Skolövergång som levd erfarenhet: nyanlända elevers röster om skolan och dess villkor för inkludering

Transkript

1 Skolövergång som levd erfarenhet: nyanlända elevers röster om skolan och dess villkor för inkludering Jenny Nilsson Folke, Fil. Dr Multikulturelle skoler 2017, Nyborg, Danmark

2 Upplägg Forskningsläget och teoretiska perspektiv Metod och presentation av målgruppen Fynd: Upplevelser av förberedelseklass ( modtageklasser ) Upplevelser av övergången till ordinarie klass ( almenklasser ) Bryggor i övergången Övergång till gymnasiet och språkintroduktion ( modtageklasser på gymnasiet ) Analys och slutsatser

3 Varför behövs forskningen? Ökande antalet nyankomne elever Under 2015: elever i åldrarna år (5 % i åldern 13-15, 8 % 16-18) Skolor vänder sig till forskning för råd men först efter år 2000 som frågor kopplade till utbildning och migration fått uppmärksamhet i Sverige Kan konstatera: brist på riktlinjer, varierande kvalitet, brist på samarbete och svårighet att komma in i ordinarie system Både internationell och svensk forskning bekräftar skolans viktiga roll Men elevernas röster hörs sällan! Främst forskning i urbana miljöer Avhandlingen skrevs inom ramen för tvaerfagligt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet ( ) baserat på SU 3 kommuner av olika storlek (S, M, L-skolan), fokus på elever i års 8-9

4 3 perspektiv i forskningen 1. Nyankomne elever som policysubjekt och rättighetsbärare strukturella villkor, barnets universella rättigheter som måttstock. Refugee and asylum-seeking children and their integration represent a litmus test in terms of social inclusion (Pinson & Arnot, 2007, 405) Ekologi av behov Konflikt mellan olika policyområden Flykting först, barn sen Marknadsanpassning av utbildning och bristperspektiv Inkluderande utbildning efterfrågas 2. Nyanlända elever som andraspråkinlärare Sociokulturellt perspektiv på lärande - Vygotskij lärande förutsätter interaktion Förstaspråkets roll i andraspråksinlärning Tiden det tar att lära sig sitt andra (skol)språk (5-7 år) Sociopolitiska kontexten Scaffolding balans mellan utmaning och stöd 3. Nyanlända elevers levda erfarenheter och livsberättelser Holistiskt perspektiv, identitet och tillhörighet, hur plats och tid erfars Elevernas egna röster=egenvärde, tydliggör andra aspekter Skolan som social plats för förhandling av likhet och skillnad återspeglar normer i samhället Känslor och förkroppsligade erfarenheter

5 Min egen forskning: målgrupp och metod Heterogent urval av 22 elever (12 flickor, 10 pojkar), födda , från Irak, Afghanistan, Vietnam, Thailand, Egypten, Uganda, Algeriet, Somalia, Gambia, Peru och Ryssland, från 0 år i skolan fullständig skolbakgrund Vistelsegrund: uppehållstillstånd (flyktingar, anhöriga) och asylsökande (ett antal ensamkommande) Ankomst till Sverige: , 1-6 terminer i FBK medeltal: 3 terminer Tre nedslag under ett års tid möjlighet till uppföljning från åttan till nian, nian till gym Etnografisk studie - deltagande observation och intervjuer (#61) Teoretiskt perspektiv: kritiskt fenomenologiskt perspektiv Hur upplever nyanlända elever villkoren för social inkludering och lärande i deras levda övergångar inom det svenska skolsystemet?

