m Tele 2004 Den nya och omedelbara ekonomin & teldok. ett Internet-perspektiv En sammanfattning Gunnar Eliasson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "m Tele 2004 Den nya och omedelbara ekonomin & teldok. ett Internet-perspektiv En sammanfattning Gunnar Eliasson"

Transkript

1 & teldok. tatik m Tele 2004 Den nya och omedelbara ekonomin ett Internet-perspektiv En sammanfattning Gunnar Eliasson atik rapport i programmet Telematik 2004 är på samma gång VINNOVA-rapport VR 2002:nr 12 (ISBN ) och TELDOK Rapport 143b TelemDenna (ISSN ). Pris: 150: 2004 Rapport 143b omslag KORT , 14.36

2 TITEL/TITLE Den nya och omedelbara ekonomin ett INTERNET perspektiv FÖRFATTARE/AUTHOR Gunnar Eliasson SERIE/SERIES Telematik 2004 VINNOVA Rapport VR 2002:12 TELDOK Rapport 143b ISBN VINNOVA: ISSN VINNOVA: ISSN TELDOK: PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHED April 2002 UTGIVARE/PUBLISHER TELDOK och VINNOVA Verket för Innovationssystem/The Swedish Agency for Innovation Systems, Stockholm VINNOVAs DNR TELDOK-rapporter kan beställas från Lindegården, telefon TELDOK reports can be ordered from Lindgården by calling I VINNOVAs Verket för innovationssystem publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. De flesta VINNOVA-publikationer finns att läsa eller ladda ner via VINNOVA The Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at VINNOVA-rapporter försäljs genom Fritzes Offentliga Publikationer, Stockholm, tel Övriga VINNOVA-publikationer beställs och erhålls direkt från VINNOVA. VINNOVA Reports are sold through Fritzes, S Stockholm. Other VINNOVA publications are ordered directly from VINNOVA. 2002, Gunnar Eliasson, TELDOK och VINNOVA var för sig Omslag sid 2-3 Kort , 14.38

3 Den nya och omedelbara ekonomin ett INTERNET perspektiv* Gunnar Eliasson, KTH Stockholm En sammanfattning * Detta dokument sammanfattar resultaten från en större skrift med samma namn publicerad samtidigt av Teldok. Där återfinns också detaljerade referenser till källor och fakta. Se vidare reklamblad sist. Den nya och omedelbara kort6.5 1

4 2 Den nya och omedelbara kort6.5 2

5 Företal Kommer Du ihåg den Nya Ekonomin? Frågan ställdes av New York Times samma dag (8 oktober 2001) som tidningen informerade om en studie som visar att Internet bidrar med mellan en kvarts och en halv procent av produktivitetstillväxten i USA varje år. För halvannat år sedan gjorde den Nya Ekonomin större väsen av sig. Men, som professor Gunnar Eliasson utvecklar i bl a den här rapporten, det ligger i ekonomins natur att företag föds, lever och dör; ekonomin förnyar sig alltid, även när vi inte kallar den Ny. Och det har funnits perioder av lika stort nyföretagande och lika stora förändringar som innan dot.com-bubblan brast: mellan 1900 och 1925 tillkom t ex nya biltillverkare bara i USA. En del tänkare hävdar att den Nya Ekonomin inte längre finns, om den nu någonsin funnits eller var helt Ny. Ibland tar det decennier att förbereda en ögonblicklig succé, brukar framtidskommentatorn Paul Saffo säga. Fröet till Internet-revolutionen såddes ju under det kalla kriget. Men framtiden har ännu inte kommit, påpekar Gunnar Eliasson i föreliggande rapport: Den nya och omedelbara ekonomin. Grunden är lagd för att dra verklig nytta av den nya teknologin. Kanske får vi se samma tillväxt i Sverige som under årtiondena efter andra världskriget. Den nya och omedelbara ekonomin är den tionde av ca dussinet publikationer som utges i Telematik Programmet genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden. Tidigare utgivna titlar i programmet förtecknas på omslagets bakre insida. Professor Gunnar Eliasson numera vid Industriell ekonomi och 3 Den nya och omedelbara kort6.5 3

6 organisation vid KTH har länge och ivrigt fördjupat sig i sambanden mellan informationsteknologi och ekonomi. Hans smittande kunskapstörst och breda bildning har gjort det nödvändigt att utge Den nya och omedelbara ekonomin i två versioner: dels en sammanfattning på några och tjugo sidor, dels en över trehundra sidor lång huvudrapport som kan hämtas eller beställas från och Britt Östlund Ansvarig kompetensområdet VINNOVA Bertil Thorngren Professor, CIC, Handelshögskolan Ordförande TELDOK Redaktionskommitté 4 Den nya och omedelbara kort6.5 4

7 Innehåll Den nya och omedelbara ekonomin... 7 Sju frågor... 8 Sju frågor ställs och besvaras i denna skrift... 8 Snabb strukturomvandling oavsett en Ny Ekonomi eller inte Tillväxt genom födelse och död av företag En ny teknologi eller en ny ekonomi? Den kreativa förstörelsen gäller även samhällsekonomins institutioner Ny teknologi, en ny produktionsorganisation och nya principer för inkomsternas fördelning Lätt att missa tåget Affärsbeslut blir affärsexperiment som ofta misslyckas Det sociala kapitalet Från mekanisk till digital teknologi syns den Nya Ekonomin i statistiken? Nya samband tar kanske inte bort inflationshotet? Världens rikaste ekonomi ökar farten Marknaden visste bättre än experterna Tre trendbrott Det finns mer än en ny ekonomi Den gamla industrin i den Nya Ekonomin (1) Den omedelbara ekonomin finansiella tjänster (2) Media, underhållning och utbildning (3) Verkstadsindustrin industriländernas ekonomiska ryggrad (4) Den Nya Hälsoindustrin Internet ekonomi Internet genomlyser De tre informationsparadoxerna Den ekonomisk- politiska kontrollen av ekonomin Ekonomisk politik i den Nya och Omedelbara Ekonomin Teoriruta Referenser Den nya och omedelbara kort6.5 5

8 6 Den nya och omedelbara kort6.5 6

9 Den nya och omedelbara ekonomin Diskussioner om den nära förestående s.k. Nya Ekonomin dök plötsligt upp i den ekonomisk-politiska debatten mot 1990-talets slut, till synes ur tomma intet, för att strax därefter försvinna. Den Nya Ekonomin förknippades starkt med IT, men hade föregåtts av en lika intensiv diskussion om den s.k. produktivitetsparadoxen. Varför kunde inte resultaten av många tidigare års enorma investeringar i IT spåras i statistiken? Vi ställer frågorna: Existerar den Nya Ekonomin? Om svaret är ja: finns den kvar? Vilken roll spelar egentligen ny teknologi, särskilt dator- och kommunikationsteknologin, för ekonomisk tillväxt? Vad innebär den nya ekonomin för tillväxten och för människorna på arbetsmarknaden? De europeiska ekonomiernas obenägenhet att växa har givit diskussionen om den Nya Ekonomin en särskild krydda. Man sneglar avundsjukt på den enda ekonomin, världens största och rikaste som kan göra anspråk på att representera den Nya Ekonomin. USAs ekonomi har under ett decennium vuxit snabbare än nästan alla andra länders ekonomier. År 2000 deklarerade EUs ministerråd i Lissabon att Europa inom 10 år skulle hinna upp USA och bli världens mest produktiva ekonomi. Löftet upprepades i år (2001) i Barcelona. Dessa deklarationer är ståtliga och utgår ifrån att man med politik kan göra något åt saken. Vilken roll spelar egentligen politiken bakom ekonomisk tillväxt och då särskilt bakom ett lands möjligheter att förverkliga drömmen om den Nya Ekonomin? Om detta har vi något att säga i denna skrift. Den Nya Ekonomin handlar nämligen om teknologi och företagande på mikroplanet, om samhällsekonomins organisation, om kompetens, incitament och konkurrens och om konsekvenserna för tillväxt och ekonomisk politik på makroplanet, samt om vilken roll politiken kan spela i framtiden jämfört med tidigare. 7 Den nya och omedelbara kort6.5 7

10 Sju frågor Sju frågor ställs och besvaras i denna skrift Existensproblemet är den första av de sju frågorna. Frågan om den Nya Ekonomins existens är dock fel ställd. En framgångsrik, växande ekonomi förnyas och omorganiseras ständigt. Omorganisation äger rum inne i företagen, men också i form av nyetablering och utslagning/nedläggning av företag. Sådan nyetablering och nedläggning (firm turnover) är avgörande under perioder av teknologisk förnyelse, dvs för utfallet av den industriella omvandling som anses pågå just nu. De senaste 200 årens tillväxt i svensk industriproduktion efter produktionskurvan i figuren har burits fram av en konstant pågående sådan strukturell omvandling. Vi kan också konstatera att industriella revolutioner är sällsynta. Förra gången en industriell revolution värd namnet inträffade var för nästan 200 år sedan (se figur 1A). Sedan drygt 50 år håller dock en rad nya banbrytande teknologier 1 (inte bara IT) på att introduceras i de rika industriländernas produktion. Potentialen att skapa framtida positiva tillväxteffekter är så stor att beteckningen en Ny Ekonomi förmodligen är motiverad. Men framtiden har ännu inte kommit. Teknologin är global. Långtifrån alla i dag avancerade industriländer har (för det andra) den mottagarkompetens som behövs för att förverkliga en Ny Ekonomi. Ingen ny ekonomi kommer att introduceras och ingen ny industriell revolution kommer att äga rum om inte en räcka nya innovativa teknologiska tillämpningar med framgång introduceras i produktionen. En rad institutionella hinder i företagen och i samhället i övrigt måste dock först undanröjas. Radikalt ny teknologi introduceras praktiskt taget alltid via nyetablering av företag. Det är sannolikt att det nya årtusendets första årtionde kommer att definiera slutet på de gamla storföretagens dominans i den svenska ekonomin. Om inte 1 Jag använder ordet teknologi i betydelsen kunskap om det tekniska. Detta handlar även om kunskap om hur ny teknik skall/kan användas i produktionen. 8 Den nya och omedelbara kort6.5 8

11 innovativt nyföretagande fyller ut det tomrum som lämnas när storföretagen utlokaliserar sin produktion eller bantas ned, blir det fortsatt stagnation i figurens övre högra hörn, och ingen ny ekonomi. Aktivt och innovativt entreprenörskap på bred front är därför en förutsättning för makroekonomisk framgång. Tåget går utan Sverige. Som vid den tidigare industriella revolutionen kommer många tidigare rika länder även denna gång att missa tåget. Många djärva beslut måste därför tas i produktionen, och samhället måste acceptera och lära sig hantera konsekvenserna av de många oundvikliga affärsmisstag som kommer att begås i vad vi kommer att kalla den experimentellt organiserade, läs framgångsrika, ekonomin (EOE). För det tredje kommer inte ens en framgångsrik övergång till en ny ekonomi att innebära en höjning av trenden i den ekonomiska tillväxten i figuren. I bästa fall förs den svenska ekonomin tillbaka till sin gamla tillväxttrend under efterkrigstiden. Index 1875 = 100 Figure 1A. Svensk industriproduktion från Gustav Wasa till och med 2000 Källa: Eliasson, Gunnar, Schumpeterian Innovation, Market Structure, and the Stability of Industrial Development; in Hanusch (ed.), Evolutionary Economics Applications of Schumpeter s Ideas, s Cambridge, New York etc.: Cambridge University Press samt uppdateringar. För det fjärde kanske den Nya Ekonomin kommer att vara svår att upptäcka statistiskt. Den Nya Ekonomins marknader drivs mer än 9 Den nya och omedelbara kort6.5 9

12 vad som var fallet tidigare av innovativ produktkonkurrens. Även om produktivitetsvinsterna är stora handlar det denna gång i första hand om utveckling och produktion av nya produkter vars kvaliteter är mycket svåra att kvantifiera statistiskt. Hela tillväxten kommer inte att synas i figurens tillväxtkurva. Detta problem illustreras av informationsparadox II i tabell 1 sid 28. För det femte diskuterar vi en industriell omvandling vars komplexitet saknar motstycke under tidigare industriella revolutioner. Ingen aktör förstår mer än begränsade delar av den dynamik som pågår. Till dessa aktörer med mycket begränsad information om vad som pågår hör även den centrala statsmakten. Många förtida beslut kommer att fattas och många affärsexperiment kommer att misslyckas. Den nya och Experimentellt Organiserade Ekonomins (EOE) dynamik håller på att i grunden förändra arbetsmarknaden. Dator och kommunikationsteknologi, samt den Nya Ekonomins konsekvenser för arbetsplats och arbetsmarknad är föremål för en särskild studie finansierad av VINNOVA, under rubriken Ny industri, Nya arbetsuppgifter, Nya krav på kompetens och Flexibilitet. Att företag föds och går under är normalt i en dynamisk och experimentellt organiserad ekonomi, som växer genom födelse och död av företag eller delar av företag. Nyskapande sker genom affärsexperiment i marknaden. Ekonomisk politik får dock inte bedrivas som politiska experiment. Ekonomisk-politiska misslyckanden får för stora negativa konsekvenser. Om detta vittnar historien mycket tydligt. Minst lika intressant som effekterna på produktionen är (för det sjätte) att arbetslivet, kulturlivet och politiken samtidigt kommer att radikalt påverkas. Det som redan pågått en tid, nämligen en nedbantning av den centrala politiska ekonomiska makten till förmån för individen, kommer att fortsätta. Schumpeters kreativa förstörelse av ekonomins strukturer är ett ledtema i denna skrifts analys och den kreativa förstörelsen gäller inte bara industrins produktionsstrukturer utan i lika hög grad de många av samhällets institutioner som byggts upp för att stödja just den gamla industrins produktion. Den gamla svenska policy modellen växte fram för att stödja produktionen i en industri byggd på fysiskt definierad stordrift, i en teknologi som hade sina rötter i 1800-talet. Den politikens symbios med storföretagandet och fackföreningsrörelsen passar inte en industriell 10 Den nya och omedelbara kort6.5 10

13 dynamik som bygger på innovativt nyföretagande, entreprenörskap och snabb avveckling av misslyckade affärsidéer. Snabb strukturomvandling oavsett en Ny Ekonomi eller inte. Det finns (för det sjunde) ett naturligt mänskligt och politiskt motstånd mot den ständiga förnyelse och oundvikliga förändring som pågår i en framgångsrik tillväxtekonomi. Men ett redan rikt industriland som är djupt integrerat i världsekonomins handel, produktion och finansmarknader kan inte avstå och ställa sig utanför. Om ekonomins företag inte lyckas ta till sig den Nya Ekonomins teknologi kommer strukturomvandlingen ändå att äga rum, men nu får man bara uppleva dess negativa sidor, utslagning utan förnyelse. En individuell och samhällelig infrastruktur av socialt kapital som hjälper människor att fungera i den experimentellt organiserade ekonomin måste byggas upp; kalla det ett försäkringskapital. Välfärdsekonomins infrastrukturer är i minst lika stort behov av innovativ renovering som industrins kapitalstrukturer, och det är inte på något sätt självklart att samhället skall ansvara för den förnyelsen. Den konkurrensutsatta ekonomins normer gäller även här: ingen nostalgisk vördnad för det gamla. Individen i en framgångsrik ekonomi kan försäkra sig för det han/ hon inte kan förutse och gardera sig för själv. Företagen däremot skall klara sig själva eller gå under. Bra företag tjänar dessutom pengar oavsett hur tillväxten ser ut. Här finns inget behov av försäkring. Tillväxt genom födelse och död av företag Efterkrigstiden, och senast 1980-talet såg en magnifik innovativ förnyelse av de gamla svenska storföretagen. Det är dock osannolikt att de svenska storföretagen återigen kommer att lyckas med konststycket att radikalt organisera om sig för detta århundrades första decennier. Många av de gamla storföretagen blir därför förr eller senare förlorare. Innovativ nyetablering och entreprenörskap i liten skala blir avgörande för att fylla det industriella tomrum som utflyttade eller nedbantade storföretag lämnar. Det är så den Nya Ekonomin kommer att speglas i statistiken. En framgångsrik introduktion av den nya ekonomin kommer att återställa tillväxten i figurens övre högra del och reallönetillväxten i Sverige mätt i utländsk valuta (se teoriruta sist). 11 Den nya och omedelbara kort6.5 11

14 En ny teknologi eller en ny ekonomi? Internet är den ultimativa manifestationen av den femte generationen datorer, nämligen integrationen av dator- och kommunikationsteknologierna. Denna teknologi representerar någonting radikalt nytt som i grunden kommer att förändra ett antal av de rika industriekonomiernas sätt att organisera sin produktion. Men Internet och den digitalt baserade dator- och kommunikationsteknologin är bara en teknologi av flera som håller på att mogna ut i industriell tillämpning. Den digitala teknologin föddes industriellt när transistorn uppfanns i USA Drygt 25 år senare föddes också den moderna bioteknologin. Som vid de tidigare tillfällen när en radikalt ny generisk teknologi etablerats i produktionen handlar det också denna gång om en i tiden långt utdragen process, men så småningom om introduktionen av radikalt nya produkter och en ny ekonomisk produktionsordning. Såväl inom dator- och kommunikationsteknologin som inom bioteknologin leder USA utvecklingen. De motsvarande industrierna utgör en större andel av USAs produktion än produktionen i andra länder. Men inom dessa teknologier har Sverige lyckats utveckla några specialiteter, där vi blivit världsledande, särskilt inom mobil telekommunikation. Det är också här som innovativt nyföretagande kommer att vara avgörande för svensk välfärd under de närmaste åren allteftersom de gamla företagen i den gamla ekonomin vacklar, och avvecklar eller utlokaliserar produktion. En framgångsrik framtid för Sverige förutsätter därför en ny produktionsordning, som förutsätter förändrade institutionella och sociala strukturer på arbetsmarknaden. De gamla storföretagens dominans som trygga arbetsmiljöer kommer att ersättas av mer dynamiska småföretag, som ofta går under och en för arbetstagaren betydligt mer krävande och osäker tillvaro. För att denna situation skall accepteras politiskt krävs innovativ produktutveckling i socialförsäkringssystemet i form av nya försäkringslösningar mot arbetsrisker. Men det är inte på något sätt självklart att det offentliga är bäst lämpat att klara denna uppgift. Vi vet och det handlar denna skrift om att potentialen för dramatisk, positiv ekonomisk förändring är mycket stor. Men även om det ekonomiska utfallet för det enskilda landet, den enskilda regionen och den enskilda människan kan vara potentiellt mycket stort 12 Den nya och omedelbara kort6.5 12

15 och positivt så är det också mycket osäkert. Liksom under den industriella revolutionen för snart 200 år sedan kommer några länder att klara sig utmärkt. De flesta kommer dock inte att lyckas särskilt väl när det gäller att skapa en ny och effektivare produktionsordning. Till de senare misslyckade länderna hörde under den industriella revolutionen de då rikaste och tekniskt mest utvecklade länderna i världen (Indien och Kina). Den kreativa förstörelsen gäller även samhällsekonomins institutioner Industriell omvandling gäller inte bara positiv teknologisk förändring. Där har Sverige fortfarande en stor konkurrensfördel. Den kreativa förstörelsen gäller också samhällets institutioner. Det var olämpligt utformade sociala, kulturella och politiska system, snarare än brist på teknologi som förhindrade den industriella revolutionen i många tidigare avancerade ekonomier. Avvecklingen av skråsystemet var till exempel avgörande för en framgångsrik industriell revolution för ca 200 år sedan. De i dag industriellt mest avancerade industriländerna borde vara de industriellt mest kompetenta att snabbt ta till sig det nya. Men de kan liksom i Indien och Kina vara utrustade med gamla kulturella, sociala och politiska hierarkier anpassade för en tidigare produktionsteknologi som hindrar den industriella förnyelsen, och vars lokala makthavare sätter sig på tvären mot förändring. Ny teknologi, en ny produktionsorganisation och nya principer för inkomsternas fördelning Framgångsrik ekonomisk utveckling kräver nämligen inte bara teknologisk, ekonomisk och social förmåga (mottagarkompetens) att på ett produktivt sätt ta till sig den nya teknologin utan även flexibilitet, och en allmän acceptans av att delar av den gamla kulturella och politiska ordningen raseras. Historiskt har politiskt och socialt motstånd mot stora förändringar i principerna för inkomsternas fördelning varit det största politiska hindret för ekonomisk förändring. Härvidlag kan konstateras att den nya ekonomins teknologier kommer att radikalt ändra principerna för inkomsternas fördelning. De rika industriländerna domineras alla av ett politisk etablisse- 13 Den nya och omedelbara kort6.5 13

16 mang som sitter på principerna för inkomsternas fördelning i den lokala ekonomin. Hela den offentliga sektorn och fackföreningsrörelsen hör hit. Den (gamla) svenska policy modellen var ett konsensusarrangemang (ett socialt kontakt) mellan företagen, fackföreningsrörelsen och kanslihuset. Men denna Saltsjöbadsanda, som helt dominerade den svenska ekonomisk-politiska diskussionen till början på 1980-talet, var utformad för att passa 1800-talets teknologi och en grupp dominanta storföretag. Det är alltså bäddat för en konflikt mellan ekonomiska krafter drivna av teknologisk förändring och de strukturbevarande institutionerna. Denna skrift apostroferar Joseph Schumpeters metafor av kreativ förstörelse ( creative destruction ). Men tolkningen är mycket bredare än Schumpeters egen och inkluderar hela den kulturella, sociala och politiska infrastrukturen. Det är där de stora hindren mot förändring sitter. Och det bör tilläggas den teknologi som diskuteras i denna studie kommer mer än någon annan teknologi någonsin gjort att förändra de kulturella, sociala och politiska infrastrukturerna i världsekonomin. Vi kan därför räkna med ett betydande lokalt politiskt och kulturellt motstånd mot den förändring, som pågår, och som kommer att avgöra de lokala ekonomiska konsekvensernas positiva och negativa fördelning. Lätt att missa tåget Det perspektiv som målas upp innebär radikal social och ekonomisk förändring. Förra gången en ny ekonomi skapades spontant under 17- och 1800-talen i England deltog endast ett mindre antal länder i den positiva utvecklingen. Dessa länders invånare och företagare hade den ekonomiska och sociala förmågan (mottagarkompetensen) att genom innovativt entreprenörskap lära sig bygga ny egen industri och klara de sociala påfrestningar som följde med industrialiseringen. De flesta länder i världen fortsatte dock efter trenden i tabell 1 sid 28, medan de blivande industriländerna snabbt passerade de tidigare rikaste länderna i världen i levnadsstandard. Förutsättningarna för ett liknande lyft i utvecklingen är i dag lika stora som de var för 200 år sedan, förmodligen större. Men den nya ekonomin kommer inte av sig själv. En framgångsrik industriell omstrukturering förutsätter aktivt, innovativt entreprenörskap, en betydande industriell mottagarkompetens 14 Den nya och omedelbara kort6.5 14

17 och ett socialt kapital som ger den nödvändiga lokala sociala och politiska acceptansen för de förändringar som måste inträffa. Tänkte EUs ministerråd på detta inför sina deklarationer i Lissabon år 2000 och i mars 2002 i Barcelona? Affärsbeslut blir affärsexperiment som ofta misslyckas Den nya ekonomin handlar inte bara om informations- och kommunikationsindustrins roll i produktionen. Den handlar ännu mer om den ökade ekonomiska och sociala komplexitet som följer med den nya teknologins introduktion, och karaktären på den information som flödar runt omkring oss, om vad vi vet och inte vet, vad vi missförstår och vad allt detta betyder för den ekonomi vi lever och verkar i. Översköljs människor och företag med irrelevant information samtidigt som information saknas om det väsentliga? Såväl företag som människor utsätts i dag för en mycket större komplexitet och oförutsebarhet än för några decennier sedan. Förändringarna går mycket fortare och konkurrenter dyker upp där de tidigare inte funnits. Tidigare erfarenhet gäller inte längre som trygg vägledare in i framtiden. Många företag tvingas därför ut på öppna och djupa vatten i dåligt utrustade båtar. De vill inte bli tagna på sängen, eller också har företagsledningen bara en idé som den tror på. Det går mycket ofta ordentligt fel. Det är därför osannolikt att den kompetens att leda storföretag framgångsrikt som fanns i Sverige under de förhållandevis välordnade och 1990-talen kommer att ge bra utdelning under de annorlunda strukturella förhållanden som nu råder. Introduktionen av den möjliga nya ekonomin följer perfekt modellen av den Experimentellt Organiserade Ekonomin (EOE), som utgör den teoretiska struktur som ger ett sammanhang åt de fakta denna studie grundas på (se teoriruta sist). Det sociala kapitalet Den nya ekonomin innebär sammanfattningsvis en samhällsrevolution i två avseenden; (1) Trygg, standardiserad storskalighet byts i småskalig produktion inom ramen för teknologiskt diversifierade underleverantörssystem som möjliggör olika kombinationer av flexibilitet och stordriftsfördelar inom systemet men där de enskilda 15 Den nya och omedelbara kort6.5 15

18 aktörerna mer än tidigare utsätts för ett ständigt omvandlingstryck i marknaden; (2) Det existerande offentliga sociala försäkringssystemet, också byggt på standardisering och storskalighet, fungerar inte längre effektivt under den kreativa förstörelse som är förenad med introduktionen av en ny ekonomi. Det gamla kollektiva socialförsäkringssystemet måste ersättas med ett nytt, individuellt anpassat socialt försäkringskapital som ger acceptans för den nödvändiga förändringen. Även här måste den kreativa förstörelseprocessen få verka. Annars kommer inte den Nya Ekonomin att kunna förverkligas. 16 Den nya och omedelbara kort6.5 16

19 Från mekanisk till digital teknologi syns den Nya Ekonomin i statistiken? Den Nya Ekonomin har under de senaste åren diskuterats under tre olika rubriker: 1. MAKRO - snabbare produktivitetstillväxt - nya samband - ingen anledning oroa sig för inflation 2. DIVERGENS - i stället för konvergens 3. NY TEKNOLOGI - IT gör att produktionen kan organiseras på helt nya sätt Nya samband tar kanske inte bort inflationshotet? Makrodiskussionen har i första hand förts på riksbanksnivå och i kanslihus och den har genomgående haft en politisk underton; den nya ekonomin handlar om nya samband. Den högre produktivitetstillväxten anses innebära att en höjd (offentlig) efterfrågan och en lägre arbetslöshet inte längre utgör en fara för inflation. Vi kan utan oro för inflation sänka arbetslösheten eller återigen börja ägna oss åt en ambitiös sysselsättnings- och fördelningspolitik. Så har diskussionen förts, företrädesvis i Europa. I USA har hökarna dominerat diskussionen. Där har risken att starta en ny inflationsrunda med felaktig politik betonats. I den Nya Ekonomin är reaktionerna omedelbara och på USAs finansmarknader uppstår omedelbart oro för inflation när arbetslösheten går ned under 5 procent. I USA har arbetslösheten under de senaste 20 åren, med europeiska mått mätt, dels varit mycket låg och dels (när den varit hög) aldrig uppfattats som ett stort politiskt problem. I stället hotar en låg arbetslöshet med inflation enligt de gamla sambanden. Diskussionen på bägge sidor av Atlanten kom dock omedelbart av sig när IT-bubblan brast och USA-ekonomin gick ner på lägre varv. 17 Den nya och omedelbara kort6.5 17

20 Världens rikaste ekonomi ökar farten Divergens kontra konvergensproblemet är delvis nytt. När världens redan rikaste och största ekonomi expanderar fortare än nästan alla andra länders ekonomier, rika som fattiga, ställs den tidigare diskussionen på huvudet, nämligen catch up doktrinen som går ut på att den fattiga världen (inklusive delar av Europa) håller på att lära sig de rika ländernas mer avancerade produktion och hämtar in försprånget. De rika länderna, däremot, måste satsa en växande andel av sina resurser på forskning och utvecklingsarbete för att kunna hålla det krympande försprånget. De olika ländernas BNP per capita närmar sig varandra uppifrån och nedifrån. Den bilden stämmer dock inte längre. Det verkar i dag som om USA med framgång byggt ny industri på resultaten från efterkrigsårens väldiga satsning på forskning vid företag och vid universitet och skapat en ekonomi som förmår växa ifrån de länder vars företag håller på att lära sig vad USAs företag tidigare var bäst på. Den nya ekonomin måste ha sitt ursprung i ny teknologi, så låter den tredje versionen. Den genomgående referensen är till IT, särskilt Internet, och visionerna har växt sig allt starkare under de allra senaste åren, så starka att kontrasten mot vad som sades för inte mer än drygt fem år sedan om produktivitetsparadoxen gör att hela diskussionen får ett lätt skimmer av löje över sig. Marknaden visste bättre än experterna Fram till år 1995 undrade alla ekonomiska experter över varför inga positiva produktivitetsvinster kunde spåras i statistiken trots de föregående två decenniernas enorma investeringar i datorer, i kommunikationsutrustning och mjukvara i USA. Pristagaren i Ekonomi, Robert Solow, formulerade situationen så här 1987: Computers are everywhere visible, except in the productivity statistics. Den formuleringen repeterades om och om igen i vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur, åtminstone fram till Äldre industriledare talade om den nya informationsteknologin som en modenyck och experter om allvarliga felallokeringar av resurser. Den extremt långa inflationsfria tillväxtcykel den amerikanska ekonomin har ridit på fram till helt nyligen har dock övertygat även 18 Den nya och omedelbara kort6.5 18

21 försiktiga bedömare. IT och Internet har blivit accepterade som den ultimativa manifestationen av den Nya Ekonomin, och somliga forskare hävdar att även om centrala beslutsfattare inte begrep, så gjorde aktörerna på aktiemarknaden det. Detta speglas av aktiekursernas utveckling i förhållande till BNP, en kvot som stigit kraftigt sedan början av 1980-talet, och som trots den bubbla som brast år 2000 fortfarande ligger långt över historiska trender. Tre trendbrott Tre trendbrott sedan mer än 30 år signalerar början på något nytt. För det första har stordrift i fysiskt stora anläggningar gradvis minskat i betydelse som ett tecken på framgångsrikt företagande, medan småskalig, kompetensintensiv produktion där skalfördelar uppnås genom samverkan i breda kompetensblock växt i betydelse. Datoroch kommunikationsindustrin, inklusive tillhörande mjukvaru- och tjänsteprodukter är det bästa exemplet på denna nya produktionsordning. Även bioteknik- och hälsoindustrin i stort visar på samma utveckling. För det andra har under samma trettioårsperiod inkomsternas spridning ökat, med början i USA. Höginkomsttagare har fått det relativt bättre än låginkomsttagare. Detta är en logisk konsekvens av en ökad sysselsättning i småskalig industri och en ökad efterfrågan på kompetenta arbetsinsatser. Det tredje trendbrottet speglar samma sak. Trenden bort från egenföretagande mot anställningskontrakt sedan den industriella revolutionens början har sedan ca 30 år brutits i sin motsats. Ökad småskalig produktion och ökat egenföretagande innebär att kompetens fått en mer rättvisande värdering än tidigare på arbetsmarknaden. Dessa trendbrott har först dokumenterats för den amerikanska ekonomin. Men fler och fler studier pekar på att samma mönster håller på att utvecklas i Europa. Det finns mer än en ny ekonomi Det ovan sagda är mer typiskt för nya industrier som dator- och kommunikationsindustrin än för den gamla, etablerade storindustrin. Men det blir alldeles för ensidigt att beskriva den nya ekonomin enbart i 19 Den nya och omedelbara kort6.5 19

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Future Smart Industry

Future Smart Industry Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N Stiftelsen Blue Institute Örjan Larsson maj 2015 orjan.larsson@blueinst.com

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Mitt säkra kort. Förord

Mitt säkra kort. Förord Mitt säkra kort Förord Instruktionerna som du nu kommer att läsa fungerar förutsatt att du följer dem till punkt och pricka. Du kommer att tjäna från 10.000 till över 100.000 kronor per månad beroende

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag annorlunda nu Annorlunda nu Åtta sekel av finansiell dårskap Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff Översättning Gunnar Sandin SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax:

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Bank och försäkring för alla

Bank och försäkring för alla Jan-Erik Nyberg, Sveriges Konsumentråd 2003-05-12 1 Bank och försäkring för alla Det talade ordet gäller Inlägg av Jan-Erik Nyberg, Sveriges Konsumentråd vid IT-kommissionens hearing Tjänstedesign för

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N

Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N Stiftelsen orjan.larsson@blueinst.com Om Industriell omvandling så stor

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

4 VAD KÄNNETECKNAR EN PROCESS?

4 VAD KÄNNETECKNAR EN PROCESS? 4 VAD KÄNNETECKNAR EN PROCESS? 4.1 SAMBANDEN ÄR PROCESSENS NYCKEL Ordet process kommer av latinets processus vilket betyder framåtskridande. Och framåt kommer man genom att var aktiv. En process består

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Objektorientering/1.2. 3 Klasser

Objektorientering/1.2. 3 Klasser 3 Klasser 3.1 Att hantera många objekt 3.2 Klasser 3.3 Krav för att bilda en klass 3.4 Får två objekt vara helt identiska? 3.5 Måste vi använda klasser i objektorientering? 3.6 En klassbeskrivning 3.7

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Innovation. Om definition och om att mäta

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Innovation. Om definition och om att mäta Innovation Om definition och om att mäta 1 Innovation är ett abstrakt/teoretiskt begrepp I teorin förklarar innovation (delar av) tillväxten och ekonomisk dynamik Generellt är det omvandlingsprocesser

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten Den kreativa klassen och den ekonomiska tillväxten Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten förväntas följa med företagen. Men är det så enkelt? Borde beslutsfattarna

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Timbro 2005-03-14 Johnny Munkhammar Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Världen jäktar fram och den närmar sig slutet. Ärkebiskopen Wulfstan, år 1014 i York. Idag, 991 år senare,

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ROB HART Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR.

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. ATLAS Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. Ofärdsland Kent Werne och Bokförlaget Atlas, 2014 Omslag och grafisk form: Conny Lindström Författarporträtt: Jessica Segerberg Tryck: Nørhaven,

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Framtidens Team AB. Seminarium Framtidens ledarskap. endagsseminarium för att få en inblick i framtidens ledarskap. 2009 Framtidens Team

Framtidens Team AB. Seminarium Framtidens ledarskap. endagsseminarium för att få en inblick i framtidens ledarskap. 2009 Framtidens Team Framtidens Team: Seminarium Framtidens ledarskap endagsseminarium för att få en inblick i framtidens ledarskap 2009 Framtidens Team 1 Framtidens ledarskap Vi tror att effektivt, modernt ledarskap kräver

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning Utbildningskatalog hösten 2008 Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning , mål, målgrupp och innehåll i alla kursbeskrivningar Budgetprocessen i Regeringskansliet blir alltmer omfattande och innefattar

Läs mer

Företagsekonomi och marknadsföring

Företagsekonomi och marknadsföring Företagsekonomi Företagsekonomi och marknadsföring Företagsekonomi syftar till att bidra med teorier, modeller och verktyg som stärker förmågan att driva och utveckla företag Ekonomiskt system Planekonomi

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige Vård i världsklass En möjlighet för Sverige 2013 Sammanfattning Efterfrågan på vårdinsatser i Sverige är större än tillgången, trots att många medicinska framsteg gjorts i vårt land och trots att vi är

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer