Minnesanteckningar förda vid möte med Landsbygdsnätverkets Styrgrupp den 18 sept på LRF, Stockholm

Transkript

1 Minnesanteckningar förda vid möte med Landsbygdsnätverkets Styrgrupp den 18 sept på LRF, Stockholm Närvarande: Peter Melin, ordförande, Jordbruksverket Annika Andersson, Leader Lars Wikström, Tillväxtverket Thomas Norrby, SLU Staffan Bond, Hela Sverige Ska leva, från 6, Ingmar Alm, Sv Fotbollsförbundet Ewa Engdahl, Coompanion Sofia Lindblad, LRF Linda Birkedal, Sv Naturskyddsföreningen Victoria Sjöholm-Jansson, Länsstyrelsen Rebecca Källström, Företagarna Anmält förhinder: Jesper Broberg, Hushållningssällskapens Förbund Lena Lundström, SKL Medverkan från Kansliet: Maria Gustafsson Beata Allen Nils Lagerroth Övr. Camilla Lehorst, Samverkan näring, arbetsmarknad och Landsbygd. Staffan Markström, ordf. Leader Mare Boreale och i Leaders samverkangruppen Katarina Eckerberg, vet rådet. Kerstin Jansohn, Jordbruksverket Katarina Eckerström, Umeå Universitet och vetenskapliga rådet 1

2 1. Mötets öppnande Peter Melin hälsade de närvarande välkomna och öppnade mötet. 2. Sekreterare Till att föra anteckningar utsågs Nils Lagerroth. 3. Justerare Till att justera minnesanteckningarna valdes Lars Wikström 4. Föregående minnesanteckningar Föregående minnesanteckningar från mötet den 18 juni 2012 godkändes och lades till handlingarna. 5. Särskild lägesrapport från Leader samverkansgruppen. Gruppens ordförande Staffan Markström deltar. Staffan Markström inledde med erfarenheter från sin tid vid Asea och hur man där flyttade ut besluten i processerna. Det gav en kraft in organisationen som var stor och svår att mäta. Exempel var kortare leveranstider från 37 dagar till 4 dagar. Staffan tror på den kraft som finns på landsbygden, ger man möjligheter och inspiration så lyfter det. I början var det jobbigt med Leader i deras område Leader Mare Boreale. Många var tveksamma men det har hänt mycket. De har 75 projekt i ett område med inv. Den ideella insatsen motsv. 40 årsarbeten i projekten. Utväxling av kapital ligger mellan ggr pengarna. Leader som metod är svårslagen för förändringar i en bygd. Samverkansgruppen innehåller 6 st. VL are och 6 ordf. från sex resp. regioner i landet. Totalt 12 ledamöter. Gruppen utser inom sig ordförande. Det är en grupp som jobbar tajt ihop, huvudfokus är att inte tappa tempot i processen. Vi får inte ha en lucka mellan denna och kommande period. Vi lägger fokus på detta nu. Leader som namn är inte ett trevligt namn som vi dock behöver göra något positiv med. Enbart 6 % vet i Staffans leaderområde vad Leader är för något. Det behövs ett presentationsmaterial som är självinstruerande som bygger på ny teknik. En film behövs som ska vara väldigt kort men ge alla mervärden inom Leader. Alla kan då ha samma presentationsmaterial. Kansliet: Samverkansgruppen har fört in erfarenheter från Leader in till Tulpan. Staffan M: Alla 63 grupper hade disk om Tulpan, sedan var det möten i de sex regionerna. Staffan var med i styrgruppen för Tulpan. Leader är 5 % av kommande landsbygdsprogram. Det har gått ut en remiss om Tulpan från dep. till 63 Leaderområden, dock inte till samverkansgruppen. Samverkansgruppen har ändå enats om sina synpunkter och skickat dessa till dep. Det som är viktigt är att korta ledtiderna från idé till handling. Vi förordar en starkt decentraliserad beslutsprocess så nära projektägarna som möjligt. 2