6 Upplevelser av FBK (modtageklasser) Social trygghet: en plats att vila på, vänner och tillitsfull kontakt med lärare, frihet att vara som man vill, ex: I FBK vill man läsa högt, får applåder Pedagogisk kvalitet: möjlighet till kunskapsutveckling i svenska, gav basen i pyramiden, läraren kan förklara så att man förstår Men övergripande mål är att komma vidare till ordinarie klass/almenklasser Pedagogiska skäl (större utbud av fagundervisning, fortsatt utveckling av tidigare kunskaper, få betyg, återuppta sin utbildningskarriär, mer utmanande, få tillgång till svensktalande kontext) Sociala skäl (bli en av alla andra, bevisa sin förmåga till lärande, lära känna svenska elever) Mike: Jag vill vara i hemskolan som alla andra elever

7 Elevröster om relationen modtage/almene klasser Shakar: Nackdelen i [förberedelseklass] är att dom läser bara tre ämnen, aa så är det, men om man läser i [hemskolan] här, då får man, alltså man har 16 ämnen. Då kan man få höra mer svenska språket, istället för där i [förberedelseklass]. Då kan man få lära sig bättre svenska. Eller här alla eleverna pratar svenska men där kanske två elever som kommer i samma land, dom pratar på sitt språk. Här man är tvungen att prata svenska. Yasmin: Det som är bra här är att man förbereder sig till att vara som dom andra typ när man går dit. Man känner sig inte mindre än dom, för man har ju lärt sig språket och allting och innehåll. Det som är dåligt är att jag kommer tappa två år. Carolina: Jag trodde att jag klarar [förberedelseklass] och sen gå till riktig svensk klass. De sa no, jag måste gå med invandrare en gång till [i språkintroduktion på gymnasiet]. Jag sa ok. Farideh: Jag tänkte det var, att det var för mycket, att jag hade varit [förberedelseklass] mycket länge, och jag har lärt mig mycket. Kunde. Så jag ville flytta hit. ( ) Och några, många ar frågat mig också, mina kompisar dom bara hur länge har du varit? Jag har varit här snart fyra år Och jag går fortfarande till [förberedelseklass]. Alltså, dom har tänkt att, kanske jag trodde att dom skulle tänka att min hjärna funkar inte. Alltså lärde mig snabbt, nåt sånt. Jag ville börja hemskolan som de andra Yusuf: Jag vill börja som alla folk. Alla går i vanlig klass. Jag vill inte gå i FK, skämmigt. -Va sa du? Det är skämmigt. -Skämmigt, ok. Varför är det skämmigt? När man är ny man kan inte nånting. Jämförande språk: invandrare/svensk; riktig/oriktig; vanlig/ovanlig Statusskillnader: Modtageklasser signalerar brist på kunskap, invandrarskap och avvikelse Upplevd distans/gränsdragning och särbehandling (ej laptop, ej idrott, maten tar slut) Modtageklasser: liminal period/plats där eleven förbereder sig för att uppfylla båda sociala och pedagogiska villkor för övergång till ordinarie system

8 Efter övergång till almene klasser Stor omställning pedagogiskt: undervisning i almene klasser blir ofta svår att följa Bristande anpassning för andraspråksinlärare (behovet av att förklara fagsproget ), lärare pratar fort, många ord som man inte förstår efterfrågar ordentliga genomgångar Strategier för att följa med: titta på andra, översätta själv, fråga FBK läraren Begränsad möjlighet att använda modersmålet i almene klasser Riskerar att leda till trötthet och osäkerhet (cf. Parzyk 1999) Ali: När jag sitter i svenska lektionen eller engelska, jag känner dåligt. För jag fattar inte mycket. Jag förstår inte mycket. Det är jättejobbigt. Min hjärna snabbt trött. Vad heter det. Trött. Snabbt. Jag somnar snabbt. Ali: Om dom förklarar mycket, jag förstår mycket. Dom förklarar ingenting, jag förstår ingenting. Ja precis, man måste förklara mmm. Till exempel, en bil som kör 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går i skolan 9 år. Vi går till exempel eh 2 år. Sen läraren använder samma hastighet. Det går inte samma hastighet hela tiden. Förstår du? Bra med succesiv övergång i starka ämnen Ses som en tröskel att ta sig över inte alla som vill gå över när de förstår vad det innebär - trodde aldrig jag skulle klara det, kunde ingenting, fattade ingenting om de inte hjälpte mkt

