistenten Maria Nyquist, båda vid Länsbibliotek Sörmland. Som projektledare har konsulenterna ansvarat för samordning och förankring hos beslutsfattare, bibliotekschefer och barnbibliotekspersonal. Vi har gett biblioteken stöd vid planering och kontakt med potentiella samarbetspartners, haft ekonomiskt ansvar och ansvar för husvagnens körbarhet, renovering, underhåll och uppställning, inköp av utrustningsmaterial, dokumentation, fortbildning och studieresor samt marknadsföring. Många och intensiva möten har det blivit för projektledarna under de tre åren. Vi har flitigt använt webbkonferensvertyget Adobe Connect Pro och på så sätt sparat på våra resurser, både tidsmässiga och miljömässiga när vi inte har behövt ses fysiskt för att planera. 11

14 SÅ GJORDE VI Ekonomi Bubblan har sammanlagt fått kr i treårigt läsfrämjande bidrag från Statens kulturråd. Länsbiblioteken i de tre länen har stått för kostnader för projektledning, dvs arbetstid för tre bibliotekskonsulenter. Folkbiblioteken har på motsvarande sätt bekostat bibliotekspersonalens arbetstid i projektet. De tre största utgiftsposterna varje år har varit: År 1 Bidrag Inköp och renovering av husvagn Utrustning till berättarstationer Verksamhet inkl. fortbildning År 2 Bidrag Studieresa till Holland Marknadsföring Bok & Bibliotek m m Fortbildning och studiebesök År 3 Bidrag Utvärdering Marknadsföring IFLA och utbyte i Finland m m Ombyggnation av husvagnen inkl berättarstationer kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr År ett handlade de största utgifterna om att lägga grunden, dvs köpa och renovera vagnen samt köpa basutrustning till berättelseaktiviteterna. År två satsades en stor del av medlen på fortbildning för projektdeltagarna. Vi reste med alla som jobbat med Bubblan det året till Holland för att få fortsatt inspiration kring hur man kan jobba med barns delaktighet och barnbiblioteksrummet. För att sprida kunskap om Bubblan som ett sätt att arbeta med barnbiblioteksutveckling satsade vi på att nå barnbibliotekarier och presumtiva samarbetspartners på branschens största evenemang, Bokoch biblioteksmässan. Det tredje året satsade vi mycket på kunskapsspridning och utvärdering eftersom det är viktigt att stora barnbiblioteksprojekt som Bubblan dokumenteras väl så att fler kan ta del av det. Målet med resan till IFLA och utbytet i Helsingfors var också att knyta internationella kontakter samt dela med oss av våra erfarenheter till kollegor runt om i världen. 12

15 SÅ GJORDE VI Projektdeltagare 65 personer bestående av folkbibliotekens barnoch ungdomspersonal, bibliotekschefer och i ett fall en föreståndare för ett kommunalt barnkulturcentrum har aktivt deltagit i projektet. De har ansvarat för egen planering, genomförande av verksamhet, bemanning, marknadsföring, kontakt med samarbetspartners, hämtning och återlämning av husvagnen i Eskilstuna. Några gånger har bibliotekens vaktmästare kört husvagnen, men i många fall är det bibliotekspersonalen själva som tagit på sig arbetshandskarna, kopplat på vagnen och rullat fram längs vägarna. För en fullständig förteckning över vilka kommuner som deltagit (se Faktaruta sid 18-19). Samarbetspartners Några av de lokala samarbetspartners som biblioteken och vi som projektledare haft är kommunala bostads- och områdesutvecklare, föreståndare för skatehallar och ungdomshus, ansvariga för badplatser, en kulturentreprenör, en filmanimatör, en regional danskonsulent, en dramapedagog och en ungkulturkonsulent. För en fullständig förteckning över samarbetspartners (se Faktaruta sid 18-19). 13

16 SÅ GJORDE VI Året runt med Bubblan Efter första årets ganska brådstörtade planering då vi enbart inbjöd de tre stora kommunerna, Eskilstuna, Västerås och Örebro kändes det viktigt att involvera resten av kommunerna i projektet. Det krävde en tydlig struktur som vi i stort sett lyckades få på plats år 2. Vinter inbjudan och projektbeskrivning I december skickas inbjudan ut till chefer och barnbibliotekarier att komma in med intresseanmälan till kommande säsong. Till sin hjälp får de en blankett där det framgår vad vi vill veta för att kunna ta ställning till deras ansökan. Ett exempel på en ansökan med projektbeskrivning bifogas denna skrift som bilaga. Redan i inbjudan informerar vi om datum för en kick off i februari och en prova på dag i slutet av april så att deltagarna tidigt vet vilka dagar som måste vikas för projektet. När deadline för anmälan passerats har de tre konsulenterna ett möte där allas önskemål förs samman i en webbaserad kalender där man lätt kan konstatera vilka veckor som anmälningarna krockar. Under år 3 ville sex olika kommuner använda Bubblan under samma tvåveckorsperiod. Då vidtar ett intensivt arbete med att hitta alternativ för dem som inte kan få sitt förstaval. Vi har då prioriterat kommuner som riktar sig till det innevarande årets åldersgrupp. Under de tre år som projektet hade bidrag från Statens kulturråd erbjöds kommunerna att i sin ansökan till projektledningen uppge om de ville ha stöd för kostnader för att engagera kulturutövare i arbetet med Bubblan. Efter att ha bedömt alla önskemål kunde konsulenterna slutligen skicka ut information om turnéschema och bidragsfördelning. 14

17 SÅ GJORDE VI Vårvinter kick off För att stimulera bibliotekspersonalen som ska arbeta med Bubblan under säsongen har vi lagt in en kick off i februari. Den innehåller program som anknutit till den åldersgrupp som är prioriterad innevarande år. År 2 hade vi bjudit in två personer från Århus som arbetar med Spotmobilen, ett av de fordon som inspirerat oss och som riktade sig till årets målgrupp, ungdomar. År 3 bjöd vi in museipedagog Ida Lagnander som höll en föreläsning om att göra en utställning för och tillsammans med de alla minsta, 0-2 år. Förutom att träffa inspirerande föreläsare har bibliotekspersonalen jobbat i workshops med fokus på hur man kan nå årets åldersgrupp. På vilka platser finns de på fritiden? Vilka kan vi samarbeta med för att nå dem? På vilket sätt inspirerar vi dem till att skapa berättelser? Baserat på resultatet av workshoparna med barnbibliotekspersonalen har vi tagit beslut om inköp av berättelsestimulerande utrustning, och ombyggnation av vagnen. Workshoparna har också hjälpt barnbibliotekspersonalen att komma en bit i den egna planeringen av sin Bubblanverksamhet. Vår prova på dag Inte all bibliotekspersonal har vana vid att köra med släp eller husvagn. Prova på-dagen är därför viktig och obligatorisk. I slutet av april tillbringas dagen vid gården utanför Eskilstuna där Bubblan är stationerad i en stor maskinhall tillsammans med traktorer och andra stora lantbruksmaskiner. På prova på dagen får deltagarna viktig information om allt det praktiska. Under dagen delas bibliotekspersonalen upp i tre grupper. En grupp ägnar sig åt att lasta, lossa och köra, en grupp går igenom all utrustning och i en grupp ges möjlighet att fundera över på vilket sätt arbetet med Bubblan skiljer sig ifrån att arbeta med den vanliga verksamheten på biblioteket. 15

