Utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång Slutredovisning

Transkript

1 Utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång Slutredovisning Ju2011/3982/KRIM

2 UPPDRAGET I maj 2011 fick Brottsoffermyndigheten i uppdrag av regeringen att vidareutveckla och genomföra ett utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Av uppdraget framgick att utbildningen specifikt skulle fokusera på barn och ungdomars särskilda utsatthet och behov vid dessa brott, rättskedjeperspektivet samt på samverkan med berörda aktörer såväl inom som utanför rättsväsendet. Vidare skulle även frågor om t.ex. olika typer av funktionsnedsättning ingå. Programmet skulle riktas till personal inom länspolismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och till advokater. Utbildningarna skulle vara gemensamma för personal från olika yrkeskategorier samt genomföras med en geografisk spridning över hela landet bland deltagarna. Som bakgrund till uppdraget angav regeringen i huvudsak följande: Personer som utsatts för sexualbrott ska kunna känna förtroende för rättsväsendet. Anställda inom rättsväsendet måste därför hantera sexualbrottsärenden på ett sätt som inte upplevs som kränkande för den brottsdrabbade. Bristande kunskaper om hur sexuella övergrepp kan påverka brottsoffers reaktioner är en orsak till att bemötandet kan uppfattas som kränkande. Det kan också leda till felaktiga uppfattningar och slutsatser om vad som har hänt vid, eller i nära anslutning till, brottstillfället. För att undvika detta och i möjligaste mån minimera risken för att sexualbrottsoffer utsätts för onödiga påfrestningar under rättsprocessen krävs kunskap om den utsatta situation dessa brottsoffer befinner sig i. 1 Uppdraget var en fortsättning och en vidareutveckling av den utbildningssatsning om bemötande av sexualbrottsoffer som regeringen i maj 2007 uppdrog till Brottsoffermyndigheten att genomföra. 2 En delredovisning av uppdraget lämnades till regeringen i december I den redogjorde Brottsoffermyndigheten för utbildningsbehovet inom området samt för utbildningsprogrammets planerade innehåll och målgrupp. 1 Se vidare i bilaga 1. 2 Uppdraget, JU2007/4690/KRIM JU /KRIM, redovisades till regeringen den 1 oktober 2009 och finns beskrivet i rapporten Utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer i rättsväsendet. 1

3 BAKGRUND OCH UTBILDNINGSBEHOV Uppdraget har genomförts i samråd med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Sveriges advokatsamfund och Nationellt centrum för kvinnofrid inom ramen för en referensgrupp. 3 I det inledande skedet av uppdraget gjordes med hjälp av referensgruppen en kartläggning av de utbildningsinsatser som genomförts sedan 2007, samt de insatser som pågick eller var planerade för den närmaste tiden. Genomgången omfattade grund- och vidareutbildningar inom respektive organisation. Av kartläggningen framkom att frågor som rör sexualbrott och bemötande numera är en del av Polisens grundutbildning. Vidare har Polisen tagit fram en handbok om våld i nära relation, som innehåller ett avsnitt om bemötande av sexualbrottsoffer. Samtliga brottsoffersamordnare inom organisationen utbildas i bemötandefrågor. Vad gäller åklagare innehåller grundutbildningen inslag om bemötande- och metodfrågor samt kunskap om övergrepp mot barn. Utvecklingscentrum i Göteborg har dessutom tagit fram en handbok om bemötande generellt, inklusive bemötande av brottsoffer. I Domstolsverkets samtliga utbildningar finns inslag om bemötande. Brottsofferrelaterade spörsmål tas framför allt upp under kurser som behandlar domarrollen, etik samt sexualbrotten. I Sveriges advokatsamfunds kurser för målsägandebiträden ingår moment om bemötande av människor i kris samt kunskap om offer för sexualbrott. Advokatsamfundet har också i samarbete med Brottsoffermyndigheten anordnat fördjupningskurser för medlemmar som har uppdrag som särskilda företrädare för barn. Inventeringen visade att många utbildningar inom rättsväsendet har inslag av generella bemötandefrågor. I vissa fall förekommer även utbildningsinnehåll om sexuella övergrepp mot vuxna och unga samt om hur dessa offer ska bemötas. Oftast ingår dock kunskap om bemötande av sexualbrottsoffer som delmoment i ett större utbildningsprogram. Det framkom tydligt att det finns behov av fördjupning och fokusering kring bemötande av unga sexualbrottsoffer utifrån deras utsatthet och behov samt insikter hur offren kan uppleva mötet med rättsväsendet. Referensgruppen har bekräftat bedömningen av utbildningsbehovet samt framfört att det finns ett stort intresse för en fördjupad utbildning inom polismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Sveriges advokatsamfund. PLANERING Utbildningsprogrammet planerades och utarbetades i samarbete med referensgruppen. Fyra planeringsmöten hölls under åren Ett avslutande möte anordnades i november 2013 för att diskutera framställning och spridning av det utbildningsmaterial som tagits fram inom ramen för uppdraget. Referensgruppens medlemmar har visat ett stort engagemang genom hela uppdraget och varit särskilt behjälpliga i planeringsarbetet. Gruppen har bidragit med värdefulla förslag till utbildningsprogrammets innehåll och upplägg samt varit myndigheten till hjälp med att skicka 3 Den bestod av Eva Fredriksson, Magnus Lundberg och Mona-Mari Arvidsdotter för Rikspolisstyrelsen, Nicklas Lagrell, Marianne Ny, Carin Kilhamn och Bodil Ericsson för Åklagarmyndigheten, Pia Åkerberg, Catherine Beckström Gustafsson, Susanne Allgårdh och Vilhelm Patrikson för Domstolsverket, Eva Hammarlund Sheppard för Sveriges advokatsamfund samt Annika Björck för Nationellt centrum för kvinnofrid. 2

