Dokumentation från konferens/nätverksträff för boende med kunskap eller erfarenhet av människohandel

Transkript

1 Text: Elin Engström och Emma Stenberg Ribeiro Kontaktperson: Emma Stenberg Ribeiro Dokumentation från konferens/nätverksträff för boende med kunskap eller erfarenhet av människohandel Inledning Länsstyrelsen fick i slutet av februari 2010 i uppdrag av regeringen att utveckla stödprogram för rehabilitering av personer som utsatts för människohandel för sexuella ändamål. Som en del av detta arbete har Länsstyrelsen erbjudit cirka 30 stycken geografiskt spridda boenden med erfarenhet eller kunskap om människohandel möjlighet att delta på en konferens/nätverksträff den maj Det som följer är en dokumentation från konferensen samt en sammanställning av enkätsvar. Program 16 maj Lokal: Murgrönan, Länsstyrelsen i Stockholms län Maria Backe, enhetschef sociala frågor på Länsstyrelsen i Stockholms län, hälsar välkommen Patrik Cederlöf, Nationell samordnare mot människohandel och prostitution talar om vikten av samverkan och presenterar Nationellt Metodstödsteam, NMT Emma Stenberg Ribeiro, utvecklingsledare mot människohandel 1

2 och prostitution talar om Länsstyrelsens uppdrag gällande att utveckla stödprogram för rehabilitering Mildred Hedberg och Eva Engman berättar om modellen framtagen under Projekt Lilja Fika Miki Nagata, Prostitutionsenheten, Stockholms stad, berättar om sitt arbete och ger tips gällande bemötande Paulina Bengtsson, tidigare utsatt som har startat ett stödcenter, berättar om sina erfarenheter och hur hon lagt upp arbetet utifrån ett individperspektiv Middag på Palace Elite hotell, Norrmalm Övning bästa tips och svårigheter, diskussion vid borden 17 maj Lokal: Palace Elite hotell, konferenslokal Fanny Ljungholm och Eva Göransson från boendet Skogsbo berättar om det länsstyrelsefinansierade pilotprojekt och den modell för stödprogram som de inom projektet har tagit fram Lunch Lisbeth Edlund, Stiftelsen Unga Kvinnors Värn, ett kris- och motivationsboende på skyddad adress. "Att möta och bemöta - erfarenheter i mötet med kvinnor utsatta för sexuell människohandel" Arbete med resultat från kvällsövning och med ny kunskap om modell Fika Advokatfirman Opus

3 Redovisning, diskussion och hur går vi vidare? Avslutning Föredrag och innehåll Mildred Hedberg och Eva Engman berättar om modellen framtagen under Projekt Lilja Projekt Lilja är ett projekt med syfte att ge utbildning och kompetensutveckling till kvinnojourer. Fokus har legat på kvinnojourernas arbete med stöd, skydd och säkert återvändande för kvinnor utsatta i prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Projekt Lilja har genomförts i samarbete med ROKS och SKR. Projektet bedrevs under Projektet finansierades av Länsstyrelsen i Stockholms län. De elva kvinnojourer som deltog i projektet var: Kvinnojouren Iris, Luleå Umeå kvinnojour Vallentuna kvinnojour Kvinnojouren i Österåker Kvinnojouren Ellinor, Linköping Norrköpings kvinnojour Kvinnojouren Olivia, Alingsås Borås kvinnojour Kvinnojouren Frideborg, Karlskrona Karlshamns kvinnojour Kvinnojouren ATIM, Malmö Utveckling av arbetet i kvinnojourerna Kompetensutveckling för kvinnojourerna utfördes bland annat genom seminarier om samverkan som arrangerades i samarbete med länsstyrelserna. Inom projektet arrangerades sammanlagt sex samverkanskonferenser. Inom projektet fick kvinnojourerna möjlighet att etablera kontakter med skyddade boenden, i transitoch ursprungsländer, för ett säkert återvändande. Som exempel på länder nämns Rumänien, Polen, Ryssland och Baltstaterna. Kontakterna togs för att i förlängningen kunna ge kvinnorna boende i Sverige möjlighet till ett tryggare återvändande.

4 Handlingsrutiner Inom projektet utvecklades handlingsrutiner för kvinnojourer uppdelade i tre steg: Steg 1: När kvinnan kommer till kvinnojouren Det första mötet Initialt görs en förfrågan om att ta emot kvinnan Transport av kvinnan, något som kan göras upp med exempelvis polis Ett värdigt mottagande skapa en god relation till kvinnan Kvinnojouren utser en, gärna två kontaktkvinnor Kontakta tolk i samråd med kvinnan Inledande samtal Hälsotillståndet viktigt att prata med kvinnan om skador, psykiska tillståndet, behov av läkarvård, medicin etc. Utsatt för våld har hon blivit utsatt för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp etc.? Familjesituationen i hemlandet, var kommer hon ifrån? Hotbilden, hur uppfattar kvinnan den? Mobiltelefonen bör hon behålla mobiltelefonen? Behövs nya kläder, viktigt för kvinnan att få byta kläder. Det kan även vara så att polisen beslagtagit kläderna Information om rättigheter (se nedan) Information om rättigheter Kvinnojouren och socialtjänsten bör informera Information på kvinnans språk Kvinnan har inte begått något brott, något som hallick/människohandlarna kan ha intalat henne Kvinnan kan själv bestämma om hon vill återvända till hemlandet eller stanna i Sverige och medverka i brottsutredningen Kvinnan är inte skyldig att vittna Polisen har rätt att förhöra kvinnan Kvinnan ska få stöd från kvinnojouren vid förhör och vid eventuell rättegång Kvinnans rättigheter när hon har tidsbegränsat uppehållstillstånd Kvinnan har inte automatiskt rätt att stanna i Sverige