18 SÅ GJORDE VI Sommar högsäsong Sommaren är Bubblans högsäsong. Det är då hon rullar från ungdomsfestivaler till miljonprogramområden. Det första året var det juni augusti som gällde men efterhand som Bubblan blev allt populärare fick hon vinterdäck och en utökad säsong. Under högsäsongen sköter kommunernas personal all i och urpackning av utrustning och hämtar och lämnar Bubblan utan inblandning från länsbibliotekspersonal. En förutsättning för att detta har kunnat fungera självständigt är att vi kunnat hyra en stor container för all utrustning. Och att nycklarna sitter på ett hemligt ställe. Bibliotekspersonalen uppmuntras att själva se vem som har vagnen veckan innan och kanske hämta den i en grannkommun hellre än att den ska gå tillbaka till Eskilstuna varje gång. Kommunikationen sköts via mejl, sms eller på Facebook-sidan om något i utrustningen eller på Bubblan har gått sönder och vad man gjort för att försöka fixa det. Höst studieresor Varje år har det ingått kostnadsfria studieresor för projektdeltagarna. Kommunerna har fått bekosta arbetstiden, resten har projektet stått för. Studieresorna har anknutit till de åldrar som varit huvudmålgruppen för respektive år. Under 16

19 SÅ GJORDE VI år 2 gjorde vi två studieresor, en till Bibliotek Tio Tretton och Lava, en mötesplats för ungdomar i Kulturhuset samt vår hittills längsta resa som gick till Holland i oktober. I Holland fokuserade vi på barns delaktighet i bibliotekets verksamhet och spännande rumsgestaltningar. Vi besökte sju bibliotek, huvudbiblioteket i Amsterdam, skolbiblioteksbussen BiebBus i Assendelft, biblioteken i Hoorn, Beverwijk, Heemskerk, Delft och Harlem. En resa med fokus på de minsta barnen gjordes i december år 3 till Astrid Lindgrens Junibacken och Norrvikens bibliotek, som är ett profilerat småbarnsbibliotek. Senhöst erfarenhetsseminarium Lärseminarium eller erfarenhetsseminarium, vi har kallat det lite olika. Det innebär att de som varit ute med Bubblan berättar om sina erfarenheter. Vi brukar be dem nämna tre saker som fungerat särskilt bra och tre saker som fungerat mindre bra. Att få en ram kring det man ska berätta skärper ofta tankarna. För oss som projektledare är lärseminariet årets höjdpunkt, då vi i ord och bild får höra om alla spännande erfarenheter projektdeltagarna har gjort. År 3 var Bubblanprojektets externa utvärderare Eva Bergstedt inbjuden att redovisa sin rapport. Till detta tillfälle hade också bibliotekscheferna i kommunerna bjudits in. 17

20 SÅ GJORDE VI Faktaruta Nitton av trettioen kommuner har valt att låna och använda Bubblan i sin uppsökande lässtimulerande verksamhet under de tre projektåren. Det är över hälften av de tre länens sammanlagda antal kommuner. En del av kommunerna har använt Bubblan vid flera tillfällen och deltagit under flera av projektåren. Under år 3 stod Bubblan still endast under två dagar från maj till augusti, midsommarafton och midsommardagen! Förutsättningar, besöksmål, samarbetspartners, besökare och berättelseaktiviteter har varierat stort. Målgrupp Antal kommuner som använt Bubblan Sörmlands län Västmanlands län Örebro län Berättelseaktiviteter År 0, 2009 Förstudien Berättelsens Ande Platser/sammanhang som Bubblan åkt till Samarbetspartners Bibliotekarier Filmare Författare Museipedagoger Musiker Scenograf och dockspelare Skådespelare 18

21 SÅ GJORDE VI År 1, 2010 Lässtimulerande projekt År 2, 2011 Lässtimulerande projekt År 3, 2012 Lässtimulerande projekt Barn 9-12 år Ungdomar år De yngsta barnen 0-6 år Eskilstuna Flen, Gnesta, Karineholm Eskilstuna, Flen, Nyköping, Strängnäs Västerås Hallstahammar, Skinnskatteberg, Västerås Fagersta, Hallstahammar, Köping, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås Örebro Askersund, Örebro (Tysslinge) Karlskoga, Kumla, Laxå, Lindesberg, Lekeberg, Örebro (Tysslinge) Asfaltsberättelser Bildberättelser Dansberättelse Filmberättelser Fingerskateberättelser Jättebokmemory Magnetberättelser Musikberättelser Namntävling (döpt Bubblan) Ordverkstad Origami Quizz med barnboksfigurer Rimverkstad Ritberättelser Sagoberättelser Serieläsning Skriva ord/meningar på pappersark Tidskriftsläsning Vampyrfrågesport Animationsverkstad Ansiktsmålning Berättande med och utan bok Berättelser med egna lerfigurer Bildberättande Boktips Dansberättelser Dans med workshop Filmberättelser om sin hemstad och kultur Filmberättelser om cykelkonster Högläsning Kylskåpspoesi Måla sina upplevelser av VOX- festivalen vid stafflier på pannå med akrylfärg Origami Pins-tillverkning Rysarberättelser Sånglekar Sagovandring Ansiktsmålning Berättelser/upplevelser utifrån de fem sinnena Bilbingotävling Burundiskt trumspel med workshop Clownbesök Dansuppvisning med ballonger Digitala berättelser på ipads Dockteater Dramaövningar Filmanimation Flanoteaterberättelser på berättelsevägg Färglägga Alfonsbilder Göra egna bilderböcker Klä ut sig-berättelser Långbordsmålning Modellteater Muntliga berättelser Musikäventyr/berättelse Måla sagor Rita/måla din drömbil Ritsagor Sagoberättelser Sagostund Samtal Stafettsagor Sångstund Upptäcksfärd i Bubblans inre Bostadsområden Campingplats Friluftsbad Mötesplats i en stadsdel O-ringen, världens största orienteringstävling Skate- och inlineshall Sommarlovsaktiviteter Stadsfestival Stadspark Ungdomsfestival Badplatser Barnens dag Cykel- och skatepark Friluftsområde Förortstorg Hembygdsgård Marknader Vildmarksmässa Stadsfestival Stadsparker Torg Utomhusbad Badplatser Barnfestival Bostadsområden Campingplatser Friluftsområde Förskolor Hembygdsgård Konsthall Kulturfestival Lekplatser Slott Stadsfestival Stadspark Torg Fritidsförvaltning Fritidsgårdar Idrottsförbund Kulturcentrum Mötesplatsen Fröet i en stadsdel Processledare för stadsutveckling Regional danskonsulent Regional filmkonsulent Regional ungkulturkonsulent Skate- och inlineshallsföreståndare Ungdomshusföreståndare Arrangör VOX-festivalen Bostadsområde Fritidsgårdspersonal Friluftsområde Kulturskolan Lokala berättare Länsteatern Musikpedagog Regional danskonsulent Regional filmkonsulent Regional konstkonsulent Studieförbundet Vuxenskolan Arrangör av Rastpunktskalaset Barnkulturcentrum Bostadsbolag Camping Dramapedagog Fabula storytelling Finska förskolan Fritidsbad Fritidsgård Förskolepedagoger med teater/musik/ dramaprofil Förskolor Högskoleutbildningen KY-event Ideell förening i ett bostadsområde Hemköp Kyrkans öppna förskola Leksaksaffär Näringsliv, tillväxt och turismkontor inom kommunen Regional danskonsulent Servicekontor i bostadsområde Sångpedagog Tehuset mötesplats för kvinnor från olika länder Utomhusbad 19