4 ut inbjudningar och information om programmet till anställda inom verksamheterna. Några representanter från referensgruppen har dessutom deltagit under programmets utbildningsdagar. I samarbete med referensgruppen beslutades att utbildningsprogrammet skulle erbjudas framför allt följande befattningshavare inom verksamheterna: Polismyndigheterna anmälningsupptagare, bl.a. yttre personal, receptionspersonal, personal inom PKC. Åklagarmyndigheten assistentåklagare och kammaråklagare inklusive åklagare från ungdoms- och relationsteam. Domstolarna ordinarie domare, assessorer och fiskaler i tingsrätt och hovrätt. Sveriges advokatsamfund målsägandebiträden och försvarare. Utgångspunkter för utbildningsprogrammet Tillsammans med gruppen utformades också målen för utbildningsprogrammet. De var att: öka kunskapen om unga sexualbrottsoffers olika reaktioner, utsatthet och behov, öka insikten om hur unga sexualbrottsoffer kan uppleva mötet med rättsväsendet och hur de på bästa sätt kan bemötas, öka samverkan inom och utanför rättsväsendet samt att ta tillvara befintlig kompetens. Det fastställdes att inslag av objektivitet och empati utifrån ett professionellt bemötande av unga sexualbrottsutsatta skulle genomsyra hela utbildningsprogrammet. Vidare bestämdes att erbjuda ett flexibelt program med möjlighet för målgruppen att välja att delta vid enbart ett eller vid flera tillfällen. Fördelning av kursplatser Referensgruppens representanter har, med jämna mellanrum under utbildningsinsatsen, skickat ut inbjudningar till sina respektive verksamheter beträffande utbildningsprogrammet. Inbjudan till utbildningsdagarna skickades ut två till tre månader före internatens genomförande. Anmälningarna lämnades i de flesta fall direkt till Brottsoffermyndighetens projektledare och en del av anmälningarna förmedlades via utbildningsansvariga. Välkomstbrev med information om utbildningen skickades från Brottsoffermyndigheten till deltagarna några veckor före det aktuella utbildningstillfället. Deltagarantalet bestämdes vara mest lämpligt vid personer per gång. Utifrån tidigare erfarenheter av sena bortfall ökades antalet platser något. Fördelningen av kursplatserna bestämdes i dialog med referensgruppen enligt följande. Polismyndigheterna: 17 deltagare Åklagarmyndigheten: 8 deltagare Domstolarna: 10 deltagare Sveriges advokatsamfund: 5 deltagare 3

5 GENOMFÖRANDE OCH INNEHÅLL Utbildningsinternaten Utbildningarna arrangerades från hösten 2012 till och med våren Totalt genomfördes elva utbildningstillfällen i internatform, samtliga i Stockholmsområdet. Internaten omfattade en två dagar lång utbildning från lunch till lunch. Utbildningstillfällena innehöll föreläsningar och diskussionspass utifrån ett flertal olika teman kring bemötande av unga sexualbrottsoffer, med avgränsning till barn över förskoleåldern. De omfattade inledningsvis ett av följande fem teman: Unga sexualbrottsoffer och internet. Unga sexualbrottsoffer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Unga som har utsatts för sexuella övergrepp av någon närstående eller någon annan som de står i beroendeställning till. Sexualbrottsutsatta tonåringar, sexualitet och kommunikation. Unga sexualbrottsutsatta som inte alltid ses som offer av sig själva eller sin omgivning. 4

6 För att öka kunskapen om sexualbrottsutsatta barn och unga samlades flera olika kompetenser, bland både forskare och praktiker. Dessa hämtades från andra områden än rättsväsendet för att ge deltagarna ett annat perspektiv på frågorna, men också för att öka samverkan med verksamheter utanför rättsväsendet i sexualbrottsmål. Följande föreläsare engagerades till utbildningarnas första dag. Ann-Christin Cederborg, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet talade på temat förhör/intervjuer med barn och unga med diagnoser. Josefin Grände, utbildare, handledare och terapeut, föreläste om unga utsatta för sexualbrott samt konsekvenser och bemötande. Clara Hellner Gumpert, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, föreläste om neuropsykiatrisk diagnostik hos unga. Linda Jonsson, socionom och doktorand vid avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, Linköpings universitet, berättade om unga och IT-relaterade sexuella övergrepp. Henrik Karlsson, utredare och handläggare vid Ungdomsstyrelsen talade kring unga, sex och internet. Diana Lorenz, socionom, utbildad psykolog och verksam som kurator på neuropediatriken på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, talade om att möta unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i samtal. Moa Mannheimer, leg. psykolog och enhetschef vid BUP-Grinden föreläste om sexuella relationer och sexuella övergrepp mellan ungdomar. Anna Norlén, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och verksamhetsledare vid Rädda Barnen, berättade om ungdomar och sexuella övergrepp i beroenderelationer och presenterade också en översikt av konsekvenser av utsatthet och grundprinciper för bemötande, stöd och behandling. Carl Göran Svedin, professor i barn och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet talade kring sexuella övergrepp inom framför allt familjen. Börje Svensson, leg. psykoterapeut, berättade om sexualbrottsutsatta pojkar. Niklas Torstensson, lektor i kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde, talade om unga i rättsväsendet och kommunikation. Vid de tillfällen då temat var unga med funktionsnedsättning, medverkade även en specialist med erfarenhet av arbete med funktionsnedsatta barn och ungdomar vid diskussionspassen. Den expert som anlitades samtliga gånger var Barbro Ivars Aroch, överläkare och barn- och ungdomspsykiater vid Norrlands universitetssjukhus. Efter att de första fem internaten hade genomförts beslutade Brottsoffermyndigheten, i samråd med representanterna i referensgruppen, att slå ihop temana till totalt tre stycken. Dessa teman repriserades en gång, vilket innebar att sex utbildningsinternat genomfördes i den senare delen av uppdraget. 4 Under utbildningsinternatens andra dag anordnades ett diskussionsseminarium, som tog avstamp i internatets tema och de föreläsningar som hållits under den inledande dagen. Vid inledningen av passet delades deltagarna in i mindre grupper om fem till sex personer från olika yrkesgrupper. En strävan var även att grupperna skulle ha deltagare från olika delar av landet, med så många olika yrkeserfarenheter som möjligt. 4 Se vidare i de bifogade utbildningsprogrammen, bilaga 2. 5

7 Som hjälp för att levandegöra olika typer av bemötandesituationer med unga sexualbrottsoffer, visades under seminariet två till tre särskilt framtagna filmer i ämnet. En seminarieledare förmedlade frågeställningar som grupperna fick diskutera, utifrån vad filmerna visat. Därefter plockades vissa av de spörsmål som grupperna diskuterat upp i hela gruppen för vidare reflektion. Genomgående fördes diskussionerna i de mindre grupperna, vilket innebar att deltagarna i stor utsträckning kunde styra diskussionernas innehåll, med viss styrning av seminarieledaren. Avsikten med seminariedelen var att stimulera deltagarna till reflektion och erfarenhetsutbyte, inte att ge deltagarna de rätta svaren eller den bästa lösningen i olika bemötandesituationer av unga sexualbrottsoffer. Vidare fokuserade passen inte på utredningsmetoder, bevissäkring, bevisvärdering m.m. En strävan med seminarierna var att skapa goda förutsättningar för erfarenhetsutbyten och reflektion i ett öppet och tillåtande klimat. Vid varje utbildningsinternat avslutades diskussionspassen med ett moment där frågor om objektivitet och empati lyftes. I denna del diskuterade hela gruppen av deltagare vad som kan vara problematiskt och svårt i mötet med brottsoffer utifrån den egna yrkesrollen och de objektivitetskrav som finns. Deltagarna fick också möjlighet att fundera kring om brottsoffers känslor och behov kan komma i konflikt med andra krav på de professionella aktörerna och i så fall hur. 6

8 Totalt erbjöds 440 platser till utbildningsinternaten och 301 personer deltog, varav några vid flera tillfällen. Bland dessa var 85 % kvinnor och 15 % män. Av deltagarna kom 192 (64 %) från Polismyndigheterna, 51 (17 %) från Åklagarmyndigheten, 28 (9 %) från domstolarna och 30 var advokater eller biträdande jurister (10 %). I snitt deltog 27 personer och som flest 42 stycken. Vid några tillfällen bidrog väderproblem till att ett flertal anmälda deltagare inte kunde ta sig till internatet. De sena bortfallen tycks vid de flesta andra tillfällen ha berott på en hög arbetsbelastning, sjukdom och krockar med andra utbildningsinsatser. Kostnaderna för internaten och deltagarnas resor har täckts av de medel som regeringen har ställt till förfogande. Produktion av utbildningsmaterial För att ge ett underlag till diskussionerna under internatens andra dag beslutade Brottsoffermyndigheten att ta fram ett utbildningsmaterial i form av tio olika kortfilmer. Filmerna skulle knyta an till det som föreläsarna hade tagit upp under internatens inledning och visa bemötandesituationer med unga sexualbrottsutsatta. De skulle även innehålla frågeställningar kring attityder. Filmaren Simon Ekbäck Nordström, tillika regissör och manusförfattare, anställdes av Brottsoffermyndigheten i slutet av Samtidigt engagerades två lektorer, Olof Hellström och Lena Landström, från juridiska institutionen vid Umeå universitet för att vara behjälpliga med manusförfattande samt medverka som kursledare under utbildningsinternaten. Efter förarbetet och manusskrivandet som gjordes i början av 2012, spelades filmerna in under våren och hösten samma år. De framställda filmerna är korta och visar olika öppna scenarier kring bemötande av unga sexualbrottsoffer i möten med olika rättsaktörer. Aktörerna i filmerna är skådespelare och i vissa fall professionella som arbetar inom rättsväsendet. Dessa aktörer spelar inte sig själva, utan har agerat från ett manus och regissörens instruktioner. En utgångspunkt har varit att filmerna ska spegla verklighetstrogna scenarier. Scenerna visar sexualbrottsoffers möten med poliser, åklagare, advokater och domstol för att på så sätt skapa ett bra underlag för diskussion inom myndigheterna. 7

9 Spridning av utbildningsmaterial inom rättsväsendet och avslutande chefsseminarium I samtalen med referensgruppens medlemmar bestämdes tidigt att utbildningsinsatsen skulle avslutas med ett arrangemang för chefer inom de berörda organisationerna. Referensgruppen menade vidare att de framtagna filmerna höll så hög kvalitet att det vore beklagligt om de inte kunde användas i utbildningssatsningar inom de berörda organisationerna, efter det att Brottsoffermyndighetens uppdrag tagit slut. De framställda filmerna har tillsammans med en handledning, lagts in på USB-minnen så att de lätt kan spridas till de berörda organisationerna. Handledningen innehåller en redogörelse för Brottsoffermyndighetens genomförda utbildningsprogram, förslag på hur en egen utbildning kan läggas upp, en kort beskrivning av varje film samt förslag på lämpliga diskussionsfrågor. Den ger också förslag på frågor kring krav på objektivitet och om dessa kan upplevas som hinder mot ett empatiskt förhållningssätt vid möten med brottsoffer. Ett mål med utbildningsmaterialet är att det ska kunna användas i allt från mindre arbetsplatsutbildningar till större regionala utbildningar med föreläsningar, där olika yrkesgrupper samt företrädare från flera av rättsväsendets myndigheter bjuds in. Under våren 2014 arrangerade Brottsoffermyndigheten ett seminarium som riktade sig till chefer inom rättsväsendet. 5 Cirka 60 personer deltog. De fick ta del av hur utbildningsinternaten lagts upp, resultat från utvärderingar samt se några av de filmer som tagits fram. Under dagen fick deltagarna också lyssna på en av de mest uppskattade föreläsningarna under internaten, då Linda Jonsson från Linköpings universitet berättade om ungas utsatthet för IT-relaterade sexuella övergrepp och vilka utmaningar som kan finnas i mötet med dessa brottsoffer. Deltagarna fick också ett exemplar av det framtagna utbildningsmaterialet. 5 Se program i bilaga 3. 8

10 UTVÄRDERING Två olika slags utvärderingar har genomförts inom ramen för uppdraget. En pappersenkät distribuerades till deltagarna i slutet av varje utbildningsinternat. I den ombads deltagarna att spontant redogöra för vad de ansåg vara bra och mindre bra med utbildningen. I princip alla deltagare valde att ge sådana kommentarer till utbildningen. Någon vecka efter varje utbildningstillfälle fick deltagarna också möjlighet att besvara en webbenkät. Syftet med den var att ta reda på om deltagarna fått den kunskap som utbildningsinternatet haft som målsättning. Deltagarna fick möjlighet att ge sina uppfattningar om föreläsningarna och diskussionspasset gett dem en ökad insikt om hur unga sexualbrottsoffer kan uppleva mötet med rättsväsendet och hur de på bästa sätt kan bemötas. Dessutom efterfrågades bl.a. också deltagarnas åsikt om filmerna fungerat som en bra utgångspunkt för diskussioner om bemötande av unga sexualbrottsoffer. 156 svar på webbenkäten har inkommit, vilket innebär en svarsfrekvens om 52 %. Av svaren kom 52 % in från deltagare från polismyndigheterna, 22 % från Åklagarmyndigheten, 11 % från Sveriges Domstolar samt 15 % från deltagare inom advokatyrket. Nedan följer de omdömen och kommentarer som deltagarna har lämnat i båda enkäterna. Internatutbildningen har överlag fått positiva omdömen. Vad gäller helhetsintrycket av utbildningen har deltagarna i snitt gett den en fyra på en femgradig skala. Diagram 1. Helhetsintryck av utbildningen 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Betyg 1 = dåligt och 5 = mycket bra Deltagarna har särskilt uttryckt att de upplevt det som mycket positivt att få träffa aktörer inom andra yrkeskategorier för erfarenhetsutbyte om bemötande av unga sexualbrottsoffer. Dessutom framförde många att det varit värdefullt att deltagarna delat med sig av sina kunskaper. 9

11 Följande diagram visar hur deltagarna tycker att internatutbildningarnas mål har uppfyllts samt hur filmerna har fungerat som utgångspunkt för diskussioner om bemötande av unga sexualbrottsoffer. Diagram 2. Betygsnitt utifrån målen med utbildningsinternaten och filmernas användbarhet Betygsnitt Föreläsningarna har bidragit till ökad kunskap om unga sexualbrottsoffers olika reaktioner, utsatthet och behov. Föreläsningarna har bidragit till ökad insikt om hur unga sexualbrottsoffer kan uppleva mötet med rättsväsendet och hur de på bästa sätt kan bemötas. Diskussionsseminarierna har bidragit till ökad insikt om hur unga sexualbrottsoffer kan uppleva mötet med rättsväsendet och hur de på bästa sätt kan bemötas. Filmerna har fungerat som en bra utgångspunkt för diskussioner om bemötande av unga sexualbrottsoffer. 3,8 3,8 3,8 4,0 Betygsnitt Utbildningen har bidragit till att öka samverkan inom och utanför rättsväsendet. 4,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 1 = instämmer inte alls och 5 = instämmer helt I de kommentarer som deltagarna har lämnat beträffande internatutbildningarnas innehåll, har många uttalat att de medverkande föreläsarna har varit kompetenta och förmedlat viktig insikt om hur unga sexualbrottsoffer kan bemötas. Dessutom har ett stort antal uttryckt att diskussionsseminarierna bidragit till att förmedla erfarenhetsutbyten samt att de framtagna filmerna fungerat bra som utgångspunkt för diskussion om bemötande. Vid de enstaka tillfällen då någon yrkesgrupp inte närvarat, har deltagarna uttryckt att de saknat yrkesgruppens perspektiv under diskussionsseminarierna. En del av de svarande har också haft synpunkter på föreläsarnas innehåll. Synpunkterna har tagits i beaktande vid planeringen av repriseringen av internatutbildningarna. 10

