1997: Europeiska investeringsbanken introducerar handiingsprogram for att skapa jobb och ökar sitt stöd till EMU

Transkript

1 E U R O P E I S K A N V E S T E R I N G S B A N K E N 4 BEH EIB 1958# ^ J998 Ht EIB BULLETINEN Nr 96 ISSN DEN EUROP/tlSKE INVESTERINGSBANK EUROPÄISCHE INVESTITIONSBANK ΕΥΡΩΠΑΪΚΗ ΤΡΑΠΕΖΑ ΕΠΕΝΔΥΣΕΩΝ EUROPEAN INVESTMENT BANK BANCO EUROPEO DE INVERSIONES BANQUE EUROPEENNE D'INVESTISSEMENT BANCA EUROPEA PER GLI INVESTIMENTI EUROPESE INVESTERINGSBANK BANCO EUROPEU DE INVESTIMENTO EUROOPAN INVESTOINTIPANKKI EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN 1997: Europeiska investeringsbanken introducerar handiingsprogram for att skapa jobb och ökar sitt stöd till EMU f Under 7997 ö/cade Europeiska irìvesferingsbanken sitt stöd tili ekonomisk och social sammanhàllnirìg i Europa inför starten av den ekonomiska och inonetära Unionen. Φ ßanicen introducerade ett särskilt handlingsprogratri för att främja sysselsättningsskapande investeringar i syfte att stödja Europeiska unionens tillväxt- och sysselsättningspolitik och ökade sin finansiering tili viktiga omraden som regional utveckling och transeuropeiska nät. Utiàningen ökade nied 73% tili 26,2 miljarder ecu (varav 23 tniljarder ecu / EU-länderna). Upplôningen pà kapitalinarknaderna uppgick till 23 trtiljarder, vilket bekräftar EIB:s ställning som världens största icke-statliga làntagare. "Tvà αν bankens huvudmalsättningar under 1997 har varit att öko vor verksamhet för att hjälpa Europeiska Unionen att framgangsrikt förbereda införondet αν den ekonomiska och monefära Unionen och den gemensamma valutan samt att bereda vagen för unionens utvidgning. Vi reagerede snabbt och ρά ett praktiskt satt ρά resolutionen om tillväxt och sysselsättning frön Europeiska râdets mòte i Amsterdam i juni genom Introduktionen αν vôrt Amsterdcm-handlingsprogram (ASAP). Genomförandet αν programmet är nu ρά god vög genom att betydande Ιάη redan har tecknats inom omradena hälsa och utbiidning och genom att ett särskilt "fönster" för riskkapital för snabbväxande och teknikorienterade sma och medelstora företag inrättats." "Vi har samtidigt inrättat en särskild finansieringsordning inför anslutningen för att förstärka processen att närmare integrerà lönderna i Central- och Osteuropa samt Cypern, vilka är kcndidatlönder för fromtida medlemskap i Europeiska Unionen. Denna finansieringsordning kommer att fördubbia omfattningen αν bankens finansiering αν viktiga investeringar i dessa lander och kommer ρά ett betydande satt hjälpa dem att höja och anpassa nivân ρά deras infrastruktur och industri till Europeiska unionens standard." "Det glöder mig att banken künde pâvisa sin flexibilitet och kapacitet att reagera snabbt genom att stalla betydande belopp i form αν katastrofhjälp och Ιάη till förfogande för ateruppbyggnadsarbeten i de EIB-s oresident och omraden som allvarligt skadades vid översvämningarna i Tyskiand, sfyrelseordförande Sir Brian Unwin Polen och Tjeckien." presenterade resultatet för 1997.

2 EUROPEISKA N V E S T E R I N G S B A N K E N ^^^^^^^^m^^^^^^^^^wsmif/m'isam^^^s^^^^mm'mi'^^^^^^^^mt^mms:'. HUVUDPUNKTER UNDER 1997 Introduktion αν det treariga Amsterdam-hondlingsprogrammet som syftar tili investeringar inom hälsa, utbiidning, miljöskydd och stodsförnyelse, nya riskkapitalfonder för snabbväxande och innovativa sma och medelstora företag samt ytterligare stöd tili stora infrostruktursatsningar. EIB:s handiingsprogram för tillväxt och sysselsättning förväntas genererà ytterligare 10 miljarder ecu i utiâning. Τνά tredjedelar αν EIB:s finansiering inom EU gick tili utveckling αν mindre gynnade regioner. Fortsatt stärkt stöd govs till transeuropeiska nät och andrà infrastrukturprojekt med 9,5 miljarder ecu i utiâning. Särskild vikt lades vid finansiering αν partnerskop mellan den offentliga och privata sektorn och privata finansieringsinitiativ. Nya utianingsmandat för bankens verksamhet utonför EU godkändes tili ett belopp αν mer an 7 miljarder ecu för de kommande tre aren. Ytterligare 3,5 miljarder ecu för den finansieringsordning som kan nyttjas inför anslutningen kommer att fördubbia utiàningen i tio lönder i Central- och Osteuropa samt Cypern under de närmaste tva aren, Etablering αν en ny upplâningsstrategi med syfte att stödja den framtida euron med 6 miljarder ecu i referensemissioner i euro och euroinriktade emissioner. Frömjande αν upplaning ρά kapitalmarknaderna i Central- och Osteuropa, FINANSIERING INOM EUROPEISKA UNIONEN Europeiska investeringsbanken lanade ut ett rekordstort belopp ρά 23 miljarder ecu, en ökning ρά 10 % jämfört med tidigare ar, tili investeringar som motsvarar 4,7 % αν fasta bruttoinvesteringar i Europeiska Unionen. Mer an tva tredjedelar gick tili att stödja regional utveckling vilket är EIB:s huvuduppgift. Bankens stöd tili ekonomisk och social sammanhâllning och en balanserad utveckling stärktes ytterligare efter att resolutionen om tillväxt och sysselsättning antagits αν Europeiska radet i Amsterdam i Juni genom Introduktionen αν bankens Amsterdam-handlingsprogram (ASAP). EIB fortsatte sitt nära samarbete med banker och företag, med cirka 68 % αν utestôende Ιάη till den privata sektorn. Regional utveckling: Under 1997 ökade utiàningen till 14,4 miljarder ecu (') för investeringar i mindre gynnade regioner i unionen, och inkluderade Miljö och αηηαη infrastruktur 4023 Industri, jordbruk och ijänster 3035 Regional utveckling (miljorier ecu) Energi 992 Transport 4442 för första gangen den arktiska regio- Telekommunikation 1879 nen. Utiàningen i de fyra sammanhällningsländerna (Grekland, Spanien, Irland och Portugal) uppgick tili 4 miljarder ecu. Utiàningen till regionalutveckling i Belgien, Finland, Sverige och Förenade kungariket ökade markant. DE DK Asien och Latinamerika Central- och Osteuropa _ Medelhavsländerna AVSländerni Sydafrika Övriga EIB:s utiâning 1997: 26,2 miljarder ecu Geografisk fördelning αν tecknade Ion 1997 Banken stolide ocksa ett katastrofhjälpspaket tili förfogande för ateruppbyggnadsarbeten i de regioner i Tyskiand, Polen och Tjeckien som drabbades αν översvämningarna under sommaren. Paketet omfattar 1,5 miljoner ecu i bidrag som omedelbart översvämningsbistând och 500 miljoner ecu i Ιάη för ateruppbyggnad αν infrastruktur som skadats αν översvämningarna. Transeuropeiska nät (TEN): Sammanlagt gick 5,8 miljarder ecu till invester- Projekt utanför EU αν europeiskt intresse (') Eftersom vissa finansieringar uppfyller fiera mal, skulle en sammanräkning αν rubrikerna vara missvisande. 8 υ ι ι E τ I Ν E Ν