22 SÅ GJORDE VI Marknadsföring och kunskapsspridning Bubblans utseende är lite mystiskt och hemligt samtidigt som den väcker människors nyfikenhet med sina knalliga färger och annorlunda form. Det finns tillhörande beach flags att sätta upp som talar om att det är Bubblan berättelser på väg som står där, men ordet bibliotek står inte utskrivet i text någonstans. Detta har vi diskuterat för- och nackdelarna med många gånger och det är en av de saker projektdeltagarna har varit mest kritiska till i utvärderingen, även om meningarna är delade. Som projektledare har vi medvetet valt att inte skriva ut ordet bibliotek på vagnen. En av anledningarna är att det är en aktivitet, barnens egna berättande, som är i fokus, inte biblioteket som institution. Ett mål är också att nå barn för vilka läsning och bibliotek inte är någonting självklart och som kanske associerar biblioteket med något som inte är så lockande och inbjudande alla gånger. Självklart har både vi och barnbibliotekspersonalen berättat muntligen att Bubblan är ett biblioteksprojekt. Att marknadsföra biblioteket i sig, som institution, har aldrig varit något mål, även om det i praktiken har kommit att fungera så, trots att, eller kanske snarare på grund av, att ordet bibliotek inte står skrivet på själva vagnen. För oss som bibliotekskonsulenter är synliggörandet av biblioteken i samhället ett viktigt uppdrag. En stor del av Bubblans projektmedel har använts till marknadsföring och kunskapsspridning av det läsfrämjande projektet Bubblan. Som projektledare har vi berättat om och visat upp Bubblan för en nationell publik i flera sammanhang, på konferenser för fackfolk, tjänstemän och politiker och på bokmässor för allmänheten. Som en av få verksamheter med aktiviteter för barn på mässgolvet på Bok & Biblioteksmässan var Bubblan mycket uppskattad och besöktes av runt barn och vuxna. Bubblan har också tagit emot flera studiebesök. Bubblan har presenterats av barnbibliotekarierna i många sammanhang, bl a av Malin Klintholm från Eskilstuna stadsbibliotek på Bibliotekshögskolan i Borås. 20

23 SÅ GJORDE VI IFLA, Ordkonst och Bologna Bubblan var en av två svenska biblioteksverksamheter som valdes ut av IFLA för att presenteras på förkonferensen om barnbiblioteksverksamhet. Vi körde ombord Bubblan på Finlandsfärjan och vidare mot Joensuu, där delegater från 18 länder fick höra berättelsen om Bubblan och de övriga mellansvenska litteraturhusen, sprungna ur projektet Läskonster. Bubblan lånades ut till Joensuu stadsbibliotek en dag, som bemannade den med sina egna medarbetare och skapade berättelser tillsammans med de finska barnfamiljerna som kom till biblioteket. I Helsingfors stannade vi till för ett utbyte med organisationen Ordkonst med målet att skapa ett internationellt nätverk för litteraturhus för barn. Mer om detta finns att läsa i en reserapport (se Ordkonst möter läskonst under Litteratur och länkar). I samband med världens största internationella barnbokmässa i Bologna i Italien, presenterade vi Bubblan, på uppdrag från Statens kulturråd. Vi beslutade oss dock för att lämna själva husvagnen hemma så att den klarar ännu en sommar med barnen i våra län, istället för att skumpa fram genom Alperna. 21

24 SÅ GJORDE VI bubblan Lögarängsbadet Skapa egna berättelser Lek med orden, språket & bilder Torsdag 16 juni kl Fredag 17 juni kl Bl a ordateljé med Annelie Salminen Lördag 18 juni Workshop med Västerås Barnombud kl 12 Pröva på improvisationsteater med Cameleonternas improgrupp kl 14 Arrangeras av: Lokal marknadsföring För att uppmuntra biblioteken att mark nadsföra sig, har vi bett dem beskriva vilka marknadsföringskanaler de kommer att använda. Och de har lyckats. Otaliga gånger har Bubblan synts och hörts i de lokala medierna. För att underlätta kommunikation och dokumentation har vi skapat en Facebooksida. Efter projektdeltagarnas önskemål bjöd vi in en person per kommun till att administrera sidan och publicera som Bubblan. Olika typer av trycksaker har tagits fram, informationsfoldrar, vykort och affischer på flera språk med information om tid och plats då Bubblan kommer. Allt innehåller element från husvagnens utvändiga motivlackering. Mest populära har de neonfärgade armband varit, som vi tog fram och delade ut när målgruppen var ungdomar. De gick åt som smör i solsken. 22

25 SÅ GJORDE VI Utflykter med Bubblan så går det till Här beskrivs ett exempel på Bubblanverksamhet från varje län. Texterna baseras på bibliotekens projektrapporter, som de lämnar in till projektledarna efter sin sommar med Bubblan och ofta presenterar på höstens erfarenhetsseminarium. Örebro muntligt berättande och ungdomar i fokus på ryslig berättarkväll i stadsparken Berättat av Nicholas Haldosen, Maja Edberg och Anna Jöbo, Örebro stadsbibliotek. Torsdagen den 18 augusti klockan hade vi rysarkväll i stadsparken för åldern 13 år och uppåt, i samarbete med Örebro länsteater. Genom det muntliga berättandet ville vi ge fler ungdomar chansen att både lyssna till och berätta goda historier. Vi skrev våra egna historier, och fick själva öva på att bygga upp en stämningsfull berättelse och att berätta den. Vi sökte tillstånd hos polisen för att få ställa upp Bubblan i Stadsparken. Facklor, eldkorg, ved och marschaller köptes in, som vi tände under kvällen. Det blev en riktigt bra rysarstämning, särskilt när mörkret började falla på. Vi hade köpt in svarta pusselmattor för att ha under kvällen men eftersom det kom så många deltagare fick vi till slut ta fram allt sittmaterial som fanns i Bubblan. Det kom totalt ungdomar till arrangemanget. Någon enstaka förälder och fritidsledare följde också med. De barn/ungdomar som dök upp var uppskattningsvis mellan år. Under kvällen dokumenterade vi med fotografering. Eftersom vi var flera som jobbat med Bubblan tidigare fungerade de praktiska sakerna (köra, koppla av och på, packning m m) väldigt bra. Då kunde vi fokusera mer på vad som skulle hända under kvällen. Vi hade gjort olika rutter för rysarvandringen utifrån hur stort deltagarantalet skulle bli. 23

26 SÅ GJORDE VI Vi som jobbade med rysarkvällen var Maja Edberg, Nicholas Haldosen, Anna Jöbo och Christina Larsson. Under kvällen agerade Eva Hveem, Anna Fiona Lamb och Anna-Klara Nystedt (alla från biblioteket) guider. Vi jobbade väldigt intensivt och lade ner mycket tid. Vi hittade på tre läskiga historier om vad som hade hänt i Stadsparken för länge sedan. Vi hade tre berättarstationer som ungdomarna fick gå runt till. Det var ungefär 15 ungdomar i varje grupp samt en guide som visade dem rätt under kvällen. Varje grupp besökte två stationer var. Bibliotekarierna agerade guider och berättare. Efter rysarvandringen samlades vi åter vid Bubblan där skådespelaren Hans-Christian Thulin från Örebro länsteater berättade en självupplevd läskig historia. Ungdomarna fick sedan själva berätta sin egen historia, för alla har vi någon gång upplevt någonting, som vi sedan inte kunnat förklara och tyckt varit läskigt. Att det kom så mycket folk kan ha berott på vår marknadsföring. Vi annonserade i gratistidningen Nollnitton, som vi tror att många ungdomar läser och satte upp affischer på alla bibliotek. Flyers lades ut på stan, på ställen där vi tänkte att ungdomar ser dem. Vi hade även en webbnyhet på bibliotekets hemsida och det stod med i spalten händer idag i tidningen Nerikes Allehanda. Tursamt nog blev Maja och Anna intervjuade för Radio Örebro under förmiddagen samma dag som rysarkvällen, vilket kan ha gett ett bra resultat. Kommentarer som dök upp under kvällen var Bra kväll! (vuxen), Det var inte tillräckligt läskigt (ungdom), Är berättelserna sanna? (både vuxna och unga). Vi berättade aldrig för ungdomarna om berättelserna var sanna eller inte. Och även om några inte tyckte att det var tillräckligt läskigt, lyssnade de med koncentrerade miner till både oss och skådespelaren. 24