12 Diagram 3. Om deltagarna skulle rekommendera utbildningen till någon annan 8% Ja Nej 92% Av resultatet kan utläsas att en stor majoritet av de svarande förmedlat att de skulle rekommendera utbildningen till någon annan. I kontakter med Brottsoffermyndighetens projektledare har flera deltagare bekräftat att de också har uppmanat kollegor att anmäla sig till utbildningens kommande internattillfällen. 11

13 RESULTAT OCH ERFARENHETER AV UPPDRAGET Utbildningsprogrammet i sin helhet har tagits emot mycket väl av deltagarna. Avsikten med utbildningarna inte varit att ge rätta svar eller enkla lösningar på vad ett bra bemötande är. Programmet har i stället handlat om att skapa utrymme för deltagarna att reflektera kring det egna förhållningssättet, hur det kan speglas i dialogen med en annan person samt hur denna förståelse kan användas i möten med unga sexualbrottsoffer. Uppdraget har visat att det, trots det arbete som har lagts ned inom de berörda organisationerna, alltid finns ett behov av att diskutera bemötande och vad som kan göras för att undvika sekundär viktimisering i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Det finns också en efterfrågan på att få mer kunskap om vad som är brottsoffers behov. Det som utan tvekan har rönt störst uppskattning är att deltagarna förutsättningslöst har fått diskutera frågorna med aktörer både inom och utanför den egna organisationen samt inom och utanför rättsväsendet. Det har också funnits ett stort behov av att diskutera bemötande med en koppling till objektivitet och empati och i vilken utsträckning de krav som ställs på en specifik yrkesroll kan upplevas som problematiska ur det perspektivet. Förutom kunskap från externa specialister, har programmet fångat en stor intern kunskap bland målgruppen. Att ta tillvara den befintliga kompetensen hos deltagarna var en viktig del som lades till målen med programmet, då det stod tydligt att det skulle finnas goda förkunskaper i bemötande- och brottsofferfrågor. Diskussionerna under internaten har visat prov på detta och deltagarna har på ett generöst och aktivt sätt delat med sig av egna kunskaper och erfarenheter till varandra. Sammansättningen i gruppen, att mer erfarna yrkesutövare har blandats med mindre erfarna och att personer från flera yrkesgrupper har samlats till ett gemensamt tillfälle, har medfört många olika infallsvinklar och en värdefull bredd i diskussionen. Den slutsats som kan dras av samtliga utbildningstillfällen är att filmerna har fungerat mycket bra som utgångspunkt för diskussion om bemötandefrågor. De har belyst situationer med unga sexualbrottsoffer utifrån organisationernas olika roller och ansvarsområden. Det har medfört att deltagarna har kunnat reflektera över hur verksamheterna kan hjälpas åt för att ge brottsoffren ett bra bemötande genom hela rättsprocessen. Diskussioner som lätt skulle kunna fokusera på utredningsmetoder, bevissäkring, bevisvärdering och liknande frågor som yrkesutövarna vanligtvis är vana vid, har i stället kommit att handla om utbyten av erfarenheter av olika bemötandesituationer. Deltagarna har delat med sig av konkreta tips till varandra, exempelvis i tekniska frågor som att det borde finnas mikrofonmyggor i rättssalen för ökad ljudkvalitet. Ett annat förslag var att använda muntlig förberedelse som verktyg för att planera huvudförhandlingen i mål där det finns parter med en funktionsnedsättning. Deltagarna har även diskuterat hur information om brottsoffers särskilda behov kan förmedlas mellan organisationerna för att säkerställa att dessa offer får ett bra bemötande genom hela rättskedjan. Flera uttryckte att det skulle kunna ske genom mer formlösa kontakter och en enklare kommunikation mellan organisationerna. Det betonades att rättsväsendet också måste arbeta med att förenkla språket, som av många upplevs som svårbegripligt. 12

14 Det har funnits vissa svårigheter med att samla in enkätsvar från utbildningsdeltagarna till utvärderingen av uppdraget. En förklaring till det har varit av teknisk natur då deltagarna från polismyndigheterna, på grund av begränsad internetåtkomst, haft svårt att svara på de webbenkäter som skickats ut en tid efter utbildningstillfällena. Till viss del har detta problem avhjälpts genom att deltagarna svarat på enkäterna från sina hemdatorer eller använt en enkät i pappersform. Det ska också tilläggas att de pappersenkäter som har lämnats in direkt efter avslutat utbildningstillfälle har bidragit till att ge en heltäckande bild av vad deltagarna tyckte om insatsen. Antalet utbildningsplatser för respektive personalgrupp har uppskattats efter dialog med representanterna i referensgruppen. Vissa utbildningstillfällen har haft fler deltagare än andra och bortfallet kan, förutom tidigare angivna skäl, även ha berott på att de planerade utbildningsplatserna varit för högt beräknade. Upplägget med ett kursutbud som erbjudit deltagarna att vara med en eller flera gånger har också medfört att antalet deltagare kommit att skifta. Variationen i antalet deltagare kan även ha att göra med att Brottsoffermyndigheten inte riktigt har lyckats med att nå ut med informationen om möjligheterna att delta vid ett eller flera tillfällen. Det kan ändå konstateras att myndigheten har lyckats erbjuda alla deltagare en lika god utbildning. Den erfarenhet som kan dras efter genomfört uppdrag är att en gruppstorlek om deltagare med en representation av alla yrkesgrupper är att föredra för den här typen av insats. Den bild som gavs i den inledande kartläggningen har bekräftats ytterligare under tiden i uppdraget. Mycket har gjorts på området, men det finns fortfarande en stor efterfrågan på fördjupade kunskaper. Det är också angeläget att insatserna på bemötandeområdet inte stannar av när Brottsoffermyndighetens uppdrag är slutfört. Personal inom berörda verksamheter behöver fortsätta arbetet med de egna förhållningssätten, genom att få tillfälle att reflektera kring och diskutera dem tillsammans med andra. Vid det sista mötet med referensgruppen fördes diskussioner om hur de genomförda utbildningsinsatserna kan tas tillvara inom myndigheterna. Det finns flera vidareutbildningar där moment om bemötande av unga sexualbrottsoffer skulle kunna integreras. Brottsoffermyndigheten konstaterar att det, såväl bland deltagarna i internaten som i den uppföljande dagen för cheferna, har visats ett stort intresse för att låta insatsen leva vidare efter uppdragets avslut. Referensgruppen har också varit helt enig om att det utbildningsmaterial som tagits fram inom ramen för uppdraget ska spridas till myndigheterna. Efter den genomförda chefsdagen har ett större utskick av materialet gjorts till chefer och utbildningsansvariga inom polismyndigheterna, Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten och Sveriges advokatsamfund. Brottsoffermyndigheten har ett flertal exemplar för fortsatt spridning. Materialet kan användas vid utbildningsinsatser av kortare eller längre slag. Fokus för de flesta av filmerna är unga sexualbrottsoffer, men filmerna är öppet gjorda, och flera av dem kan mycket väl passa in även vid andra utbildningar och seminarier om bemötandefrågor. Det är inte heller något som hindrar att de används som utgångspunkt för diskussioner om bemötande av även andra personer i rättsprocessen. De kan kombineras med andra delar i en större utbildning eller användas självständigt. Beroende på deltagarnas förkunskaper kan filmerna vinna på att kompletteras med föreläsningar, men det är också möjligt att använda dem enbart för erfarenhetsutbyte och diskussion. 13

15 I detta uppdrag har utbildningarna genomförts med deltagare från olika yrkeskategorier. Det finns ett värde i att ha hela rättskedjan samlad vid ett gemensamt tillfälle för att brottsoffer ska få ett gott bemötande i alla instanser. En möjlighet är att fortsättningsvis anordna lokala eller regionala utbildningstillfällen där deltagare från olika domstolar och myndigheter samt advokater bjuds in. Förslagsvis kan en sådan insats genomföras inom ramen för de nya regioner som skapas inom polis- och åklagarväsendet. På så sätt kan deltagarna bidra med olika perspektiv på en och samma situation och diskussioner kan föras om utmaningar i samtliga yrkesgrupper. Om utbildningen anordnas endast inom den egna organisationen, kan en mindre blandning av kompetenser ändå eftersträvas. Den kan uppnås genom att mer erfarna personer blandas med mindre erfarna, eller att personal med olika funktioner samlas till ett gemensamt tillfälle. Oavsett utbildningens form kan det material som Brottsoffermyndigheten nu erbjuder möjliggöra ett fortsatt fokus på bemötande av unga sexualbrottsoffer. En förhoppning är att det kan utgöra ett lämpligt underlag för diskussioner om olika yrkesroller och ett professionellt och empatiskt förhållningssätt i möten med brottsoffren. I kontakter med myndigheten har representanter för många verksamheter också uttryckt att materialet kommer att användas inom egna utbildningsinsatser. Det stora intresset visar att det finns goda möjligheter att sexualbrottsoffer kommer att få ett förbättrat bemötande genom hela rättsprocessen. 14

16 - - ~ Bilaga 1 REGERINGEN Regeringsbeslut 1: Ju2011/ 3982/ KRIM Justitiedepartementet Brottsoffermyndigheten Box UMEÅ Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att vidareutveckla och genomföra ett utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer i sa mband med polisanmälan, förundersökning och rättegång Regeringens beslut Som ett led i regeringens arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor ges Brottsoffermyndigheten i uppdrag att vidareutveckla och genomföra ett utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Utbildningsprogrammet ska riktas till personal inom länspolismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och till advokater. För uppdraget får Brottsoffermyndigheten disponera högst kr, varav kr under 201 1, kr under 2012, kr under 2013 och l kr under Kostnaderna ska belasta u t giftsområde 13, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgå"rder, anslagspost 16. Tilldelade medel för uppdraget får endast användas till i uppdraget specificerade uppgifter. En delredovisning av uppdraget ska ges in till regeringen senast den 15 december Redovisningen ska innehålla den inledande kanläggningen samt utbildningsprogrammets planerade innehåll, tänkta målgrupp och beräknade kostnader. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen Gustitiedepartementet med kopia till Utbildningsdepartementet) senast den 15 juni $lutredovisningen ska innehålla Brottsoffermyndighetens erfarenheter av uppdragets genomförande, inklusive en bedömning av vilka resultat som har uppnåtts, och en ekonomisk redovisning. Vidare ska slutredovisningen innehålla en bedömning av det framtida utbildningsbehovet inom rättsväsendet avseende bemötande av sexualbrottsoffer. Postadress l Stockholm Besdksndress ROS(!nbad 4 Telefonvhel l O 00 Telefax E-post: registratorojustrco.mrnislry.se Telex PREMIER s

17 2 Skälen för regeringens beslut Ett av delmålen för jämställdhetspolitiken är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Målet har hög prioritet i regeringens arbete. Genom de insatser som har genomförts på regeringens initiativ har grunden lagts till ett långs iktigt och omfattande utvecklingsarbete på området. Regeringens strävan är att säkra hållbarheten i de insatser som företas inom ramen för den särskilda satsningen på jämställdhetspolitiken, så att utvecklingsarbetet på sikt integreras i myndigheternas ordinarie verksamheter. Förevarande uppdrag är ett led i den strävan och utgör en viktig del i den fon satta satsningen för att bekämpa alla former av mäns våld mot kvinnor. Under 2010 anmäldes, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, sexualbrott i Sverige. Våldtäkt och försök till våldtäkt står för drygt en tredjedel av alla anmälda sexualbrott. En rad olika studier indikerar dock att mörkenalen gällande sexualbrott är s ro ra. A v den officiella kriminalstatistiken och andra källor framgår att majoriteten av dem som misstänks och döms för sexualbrott är män. Majoriteten av dem som utsätts för sexualbrott är kvinnor. I knappt en tredjedel av de polisanmälda våldtäkterna är den som har utsatts under 15 år. I det srora flen alet av dessa fall rör anmälningarna övergrepp mot flickor. Personer som har utsatts för sexualbrott ska kunna känna fönroende för rättsväsendet. Anställda inom rättsväsendet måste därför hantera sexualbrottsärenden på ett sätt som inte upplevs som kränkande för den brottsdrabbade. Bristande kunskaper om hur sexuella övergrepp kan påverka brottsoffers reaktioner är en orsak till att bemötandet kan uppfattas som kränkande. Det kan också leda till felaktiga uppfattningar och slutsatser om vad som har hänt vid, eller i nära anslutning till, brottstillfället. För att undvika detta och i möjligaste mån minimera risken för att sexualbrottsoffer utsätts för onödiga påfrestningar under rättsprocessen krävs kunskap om den utsatta situation dessa brottsoffer befinner sig i. Under senare år har mycket arbete initierats och genomförts för att på olika sätt förbättra bemötandet av bl.a. sexualbrottsoffer i rättsväsendet. Behovet av utbildning inom detta område är dock fortsatt stort. Detta gäller speciellt i ärenden där barn och ungdomar är målsägande. Att i komakter med barn och ungdomar bemöta dem på ett sådant sätt att de känner sig trygga att berätta om brotten de har utsatts för ställer rättsväsendet inför stora utmaningar. Eftersom barn och ungdomar är särskilt sårbara löper denna grupp dessutom större risk än vuxna att ta ytterligare skada under rättsprocessen. Då barn och ungdomar har blivit utsatta för sexualbrott är det därför extra viktigt att berörda yrkesgrupper har goda kunskaper i att bemöta dem på ett förtroendefullt sätt, att samverkan fungerar mellan berörda myndigheter såväl inom som utanför rättsväsendet och att det finns ett tydligt rättskedjeperspektiv. Det är även viktigt att företrädare för rättsväsendet har förståelse för och

18 3 kunskap om de befogenheter och arbetsuppgifter som myndigheter utanför rättsväsendet har. Mot ovan givna bakgrund ges Brottsoffermyndigheten i uppdrag att fortsätta och vidareutveckla den utbildningssatsning som har inletts avseende bemötande av sexualbrottsoffer. Syftet med utbildningsprogrammet ska vara att öka kunskapen om sexualbrottsoffer och förbättra bemötandet av dessa brottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Utbildningen ska specifikt fokusera på barn och ungdomars särskilda utsatthet och behov vid dessa brott, rättskedjeperspektivet samt på samverkan med berörda aktörer såväl inom som utanför rättsväsendet i sexualbrottsmål Vidare bör även frågor om t.ex. olika typer av funktionsnedsättning ingå. Bakgrund och närmare om uppdraget Regeringen gav den lo maj 2007 Brottsoffermyndigheten i uppdrag att utforma och i samråd med berörda myndigheter genomföra ett utbildningsprogram för förbättrat bemötande av sexualbrottsoffer riktat till personal inom främst polismyndigheter, åklagarkamrar och domstolar. Uppdraget ingick som åtgärd 36 i regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr /08:39). A v Brottsoffermyndighetens redovisning av uppdraget framgår bl. a. att många deltagare ansåg sig ha fått nya, viktiga kunskaper om sexualbrottsoffer och andra delar av rättsväsendet. Vidare uttryckte företrädare för de berörda myndigheterna betydelsen av att utbildningen genomfördes gemensamt för personal från olika delar av rättsväsendet i blandade grupper och att en utomstående aktör ansvarade för och samordnade utbildningen. Brottsoffermyndigheten har på grundval av det genomförda utbildningsprogrammet utvecklat ett webbaserat utbildningsmaterial om bemötande av sexualbrottsoffer. Utbildningsmaterialet kan användas både i interna utbildningar inom rättsväsendets myndigheter liksom i gemensamma utbildningar för personal inom rättsväsendet. Inom ramen för uppdraget genomförde Brottsoffermyndigheten 2007 en kartläggning av genomförda och planerade utbildningar avseende bemötande av brottsoffer. Brottsoffermyndigheten ska inför utformandet av det fonsatta utbildningsprogrammet undersöka vad som har gjorts sedan kartläggningen 2007 avseende bemötande av sexualbrottsoffer inom ramen för berörda myndigheters utbildningsinsatser. Därefter ska myndigheten utforma och genomföra ett utbildningsprogram riktat till personal inom länspolismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstelar och till advokater. Programmet ska genomföras efter samråd med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Sveriges Advokatsamfund.