3 Kansliet: Via regionala träffar och nationella träffar finns erfarenheter som kan gå in i kommande period så att det kan bli så effektivt som möjligt. En fråga rör att det ska vara möjligt för Leader att jobba med alla fonder med Local led development. Staffan M: Vår dröm är att kunna ge stöd till goda affärsidéer. Pengar från Leader skulle kunna utvärdera affärsidéer. Besöksnäringen är viktig. Var kan man hitta kapital för att stödja besöksnäringens affärsidéer? En affärsidé är innovation och då täcker vi kravet från kommissionen. SLU: Finns det Leaderområden som jobbar denna period med alla fonder? Det bör vi inventera om det inte är gjort. Staffan M: Nej, det känner vi inte till. Coompanion: Vi jobbade med tre fonder på 90 talet. Det gick bra. Leader var nytt 1997 och det var systemet på den tiden. Det fungerade och det fanns ett regelverk för det. LRF: Ska man jobba med flerfondslösningar behövas det en bra adm. Hur blir det med att lyfta momsen etc.? Det finn utmaningar/möjligheter men det kan ge mer adminstration. HSSL: Vi kan se möjligheterna med flera fonder Leader: Det finns redan idag Leadergrupper som jobbar ihop med Fiskeområdena och det har man löst på ett lokalt bra sätt. Ex att man har samma ordf i FOG och Lag eller samma kansli. Det finns även föreningar som administrerar Leader och som även jobbar med andra saker ex. projekt via ungdomsstyrelsen etc. Kansliet: För ett år sedan berättade KOM om sin bild av Leaders möjlighet att jobba med multifond. Leaderområden sätter ihop en LAG som väljer ut utifrån förutsättningar vilka fonder man vill arbeta med och mål utifrån olika program som man mixar ihop. Utifrån förutsättningar väljer man vilken lead fond man vill ha sin samordning och drift. Coompanion: På 90-talet var beslutsgången inom Leader inget större problem. LAG gruppen beslutade i sakfrågan enligt sin plan. Landshövdingen eller den som denne delegerade till, tog det formella beslutet för respektive leadergrupp. Då gick beslutshanteringen snabbt och effektivt. En möjlighet som diskuterades på 90-talet, som alternativ för beslut av Landshövdingen, var att verksamhetsledarna skulle ha varit anställda av staten och att de därmed kunde ha tagit beslut om offentliga medel. Det blev dock ej genomfört. LRF: Regionalfonden pratar om att de vill ha Leaderliknande arbetssätt i stadsutvecklingen. Det behöver samordnas och man behöver en dialog åt alla håll. Varje fond ska ha en utbetalande myndighet. Det handlar om dialog med de olika fonderna. 6. Samordning mellan olika fonder inför och i kommande programperiod. Camilla Lehorst, Näringsdepartementet deltar. Camilla är ansvarig för arbetet med de s.k. partnerskapskontrakten som ska upprättas mellan varje medlemstat och Kommissionen. Särskild diskussionsfråga: Vad kan Landsbygdsnätverket spela för roll i samordningen? Camilla Lehorst presenterade sig. Camilla är placerad på näringsdepartementet, men det är tre departement, närings-, landsbygds- och arbetsmarknadsdepartementet som delar på hennes 3

4 kostnader. Det finns en projektgrupp för partnerskapskontrakten med medarbetare från alla departement, inkl. en jurist samt en kommunikatör. Arbetet ska ske ute i linjen som vilket ordinarie arbete som helst. Det finns även en styrgrupp. De jobbar på en kommunikationsstrategi. Landsbygdsnätverket är ett bra forum att utnyttja för kommunikationen. Kommissionen har inte gett riktlinjer om överenskommelse men i artikel 14 i förslaget till fondgemensam förordning finns partnerskapsavtalen beskrivna. Under hösten behöver man göra en socioekonomisk analys. Europa 2020 strategin anger målen om sysselsättning, utbilning, klimat, energi, fattigdomsbekämpning, etc. Dessa förmedlas sedan ner i fondernas målsättningar. Partnerskapsöverenskommelsen har 11 tematiska mål. Partnerskapsöverenskommelsen drar upp den strategiska ramen för programmen. Allt måste ske parallellt och parterskapsarbetet behöver synkas med programarbetet i övrigt. Vi har målet att bli klara sept. 2013, då överenskommelsen ska vara klar. Dock kan EUs förhandlingsläge och annat ge käppar i hjulet. När överenskommelsen lämnas till KOM så går förhandlingen igång. Maria Ahlsved är på Landsbygdsdep. särskilt ansvarig för partnerkaps överenskommelse, samt Ida Björklund som jobbar med fiskefrågor. På näringsdep. är det Sverker Lindblad, Martin Nykvist och Francisca Herodes som arbetar med detta och motsvarande på arbetsmarknadsdep. är det Cecilia Eng Jacobsson och Ann-Christin Gullesjö. Styrgruppen diskuterade partnerskapkontraktet: Jordbruksverket: Hur fungerar detta ihop med landsbygdsprogrammets färdigställande och Leaders strategiarbete etc. Camilla L: Har man idéer måste man tänka program. Man behöver prata med de fonder som man tror är intressanta. Det blir en växelverkan mellan programskrivandet och partnerskapsöverenskommelsen. Finns det idéer runt detta så är det nu vi behöver ta fram dem! Vi ska skriva strategin samtidigt som programmen ska skrivas. Det blir ett parallellt arbete. Tillväxtverket: Vad är problemet som ska lösas? För vem ska det bli effektivare? Hur blir det med transaktionskostnader? Camilla: Vi ska göra ett pilotfall för att se hur partnerskapsöverenskommelsen kan komma in. Det är bra om vi kan samordna för att få ut mesta möjliga från de olika fonderna. Det står inget om förenkling men om administrativ börda. Vilken blir effekten ute hos brukarna? Största möjliga effekt för pengarna är det viktiga. Kansliet: Följer ni diskussionen i rådsarbetsgrupperna? Finns det någon förändring jämfört med förslaget från KOM? Finns det dörrar stängda redan nu i Tulpan för att kunna samarbeta? Tillväxtverket: Alla fonder jobbar utifrån sin uppgift. Det att jobba tillsammans är det ingen som driver. Vill man ha samarbete behöver någon ta tag i det. Ingen tar dock riktigt tag i det utan man 4

5 har fullt upp med sitt eget. Vilka delar mår bäst av samarbete och vad ska vara kvar i eget. Det finns mycket kvar att göra! (Staffan Bond anländer till mötet) Camilla: Det har ännu inte hänt så mycket i förordningstexterna. SLU: Man borde prata transaktionsnytta samtidigt som man pratar transaktionskostnader. Community Led Development borde vara utgångspunkten och sedan får man följa det uppåt i strukturen. Man kan tänka NUTs områden och Leader för alla fonderna. Staffan M: Är alla frälsta över detta arbete som görs? En geografi, en strategi är ett tema. Borde man inte starta ett sådant arbete så fort som möjligt? Tillväxtverket: Det är inte ett problem att vara överens på retoriknivån. Men sedan blir det bråttom att genomföra sitt eget program. Man tänker sitt nuvarande program och hoppas att någon annan löser det övergripande, för att vi har nog med vårt eget. Landsbygdsnätverket har försökt föra den gemensamma diskussionen. Det är en komplex aktörsflora och inte brist på strategier. Det går inte att greppa att allt ska samordnas. Jordbruksverket: Vad kan Landsbygdsnätverket göra för denna samordning? Coompanion: Många inblandade i beslutsgången för små pengar blir dyrt. Är det verkligen vettigt att så många ska vara med och besluta för ex ett leaderstöd på kr. På 90-talet var kontakterna med de olika fonderna direkta efter det att landshövdingen beslutat och det funkade. Det blir dyrt och tar lång tid nu p g att det är flera betydligt mera byråkratiska steg på vägen. Kan man förslagsvis göra större ramprojekt som leaderkontoren hanterar? Leader: Först kollar Leader, och sedan LSt och sedan Jordbruksverket och sedan kontrollerar EU etc. Det kostar pengar att ha alla som kontrollerar varandra. Pratar vi Leader handlar det om små ideella föreningar som behöver ligga ute med pengar och som inte får ersättning för lånekostnader. En del avstår för att de inte vågar eller kan ligga ute med pengarna. SLU: Man kan kanske även göra ramprojekt på NUTS nivå. Katarina E: Man kan vinna på att samarbeta om man kopplar ihop lokalt på fältet de olika fondernas verksamhet. Bättre att de där nere vet hur man kopplar ihop det istället för att göra det där uppe. Det finns lärdomar från forskningen. Ett problem är dock att få tillgång till data om de olika projekten/programmen. Svårt få data från landsbygdsprogrammet. Det blir svårt att utvärdera då. Tillväxtverket: Ibland blir det en strategi bara för att det ska så vara. Dock kan signalvärdet från den nationella nivån vara viktigt för att saker ska bli möjliga De andra fonderna har inte sett Leader som en möjlighet. Signalvärdet är viktigt. LRF: Konstigt att det inte finns möjlighet få fram uppgifter om programmet trots att brukarna/ projektägare lämnar så många uppgifter in i systemet. Det finns olika förväntningar på partnerskapskontrakten. 5

6 Kansliet: Det finns många bilder av samordningsbehoven. Kan man lista synergierna. Vilket behov av samordning behöver vi se? Vilka konkreta samordningsbehov kan vi lista och vad kan nätverket göra. Camilla är med på nätverksträffen den 26 nov. Ta hjälp av nätverkets medlemmar för att lista samordningsbehovet. Vi kan rigga en virtuell tankesmedja innan 26 nov för att ta fram listor, det kan vara effektivt. Camilla: Landsbygdsnätverket är en tillgång men när är alla medlemmar nöjda och delaktiga. Hur ordna en bred samverkan på ett hanterbart sätt? SLU: Ilskan och rädslan över systemet är den stora kostnaden. Hur ska man göra utvärderingen? Man behöver gå nära forskningen för att få bra utvärderingar. Uppföljning och utvärdering ligger nära varandra. Camilla: Det breda partnerskapet ska ta fram hur utvärderingen ska se ut. Tillväxtverket: Värdet med följeforskning är att det har varit ett processtöd i genomförandet. De har kunnat kanalisera lärandet på olika nivåer. Jordbruksverket: En tankesmedja samt en programpunkt den 26 nov är något vi skulle kunna gå vidare med. Hur ska vi nå medlemmarna? SLU: Tankesmedja är bra. Tilläggsuppdrag till de olika arbetsgrupperna vore bra. LRF: Vi får fundera igenom vilka medlemmar vi missar för alla är inte aktiva. Kansliet: Det viktiga är att Camilla har ett intresse av att ta emot den listan vi plockar fram. Camilla: Risken är att tiden är kort. Det behövs en tid för oss också att sammanställa materialet. Kansliet: Vi behöver ha det i den formen att alla kan få vara med och ge synpunkter till listan. Bara genom arbetsgrupperna får vi inte med alla. Camilla: Det är viktigt att det framgår att allt inte är möjligt i slutändan av olika själv. Det är viktigt att lyfta fram exempel. Men en risk finns att det kan leda till besvikelser. Kansliet: Vi gjorde motsvarande inför Tulpan. Det som är styrkan är att det är att man gör listan ihop med andra och då får man bryta sina perspektiv. Då blir listan ofta mycket bättre. KatarinaE: I vetenskapliga rådet har vi pratat om förutsättningslösa utvärderingar. Det är viktigt att ha en forskningsbaserad uppföljning, inte enbart en utvärdering som inte alltid ställer de kritiska frågorna. Det vore intressant att ha med. Beslutades att ge kansliet i uppdrag att genomföra aktiviteter där hela nätverket engageras, med syftet att ta fram en lista över konkreta samordningsbehov mellan fonderna. 7. Vetenskapliga rådets enkätundersökning av hur våra medlemmar upplever tillgången till forskning om landsbygdsutveckling Katarina Eckerberg från vetenskapliga rådet redogjorde för ett förslag till enkätundersökning rörande hur medlemmarna upplever tillgången till forskning om landsbygdsutveckling. 6

