Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Transkript

1 Ämnesprov, läsår 2016/2017 Biologi Bedömningsanvisningar Årskurs 9 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- sekretesslagen. Detta prov återanvänds av Skolverket t.o.m

2 Kontaktuppgifter Frågor om utformningen av innehållet i provet i biologi i årskurs 9 kan ställas till följande personer vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet: Anna Lind Pantzare (Projektledare), anna.lind.pantzare@umu.se Patric Åström (Provansvarig), patric.astrom@umu.se Jennie Holmgren (Administratör), jennie.holmgren@umu.se Frågor om provets genomförande kan ställas till den ansvariga för provet i biologi i årskurs 9 på Skolverket: Jens Anker-Hansen (Undervisningsråd), Skolverket, Stockholm jens.anker-hansen@skolverket.se Frågor om beställningar utskick av provmaterialet kan ställas till tryckeriet: Exakta Print, np.bestallning@exakta.se

3 Innehållsförteckning 1. Allmän information om bedömningen betygssättningen av provet i biologi i årskurs Bedömningsanvisningar... 9 Delprov A1 Bedömningsanvisning...9 Delprov A2 Bedömningsanvisning...16 Delprov A3 Bedömningsanvisning Instruktioner för sammanställning till ett provbetyg Instruktioner för inrapportering av provresultat Kopieringsunderlag webbmaterial Kopieringsunderlag Kopieringsunderlag

4 INLEDNING Inledning På uppdrag av regeringen ansvarar Skolverket för samtliga nationella prov. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig rättvis bedömning betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå på nationell nivå. De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kurs- ämnesplanerna en ökad måluppfyllelse för eleverna. Det är rektorn som ansvarar för organisationen omkring provet på skolan för att leda fördela arbetet. Läsanvisning Det här häftet ska användas vid bedömningen betygssättningen av det nationella provet i biologi i årskurs 9. Häftet består av 5 kapitel. Inledningsvis finns allmän information om bedömningen betygssättningen av provet (kapitel 1). Sedan följer anvisningar för att bedöma elevernas prestationer på de olika delproven, A1, A2 A3 inklusive exempel på bedömda elevlösningar (kapitel 2). Därefter finns ett kapitel med instruktioner för sammanställningen till ett provbetyg (kapitel 3) ett kapitel med instruktioner för inrapportering av provresultat (kapitel 4). Det avslutande kapitlet innehåller kopieringsunderlag samt hänvisningar till webbmaterial (kapitel 5). 4

5 ALLMÄN INFORMATION 1. Allmän information om bedömningen betygssättningen av provet i biologi i årskurs 9 Ämnesprovet i biologi Uppgifterna i provet består huvudsakligen av två uppgiftstyper: kortsvarsuppgifter långsvarsuppgifter. Varje uppgift i provet har utformats för att ge eleverna möjlighet att visa vad de kan i förhållande till en förmåga i förhållande till en eller flera betygsni åer. Varje uppgift i provet har markerats med en symbol där vita rutor visar vilka belägg för kunskap som uppgiften ger möjlighet att visa. Om till exempel en uppgift har denna symbol bredvid sig betyder det att elever kan visa att de kan använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk ekologisk hållbarhet på E-nivå på C-nivå. Bedömningsmodellen Avsikten med den modell för bedömning som det nationella ämnesprovet utgår från är att eleverna på ett tydligare sätt ska få veta vilka belägg för kunskaper de visat på provet. För en mer utförlig beskrivning av den modell för bedömning som tillämpas i de nationella ämnesproven i biologi, fysik kemi hänvisas till häftet Lärarinformation. Bedömningsarbetet går övergripande ut på att avgöra i vilken mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskraven. För att underlätta detta arbete finns Kopieringsunderlag 1, Sammanställning av elevresultat. Detta resultatformulär är utformat som en matris där varje rad beskriver en förmåga varje kolumn en betygsnivå. Till kortsvarsuppgifterna anges de korrekta svaren i bedömningsanvisningarna till respektive uppgift. Till långsvarsuppgifterna anges i bedömningsanvisningen till varje uppgift till att börja med en kortfattad beskrivning av vad som krävs för varje belägg, det vill säga en beskrivning av vad ett godtagbart svar ska innehålla. Se förklarande figur på nästa sida. Till de flesta uppgifterna finns också ett eller flera exempel på elevsvar hur det eller de bedömts. Elevsvaret ska uppfattas som en lägstanivå för ett godtagbart svar. Till en del elevsvar finns också en bedömningskommentar som anger vad det är i elevsvaret som ger belägg för att svaret motsvarar kunskapskravet. Dessa elevsvar ska endast ses som en stöd i bedömningsarbetet inte som ett facit - elevernas svar kan se olika ut trots det motsvara samma kravnivå. 5