3 E U R O P E I S K A N V E S T E R I N G S B A N K E N ingar i transeuropeiska nät för transport och energi, vilket gör att EIB under de senaste fem aren har lânat ut cirka 38 miljarder ecu till sadana projekt. Under âret gick 1,6 miljarder ecu till prioriterade transeuropeiska nät för transport och 300 miljoner ecu till prioriterade transeuropeiska energinät, som identifierats vid Europeiska râdet i Essen (december 1994). Banken lade särskild vikt vid att stödja partnerskop mellan den offentliga och privata sektorn för transportinfrastrukturprojekt, i enlighet med rekommendationerna frân högnivâgruppen för TEN-projekt i vilken EIB är medlem och Neil Kinnock är ordförande. Exempel pâ dylika partnerskop som finansierats αν EIB under 1997 är den nya Elbetunneln för Hamburg i Tyskiand, Spata-flygplatsen och avsnittet Elefsis-Stravros αν motorvägen Potras-Aten-Tessaloniki i Grekland, Malpensa-flygplatsen i Italien samt utbyggnaden αν M6-motorvägen och Manchesters tunnelbanelinje i Förenade kungariket. Den totala utiàningen för europeiska kommunikationsnät (inklusive TEN-projekt inom transport, energi och telekommunikation och övriga stora infrastrukturprojekt) ökade med 28 % tili 9,5 miljarder ecu. Industri- och tjänstesektorn samt sma och medelstora företag: Over hälften αν det totala beloppet ρά 5,4 miljarder ecu till industri- och tjänstesektorn gick tili storskaliga projekt, med särskild tonvikt ρά investeringar i innovativ teknologi för att störka den europeiska industrins internationella konkurrenskraft. Det rörde sig om fabriker för tillverkning αν motorfordon i Tyskiand och Frankrike, tillverkning αν holvledare i Frankrike, framstöllning αν läkemedel i Danmark, Italien och Frankrike samt en fabrik för TV-skörmar i Förenade kungariket. 2,2 miljarder ecu gick tili sma och medelstora företag bankens ovtol om globala genom Ιάη med partnerbanker och finonsinstitut. EIB beviijade ocksa för första gangen ett Ιάη för att stärka den europeiska filmindustrins konkurrenskraft genom att Ιάηα ut 70 miljoner ecu till PolyGram för produktion och distribution αν europeiska filmer. Miljö: Utiàningen ökade med 23 % tili mer ön 7,2 miljarder ecu, vilket särskilt gick tili projekt inom vottenhontering och stodsförnyelse, samt tili investeringar inom större regionala miljöförbött- Bekämpning αν luftföroreningar 2382 Miljö och livskvalltet Siadsplanering λ 673 (miljoner ecu} Vattenhantering 2707 Avfallshantering och övrigt 446 ringsprogrom som Programmet för tekniskt bistand i Medelhavsomrâdet (METAP) och Ostersjölöndernas gemensamma atgärdsprogram. AMSTERDAM-HANDLINGSPROGRAM (ASAP) Inom sex mâneder efter antogandet αν Europeiska râdets resolution i Amsterdam i juni hade EIB upprättat och börjat genomföra sitt handiingsprogram. Vid slutet αν âret hade detta lett till att lân pâ 2,2 miljarder var under utorbetande för projekt i de för EIB nya arbetsintensiva verksamhetsomrâdena hälsa och utbiidning tillsammans med de första âtogandena under ett särskilt "fönster för smâ och medelstora företag" för finansiering αν investeringar i innovativa och tillväxtorienterade smâ och medelstora företag. Sammanlagt har avtal pâ 880 miljoner ecu redan undertecknats miljoner ecu till projekt inom omradena hälsa och utbiidning och mer an 150 miljoner ecu ur det särskilda "fönstret" för smâ och medelstora företag. "Fönstret" kommer att öka de smâ och medelstora företagens tillgâng till riskkapital, genom att komplettera EIB:s traditionella globale lân som stödjer smâ och medelstora företags verksamhet. Riskfinansiering via "fönstret", vilken inkluderar riskdelning, förlagslan och eget kapital kommer att stödjas med upp tili 1 miljard ecu frân bankens överskott och genomföras i samarbete med banker och finonsinstitut samt Europeiska investeringsfonden (EIF). Banken har redan inrättat en Europeisk finansieringsordning för teknologi med 1 25 miljoner ecu i kapital, som förvaltos αν EIF, för att bidra tili finansieringen αν riskkapitalfonder. Företagens konkurrenskraft Smâ och medelstora företag i bistândsomrâden 824 Smâ och medelstora Ί (miljoner ecu} Internotionell konkurrens och europeisk integration för stora företag _2069 ASAP har ocksa gjort det möjligt för EIB att under öka sin finansiering tili bankens traditionella omraden - stodsförnyelse och infrastruktur för miljö samt transeuropeiska nät - med ytterligare 1,6 miljarder ecu. Som del αν ASAP undersöker EIB ocksa satt att gradvis öka och finjustera stödet tili transeuropeiska infrastrukturprojekt. omraden 1360 i υ ι L E τ I Ν E Ν,- :^Λ -I«3

4 EUROPEISKA Energi: 2,6 miljarder ecu gick huvudsakligen till eldistributionsprojekt och elproduktìon baserat ρά avfallsförbränning samt tili vidare utveckling αν det Hantering och rationell anvöndnir I.e.57 Energimâl (miljoner ecu} Interna resurser 558 jrsifiering αν naturgasinförsel 482 transeuropeiska gasnötet, vilket omfattar gasledningar för transport αν gas frân Norge och Algeriet tili EU:s ledningsnät samt investeringar för rationell energianvöndning i industrin. FINANSIERING UTANFOR EUROPEISKA UNIONEN Totalt 3,2 miljarder ecu stödde investeringar inom ramen för gemenskapens samarbets- och utvecklingspolitik med tredje land. Detta motsvarar en ökning pâ 41 % jämfört med 1996, vilket âterspeglar en ökad utiâning för att hinna i kapp efter förseningen att ηά en överenskommelse om de nya utlâningsmandaten. Under âret pabörjade banken omedelbart sin utiâningsverksamhet under de nya treariga utlâningsmandaten (1997-januari 2000) i Centraloch Osteuropa (3,5 miljarder ecu), Medelhavsomrâdet (2,3 miljarder ecu). Asien och Latinamerika (900 miljoner ecu) och Sydafrika (375 miljoner ecu). Denna utiâning inriktades ρά produktive infrostruktursatsningar och investeringar i sma och medelstora företag. Dar sä vor möjligt finansierades Projekten tillsommans med Europeiska kommissionen och andrà multilaterala finonsinstitut för att maximera effekten αν tillgängliga resurser. Länderna i Central- och Osteuropa: EIB lanade ut cirka 1,5 miljarder ecu i 10 lönder, det största arliga beloppet hittills, vilket gör att EIB:s Ιάη sedan 1990 i Central- och Osteuropa sammanlagt uppgâr till 6,3 miljarder ecu. Utiàningen inriktades ρά gränsöverskridande transportnöt, infrastruktur för energi och telekommunikation, vilka knyter ekonomierna i Central- och Osteuropa närmare bade tili varandra och tili EU. DE TRANSEUROPEISKA NATEN Finansiering i lönderna i Central- och Osteuropa 1997 (miljoner ecu} Globala lân Vattenhantering 804 och övrigt 520 Under de senaste fem âren har EIB stallt 42 miljarder tili förfogande för uppförande αν transeuropeiska transport-, energiöverförings- och telekommunikationsnöt liksom för utbyggnad αν dessa nät tili angränsande lönder, särskilt i Central- och Osteuropa. Insatserna inom Unionen uppgâr till totalt 38 miljarder och utgör nära en tredjedel αν insatserna under perioden. Sammanlagt utgör dessa projekt en total investering pâ over 1 30 miljarder. Sedan 1993 har lân ρά over 30 miljarder godkänts för samtliga transportnöt inom unionen. Αν detta belopp hade lân pâ 1 8,2 miljarder tecknats vid utgângen αν 1 997, vilket motsvarar en ökning med 50 % jämfört med föregäende âr. Energi 70 - Kommunikation 45 Industri och tjänster 47 För uppförande och utbyggnad αν transeuropeiska nät för överföring αν elektricitet och transport αν gas har banken under de senaste fem âren godkänt lân till ett belopp pâ over 5,6 miljarder. Lâneavtal till ett belopp αν 4,3 miljarder hade tecknats vid utgângen αν De prioriterade TEN-projekt som fastslagits αν Europeiska rodet i Essen erhöll under denna period 13,7 miljarder i beviijade lân, varav 1 1,2 miljarder tili transportsektorn och 2,5 miljarder tili energiprojekt. I slutet αν uppgick ingângna lâneavtal till 8,9 miljarder, varav 6,9 miljarder tili transportsektorn och 2 miljarder tili energisektorn. Sedan 1993 har beslut om finansiering pâ sammanlagt 10 miljarder bland annat bidragit att förbättra fasta och mobile telefoninöt i 1 0 lönder i Unionen och 8 lander i Central- och Osteuropa. Medelhavsomrâdet: Ett rekordstort belopp pâ 1,1 miljarder ecu finansierede investeringar i tio lönder utanför EU, frömst inom ramen för Partnerskapet Europa-Medelhavsländerna. Tyngdpunkten lag ρά projekt som frömjade liberaliseringen och privatiseringen αν deras ekonomier samt hjälpte den privata sektorn att omstrukturera och vöxa inför förberedelserna αν det frihandelsomrâde med EU som skall upprättas from till, âr miljoner ecu finansierade samriskföretag inom industrin och investeringar för att främja utvecklingen αν den privata sektorn, däribland finansieringsordningar för 4 iiu, υ L ι E τ I Ν E Ν

5 EUROPEISKA N V E S T E R I N G S B A N K E N Finansiering i Medelhavsländerna 1997 Vattenhantering och övrigt Industri och tjanster.^-..^esä 05 '^S Globala lân 265 (miljoner ecu} Energi 346 Kommunikation 310 riskkapital ρά Malta, i Egypten och Tunisien. Banken finansierade ocksa ett dussintal nya genomförbarhetsstudier EN NY FINANSIERINGSORDNING INFÖR ANSLUTNINGEN Banken inrättade ocksâ en finansieringsordning pâ ytterligare 3,5 miljarder ecu för lönderna i Centraloch Osteuropa samt Cypern, vilka har ingâtt partnerskapsavtal med Europeiska unionen. Denna kommer att fördubbia EIB:s möjlighet till finansiering i regionen frân och med nu och fram till âr Utiàningen kommer att inriktas pâ projekt i samtliga tio lönder i Central- och Osteuropa samt Cypern för att intégrera dessa lender med Europeiska unionen och underlätta införandet αν EG:s regelverk. Särskild vikt kommer Ott läggas vid miljöskydd samt infrastruktur för kommunikation (däribland TEN-projekt), industrins konkurrenskraft och regional utveckling. Finansieringen kommer att fortsötta att genomföras i nära samarbete med Europeiska kommissionen - för att maximera effekten αν bidrag frân PHARE-programmet och lân frân EIB - samt med övriga banker. som del αν sitt fortsatta stöd till Programmet for tekniskt bistand i Medelhavsomrâdet [I^EJAP] som syftar till att utveckia samarbetet kring miljöfragor. Afrika, Västindien och Stillahavsomrâdet (AVS-länderna): EIB:s utiâning uppgick till sammanlagt 60 miljoner ecu, vilket tog i ansprak till fullo beloppet for EIB:s utianingsmandat under fjörde Lomékonventionens första finansprotokoll. Fortsatt utiâning har hâllits tillbaka pâ grund αν förseningen med ratificeringen αν det föreslagna andrà finansprotokollet, men banken har emellertid börjat förbereda utiâning under detta finansprotokoll. Sydafrika: Utiâning under det föregäende mandatet avslutades under miljoner ecu gick frömst till finansiering αν smâskaliga vattenbehandlingsprojekt samt smâ och medelstora projekt under globala lânearrangemang med intermediärbanker och finonsinstitut. Genomföronde αν EIB:s nya utianingsmandat pâ 375 miljoner ecu har redan Inletts. Asien och Latinamerika: Den sammanlagda utiàningen uppgick till 380 miljoner ecu, vilket avslutade ett utianingsmandat som omfottade första holvöret 1997 och banken pabörjade de första transaktionerna under det nya treariga mandatet. I Asien gick 175 miljoner ecu, och i Latinamerika 205 miljoner ecu, till samriskföretag och investeringar med ett särskilt europeiskt intresse. Somriskprojekt som ör värda att notera är ett kombikraftverk ρά Filippinerna, en fabrik för tillverkning αν optiska fibrer i Brasilien och en fabrik för tillverkning αν glas i Mexiko. VERKSAMHETEN PA KAPITALMARKNADENA Den totala upplôningen innan swappar vad avser ingângna transaktioner uppgick 1997 tili 23,1 miljarder (+ 31 %). 156 transaktioner ingicks i 21 oiika valutor med en övervägande del (75 %) i gemenskapsvalutor. Upplâningen efter rönte- och volutoswappar uppgick tili 12,3 miljarder tili fast rönta (54%) och 10,7 miljarder tili rörlig rönta (46 %) och genomfördes i 18 valutor varav 85 % gemenskapsvalutor. EIB förberedde sig aktivt inför införandet αν euron. Banken vor den första iântagaren som emitterade i euro (i januari-februari 1997) tili ett belopp αν 1,3 miljarder. Emissionen har en löptid ρά 7 âr och innehâller en klausul som gör det möjligt att konsolidera den med andrà emissioner i euro - som har liknande villkor - ρά bankens initiativ. Denna strategi atföljdes αν en euroinriktad emissionspolitik för de viktigare gemenskapsvalutorna (NGL, FRF, DEM, PTE, GBP, ITL och LUF). Dessa Ιάη, med i stort sott identiska villkor, kommer sedon att kunna konsolideras med andrà emissioner i euro. Sammanlagt uppgâr emissioner i euro och euroinriktade emissioner tili 6 miljarder, eller en fjördedel αν den totala upplaningen. Vid införandet αν den gemensamma valutan kommer denna strategi bevara EIB:s position som en αν de största aktörerna pâ euromarknaden vid sidan αν de statliga (banken kommer att vara en αν de fem största emittenterna i Europeiska Unionen och den största icke-statliga Iântagaren). Banken fortsatte ocksa sin verksamhet ρά kapitalmarknaderna 1 lönderna i Central- och Osteuropa. Med tanke ρά desso länders framtida ansiutning tili Unionen har EIB velat utveckia kapitalmarknaderna i desso lönder och kunna finonsierc Ιάη med medel i lokala valutor enligt lântagarnas önskemal. Banken har under 1997 infört ett program i Ungern för medelfristiga obligationer i forinter. För övrigt har den lanserat en emission i DEM som ör indexerad i polska zlotyn. EIB har ocksa varit nörvarande med emissioner i CZK ρά euromarknaden. Samtidigt har den fortsatt sino kontakter med de polska myndigheterno för att emittera Oven i zloty. EIB BULLETIN E.jisJ