5 Kontakter med myndigheter Åklagare om beslut om tillfälligt uppehållstillstånd för bevisperson (TUT). Förundersökningsledaren kan ansöka om TUT Polisen beträffande hotbilden och annan relevant information. Samråd om dokumentation av skador och eventuell rättsmedicinsk undersökning Socialtjänsten bl.a. om kvinnans ekonomiska situation Kontakter med sjukvården Om kvinnan har skador och/eller psykiska problem Undersökning hos gynekolog och HIV-test Andra kontakter Viktigt med upparbetade kontakter med bra advokater som är insatta i ärenden om prostitution och människohandel för sexuella ändamål Kvinnan har rätt till målsägandebiträde, om hon är målsägare i en rättegång Kontakt med advokat redan vid polisanmälan Steg 2: under vistelsen på kvinnojouren Samtal och stöd Psykolog- och sjukvårdskontakter Meningsfulla aktiviteter Framtidsplanering, viktigt att börja med den redan då kvinnan kommer Förlängning av tillfälligt uppehållstillstånd, jouren kan bevaka denna fråga och ha kontakt med advokaten angående detta Stödja kvinnan i och efter rättsprocessen Steg 3: säkert återvändande eller stanna i Sverige Planering Tidig planering för återvändandet Samarbete med ansvariga myndigheter, kvinnojourerna kan bistå Information och delaktighet, viktigt att kvinnan är insatt under hela processen

6 Kontakter med organisationer/myndigheter i hemlandet Återvändandet Förberedelse med mottagaren, myndighet/organisation/kvinnojour i det landet Hotbildsbedömning. Viktigt med polissamarbete mellan länderna Stöd under hemresan - följa med den utsatte hem om det finns behov av det Kolla vilka kostnader ansvariga myndigheter står för Handlingar och dokument, såsom pass och rättegångsprotokoll Återkoppling Överenskommelse om hur återkopplingen ska ske, om kvinnans situation efter hemkomsten Återkopplingen ska göras både till myndigheterna och till kvinnojouren Kvinnan ska ha gett sitt samtycke och förberedas på detta i förväg Stanna i Sverige Ansökan om asyl/uppehållstillstånd stöd från kvinnojouren med ansökan. Migrationsverket tar då över ansvaret för kvinnans boende Fortsatt stöd samtal, praktiska frågor, behålla kontakten med kvinnan. Exempelvis möjligheter till besök på kvinnojouren Miki Nagata, Prostitutionsenheten, Stockholms stad, berättar om sitt arbete och ger tips gällande bemötande Prostitutionsdiskurser Två starka motsatta linjer går att urskilja i debatten, två prostitutionsdiskurser: 1. Abolutionism Prostitution i sig är skadligt Prostitution grundas i och förstärker en redan ojämlik könsmaktsordning

7 Prostitution som fenomen bör förebyggas och bekämpas 2. Normalisering Det är samhällets syn på prostitution som gör att sexsäljare far illa För att förbättra situationen för sexsäljare måste man bekämpa stigmat/dåliga arbetsförhållanden Abolutionism är den dominerande diskursen i Sverige. Prostitutionsenheten Prostitutionsenheten är en stadsdelsövergripande verksamhet som riktar sig till personer i prostitution. Målet med verksamheten är att minska prostitutionen och de vänder sig därför både till köpare och till säljare. De riktar sig till personer över 18 år, oavsett kön eller sexuell identitet, som: har erfarenhet av att prostituera sig eller liknande är utsatta för människohandel har erfarenhet av att köpa sexuella tjänster De möter människor som befinner sig i olika skeden av sin prostitution, de som är på väg in i prostitution, på väg ut, mitt i osv. Inom prostitutionsenheten gör man ingen skillnad på olika arenor, till exempel s.k. lyxprostitution, då hjälpbehovet är lika stort oavsett arena. Man kan välja att vara anonym och prostitutionsenheten har tystnadsplikt. Besöken är kostnadsfria och all kontakt bygger på frivillighet. Det finns även prostitutionsenheter i Malmö och Göteborg. Personalstyrka Tio personer arbetar på prostitutionsenheten, fördelade på två enheter: Kommundelen Behandlande samtal Gäller främst personer som är på väg bort från prostitution.

8 Uppsökande arbete Gatan: det är traditionellt uppsökandearbete som bedrivs. Tidskrävande då det främst gäller personer som är aktiva i prostitution. Nätet: detta arbete har inte varit alltför utvecklat på enheten. Men de håller sig ajour med utvecklingen i regionen och har skickat ut e-post på sidor där personer prostituerar sig. Svårigheterna är desamma som på gatan, personerna är svåra att nå då de är aktiva i prostitution och det är dessutom svårt att veta vem mottagaren är. Människohandel för sexuella ändamål Enheten har en länskoordinator. Fallen av människohandel har kommit till dem via polis, där även denna tjänst är placerad. Koordinatorn fungerar som spindeln i nätet. För några år sedan rörde fallen främst personer från utlandet, några år senare främst personer med en utvecklingsstörning. Idag är det i huvudsak unga svenskar som man kommer i kontakt med. Idag är det därtill svårare att skilja på fall av prostitution och människohandel. Köpare Av Sexuella Tjänster KAST. Verksamhet som riktar sig till dem som köper sex. Verksamheten består av en behandlare och en uppsökare. I samband med att sexköpare åker fast får de komma i kontakt med uppsökaren. Annonsering har även förekommit. Landstingsdelen All verksamhet är gratis och personer får även komma om de är missbrukande. De har samlat samtliga funktioner under samma tak, så att den utsatte inte behöver söka sig till olika instanser. Verksamheten har: Barnmorska, heltid Gynekologer, läkare och psykiatriker, timmar Arbetssätt Går att kategorisera i fyra punkter: Bemötande - viktigt med icke moraliserande och icke dömande. Här är det även viktigt med språket, de pratar inte om sexarbete och prostituerade Tid, det får ta tid! Man kan inte påskynda en förändring och att bearbeta det som de varit med om. Det får även ta tid att exempelvis gå till gynekolog