27 SÅ GJORDE VI Det okanda orebro l l l l Hor berattelser ur morkret... l l l l l l Stadsbiblioteket och Länsteatern bjuder på en rysarkväll för ungdomar! Foto: Jonas Seaman Bubblan berättelser på väg Torsdag 18 augusti kl Plats: Stadsparken Start och samling: Vid ingången, Florag. kl. 20 Ålder: Fr. 13 år Ingen avgift Frågor? E-post: biblinfo@orebro.se orebro.se/bibliotek 25

28 SÅ GJORDE VI Nyköping små barn i fokus när Barnkulturcentrum rullade från slott till koja Intervju med Lisbeth Sommarström och Karin Kaller. Man har allt, allt, allt att vinna på att gå utanför sin egen dörr! säger Lisbeth Sommarström, verksamhetsansvarig vid Barnkulturcentrum & Gripes Modellteatermuseum i Nyköping. Som enda verksamhet utan bibliotekskoppling genomförde hon tillsammans med dramapedagogen Karin Kaller ett digert Bubblanprogram under åtta sommardagar med Bubblanbesök på sju olika platser i kommunen. Totalt besöktes Bubblan under dessa dagar av närmare barn och 250 vuxna. Lisbeth fick upp ögonen för Bubblan efter att ha sett den på två olika konferenser. Det hon såg i Bubblan var en chans att uppfylla det politiska uppdraget som Barnkulturcentrum har, att även nå barn på landsbygden. Först körde de till Nynäs slott på landsbygden och evenemanget Barnens Nynäs, en familjedag med många olika prova-på-aktiviteter. De besökare som stannade längst hos Bubblan var de yngsta barnen. För deras äldre syskon fanns många aktiviteter, men inte för dem, så Bubblan fyllde verkligen ett behov. De små kröp upp och rutschade ner för rampen in i vagnen. De klädde ut sig, lekte sagor och hittade på egna sagor på berättelseväggen. Några barn spelade upp en pjäs med hjälp av Bubblans lilla modellteater och filmade samtidigt pjäsen, berättar Lisbeth. Vi sållade ganska rejält i Bubblans utbud 26

29 SÅ GJORDE VI av leksaker och koncentrerade oss på några få aktiviteter för att få tillfälle till just samtal och berättelser. Barn blir bara stirriga av att ha för mycket att välja på. De har svårt att koncentrera sig på en sak i taget, när det blir som på julafton och man vill öppna alla paket på en gång, berättar Karin. Lisbeth berättar om ett gyllene ögonblick: En tonårskille låg i en av FatBoysen tillsammans med sin yngre syster och de turades om att berätta sagor för varandra med hjälp av en handfull fingerdockor. De låg där länge och pratade. Det var ganska stor åldersskillnad mellan barnen och jag tänkte, det här är ju själva syftet med Bubblan! Efter slottsbesöket bar det av till en idrottsplats i ett av Nyköpings mer socialt utsatta bostadsområden. Att Bubblan sågs av barnen som något mycket lockande och lustfyllt bekräftades även här. Där mötte man närmare 300 barn. Med i bostadsområdet var även Mille, en artonårig kille med scoutledarerfarenhet. Att ha en ung kille med var verkligen rätt tänkt särskilt i bostadsområdet. De äääälskade Mille! När Karin ser tillbaka på sommaren med Bubblan nämner hon att mest givande och viktig var Bubblans närvaro i bostadsområdet. Där mötte vi barn man sällan ser i Barnkulturcentrums ordinarie verksamhet inne i stan. Man skulle vilja möta de barnen mer, avslutar Karin. 27

30 SÅ GJORDE VI Hallstahammar burundiska trummor i bostadsområde med många barn Berättat av Sabina Holmberg, Christine Kanyange och Maria Ståhl, Hallstahammars bibliotek. Vi i Hallstahammar hade haft Bubblan även föregående år, och då var vi alla fyra dagarna på Skantzöbadet som är vårt utebad med bassänger. Roligt, men också väldigt väderberoende och inte alla barn fick möjlighet att besöka Bubblan då badet tar inträde. Därför beslöt vi att i år flytta Bubblan ut i ett bostadsområde med många hyreshus. I detta område, Östra Nibble, bor en stor del familjer med annan kulturell bakgrund och även många ensamma mammor med barn, både från Sverige och från andra länder. Området kryllar av barn, men lekmöjligheterna är inte alltid de bästa. Vi ville gärna nå dessa barn, som kanske stannar på området hela sitt sommarlov. Vi hade bett Burundiska föreningen, Bufökus och dess ledare Pierre Njiri att komma och hålla 28

31 SÅ GJORDE VI en workshop vid Bubblan med burundiska trummor. Pierre Njiri berättade för oss att föreningen gärna spelar på oväntade ställen och tackade ja till att komma. Workshopen blev en succé och barnen ville aldrig sluta spela, de fick också prova de typiska burundiska kläder som männen har när de spelar. Det blev en speciell stämning av blandningen mellan berättelser och prova på trumspel. Både pojkar och flickor ville spela men majoriteten var flickor. Pierre Njiri berättade att i ett demokratiskt land som Sverige får alla som vill spela trummor, medan gammal kultur och tradition inte tillåter burundiska kvinnor att spela. Många barn i Östra Nibble vill nu fortsätta lära sig spela burundiska trummor. Det var i midsommarveckan och vi tog hjälp av ett par fritidspedagoger och förskolepersonal som satte ihop en teater med midsommar- och blomstertema. Den spelades flera gånger. Barnen broderade vidare på temat och efter föreställningarna lånade de rekvisita från föreställningen och sjöng och berättade. Bubblan var väldigt välbesökt under de två dagarna, trots tillfälligt regn och molnigt väder. Så här i efterhand tycker vi nog att vi borde ha varit kvar i Östra Nibble de två sista dagarna istället för att flytta Bubblan till Skantzöbadet. En intressant sak var att vi nästan inte träffade några föräldrar alls i hyreshusområdet. Barnen är ute och leker ensamma, och de var verkligen nyfikna och intresserade när vi slog upp tältet. Dag två kom de utspringande direkt vi körde in på området. Det märktes att de behövde saker att göra, och vissa stannade hos oss hela dagen med uppehåll för lunch. Detta gav oss en extra möjlighet att verkligen skapa kontakt med barnen genom dockteater och lek och olika sorters berättande. På badet däremot var föräldrarna med hela tiden, vilket hämmar barnens lek lite eftersom föräldrarna ofta har planer och stressar barnen lite. Vi hade lite otur med vädret ena dagen på badet, men vi hann i alla fall träffa en del barn och även vara med i radio vilket var roligt. Överlag fungerade allt väldigt bra och vi vill gärna ha Bubblan igen. 29

32 SÅ GICK DET Eva Bergstedt anlitades som extern utvärderare av Bubblan under dess sista år som projekt. Eva är frilansjournalist och magister i biblioteks- och informationsvetenskap och hon färdigställde utvärderingen av Bubblanprojektet i december Utvärderingens text, skriven av Eva Bergstedt, har redigerats för att rymmas i denna skrift. Den fullständiga utvärderingen finns att hämta på de tre länsbibliotekens webbplatser. Här redovisas i huvudsak utvärderingens metod, syfte, sammanfattning av resultat samt Evas analys och reflektion. Utvärdering av Bubblan berättelser på väg av Eva Bergstedt Metod och syfte Syftet med utvärderingen är att ta reda på: bibliotekspersonalens, bibliotekschefers och samarbetspartners uppfattning om lässtimulansprojektet Bubblan om bibliotekspersonalen har lärt sig något av att jobba med Bubblan och i så fall vad om bibliotekspersonal och chefer tycker att verksamheten ska fortsätta vad de i så fall tycker ska utvecklas/förändras? om samarbetspartnerna vill fortsätta samarbetet Alla biblioteksanställda (och i några få fall även kulturarbetare med motsvarande arbetsuppgifter) som arbetat med Bubblan en eller flera gånger fick en enkät att besvara. Den skickades därmed ut till 65 personer. Ett visst bortfall skedde på grund av att några slutat och vissa inte gick att nå av andra anledningar. Sammantaget nådde enkäten 57 personer. Av dessa svarade 36 stycken. Svarsfrekvensen var därmed 63 procent. En mindre enkät med ett fåtal frågor skickades också ut till ett urval av de samarbetspartners som ingått i Bubblanarbetet. Sammantaget fick 18 personer enkäten, varav 12 svarade. Svarsfrekvensen var därmed 67 procent. För att följa upp svaren från enkäterna gjordes också längre telefonintervjuer med tio bibliotekarier (eller motsvarande kulturarbetare i ett fall) och med tre samarbetspartners. De intervjuade kommer från samtliga tre län som ingått i projektet och från olika kommuner med olika storlek. Utöver intervjuer med bibliotekspersonal och samarbetspartners gjordes dessutom längre telefonintervjuer med sex bibliotekschefer, även de fördelade på de tre länen och med olika kommunstorlekar. Resultat Sammanfattning av enkätsvaren från de biblioteksanställda 86 procent tycker att Bubblans inriktning med att ha berättelsen, och inte boken, i centrum är ett bra sätt för att arbeta lässtimulerande. Så gott som alla, 97 procent, är positiva till att söka upp barn och unga på deras fritid, utanför biblioteksmiljön. 80 procent anser att samarbetet med andra yrkesgrupper berikar Bubblans lässtimulerande arbete. 86 procent tycker att Bubblanverksamhe- 30

33 SÅ GICK DET ten ska fortsätta även efter projekttidens slut. Däremot är alla inte lika säkra på att just de vill fortsätta arbetet. 50 procent säger att de vill det, medan den andra hälften inte vet (44 procent), eller svarar att de inte vill (sex procent). Drygt hälften anser att Bubblanarbetet behöver utvecklas. 78 procent tycker att de utvecklats i sin egen yrkesroll genom att delta i projektet. Närmare 30 procent anser att det är dåligt att biblioteken inte står som en tydlig avsändare av Bubblan, 20 procent tycker det är bra. Större delen av den övriga hälften har ingen uppfattning i frågan. Sammanfattning av enkätsvaren från samarbetspartners 67 procent av de 18 samarbetspartners som fick enkäten svarade. Drygt 90 procent av dem tycker att samarbetet med biblioteken har fungerat bra. Ingen anger att det fungerat dåligt. 100 procent kan tänka sig att fortsätta samarbetet. Drygt 90 procent tror att det kan få fler barn intresserade av berättelser och läsning. Sammanfattning av resultat från intervjuerna Intervjuerna med bibliotekarier, chefer och samarbetspartners bekräftar svaren i enkäterna. Det finns en enighet i att Bubblanprojektets bakomliggande tankar är positiva för det lässtimulerande arbetet, däribland klass- och etnicitetsperspektivet. Man når nya grupper av barn och unga. En majoritet tycker att arbetet ska fortsätta, men inte lika många är säkra på att just de själva vill fortsätta arbetet. 31

34 SÅ GICK DET Analys och reflektioner Lässtimulansprojektet Bubblan ligger i linje med litteraturutredningens förslag, Läsandets kultur Projektet har satsat på att söka upp barn och unga där de befinner sig på sin fritid, i deras egna miljöer, som ett sätt att nå även nya grupper. Dessutom har arbetet skett i samarbete med andra verksamheter och organisationer/ föreningar. Av de enkäter och intervjuer som gjorts i den här utvärderingen framkommer att det bland många biblioteksarbetare finns en öppenhet och vilja att testa nya former för att arbeta med lässtimulans. Dels för att det finns en medvetenhet om att läsförmågan minskar och att biblioteken behöver testa andra vägar för att nå nya grupper. Men också för att många framhåller sin egen arbetsglädje och nyfikenhet på att pröva att jobba med lässtimulans på ett annat sätt. I stort sett alla tycker att Bubblans arbete med att söka upp barn och unga på deras fritid fungerar bra för att nå nya grupper. De flesta, 78 procent, uppger också att de lärt sig något i sin egen yrkesroll genom att delta i projektet, däribland projektplanering och att de förändrat sitt tanke- och arbetssätt. Den övergripande inställningen i både enkätsvaren och intervjuerna är att Bubblanprojektet är mycket uppskattat, relevant och nydanande, och att projektet är framgångsrikt. Bubblanvagnen möter positiv uppmärksamhet, lockar många barn och unga, liksom en hel del föräldrar och andra vuxna, når nya grupper och har ett fokus på berättandet som öppnar upp för nya sätt att arbeta läsfrämjande. Sammanfattningsvis går det därför att konstatera att både bibliotekspersonal och chefer överlag har en mycket positiv bild av Bubblan som ett modernt lässtimulansprojekt. Därför tycker också flertalet att verksamheten ska fortsätta även efter projekttidens slut. Det är en bild av resultaten. Men det finns även en annan, mer komplicerad bild. Drygt hälften (53 procent) av de biblioteksanställda som besvarade enkäten har använt Bubblan endast under ett av de tre projektåren, vid ett eller några tillfällen under den tiden. En förklaring till det är helt enkelt att man ville ge andra chansen att ha Bubblan. Men det finns även orsaker som till exempel tidsbrist, andra prioriteringar och logistikproblem. Dessutom är det många kommuner som helt avstått från att delta i Bubblanprojektet, 19 av totalt 31 kommuner har varit med. Varför de övriga valt att avstå ingår inte att ta reda på i denna utvärdering. Enkäten visar också att de allra flesta, 86 procent, tycker att Bubblanverksamheten ska fortsätta även efter projekttidens slut. Men på följdfrågan om de själva då vill arbeta med Bubblan så förändras svaren. Hälften svarar att de vill det, men den andra hälften är mer tveksam. 44 procent svarar vet inte och sex procent svarar nej. Det är framför allt de som svarat vet inte eller nej på enkätfrågan som kommenterar sina svar. Många av svaren handlar om att arbetet med Bubblan är tidskrävande och att det är tungrott med det praktiska. De som svarat ja på frågan om att fortsätta Bubblanarbetet, och som kommenterat sitt svar, anger till exempel att arbetet med Bubblan varit roligt, givande och stimulerande och att det finns mycket som går att utveckla. 32

35 SÅ GICK DET 33

36 SÅ GICK DET Styrkorna i arbetet är bland annat att man når de unga på deras fritid och utanför biblioteket, att man når nya grupper, att fokus på berättandet i olika former öppnar upp för ett nytt sätt att arbeta lässtimulerande samt att projektet skapar nätverk bland personalen och stimulerar till nya tanke- och arbetssätt. Samarbetet med andra yrkesgrupper är också en ögonöppnare för nya sätt att arbeta. Styrkorna handlar alltså främst om övergripande, principiellt viktiga områden som har kopplingar till aktuella, samhällsrelevanta frågor. Däribland att öka läskunnigheten, nå socialt utsatta grupper, få fler att känna sig inkluderade i samhället och därmed stärka demokratiska värden. Svagheterna som de intervjuade lyfter fram är av en annan karaktär, de ligger mest på en praktisk och logistisk nivå. Däribland att det var många om vagnen, att arbetet med att packa, köra och städa vagnen etc ibland var tidsödande, att arbetet var väderberoende och att alla inte ville/kunde köra. Tidsbrist är också något som lyfts fram, att arbeta med Bubblan tog mycket tid från den andra verksamheten. Sammantaget finns det alltså en övergripande positiv uppfattning om och tro på Bubblan som ett sätt att arbeta lässtimulerande. Den 34