7 Önskemål finns på ett utökat interagerande mellan vetenskapliga rådet och övriga medlemmar. Det finns även önskemål om att ta reda på medlemmarnas synpunkter på landsbygdsforskningen och om de vill veta mer om hur landsbygdsforskningen ser ut. Styrgruppen ombeds ge synpunkter på enkätutformningen Katarina: Vad ska vi ha detta till? Jo, för att se om det finns relativt enkla sätt att förenkla kommunikation och inte ha förväntningarna alltför högt på vad forskarna ska svara på. Bra med kartläggning av behov av mer information om forskningsbaserade utredningar. Enkätens ska gå ut till landsbygdsnätverkets medlemmar, knappt 200 medlemmar. Mellan % svarsfrekvens förväntas. Det borde vara över 50 %. Det ska vara ett fåtal frågor som inte behöver ta så mycket tid att svara på. Mycket bundna svarsalternativ borde finnas. Ett förslag till enkät är utsänt. Hur mycket bakgrundsinfo behövs? Vilka kategorier behövs? Vilken sorts forskning är man intresserad av? Vilka temaområden behövs? Vad har man behov av? etc. Kansliet: Ett syfte är också att berätta om att vetenskapliga rådet har en överblick som många gånger inte kommer till kännedom till avnämnarna. Hur kan man enklare få ut information om forskningen? Styrgruppen diskuterade enkätutformningen: Vem adresserar man detta till? Vem ska svara? Är det en VL, ordf eller ska man svara i en process i LAG gruppen? En tydlighet kan ge nytta när man läser ut resultatet. Hur kopplar man de horisontella målen in i detta? Kan vi väva in det på något sätt? Hur jobbar man med integration etc.? Kanske de horisontella målen kan kopplas in som teman? Bra initiativ. Bra om det som är gulmarkerat finns med i punkt 6. Man kan tänka i horisontella mål. Det är intressant veta vem det är som svarar. Bra att veta vem som vill ha informationen. Är ålder det viktiga? Kanske man istället ska ta in vilken livsituation man befinner sig i? Det finns en poäng av att titta på saker på ett naturvetenskapligt och ekonomiskt synsätt. Det kan finnas ett behov av forskningsresultat men man vet inte var man ska leta. Är det det aktiva sökandet vi är ute efter eller är det forskningsbehovet? Viktigt veta vem som svarar för att kunna målgruppsanpassa. Hur kommer enkäten gå ut till Lst och JV? Vad menar man med landsbygdsforskning. Är tillämpad forskning inom lantbruket med i detta? Det är teman som är det viktiga. Behöver vi temat landsbygdsforskning? Kanske vi bara ska prata om forskning. Det är de vi riktar oss till som får svara på vad de tycker är viktigt. Det är hur man samarbetar med forskaren som är det intressanta. Hur får man kontakt med forskaren? Vi behöver hitta bättre kategorier för nätverkets olika medlemmar. Typ i den stilen som finns så att alla kommer med. 7