9 Flexibilitet - hänger ihop med att prostitutionsgruppen inte bedriver myndighetsutövning Samarbeten upparbetade kontakter med boenden och inom socialtjänst De verkar även kunskapsspridande, vilket är särskilt viktigt då det är få som arbetar med dessa frågor. Sexköpslagen Lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster (den s.k. sexköpslagen) trädde i kraft 1 januari ersattes denna av en ny straffbestämmelse - köp av sexuell tjänst 6 kap. 11 brottsbalken. Omfattning i Sverige Det är cirka som prostituerar sig i Sverige. En tredjedel är synlig, resten är osynlig personer är utsatta för människohandel för sexuella ändamål i hela landet, cirka hälften är i Stockholm. Men siffrorna hänger ihop med resurser, ju mer man letar desto fler hittar man. Var 12:e svensk man har köpt sex någon gång. Enhetens siffror Under träffade prostitutionsenheten 327 individer, varav 55 män, med 437 annonser på nätet i Stockholmsområdet (tydliga prostitutionsannonser). Sedan 2004 har ca 500 personer med erfarenhet av att prostituera sig fått samtalsstöd. Ett fåtal av dem har varit män. Idag går 60 personer per vecka i samtalsstöd. Under 2010 hade den regionala koordinatorn kontakt med cirka 20 kvinnor utsatta för människohandel och 14 stycken anmälningar till socialtjänsten angående personer under 18 år gjordes. Människohandel för sexuella ändamål Migrationsrelaterad prostitution eller människohandel för sexuella ändamål? Att prata om migrationsrelaterad prostitution kan vara ett sätt att gömma människohandel. Det kan vara svårt att veta vad som är vad, framförallt då man ser till gatuprostitution. Bilderna ser även olika ut i olika städer.

10 Skillnad mellan prostitution och människohandel? I flera andra europeiska länder gör man stor skillnad på prostitution och människohandel och pekar framförallt på olika grad av frivillighet. I Sverige ser vi det inte lika svart och vitt. Enheten gör inte skillnad utan ser istället till individen. Enheten ser lika mycket tvång i fall av prostitution och ser bara olika grader av tvång. Ofta rör det sig om en blandning av olika tvång, både yttre och inre tvång. Inre tvång kan handla om bakgrund/trauma, sexuella/psykiska/fysiska övergrepp, värderelaterat, etc. Yttre tvång kan handla om ekonomiska svårigheter, våld, missbruk etc. Gatuprostitutionen i Stockholm År 2010 fanns 175 individer i gatuprostitution och cirka 11 per kväll på gatan. Prostitutionsenheten har kontakt med cirka 80 av dessa. De flesta är kvinnor som säljer sex till män. Antalet opiatmissbrukare har minskat sedan 90-talet och antalet icke bofasta i Sverige har ökat. Medelålder är ca 30 år. Det är ovanligt med ungdomar antagligen för att de oftare finns på andra arenor, som nätet. Vem är människan bakom prostitutionen? Personens bakgrund i de flesta fall finns det ett trauma bakom, ett inre tvång. Det uttrycker sig i självskadebeteenden, exempelvis ätstörningar, spelmissbruk, man skär sig/skadar sig. Även prostitutionen ses av många som ett sätt att skada sig. Kan man se prostitution som ett fritt val eller rör det sig om tvång? Offer eller person med agens? När jag började prostituera mig valde jag mellan att ta livet av mig och att sälja mig. Ingen vill vara ett offer, offer har blivit ett karaktärsdrag. Men med offer menas personer som varit utsatta för något mot deras vilja, och det har alla som Prostitutionsenheten träffar. Men trots att de är offer kan de fortfarande ha möjlighet att fatta beslut rörande sina egna liv. Vilken bild de ger av prostitutionen varierar mycket beroende på om de är aktiva eller inte i prostitutionen fortfarande. Skadeverkningar Det är en mycket heterogen grupp, med det gemensamma att de oftast har varit med om något trauma. De har ofta lärt sig att stänga av sig själva, de skiljer på kropp och själ. För många börjar avstängningen redan innan prostitutionen.

11 Vad kan hända i mötet? Klienternas försvar Känslomässig avstängdhet Idealisering Anspela på sex Eget försvar Adoptionskänslor Trötthet/irritation Avvisande Att tänka på i mötet Att vara icke moraliserande och icke dömande är grunden i ett respektfullt bemötande. Tänk på vem eller vad du själv skulle vilja möta och ställ bara frågor du själv vill har svar på Se människan bakom prostitutionen, försvaret en överlevnadsstrategi för att stå ut i prostitution - man måste ha respekt för detta. Prostitutionens två ansikten; försvaret och människan Tänk på eventuella maktpositioner kanske särskilt om du är man Språket hur talar vi om detta? Vad sänder det ut för signaler? Diskutera och gör frågan till er egen! Var tydlig och våga fråga! Men var också beredd på att få svar! Underskatta inte er del i kedjan! Även om man bara möter den utsatte i fem minuter så kan man göra skillnad! Paulina Bengtsson, tidigare utsatt som i dag har startat ett stödcenter berättar om sina erfarenheter och hur hon lagt upp arbetet utifrån ett individperspektiv Novahuset, stödcentret som startats av Paulina, har funnits i två år och vänder sig till personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp. De som söker sig dit är främst unga mellan 12 och 25 år. De flesta är tjejer men även killar förekommer. Novahuset har kontakt med utsatta i hela landet, trots att de inledningsvis främst tänkte fungera som komplement till andra verksamheter i länet. På Novahuset arbetar främst volontärer, men Paulina arbetar på 50 %. Novahuset bedriver stödverksamhet, som bland annat innebär att de stöttar och följer med de utsatta i deras process, samt en msn-jour som är öppen tre dagar i veckan.