9 Efter övergång till almene klasser Mindre social trygghet - grupperingar, killar som retas, lärare säger inte alltid ifrån, ensamhet, ordningsproblem, trodde alla var snälla här, trycker ner de nya som kommer, gör att det är svårt att koncentrera sig på att lära sig Tillgång till svensktalande vänner blir svårare än förväntat (paradoxalt nog särskilt i den monolingvistiska S-skolan) Osäkra situationer korridoren, matsalen, idrott, läsa något inför klassen Tillvaro på marginalen Placering i klassrummet sidorna, längst fram, längst bak, ofta ensamma Tyst tillvaro vågar inte alltid ställa frågor, vill inte visa att man inte förstår Tona ner allt som är utmärkande (modersmålet, namn) Bristparadim som även dominerar elevernas tänkande tänkte att jag inte kunde någonting, att de var duktigare än mig ; ens eget ansvar att lära sig språket osv. - skyller sig själv för misslyckande Relationen social utveckling-kunskapsutveckling

10 Elevröster om övergången Farideh: Det blev inte som jag tänkte. Ja. Nej. Det är inte lika vad jag tänkte att det kommer bli här. Jag trodde det var annorlunda än [förberedelseklass]. Det är det men inte som [förberedelseklass]. Det är värre tror jag. På vilket sätt, förklara Jag vet inte. Ämnena är svåra och klassrummet på eleverna typ dom alltså dissar varandra, inte pratar. Alltså alla är inte kompisar typ så. Det finns flera grupp och jag gillar inte, typ nåt sånt. Det är inte samma sak som [värdskolan] och hit, [förberedelseklass] och hit. [Förberedelseklass] var alla det fanns ingen grupp grupp typ så. Alla hade grupp tillsammans, ingen dissade varandra. Här finns det flera elever som inte gillar varandra. Mmm. Och hur är dom mot dig eleverna? Eh eh några retas ibland. Men ändå jag skiter i, jag lyssnar inte på dom. Aa. Angelina: Välkommen till Sverige, du kommer och lära dig svenska, och det är jättesvårt, jättejobbigt med eleverna Fortsätter att söka stöd i modtageklasser 1a intervjun med Lilian: Ja men då undrar jag, hur trivs du i [förberedelseklassen]? Det känns som att jag förlorar hjärtat när jag kommer till [förberedelseklassen], jag är så glad, jag känner på en lättnad, och jag känner väldigt skönt att komma dit, klass. Och när jag går till andra klassen, då känner jag som om jag sitter på glöden. Inte en stol utan det känns som om det brinner, trivs inte så bra. Nej. Det känns som om jag försöker, jag försöker kämpa på för att kunna lära mig språket, för att kunna umgås med dom så, men jag vet inte riktigt, för jag tycker inte att det går, det går inte så som jag vill. 2a intervjun: Mmm, om du får välja tre ord för att beskriva hur det är när du går till den stora klassen, eller när du är i den stora klassen, vilka skulle det vara? Vad ska jag göra, rädd, vad kommer jag och prestera. Tack, ja va bra. För då får man en känsla för vad du känner eller tänker när du är där. Och om du skulle välja tre ord för hur det är i [förberedelseklass], vad skulle det vara för ord? Vila, har frihet, kan göra vad man vill, man är inte bunden, och har kompisar i klassen, att man känner att man har någon, att man inte är ensam. Mmm. Är det nåt som har förändrats i skolan sen vi träffades sist, eller hur har skolsituationen förändrats? Jag har förändrats, inte dom.