37 SÅ GICK DET uppfattningen dominerar både bland bibliotekspersonalen, cheferna och samarbetspartnerna. Men för att arbetssättet och idéerna ska fortleva i bibliotekens vardag behöver det praktiska och logistiska arbetet ses över. Av svaren att döma finns det mycket att vinna på att lösa de problemen, många argument mot Bubblan skulle då försvinna. Kanske genom att till exempel anställa en person som centralt håller i det administrativa och praktiska arbetet med Bubblan boka, packa, köra etc. Ett annat alternativ kan vara att en samordnarfunktion inrättas i varje län eller kommun där de uppgifterna ingår i en redan anställds övriga arbetsuppgifter. En del efterfrågar fler Bubblanvagnar, till exempel en för varje län, men kanske är det inte den lösningen som ska förordas i första hand eftersom den i vilket fall inte självklart löser alla praktiska problem med körningar etc. Samtidigt återstår mer övergripande frågor som rör organisation, medarbetarskap och chefsstyrning för att Bubblanarbetet i framtiden ska bli framgångsrikt. Är arbetet på biblioteken organiserat efter 2010-talets behov? Vågar cheferna gå in och styra arbetet tillräckligt? Vågar de se och driva förändringar som behöver göras för att främja medborgarnas behov, eller är de rädda för bibliotekspersonalens kritik? Är medarbetare inom bibliotekskåren generösa mot varandra och ser till verksamhetens bästa? Eller styrs alltför många av ett utvecklingshämmande rättvisetänk inom personalgruppen som innebär en negativ effekt på verksamheten? En annan fråga att fundera över är risken för brist på kritik av projekt man själv medverkat i. Den frågan ställdes till de intervjuade bibliotekarierna. Deras svar visar att de är medvetna om risken att bli hemmablind när man själv deltagit i ett projekt. Att man slår sig till ro med att över överhuvudtaget ha varit med, oavsett vad projektet lett till. Detta bekräftas av Amira Sofie Sandin, adjunkt och doktorand på Bibliotekshögskolan i Borås. Hon studerar bland annat läsfrämjandeprojekt runt om i landet och har gjort en del iakttagelser av bibliotekskårens sätt att arbeta och förhålla sig till sig själv och sin omvärld. Bland annat har hon studerat en lång rad rapporter som biblioteksanställda själva skrivit efter ett projekt. Där pekar hon på avsaknaden av reflektion bland projektdeltagare. Hon skriver så här: Det stora problemet i bibliotekariernas rapporter är att det sker få kritiska reflektioner kring varför de gör saker, rapporterna är väldigt handlingsinriktade. Det här och det här har vi gjort. Men det behövs reflektioner för att bidra till kunskap och utveckling, till exempel varför man väljer vissa metoder och väljer bort andra, liksom om metoderna gör så att projektens mål kan uppnås. Projekten ska komma även andra till godo. Den andra aspekten handlar om brist på självkritik i de rapporter som lämnas. Dokumentationen är väldigt viktig, både för praktiker och forskare. Men självkritiken i rapporterna saknas, sannolikt därför att rapporterna skrivs för att visa vad som varit lyckat och fungerat bra för att på så vis möjliggöra bidrag för framtida projekt. 35

38 SÅ GICK DET Amira Sofie Sandin säger alltså att det finns en brist på kritisk reflektion inom bibliotekariekåren. Men motsägelsefullt nog visar hon att det även finns en utbredd osäkerhet och självkritik bland alldeles för många biblioteksanställda. Å ena sidan är man på det personliga planet osäker på sin kompetens, har en självkritisk blick och ser inte riktigt vad man kan bidra med. Å andra sidan så saknas en reflekterande kritik på det professionella planet mot den egna yrkesrollen och bibliotekens roll idag. Man är fokuserad på att göra, att visa upp det här och det här har vi gjort, att vara duktig. Men man reflekterar inte alltid tillräckligt över vad man gör, och varför. En fråga att ställa sig är därför: Hur underlättar cheferna för sina medarbetare att få möjlighet till fördjupning och reflektion? Ett fokus i arbetet har varit att barnen själva ska vara aktivt delaktiga i berättandet. Både enkätsvar och intervjuer visar att bibliotekspersonalen velat och tycker sig arbeta i den andan. Samtal, lyssnande och självkänsla är ord som till viss del återkommer i intervjuerna och enkäterna. Tanken med att barnen är med och formar berättandet, liksom att deras idéer och synpunkter tas tillvara, ligger i linje med bland annat Barnkonventionens artiklar om barnets rätt till yttrandefrihet. Barnperspektivet har varit en grundpelare i Bubblanprojektet. I en masteruppsats från Lunds universitet ( Homo Ludens om eget skapande och lek i bibliotek. Examensarbete i biblioteks- och 36

39 SÅ GICK DET informationsvetenskap för masterexamen. Handledare: Birgitta Olander, Lunds universitet. 2012) problematiseras begreppet barnperspektiv. Uppsatsförfattaren Carolina Thelin skriver så här: Inom forskningen skiljer man idag ofta mellan barnperspektiv och barns perspektiv. Ett barnperspektiv är vuxnas perspektiv på barnens upplevelser, önskemål och behov och syftar till att tillvarata villkor utifrån barnets bästa, medan ett barns perspektiv är att anlägga eller att fånga en kultur som är barnets Barns perspektiv innebär, i enlighet med Barnkonventionen, att barnen själva formulerar sina bidrag, önskemål, behov och tyckanden. Carolina Thelin hänvisar till andra tidigare lässtimulansprojekt och menar att det, trots ambitioner från bibliotekspersonalens sida, finns stora brister vad gäller barnens delaktighet. Hon skriver: Många av aktiviteterna har bibliotekspersonalen både planerat och styrt. Barnen och ungdomarna deltar, men inte genom att själva komma med idéer och bestämma vad som ska hända. Hon refererar till aktuell forskning kring lässtimulerande projekt där barns delaktighet varit utgångspunkten. Carolina Thelin skriver så här: Trots att projekten har lyft fram delaktighet som utgångspunkt för sitt arbete, finns det många gånger ett tydligt uppifrån och ned-perspektiv. Aktiviteterna beskrivs i en del projekt som att barnen varit delaktiga även om aktiviteterna har bestämts och utformats av vuxna. Hon skriver om vikten av att se skillnaden mellan att ta del av en akti- 37

40 SÅ GICK DET vitet och vara delaktig där barn har möjlighet att påverka och ha makt över sin situation. Doktoranden Amira Sofie Sandin är inne på liknande tankegångar. I sin bok från 2011, Barnbibliotek och lässtimulans: delaktighet, förhållningssätt, samarbete skriver hon såhär: I projektrapporterna används ofta begreppet delaktighet för att beskriva hur barn får ta del av olika aktiviteter, men det är få projekt som ger exempel på reell delaktighet där barn får möjlighet att vara aktörer och påverka innehåll, utformning och genomförande av projekten. En fråga att självkritiskt reflektera över är om man själv, som barnbibliotekspersonal eller samarbetspart som aktivt jobbat med de unga, har haft ett barnperspektiv eller ett barns perspektiv i Bubblanarbetet. Amira Sofie Sandin skriver i sin bok att det finns en utmaning för professionen att utveckla modeller för hur även barns perspektiv ska kunna tillvaratas och få konsekvenser i verksamheten. Det här är förstås ingen enkel utmaning. Hur ska man göra som vuxen för att få ett barns perspektiv? Och hur ska barnen göras delaktiga i ett lässtimulansprojekt på ett mer genomgripande sätt? Amira Sofie Sandins forskning, liksom den nämnda masteruppsatsen ovan, är dock exempel på att det finns kunskap och infallsvinklar att beakta när man arbetar med lässtimulans utifrån barnens perspektiv och barns delaktighet. När det gäller samarbete är både biblioteksanställda, chefer och samarbetspartners mycket positiva till att det fortsätter. Men även här lyfter Amira Sofie Sandin (ovan) ett varningens finger. Alla förväntas i dessa dagar vara positiva till samarbete, men verkligheten visar att det inte alltid är så enkelt. Det kan handla om personliga motsättningar, tidsbrist, revirtänkande och ett strikt organisationstänkande. Utifrån sitt forskarperspektiv ställer hon därför följande frågor: När samarbete sker med yrkesgrupper utanför biblioteket hur ser då maktrelationerna ut i de olika yrkesgrupperna? Hur tillvaratas kompetenser och vilka roller får de olika aktörerna? En slutsats i utvärderingen är: För att få samarbeten att fungera över tid kan det vara bra att ha nedskrivna överenskommelser, gemensamma mål och en förståelse för de olika organisatoriska förutsättningar som finns. Det kan ju till exempel vara skillnad på att samarbeta med andra kommunala verksamheter än med frilansande kulturaktörer eller studieförbund. En iakttagelse, som visserligen ligger utanför syftet med utvärderingen, är de varierande svaren kring att Bubblan inte haft biblioteken som en tydlig avsändare. Närmare 30 procent tycker det är negativt eftersom biblioteken på så vis inte lyfts fram och får den credit de förtjänar. 20 procent tycker det är positivt, bland annat för att ovana eller avogt inställda biblioteksbesökare då inte skräms bort, och för att berättandet och 38