8 Man kan beskriva om man svarar som individ eller om man har konfererat med gruppen. En indikation bör ges om hur många man företräder. Skippa ålder och kön. Gruppen är den kategori man företräder i kategori ett. Det är intressant med teman och inte discipliner. Ungdomsfrågor och integration samt den traditionella produktionen bör vara med. Frågorna om jordbruk och skogsbruk kan vara intressanta. Vi behöver bestämma vilka kategorier vi ska ha. Hur ska vi definiera landsbygdsforskning? Det kan vara konstigt om vi går ut och pratar om forskning i största allmänhet. Givet den allmänna förståelsen om vad landsbygd handlar om så skulle man kunna prata om landsbygdsforskning, det är inte medicinskt forskning. Det kan vara det som vet. rådet företräder som kunskapsmassa. I fråga sex kommer alternativen in. Man skriver in de temaområden vi tror finns och sedan kan den som vill svara få skriva in vad man tycker om man har något mer alternativ. Börjar man fråga om behovet så svarar alla att det finns ett behov. Som man frågar får man svar. Vill man något särskilt så får den svarande skriva in det i fråga 14. Kan man prata om kommunikation istället för information mellan praktiker och forskare. Landsbygdsforskning kan verka förvirrande. Kan man prata om landsbygdsutvecklingsforskning? Synd ta bort frågan om ålder. Bra att få se vilka som engagerar sig i verksamheten. Kanske intressant att få reda på vilka som finns i denna bransch. Kan man skriva relevant forskning om landsbygdens utveckling? Går det att komprimera vissa frågor? Och istället fråga mer om vad man behöver det till. Mer fokus på vad man saknar än vad man söker. Landsbygdsforskning som begrepp känns inte bra. Forskning som stöder landsbygdsutvecklingsarbete vore bättre. Hur kan man göra något med den info man har? Hur omsätter man resultaten in i verksamheten? Ska man istället för bevarande av natur- och kulturvärden skriva hur man kan kommersialisera natur och kulturvärdena. Vi har svårt att beskriva dessa värden. Bra om man kan komma in i med de affärsmässiga värdena. Vänder vi oss till alla medlemmarna vore det bra om jord- och skogsbruk är med. Hur vänder vi oss till Lst? Och till JV? Ska vi vända oss till lantbruksdirektörerna Det är viktigt det går ut till alla LSt. Vi bör vända oss till LSt i sin helhet. Som en sammanhållen myndighet. Det kan vara bra. Bra om det går till LD arna för kännedom. Men ställt till Lst som helhet. Vem är det som ska svara, VL, ordf. eller LAG. Svårt få svar i tid om det ska vara hela LAG som svarar. Vi vänder oss till LST som myndighet och för kännedom till LD: ar. Kan man dela upp det i VL, ordf eller LAG som svarar. Skicka till LST och till LD arna för kännedom. Man bör fylla i vilket län det handlar om. Man behöver inte ge svaren anonymt. Man kan även ange namn. Det kan vara en öppen fråga där man anger vem man representerar. Ordf och VL kan svara som två svar per LAG grupp. 8

9 Är det intressant med personvariabler? Nej inte om man ska svara som organisation. Intressant hur man viktar och redovisar svaren. Det är viktigt att tänka på detta vid redovisningen. Kanske byter vi ordet information till kommunikation så att man får reda på i vilket sammanhang man applicerar forskningen. Bra att vi på detta sätt får en starkare koppling mellan styrgruppen och vet rådet. Bra om nätverket på detta sätt kan ta reda på vilka behov som finns. Bra om resultatet kan visa på affärsmöjligheter för landsbygden. Den här enkäten är inte gjord för att visa på affärsmöjligheter för landsbygden. Förväntningarna får inte ligga på för hög nivå. Beslutades att Katarina Eckerberg tillsammans med kansliet får uppdraget att, baserat på styrgruppens diskussion, göra färdigt enkäten. 8. Ekonomisk lägesrapport Kansliet föredrog den utskickade ekonomiska lägesrapporten. En prognos för 2013 är inlagd. Årets budget är kr. När detta är förbrukat har vi 8 milj. kr kvar efter Detta ska räcka till 2013 och 2014, enl. plan 7 milj och 1 milj I långtidsbudgeten så ligger kansliresurserna ograverade för När vi har en lägre budget så är det verksamheten i övrigt som minskar. Vår bedömning är att det krävs kansliresurser för att kunna sprida all den information som kommit fram i ex. arbetsgrupperna. Vissa potter är underutnyttjade i resultatet hittills för Tidigare har vi budgeterat för mer än vi utnyttjat, vilket gör utfallet osäkert. Kansliet redogjorde för resursfördelningen Det finns en osäkerhet mellan reserven och efterläppet. Det har funnits skillnader mellan olika utfallslistor i Jordbruksverkets interna system. Vi är idag osäkra på förhållandet mellan reserven och nätverkscheckarna, vilket kan påverka reservens storlek. Detta kan ge effekt på beslut om äskanden och reserven. Det vi har säker kunskap om är allt utom posten nätverkscheckar, eftersom vi för alla poster utöver checkarna har egen intern kontroll. På fråga om hur det gått för de checkar som slutredovisat svarade kansliet att det finns två checkar kvar från 2008 som inte slutredovisats, men att de är på gång att slutföras. De hoppas kunna göra en utbetalning snarast. Det finns 11 ärenden kvar, varav två som inte slutredovisat. Alla checkansvariga är kontaktade. 9. Uppföljning av nätverkscheckarna Kansliet redovisade en webenkät som skickats ut till medlemmarna. Företaget Markör kommer på att presentera materialet den 27 nov, dagen efter nätverksträffen. Kansliet följer även upp de inspiratörer som varit aktiva i nätverket. 8 inspiratörer ska intervjuas och 6 är klara. Detta blir ett komplement till Markörs utvärdering. Varje inspiratörs historia presenteras som en artikel. Kansliet redogjorde för ett antal kommentarer från inspiratörerna, exempelvis - Bra om det går att genomföra informationen med ett större helhetsgrepp - Bra om man haft tillgång till en hjälp av kommunikatör från början. 9