19 4 Brottsoffermyndigheten ska vid behov även samr~da med andra aktörer som har anknytning till sakområdet. Det är viktigt att utbildningsprogrammet utformas och genomförs så att det passar in i och kompletterar ordinarie utbildningsverksamheter. Vidare bör programmet genomföras så att en lämplig geografisk spridning över hela landet uppnås och att personal som kommer i nära komakt med sexualbrottsoffer ges möjlighet att delta. I syfte att öka förståelsen och kunskapen inom respektive myndighet om de andra myndigheternas arbetsuppgifter och roller är det viktigt att utbildningen genomförs gemensamt för personal ur olika yrkeskategorier. Advokater ska ges möjlighet att delta i programmet. På regeringens vägnar Christian Olsson Kopia till: SBl SAM Fi/ BA Ju/DOM Ju!PO Ju/ Å U/JÄM S/FS S!FST Rikspolisstyrelsen Åklagarmyndigheten Doms colsverker Sveriges Advokatsamfund Socials tyreisen Nationellt centrum för kvinnofrid Barnombudsmannen

20 Bilaga 2 PROGRAM NOVEMBER 2012 DAG Gemensam lunch och registrering Inledning Unga, sex och internet Henrik Karlsson, utredare och handläggare vid Ungdomsstyrelsen Unga och IT-relaterade sexuella övergrepp Linda Jonsson, socionom och doktorand vid avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, Linköpings universitet Kaffepaus Forts. Unga och IT-relaterade sexuella övergrepp Gemensam middag PROGRAM 6 7 DECEMBER 2012 DAG Gemensam lunch och registrering Inledning Om psykiatrisk diagnostik hos barn och unga Clara Hellner Gumpert, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Kaffepaus Förhör/intervjuer med barn och unga med diagnoser Ann-Christin Cederborg, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Gemensam middag DAG Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer I Kaffepaus Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer II Avslutning och utvärdering Gemensam lunch DAG Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer I Kaffepaus Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer II Avslutning och utvärdering Gemensam lunch

21 Program 7 8 feb 2013 Dag 1: Gemensam lunch och registrering Inledning Sexuella övergrepp inom framför allt familjen Carl Göran Svedin, professor i barnoch ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet Kaffepaus Sexuella övergrepp i andra beroenderelationer Anna Norlén, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och verksamhetsledare vid Rädda Barnen Gemensam middag Dag 2: Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer I Kaffepaus Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer II Avslutning och utvärdering Gemensam lunch Program 7 8 mars 2013 Dag 1: Gemensam lunch och registrering Inledning Jag kallade det aldrig för våldtäkt. Om unga utsatta för sexualbrott; konsekvenser och bemötande Josefin Grände, utbildare, handledare och terapeut Kaffepaus Forts. Jag kallade det aldrig för våldtäkt Unga i rättsväsendet: kommunikation och bemötande Niklas Torstensson, lektor i kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde Gemensam middag Dag 2: Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer I Kaffepaus Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer II Avslutning och utvärdering Gemensam lunch Program april 2013 Dag 1: Gemensam lunch och registrering Inledning Sexualbrottsutsatta pojkar Börje Svensson, leg. psykoterapeut Kaffepaus Sexuella relationer och sexuella övergrepp mellan ungdomar Moa Mannheimer, leg. psykolog och enhetschef vid BUP Grinden Gemensam middag Dag 2: Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer I Kaffepaus Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer II Avslutning och utvärdering Gemensam lunch

22 PROGRAM DEN SEPTEMBER 2013 SAMT DEN JANUARI 2014 Dag 1: Från kl Registrering Gemensam lunch Inledning Om neuropsykiatrisk diagnostik hos unga Clara Hellner Gumpert, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Kaffepaus Att möta unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i samtal Diana Lorenz, socionom, utbildad psykolog och verksam som kurator på neuropediatriken på Astrid Lindgrens Barnsjukhus Gemensam middag Dag 2: Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer I Kaffepaus Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer II Avslutning och utvärdering Gemensam lunch PROGRAM DEN OKTOBER 2013 SAMT DEN 7-8 NOVEMBER 2013 Dag 1: Från kl Registrering Gemensam lunch Inledning Ungdomar och sexuella övergrepp: översikt av konsekvenser av utsatthet och grundprinciper för bemötande, stöd och behandling. Anna Norlén, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och verksamhetsledare vid Rädda Barnen Kaffepaus Sexualbrottsutsatta pojkar Börje Svensson, leg. psykoterapeut Gemensam middag Dag 2: Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer I Kaffepaus Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer II Avslutning och utvärdering Gemensam lunch PROGRAM DEN 5-6 DECEMBER 2013 SAMT DEN 6-7 MARS 2014 Dag 1: Från kl Registrering Gemensam lunch Inledning Unga i rättsväsendet: kommunikation och bemötande Niklas Torstensson, lektor i kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde IT-relaterade sexuella övergrepp Linda Jonsson, socionom och doktorand vid avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, Linköpings universitet Kaffepaus Forts. IT-relaterade sexuella övergrepp Gemensam middag Dag 2: Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer I Kaffepaus Diskussionsseminarium: Bemötande av unga sexualbrottsoffer II Avslutning och utvärdering Gemensam lunch

23 Bilaga 3 Program Registrering, kaffe och smörgås Välkomstord Annika Öster, generaldirektör Brottsoffermyndigheten Redogörelse för genomfört utbildningsprogram Ungas utsatthet för IT-relaterade sexuella övergrepp Linda Jonsson, socionom och doktorand vid avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, Linköpings universitet Paus med kaffe och kaka Presentation av utbildningsmaterial Avslutning och utdelning av material