12 Paulina har egna erfarenheter från då hon i 20-årsåldern träffade en äldre kille på nätet. Under två veckor hade de kontakt via e- post och telefon och därefter träffades de för första gången. Bilden av killen stämde inte överens med den hon hade fått tidigare. Redan då hon gick in i bilen visade han att han hade kniv, men hon slog bort varningssignalerna. Under bilresan bröt han ned henne lite i taget och det var starten på fyra månaders helvete. Under den tiden sålde han henne till män runt om i landet. Köparna var vanliga män och inte äckelgubbar men var inte vanliga på det sätt att de behandlade henne som en produkt de kunde göra vad de ville med. Paulina stängde av. Paulina blev sedan gravid och bestämde sig för att behålla barnet och att ta sig ur hans grepp. Men han fanns kvar i hennes liv i fyra år. Hon tvingade sig till att spela olika roller inför föräldrar och andra samt tvingade sig till att glömma för att vara en bra mamma. Hon försökte tala med en psykolog men denne förstod inte situationen trots antydningar. Hon kontaktade även polisen efter att ha fått se övergreppen på film. Men polisen förstod inte situationen och ställde fel frågor. Sedan gick det två år till och då fick hon veta att hennes förövare utsatt andra för liknande övergrepp. Då fick hon kontakt med en bra polis och ett bra målsägandebiträde som hade kontakt med henne dagligen och gav henne mycket stöd. Den påföljande rättegången var det bästa som hänt, då Paulina var tvungen att berätta detaljer som gjorde att hon senare har kunnat prata med en psykolog. Förövaren dömdes till 14 års fängelse. Bemötande Var förberedd genom att fundera över föreställningar, fördomar och känslor kring frågorna Lyssna och våga fråga Man behöver inte vara den som vet allt Läs på för egen del och ge kunskap till den utsatta om problematiken Nätverka Bekräfta: Att det är modigt och rätt att komma/höra av sig och att du förstår att det är ett stort steg Att inget är deras fel

13 Att du förstår att man inte berättar allt på en gång och att det är ok Det som polisen och målsägarbiträdet gjorde, att stötta mig varje gång jag ramlade och tvekade var viktigt Inte bara det som hänt är viktigt utan känslorna och tankarna kring det är viktiga Vara förberedd på att de utsatta ofta förskönar historien och sitt mående Respektera personens egen vilja och önskemål så långt det är möjligt men se till att de får hjälp och att det som händer avbryts Alla reaktioner/känslor är normala. Alla är unika och reagerar olika Trauma, skuld och skam ger oss ofta minnesluckor Låt personen använda sitt ordförråd/språk Läs mellan raderna Släpp inte taget Det tar tid, ha tålamod Första mötet/intrycket är så viktigt, du får många gånger bara en chans Vad är ditt ansvar och vad är andras? Slussa vidare vid behov, eventuellt samverka/medverka på nätverksmöten Var tydlig med din roll och vad du måste göra med informationen Följ upp Inge hopp Boendet Skogsbo berättar om det länsstyrelsefinansierade pilotprojekt och den modell för stödprogram som de inom projektet har tagit fram Skogsbo är ett mellanboende för utsatta kvinnor. Verksamheten har funnits i olika former i 100 år. Verksamheten bedrivs av Frälsningsarmén och har plats för 17 kvinnor plus barn. På boendet möter de kvinnor med olika bakgrund. De är exempelvis våldsutsatta, hemlösa, papperslösa, kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och människohandel. Dagligen är 37 personer aktiva på Skogsbo, varav 15 personer är personal. Flera

14 av dem som bor på boendet är barn. Idag bor utsatta från 19 olika nationer på boendet. Kvinnorna kommer till Skogsbo via prostitutionsenheten, Resursteamet, katolska kyrkan m.fl. Ibland kommer kvinnan via privatpersoner. Resursteamet och Ekumeniskt nätverk mot människohandel Resursteamet skapades av det ekumeniska nätverket som består av i stort sett alla kyrkor och samfund i Sverige. Nätverket arbetar med opinionsbildning, informationsspridning och resursinventering. Resursteamet är en operativ grupp som består av cirka 20 kvinnor som engagerar sig som volontärer. Det rör sig främst om engagerade från det ekumeniska nätverket men Resursteamet har även fått andra medlemmar på senare tid. De är ett aktivt team som ägnar sig åt praktiskt arbete med kvinnor som varit utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Resursteamet har för Skogsbo i omhändertagandet varit viktiga, då de kan ge tips på jobb, barnvakter och erbjuda annan verksamhet. Resursteamet har fått utvecklingsmedel från Länsstyrelsen vid två tillfällen för att utföra projekten Åsa och Esther. Projekt Åsa första mötet med människohandel Under detta projekt följde de en kvinna på boendet som varit utsatt för människohandel. Det var då en utmaning att på boendet ta emot personer med olika bakgrund. Kvinnan hjälptes till utbildning på SFI och fick samtalsstöd på Samtalscentret Eken. Hon fick även hjälp med uppehållstillstånd, arbetspraktik och arbete. Projekt Esther - en modell och ett stödprogram Citat ur ansökan: Det övergripande målet är att frivilligorganisationerna i Resursteamet ska kunna ge hjälp till utsatta kvinnor och ge dem möjlighet till eget ansvar och utveckling och på så vis kämpa mot människohandeln. Resursteamet, Skogsbo, fick pengar till sex platser för personer utsatta för människohandel och projektet pågick under junidecember De anställde bland annat en projektanställd som har arbetat med att samordna arbetet, men även arbetat med kvinnorna. De har inom projektet utarbetat en modell för att hjälpa kvinnor och deras barn in i samhället. Stödprogrammet och modellen Modellens nyckelord:

15 Empowerment, dvs. hjälp till självhjälp Ansvar för sitt liv Äga sitt eget liv Ta tillbaka sin identitet Få en positiv identitet Stödprogrammet/verksamheten Stödprogrammet består av punkter som behövs för att kunna stötta kvinnorna på bästa sätt: Tryggt boende Tryggad inkomst Utbildning t.ex. SFI eller folkhögskola, viktigt för identitetsskapandet och för att kunna skapa något nytt, drömma och se framåt Praktikplats Social och emotionell träning i hemmet, rutiner kring städning, sovtider etc. Samtalskontakt för professionell terapi, viktigt att detta sker utanför boendet. De har bland annat samarbetat med prostitutionsenheten Hjälp med myndighetskontakt, både personalen och personer i Resursteamet har då varit behjälpliga Barnen har haft en egen anställd, vilket har varit en god manlig förebild Viktigt i modellen Social träning i hemmet och utanför, kvinnorna kan då även lära sig av varandra Uppbyggande av kontaktnät. Det är även viktigt för kvinnorna att bygga upp ett nätverk av personer runt omkring sig. Även här fyller Resursteamet en viktig funktion Kontaktmannaskap, personer i Resursteamet har i vissa fall kunnat ställa upp som kontaktpersoner Individanpassat tänk - även om modellen är en modell inom vissa ramar är det extremt viktigt att kunna vara flexibel Frivillighet (Resursteamet) - utan den frivilliga kraften skulle denna verksamhet inte vara möjlig

16 Samarbetspartners - utgör en del i ovan nämnda kontaktnät. Exempelvis har de kunnat erbjuda massage av en hälsopedagog, något som varit mycket uppskattat Barnens bästa (framtidsdrömmar och svårigheter). Barnen kommer från olika verkligheter och det har varit viktigt att se till så att barnen inte faller mellan stolarna. De kan gå i skola/förskola/dagis. Men ibland brister det då ett barn exempelvis saknar papper, för då blir det en pengafråga, en försäkringsfråga och en fråga om rädsla för att ta sig an dessa barn En kvinna kommer två gånger i veckan och undervisar personer på boendet Tid Hopp om förändring Användandet av modellen visar på ett positivt resultat, vilket gör att Skogsbo önskar fortsätta arbetet. I ett fall har det varit aktuellt med återvändande. Av fjorton fall har det endast varit en kvinna som inte har barn. Många vill tillbaka till hemlandet för att hämta sina barn. Idag är det osäkert om kvinnorna som önskar får stanna. Förhoppningen är att i framtiden ha kontakter för att garantera ett säkert återvändande. Det handlar både om kontakter i hemlandet och om utbildning av personal på boendet. Lisbeth Edlund, Stiftelsen Unga Kvinnors Värn, ett kris- och motivationsboende på skyddad adress. "Att möta och bemöta - erfarenheter i mötet med kvinnor utsatta för sexuell människohandel". Det har hänt mycket på området människohandel de senaste tio åren, samtidigt som det är mycket kvar att ta tag i och mycket kvar att göra. I denna presentation lyfts bland annat just de svårigheter och dilemman man möter. UKV: Bedrivs av en stiftelse, styrelsen utgör verksamhetens huvudman Är HVB-hem, hem för vård eller boende. Innebär att de står under Socialstyrelsens tillsyn

17 Kris- och motivationshem, ca 80 % kommer till boendet akut Boendet finns på skyddad adress Plats för 9 kvinnor och man tar inte emot barn år, snittåldern ligger på 22,5 år 4 stödlägenheter Personal, de flesta är socionomer Tar endast emot kvinnor via socialtjänsten Varje kvinna har sin egen historia, 50 % av kvinnorna som kommer till UKV är utsatta för partnervåld. Andra för hedersrelaterat våld och några kommer genom psykiatrin. Ett 50- tal kvinnor har varit utsatta för människohandel. De har varit mellan år. Kvinnorna har olika ursprungsländer, men vanligen kommer de ifrån Östeuropa, Afrika och Sydamerika. De har haft olika långa boendetider och olika syn på det de varit med om: det finns de som sett polisens tillslag som en räddning medan andra menar att polisen stört deras arbete. Därför är det viktigt att prata om individer. UKV ser på alla kvinnor som utsatts för människohandel som brottsoffer oavsett vilka omständigheterna är och hur rekryteringen har gått till. Kvinnorna kommer i ett akut läge. Samtliga kommer efter ett tillslag. Personalen upplever att det idag finns en större misstänksamhet bland de utsatta mot boendet. Flera hör till minoritetsgrupper och kommer från ett tidigare utanförskap. De kan också ha svåra uppväxtförhållanden och har sällan rest utanför hemlandet. Mötet med det svenska samhället, polis och boendet är därför i flera fall svårt. På UKV har de inte träffat någon kvinna som själv uppger att hon utsatts för människohandel. Mötet med UKV Det handlar om ett krisomhändertagande. Att boendet har skyddad adress är viktigt men var ännu viktigare förr, då kvinnorna i högre utsträckning deltog i rättsprocesser. Hoten kommer inte från enskilda personer utan många gånger från nätverk. Det är viktigt med en tydlig struktur och fasta rutiner. UKV har exempelvis fasta måltidstider, bestämda tider då kvinnorna ska vara hemma på kvällen och gemensamma tider då de går upp på morgonen. Men det är ett frivilligt boende. Även tydlig information är viktigt då man möter människor i kris. De har erfarenhet av många missuppfattningar. Varje person som kommer till UKV får två samtalspersoner. Det finns även personal dygnet runt.

18 Om en kvinna ska bo på UKV en längre tid används denna modell (se ovan) inom vilken de går igenom vilka behov kvinnan har. Även socialtjänsten tar del av detta. Utifrån dessa behov upprättas en genomförandeplan. Denna skriver kvinnan, boendet och socialsekreteraren under.

19 Praktiska behov Tolk Kontakt med anhöriga i hemlandet Sjukvård Tandvård Ekonomi, t ex fickpengar, klädbidrag, fondmedel Kontakt med Migrationsverket Sammankalla och delta i möten med det professionella nätverket Externa samtalskontakter, t.ex. traumabearbetning Delta vid förhör och möten med målsägarbiträden Delta vid rättegång Påtala brister i handläggningen, exempelvis barnens rättigheter. Viktigt att påtala vad som är fel och hjälpa kvinnorna till att kräva sin rätt gentemot myndigheter Skriva olika slags intyg Ansökan till skola Anordna volontärstöd, t ex språkträning Förmedla kontakt med andra organisationer Ledsagning till hemlandet Att återvända hem eller inte Majoriteten, vill återvända hem. Det kan bero på tiden som de stannar, en kortare tid i ett främmande land får hemlandet att symbolisera trygghet. Men en längre tid under vilken kvinnan kan landa och reflektera, ringa hem etc. kan innebära en större vilja att stanna. Barn i hemlandet påverkar givetvis situationen. Advokatfirman Opus, Alain Soussi 1. Fråga: Vilka skäl till uppehälle kan man åberopa efter det att personen inte längre är bevisperson/har tillfälligt uppehållstillstånd?

20 Svar: Vad man kan göra beror mycket på vilket land personen kommer ifrån. Om det exempelvis är tabubelagt i hemlandet, då kan man ansöka om asyl. Då kommer ett offentligt biträde in i processen. Men det är svårt att få uppehållstillstånd på grund av asylskäl, det är vanligare med synnerligen ömmande omständigheter, såsom försörjningsproblem, utstötning och risken att åter hamna i prostitution. Man gör en framåtsyftande bedömning. Att man varit med om något tidigare kan underlätta, men bedömning görs framförallt framåt, hur framtiden kommer att se ut. 2. Fråga: Försöker du i ett migrationsärende lyfta upp att personen kan ha varit utsatt för människohandel? Svar: Det är en pedagogisk fråga att försöka få klienten att förstå att det är viktigt att ta upp. Sedan är det advokatens skyldighet att föra frågan vidare. 3. Fråga: Hur många får stanna pga. människohandel eller dylikt? Svar: Ansökan är en offentlig handling men sedan får man inte reda på vad som är skälet för uppehållstillståndet vilket gör att det inte går att ge statistik. 4. Fråga: Tar Migrationsverket hänsyn till hotbilden vid bedömningen av de synnerligen ömmande omständigheterna? Svar: De gör en helhetsbedömning. Det kom en banbrytande dom förra året då två länder fälldes för att de brutit mot artikel 4 i Europarådets konvention om de grundläggande mänskliga rättigheterna och friheterna, som handlar om slaveri, då myndigheter är skyldiga att ingripa mot detta. 5. Fråga: Hur fungerar det att yrka hälsoskäl för uppehållstillstånd? Svar: Det är knepigt med hälsoskäl. Migrationsverket tolkar det som att det måste vara livshotande och att man inte kan få vården i hemlandet. Att behandlingen kostar tas inte hänsyn till. Exempelvis får HIV-smittade åka tillbaka trots att det inte alltid finns gratis behandling. Det är viktigt i dessa fall att läkaren utfärdar ett intyg enligt socialstyrelsens riktlinjer. Det är även viktigt att läkaren inte uttalar sig om asylskäl utan gör en rent medicinsk bedömning.

21 Att läkaren uttalar sig om hälsotillståndets koppling till utvisning kan utgöra ett direkt hinder för uppehållstillstånd. 6. Fråga: Hur ser det ut för EU-medborgare? Efter tre månader måste personen visa att han eller hon kan försörja sig själv. Det är svårt. Svar: Om de inte har arbete får de inte fortsatt uppehälle. Men de har rätt att få sin uppehållsrätt prövad med en muntlig förhandling. Men om personen exempelvis åker över till Finland och kan visa det, kan den få tre nya månader. Det är dock svårt att visa på hur länge personen varit här. Försörjningsstöd leder till att man inte har uppehållsrätt. 7. Fråga: Hur görs trovärdighetsbedömningen i Migrationsdomstolen? Svar: Svaret gavs av en nämndeman ur publiken: Vi tittar på om berättelsen är sammanhängande, tidssammanhanget och vad Migrationsverket säger. 8. Fråga: Kan det vara brist på bevisprövning i Migrationsdomstolen? Svar: Svaret gavs av en nämndeman ur publiken: Ja 9. Fråga: Vad är svårast? Svar: Svaret gavs av en nämndeman ur publiken: Trovärdighetsbedömningen. Bevisbördan uppfylls till en viss grad. Men sedan blir det svårt. 10. Fråga: Mamman och pappan ska till olika länder. Vad gör man då? Svar: Svårt att säga men frågan kan drivas i Europadomstolen med hänvisning till artikel 8 som handlar om rätten till familjeliv. 11. Fråga: Gällande fruimport. Efter två år prövas uppehållstillståndet och om frun utsatts för våld ska hon få stanna i Sverige även om äktenskapet inte höll. Men så är det vanligtvis inte, varför? Svar: Hon får ett offentligt biträde och då är det viktigt att visa på hur kvinnan kom hit, om det finns en anmälan mot mannen etc. Man måste då argumentera för oskäligheten i utvisningen.

22 12. Fråga: Är det någon vits med att avvakta då kvinnan blivit utslängd/lämnat mannen/fruimportören? Svar: Nej, i samband med att relationen upphör, upphör grunderna för uppehälle. Viktigt att kunna visa på hur länge relationen pågått. Man måste anmäla att skälen till uppehälle har upphört till Migrationsverket. 13. Fråga: Har det gjorts några förändringar i lagen? Svar: En förändring som gjordes för två år sedan var att man skrev in verkställningshinder, skäl till att man inte ska utvisas. Exempel kan vara graviditet och barn. 14. Fråga: Kvinnor med hedersproblematik har sökt uppehållstillstånd pga. de skälen, men skälen framkom inte inledningsvis utan har kommit efterhand. Då tror inte Migrationsverket på dem, hur gör då Migrationsdomstolen? Svar: Svaret gavs av en nämndeman ur publiken: Det är viktigt att advokaten eller annan visar att det är vanligt att sådana saker kommer fram i efterhand. Vi måste få någon som så tydligt som möjligt, med så mycket fakta som möjligt, förklarar detta. 15. Fråga: En kvinna har blivit utkastad av sin man och fått återvända hem, men där var hon inte välkommen av familjen. Vad gör man då? Svar: Man kan ansöka om asyl och eventuellt peka på en hedersproblematik. 16. Fråga: Man har rätt till målsägandebiträde. Men i ett fall fick inte kvinnan det och sedan lades fallet ner innan hon fick det och innan förhör. Svar: Viktigt att ta kontakt direkt med tingsrätten och uppge målärende (anmälan måste göras) och sedan göra sitt anspråk. Man måste inte invänta polisen. 17. Fråga: Gällande fruimport - måste båda skriva under på skilsmässan eller räcker det att mannen ansöker? Svar: Ja det räcker. 18. Fråga: Hur bestäms storleken på skadeståndet?

23 Svar: Hur kränkt man är, brottets art, hur mycket och länge man blivit kränkt, särskilt integritetskränkande, exempelvis sexbrott. Kränkningsersättning: kronor. Kränkningsersättning barn: kronor. 19. Fråga: Hur länge kan TUT vara giltigt? Svar: Egentligen finns ingen bestämd gräns. Det finns en minimibestämmelse på 6 månader. Brukar röra sig om 1 år. Det kan bli permanent. 20. Fråga: Hur lång tid tar det innan man får skadestånd? Svar: Det rullar på ganska snabbt, kronofogden och brottsoffermyndigheten kopplas in. 21. Fråga: De som missbrukar och utsatts för brott har haft svårt att få ut sin ersättning. Svar: Det finns inga egentliga skäl till det. 22. Fråga: Vad är straffet för människohandel? Svar: 2-10 år, vanligen döms de ganska lågt. Grovt koppleri (som många döms till istället för människohandel) ger 2-8 år. 23. Fråga: Om en förundersökning är nedlagd, vilka kan då få insyn i den? Svar: Det finns förundersökningssekretess. Man får begära en sekretessprövning. Diskussion Tiden på boendet/metod Det är bra om kvinnan skriver ner sin egen berättelse då personen kommer till boendet, för då kommer mycket fram. Det är bra om man kan vara två kontaktpersoner, men de resurserna finns inte på många boenden. Det är svårt att bära på dessa frågor själv och viktigt att kunna bolla säkerhetsfrågor. Språksvårigheter är centrala, men ett digitalt verktyg kan underlätta. Ensamkommande flyktingbarn Gällande ensamkommande flyktingbarn, är det många som blir utsatta på väg till Sverige. Det gäller både flickor och pojkar. Det

24 är många gånger svårt att upptäcka vad de varit med om och ibland hinner de avvika från boendet. Vad gör man när man fått reda på vad de varit utsatta för? På boendet för ensamkommande flyktingbarn hämtar man dem till boendet, de får en kontaktperson och man genomför inskrivningssamtal. Ofta händer inget de första veckorna, utan de öppnar sig efter en längre tid. Mycket kommer ofta fram efter att de fått uppehållstillstånd, då kommer problemen. Kontakten med myndigheter och sjukvård är omfattande för denna grupp. Om boendet misstänker att problemen fortsätter i Sverige är det upp till kontaktpersonen och psykologerna att se vad som händer under den tiden de vistas på boendet. Det är viktigt med samverkan mellan Migrationsverket och boendet, då det är mycket som boendet aldrig får veta genom den utsatte som är av vikt för dem att känna till. Ett annat problem för ensamkommande flyktingbarn är att deras BUP-remiss kan försvinna då barnet flyttar. Om ett barn sålt sex, så inverkar det på alla andra på boendet. Även personal, något som man inte har resurser till att hantera. Stor skillnad mellan ensamkommande flyktingbarn och andra, då potten som kommunen får är mycket större, samtidigt som pengarna inte utnyttjas. Det är viktigt att boenden som tar hand om ensamkommande har utbildning. Information Det är viktigt att återkomma med information vid flera tillfällen för att säkerställa att informationen når fram. Aktiviteter Gällande speciellt yngre personer finns det en väntan som är svår att hantera. Vad gör man då? De måste få en chans att formulera och fundera över vad de vill göra. Samverkan Det är viktigt att boendet alltid är med i samverkanssituationer. Någon annan part kan vara den som ger information till den utsatte, men boendet måste vara med och veta vilken information de har fått. Ofta vet de inte själva vad som sagts i exempelvis polisförhör i efterhand. Det är även viktigt att boendet är med vid alla former av samverkan då det kan vara de som får stå till svars för den utsattes omhändertagande.

25 Det är skillnad på om det är en person som kommer till boendet via polisen efter ett tillslag eller direkt till kvinnojouren. Det är i det senare fallet svårare att få bevistyngd och polisen har då inte varit inblandad i ett tidigt skede. Det kräver mer av boendet som då får påpeka för polisen att de behöver utreda frågan. Samtidigt vet polismyndigheten vad som krävs för att göra ett mål. Det är även viktigt att polisen tar hänsyn till att det kan finnas barn i hemlandet och frågar om det. Samverkan är mycket viktig och måste bedrivas i högre grad. Detta gäller inte bara myndigheter utan även mellan olika boenden. Det måste fungera mellan myndigheterna och detta ska ske tillsammans med boendena. Det är viktigt att ha en tydlig fördelning, så att det inte dubbelarbetas. Det är även viktigt att kommunerna ska kunna arbeta över gränserna. Risker Riskanalyser görs ofta rörande hot som kommer utifrån men inte lika ofta gällande den utsattas egen roll för den egna säkerheten. Det finns olika behov som kan se olika ut, men det som de flesta behöver är närvaro dygnet runt. Det är få kvinnojourer som har det. Lokalerna behöver även vara extra säkra och det är en fråga om resurser. Det är viktigt med utbildningar i säkerhet. Bestående livssituation Det är viktigt att även i framtiden ge de utsatta trygghet, att de kan hitta en aktivitet som ger dem känslan av att de kan någonting och får kontakt med den de var. Gällande SFI, så handlar mycket om pengar. Det är svårt att se till den enskilda personen då pengarna står i vägen. Övrigt Viktigt att diskutera om alla kvinnojourer ska vara specialiserade på denna grupp. Eller om man ska placera kvinnorna på boende med särskilda resurser. Utbildningsbehovet är stort hos alla berörda, även myndighetspersonal som kommer i kontakt med denna grupp. Kan vara ett alternativ att man har ett första boende som kvinnorna kommer till för att sedan slussas ut. Behövs en samordnare som har kunskap och kan lotsa den utsatta till rätt instans. Detta arbete får inte heller ständigt vara ett projekt, utan en stadigvarande verksamhet. Man vinner på det i längden då man inte gång på gång måste utbilda. Det tar även tid att söka projektmedel, tid som tas från verksamheten. Det krävs en långsiktig finansiering.

26 Sammanställning av enkät Under konferensen delades enkäter ut. Totalt besvarades 17 enkäter och nedan följer en sammanställning, gjord av Lisette Gunnarsson, av svaren: 1. Vad var mest givande med konferensen/nätverksträffen? Alla hade mycket positiva erfarenheter av konferensen och många ansåg att allt var bra. Bland annat upplevdes det som mycket givande att träffa andra med liknande erfarenheter, få nätverka med möjlighet till utbyte av erfarenheter. Även diskussionerna framhölls som extra givande. 2. Vad var minst givande med konferensen/nätverksträffen? Flertalet hade inga negativa synpunkter, dock framkom följande: Tiden ansågs av en person vara för kort, en annan tyckte Patrik Cederlöf hade för lite tid. En person tyckte det vore önskvärt att samtliga deltagare bott kvar på hotellet för att nätverka. 3. Vad hade du velat ha mer av? Ett antal skulle vilja ha mer juridik, information om lagar och styrdokument samt åklagarens arbete. En person önskade konkreta svar på hur de ekonomiska frågorna ska lösas. En annan efterfrågade kontakter med andra aktörer som kan vara behjälpliga i arbetet. Även information om säkert återvändande och tips på organisationer i hemländer efterfrågades. Också mer information om säkerhetsfrågor för boenden samt hur man kan arbeta för minskad efterfrågan önskades. 4. Har din kunskap om ämnet ökat? Alla utom en ansåg att deras kunskap om ämnet hade ökat efter konferensen. 5. Känner du att konferensen/nätverksträffen kan bli en del av en fortsättning? Samtliga var positiva till något slags fortsatt arbete. Förslag på fortsatt arbete var: Återkommande träffar en gång/år eller halvår. Mailkontakt. Tips på utbildningar, konferenser. Praktiska råd för handläggning/arbete. Fortsatt arbete med Projekt Lilja. God tanke att skapa en mail-lista, men en plattform på nätet, t ex

27 via projectplace.se vore ännu bättre. En fortsättning gällande att konkretisera aktuella frågor önskades. Fortsatta träffar för att utveckla arbetet efterfrågades samt återkoppling. 6. Övrigt Önskemål om utbildning för de som arbetar inom vård/boenden där de möter ensamkommande barn. En person önskade också en nationell databas med information om verksamheter som är aktiva i hjälp/stöd åt personer utsatta för människohandel, samt kontaktvägar till dessa. Behov av att se, upptäcka, våga fråga och kunna tipsa om var kvinnorna kan få hjälp och om hur de kan gå vidare.