41 SÅ GICK DET inte biblioteken rättmätigt hamnar i fokus. De andra 50 procenten har ingen bestämd uppfattning i frågan. Vad säger denna splittrade uppfattning om biblioteksanställdas syn på varumärket biblioteket? Den här utvärderingen ger inte svar på om det treåriga Bubblanprojektet inneburit att fler barn och unga lockats till läsning. Det är inte syftet med den och några sådana svar går heller inte att få fram. Men utvärderingen visar att en klar majoritet tror att Bubblankonceptet är en framkomlig väg vad gäller lässtimulans. Man når andra grupper av barn och unga, det finns ett klass- och etnicitetsperspektiv som ger en demokratisk tyngd åt arbetet. Genom att sätta berättandet, och inte boken, i fokus så öppnas dörrarna upp för flera. Och berättandet, oavsett om det sker i teaterform, i film, lek, bilder, film eller annat, kan i sin tur leda vidare till att barn och unga söker sig vidare i berättandets värld och på så sätt även når fram till det skrivna ordet. Ett sätt att utveckla det påbörjade arbetet kan 39

42 SÅ GICK DET 40

43 SÅ GICK DET vara att satsa på mer kontinuitet och relationsbyggande med barn och unga, inte minst i de mer utsatta områdena. Genom att göra det ökar möjligheten till en genuin, mer långvarig kontakt som kan stärka de unga. En annan möjlighet att utveckla projektet är att koppla Bubblanaktiviteterna till fler liknande aktiviteter på biblioteket. De som tyckt det varit roligt med Bubblan kanske då lättare närmar sig biblioteket. En av de intervjuade i utvärderingen får slutordet: Det handlar om små, små steg jag tror på dom. Om man så bara inspirerar en enda unge till att vilja fortsätta berätta, och som kanske upptäcker läsandet, så är det viktigt. Sammanfattning Utvärderingen visar att det finns en mycket positiv uppfattning om Bubblan-projektet som ett sätt att arbeta lässtimulerande. Den åsikten dominerar både bland bibliotekspersonal, chefer och samarbetspartners. Därför tycker en majoritet att verksamheten och samarbetet ska fortsätta även efter projekttidens slut. Men för att arbetssättet och idéerna ska fortleva i bibliotekens vardag behöver det praktiska och logistiska arbetet ses över. Det handlar om små, små steg jag tror på dom. Om man så bara inspirerar en enda unge till att vilja fortsätta berätta, och som kanske upptäcker läsandet, så är det viktigt. Kontakt Eva Bergstedt, frilansjournalist och magister i Biblioteks- och informationsvetenskap, Linköping ebergstedt@hotmail.com eva.bergstedt@liu.se telefon: ,

44 Avslutning Vad bör man tänka på när man bygger upp en mobil verksamhet? En mobil verksamhet med många inblandade kräver en del planering. I vårt arbete har det underlättats av att vi projektledare jobbat i ett webbvideokonferensverktyg. I en framtid kommer kanske all bibliotekspersonal att ha tillgång till samma verktyg. Samordningen är viktig och det behövs tydliga strukturer när man ska arbeta över tre län och trettioen kommuner. Vi har använt en Googlekalender för Bubblans turnéplan som varit tillgänglig för alla i projektet. När många använder samma fordon och utrustning är en förutsättning att alla känner stort ansvar och omsorg om utrustningen. Vi har efterhand stramat till de överenskommelser som vi gör med kommunerna. Logistiken är, som både vår erfarenhet och utvärderingen visar, en knäckfråga. Biblioteken har oftast mindre personal i semestertider och det är ingen självklarhet att det finns kunskaper om bilar och husvagnar bland bibliotekspersonalen. Dessutom är vaktmästare ofta en brist i mindre kommuner. Ett bra system för överlämning är viktigt. Att hyra en container för utrustningen under högsäsong istället för att ha den delvis i ett av länsbibliotekens källarmagasin underlättade arbetet. Vi fick också upp ögonen i tid för att det fanns en tendens att packa Bubblan alltför tungt. En del av utrustningen måste packas i dragbilen. Bubblans verksamhet är extremt väderberoende. Trots det har verksamheter endast ställts in ett fåtal gånger. Ett stort tält har bidragit till att det är lättare att ha verksamhet under mindre skurar och skyddar mot både hetta och blåst. En erfarenhet är att verksamheterna blivit bättre om man vistats flera dagar på samma ställe med Bubblan. Personalen blir mer varm i kläderna när det gäller material och utrustning. Det gör också att logistiken runt Bubblan inte känns lika betungande. Att sträva efter enkelhet är viktigt. Saker får inte vara för krångliga att sätta ihop eller använda. Det man har med sig ska vara tåligt men inte för tungt. Enkelhet och säkerhet är viktiga nyckelord. Olika är ett bra ord att filosofera över i förberedelserna för mobil verksamhet. Hur väl du än planerar så är vädret olika, platserna olika och människorna olika. Bara genom att möta människorna med största möjliga öppenhet kan man lyckas fullt ut med sin mission. Från barnbibliotekspersonalens berättelser och rapporter ser vi att de har skapat förtroende och nått många barn. Vill vi nå ungdomar måste vi lämna över mer av initiativet och makten till dem att använda Bubblan efter sitt huvud. 42

45 Avslutning More Bubbles in the world! Bubblan är nu en välprövad verksamhet, där ett stort antal modiga barnbibliotekarier under tre år har provat, experimenterat, utvecklat och ägnat mycket tid åt att arbeta med barnen och berättelsen i samarbete med andra kulturaktörer. Biblioteken har befunnit sig på barnens och ungdomarnas platser, fått möta dem på deras hemmaplan. Kontaktnät utifrån alla aktiviteter som har utförts har byggts upp både på regional och kommunal nivå, erfarenheter av att samarbeta med andra än kulturaktörer, som bostadsbolag och liknande, har givit en ovärderlig kunskap som också återspeglar sig i den dagliga verksamheten på biblioteken på kort och lång sikt. All marknadsföring i press, radio, sociala medier och tv har tillsammans med den kunskapsspridning som gjorts, satt Bubblanspår inom och utanför biblioteksvärlden. Bubblan rullar vidare, alltid redo för sitt uppdrag att fortsätta finnas för barn och unga på deras villkor. Fler Bubblor i världen kan förverkligas! 43