6 EUROPEISKA N V E S T E R I N G S B A N K E N ä^'s^a^m^^^k^g- FÖRDELNING AV UPPLANADE VALUTOR ansträngningar att ogera som en effek- tiv finonsiell mellanhand som lânar upp notionella valutor (exempelvis sydafrimedel pâ internationella kapitalmarkna- der för att omvandia desso till Ιάη i kansko rond). EURO DEM FRF GBP ITL BEF NLG DKK IEP LUF GRD ESP PTE ATS SEK FIM Innan Totalt EU-valutor USD CHF JPY AUD NZD HKD CZK ZAR Totalt andrà 563Ì valutar Totalt swappar: % 5,6 11,5 9,0 12,5 23,0 2,3 1,0 0,4 0,7 7,7 1,5 0,4 0,1 75,6 13,0 2,5 6,0 0,6 0,7 0,2 0,2 1,1 24,4 100 Efter swappar % 5,6 14,9 11,2 12,5 21,9 0,1 0,6 0,3 0,4 0,7 11,3 4,7 0,8 0,2 85,3 9,6 2,5 2,4-0,3 14, EUROPEISKA INVESTERINGSFONDEN (EIF) EIF - Fokta Europeiska investeringsfonden (EIF) tillhandahâller garantier för finansiering αν transeuropeiska not (TEN) och smâ och medelstora företag. Sedan 1996 har EIF ocksâ bemyndigats att förvärva kapitalandelar. I november 1997 tecknade EIF ett avtal med EIB i syfte att inrätta Europeiska finansieringsordningen för teknologi. EIF ör ett partnerskop mellan den offentliga och privata sektorn med tre agore: Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska kommissionen och en grupp bestaande αν 76 finonsinstitut. Den arbetar pâ marknadsvillkor i samarbete med banker och andrà finonsinstitut. Gorontiportfölj EIF har under 1997 ingâtt garantiavtal ρά 769 miljoner ecu till förman for TEN-projekt och smâ och medelstora företag. De tecknade och utestâende garontierna sedan EIF inrättades i juni 1994 uppgâr till totalt 2,3 miljarder ecu den 31 december Fördelningen αν transaktionerna per land som har tecknats sedan EIF inrättades ör följande: Belgien (2,6%), Danmark (0,1 %), Finland (1,3%), Frankrike (14,4%), Förenade kungariket (17,4%), Grekland (6,2%), Irland (2,9 %), Italien (21,7 %), Luxemburg (0,2 %), Nederländerna (1,5 %), Portugal (8,9 %), Spanien (5,6 %), Sverige (0,4 %), Tyskiand (4,3 %), Österrike (2,6 %) och grönsöverskridande transaktioner 10,1 %. Den sektorvisa fördelningen är följande: transeuropeiska nät för transport (24,7 %), transeuropeiska nät för energi (22,3 %), ' transeuropeiska not för telekommunikation (20 %) - dvs 67 % för samtliga transeuropeiska nät - och smâ och medelstora företag (33 %). Samtliga αν dessa siffror är indikativa. EIF är huvudsakligen verksam inom Europeiska Unionen, men den kan ocksâ beokta grönsöverskridande projekt i grannländer. Opportunistiska emissioner, som motsvarar en tredjedel αν upplôningen, har gjort det möjligt för banken att erbjuda ett brett utbud αν produkter till sino investerare samtidigt som upplâningskostnaden har minskat ρά ett avsevärt satt. Desso transaktioner har ofta genomförts αν mellonhänder för emissionsprogram för medelfristiga obligationer. Diversifieringspolitiken vad beträffar investerare (institutionella och enskildo investerare) atföljs Oven αν en strävan αν banken att diversifiera marknaderna (AUD, NZD, HKD, ZAR) dar möjligheter hör dykt upp eller dar banken har kunnat dro nytta αν ett stort intresse frân investerare för emittenter med bankens kvalité. EIB fortsatte sino Tillväxt och miljö Inom ramen för pilotprojektet "Tillväxt och miljö" ger EIF delgorontier för lân som beviljats αν banker till smâ och medelstora företags investeringar i miljöskydd. Avtal inom ramen for detta pilotprojekt har nu tecknats i samtliga EU;s medlemsstater. Kostnoden for EIF:s garantier till förman för dessa smaföretag täcks αν EU:s budget. Förvärv αν kapitalandelar Sedan 1996 är EIF aktiv pâ riskkapitalmarknaden genom att förvärva kapitalandelar i riskkapitalfonder i EU:s medlemsstater för sin egen räkning eller för andrà parters räkning. I november 1997 tecknade EIB och EIF ett avtal om förvaltningen αν Europeiska finansieringsordningen för teknologi. Till följd αν detta avtal har EIF fatt i uppdrag αν EIB att för dess räkning förvalta ett belopp pâ 1 25 miljoner ecu, som är avsett för investeringar i riskkapitalfonder som ör särskilt inriktade pò smâ och medelstora företag som utvecklar eller onvänder högteknologi. Tecknade avtal om förvärv αν kapitalandelar uppgick under 1997 till 26,02 miljoner ecu finansierade αν EIF:s egna medel och 6,49 miljoner ecu finansierade frân Europeiska finansieringsordningen för teknologi. Europeiska investeringsfonden; 43, avenue J.F, Kennedy; L-2968 Luxemburg; Telefon: {-hssl} ; Telefax: {-I-352} EIB BULIETINEN

7 E υ O P E I S K A Utiàningen inom Europeiska unionen ^ l_ib:s utianing tor mvestermgor mom Europeiska unionen uppgick 1997 till totali miljoner, mot miljoner 1 996, en ökning med 9,6 % (se fördelning i nedanstâende tabell). Desso transaktioner, som olio finansierats med egna medel - huvudsakligen upplôningen ρά kapitalmarknaderna samt eget kapital (inbetalt kapital och reserver) - foller under bankens ansvar och redovisas i balansrökningen. EIB har ett nära samarbete med ett voxonde antal finansinstitut och offörsbonker med vilka banken sluter avtal om globala Ιάη som skall finansiera smâ och medelstora investeringar inom industrin, tjänstesektorn, utbiidning och hölso samt infrastruktur. Den beviljar Oven individuello Ιάη direkt eller genom förmedling αν institut och banker. Fördelningen αν garontierna för bankens Ion under är oförändrod och ör identisk med den fördelning som funnits Denna intensifiering αν samarbetet med sedon början αν 1990-talet. Trans- banksektorn är sedan fiera âr tillbaka ett oktionerno har goronterats αν banker konkret exempel pò tillömpningen αν subtill 45 %, αν privato bolag till 23 % och sidiaritets- och additionalitetsprinciperno, i 32 % har haft statliga eller offentliga överensstämmelse med fördroget om garantier. Europeiska unionen. Geografisk fördelning αν slutna lâneavtal Art.18. -DK GB _ BE SE _DE FI -OR PT NL AI ES LU FR IT IE Slutna lâneavtal i Europeiska Unionen och för perioden Belgien (BE) Danmark (DK) Tyskiand (DE) Grekland (GR) Spanien (ES) Frankrike (FR) Irland (IE) Italien (IT) Luxemburg (LU) Nederländerna (NL) Österrike (AT) Portugal (PT) Finland (Fl) Sverige (SE) Förenade kungariket (GB) Artikel 1 8 Belopp Europeiska unionen (miljoner ecu} ^ % Belopp % 5,0 3,2 15,3 3,2 11,8 11,9 0,9 15,3 0,4 1,7 2,4 5,9 1,7 4,0 16,4 0,8 100,0 I Projekt αν europeisk intresse utanför medlemsstaternes territorier ,5 4,1 14,1 3,1 15,4 12,4 1, ,2 2,3 1,5 6,6 1,0 2,1 13,1 100,0 Fotnot: De mal för Europeiska unionens politik som de individuella Ionen svarar mot anges i morginolen i nedanstâende förteckning. Om inget särskilt anges avser de globala lânen samtidigt fiera sektorer och mal. Mâlen anges med följande symboler: - -' regional utveckling företagens konkurrenskraft och europeisk Integration 4 miljöskydd och stadsförnyelse infrastruktur αν gemensamt intresse energimâl TEN: Projekt som ingâr i de prioriterade transeuropeiska näten enligt Europeiska râdets beslut i Essen i december Beloppen för projekten i förteckningarna ör uttryckta i miljoner ecu. Β υ L L E τ I Ν E. Ν.. ϊμ 7