10 - Bra med samarbete mellan organsationer som annars inte samarbetar så mycket - Man hann inte göra det man ville mackar har startats upp tack vare en inspiratör är ett exempel på positivt resultat. - Är det viktigt att ha all kunskap när man informerar? Bra att man inte visste allt om administrativa krav när man inspirerade. Det är viktigt att inspiratörerna samspelar med och är inbyggda i sin resp. organsationen. Någon sa att ett pilotprojekt inte är tillräckligt om man inte kan föra ut informationen tydligt i hela organisationen. Det finns flera konkreta resultat från inspiratörerna och checkarna, exempelvis att Coompanion har tagit upp landsbygdsutveckling som ett verksamhetsområde. Historierna kommer att läggas in på hemsidan. Det är också ett underlag inför kommande programperiod. Den kritik som kommit fram berör förvaltandet i den egna organisationen, och inte inspiratörsverksamheten som sådan. 10. Frågor på skriftlig lägesrapport om verksamheten. Kansliet kommenterade att personalläget ändrats inom kansliet. Jessica Hagård går ner på halvtid vid nätverket för att på andra halvan jobba inom projekt Svea på Jordbruksverket. Ingrid Whitelock anställs på 60 % för att huvudsakligen arbeta med information. Nils Lagerroth kommer under okt dec på halvtid att vara utlånad till landsbygdsdepartementet för att beskriva goda exempel inom integration och landsbygd. Vissa av Nils arbetsuppgifter kommer att fördelas på övrig kanslipersonal. Kansliet rapporterade att vid träffen med arbetsgrupperna den 11 sept. testades en ny metod då grupperna opponerade gentemot varandras arbeten. Dagen efter var det möte på landsbygdsdepartementet med redovisning av arbetsgruppernas resultat och slutsatser. Leader: Det var mycket spännande med arbetsmetoden att opponera mot varandra. Det var fyra grupper i varje rum där grupperna fick läsa igenom de andra gruppernas arbeten. Det var en bra lärosituation för de som ej varit med i gruppen samt dialog för de som kunde göra inspel. Det är viktigt med adressaten. Når man verkligen de man vill nå? Dessutom skulle synergieffekter kunnat uppstå bättre om man kan jobba mer gemensamt. Mer gemensamt arbete men i tidigt skede i kommande period. Jordbruksverket: Bra vi är med eftersom det är styrgruppen som gör beställningen. Arbetsgrupperna djupdyker i vissa frågor, nu är vi i ett läge där vi även kan korsbefrukta mellan grupperna. Bra att departementet fick veta bredden för det vi jobbar med. Kansliet: Bra för landsbygdsdepartementet att få veta om det vi jobbar med för det ger bra underlag till dem i deras arbete med det kommande landsbygdsprogrammet. Igår var det en workshop om framtida nätverk i Bryssel. KOM har börjat skissa på implementering guidelines för de kommande Landsbygdsnätverken. KOM ser gärna att det är bra om det blir paraplynätverk där det inryms olika delnätverk. Nätverken mellan FOG kan naturligt infogas inom landsbygdsnätverken. Det var även en diskussion om konkreta nätverksutmaningar. Vår utmaning var hur man får alla aktörer med i samma dialog och hur man får dialog mellan centrala och lokala aktörer. Då visade vi på våra virtuella tanksmedjor som konkret metod. Ett annat exempel var estländarnas arbete mellan kansli och medlem i en 10

11 kontraktslösning som var spännande. En generell slutsats är att det handlar mycket om bra processmetoder. Sakfrågorna kommer av sig själv. Här behöver vi hjälp av varandra i den metoddjungel som finns. Coompanion: De arbetsgrupper som nu avslutar sitt arbete funderar på hur fortsättningen ska se ut och hur man tar hand om allt material som tagits fram. Exempelvis från plangruppen finns det behov av att regionalt ordna utbildningar i det lokala perspektivet. Uppgifterna kan bli för gamla om vi väntar in till nästa programperiod. Vi behöver en strategi för hur vi jobbar med det. Kansliet: Plangruppens material har använts mycket. Exempelvis har Landsbygdsdepartementet diskuterat enkätresultaten på ett hästmöte. Det var ridledsnätverket (som vi också stöttat med en nätverkscheck) som presenterade resultaten som ett underlag för diskussion om hästen i planeringen. Det som vi nu eftersträvar är att Boverket ska ta in materialet i deras reguljära utbildningsinsatser. Jordbruksverket: Vid nästa möte skulle vi kunna ta upp frågan om hur vi inom ramen för de medel vi har, kan underlätta för hur arbetsgruppernas resultat kan användas. Styrgruppen behöver ta ställning till detta. Kansliet: Vi har tagit upp denna fråga vid flera tillfällen. Grupperna är tacksamma om de kan få hjälp med hur man kan gå vidare. SLU: Bra idé från Estland att man skriver kontrakt med medlemsorg hur materialet ska användas. Leader: Arbetsgruppernas ledamöter borde kunna användas som inspiratörer i strategiarbetet inför kommande period. 11. Beslut om arbetsplan för arbetsgruppen Att stärka konkurrenskraften i gröna Näringar. Sofia Lindblad redogjorde för att en arbetsplan är framtagen av den grupp Att stärka konkurrenskraften i gröna Näringar som är tillsatt. Planen är baserad på de förslag som tagits fram vid den workshop som hölls tidigare i år. Gruppen ska förstärkas med en Lst repr och en Leader repr. Ev. kommer även en konsumentrepresentant och en representant från den skogliga sektorn att ingå. Styrgruppen diskuterade förslaget, några synpunkter: Planen handlar mer om att öka medvetenheten om de gröna näringarnas betydelse snarare än att stärka konkurrenskraften. Bra innehåll som är rätt men är det rätt benämning? Ska vi öka konkurrenskraften så är det viktigt att öka medvetenheten om de gröna näringarnas betydelse. Är skogen verkligen med? Svårt utläsa det i dokumentet. Är man ute efter att stärka konkurrenskraften bör man också titta på vilka konflikter man ser. Hur ser man på turismen? Är det exempelvis svårare att hyra ut en stuga som ligger på ett hygge? Man behöver visa fram allt det goda men även ställa de känsliga frågorna om när det blir konflikter och hur man kan hantera dem. Markägarna äger stugor och de vill ha dem i bra miljöer. Kan man lyfta upp de positiva delarna av lantbruket med betande djur, etc.? 11