46 Litteratur och länkar Barnbibliotek och lässtimulans: delaktighet, förhållningssätt, samarbete av Amira Sofie Sandin, 2011 Bolla.se -berattelser-pa-vag Bubblankatalogen Facebook Bubblan FN:s konvention om Barnets rättigheter Homo Ludens om eget skapande och lek i bibliotek. Examensarbete i biblioteks- och informationsvetenskap för masterexamen av Carolina Thelin, adfile&recordoid= &fileoid= Houses of Literature Rooms for Arts in Reading Houses%20of%20Literature%20folder.pdf LesArt Litteraturhus rum för läskonster slutrapport 2 från projektet Läskonster lc3a4skonster_2_webb1.pdf Länsbiblioteket i Örebro län Regionbiblioteket-Orebro-Vastmanland Länsbibliotek Sörmland Länsbibliotek Västmanland Läskonster nya former för lässtimulans slutrapport från projektet Läskonster laskonster_rapport_low_res1.pdf Ordkonst Ordkonst möter läskonst 44

47 bilagor Projektbeskrivning med önskemål om stöd till verksamhet och utrustning Bibliotek: Kontaktperson, ditt namn: Vilken idé har ni med att använda Bubblan?... I vilket sammanhang ska ni använda Bubblan?... Datum, tid och plats:... Vilken målgrupp har ni tänkt er?... Vilka ska bemanna Bubblan?... Vilka samarbetar ni med?... Vilka marknadsföringskanaler ska ni använda?... Hur planerar ni att dokumentera verksamheten (foto, film, loggbok o s v)?... På vilket sätt kommer ni att inspirera barnen till att skapa berättelser? Vilken utrustning som hör till Bubblan planerar ni att använda (se aktuell utrustningslista)? Önskar ni ytterligare utrustning som nu inte finns till Bubblan (inköp/hyra)?... Önskar ni ekonomiskt stöd till er verksamhet (t ex arvode till samarbetspartner från annan kulturform)? Ange summa och verksamhet:

48 bilagor Överenskommelse om lån av Bubblan berättelser på väg genom länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland och Örebro län Bubblan berättelser på väg är en mindre husvagn med tillhörande utrustning som används för inspirera barn och unga att skapa berättelser. Bubblan ska uppsöka barn och unga på platser och i sammanhang där de befinner sig på sin fritid. Intresseanmälningar för att använda Bubblan lämnas av bibliotek och andra kommunala eller landstingsfinansierade verksamheter hos ansvarig bibliotekskonsulent vid länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland och Örebro län. Här beskrivs länsbibliotekens ansvar som ägare och utlånare av Bubblan berättelser på väg och bibliotekens eller annan aktörs ansvar vid lån och användande av Bubblan berättelser på väg. Rättigheter och skyldigheter vid lån av Bubblan Ansvar för Bubblans verksamhet; planering, bemanning, genomförande, lokal marknadsföring och säkerheten i samband med verksamheten. Säkerhet 1. Husvagnen ska återlämnas i körbart skick. Om vagnen inte är i körbart skick (t ex p g a att blinkers, bromsar inte fungerar) ska låntagaren kontakta sitt länsbiblioteks konsulent samt transportera vagnen till närmaste verkstad för reparation. 2. Husvagnen ska ha en säker uppställning på trygg plats vid verksamhet (bemannad och låst med dragkrok) både under dagtid och nattid om så är aktuellt. 3. Husvagnen får packas med utrustning som väger max 70 kg (att jämföra med en vuxen människa). Övrig utrustning kan packas i dragbilen låntagaren använder eller i annan medföljande bil. 4. Vid en krock med dragbilen belastas låntagarens bilförsäkring. Om skada sker på husvagnen måste en skadeanmälan göras direkt på plats av den som ansvarar för husvagnen när skadan sker. Blankett för skadeanmälan finns i Bubblanpärmen i lådan direkt till vänster innanför dörren i vagnen. Hämtning, lämning, packning och utrustning 1. Hämtning och återlämning av husvagnen med utrustning sker av låntagaren vid husvagnens permanenta uppställningsplats utanför Eskilstuna. Husvagnen kan också hämtas eller lämnas enligt låntagarens egna överenskommelse med dem som har använt Bubblan innan eller som ska använda den efteråt. 2. En förteckning över Bubblans utrustning finns i Bubblankatalogen på webben www. landstingetsörmland.se/kultur-utbildning/ Lansbibliotek-Sormland/Verksamhet/Barn- -och-ungdom/barn-och-unga/bubblan- --berattelser-pa-vag. Utrustningen bör inte användas i kommersiellt syfte. 3. Länsbiblioteken tar ej ansvar för skador som uppkommit på lånad utrustning. Eventuella reparations- och ersättningskostnader kan debiteras låntagaren. 4. Aktsamhet vid användandet av husvagnen och all utrustning som hör till Bubblan. 5. Återlämning av husvagnen inklusive dess utrustning i gott skick (rent, städat och all utrustning sorterad på rätt plats). Om länsbiblioteken bedömer att så inte sker kommer en avgift på kronor att debiteras. 46

49 bilagor Samverkan och utbildning 1. En namngiven kontaktperson ska utses med ansvar för Bubblanverksamheten i er kommun och med ansvar för alla kontakter med länsbiblioteken. 2. Kontakt med lokala samarbetspartners inklusive ev. tillståndsgivare vad gäller uppställningsplats och parkering. 3. Medverkan vid en obligatorisk utbildningsdag i Eskilstuna med syfte att ta Bubblankörkort (giltigt ett år) för att garantera säkerhet och samverkan. Medverkan bör ske av de personer i kommunen som ska ansvara för och bemanna Bubblan samt hämta och lämna husvagnen. 4. Medverkan vid en erfarenhetsdag med syfte att dela kunskap och lära av varandra. 5. Dokumentation (text, bild) och uppföljning i samarbete med länsbiblioteken. Länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland och Örebro läns rättigheter och skyldigheter vid utlån av Bubblan Ansvar för att husvagnen är besiktad och underhållen. Marknadsföring via Facebook samt i externa sammanhang som t ex konferenser. Säkerhet 1. Husvagnen är fullförsäkrad och har en allriskförsäkring genom Landstinget Sörmland. Skada på husvagnen täcks av Landstinget Sörmlands försäkring. Hämtning, lämning, packning och utrustning 1. Uppställning av husvagnen och dess utrustning vid dess permanenta uppställningsplats utanför Eskilstuna, då den inte är i verksamhet. Samverkan och utbildning 1. En namngiven kontaktperson med ansvar för Bubblanverksamheten på respektive länsbibliotek som ger stöd och svarar på frågor kring verksamheten. 2. Ge information om rättigheter och skyldigheter vid lån av Bubblan samt vilken utrustning den innehåller enligt Bubblankatalogen på webben Bubblan---berattelser-pa-vag 3. Arrangerande av en obligatorisk utbildningsdag i Eskilstuna med syfte att informera och utbilda för Bubblan-körkort (giltigt ett år) för att garantera säkerhet och samverkan. 4. Arrangerande av en erfarenhetsdag med syfte att dela kunskap och lära av varandra. 5. Stöd till låntagaren av husvagnen vid planering av verksamhet och i sökandet av efter andra kulturaktörer. 6. Stöd till låntagarens utvärdering av den egna Bubblanversamheten. Underskrift av ansvarig för lån av Bubblan:... Underskrift av ansvarig vid länsbiblioteken för utlån av Bubblan:... 47

50 48

51

52 Det var en gång en blå berättelsevagn som rullade längs vägarna i Sörmland, Västmanland och Örebro län för att inspirera barn och unga att skapa egna berättelser. Det här är berättelsen om Bubblan berättelser på väg, ett treårigt lässtimulerande projekt. Skriften innehåller länsbibliotekens rapport och en utvärdering av projektet och riktar sig till alla som vill skapa något liknande. Låt dig inspireras till att skapa more bubbles in the world!