8 E U R O P E I S K A Projekt som finansierats enligt artikel 18 i stadgan Projekt som är αν direkt intresse för Europeiska Unionen, men som ligger utanför medlemsstaternas territorium, har finansierats belopp αν 1 84 miljoner i enlighet med artikel 18.1, andrò stycket i EIB:s stodgo. Desso projekt avser energisektorn ( 1 09 miljoner), vattenrening (24 miljoner) och transportsektorn (5 1 miljoner). ett En ny gasledning mellan den norska sektorn i Nordsjön och Dunkerque i norra Frankrike Den Norske Stats Oljeselskap AS 108,7 Byggonde och förböttring αν vögnät i Osloomròdet AS Fjellinjen 50,7 < Utbyggnad och förböttring αν uppsamlings- och reningsanläggningar för avioppsvatten i Reykjavik Reykjavikurborg 24,3 4 BELGIEN f ^ V ^ HHÜ g Tecknade lân: miljoner 1996: 657 miljoner Individuella Ιάη: 769 miljoner Globala lân: 371 miljoner Krediter ur globala lân: 332 miljoner De individuella Ionen har fördelats sektorvis enligt följande: transport (488 miljoner), telekommunikation (222 miljoner), miljö (50 miljoner) och industri (10 miljoner). De löponde globala Ionen har möjliggjort finansiering αν 559 smô offentliga infrostruktursatsningar, huvudsakligen för uppsamling och behandling αν avioppsvatten. Vidare har 644 smô och medelstora företag erhâllit 280 miljoner. Förteckning over tecknade lân 1997: Individuella Ion Utbyggnad αν uppsamlings- och reningsanläggningar för avioppsvatten i Flandern Aquafin 49,9 Uppbyggnad αν första etappen (franska grönsen - Bryssel) αν den nya höghastighetstaglinjen SNCB - Société Nationale des Chemins de Fer Belges TEN 330,0 Byggande och teknisk uppgradering αν höghastlghefsfaglinjer mellan Bryssel och Antv/erpen samt mellan Bryssel och Liège (andrà etappen) SNCB - Société Nationale des Chemins de Fer Belges TEN 1 20,0 Globala Ιάη - Banque Bruxelles Lambert S.A. - Kredietbank S.A. - Générale de Banque S.A. - Cera Banque - Crédit Général de Banque S.A. Lan till smâ och medelstora investeringsprojekt inom sektorerna utbiidning och hälsa: Crédit Communal de Belgique 99,5 98,5 49,3 49,3 24,6 49,3 Modernisering αν flygplansflottan för kortdistansflyg för förbindelserna inom gemenskapen Sabena S.A. 37,7 Uppbyggnad αν ett andrà nät för mobiltelefoni Mobistar S.A. En ny produktionsanläggning för industrigaser I Feluy (Hainaut) Società ossigeno Liquido Spa 221,8 9,9 Hoghastigtietslâglinjen PBKAL i Belgien i.l. Β. Β υ L L E τ ι Ν E Ν 1

9 E U R O P E I S K A DANMARK ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ H ^ ^^^^^H 737 Tecknade lân: 737 miljoner 1996: 688 miljoner Individuella lân: 703 miljoner Globala lân: 34 miljoner Krediter ur globala lân: 54 miljoner De individuella lânen fördelodes sektorvis och avsôg: energi (84 miljoner), avfallshantering (43 miljoner), transport (509 miljoner, varav 200 miljoner till prioriterade TEN-projekt) och forskning och utveckling (67 miljoner). De löpande globala lânen har möjliggjort finansiering αν 286 smâ och medelstora företag. Förteckning over tecknade lân 1997: i Individuella Ion Ny elöverföring mellan Danmark och Tyskiand VattenfallAB Utbyggnad och modernisering αν en anläggning för behandling αν kommunalt avfall i Glostrup Vestforbraending l/s 83,9 43,0 ^4 Utvidgning och modernisering αν flygplatsen Köpenhamn-Kastrup K0benhavns Lufthavne A/S Modernisering och utvidgning αν forsknings- och utvecklingsanläggningar i storstadsregionen Köpenhamn A/S Novo Nordisk 53,6 66,5 Byggande αν ringleder over hela vögnötet : Kongeriget Danmark 24,8 ; Fast broförbindelse för vög- och jörnvögstrafik ; over Öresund mellan Köpenhamn och Malmö A/S 0resundsforbindelsen TEN 200,3 m-i Globala lân Finance for Danish Industry International S.A., Flfi 34,4 : Fast broförbindelse för väg- och järnvägstrafik mellan ön Sjœlland och Fyn A/S Storebœltsforbindelsen 230,6 Sfrtl»:e»B Omfattande stöd frân EIB till infrastruktur för transport i de nordiska lönderna Byggande av den fasta broförbindelsen over Oresund Invigningen αν den fasta förbindelsen over Stora Bolt den 1 juni or ett viktigt datum för inröttandet αν olleuropeiska kommunikotionsnöt i de nordiska lönderna. Anläggningen, som ör en 18 kilometer lang forbindelse mellan östra och vostra Danmark, förbättrar avsevärt flödet αν varor och personer, soväl inom landet som mellan de övriga nordiska lönderna och kontinenten. EIB ör projektets största finansiär med Ion tili ett belopp αν 1,7 miljarder ecu, för en investering ρά totalt 5,5 miljarder ecu. Dörmed betonar banken förbindelsens betydelse för regionen och de transeuropeiska nöten (TEN). Tillsammans med Oresundsbron, ett prioriterat tronseuropeiskt nötprojekt som efter âr 2000 skall förbinda Danmark med Sverige, kommer anslutningen over Stora Bölt Ott möjliggöra sommanhöngande väg- och jörnvögstransporter mellan de skandinaviska lönderna och kontinenten. EIB har hittills beviljat Ιάη motsvarande 800 miljoner ecu till uppförandet αν Oresundsbron. Samtliga αν dessa investeringar ör en förlöngning αν EIB:s tidigare stöd tili förbättrad infrastruktur för transport i Danmark dar kommunikationsprojekt αν europeiskt intresse sedon 1993 erhâllit 3 miljarder ecu, blond annat genom stöd tili de omfattande byggprojekten i sunden, det stora programmet för omstöllning tili eldrift αν jörnvögen samt utbyggnaden αν väg- och motorvögsnöt. EIB deltar ocksô i finansieringen αν utbyggnaden αν Köpenhamns flygplats, en αν knutpunkterηα för den internationella flygtrafiken i regionen. EIB BULLETINEN

10 E U R O P E I S K A TYSKLAND Tecknade l â n : miljoner : miljoner Individuella l â n : miljoner G l o b a l a Ιάη: miljoner Krediter ur g l o b a l a lân: miljoner De i n d i v i d u e l l a l â n e n f ö r d e l o d e s sektorvis o c h a v s ô g : e n e r g i ( miljoner), u p p s a m l i n g o c h b e h a n d l i n g α ν a v i o p p s v a t t e n samt o m h ä n d e r t o g a n d e o c h destruktion α ν a v f a l l ( miljoner), t r a n s p o r t ( miljoner) o c h s t a d s f ö r n y e l s e ( 5 5 miljoner). Dessutom har p r o j e k t inom industri- o c h t j ä n s t e s e k t o r n erhâllit miljoner. De l ö p a n d e g l o b a l a l â n e n har m ö j l i g g j o r t finansiering α ν m i n d r e initiativ i n o m p r o d u k t i o n s s e k t o r n ( miljoner) o c h infrostruktursatsningar i m i n d r e skolo ( miljoner), särskilt r e n i n g s a n l ä g g n i n g a r p ò k o m m u n a l o c h r e g i o n a l nivô. D e i n d i v i d u e l l a Ionen o c h krediter ur d e g l o b a l a Ionen tili projekt i d e östra delstaterna u t g j o r d e 3 6 % α ν EIB:s t o t a l a insatser i T y s k i a n d u n d e r Α ν d e transaktioner som har beviljats α ν styrelsen o c h som u n d e r d e närmaste m â n o d e r n a k o m m e r att l e d a till finansiering ör 5 7 % o v s e d d a för d e östra delstaterna. Förteckning over tecknade lân 1997: Individuella lân - i Köln (Nordrhein-Westfalen) Zweckverband Südlicher Randkanal 10,2 < - i Freiburg im Breisgau (Baden-Württemberg) Stadt Freiburg 10,2 < - i Mönchengladbach (Nordrhein-Westfalen) Entwässerung Mönchengladbach G m b H 10,2 ^ Eft brunkolseldat krafh/erk som ersöttning för uttjönta enheter i - Schwarze Pumpe (Brandenburg/Sachsen) SVK Schwarze Pumpe - VEAG Kraftwerksgesellschaft mbh - Schkopau (Sachsen) Kraftvaerk Schkopau GbR Ett kombikraftverk som drivs med naturgas i Gera (Thüringen) Kraftwerke Gera G m b H En gasledning fron Dornumersiel (Nordsjökusten) tili Salzwedel, för lèverons αν norsk gas Netra G m b H Norddeutsche Erdgas Transversale 178,0 38,5 1 2,0 < 87,1 Modernisering och utbyggnad αν distributionsnötet för naturgas - i Leipzigomradet Erdgas West-Sachsen G m b H 40,9 - i Berlin Gasag BeHiner Gaswerke A G 10,2 Utbyggnad och modernisering αν det kommunala nötet för fjärrvörme i Chemnitz Stadtwerke Chemnitz A G 20,5 10 Ä 152,6 UA - i Wuppertal (Nordrhein-Westfalen) Wuppertaler Stadtwerke A G 102,7-4 - i Herford (Nordrhein-Westfalen) Abwasserwerk der Stadt Herford 7,6 4 - i Mannheim Stadt Mannheim 5,1 4 - i Baden-Würtemberg Zweckverband Bodensee- Wasserversorgung 3,8 < 33,2 - i Offenbach (Hessen) Umlandverband Frankfurt UVF Utbyggnad αν containerfartygsterminalen "Wilhelm Kaisen" i Bremerhavens hamn Service-Centrum Logistik Bremen G m b H Modernisering och utbyggnad αν det offentliga transportsystemet i München (Bayern) Stadt München 30,7 17,3 < - i Dresden (Sachsen) Dresden Wasser und Abwasser G m b H 15,4 M-4 4 Anlöggningar för avfallsförbränning: Byggande och anläggning αν ett nytt stadsjörnvögsnät i Saarbrücken Stadtbahn Saar G m b H - i Nürnberg (Bayern) Stadt Nürnberg υ LL E τ I Ν E Ν < Byggande αν en motorvägstunnel under floden Elbe i Hamburg Staten - i Berlin Berliner Wasserbetriebe - i München (Bayern) Stadt München 78 5,1 - i KasseLBettenhausen (Hessen) Müllheizkraftwerk Kassel G m b H Anlöggningar för uppsamling och behandling αν avioppsvatten samt distribution αν dricksvatten - i Heilbronn (Baden-Württemberg) Stadtkreis Heilbronn - i Nordrhein-Westfalen Wupperverband Niersverband Utbyggnad αν flygplatsen Hannover-Langenhagen (Niedersachsen) Flughafen Hannover-Langenhagen G m b H 25,4 m< 7, ,1-4 8,1 10, ,0 4 50,6

11 E U R O P E I S K A N V E S T E R I N G S B A N K E N Förböttring αν stadsmiljön Globala Ιάη - i Stuttgart (Baden-Württemberg) Landeshauptstadt Stuttgart 45,9 < - i Adiershofsomrâdet, sydöst om Berlin BeHin Adlershof Aufbaugesellschaft m b H 5,1 4 - i Bamberg (Bayern) Stadt Bamberg 3,6-4 Byggande αν ett center för forskning och utveckling i Sindelfingen, nära Stuttgart, och modernisering αν lackeringsverkstäder i bilmonteringsfabrikerna i Sindelfingen och Bremen Mercedes Benz A G - 256,9 4 Utökning αν kapaciteten och modernisering αν tillverkningsmetoderna för plattor tili halvledare i en fabrik i Landshut (Bayern) Hitachi Semiconductors G m b H 19,1 Commerzbank A G Landesbank Hessen-ThüHngen Girozentrale Kreditanstalt für Wiederaufbau Bremer Landesbank Kreditanstalt OldenburgGirozentrale Südwestdeutsche Landesbank Girozentrale Deutsche Genossenschaftsbank Deutsche Augleichsbank 1KB Deutsche Industnebank Bayerische Landesbank Girozentrale Landesbank Sachsen Girozentrale Landesbank BeHin Girozentrale Landesbank Schleswig Holstein Girozentrale Deutsche Bank A G Norddeutsche Landesbank Girozentrale Hamburgische Landesbank Girozentrale 510,2 300,5 254,3 145, ,4 _, 1 0 1, 7 101,7 61,1 58,0 51,1 50,9 40,8 35,6 23,0 1 0,3 Förböttring αν tillverkningsmetoderna och utveckling αν nya bildöck i en fabrik i Breuberg (Hessen) Pirelli Reifenwerke G m b H Lager- och distributionscentral i Unna, nära Dortmund (Nordrhein-Westfalen) Karstadt 34,3 Modernisering och renovering αν sjukhus i östra Berlin Senatsverwaltung für Gesundheit und Soziales 155,7 S e d a n EIB b ö r j a d e sin v e r k s a m h e t i d e utvecklingen αν östra ekonomiska aktivite- delstaterna 1990 har banken den beviljat Ιάη ρά mer ön 8 miljarder ecu ten, för förböttring αν för g e n o m f ö r o n d e o c h m o d e r n i s e r i n g α ν livskvalitén basinfrastruktur som ör n ö d v ö n d i g u t v e c k l i n g α ν industri- för och för Kollekfivtrofiken i München sektorn. M e r ö n 6 0 % α ν I o n e n avser stora i n f r o struktursatsningar: d e l a r g i c k tili l o k a l a initiativ f i n a n s i e r a d e ur g l o b a l a Ion). - modernisering αν telekommunikations nöt ( miljoner), Industrisektorn har erhâllit individuella Ion tili s t ö d f ö r ett a n t o i s e k t o r e r i e k o - - u t b y g g n a d α ν r e g i o n a l a nät f ö r tran- sierot nisering centroler αν brunkolseldade kraftverk moderniseringen för αν logistik- postorderföretog och ( S c h w a r z e Pumpe o c h S c h k o p a u ) samt postsorteringscentraler, u t b y g g n a d α ν k o m m u n a l a n ä t f ö r fjärr- m a n u n d e r f i n a n s i e r a t ett sjukhus i vörme, exempelvis i Potsdam, Dresden, Berlin i n o m r a m e n f ö r A m s t e r d a m - h o n d - Därutöver har Berlin, H a l l e ( m i l j o n e r ), vilket i h ö g l i n g s p r o g r o m m e t tili stöd för t i l l v ä x t o c h g r a d b i d r o g tili f ö r b ö t t n n g α ν m i l j ö n. sysselsättning. - anlöggningar behandling anlöggningar Naturgasdrivet kombikraftverk i Gera n o m i n. I n o m t j ä n s t e s e k t o r n h a r EIB f i n a n - sport o c h distribution α ν n a t u r g a s, moder αν för uppsamling avioppsvatten för och samt avfallsdestruktion Dessutom har mer ön smô medelstora företag finansierats i och nära samarbete med banksektorn. ( m i l j o n e r, v a r a v mer ö n tvô t r e d j e Elß BULLETINE N.,,,ÌM il

12 EUROPEISKA GREKLAND '- 'w t^raaroi ^2^ HHHlKi 721 ^^^IHH 730 Tecknade lân: 730 miljoner 1996:721 miljoner Individuella lân: 730 miljoner Krediter ur globala lân: 23 miljoner De individuella lânen avsâg energisektorn ( 1 26 miljoner) och transportsektorn (604 miljoner, varav 301 miljoner till formôn för prioriterade TEN-projekt). De löpande globala lânen har möjliggjort finansiering αν 1 2 smô och medelstora företag inom industri och turism. Förteckning over tecknade lân 1997: Individuelle lân Uppförande αν den femte delen αν det brunkolseldade värmekraftverket i Aghios Dimitrios (Makedonien) DEI - Dimosia Epihirisi llektnsmou (Public Power Corporation} 22,7 Tillbyggnad αν en kombikraftanlöggning som drivs med naturgas tili kraftverket i Lavrion (Attiki) DEI 99,8 En ny internotionell flygplats i Spato (Aten) Athens International Airport SA 302,6 PATHE - Bro vid landtungan vid Korint Utbyggnad och förstörkning αν nöten för överföring och distribution αν elkraft DEI 3,6 Utbyggnad αν motorvägen ρά avsnitten Yliki-Aghios Konstantinos och Raches-Aghii Theodori αν förbindelsen Patras-Aten-Thessaloniki-Evzoni (PATHE) Staten TEN 100,4 Utbyggnad αν motorvägen ρά avsnittet Pelasgia-Gyrtoni αν förbindelsen Patras-Aten-Thessalonikl- Evzoni (PATHE) Staten TEN 100,4 Ringled runt ΚαναΙα och motorvägsstandard ρά avsnittet Komotini-Kipi αν vögförbindelsen Egnatia Staten TEN 100,0 SPANIEN 1993 ",'" Tecknade lân: miljoner 1996:2 553 miljoner Individuella lân: miljoner Globala Ιάη: 766 miljoner Krediter ur globala lân: 269 miljoner De individuella lânen fördelodes sektorvis och avsôg: energi (1 39 miljoner), transport (81 2 miljoner), telekommunikation (360 miljoner), vattenhantering och diverse andrà infrostruktursatsningar (154 miljoner). Industrisektorn har erhâllit 210 miljoner och tjänstesektorn 275 miljoner för finansiering αν investeringar inom omrôdena utbiidning och hälsa. Med de löpande globala lânen stöddes dels utvecklingen αν smô infrastrukturprojekt pò lokal nivô, 99 projekt, dels smô och medelstora företag (131 investeringar). Förteckning over tecknade lân 1997: Individuella lân Ett omrâde med vindkraftverk i Sierra de Guerinda (Navarro) Energia Hidroeléctrica de Navarra SA Upprättande αν ett nytt hanteringssystem för LPG Repsol Butano SA Î'ai^sfflsïs^^M^^ Byggande αν en oljeledning mellan terminalen i Cartagena och raffinaderiet i Puertollano Repsol Petróleo SA 42,3 Förböttringar αν anläggning för uppsamling och behandling αν avioppsvatten 32,6 Junta de Saneamiento de Cataluna 64,0 90, i υ L L E τ L Ν E Ν I

13 EUROPEISKA Förböttring αν det nationella jörnvögsnötet och spârnot för lokaltôg, samt modernisering αν vagnparken Red Nacional de los Ferrocarriles Espafioles 60,9 a ^ Byggande, renovering och restaurering αν byggnader och utrustningar tillhörande tekniska institut och universitet Comunidad Autònoma de Andalucia 57,4 m Förböttring αν 28 avsnitt αν vägnötet Ministerìo de Fomento Första etappen αν en expressväg frân Leon till Burgos GICAL/Comunidad Autònoma de Castillo y Lean Förböttring αν vögnötet Territorìo Histórìco de Bizkaia Förböttring αν det regionala vägnätet Comunidad Autònoma de las Islas Baléares Fornyelse αν straekningen för stadsjörnvägsnätet i Oviedo (Asturias) Cinturón Verde de Oviedo SA Byggande och utvidgning αν stadsjärnvägsnätet i Madridomrâdet Comunidad Autònoma de Madrid Metropolitano de Madrid SA Modernisering αν flygplansflottan för lângdistansflyg Iberia Lineas Aéreas de Espana Förböttring och utbyggnad αν tvâ flygplatser pâ Teneriffa, samt flygplatserno ρά Lanzarote och Fuerteventura (Kanarieöarna) Ente Publico de Aeropuertos Espanoles y Navegaciòn Aèrea Etablering αν ett mobiltelefoninöt Airtel Mòvil SA En homnterminol och ett handelscentrum vid en kaj i gamia hamnen i Barcelona International Trade Center Barcelona SA Förböttring αν infrastruktur för vattenförsörjning och skogsförböttringsatgärder Comunidad Autònoma de Castillo y Leon 240,9 36,1 64,0 28,8 12,0 60,4 60,0 139,8 39,3 360,4 69,4 33,5 4 4 '4-4 4 Byggande, utvidgning och modernisering αν fem universitetsbyggnader i regionen Valencia Comunidad Autònoma Valenciana Nytt ollmänsjukhus för Galicien i Santiago de Compostela och omiokalisering αν avdelningar Comunidad Autònoma de Galicia Globala lân Lan till smâ och medelstora offentliga infrastrukturprojekt: - Dexia Banco Local SA - Instituto de Crédito Oficial - Instituto de Crédito Oficial - Banco de Crédito Local de Espafia - Banco Central Hispanoamencano SA - Banco Exterior de Espafia SA - Banco Bilbao Vizcaya SA - Banco de Santander SA - Caja de Ahorros de Valencia, Castellòn y Alicante (BANCAJA) - Caja de Ahorros y Pensiones de Barcelona - Instituto de Fomento de Andalucia - Institut Català de Finances WÊff WÊÊ WM ï 173,4 44,7 60,9 48,2 241,5 78,3 60,4 60,2 60,1 60,1 36,1 30,2 18,1 12,0 lsaîtjfll Genomförande αν brâdskande reparationer αν skador ρά infrastruktur som orsakats αν översvömningar Comunidad Autònoma de Andalucia 30,1 4 ^i ^, En ytterligare tillverkningsenhet för polypropylen i Tarragona Repsol Quimica SA Utvidgning αν produktionskapaciteten för fenol vid fabriken i Huelva och byggande αν en ny fabrik för tillverkning αν paraxylen i Cadiz (Andalusien) ERTISA SA Compahia Espanola de Petròleos SA Förböttring αν tillverkningsmetoderna och utveckling αν nya bildöck i en fabrik i Manresa (Katalonien) Pirelli Neumóticos SA 84,5 B^ 60,2 60,2 4,7 ^ ^ ^ m m ^ ' ^^...^^^szsi<.~éj ^ ^ ~ ' ^ ^ ~ J»" ""? ^^^^^Ξ Asili«Ιϊ»ί^ t'i?^ V-«««'-'^-- î^w """ ". s - fémm r,... aw'... ' -'- M ί Ì» ir^. ^^^^^^^ψ^^^^-'-^-.:. - " '''ΙΙΙΊΙΙΙΙΙΙ Ι ΙΙΗΙΙ^. Β: ^Κ' ^R. ^.;,.;] ' -^^^ :-.--..Mi,«)3H j «'- i< 1 1 i ^ ".!,i%fi ;=:^: ;fcï%3i;mï;.vl;:: Vi'iil - ; 'ii^^î Infernafional Trade Center i Barcelona 13

14 E U R O P E I S K A FRANKRIKE ^ ^ ^ e 1996 ^^^^^^B 2509 ^ ^ ^ Tecknade l â n : miljoner : miljoner Individuella Ιάη: miljoner G l o b a l a Ιάη: miljoner Krediter ur g l o b a l a lân: miljoner D e i n d i v i d u e l l a l â n e n i n o m infrastruktur a v s a g t r a n s p o r t s e k t o r n ( miljoner), d a r d e b i d r o g tili f ö r v e r k l i g a n d e t α ν stora jörnvögso c h m o t o r v ö g s f ö r b i n d e l s e r α ν gemenskapsintresse o c h tili u t v e c k l i n g e n α ν stad strofi ken. Lânen till i n d u s t r i s e k t o r n ( miljoner) b i d r o g till att förstärka k o n k u r r e n s k r a f t e n, h u v u d s a k l i g e n i n o m bilindustrin o c h d e n kemiska industrin. V i d a r e har t j ä n s t e s e k t o r n e r h ô l lit 2 3 miljoner till f ö r b ö t t r i n g α ν undervisning. D e g l o b a l e l â n e n a v s ô g b ô d e finansiering α ν smô infrostruktursatsningar p ô r e g i o n a l o c h k o m m u n a l nivô samt smâ o c h m e d e l s t o r a f ö r e t a g i n o m p r o d u k t i o n s s e k t o r n. U n d e r f i n a n s i e r a d e s mer o n tusen infrastrukturprojekt ( miljoner), h u v u d s a k l i g e n för v ö g a r b e t e n o c h r e n i n g α ν a v i o p p s v a t t e n, samt cirka smô o c h m e d e l s t o r a f ö r e t a g till ett b e l o p p α ν miljoner, v a r a v mer a n hälften i n o m tjänstesektorn, ur d e l ö p a n d e g l o b a l a l ô n e n. Förteckning over tecknade lân 1997: Individuelle lân Motorvägsströckor: Lan förmedlade αν Caisse Nationale des Autoroutes (CNA) - A 2 0, ströckon Brive-Cahors-Montauban αν leden Vierzon-Montauban ASF - Société des Autoroutes du Sud de la France - A l 6, sträckorna Isle-Adam-Amiens-Boulogne (Ile de France Picardie) SANEF - Société des Autoroutes du N o r d et de l'est de la France 171,1 106,0 - A 3 9, sträckorna Dôle-Lons-Le-Saunier-Bourg-en-Bresse (Franche-Comté) 102,7 SAPRR - Société des Autoroutes Parìs Rhin-Rhône - A 4 3, motorväg mellan Fréjusvogtunneln och det franska motorvägsnötet (Rhône-Alpes) Société Française du Tunnel Routier du Fréjus - A 5 1, sträckan G r e n o b l e - C o l du Fau (Rhône-Alpes) AREA - Société des Autoroutes Rhône-Alpes - t \ 5 1, sträckan Sisteron - La Saulce ESCOTA - Société de IAutoroute Esterel-Côte d'azur 75,9 Byggande αν tunnelbanelinje i Rennes (Bretagne) District Urbain de l'agglomération Rennaise Byggande αν en spârvag i Montpellier (Languedoc-Roussillon) District de lagglomération de Montpellier 20,4 15,5 - A 2 9, sträckorna Neuchâtel-Amiens-St. Quentin (Picardie' SANEF - Société des Autoroutes du N o r d et de l'est de la France 15,1 - A 2 9, sträckorna Le Havre-Yvetot-Saint-Saëns (Haute-Normandie) SAPN - Société des Autoroutes Pans-Normandie Tillverkning av bilmotorer i Metz-Trémery 8,0 159,7 -i 97,3 A Förböttring αν produktiviteten i och minskning αν miljopâverkan frân tre fabriker för tillverkning αν kemiska produkter i Roches-Roussillon (Isère), Salindres (Gard) och Melle (Deux-Sèvres) Rhône-Poulenc Chimie 75,7» 4 En tillverkningsenhet för framstöllning ρά syntetisk väg αν phytofarmoceutiska produkfer nära Rouen (Haute-Normandie) Rhône-Poulenc A g r o Matières Actives 33,9 Élèi«,.A.,}J> L E T I Ν E Ν ,1 4 O m b y g g n a d αν ett flygplan - Airbus A till superfraktflyg S N I Aérospatiale 38,1 En fabrik för tillverkning αν avancerade integrerade kretsar i Rousset, nära Aix-en-Provence (Provence-Alpes-Côte d'azur) Atmel Corporation 38,0 Utbyggnad och modernisering αν skolbyggnoder för gymnasieutbildning Région Réunion 22,7 G l o b a l a lân Lan till smâ och medelstora offentliga infrostruktursatsningar: Crédit Local de France 676,1 Ett center för produktion αν en ministodsbil i Hambach (Lothringen) M i c r o Compact Car 1 36,9 I I 4 Utveckling och tillverkning αν ett nytt Sortiment dieseloch bensinmotorer I Trémery, nära Metz (Lothringen) Groupe Peugeot - Groupe Paribas Caisse Nationale de Crédit Agricole Crédit Commercial de France Bail Matériel Caisse Centrale Crédit Coopératif Lan till smâ och medelstora investeringsprojekt inom sektorerna utbiidning och hälsa: Crédit Local de France 228,1 152,4 106,4 45,6 45,2 151,4

15 E U R O P E I S K A N V E S T E R I N G S B A N K E N IRLAND ^ ^ ^ ^m Tecknade lân: 207 miljoner 1996: 189 miljoner Individuella lân: 72 miljoner Globala Ιάη: 1 35 miljoner Förteckning over tecknade lân 1997: Individuella lân Vögförböttringar, vattentillförsel och vattenrening Ireland, Minister for Finance Globala lân 71,9 4 ' T'! >> t.. - Ulster Bank Ltd. - Allied Irish Banks 70,0 65,4 ITALIEN Tecknade lân: miljoner 1996:4 121 miljoner Individuella lân: miljoner Globala lân: miljoner Krediter ur globala lân: 814 miljoner De individuella lânen har fördelats ρά energisektorn (335 miljoner), frömst till byggande αν kombikraftverk med integrerad forgasning, för exploatering αν olje- och gasfyndigheter och för utbyggnad αν naturgasnöten, urban och lokal infrastruktur (874 miljoner), transportsektorn (117 miljoner) och telekommunikationssektorn (487 miljoner). För Ion tili industrisektorn anslogs 627 miljoner. De löpande globala Ionen har möjliggjort finansiering αν 776 krediter tili smô och medelstora initiativ. «. Förteckning over tecknade lân 1997: Individuella lân Anläggning för forgasning αν restprodukter frân raffinaderier och kombikraftverk i Falconara Marittima (Marche) API Energia SpA 205, 3-4 Tre varmekraftverk som drivs med naturgas i Cologno, Boffalora (Lombardiet) och Nera Montoro (Umbria) SONDEL - Società Nordelettrica 67, En gasledning frân Busso (Abruzzerna) till Roccasecca (Lazio) Edison Gas SpA 23, Exploatering αν naturgasfyndigheter i Adriatiska havet Edison Gas SpA 1 3, Utbyggnad och modernisering αν distributionsnötet för naturgas och dricksvatten i Toscana Fiorentina Gas SpA ,1-4 Byggande αν en förbränningsanläggning för hushâllsavfall och utvidgning αν nätet för fjärrvörme i Brescia (Lombardiet) Azienda Servizi Municipalizzati 156,1 4 Byggande αν en förbränningsanläggning för hushâllsavfall i Milano (Lombardiet) Azienda Milanese Servizi Ambientali 93,7 4 Utbyggnad αν flygplatsen i Milano-Malpensa SEA - Società Esercizi Aeroportuali SpA TEN 104, Utbyggnad αν ett intermodalcentrum - i Padova (Veneto) Interporto di Padova SpA - i Bologna (Emilia-Romagna) Società Interporto Bologna SA Etablering αν ett nytt mobiltelefoninöt Omnitel Pronto Italia SpA Modernisering och utbyggnad αν telekommunikation Telecom Italia SpA Förböttring αν de större vögavsnitten och reparation αν f lokala vagar. Utvidgning αν lokal kollektivtrafik. Upprustning och modernisering αν infrastruktur för vattenhantering. Skydd mot jorderosion Ministero del Tesoro 624,5 Utvidgning och modernisering αν fyra fabriker för tillverkning αν agglomererad marmor (Veneto) Quarella SpA Modernisering αν tre fabriker för tillverkning αν keramiska plattor i Emilia-Romagna Piemme SpA Modernisering αν ett oljeraffinaderi i Priolo Gargallo (Sicilien) ERG Petroli SpA Modernisering och utbyggnad αν tvà enheter för tillverkning αν farmoceutiska produkter i Montecchio Maggiore (Veneto) och i Termoli (Molise) Fabbrìca Italiana Sintetici SpA 20,5 <4^ 6,7 6,2 414,3 72, , υ L L E I I Ν E Ν 15

16 E U R O P E I S K A ' ' rni ìring och utbyggnad αν tvà fabriker för bil och M II Ir I l'terier, samt larmonordningor i MontecchioM a g g i o r e och Almisano-Lonigo (Veneto) Fabbrìca Italiana Accumulatorì Motocarrì Montecchio SpA 23,1 Utbyggnad av flygplatsen i Milano-Malpensa Modernisering och utökning αν kapaciteten 1 en fabrik för tillverkning αν elostantràd i Capriate San Gervasio, nära Bergamo (Lombardiet) Fillattice SpA En fabrik för tillverkning αν nylonfilm ovsedd för förpackning αν livsmedel i Pisticci (Basilicata) STP Tecnopolimerì Sud SRL 3,4 1 1,4 20,8 En ny mekanisk verkstod för tillverkning αν material till stâlverk i Buttrio (Friuli Venezia Giulia) Danieli & C. Officine Meccaniche SpA 15,6 En monteringsfobrik för motorfordon i Melfi (Basilicata) Sala SRL & FIAT Auto SpA 58,2 154,0 Modernisering αν tvâ fabriker för tillverkning αν mekaniska delar i Campodarsego (Veneto) och M a n i a g o (Friuli-Venezia Giulia) Carrara SpA 31,2 ^ Modernisering αν en fabrik för tillverkning αν mopeder och skotrar Ι Pontedera (Toscana) Piaggio Veicoli Europei SpA Utveckling och tillverkning αν en ny generation αν halvledare i tvà fabriker 1 Agrate Brianza (Lombardiet) och Catania (Sicilien) SGS Thomson Microelectronics SRL LUXEMBURG ,1 ^ ^ 79 ^^^^X 96 11,4 Tecknade làn 9 6 miljoner Anskaffande αν tvâ fraktflygplan inom ramen för utökningen och moderniseringen αν flygplansflottan Cargolux AiHines International SA,-E (. B.. B U L L E Τ I Ν E Ν 104,0 Utbyggnad och modernisering αν tvâ fabriker för tillverkning αν elektrisk utrustning i Marostico (Veneto) Vimar SRL 16 En fabrik för tillverkning αν element i stài i Colonnella (Abruzzerna) Biasi Termomeccanica SpA Modernisering αν onlöggningarna för bilproduktion i fobrlkerna i Pomigliano d'arco (Campania), Termoli (Molise) och Rivolta di Torino (Piemonte) FIAT Auto SpA 95,7 Utökning αν produktionskapaciteten för fiberoptik i en fabrik i Battipaglia (Campania) Pirelli Cavi SpA 8,3 Uppförande αν en fabrik för tillverkning αν brönnore till vörmeponnor för privata hushâll i Legnano (Veneto) Riello Bruciatorì Legnano SpA 5,2-4 48,9 7,8 172 Utbyggnad αν fyra fabriker för pastaproduktion i Foggia (Puglia), Cagliari (Sardegna), Matera (Basilicata) och Caserta (Campania) Gruppo Barìlla Förböttring αν tillverkningsmetoderna och utveckling αν nya bildöck i fabriken i Settimo Torinese (Piemonte) Pirelli Pneumatici SpA Utvidgning αν en tillverkningsenhet för förpockningsfilm i polypropen 1 Grumento N o v a (Basilicata) Vifas SpA G l o b a l a lân l â n till smâ och medelstora investeringsprojekt: - Crediop -IMI - Rolo Banca Efibanca - Banca Popolare d i Verona - Interbanca - Cassa d i Risparmio delle Provincie Lombarde - Banco Ambrosiano Veneto - Mediovenezie Banca - Banca Monte d e i Paschi d i Siena - Banca Carige - Banca Popolare dell'emilia Romagna - I M I (fillämpad forskningj - Cassa d i Risparmio d i Verona, Vicenza, Belluno e Ancona - Mediocredito Lombardo - Credito Italiano - Cassa d i Risparmio d i Padova e Rovigo - Cassa d i Risparmio d i Parma e Piacenza - Banca Popolare d i Bergamo - Centrobanca Investeringar i eget kapital i innovativa smó och medelstora företag: IMI 187,3 156,1 128,3 62,4 52,3 52,0 52,0 52,0 41,1 39,0 38,8 26,0 26,0 26,0 25,7 25,7 20,8 15,6 15,4 7,7 26,0

17 EUROPEISKA NEDER LÄNDERNA I Tecknade Ιάη: 398 miljoner 1 996: 766 miljoner Individuella lân: 285 miljoner Globala lân: 113 miljoner Krediter ur globala lân: 1 09 miljoner De individuella lânen till formôn för infrastruktur avsâg miljösektorn (1 82 miljoner) och transportsektorn (46 miljoner). Vidare har ett individuellt lôn beviljats till industrisektorn {57 miljoner). De löpande globala lânen har möjliggjort finansiering αν 22 smô och medelstora företag och 21 smô infrastrukturprojekt. Förstörkning αν flodvallar i Gelderlond Förteckning Over tecknade lân 1997: Individuella lân Förstörkning och utvidgning αν flodvallar ufmed olika avsnitt αν Rhen, Waal, Ijssel och Mosel (Gelderland) Provincie GeldeHand Motorvägstunnel under Nordsjökanolen Exploitatiemaatschappij Wijkerìunnel En kemisk fabrik som kommer att tillverko en ersöttning för produkter i polyuretan i Rozenburg, nära Rotterdam ICI Holland BV 182,2 45, ^ Globala Ιάη Lan till smó och medelstora investeringsprojekt: Internationale Nederìanden Bank NV 68,3 Làn till smâ och medelstora investeringsprojekt inom sektorerna utbiidning och hälsa: Bank Nederìandse Gemeenten NV 45,2 ÖSTERRIKE Tecknade Ιάη: 555 miljoner 1996: 490 miljoner Individuella lân: 491 miljoner Globala Ιάη: ó4 miljoner Krediter ur globala lân: 60 miljoner De individuella lânen avsôg följande sektorer: energi (212 miljoner), mobil telekommunikation (49 miljoner), reningsanläggningar för vatten (27 miljoner) och industri (204 miljoner). De löpande globala lânen har stött 70 smô och medelstora företag och 20 mindre anlöggningar för vattenhantering. Förteckning over tecknade lân 1997: Individuella Ιάη Ett vattenkraftverk vid Donau och anpassning αν floden nedanför Wien Osterreichische Donaukraftwerke AG 1278 Utbyggnad αν distributionsnötet för naturgas i Burgenland Burgenländische Erdgasversorgung AG 7,2 Utbyggnad och modernisering αν fjärrvärmenäfet i Wien Fernwärme Wien GmbH 76,9 Ett vattenreningsnät i Brück, nära Wien Abwasserverband Großraum Brück 10,9-4 Modernisering och utbyggnad αν anlöggningar för behandling αν avioppsvatten i Solzburgomrädet Reinhalteverband Großraum Salzburg 15,9-4 Ett andrà nät för mobiltelefoni OE Call Mobil Telekommunikation Service GmbH 49, Ì Modernisering αν anlöggningar för tillverkning αν piatta och rörformode stâlprodukter i Linz och i Kindberg Voest Alpine Stahl Linz GmbH 72,3 1-4 En fabrik för bestruket träfritt papper i Gratkorn som ersöttning för föraldrade lokaler KNP-Leykam Gratkorn GmbH Globala lân Lan till smô och medelstora investeringsprojekt: - Creditanstalt-Bankverein AG - Bank für Arbeit und Wirtschaft - Osterreichische Hotel- und Fremdenverkehrs- Treuhandgesellschaft m.b.h. Tillverkning av stâlprodukter 131,3 42,4 15,2 5,8. υ L L E τ I Ν E IS.,-U^

18 E U R O P E I S K A PORTUGAL Tecknade lân: miljoner 1996: miljoner Individuella lân: miljoner Globala Ιάη: 28 miljoner Krediter ur globalo lân: 30 miljoner De individuella lânen avsôg, med undontog för 59 miljoner till industri- och tjänstesektorn, infrastruktur inom energi (30 miljoner), vattenhantering (100 miljoner), transport (951 miljoner) och telekommunikation (1 82 miljoner). Under ôret har 41 förböttringar αν anlöggningar för vattenhantering ρά kommunal eller regional nivô finansierats ur löpande globala Ion samt 76 smô och medelstora företag. Förteckning over tecknade lân 1997: Individuella lân Byggande αν not för transport och distribution αν naturgas i londets norra del Porìgós - Sociedade de Producäo e Distribuicäo de Gas S.A. Byggande αν not för försörjning, αν dricksvatten samt uppsamling och behandling αν avioppsvatten - IPE - Aguas de Portugal SGPS S.A. - Empresa Portuguesa das Aguas Livres, EPAL S.A. 30,0 49,9 49,9 Förböttring och modernisering αν jörnvögsförbindelsen Lissabon - Porto Caminhos de Ferro Portugueses, CP, EP 100,6 En eldriven jörnvögslinje mellan Cheias, nordöst om Lissabon, och Coino, vid floden Tejo Rede Ferroviària, REFER, EP 99, Förlöngning αν motorväg A3 norrut frön Brago till spanska grönsen för att tillförsökro anslutningen αν motorvögsnöten Brìsa-Auto-Estradas de Portugal SA 62,4 Tvâ nya motorvögsovsnitt, A2 och A6, som förbinder Lissabon med Algarve Brìsa-Auto-Estradas de Portugal SA 166,4 Teknisk uppdatering αν anlöggningar vid tre flygplatser och modernisering αν kontrollutrustning för flygnavigering ANA - Aeroportos e Navegacäo Aèrea, EP 49, 9 En terminal för byte mellan olika kollektivo tronsportmedel! vid platsen för Expo '98 GIL - Gare Intermodal de Lisboa SA 56, Modernisering och utbyggnad αν telekommunikationsnätet Portugal Telecom SA 1 82 En fabrik för tillverkning αν bodrumsutrustning i Albergario-o-Velha Friedrich Grohe Portugal, componentes sanitòrìos Lda 9,0 Ett shoppingcentrum i Porto Sonae Investimentos SGPS SA 50,3 Globala lân Lan till mindre infrastrukturprojekt: Caixa Geral de Depòsitos SA 27,5 2 Förböttring αν det nationella vögnötet Junta Autònoma de Estradas 284,6 Utbyggnad och modernisering αν jörnvögsnötet i Lissobonomrâdet Metropolitano de Lisboa EP 130,7 4! ÌaÌ^''' ' Transport och distribution av naturgas FINLAND 'm '0 ^ Κ 1^9 ^ ^ ^ B ^ ^ ^ ^ S ^ Ί01 Tecknade lân: 401 miljoner 1996:302 miljoner Individuella Ιάη: 374 miljoner Globala lân: 27 miljoner Krediter ur globala Ιάη: 30 miljoner De individuella lânen avsôg transportsektorn (280 miljoner, varav 69 miljoner tili formôn för prioriterade TEN-projekt), energisektorn (43 miljoner) och industrisektorn (51 miljoner). De löpande globala lânen har möjliggjort finansiering αν 30 mindre investeringar, huvudsakligen infrostruktursatsningar pô lokal nivô. Förteckning over tecknade lân 1997: Individuella lân Ett nytt vattenkraftverk vid floden Kitinen och modernisering αν fyra andrà kraftverk vid floden Kemijoki (Lappland) Kemijoki Oy 43,1 Teknisk uppgradering αν järnvögslinjen Helsingfors-Tommerfors-Seinäjoki Staten 170,2 Förböttring αν fiero avsnitt αν den öst-vöstliga vögförbindelsen El 8 och färdigställande αν motorvägen Tavostehus-Tommerfors! Staten TEN 69,0 ULLETINEN 1-98

19 EUROPEISKA Motorvögsanpassning αν vögförbindelsen E4 mellan Tornea och Kemi Staten 13,8 Anskaffning αν en ny isbrytore som kan onvöndos för fiera ändamal Staten 26,7 Investeringar i miljöskydd, energibesparingar och förböttring αν produktkvaliteten vid stâlverket i Brahestad Rautaruukki Oy 51,0-4 Globala lân Lan till smâ och medelstora investeringsprojekt inom sektorerna utbiidning och hälsa: Kommunfinans Ab 27,2 Isbrytare utanför den finska kusfen SVERIGE Tecknade lân: 925 miljoner 1996: 847 miljoner Individuella lân: 901 miljoner Globala lân: 24 miljoner Krediter ur globala lân: 1 1 miljoner De individuella lânen fördelodes sektorvis enligt följande: energi [75 miljoner), vattenhantering och tillhörande infrastruktur (59 miljoner), transport (478 miljoner till de prioriterade TEN-projekten), telekommunikation (230 miljoner) och industri (59 miljoner). De löpande globala lânen har möjliggjort finansiering αν 12 mindre investeringar. Förteckning over tecknade Ιάη 1997: Individuella lân Modernisering αν anlöggningar för produktion och distribution αν el, fjärrvörme och fjörrkyla - i Stockholm Stockholm Energi AB 40,3 - i Göteborg Göteborg Energi AB 34,5 4 Modernisering och utbyggnad αν nätet för dricksvattenförsörjning i Malmöregionen Sydvatten AB 6,2-4 4b Utbyggnad och modernisering αν ett reningsverk i Stockholmsomrâdet Käppalaförbundet 29,6-4 Förböttring αν anlöggningar för vattenförsörjning och vattenrening, vägtransporter och gotunät i Malmö Malmö Gatu-och Trafiknämnd 22,7 4 Modernisering αν järnvögslinjen Malmö - Göteborg ρά västkustbanan Banverket TEN 121,1 Byggande och reparation αν sju avsnitt αν motorväg E4 mellan Stockholm och Helsingborg Vägverket TEN 121,1 Byggande αν fem avsnitt αν motorväg E6 mellan Molmö och Svinesund (norska gränsen) Vägverket TEN 153,1 Petrokennisk industri nära Göteborg Byggande αν en fast järnvögs- och vögförbindelse over Oresund mellan Köpenhamn och Molmö Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB TEN 82,8 Modernisering αν telekommunikationsnätet Telia AB 230,2 Modernisering och utbyggnad αν en fabrik för tillverkning αν petrokemisko produkter i Stenungsund, norr om Göteborg Borealis AB 59,3-4^ Globala lân Lan till smâ och medelstora infrastrukturprojekt: Dexia Kommunbank AB 23,7 ULLETINEN 1 9

20 E U R O P E I S K A FORENADE ' KUNGARIKET ψ Tecknade lân: miljoner 1996: miljoner Individuella lân: miljoner Globale lân: 284 miljoner Krediter ur globala lân: 337 miljoner De individuella lânen har fördelats sektorvis enligt följande: energi (345 miljoner), vattenhantering (662 miljoner), transport (1 637 miljoner) och telekommunikation (348 miljoner). Industri- och tjänstesektorn beviijades lân pô 490 miljoner. De löpande globala lânen har gjort det möjligt att finansiera smô initotiv inom produktionssektorn. Förteckning over tecknade lân 1997: Individuella lân Exploatering αν olje- och gasfyndigheter i Erskine i den brittiska sektorn αν Nordsjön Texaco North Sea UK Co 134,8 Förstörkning och upprustning αν distributlonsnöten för elektricitet i söder Southern Electric pic 210,1 Förböttring αν dricksvattenförsörjning och uppsomlingsoch reningsanläggningar för avioppsvatten: En jörnvögslinje för höghostighetstag mellan flygplatsen Heathrow och jörnvögsstotionen Paddington BAAplc FöHängning αν den nuvarande tunnelbonelinjen Greater Manchester Passenger Transport Authority and Greater Manchester Passenger Transport Executive Fornyelse αν vissa delar αν flygplansflottan för lângdistansflyg British Airways pic 175,1 14,9 430,4 - i Midlands Severn Trent Water Ltd - i Yorkshire Yorkshire Water Services Ltd - i Northumbrian Northumbrìan Water Ltd - i Essex och Suffolk Essex and Suffolk Water pic 280,2 253,8 70,0 58,0 Modernisering αν jörnvögar. Förböttring och utbyggnad αν järnvögslinjen Thameslink 2000 som gär Wars igenom London frân norr till söder Railtrack pic 870,1 Ett motorvögsavsnitt mellan Glasgow (Skottlond) och Carlisle (Cumbria) Autolink Concessionaires Ltd En vög som förbinder den inre och yttre nngleden runt Manchester Trafford Metropolitan Borough Council 121,9 24, Utbyggnad αν mobiltelefoninätet Hutchison Telecommunications UK Ltd Utbyggnad och förböttring αν produktionsonlöggningar för industrigos och vacuumpumpor i Burgess Hill och Shoreham (Sussex) BOC Ltd Tillverkning αν ett nytt motorfordon (West Midlands). Uppförande αν lockerier och utbyggnad αν en forsknings- och projekteringsovdelning Rover Group Ltd Utökning αν produktionskapaciteten för fiberoptik i Bishopstoke (Hampshire) och Harlow (Essex) Pirelli General pic En fabrik för tillverkning αν glasdelor till katodrór i Cardiff (Wales) Nippon Electrìc Glass Ltd 348,0 60,4 290, ,5?:; Ifc^ '-^P^^ ---^^Ìr: Modernisering och utbyggnad αν tre fabriker för livsmedelsproduktion i Cardiff (Wales), Bradford (vostra Yorkshire) och i Southport (Merseyside) Prìnces Ltd Förböttnng αν tillverkningsmetoder och utveckling αν nya bildöck i en fabrik i Carlisle (Cumbria) Pirelli UK Tyres Ltd 25,2 5,5 Tillverkning och distribution αν europeiska filmer PolyGram NV 70,0 m^^^^iëj^^^h^^^^^^^^^^^^^^^^^i Globala Ian ^r7 ^^^^Bs^^^^!r^^^^^^^^^H8^^^B - National Westminster Bank pic - Midland Bank pic 210,1 73,7 ^JBM di' \^H^^HHE^^^^^^^^^^^^^^^H 20 EIB. eulletinen