12 Bra att lyfta nyttorna och bra att det görs. Skogsbruket kan ge konskevenser för svamparna i skogen och även för hur omgivningar ser ut för stugor som hyrs ut. Miljönyttogruppen borde ta upp dessa frågor om miljönyttan. Suveränt att vi får denna planen. Bra att vi använder pengarna i landsbygdsprogrammet för att få bättre flöde. Titta på de gröna näringarna på gårdsnivå. Janne Bergtoft från Sveriges konsumenter är en bra kraft att få med. Hur gör vi med oljeberoendet i vår näring? Vi borde fundera på hur vi stärker konkurrenskraften i våra näringar. Hur skapar man konkurrenskraft i vår gröna näring? Hur gör vi stöd till dessa som jobbar lokalt. Hur kan vi exportera de mervärden vi har till andra länder? Frågan om energi har förnybar energi gruppen att arbeta med. Exempevis på racet på Orust så ska den frågan upp. De kommande nätverken ska jobba med info ut till nätverken. Och beskriva hur olika delar i landsbygdsprogrammet hänger ihop. Allmänheten är konsumenter. Man kanske borde ha med även allmänintresset i den gruppen. För balansens skull vore det bra. För de olika aktiviteterna har arbetsgruppen tänkt knyta till sig olika kompetens. Hur knyter vi till oss fler i arbetet. Bra men ambitiös arbetsplan. Företagarna kan tipsa om sin resurs i upphandlingsfrågor. Utifrån kärngruppen som startat så kan olika personer komma in i arbetet. Bra också om det blir ett samarbete med energigruppen. Ev. komplettera dokumentet med en skrivning om skogsdelen. Beslutades att - godkänna utsänt förslag från arbetsgruppen till arbetsplan för Att stärka konkurrenskraften i gröna Näringar, - anslå ytterligare kr utöver redan beslutade kr till arbetsgruppen. Det totala anslaget uppgår då till kr, - aktiviteterna i arbetsplanen genomförs under 2012 och Äskanden ur reserven a. Äskande Unga i kommande Leader Kansliet informerade om ett äskande från U-Land om Unga i kommande Leader. U-land och Vi unga har kommit fram till att det i Tulpanförslaget ej fanns krav på att ungdomsperspektivet ska vara med. Det är angeläget att man redan då strategierna skrivs har med ungdomarna. Man kan då bli kunnig om hur ungdomar kan vara med i Leaderarbetet. De vill snabbt skriva ett vägledningsmaterial och ge support till de som ska skriva detta. Styrgruppen diskuterade äskandet, några synpunkter: Kan man skära ner budgeten till om man ger support per telefon? Kan man vara med vid färre tillfällen? Är det nödvändigt med 35 tillfällen eller kan man ha färre? Kan man samverka med de regionala träffarna som samverkangruppen arrangerar och vara med på dessa, då skulle man kunna täcka in alla Leaderområden. Det skulle ge en lägre budget. Det behövs beslut idag, annars inget besked förrän decembermötet. 12

13 De vill komma igång med vägledningsmaterialet. Kan vi ha ett system för att använda tekniken på ett bättre sätt? Det är högprioriterat få med ungdomar på ett bra sätt. Även övriga inom Leader behöver kunna ta emot ungdomarna på ett bra sätt. Äldre borde kunna se hur ungdomar kan få plats. Virtuella möten har sina begränsningar. Hur är detta förankrat inom Leaderområdena? Hur löser vi ekonomin om alla 63 områden tackar ja till erbjudandet. Kan man dela upp ansökan i två. Först att ta fram material och sedan en ny ansökan om hur man ska presentera det? Behovet är stort. Det här är tänkt att vara ett erbjudande till alla Leadergrupper. Det är förankrat inom Leader bland de som är ungdomscoacher. Det här är en viktig åtgärd. Det är ett horisontellt mål och inte bara Leader. Man bör även intressera sig för LSts genomförandestrategier. Vem ska de jobba emot, det är ju inte klart ännu. Bra utnyttja de befintliga strukturerna. Varför kommer vi inte igång med att jobba på distans. Ungdomarna är mer mottagliga för detta. Hur förankrat är detta, vilka skriver strategierna, vilka är det vi ska påverka. Det bör vara förankrat inom Leader. Viktigt få med även Lst i strategiskrivningen. Inte bara ungdomar utan även andra grupper är viktiga. Ta med erfarenheter från denna period in i nästa. När man ska skriva projekt är en framgångsfaktor att avgränsa sig. När ungdomarna själva tar initiativet får de se till att de når ut till alla grupperna. Leader Blekinge håller på med en ungdomsstrategi i sitt område. Och kanske gör de en uppmaning till andra att göra en strategi. Om man anammar detta så krävs det en samordning. Detta kan behöva synkas med projektet i Blekinge. Ett positivt beslut bör villkoras med att kansliet får styra upp det ytterligare. Be kansliet titta bredare på hur man kan stötta upp LAG i sina genomförandestrategier. Ska vi stötta upp LAG i strategiskrivningarna när vi inte vet vem som ska skriva strategierna. Det är inte tydligt vem som ska skriva dem. Strategiskrivningarna ser olika ut. Föreslår att vi bordlägger frågan till nästa telefonmöte den 7 nov, reder ut frågetecknen och tar med tillbaka det som handlar om de horisontella insatserna generellt. Ärendet bör även remittreas till samverkansgruppen som får yttra sig inför den 7 nov. Beslutades att - bordlägga och återremittera ärendet frågan, och ta upp den igen vid nästa möte den 7 november. - att låta Leaders samverkansgrupp yttra sig i ärendet. b. Äskande Informationsinsatser för Leader: Staffan Markström informerade om det äskande som Leaders samverkansgrupp gjort för att finansiera en informationsinsats om Leader. Avsikten är att göra en kort film som presentationsmaterial. Skälet är att skapa förståelse för Leaders mervärde. Bra om man kan ha ett presentationsmaterial som inte kräver en professionell presentatör, men som innebär att man måste därefter kunna ställa ett antal frågor. Oavsett vilken bakgrund så skulle man då kunna utnyttja detta material för information. Styrgruppen diskuterade äskandet, några synpunkter: 13

14 Bra att man kan marknadsföra Leader. Någonstans ifrån borde man hitta medel till detta men inte ifrån oss just nu. Alla kommuner är med och borde förstå nyttan på det insatta kapitalet i Leader redan nu. Tveksamt om det behövs en film för detta. Det är inte bara nyttan gentemot finansiärer som är viktig med en sådan här film. Filmen gör det möjligt att på ett enkelt och kortfattat sätt få en snabb och konkret uppfattning om vad Leader är. Detta skulle vara ett nytt sätt att komma ut till många målgrupper. Varje leaderområde ska inte behöva göra en film för att få finansiärer. Bättre då att göra en central film istället för att ha många olika. Även om kommunerna är med som finansiärer i leaderprojekt så är det viktigt att även i andra sammanhang kunna visa på positiva effekter som Leader haft. Kan man skicka ut en faktura till Leadergrupperna för att samla in resurser för detta. Om de delar på kostnaden blir det mindre än kr per grupp. Det här är en investering för nästa programperiod. Det finns ett stort pedagogiskt syfte att informera. Borde inte det vara ett centralt intresse på programnivå för Jordbruksverket att ta fram ett sådant hör material. Vi kan inte fatta beslut här om att varje Leaderområde ska bekosta en film. Det är ett jättearbete för att genomföra en sådan förfrågan runt till varje Leadergrupp. Iden är bra och info behövs men vi ska inte ge pengar härifrån till just detta. En offertförfrågan är gjord men något beslut är inte tagit om att göra filmen. Viktigt att Landsbygdsnätverket investerar i detta. Föreslår avslag och att frågan hänskjuts till landsbygdsnätverkets aktivitetsplan Tidsaspekten är i så fall ett beslut den dec. Vi kanske då kan tänka igenom situationen bättre. Det kan vara skillnad i informationsmaterial om det ska vara material till kommuner eller till allmänhet. Filmen ska kunna vara till alla. Beslutades att avslå äskandet samt att frågan om informationsinsatser för Leader tas upp i landsbygdsnätverkets aktivitetsplan för Nya medlemmar Förelåg ansökan från Hästnäringens nationella stiftelse att bli medlemmar i Landsbygdsnatverket Beslutades att godkänna ansökan 14. Nästa möte Kansliet informerade om att nästa möte är ett telefonmöte den 7 nov kl Mötet i december är dec genomförs som ett internat i Norrbotten. Förda anteckningar Nils Lagerroth 14

15 Justeras Lars Wikström 15