6 ALLMÄN INFORMATION Hur är bedömningsanvisningarna strukturerade? Bedömningsanvisningen till varje uppgift deluppgift består av en tabell med en till tre kolumner beroende på hur många olika belägg som är möjliga att visa i uppgiften. Intensiteten på bakgrundsfärgen är olika i kolumnerna. Intensiteten visar kravnivån där lägst intensitet (svagaste färgen) visar den lägsta kravnivån. Överst i varje bedömningsanvisning finns en beskrivning av vad elevsvaret ska innehålla för att visa belägg för respektive kravnivå. För att konkretisera kravnivåerna finns till de flesta uppgifterna dessutom ett eller flera exempel på elevsvar. Elevsvaren som redovisas är antingen svar som nätt jämnt motsvarar respektive kravnivå eller svar som inte visar något belägg. Elevsvaren som visar belägg ska alltså uppfattas som en lägstanivå för ett godtagbart svar. Till en del elevsvar finns också en kommentar som anger vad det är i elevsvaret som gör att svaret visar, eller inte visar, belägg. I varje kolumn finns en matris med kryss som visar kravnivån på vilken plats i resultatsammanställningen som läraren ska markera belägget som eleven visat. Läs igenom hela bedömningsanvisningen för respektive uppgift inför bedömning av varje uppgift. 6

7 ALLMÄN INFORMATION Sambedömning av provet i biologi i årskurs 9 För att skapa goda förutsättningar för en likvärdig rättvis bedömning av provet kan man arbeta med sambedömning. Detta innebär att lärare tillsammans diskuterar bedömer elevprestationer utifrån bedömningsanvisningarna. Sambedömning kan organiseras på olika sätt, till exempel genom att lärare bedömer elevers prestationer tillsammans eller genom att de diskuterar bedömningen gemensamt i efterhand. Sambedömning kan, förutom att bidra till likvärdighet, också utveckla lärares bedömarkompetens. Sammanställning av elevresultat När eleven har genomfört provet noteras resultaten i Formulär för sammanställning av elevresultat som finns i kapitel 5. Syftet med formuläret är att underlätta för läraren att sammanställa rapportera in elevens resultat. Det kan också användas vid samtal med eleven om provresultatet. Sammanställning till ett provbetyg När samtliga delprov är genomförda ska resultaten summeras till ett provbetyg. Information om hur summeringen går till finns i kapitel 3 7

8 ALLMÄN INFORMATION Bedömning av resonemang I flera av delproven ingår uppgifter där eleven ska föra resonemang. Bedömningen av resonemangen utgår från samma principer oavsett uppgift. Det som ska bedömas är resonemangens djup (flera led) bredd (flera aspekter eller perspektiv). Djup Resonera i flera led handlar om att bygga naturvetenskapliga motiveringar i flera steg kring konsekvenser eller effekter kan skri as som leder till, leder i sin tur till. Som led räknas påståenden eller argument som eleven själv lägger till. De ska vara naturvetenskapliga, korrekta inte för allmänt hållna. Bredd Att resonera utifrån flera aspekter eller perspektiv handlar om att ge flera exempel på konsekvenser eller effekter kan skrivas som å ena sidan å andra sidan, eller en fördel är en nackdel är eller en begränsning är. 8

9 ALLMÄN INFORMATION 2. Bedömningsanvisningar I det här kapitlet finns bedömningsanvisningar för hur respektive uppgift i provet ska bedömas. Läsanvisning Läs igenom hela bedömningsanvisningen för respektive uppgift inför bedömningen av uppgiften. Instruktioner för bedömning av delprov A1, A2 A3 Innan bedömningen av delproven bör läraren läsa igenom kapitel 1 i bedömningsansvisningen. 1. Eleven har valt två av de korrekta alternativen A, C F. Eleven har valt de korrekta alternativen A, C F. 2a. Eleven uppger att träning eller kost kan bidra till skillnaden mellan enäggstvillingars muskelmassa. 1: Den ena kvinnan har kanske tränat, t.ex. sprungit, mera därför har hennes muskler blivit större starkare. 2: Den ena kvinnan har ätit mera proteinrik mat än tvillingsystern hon har kunnat bygga upp sina muskler bättre. 9

10 BEDÖMNINGSANVISNINGAR 2b. Eleven beskriver hur arv eller miljö har betydelse. 1: Ja, för dem har olika pappor. 2: Om de äter tillräckligt så borde båda pojkarna kunna få lika mycket muskler. Eleven förklarar hur arv eller miljö har betydelse. Det behöver inte bli skillnad fastän de har olika gener, eftersom de har olika pappor. Eleven förklarar hur arv miljö har betydelse. Det beror väl också på vilka papporna är åt de två barnen vilka gener de har. Jag tror dock att det inte går att förutse något sådant eftersom muskelmassan är något man tränar upp inte något man ärver. 3. Korrekt svar: 1:B 2:D 3:A 4:C 10

11 BEDÖMNINGSANVISNINGAR 4. Eleven beskriver att andningssystemets roll eller cirkulationssystemets roll är att transportera syre till eller koldioxid från kroppens celler. 1: Hjärtat pumpar blod upp till lungorna hämtar syre. 2: Hjärtat pumpar runt syrerikt blod. Eleven förklarar att andningssystemets roll cirkulationssystemets roll är att transportera syre till eller koldioxid från kroppens celler. Blodet tar upp syret från lungorna. I cellerna byts syre ut mot koldioxid som blodet sedan transporterar till lungorna. 5. Eleven har valt tre av de korrekta alternativen B, C, E H. Eleven har valt de korrekta alternativen B, C, E H. 11

12 BEDÖMNINGSANVISNINGAR 6. Eleven beskriver ett samband mellan miljögifter i fisk havsörn. Om det finns en massa gift i fisken som havsörnen äter så blir den ju också förgiftad. Eleven förklarar ett samband mellan miljögifter, näringskedja havsörn. Om gift släpps ut i havet så får småfisk i sig det. Sen så äter större fisk småfisken sist så äter havsörnen större fisken får i sig giftet. Eleven förklarar ett samband mellan miljögifter, näringskedja anrikning/bioackumulation hos havsörn. Då gift släpps ut i havet så kan småfisk få i sig miljögiftet så sprids det vidare i näringskedjan. Havsörnen får i sig mest miljögift eftersom den är högst upp i näringskedjan. Örnen får i sig miljögift blir förgiftad. Bedömningskommentar till exemplet: Svaret visar inte belägg eftersom eleven endast beskriver sambandet mellan miljögifter havsörn. 12

13 BEDÖMNINGSANVISNINGAR 7. Eleven uppger en fördel med kondom eller p-piller en nackdel med kondom eller p-piller. Kondom skyddar mot könssjukdomar, men det gör inte p-piller. 8. Eleven resonerar i ett led kring en konsekvens. Resonemangen kan handla om användning av naturresurser, påverkan på växthuseffekten, djurhållning eller ekosystemtjänster. Eleven resonerar i ett led kring en konsekvens i ett led kring en annan konsekvens eller i två led kring en konsekvens. Eleven resonerar i ett led kring en konsekvens i två led kring en annan konsekvens. Se generella principer för bedömning av resonemang i bedömningsanvisningen, s.8. 13

14 BEDÖMNINGSANVISNINGAR 9. Eleven uppger en möjlighet eller en risk med dagens användning av antibiotika. Antibiotika räddar många liv. Eleven uppger en möjlighet eller en risk med dagens användning av antibiotika förklarar utifrån möjligheten eller risken betydelsen för människors levnadsvillkor. Eftersom vi tar antibiotika hela tiden så kommer ju bakterierna lära sig hantera det då kanske människor dör av lunginflammation igen. Eleven uppger en möjlighet en risk med dagens användning av antibiotika förklarar utifrån möjligheten risken betydelsen för människors levnadsvillkor. Antibiotika räddar många liv eftersom det behandlar infektioner. I med fler fler bakterier blir resistenta mot antibiotika kommer det att bli svårare att behandla infektioner. 14

15 BEDÖMNINGSANVISNINGAR 10. Eleven beskriver delar av Darwins evolutionsteori med hjälp av två av de fyra begreppen arv, variation, urval eller tid. Eftersom de djuren av en art som har bäst egenskaper överlever kan föröka sig, därefter får avkommor med samma bra egenskaper som också kan överleva längre än djuren med sämre egenskaper. Eleven förklarar delar av Darwins evolutionsteori med hjälp av tre av de fyra begreppen arv, variation, urval eller tid. Arter utvecklar nya egenskaper genom mutationer som innebär en plötslig förändring i arvsmassan. Dessa nya egenskaper kan göra den individen bättre anpassad för miljön den lever i, vilket ger den större chans att överleva föröka sig då föra dessa egenskaper vidare, vilket i slutändan kan göra att arten har fått nya egenskaper. Eleven förklarar Darwins evolutionsteori med hjälp av alla begreppen arv, variation, urval tid. När olika djur förökar sig sker det förändringar i generna hos avkomman. De djur som är bäst anpassade till miljön överlever. Dessa djur för sedan vidare dessa egenskaper till nästa generation, som för vidare det till nästa generation så fortsätter det. Avkomman ärver egenskaper från sina föräldrar. Bedömningskommentar till exemplet: Svaret visar inte belägg eftersom eleven enbart har upprepat information ur uppgiften. 15

16 BEDÖMNINGSANVISNINGAR Delprov A2 Bedömningsanvisning 11. Eleven argumenterar genom att resonera i ett led utifrån ett organsystem. Resonemangen kan handla om rörelsesystemet, matspjälkningssystemet, cirkulationssystemet, signalsystemet eller hormonsystemet. Eleven argumenterar genom att resonera i två led utifrån ett organsystem eller genom att resonera i ett led utifrån två organsystem. Eleven argumenterar genom att resonera i två led utifrån ett organsystem genom att resonera i ett led utifrån ett annat organsystem. Se generella principer för bedömning av resonemang i bedömningsanvisningen, s.8. Man mår bättre, man får bättre hälsa. Bedömningskommentar till exemplet: Svaret visar inte belägg eftersom resonemanget är för allmänt hållet. 16

17 BEDÖMNINGSANVISNINGAR 12a. Eleven uppger en naturvetenskaplig fördel med genmodifierade livsmedel utifrån texten. 12b. Eleven resonerar kring ett perspektiv. Eleven resonerar kring två perspektiv. Exempel på perspektiv kan vara vem som har publicerat texten, hänvisning till andra källor/ forskning, syfte med texten eller tidpunkt för när texten är publicerad. Texten är ganska ny, vilket gör den trovärdig. Något som stärker texten är att skribenten är en näringsfysiolog, han arbetar alltså med ämnet är en expert. Texten är också trovärdigare eftersom den har både fördelar nackdelar. Bloggen tror jag på. Bedömningskommentar till exemplet: Eleven visar inte belägg eftersom den endast uppger att den litar på texten. 17

18 BEDÖMNINGSANVISNINGAR 13a. Eleven tar ställning för kompostering eller rötning av matavfallet. Jag tycker att kommunen ska röta matavfallet. 13b. Eleven resonerar kring en fördel i ett led eller en nackdel i ett led. Resonemangen kan handla om användning av naturresurser, påverkan på växthuseffekten eller påverkan på ekosystemet. Eleven resonerar kring två fördelar i ett led en nackdel i ett led eller en fördel en nackdel där ett av resonemangen är i två led det andra i ett led. Eleven resonerar kring två fördelar en nackdel där två av resonemangen är i två led det tredje i ett led. Se generella principer för bedömning av resonemang i bedömningsanvisningen s.8. 18

19 BEDÖMNINGSANVISNINGAR 13c. Elevtexten innehåller följande 13a. Elevtexten innehåller följande 13a. Elevtexten innehåller följande 13a. 13b. 13b. 13b. är enkel till största del uppbyggd av ett vardagligt språk. är utvecklad till viss del uppbyggd av ett naturvetenskapligt språk. är välutvecklad till största del uppbyggd av ett naturvetenskapligt språk. Titta på elevsvaren utifrån: Avvägd balans mellan detaljer helhet. T.ex. resonemang om påverkan i ett lokalt sammanhang till dess påverkan på global nivå. Frekvens precision av för sammanhanget naturvetenskapliga begrepp. T.ex. ju fler relevanta begrepp som används med precision i resonemanget, desto högre kvalitet. Exempel på, för uppgiften, innehåll som inte är relevant är t.ex. ekonomiska aspekter. 19

20 BEDÖMNINGSANVISNINGAR Delprov A3 Bedömningsanvisning 14a. Eleven skriver en hypotes kring hur en av faktorerna temperatur eller fuktighet påverkar mögeltillväxten på bröd, med en naturvetenskaplig motivering. Jag tror att mycket fukt gör att bröd möglar snabbare eftersom mögelsvampar behöver vatten för att växa. 20

21 BEDÖMNINGSANVISNINGAR 14b. Eleven uppger att: Eleven uppger även: Eleven uppger även: brödskivor eller brödbitar ska undersökas. temperatur eller fuktighet ska undersökas. att temperatur fuktighet ska undersökas. mögeltillväxt på brödet ska undersökas. Jag tar fram två bröd, så lägger jag ett i kylen ett i brödkorgen ser var det blir mest mögel. en strategi för att undersöka temperatur eller fuktighet samtidigt som den faktor som inte undersöks hålls konstant. att mögeltillväxten på brödet ska undersökas vid en bestämd tidpunkt t.ex. efter en vecka. Jag tar två brödskivor fuktar en av skivorna lägger i en påse den andra lägger jag bara i en annan påse. Påsarna får ligga på bordet. Jag tittar på skivorna efter en vecka för att se om det har börjat mögla. en strategi för att undersöka temperatur fuktighet samtidigt som den faktor som inte undersöks hålls konstant. att mögeltillväxten på brödet ska undersökas med ett regelbundet tidsintervall t.ex. varje dag. Jag tar tre bröd. Jag lägger ett på bänken kollar temperaturen genom att stoppa ett i kylen. Jag undersöker fukten genom att stoppa ett i badrummet. Sen tittar jag på bröden varje kväll innan jag lägger mig tills jag ser mögel på minst två av bröden. 21

22 INSTRUKTIONER FÖR SAMMANSTÄLLNING TILL ETT PROVBETYG 3. Instruktioner för sammanställning till ett provbetyg För att kunna ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven nås på skolnivå, på huvudmannanivå på nationell nivå sätts ett sammanvägt provbetyg för varje elev som genomför samtliga delprov. Detta görs i de årskurser där betyg ges. Provbetyget gör det möjligt att göra resultatjämförelser mellan kommuner skolor, liksom jämförelser över tid. Sammanvägningen är en rent teknisk konstruktion den sker enligt olika modeller för olika ämnen. Sammanställningen till ett provbetyg i samband med provet i biologi i årskurs 9 Gränserna för provbetygen har tagits fram med etablerade metoder där verksamma lärare har skattat uppgifternas svårighetsgrad. De gränser som anges för provet bygger på att eleven deltagit i alla fyra delprov, Delprov A1, A2, A3 B. Provbetyg bestäms med hjälp av de gränser som återfinns nedan Gränser för provbetyget i biologi i årskurs 9 E: 15 belägg där beläggen fördelas i alla tre raderna i resultatsammanställningen D: 22 belägg varav 7 belägg på C- eller A-nivå C: 29 belägg varav 12 belägg på C- eller A-nivå B: 34 belägg varav 4 belägg på A-nivå A: 39 belägg varav 6 belägg på A-nivå Resultaten på provet i relation till slutbetyget De nationella proven ska användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kursplanens kunskapskrav. De ska även användas som stöd för betygssättningen. Provresultaten är således en del av betygsunderlaget inför betygssättningen tillsammans med det övriga underlag som läraren har samlat in under läsåret. Beläggsmatrisen ger läraren en möjlighet att urskilja hur eleven har presterat i förhållande till olika delar av kunskapskraven. Provbetyget sammanfattar därefter de kunskaper som eleven har visat i provet. När läraren vid betygssättningen i slutet av terminen tar ställning till en elevprestation som har gjorts vid ett enstaka tillfälle behöver hon eller han vara medveten om att elevens resultat kan ha påverkats av tillfälligheter eller yttre omständigheter kring eleven. Elevens slutbetyg kan alltså av olika skäl bli ett annat än provbetyget. 22

23 INSTRUKTIONER FÖR SAMMANSTÄLLNING TILL ETT PROVBETYG På nationell nivå, huvudmanna- skolnivå används de nationella proven för att göra övergripande analyser av resultat. Detta görs bland annat för att främja en likvärdig betygssättning. I de fall som det finns stora avvikelser mellan provbetyg slutbetyg på klass- eller skolnivå beror detta sannolikt inte på tillfälligheter. Det kan då finnas anledning att göra en analys av varför dessa skillnader finns om betygssättningen på skolan kan anses likvärdig i förhållande till övriga skolor i landet. 23

24 INSTRUKTIONER FÖR SAMMANSTÄLLNING TILL ETT PROVBETYG 4. Instruktioner för inrapportering av provresultat Skolans rapportering av provresultat Elevernas resultat på proven samlas in på nationell nivå. Detta görs för att kunna följa upp utvärdera kvaliteten i svensk skola, för forskning för att kunna utveckla proven. Det är skolans huvudman som är ytterst ansvarig för att resultaten skickas in, efter att samtliga delprov är genomförda. Skolan ska skicka in uppgifter till två olika insamlingar (se nedan). Mer information om insamlingen av provresultat finns på Skolverkets webbsida: Insamling 1 Statistiska centralbyrån (SCB) samlar på uppdrag av Skolverket in information om provresultaten för samtliga elever som gör provet. Informationen om den här insamlingen skickar SCB ut till skolorna via brev. Skolan ska rapportera in provresultaten till SCB senast den 18 juni Insamling 2 Provgruppen vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, som konstruerar provet på uppdrag av Skolverket, samlar in ett urval av elevprestationer samt resultat på uppgiftsnivå. De tar också fram en enkät där lärare ombeds lämna synpunkter på provet. Resultaten synpunkterna används för att kvalitetssäkra utveckla provet. Inskickning av elevprestationer Vissa elevprestationer ska skickas in till institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet senast den 18 juni. För elever med födelsedatum den 6:e 28:e juni samt 6:e 28:e oktober ska följande skickas in: Delprov Delprov A1, A2, A3, B Övrigt Provmaterial att skicka in per elev Kopia av bedömda elevsvar. Kopia av ifyllt Formulär för sammanställning av elevresultat (finns i kapitel 5 Kopieringsunderlag webbmaterial i Bedömningsanvisningar). 24

25 INSTRUKTIONER FÖR SAMMANSTÄLLNING TILL ETT PROVBETYG Umeå universietet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Nationella prov, ÄP9 Att: Jennie Holmgren Umeå Digital inrapportering av resultat Vissa elevresultat ska rapporteras in digitalt senast den 18 juni. Inrapporteringen ska ske för de elever som är födda den 6:e, 11:e 28:e. Rapportera in resultaten så här: Gå in på Klicka på länken Resultatinsamling ÄP under rubriken Aktuellt längst upp på sidan. Klicka på länken Skapa ett konto Ange kodnyckeln nys17pe Välj ämne registrera elevresultaten Fyll i lärarenkäten Klicka på länken Avsluta för att avslulta återrapporteringen 25

26 KOPIERINGSUNDERLAG OCH WEBBMATERIAL 5. Kopieringsunderlag webbmaterial I det här kapitlet finns följande kopieringsunderlag att använda vid genomförandet bedömningen av proven. Kopieringsunderlag 1: Formulär för sammanställning av elevresultat Det här underlaget används för sammanställning inrapportering av en elevs resultat. Underlaget kan också användas vid samtal med eleven om provresultatet. Kopieringsunderlag 2: Noteringsunderlag till delprov A2 Övrigt webbmaterial Kopieringsunderlag 1: Sammanställning av elevresultat finns även att hämta på webbplatsen 26

27 KOPIERINGSUNDERLAG 1: FORMULÄR FÖR SAMMANSTÄLLNING AV ELEVRESULTAT Formulär för sammanställning av elevresultat Det nationella provet i biologi i årskurs 9, 2016/2017 I det här formuläret noteras elevens resultat på provet. Utöver det görs här också en summering till ett provbetyg. Elevens namn: Skola: Födelsedatum: Klass eller grupp: E C A Förmågan att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk ekologisk hållbarhet a 12b 13a 13b 13c 11 12b 13b 13c 11 13b 13c Förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi. 14b 15 16a 16b 16c 14a 14b 15 16b 16c 14b 16b 16c Förmågan att använda biologins begrepp, modeller teorier för att beskriva förklara biologiska samband i människokroppen, naturen samhället. 1 2a 2b b b Provbetyg: Provbetyget i formuläret sammanfattar de kunskaper som eleven har visat i det nationella provet. Slutbetyget behöver inte vara detsamma som provbetyget eftersom slutbetyget grundar sig på alla kunskaper som eleven har visat i ämnet. Läs mer om detta under rubriken Resultaten på provet i relation till slutbetyget på sidan 22 i häftet Bedömningsanvisningar. 27

28 KOPIERINGSUNDERLAG 2: NOTERINGSUNDERLAG TILL DELPROV A2 Kopiera använd som protokoll vid bedömning av 13a-c. För över resultatet till resultatsammanställningen efter bedömning av 13a-c. Elev: 13a 13b 13c Elev: 13a 13b 13c Elev: 13a 13b 13c Elev: 13a 13b 13c Elev: 13a 13b 13c 28

29

30

31

32 Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Skolverket