11 Bryggor i övergången Olika grad av bryggor i övergång: L-skolan använder profiltid och språkval för fagsprog, nybörjarengelska, vejledning og sprogstøtte på modersmål, lovskola Extra resurser värdefulla men nyanlända blandas med elever med andra svårigheter belastning på ordinarie verksamhet riskerar att göra att stödet till nyanlända urvattnas Eleverna satsar mycket egen tid (lovskola, läxhjälp 4 ggr/vecka) - får jobba hårdare än andra Vejledning og sprogstøtte på modersmål värdesätts när det finns och önskas när det inte finns behövs när svenskan inte räcker till Sociala bryggor lärares möjlighet att styra t.ex. gruppindelning, vikten av att redan känna någon

12 Övergången till språkintroduktion (modtageklasser på gymnasiet) Känslomässig erfarenhet av tid att vara i rörelse/hindrad, relationen föreställd och levd skolkarriär Samma sak igen upplevelse av repetition Ingen vill gå till IVIK [språkintro], det är som FBK förbereder för att gå vidare, man skäms för det, att man inte kan något ; förbereder för att vara som de andra genom språket, lärare beskriver det som ett rött skynke Ingen kan svenska här uppskjutet inträde till det ordinarie, det kodade svenska Inte riktigt eller vanligt gymnasium mål att komma vidare till riktigt gymnasium, saknar kontakt med svensktalande All my dreams go down - önskan om att röra sig framåt, utåt, uppåt; att hinna med och hålla takten, dubbla referenspunkter Upplevelsen av blockering, parallell temporalitet - känslomässiga konsekvenser Stor variation mellan skolorna när det gäller tillgång till alla grundskoleämnen och betyg Hög grad av isolering från övriga gymnasiet - fysiskt, ämnesmässigt, tempomässigt

13 Slutsatser: från inkluderande exkludering till exkluderande inkludering? Levda övergångar som PARALLELLA SKOLLIV Paradigm av åtskillnad (i staden, på skolan), reflekteras på nivån av levd erfarenhet, även efter övergång till det almene systemet, riskerar att bli en tillvaro på marginalen Känslan av liminalitet som eleverna vill utradera genom övergång till det almene ( bli som en av alla andra ) verkar följa dem till den almene klassen Levda övergångar som en AVBRUTEN DÅTID Svårigheter för skolsystemet att ta tillvara elevernas resurser (t.ex. modersmålet), också en existentiell dimension (upprepade övergångar) Levda övergångar som en UPPSKJUTEN FRAMTID Blockering i den utbildningsmässiga progressionen Inkludering och exkludering är inte ömsesidigt uteslutande Avgöra vad som är verklig inkludering genom att lyssna till elevernas röster! Behov av fogsprog och vejledning og sprogstøtte på modersmål, sociala bryggor!

14 Läs mer Nilsson, Folke, J. (2017). Lived transitions: experiences of learning and inclusion among newly arrived students, Stockholms Universitet Nilsson, Jenny (2012). Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling- med fokus på samverkan, organisation samt undervisningens utformning och innehåll. Skolverket. Nilsson, J. & Axelsson, M. (2013). "Welcome to Sweden?": Newly Arrived Students' Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes. International Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), Nilsson Folke, J. & Bunar, N. (2016). Educational Responses to Newly Arrived Students in Sweden: Understanding the Structure and Influence of Post-Migration Ecology. Scandinavian Journal of Educational Research. Scandinavian Journal of Educational Research, 60(4), Nilsson Folke, J. (2015). Sitting on embers : a phenomenological exploration of the embodied experiences of inclusion of newly arrived students in Sweden. Gender and Education. Advance Online Publication. Nilsson Folke, J. (2015). Från inkluderande exkludering till exkluderande inkludering? Elevröster om övergången från förberedelseklass till ordinarie klasser. I Bunar, N. (red). Nyanlända och lärande, Stockholm: Natur och Kultur

15 Tack för mig! Frågor? Kontakt: Jenny Nilsson Folke, Tel: