SOK-koncernen. Årsberättelse 2010

Transkript

1 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

2

3 Innehåll 4 S-gruppen tog sig ur recessionen 6 Dagligvaruhandeln förändras i takt med kunderna 10 Ett år av tillväxt och utveckling inom bruksvaruhandeln 14 Ägarkundens ABC 18 Turist- och bespisningsverksamheten blomstrar upp 22 Bilhandeln kom upp i varv 24 Lantbrukshandeln i en föränderlig värld 26 Snabb expansion i närområdena 28 Allt effektivare inköpsverksamhet 30 Omsorg om personalen 32 Till ägarkundernas bästa 34 Ägarkundernas egen bank 36 Vad är S-gruppen? 38 S-gruppen Corporate governance i SOK-koncernen 42 SOK:s förvaltningsråd 44 SOK:s styrelse SOK-koncernens koncernledningsgrupp SOK-koncernens organisation SOK-koncernens bokslut 2010

4 År 2010 ljusnade mot slutet. Recessionen släppte greppet, strategin tog form och antalet ägarkunder steg till 1,9 miljoner. S-gruppen tog sig ur recessionen För ekonomin var år 2010 ett utpräglat tudelat år i Finland. Recessionen höll den i ett järngrepp under början av året, men vid halva året hade situationen redan ljusnat betydligt. Förändringarna i ekonomin återspeglades också i S-gruppen, trots att vår styrka främst ligger i livsmedelshandeln, som ekonomins vågor inte så lätt får i gungning. Svårast var läget inom lantbrukshandeln, som plågas av en global marknadsstörning och en stagnant hemmamarknad. Inom bilhandeln fick vi redan fast mark under fötterna. Försäljningen livades sakteliga upp under våren, och den positiva utvecklingen fortgick under slutet av året. Också inom turist- och bespisningsverksamheten bröts recessionen under sommaren Sänkningen av momsen på restaurangmat och den goda turistsommaren i hemlandet gav branschen en välkommen energispruta. Handeln med bruksvaror led av recessionen under början av året, men den senare delen, inklusive julhandeln, var positiv. I takt med ekonomin stimulerades också byggande, reparationer och inredning. Jag tillträdde som koncernchef i april Tidpunkten för tillträdet var bra jag kunde genast börja delta i arbetet kring förnyandet av S-gruppens strategi och påverka våra centrala strategiska val. Jag tror att vi med den nya strategin kan klara oss ur recessionens sista efterdyningar. Jag vill gärna framhålla två utgångspunkter för vår nya strategi; enligt min uppfattning kommer de att bära oss en lång tid framöver. Vi kommer i allt högre grad att ta kundfokus som utgångspunkt för vår verksamhet, och kommer att allt tydligare framhålla vår särpräglade kooperativa företagsform. För oss handlar det i grund och botten om ansvar i allt vi gör och var vi än verkar. Därigenom får vi våra ägarkunder att godkänna vår vision: De attraktivaste och mest heltäckande tjänsterna från ägarkundens egen butik. Den nya strategin förutsätter ändringar i organisationen. I höstas offentliggjordes och vid årsskiftet genomfördes organisationsändringar som grundade sig på det redan tidigare påbörjade förnyandet av vår tjänstemodell. Genom att ytterligare utveckla den nya organisationen kan vi effektivisera den gemensamma tjänsteproduktionen. Lika viktigt är det att utveckla våra nuvarande affärs områden inför alla nya utmaningar. Utvecklingsprojektet som har drivits ett par år inom handeln med bruksvaror är ett bra exempel på sådant arbete. Inom ramen för projektet har man byggt ett gigantiskt logistikcentrum med Nordens kolsnålaste uppvärmnings- och kylsystem, grundat den praktiskt taget landstäckande kedjan Kodin Terra och startat Webbutiken för skönhet under Sokos varumärke. 4 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

5 S-gruppens verksamhet står på stadig grund, och för det vill jag tacka alla anställda i gruppen. Jag riktar ett särskilt tack till min föregångare som koncernchef, Arto Hiltunen; förändringarna som nu pågår fortsätter och kompletterar arbetet som utfördes under hans ledarskap. Direktör Antti Sippola ska också ha en eloge för att han axlade ansvaret under övergångsperioden; tack vare det fick jag en god start på mitt arbete i SOK. Det allra största tacket förtjänar ändå vår stora skara ägarkunder hela 1,9 miljoner i handelslagen. Vi gör vårt bästa för att förtjäna deras förtroende, för det är endast på förtroende vår oberoende folkrörelse kan fortsätta att utvecklas i framtiden. Vi förfogar över bra redskap med vilka vi kan bygga en framgångsrik framtid. Helsingfors, Kuisma Niemelä Koncernchef, SOK SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

6 Dagligvaruhandeln förändras i takt med kunderna Trots att S-gruppens dagligvaruhandel är marknadsledande i Finland, vilar den inte på lagrarna. Gruppen förnyar kontinuerligt butiksnätet och utvecklar verksamheten så, att den motsvarar ägarkundernas behov. S-gruppens dagligvaruhandel lever och förändras i takt med ändringarna i verksamhetsförutsättningarna och kundernas vardag. Man fokuserar nu på miljövänlighet, rätt sammansatta urval och ännu smidigare betjäning i anknytning till både renovering av existerande enheter och grundande av nya. Genom stora investeringar i verksamhetsnätet som redan har genomförts i flera år, har S-gruppen nu ett täckande nätverk av matbutiker inom alla regionhandelslags verksamhetsområden. Under 2010 öppnades 10 nya Alepa- och Salenär butiker, 13 nya S-marketar och fem Prisma-stormarknader i Finland. Också om nätverket redan har mycket god täckning, är förnyandet och uppdaterandet av butiker ett arbete som pågår kontinuerligt. Dessutom finns det fortfarande behov av ett tätare butiksnät i t.ex. stora städer, eftersom inflyttningen från glesbygden till större bosättningscentra fortfarande pågår. Fler egna märken S-gruppens detaljhandelsförsäljning växte år 2010 enligt budget och snabbare än genomsnittet för branschen. Resultatmålen uppnåddes också, och marknadsandelen stärktes ytterligare. 6 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

7 Strejkerna inom livsmedelsbranschen försämrade under våren tillgången på produkter och bromsade tillväxten inom S-gruppens dagligvaruhandel. Recessionens inverkan på branschen under det gångna året uttryckte sig som en övergång till förmånligare produkter. S-gruppen reagerade på den stigande efterfrågan på förmånligare produkter genom att utveckla sina sortiment av private label -produkter, Rainbow och X-tra. Urvalen av egna märken har vuxit särskilt kraftigt inom produktgruppen färskprodukter. Tack vare det breddade urvalet steg försäljningen av de egna märkena år 2010 med närmare 30 procent. Målsättningen är att försäljningen av private label-produkter under de närmaste åren ska stiga till en femtedel av totalförsäljningen. Längre öppettider, bättre betjäning År 2010 kunden man för första gången på allvar testa inverkan av de friare öppettiderna. Ur handelns synpunkt har erfarenheterna varit mycket goda, och de längre öppettiderna har också tagits väl emot av kunderna. Den friare lagstiftningen om öppettider har förbättrat kundbetjäningen, eftersom man allt bättre kan passa in handlandet med andra vardagsaktiviteter. S-gruppens dagligvaruhandelssektor har positiva erfarenheter av de längre öppettiderna. Kundströmmarna fördelar sig jämnare på de olika veckodagarna, och man har lyckats jämna ut i synnerhet rusningstopparna under veckosluten. I synnerhet de längre öppettiderna om lördagar har fått ett gott mottagande bland kunderna. S-gruppen har förlängt öppettiderna i alla sina dagligvarubutiker. Största nyttan av de längre öppettiderna konkretiseras i mindre enheter på högst 400 kvadratmeter, som har helt fria öppettider. Man har också testat öppet dygnet runt i S-gruppens verksamhetsnät, och även av detta har man goda erfarenheter. Den nya lagen om öppettider ses inom S-gruppens dagligvaruhandel som en fördel för ägarkunderna. Lyhörd för ägarkunderna Också om de traditionella framgångsfaktorerna i dagligvaruhandeln, närhet, betjäning, förmånliga priser och bra urval, hålls gå gott som oförändrade från år till år, innebär den tekniska utvecklingen också nya möjlighe- SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

8 Dagligvaruhandel idkas av kedjorna Prisma, S-market, Sale och Alepa, i ABC-trafikbutikerna och ABC-Delienheterna samt livsmedelsbutikerna i Sokosvaruhusen. Vid slutet av 2010 omfattade markethandelskedjorna närmare 834 verksamhetsställen; ABC-trafikbutikerna var 108 till antalet, ABC-Delienheterna 17. Regionhandelslagen har hand om affärsverksamheten vid samtliga markethandelsenheter i Finland. 8 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

9 S-gruppens dagligvaruhandel, marknadsandel (%) ,3 27,8 29,0 30,5 31,1 31,1 34,3 35,9 39,9 41,1 42,4 43,2 44, ter inom handeln med livsmedel. Webbutikens roll som ny distributionskanal och betjäningsmöjlighet ses också i S-gruppen som ett utvecklingsobjekt. Pilotwebbutiker för livsmedel finns redan inom flera regionhandelslag, och man undersöker för närvarande möjligheterna till lönsam utvidgning av den nya distributionskanalen. Man har också utvecklat och utvecklar ständigt nya mobiltjänster för inköp. Med tjänsten Foodie kan ägarkunder redan nu göra inköpslistor, följa med priser och läsa recept på sin mobiltelefon. Också betalning och beställning per mobiltelefon ska testas. De nya elektroniska formerna för interaktion med kunderna ses som en möjlighet inom S-gruppens dagligvaruhandel. Den elektroniska kundpanelverksamheten erbjuder redan nu möjligheten att få individuella rapporter om kundernas behov och önskemål i anknytning till utveckling av verksamheten både på de enskilda verksamhetsställena och i kedjorna. Ökad växelverkan med kunderna är ett av de viktigaste utvecklingsobjekten under de närmaste åren. Informationssystemen som skapats för betjäningen av ägarkunder erbjuder en bra utgångspunkt för arbetet. Mot exaktare prognoser Under år 2010 fokuserade man inom S-gruppens dagligvaruhandel alltmer på att förbättra efterfrågans förutsägbarhet. Tack vare utvecklingsarbetet på informationssystemen kan man vara mer lyhörd för kundernas önskemål och fördjupa samarbetet med tillverkare och varuleverantörer. Genom god prognostisering av efterfrågan kan man utom sortiment, prissättning och tillgänglighet också optimera användningen av arbetstimmar vid verksamhetsställena. Därigenom kan man i alla lägen säkerställa en smidig kundbetjäning. Under året han man också satsat på utveckling av s.k. ätastrax-tjänster. Utom ett nytt koncept för färdigmat har man utvecklat koncept för caféer och restauranger i anknytning till stora marketverksamhetsställen. Dessa utvecklingsprojekt är exempel på synergin mellan daglig varuhandel och restaurangverksamhet som man inom S-gruppen allt målmedvetnare strävar efter. I fortsättningen stöder matbutiks- och restaurangverksam heten varandra i allt högre grad. Ansvar i vardagen Ansvar och synvinklar anknutna till ansvar är en del av det dagliga ledarskapet i S-gruppens dagligvaruaffärer. Åren har alla kedjor i S-gruppen fått ansvarsprogram, som förverkligas inom den dagliga verksamheten. Inom dagligvaruhandeln betonas särskilt miljöskonande transportlösningar, energisparande och energieffektivitet, produktsäkerhet, etiskt hållbara inköp och kontroll över hela den långa värdekedjan från varuleverantör till kund. Ägarkunden kan lita på att alla produkter som säljs på S-gruppens dagligvarubutiker har tillverkats på ett ansvarsfullt sätt och att man tryggt kan använda dem. S-gruppen axlar sitt ekonomiska ansvar inom livsmedelshandeln genom att erbjuda ägarkunderna lättillgängliga tjänster från Hangö till Ivalo. Det säger mycket om verksamhetens effektivitet att matpriserna i Finland, trots klimatet och de långa avstånden, ligger på europeisk medelnivå. SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

10 Ett år av tillväxt och utveckling inom bruksvaruhandeln För S-gruppens bruksvaruhandel var år 2010 ett år av kraftig tillväxt och många utvecklingsprojekt. Tack vare ett flertal nya och renoverade verksamhetsställen och flera förstärkta produktområden utvecklades försäljningen mycket bra. Sgruppens mål är att tydligt förbättra bruksvaruhandelns utbud till ägarkunder och öka försäljningen till år Utvecklingsprojekten gäller samtliga kedjor i S-gruppen som säljer bruksvaror: Prisma, Sokos, Emotion, Kodin Terra, S-market och ABC-trafikbutikerna. Det är inte enkelt att uppnå tillväxtmål inom bruksvaruhandeln, eftersom konkurrensen är hård, och kontinuerligt skärps. Detta beror bland annat på utländska aktörers intrång på marknaden och på den kraftigt expanderade webbhandeln. Man uppskattar att de utländska aktörernas andel av bruksvaruhandeln i Finland för närvarande är närmare 20 procent. I år 2010 var de utländska aktörernas andel av den växande webbhandeln 17 procent. Andelarna varierar betydligt per produktgrupp. Ännu under början av året gjorde sig recessionen påmind genom en viss försiktighet i kundernas köpbeteende. Under våren började sedan konsumenternas förtroende återvända, och slutet av året, inklusive julförsäljningen, var framgångsrikt för bruksvaruhandeln. S-gruppens stora investeringar och satsningar på utveckling yttrade sig som en över förväntan god försäljningstillväxt. Konceptreformen i Prisma framskrider Vid slutet av år 2010 fanns det 60 Prisma-stormarknader i Finland. Under året tillkom nya Prismaenheter i Björneborg, Lembois, Palokka i Jyväskylä, Koivistonkylä i Tammerfors och Forssa. Enheterna i Kotka, Kuusamo och Uleåborg utvidgades. 10 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

11 År 2010 köpte S-gruppen åtta Euromarketenheter, som framgångsrikt integrerades i kedjorna Prisma och S-market. Alla anställda vid Euromarket övergick till S-gruppen. År 2011 öppnas nya Prismaenheter i Lielax i Tammerfors och i Ylivieska. Enheterna i Gamlas i Helsingfors, Seinäjoki, Kouvola och Lahtis utvidgas betydligt. Ägarkunderna har gett de utvidgade sortimenten av bruksvaror i Prisma ett gott mottagande. Handeln med underhållningselektronik och vitvaror har löpt mycket bra ända från början. Under 2010 ökade efterfrågan inom produktområdena kläder och sport betydligt. Private label -produkterna, dvs. produkter som säljs under eget varumärke, är viktiga utvecklingsobjekt i alla kedjor inom S-gruppen som säljer bruksvaror. Våren 2011 lanseras House, ett eget varumärke för produkter till hemmet. Inom de små hushållsmaskinerna är samnordiska Hugin gruppens nya egna märke. Kodin Terra nästan fördubblades Då recessionen vek, stimulerades byggande, reparationer och inredning betydligt. Det återspeglas som ökad försäljning i hela den finländska järnhandelsbranschen, också i kedjan Kodin Terra, S-gruppens varuhus för boende, där också den jämförbara försäljningen utvecklades gynnsamt. Marknaden för trädgårdshandel sjönk inte ens under recessionen, och även i Kodin Terra var handeln med trädgårdsrelaterade produkter livlig. Kedjan Kodin Terra har expanderat snabbt under de senaste åren. År 2010 utvidgades kedjan med fem nya SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

12 S-gruppens bruksvaruhandel () * *moms 0 % I S-gruppen idkas bruksvaruhandel av kedjorna Prisma, Sokos Emotion och Kodin Terra. Dessutom säljer också S-market, Sale och ABC-trafikbutikerna bruksvaror. Dessutom finns kedjan Pukumies, som verkar inom en del av landet. Vid slutet av året omfattade kedjan Prisma 60 enheter i Finland och 17 i de närliggande regionerna. Det fanns 22 Sokosvaruhus, 21 Emotionbutiker och 11 Kodin Terraenheter. Kedjan Pukumies hade 9 verksamhetsställen. enheter; dessa öppnades i Tavastehus, Kuopio, Karleby, Nokia och Rovaniemi. Målet är, att Kodin Terra år 2015 ska ha ca 20 verksamhetsställen. Antalet enheter uppgick vid slutet av 2010 till 11. Samtidigt som kedjan Kodin Terra utvidgas bedrivs inom kedjan flera interna utvecklingsprojekt, som anknyter till effektivare inköp samt bättre urval och kundbetjäning. Sokosenheterna utvecklas Även varuhuskedjan Sokos utvecklas målmedvetet. Åren öppnades två nya enheter, nämligen Sokos i Villmanstrand och Kouvola. Dessutom har flera Sokosvaruhus väsentligt utvidgats och förnyats. Varuhuset i Jyväskylä samt utvidgningen av Sokos Tammerfors var de största utvidgningsprojekten som färdigställdes år Kosmetik avdelningen på varuhuset i Helsingfors öppnades i förnyat skick våren Förnyandet omfattade såväl urval och exponering som det visuella uttrycket. Vid utvidgningen av sortimenten breddas utbudet av märkesprodukter samtidigt som utbudet av produkter under egna märken förnyas och utvidgas. Urvalet har breddats och koncepten för exponering har förnyats inom alla produktområden. Inom kedjan Sokos är de största händelserna under 2011 den förestående invigningen av Sokos S:t Michel i nya köpcentret Stella i november, renoveringen av varuhuset i Tammerfors och förnyandet av kosmetikavdelningen i Helsingforsvaruhuset. Antalet på skönhet och damunderkläder fokuserade Emotionenheter kommer att stiga med några nya butiker årligen. Under fjolåret öppnades nya enheter i Lembois, Kemi, Björneborg och Forssa. Butiken i Kampen i Helsingfors stängdes. Vid slutet av år 2010 fanns det totalt 21 Emotionenheter. Både Sokos och Emotion ökade sin totalförsäljning från föregående år. 12 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

13 Kedjan Pukumies, som ägs av Osuuskauppa Arina, idkar också handel med dam- och herrkläder samt kosmetika. Våren 2011 öppnar kedjan en pilotenhet för damkläder i Helsingfors under namnet Companys. Pukumies Oy har sedan tidigare butiker under namnen Pukumies och kedjan Mick s som säljer kläder för ungdomar i Uleåborg, Karleby, Seinäjoki, Jyväskylä, Kemi och Rovaniemi. Osuuskauppa Ympyrä svarar för affärsverksamheten vid Pukumies i Kotka. Skönhet på webben Den finländska webbhandeln är inne i en period av kraftig tillväxt. Den tekniska utvecklingen har jämnat vägen för webbhandelns slutliga genombrott. Närmare 80 procent av alla finländska hushåll har tillgång till bredbandsförbindelse. S-gruppen är redo att tillfredsställa ägarkundernas ökade efterfrågan på webben. För närvarande bygger gruppen upp kapacitet för webbhandel med både bruksoch dagligvaror. År 2010 inledde S-gruppen webbhandel med kosmetika inom kedjan Sokos. Sokos webbutik för skönhet har som målsättning är att vara en av de största och mångsidigaste finskspråkiga webbutikerna för skönhet. År 2011 kommer kedjans hela urval av kosmetika att vara tillgängligt på webben. Utom själva produkterna erbjuds ägarkunderna massor av tips och information om skönhet. Kedjan Sokos kommer senare att utvidga webbhandeln också till andra produktområden. Webben underlättar numera i mycket hög grad förgallringen av produkter då ägarkunderna funderar på sina inköp. Kedjan Prisma har redan information om över produkter på sin webbplats. Kodin Terras webbplats öppnas under loppet av Den presenterar då information och pris på över produkter. SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

14 S-gruppen driver trafikbutiksverksamhet och bränslehandel via ett nätverk av 108 ABC-trafikbutiker, 280 ABC-automatstationer och 17 ABC-Delienheter (år 2010). ABC-Deli har verksamhet endast i huvudstadsregionen och Borgå. Regionhandelslagen bedriver affärsverksamheten vid samtliga ABC-enheter. ABC-kedjan stannar inte upp, utan utvidgar fortfarande sitt nätverk och utvecklar kontinuerligt sina tjänster. Ägarkundens ABC År 2010 var som helhet ett svårt år för bränslehandeln. Försäljningsvolymerna sjönk från föregående år, då människorna på grund av recessionen allt noggrannare övervägde sitt resande. Prisnivån fluktuerade, men den hölls hela året på en relativt hög nivå. Försäljningen vid ABC-kedjan var livligare än branschgenomsnittet, vilket innebär att marknadsandelen åter ökade. Nätet av trafikbutiker utvidgades med sju nya enheter: Nordsjö hamn i Helsingfors, Kolmikulma i Nokia, Skolgatan i Åbo, Niirala i Kuopio samt Vittis, Mäntyharju och Alavo. Verksamheten har kommit bra igång vid alla de nya enheterna. Under året öppnades 12 nya ABC-automatstationer. ABC-kedjans mål är fortfarande att genomföra en tillväxtstrategi, också om den är något moderatare än under tidigare år. Man förväntar sig att 5 8 nya trafikbutiker ska grundas varje år. Bränslehandelns inköpsvolym ökar S-gruppens bensinhandel, marknadsandel (%) ,1 21,3 24,2 26,9 27, Bland förändringarna i verksamhetsförutsättningarna som inträffade under året var den viktigaste den nya lagen om öppettider som trädde i kraft i januari och som tillåter allt friare öppettider i detaljhandeln, bl.a. söndagsöppet året om. Detta minskade ökningen av dagligvaruhandeln vid trafikbutikerna, i synnerhet under de månaderna då butikerna inte tidigare hade haft söndagsöppet. På konkurrensfronten var försäljningen av Shell till kedjan St1 den största nyheten. Detta innebär att totalantalet bensinstationer i Finland kommer att minska, 14 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

15 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

16 i synnerhet där Shell- och St1-stationer är belägna i varandras närhet. Shellaffärerna är en möjlighet för ABC-kedjan. Affären innebär att NEOT Oy, ABC- och St1-kedjornas samägda inköpsbolag, kan öka volymerna. NEOT blir Nordens största inköpsbolag för flytande bränslen med förhandlingsstyrka i samröret med internationella oljeproducenter. Finland ökar andelen biologiska bränslen i vägtrafiken som ett led i arbetet mot klimatförändringen. Vid början av år 2011 blev bensinkvaliteten 95 E10, som innehåller maximalt 10 volymprocent etanol, baskvalitet. Bensinkvaliteten 98 E5, som innehåller maximalt fem volymprocent etanol säljs fortfarande som bränsle till bilar som inte kan använda den nya bensinkvaliteten. Ständig förnyelse ABC-kedjan, som snart fyller 12 år, är i sin bransch en finländsk framgångsrik föregångare, vars verksamhet efterliknas av konkurrenterna. Det har börjat uppstå fler betjäningsenheter som omfattar bränsleförsäljning, markethandel, restaurangverksamhet och ofta även andra tjänster, t.ex. apotek och Alko. Undersökningar visar fortfarande att ABC är branschens bäst kända och uppskattade varumärke, år 2011 nu redan för fjärde året i följd. Också de bästa affärsidéerna måste förnyas. För ett par år sedan började ABC-kedjan grunda ABC Delibutiker på affärslägen där det inte är möjligt att bygga en fullskalig trafikbutik. För närvarande finns det 17 sådana Delienheter, och man börjar nu grunda mindre ABC-enheter också på andra håll i landet. De är något mer grovhuggna än Delienheterna i huvudstadsregionen och man tror att de mest attraherar bilande män. Handeln med restauranger och bruksvaror utvecklas Det har också hänt och skett i de större ABC-trafikbutikerna. Restaurangernas menyer förnyades och preciserades per kundgrupp. Utom ABC-klassiker har restau- 16 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

17 rangerna serverat helheter som grillat, internationella portioner och lätta alternativ. Bufféerna och burgarrätterna står fortfarande för en betydande del av utbudet. En annan synbar förändring är att det regionala och lokala utbudet stärks ytterligare. I fortsättningen kommer alla ABC-trafikbutiker att utnyttja kända recept från den egna regionen, och utbudet vid var och en tillrättaläggs individuellt. Utvecklingsarbetet på ABC-Market kommer den närmaste tiden att fokusera på utbudet av bruksvaror. Man förväntar sig att bruksvarorna ska bli den nya tillväxtmotorn i nuläget då dagligvaruhandeln på grund av lagändringen inte längre växer. Urvalen av bruksvaror kommer att breddas betydligt. Bland nyckelproduktgrupperna märks bl.a. förmånliga presentartiklar, tröjor, collegetröjor och t-tröjor, suvenirer, leksaker, musik, filmer och spel. En ökad andel bruksvaruhandel vid trafikbutiker är ett internationellt fenomen som nu också gör sitt intåg i Finland. Ungdomar är välkomna Ansvar för miljön genomsyrar ABC-kedjans verksamhet på alla plan. Det önskar också ägarkunderna i tilltagande utsträckning Bränslehandelns produkter utvecklas i en allt miljövänligare riktning, och man skapar möjligheter att utnyttja också alternativ energi. I fråga om miljöskydd är den nya moderna ABC-kedjan ledande i vårt land. ABC är i dag inte enbart ett kommersiellt utan också ett socialt fenomen. Grundandet av en ABC har på många orter inneburit ett tillskott av ny anda och energi. Ungdomen har tagit ABC till sig, och ABC-kedjan hälsar dem hjärtligt välkomna som kunder. Man måste ändå komma överens om spelreglerna. De görs lokalt upp tillsammans med ungdomen. ABC-kedjan har anslutit sig till ett projekt i samråd med Nuorten Palvelu ry, som är finansierad av Penningautomatföreningen RAY. I projektet främjas bl. a. sakligt bemötande av unga genom utbildning av personalen. Det leder till att trevnaden och tryggheten på trafikbutikerna förbättras. SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

18 I S-gruppens affärsområde turist- och bespisningsverksamhet ingår flera landsomfattande restaurangkedjor samt två hotellkedjor: Sokos Hotels och Radisson Blu Hotels & Resorts. I S-gruppen ingår utom kedjerestaurangerna ett stort antal fristående restauranger. I Finland idkar såväl regionhandelslagen som SOK:s dotterbolag Sokotel Oy turist- och bespisningsverksamhet. Vid slutet av år 2010 hade S-gruppen totalt 728 restaurangverksamhetsställen och 58 hotell. Dessutom driver dotterbolag till SOK Sokos Hotel Viru i Tallinn och de tre Sokos Hotellen i S:t Petersburg. 18 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

19 Turist- och bespisningsverksamheten blomstrar upp Recessionen i S-gruppens turist- och bespisningsverksamhet var över sommaren Verksamheten är nu i ett starkt utvecklingsskede. Allt utgår från ägarkundernas föränderliga önskemål och behov. ör turist- och bespisningsverksamheten var år 2010 F ett tudelat år. Recessionen som hade plågat branschen i ett par års tid satt i ännu under början av året, men i S-gruppen började efterfrågan stiga i juli. Då började såväl hotellens beläggning som restaurangernas försäljning att stiga. Såväl S-gruppen som hela branschen förhåller sig försiktigt optimistiskt till läget. Man uppskattar att ökningen i den privata konsumtionen som började mot slutet av år 2010 ska fortsätta under Också affärsresandet och turismen från utlandet till Finland uppvisar tydliga positiva tecken. Efterfrågan på restaurangmat livades upp av momssänkningen från 22 procent till 13 procent. S-gruppen överförde sänkningen i sin helhet till priserna. Det innebar att restaurangmatens prisnivå sjönk med ca 7,4 procent. Höjningen av alkoholskatten lade dock sordin på efterfrågans tillväxt. Den positiva effekten av momssänkningen konkretiseras på allvar år Restaurangutbudet förnyas kontinuerligt En ny strategi fastställdes år 2010 för S-gruppens turistoch restaurangverksamhet. Tyngdpunktsområdena är utveckling av det kund- och marknadsorienterade utbudet, underlätta köp och kommunikation och bättre lönsamhet. Det ekonomiska resultatet förbättrades signifikant redan år 2010 tack vare olika effektiviserings- och utvecklingsåtgärder. Både inom hotell- och restaurangverksamheten betonas fortfarande det medelprissatta utbudet. Detta val skyddade också S-gruppens turist- och bespisningsverksamhet under recessionen, då efterfrågan på dyra produkter och tjänster minskade allra kraftigast. Inom restaurangverksamheten ligger S-gruppens centrala fokus på snabbt ätande. Man vill erbjuda kunderna enkla lösningar för intagande av mat där de naturligt rör sig. Restaurangvärldarna som skapats i anknytning till Prisma och vars koncept och utbud fortfarande utvecklas, är ett exempel på detta. Den första Prismarestaurangvärlden av ny typ öppnas i Lahtis sommaren I fortsättningen ägnas utbudet i terrängen mellan butik och restaurang också i övrigt särskild uppmärksamhet. I S-gruppen tror man att gränserna mellan verksamhetsområdena i framtiden suddas ut så, att man köper allt fler färdiga måltidshelheter på butik, och att andelen takeawayförsäljning växer på restaurangerna. I S-gruppen lanserades i fjol färdigmatsreceptet Makula, som pilotsäljs bl.a. av Alepa, S-market och ABC-trafikbutikerna. Mat- och sällskapsrestaurangsverksamheten utvecklas likaså. Bravuria, en restaurang som serverar pasta och andra läckerheter från det italienska köket och som i mars ska öppnas i Kampen i Helsingfors, ska fungera SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

20 enligt ett för Finland nytt betjäningskoncept. Konceptet free flow är populärt ute i världen och innebär t.ex. att maten beställs direkt av kocken, som tillreder den enligt kundernas önskemål. Recessionen till trots har S-gruppen kontinuerligt förnyat sina restauranger och också öppnat nya enheter. Under år 2010 öppnades restaurangvärldar i anknytning till nya Prismaenheter. Antalet Amarillo-, Torero- och Coffee House-enheter ökade på olika håll i Finland. I Sokos Hotel Tammer öppnades Trattoria, en restaurang av ny typ. Nya hotell på kommande S-gruppens hotell red också ut recessionen med den äran, och efterfrågan har ökat märkbart. År 2010 bestod S-gruppens hotellutbud av tre olika varumärken. Det bäst kända och äldsta är Sokos Hotels, den största hotell kedjan i Finland. Dess tjänster är främst riktade till ägarkunder och inhemska affärsresande. Sokos Hotellen ökade sin marknadsandel också år Radisson Blu är en internationell kedja med en stor andel affärsresande i klientelet. Det minskade affärsresandet under recessionen påverkade Radissonkedjans försäljning, men denna har återhämtat sig fr.o.m. sommaren Radisson Blu-hotellen riktar numera sitt utbud alltmer målmedvetet till ägarkunder. Det tredje varumärket var Holiday Club Spa, en hotellkedja, i vars klientel ägarkunderna utgjorde en majoritet. I januari 2011 sålde S-gruppen fyra hotell i kedjan till Holiday Club Resorts; äganderätten övergår Spaverksamheten vid Caribia i Åbo, Oulun Eden i Uleåborg, Bomba i Nurmes och Vesileppis i Leppävirta fortsätter i Sokos Hotellens regi. S-gruppen har som princip att minst ett hotell ska renoveras grundligt varje år, och dessutom genomförs S-gruppens logiverksamhet, marknadsandel (%) ,3 25,6 26,3 26,1 26, SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

21 mindre reparationer kontinuerligt. År 2009 renoverades Sokos Hotel Tammer i Tammerfors. År 2010 helrenoverades Radisson Blu Espoo i Esbo och Sokos Hotel Vaakuna i Joensuu utvidgades. I år renoveras Sokos Hotel Villa i Tammerfors. Et nytt Sokos Hotell kommer att öppnas år 2012 i Jyväskylä. Sokos Hotel Paviljonki, som byggs i anknytning till mäss- och kongresscentret i staden blir på totalt 170 rum, de största hotellrummen i staden. I Tammerfors planeras ett tornhotell på 24 våningar, som man hoppas kunna börja bygga sommaren Webbhandeln utvecklas Webbhandeln, som snabbt utvecklas både i Finland och internationellt, innebär nya utmaningar för hotellverksamheten. Det innebär bl.a. att man alltmer sällan ingår långvariga logitjänstavtal med företag. På webben är prisjämförelserna helt transparenta, och även privatpersoner gör allt oftare hotellbokningar på egen hand. S-gruppen svarar på utmaningen genom att förnya sina webbtjänster och bokningsmöjligheter samt genom att utveckla en flexibel prissättning som motsvarar dagens konsumtionsvanor. Inom logi- och bespisningsverksamheten vill S-gruppen vara mer lyhörd för kundernas önskemål och rätta utbudet efter efterfrågan. Sociala media är ett allt viktigare sätt att lyssna på kunderna och kommunicera med dem, och där är S-gruppens logi- och bespisningsverksamhet med på allvar. Recessionen visade igen att bra och sakkunnig kundtjänst är en avgörande viktig framgångsfaktor. I utbildningen av personalen betonas bl.a. betydelsen av aktivt försäljningsarbete, vilket kunderna enligt undersökningar upplever som god betjäning. S-gruppens bespisningsverksamhet marknadsandel (%) ,0 19,0 20,4 20,2 19, SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

22 Bilhandeln kom upp i varv Försäljningen tog fart mot slutet av år S-gruppens utvecklar nu kraftfullt sin bilhandel. Osäkerheten och den vikande efterfrågan bland både privatpersoner och företag som plågade branschen hela 2009, påverkade bilhandeln ännu i början av år Bilhandeln ökade visserligen under årets första månader, men ökningen var obetydlig. Stuvarstrejken påverkade leveranstiderna under början av året och bidrog till att affärerna gick trögt. Försäljningen blev dock livligare mot våren, och utfallet för hela året blev bättre än väntat. registrerades år 2010 ca nya personbilar, en ökning med 23,6 procent från året innan. Den positiva utvecklingen accelererade under slutet av året. I december registrerades exempelvis 50 procent fler nya personbilar än året innan. År 2011 förutspås bli ett gott år. Enligt Statistikcentralen 16 procent av de finländska hushållen har för avsikt att köpa bil under detta år. Betydande resultatförbättring Handeln med begagnade bilar frodades under recessionen. Under sommaren rådde det brist på färska bytesbilar. Utbudet ökades under året med import av begagnade bilar. Mot slutet av året mattades efterfrågan på begagnade bilar till normal nivå. I och med att försäljningen av nya bilar tog fart, har bilaffärerna också fått i nyare bytesbilar. Lågkonjunkturen slog särskilt hårt mot handeln med nyttofordon. Företag köpte bilar sparsamt, och konkurserna inom t.ex. byggbranschen försvagade efterfrågan. Mot slutet av året ökade dock försäljningen av nyttofordon rejält. 22 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

23 Bilhandel bedrivs i S-gruppen av SOK:s dotterbolag SOK Autokauppa Oy och 12 regionhandelslag. I tjänsteutbudet ingår nya bilar, bytesbilar, försäljning av reservdelar och tillbehör, service- och reparationsverksamhet samt finansiering av bilhandel. År 2011 introduceras en ny tjänst, flermärkesservicen Karla, med ett första pilotverksamhetsställe i S:t Michel. S-gruppen representerar 21 bilmärken, som vid slutet av år 2010 såldes vid 38 verksamhetsställen. registrerades år nya paketbilar, en ökning med 27,3 procent från året innan. S-gruppens bilhandel ökade år 2010 försäljningen, och resultatet förbättrades väsentligt. Till resultatutvecklingen har bidragit den ökade efterfrågan, olika utvecklingsåtgärder och en förbättrad kostnadskontroll. Bilhandeln söker globalt efter medel för att öka kostnadseffektivitet genom att rationalisera funktioner och utveckla ny teknologi med hjälp av partner. Det finns fortfarande överkapacitet i produktion i hela världen. Service för många märken Det miljöorienterade attitydklimatet och förändringar i konsumtionsbeteendet har påverkat bilhandeln så, att försäljningen av bilar med låga koldioxidutsläpp har ökat och efterfrågan på stora bilar mattas av. Finland har inte ännu nått den av EU definierade målnivån, men befinner sig ändå i mellanskiktet bland medlemsländerna i EU. Utsläppsbaserad fordonsskatten sporrar ytterligare till köp av bilar med låga emissionsnivåer. Det finländska bilbeståndet är fortfarande den äldsta i västra Europa; bilarna skrotas vid en genomsnittlig ålder på nästan 20 år. Med de nuvarande försäljningsvolymerna blir bilbeståndet inte yngre, tvärtom stiger medelåldern fortfarande. Det vore ändå viktigt ur både trafiksäkerhets- och miljösynpunkt att beståndet föryngras. Konkurrensen i bilbranschen är hård i Finland och resultatnivån som helhet fortfarande blygsam. Det finns några aktörer av nationell betydelse. Branschen är ändå mycket splittrad, och bilhandel bedrivs av ett stort antal regionala aktörer. Inom serviceverksamheten är konkurrenssituationen stadd i förändring. För närvarande uppstår parallellt med märkesserviceorganisationerna kedjor som erbjuder professionell service på ett flertal märken. S-gruppen är med i den processen. Flermärkesservicen Karlas första verksamhetsställe öppnades i början av 2011 i anslutning till Osuuskauppa Suur-Savos bilaffär. Karla ska enligt planerna bli en nationellt verksam flermärkesservicekedja. Kedjan Automaa uppstår S-gruppens bilhandel utvecklas för närvarande kraftigt. Kedjeverksamheten byggs upp under namnet Automaa. Inom ramen för kedjan utvecklas ägarkundsorienterade koncept för både försäljning av och service på bilar. Målet är att kunna erbjuda ägarkunderna ett bredare utbud av bilismrelaterade tjänster och att integrera dem i totalutbudet från de övriga kedjorna i S-gruppen. Ägarkunderna har behov av många till bilism anknutna tjänster. Utom bilköp kommer flera andra i fråga: servicetjänster, finansierings- och försäkringsprodukter, däckbyten och förvaring, köp av tillbehör och reservdelar. Också webbtjänsterna utvecklas. Bland målsättningarna kan nämnas mer flexibel beställning av servicetjänster, enklare förhandsgallring och produktjämförelser på webben, möjligheten att köpa produkter på webben. För närvarande står f.d. Automaa Oy, nuvarande SOK Autokauppa Oy, för ca 40 procent av S-gruppens bilhandelsvolym. Dessutom idkar 12 handelslagsägda affärer bilhandel. S-gruppens bilaffärer representerade vid sina verksamhetsställen i Finland totalt 21 olika märken. Vid årsslutet fanns det 42 verksamhetsställen, av vilka 4 är serviceverkstäder. Uppbyggandet av kedjan Automaa tog fart på allvar år 2010, och snart börjar det synas konkret utåt. För närvarande består kedjan av SOK Autokauppa Oy:s verksamhetsställen och de av sju regionhandelslag ägda bilaffärerna. Planering av verksamhetsnät för bilhandeln pågår för både bilförsäljningens och flermärkesservicens del. Syftet är ett även regionalt mångsidigt utbud av bilar och flermärkesservice nära ägarkunden på nationell nivå. SOK sålde i början av år 2010 importören av Peugeot, Maan Auto Oy, till Veho Oy. Försäljningen var ett led i S-gruppens strategi att koncentrera sig enbart på detaljhandelsförsäljning av bilar och servicetjänster och på att utveckla tjänsteutbudet till ägarkunder. SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

24 Lantbrukshandeln i en föränderlig värld Lantbrukshandeln prövas av en världsomspännande omvälvning, som också har inverkan i Finland. I det här läget koncentrerar sig Hankkija-Lantbruk allt klarare på sin basverksamhet. Lantbrukshandeln är global till sin natur. Alla aktörer i branschen plågas både i Finland och i övriga länder av svag efterfrågan och låga priser. Denna globala marknadsstörning har redan varat i flera år. Klimatförhållandena i de viktigaste produktionsområdena påverkar lantbrukshandeln kraftigt. Torka, översvämningar och gräshoppor sänker alla skördenivån. Efterfrågan på spannmål stimuleras åter av den ökade konsumtionen av spannmål, och i synnerhet kött, i växande ekonomier som Kina och Indien. Dessutom används en betydande del av sädesväxterna för energiproduktion. I USA tillverkas t.ex. etanol av majs, vilket är en kraftigt bidragande orsak till de senaste livsmedels kriserna. Under den första hälften av 2011 är man igen i en situation där den globala efterfrågan på mat är stor, och man t.o.m. förutspår nya matkriser. Priserna på spannmål är nära nog rekordhöga. Problemet är, att det inte finns tillräckliga mängder spannmål. Alla de ovanstående faktorerna påverkar utbudet och tillgången på den globala marknaden. De är svåra att förutse, och därför är prisfluktuationerna också stora och snabba. Lantbruksmarknaden växer inte I Finland hölls efterfrågan inom lantbrukshandeln på föregående års nivå. Till volymen har lantbrukshandeln krympt betydligt från de bästa åren i förra decenniet. De sjunkande priserna på i synnerhet sädes- och foderväxter och gödsel har bidragit t de sjunkande volymerna. De minskade försäljningssiffrorna i euro är en följd av både vikande efterfrågan och sjunkande priser. Efterfrågan har minskat inom samtliga produktgrupper. I Finland påverkas efterfrågan inom lantbrukshandeln främst av hur odlarnas disponibla inkomst utvecklas och av strukturella faktorer, dvs. utvecklingen av antalet hemman och deras storlek. Antalet lantbruk sjönk fortsättningsvis i Finland under Som helhet har näringen inte vuxit i Finland på flera år, vilket bl.a. beror på att produktionen till flera delar är kvoterad i EU. Agrimarketkedjan förnyas Latbruksproducenternas köpvanor ändras, vilket påverkar strukturerna i branschen i Finland. Anskaffningen av produktionsinsatser har fördelats på allt fler kanaler. Största delen av dem köps numera annanstans än i butik. Det är därför oundvikligt att butiksnätet förändras, dvs. att antalet enheter minskar. Hankkija-Lantbruk Ab är marknadsledande aktör i den finländska lantbrukshandeln. Kedjan Agrimarket nådde en försäljning på över en miljard euro, vilket motsvarar en marknadsandel på över 50 procent av hela lantbrukshandeln i Finland. Agrimarket behöll sin marknadsandel oförändrad under Konkurrenssituationen inom i synnerhet maskinoch gödselhandeln minskade lantbrukshandelns lönsamhet. Hankkija-Lantbruk Ab inledde en konceptreform, och samtidigt preciserades konsument- och företags försäljningens funktioner inom S-gruppen. Hankkija- Lantbruks kedja Agrimarket kommer i fortsättningen att fokusera allt tydligare på sin basverksamhet. Den består av lantbruks-, maskin-, hobby-, djur- och trädgårdshandel. Byggande av produktionsfaciliteter är en väsentlig del av lantbrukshandeln. Butikerna har också ett visst utbud av järnvaror för konsumenter, men det är mindre än förr. Under 2010 ändrades Hankkija-Lantbruk Ab:s 21 verksamhetsställen enligt det förnyade Agrimarketkonceptet. Några verksamhetsställen stängdes och år 2011 fortsätter koncentrationsutvecklingen. Inom konsumenthandeln har trädgårdshandeln varit framgångsrik också under recessionen, och den kommer också att förbli ett fokusområde också i framtiden. År 2010 var trädgårdshandeln nära 2009 års nivå. Trädgårdshandel bedrivs i S-gruppen utom av Agrimarket också på Prismaenheternas sommargårdar och Kodin Terra. 24 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

25 Agrimarketkedjans försäljning per affärsområde 2010 (%) Järn- och trädgårdshandeln 23 Lantbrukshandeln 54 Maskinhandeln 23 Agrimarket idkar lantbruks- och maskinhandel i S-gruppen. Järnhandelsverksamhet till konsumenter idkas av Kodin Terra, S-Rauta och av en del av Agri marketenheterna. Trädgårdshandel bedrivs av Agrimarketarnas Multasormisektion, S-Rauta, Prismaenheternas sommargårdar och Kodin Terra. SOK:s dotterbolag Hankkija-Lantbruk Ab idkar landsomfattande lantbrukshandel. Dessutom har fyra regionhandelslag lantbrukshandelsverksamhet i egen regi. Vid årsskiftet fanns det 123 Agrimarketenheter, 15 färre än ett år tidigare. SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

26 Omsättning, närområdena () SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

27 Snabb expansion i närområdena S-gruppens internationella affärsverksamhet expanderar nu mycket snabbt. Detta förutsätter stora investeringar, men man ställer också stora förväntningar på framtida avkastning. S-gruppen driver internationell affärsverksamhet i S:t Petersburg, Estland, Lettland och Litauen. S-gruppens försäljning inom markethandeln i närområdena uppgick till 265 miljoner euro, en ökning med 33 procent från föregående år. Detta är en redan nu mycket omfattande affärsverksamhet, som under de närmaste åren kommer att växa högst betydligt. S-gruppen strävar efter en omsättning på en miljard euro inom markethandeln i närområdena. Antalet enheter har ökat snabbt. Investeringarna har gjorts främst under recessionen, men trots det har de uppställda målsättningarna för försäljning och resultat uppnåtts. Alla markethandelsenheter inom närområdena verkar under varumärket Prisma. En del av Prismaenheterna är stora supermarketar resten stormarknader. I Estland finns det för närvarande sju Prismaenheter, av vilka fem i Tallinn. De nyaste Prismaenheterna öppnades i Tartu och Narva i oktober resp. november SOK:s sjätte Prismaenhet i S:t Petersburg färdigställdes i september SOK:s tredje Prisma i Riga öppnas våren Alla tre ligger i Riga. I Litauen har SOK två Prismaenheter, en i Vilnius och en i Kaunas; den sistnämnda öppnades i december Efterfrågan livades upp i S:t Petersburg S-gruppen idkar logi- och bespisningsverksamhet utanför hemlandets gränser i Tallinn och S:t Petersburg Sokos Hotel Viru har gjort mycket bra resultat hela den tiden det har tillhört SOK. Antalet gäster har kontinuerligt ökat, trots att konkurrensen i hotellbranschen i Tallinn har skärpts betydligt. Under de senaste 2 3 åren har hotellkapaciteten i staden ökat med över 20 procent. I S:t Petersburg har S-gruppen tre Sokos Hotell, som alla färdigställdes då recessionen var som djupast. Man har nu övervunnit de initiala svårigheterna; det säger också tillströmningen av gäster, som år 2010 ökade med hela 60 procent. Hotellens resultat förbättrades också betydligt. Framtidsutsikterna i S:t Petersburg är utmärkta nu, då den ryska ekonomin åter växer snabbt. Finländarnas resande till staden främjas av både den snabba nya tågförbindelsen och kryssningsrutten. Stamkundsrelationen intresserar S-gruppen har i dagsläget över anställda i utlandet. Personalstyrkan kommer att öka högst betydligt, eftersom antalet enheter i närområdena planeras stiga till inom år År kommer S-gruppen att lansera ett kundkort i både S:t Petersburg och de baltiska länderna. Kortet i fråga ingår givetvis inte i något ägarkundssystem, utan det är ett system som lokalt belönar stamkundsrelationer enligt system som varierar per marknadsområde. Enligt pilotförsök är intresset för sådana stamkundssystem mycket stort på dessa marknader. I S:t Petersburg togs kortet i bruk av över personer under de första två månaderna. SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

28 Inex Partners Oy, ett dotterbolag till SOK, ansvarar för inköpen av daglig- och bruksvaror till S-gruppen. Inom inköpsverksamheten samarbetar bolaget med samnordiska Coop Trading, av vilket SOK äger en fjärdedel. Inex Partners äger också hälften av Finnfrost Oy, ett företag specialiserat på inköp av frysvaror och anknuten logistik. Meira Nova Oy är ett dotterbolag till SOK som har specialiserat sig på inköp och marknadsföring av samt logistiktjänster för dagligvaror i HoReCasektorn. Dess kundkrets utgörs av hotell, restauranger, personalrestauranger, storkök inom den offentliga sektorn samt trafikbutikerna med restauranger Meira Nova köper in varor till hela Finland, också till kunder utanför S-gruppen. NEOT (North European Oil Trade Oy) är ett inköpsbolag för flytande bränslen som ägs gemensamt av SOK och Greeni Oy. 28 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

29 Allt effektivare inköpsverksamhet Kunderna ser S-gruppens effektiva och rationella inköpsverksamhet som förmånliga priser, välkomponerade urval och förbättrad tillgänglighet. S-gruppens egna effektiva inköpsbolag genom vilka gruppen kan kontrollera värdekedjan från leverantör till kund, är en av hörnstenarna i S-gruppens framgång. Slutresultatet är goda och välkomponerade urval och, tack vare kostnadseffektiviteten, marknadens konkurrenskraftigaste prisnivå. Inköpsverksamheten rationaliserades våren 2010, då Inex Partners Oy, som svarade för inköp av och logistiktjänster för dagligvaror, och inköpsbolaget för bruksvaror Intrade Partners Oy fusionerades. Resultatet är en klarare arbetsfördelning och gemensamma verksamhetsmodeller för kedjorna effektiviserar styrningen av varuflöden och förbättrar tillgången på varor. I sista hand yttrar den sig som bättre betjäning till ägar kunderna. Mer flexibilitet, snabbare reaktioner Man väntar sig mycket av den nya verksamhetsmodellen som togs i bruk i och med fusionen av inköpsbolagen. Den syftar bl.a. till att öka flexibiliteten och reaktionshastigheten i dagens kortcykliska bruksvaruhandel. En övergång från kedjevisa till produktområdesvisa inköp är ett led i rationaliseringen av verksamheten. I praktiken innebär det alltså att samma inköpare kan skaffa varor till t.ex. kedjorna Prisma och Sokos. Denna konsolidering av den egna inköpsverksamheten förbättrar förhandlingsläget och konkurrenskraften. Dessutom idkar Inex Partners kontinuerligt internationellt inköpssamarbete, som i fortsättningen ska fördjupas. Logistiken utvecklas Utveckling av logistiken är en väsentlig del av effektiviseringsarbetet inom bruksvaruhandeln. Logistikcentret för bruksvaror i Bastukärr i Sibbo, som ska stå klart år 2012, är S-gruppens genom tiderna största investering, 150 miljoner euro. Dess energilösningar är miljömässigt ledande i Finland. Logistikcentret blir den största hybridanläggningen i vårt land som använder förnyelsebar energi. Nyttan av det nya logistikcentret för bruksvaror kommer sinom tid att synas också i butikerna. Tack vare centret kan man hålla buffertlager, vilket förbättrar tillgången på produkter i alla lägen. Också den centraliserade hanteringen av produkter inför försäljningen utvidgas. Målsättningen är att en väsentlig del av bruksvarorna levereras till butik klara för försäljning. SOK:s samtliga logistikcenter övergick under loppet av 2010 i bolaget S-ryhmän logistiikkakeskukset Oy:s ägo. Bolaget ägs av de 22 regionhandelslagen i S-gruppen. Etiskt hållbara inköp Kraven på transparent verksamhet och möjligheter till ansvarsfull konsumtion ökar kontinuerligt. Ett företag måste t.ex. kunna ange produkternas ursprungsland, ingående råvaror och produktionsförhållanden om kunderna är intresserade av informationen. Inköpsbolagen har en central roll vad gäller uppfyllande av dessa förväntningar. Genom god kontroll över värdekedjan och de resurser som internationellt samarbete ger kan man säkerställa etiskt hållbara inköp. SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

30 Omsorg om personalen Personalens kompetens är i framtiden en konkurrensförmån av avgörande betydelse. S-gruppen strävar efter att anställa och behålla de bästa krafterna genom att sörja för personalens välbefinnande och kompetens. Handelsbranschen i Finland sysselsätter över personer, och är därmed branschen med det största antalet anställda i vårt land. I S-gruppen arbetar totalt proffs, av vilka ca i SOK-koncernen. Över av de anställda i gruppen förtjänar sitt levebröd utomlands, i Baltikum och Ryssland. Åldersfördelning 2010 (%) ,7 21,9 26,4 19,5 14,5 6,1 3,9 0 under över 60 år Då Finland red ut recessionen, var det servicebranschen, i synnerhet handeln, som höll sysselsättningen uppe. Servicesektorn kommer också i fortsättningen att växa och stå för huvudparten av alla nya arbetsplatser. Detta ökar handelns tyngd som part i samhällsdebatten. Handelsbranschen har också börjat intressera allt fler som arbetsplats. S-gruppens målsättning är att vara den attraktivaste arbetsgivaren i servicebranschen och de bästas val. Gruppen tar därför väl hand om personalen och ger alla möjligheten att utveckla sin kompetens. S-gruppen erbjuder mångsidiga och intressanta arbetsuppgifter och karriärmöjligheter. Inom S-gruppen är praktiska dåd och satsningar på den interna och externa arbetsgivarbilden i nyckelställning då det gäller att rekrytera nya proffs och behålla de nuvarande. Enligt undersökningar är S-gruppen för närvarande en attraktiv och tillförlitlig arbetsgivare. S-gruppen är ett av de företag i Finland som sysselsätter flest ungdomar. Till S-gruppen kommer man oftast via dagsverke, introduktioner till arbetslivet, inlärning i jobbet i anknytning till studier eller arbetspraktik. Därifrån leder stigen ofta till kvälls-, veckosluts- och sommarjobb. De goda erfarenheterna tänder ofta gnistan till studier i branschen eller anställning inom S-gruppen. Över en fjärdedel av alla anställda i S-gruppen är under 25 år gamla. Det avgörande viktiga chefsarbetet Män 27,1 Könsfördelning 2010 (%) Kvinnor 72,9 Som kooperativt företag har S-gruppen omsorg om människor bland sina grundvärden. Detta gäller i allra högsta grad den egna personalen. Som stor och ansvarstagande arbetsgivare följer S-gruppen lagar och kollektivavtal till punkt och pricka, men vill också utöver dessa göra mer för sin personal. Personalförmånerna är mycket goda, och handelns lönenivå med alla tillägg är konkurrenskraftig. I S-gruppen tror man att personalen trivs och orkar med sitt arbete, då stämningen på arbetsplatsen är god, rättvis och uppmuntrande. Därför ägnar gruppen chefsarbetet och dess utveckling stor uppmärksamhet. En betydande del av S-gruppens utbildnings- och utveck- 30 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

31 lingscenter Jollas Institutets utbildningar är riktade till de över cheferna i S-gruppen, men alla anställda i S-gruppen har möjligheter att utveckla sig i arbetet och genom utbildning. År 2010 deltog ca S-gruppsanställda i olika utbildningar ordnade av Jollas Institutet. Kompetens är nyckelordet Ju kompetentare personalen är, desto mer betydande är den som resurs för företaget. Inom S-gruppen anses det viktigaste inom framtida personalutveckling vara identifiering av olika kompetensområden och utredning av kompetensbehov i arbetsgemenskapen. År 2010 infördes kompetensledningsmodellen i flera handelslag med hjälp av Jollas. Målsättningen är, att den ska tillämpas vid alla handelslag senast år Effektivisering av skiftesplaneringen var ett annat viktigt utvecklingsobjekt under fjolåret. Målsättningen är att erbjuda den egna personalen ett så stort antal arbetstimmar som möjligt genom bl.a. flexibel arbetsrotation. SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

32 Till ägarkundernas bästa Ägarkundens röst hörs i den kooperativa S-gruppen. S-gruppen är en kooperativ företagsgrupp, vars syfte är att förse ägarkunderna med tjänster och förmåner. Hela finländska hushåll är redan ägarkunder, dvs. medlemmar i handelslag. Antalet ägarkunder har under flera år i följd ökat med ca hushåll om året, så också i fjol. Ca 77 procent av de finländska privathushållen är ägarkunder i något handelslag. S-gruppen strävar inte efter kortsiktig maximering av vinsten, utan verkar ansvarsfullt och långsiktigt till förmån för ägarkunderna. Ägarkundernas önskemål och behov styr S-gruppens utbud av tjänster och förmåner och utvecklingen av tjänstenätverket. Varje ägarkund har möjligheter att påverka sitt eget handelslags verksamhet. Man kan utöva inflytande bl.a. via förvaltningsorgan samt via olika kundpaneler som fungerar på webben i fjol deltog över ägar - kunder i dessa. S-Förmånskortet är det högst skattade i Finland Ett kooperativt företag returnerar nytta till ägarkunderna i relation till användningen av tjänster. Med andra ord: ju mer en ägarkund koncentrerar sina inköp till S-gruppen, desto större blir den ekonomiska nyttan. Förmånerna som betalas ut i pengar till ägarkunderna är köpåterbäringen Bonus, betalningssättsförmånen samt en årlig återbäring av överskott och ränta på insatsen som är beroende av handelslagets resultat. År 2010 mottog ägarkunderna via de ovanstående förmånerna totalt 373 miljoner euro, i genomsnitt 197 euro per ägarkundshushåll. Enligt genomförda studier anser hushåll av alla storlekar att S-gruppens ägarkundssystem är redigt och rejält. Ägarkundernas uppfattning om S-gruppen som producent av högklassiga och mångsidiga tjänster och de bästa förmånerna har ytterligare stärkts. Användningen av S-gruppens tjänster har blivit allt livligare, likaså rekommenderas de oftare än förr; användare som prövar tjänster fortsätter oftare än tidigare att använda dem. S-Förmånskortet valdes i fjol åter till det högst skattade bland handelns kundkort. 32 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

33 Medlemsantal (miljoner) 2,0 1,5 1,0 Åt ägarkunderna utbetalad Bonus () ,5 1,621 1,707 1,798 1,854 1, SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

34 S-Banken, som ingår i S-gruppen, är en finländsk butiksbank med ca 2,3 miljoner kunder. S-Banken erbjuder sina kunder tjänster som anknyter till sparande, betalningar och finansiering av inköp. S-Banken betjänar sina kunder vid ca 1000 av S-gruppens verksamhetsställen över hela landet samt via sin webbank och telefontjänst. S-Banken ägs till hälften av SOK, till hälften av regionhandelslagen och ett lokalhandelslag. S-Banken har beviljats Nyckelflaggan, en symbol för inhemskhet. Ägarkundernas egen bank S-Banken har blivit mycket populär bland handelslagens ägarkunder. Tillväxten fortsatte år 2010 och tjänsteutbudet breddades med nya produkter. S-Banken, som hade inlett depositionsbanksverksamheten år 2007, introducerade ett nytt alternativ på bankmarknaden. Av allt att döma var den nya butiksbanken välkommen; på en kort tid hade antalet användare av S-Bankens tjänster ökat till 2,3 miljoner kunder. Vid slutet av 2010 hade privatpersoner totalt över 2,3 miljarder euro depositioner i S-Banken. Den totala depositionsstocken i S-Banken, inklusive depositioner från företag, var närmare 2,5 miljarder euro. S-Bankens kreditstock var vid årsskiftet 299 miljoner euro, av vilka 211 miljoner hade beviljats privatkunder. S-Bankens verksamhet har från första början varit lönsam. År 2010 uppgick resultatet till 12,5 miljoner euro. Resultatet fyrdubblades från föregående år. Depositionerna från privatpersoner i S-Banken () De bästa förmånerna från S-Banke Största delen av S-Bankens kunder är privatpersoner, i praktiken ägarkunder, till vilka också de bästa förmånerna enligt S-gruppens verksamhetsidé riktas. S-gruppens goda siffror är ett resultat av ägarkundernas tillit till sin egen bank. Enligt en undersökning, vars resultat publicerades i december 2010 (Stamkundsbarometern), är S-Bankens kunder allra nöjdast med sin banks tjänster och förmåner. Enligt Stamkundsbarometern och andra undersökningar uppskattar ägarkunderna S-Bankens avgiftsfria tjänster, det stora verksamhetsnätet, de långa öppettider- 34 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

35 Antalet användare av S-Förmånskort Visa (2010) na, den användarvänliga webbanken och de konkurrenskraftiga till sparande och finansiering av inköp anknutna produkterna. S-Förmånskortet Visa allt populärare Det gröna S-Förmånskortet, tecknet på att man är ägarkund, är också nyckeln till S-gruppens tjänster och förmåner. S-Banken beviljade senaste år ca nya S-Förmånskort Visa. är redan S-Förmåns kort Visa i bruk. S-Bankens webbank har också blivit allt populärare. Under fjolåret ingicks i genomsnitt nya avtal om bankkoder varje månad. Vid slutet av året hade S-Bankens elektroniska tjänster användare. Produkturvalet förnyades Under S-Bankens inledande verksamhetsår har S-Bankens produkturval så småningom utvidgats så, att det allt bättre motsvarar ägarkundernas behov. I november 2010 utökade S-Banken sitt produkturval med S-Placeringskontot, som erbjuder möjligheten till tilläggavkastning på tidsbundna depositioner. En S-Flexkredit som kan användas via webbanken var den andra nya produkten som introducerades under fjolåret. SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

36 S-gruppens regionhandelslag Andelslaget Varuboden*, Kyrkslätt Etelä-Karjalan Osuuskauppa, Villmanstrand Etelä-Pohjanmaan Osuuskauppa, Seinäjoki Helsingfors Handelslag Elanto, Helsingfors Jukolan Osuuskauppa, Nurmes Keskimaa Osk, Jyväskylä Koillismaan Osuuskauppa, Kuusamo Osuuskauppa Arina, Uleåborg Osuuskauppa Hämeenmaa, Lahtis Osuuskauppa Keula, Raumo Handelslaget KPO, Karleby Osuuskauppa Maakunta, Kajana Osuuskauppa Osla Handelslag*, Borgå Osuuskauppa PeeÄssä, Kuopio Osuuskauppa Suur-Savo, S:t Michel Osuuskauppa Ympyrä, Fredrikshamn Osuuskauppa Ympäristö, Kouvola Pirkanmaan Osuuskauppa, Tammerfors Pohjois-Karjalan Osuuskauppa, Joensuu Satakunnan Osuuskauppa, Björneborg Suur-Seudun Osuuskauppa SSO, Salo Turun Osuuskauppa, Åbo *Osuuskauppa Osla Handelslag och Andelslaget Varuboden fusioneras till Osuuskauppa Varuboden- Osla Handelslag S-gruppens centrala nyckeltal år 2010 S-gruppens detaljhandelsförsäljning S-gruppens detaljhandelsförsäljning i Baltikum och i Ryssland 262 S-gruppens detaljhandelsförsäljningi hemlandet Handelslagens detaljhandelsförsäljning S-gruppens bonusförsäljning Till ägarkunderna utbetald Bonus 333 S-gruppens investeringar 600 S-gruppens resultat 296 S-gruppens detaljhandelsförsäljning per affärsområde *inkluderar försäljningen i närliggande regioner Markethandeln* Trafikbutiksverksamheten och bränslehandeln Varuhus- och fackhandeln 351 Turist- och bespisningsverksamheten* 750 Bil- och biltillbehörshandeln 484 Lantbrukshandeln 932 Övriga 9 detaljhandelsförsäljning moms 0 % Vad är S-gruppen? S-gruppen är en stor finsk kooperativ företagsgrupp inom handelsbranschen i Finland. S-gruppen består av Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK) och dess dotterbolag samt av 22 regionhandelslag och nio lokala handelslag. Medlemmarna d.v.s. ägarkunderna äger handelslagen, som i sin tur äger centralaffären SOK. Syftet med S-gruppens affärsverksamhet är att producera tjänster och förmåner åt ägarkunder. Gruppens mål är att överallt i Finland erbjuda sina ägarkunder mångsidiga tjänster och ett stort verksamhetsnätverk. Kundens behov av tjänster och att göra vardagen lättare är utgångspunkterna för S-gruppens verksamhet. Verksamheten grundar sig på följande värden: Vi finns för kunden. Vi tar ansvar för miljö och människor. Vi förnyar ständigt vår verksamhet. Vår verksamhet är resultatrik. S-gruppens affärsverksamhet S-gruppens affärsområden är: markethandel, trafikbutiks- och bränslehandel, varuhus- och specialaffärsverksamhet, rese- och bespisningsverksamhet, bil- och biltillbehörshandel samt lantbrukshandel. S-gruppens affärsverksamhet är organiserad i landstäckande kedjor. SOK producerar centraliserat de gemensamma tjänstefunktionerna. Då man till kedjeverksamheten lägger regionhandelslagens goda lokala kännedom om sina marknader och kunder, uppstår S-gruppens effektiva affärsmodell. S-gruppens nationella kedjebrands är inom markethandeln Prisma, S-market, Sale och Alepa varuhus- och fackhandeln Sokos och Emotion. ABC-kedjan inom trafikbutiksverksamheten och bränslehandeln fyllde nyss tio år. Sokos Hotels och Radisson Blu Hotels är landstäckande hotellkedjor. S-gruppens restaurangutbud är brett; från välkända kedjebrands till individuella restauranger över hela landet. Agrimarket är den landstäckande kedjan inom lantbrukshandeln. Kedjorna S-Rautamarket och Multasormi betjänar ägarkunderna inom järn- och trädgårdshandeln. Kodin Terra är S-gruppens varuhus för boendeprodukter. Kedjan växer i snabb takt också i år. Utom verksamhet på hemmamarknaden har S-gruppen internationell affärsverksamhet i Ryssland och Baltikum, där gruppen idkar markethandel samt turist- och bespisningsverksamhet. I S:t Petersburg verkar tre Sokos Hotell och ett i Tallinn. Prisma har fem enheter i Tallinn, fyra i S:t Petersburg, två i Riga och ett i Vilnius. S-gruppen hade verksamhetsställen vid slutet av fjolåret. Antalet verksamhetsställen i Finland var 1 614, i Baltikum 13 och i Ryssland 9. S-gruppen sysselsätter proffs i servicebranschen. 36 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

37 S-gruppens detaljhandelsförsäljning per affärsområde 2010 Detaljhandelsverksamhetsställen (moms 0%) Prisma-hypermarketarna * S-marketarna Salebutikerna 437 Alepabutikerna 287 Kodin Terra 116 De övriga marketverksamhetsställena 9 Markethandeln* ABC-trafikbutikerna 805 ABC-automatstationerna 557 ABC-eldningsoljetjänsten 37 ABC-Deli conveniencebutikerna 81 De övriga trafikbutikerna 71 De övriga automatstationerna 2 Annan trafikbutiks- och bränslehandel 0,1 Trafikbutiks- och bränslehandeln Sokosvaruhusen 296 Emotionaffärerna 22 Pukumiesbutikerna 27 Den övriga fackhandeln 7 Varuhus- och fackhandelsverksamheten 351 Turistverksamheten* 241 Bespisningsverksamheten* 510 Turist- och bespisningsverksamheten* 750 Automaa 186 Övriga bilaffärer 298 Bil- och biltillbehörshandeln 484 Agrimarketerna 622 Maskincentralerna 160 Järnhandeln 24 Spannmålshandeln 108 Den övriga lantbrukshandeln 18 Lantbrukshandeln 932 Övriga 9 S-gruppen totalt * *inkluderar försäljningen i närliggande regioner Prisma-hypermarketar 77 S-marketar 428 Salebutiker 247 Alepabutiker 82 Marketbutiker 834 Kodin Terra 11 Övriga marketbutiker* 11 Markethandeln 856 Antal * ABC-trafikbutiker ABC-automatstationer ABC-Deli conveniencebutiker Övriga trafikbutiker 15 6 Övriga automatstationer 6 Trafikbutiker- och bränslehandeln Sokosvaruhus 23*** Emotionaffärer 22 Pukumiesbutiker 9 Övrig fackhandel 6 Varuhus och fackhandelsverksamheten 60 Sokos Hotels 47 Radisson Blu Hotels 7 Holiday Club Spa Hotels 8 Övriga hotell 2 Turistverksamheten 64 Bespisningsenheter Turist- och bespisningsverksamheten 326 Bilhandeln 42 Agrimarketar 112 Maskincentraler 9 Övriga järn- och latbruksaffärer 4 Lantbrukshandeln 125 Övriga totalt 10 S-GRUPPEN * I antalet verksamhetsställen ingår inte restauranger, butiker eller stationer som finns i anslutning till andra verksamhetsställen Antal** ** I antalet verksamhetsställen ingår restauranger, butiker och stationer som finns i anslutning till andra verksamhetsställen. *** I antalet ingår Sokos webbutik för skönhet. SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

38 S-gruppen SOK-KONCERNEN Omsättning Avskrivningar och nedskrivningar Rörelsevinst Finansiella intäkter och kostnader (+/-) Vinst före skatter Räkenskapsperiodens vinst Balansomslutning Långfristiga tillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga tillgångar Anlägningstillgångar till försäljning Eget kapital som tillhör ägarna i moderbolaget totalt Minoritetsandel Reserveringar Främmande kapital Skulder till försäljning Räntebärande skulder Likvida medel och kortfristiga placeringar Räntebärande nettoskulder Personal IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS SOK Försäljning (moms 0 %) Försäljning till handelslagen Resultat före extraordinära poster, reserveringar och skatter Räkenskapsperiodens resultat Personal HANDELSLAGEN + DOTTERBOLAGEN Försäljning (moms 0 %) Försäljning (inkl. moms) Antalet handelslag Handelslagens medlemsantal Personal S-GRUPPEN Detaljiförsäljning (moms 0 %) Detaljiförsäljning (inkl. moms) Verksamhetsställen FAS FAS FAS FAS FAS Personal KALKYLERINGSFORMLER Räntebärande nettoskulder = Räntebärande skulder - likvida medel och kortfristiga placeringar 38 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

39 Corporate governance i SOK-koncernen Regelverk SOK är ett finländskt andelslag, vars beslutsfattande och förvaltning styrs av lagen om andelslag, de regler som gäller för affärsområdenas verksamhet samt SOK:s stadgar. Dotterbolagens verksamhet regleras bl.a. av lagen om aktiebolag, och hela gruppens verksamhet styrs dessutom av investerings- och attesteringsanvisningar som fastställs av SOK:s styrelse samt arbetsordningar fastställda för de olika organen. Värdepappersmarknadsföreningen har i juni 2010 godkänt den finska koden för bolagsstyrning i börsbolag, som enligt ett ställningstagande av Centralhandelskammaren också borde iakttas av andra organisationer med nationell betydelse i den utsträckning som det med hänsyn till deras särdrag är möjligt. SOK efterlever koden för bolagsstyrning i börsbolag så långt det är ändamålsenligt med tanke på SOK:s kooperativa företagsform och dess särdrag. Andelsstämman Andelsstämman är det högsta beslutande organet i SOK. Varje handelslag har rätt att till andelsstämman sända högst fem representanter som har yttranderätt, men av vilka endast en har rätt att använda handelslagets rösträtt på stämman. Ägarnas rätt att utöva de rättigheter som tillkommer ägare grundar sig på andelslagets stadgar. Den ordinarie andelsstämman behandlar de stadgeenliga ärendena såsom fastställande av bokslutet, åtgärder som föranleds av en eventuell vinst/förlust, ansvarsfrihet, val av förvaltningsråd och revisorer och fastställande av deras arvoden. Vid behov kan en extraordinarie andelsstämma sammankallas. Förvaltningsrådet Lagen om andelslag förutsätter inte att andelslaget skall ha ett förvaltningsråd, men enligt SOK:s stadgar ingår förvaltningsrådet i koncernens förvaltningsmodell. Förvaltningsrådet skall representera det breda ägarunderlaget och verka som forum för gemensamma viljeyttringar avseende de centralaste strategiska frågorna. Förvaltningsrådet skall alltså göra de stora linjedragningarna och bevaka medlemmarnas intressen. Förvaltningsrådet fastställer på förslag av styrelsen alla strategiska linjedragningar inom S-gruppen och SOK-koncernen. De till den operativa ledningen anslutna ärendena sköts av handelslagets styrelse och verksamma ledning. Förvaltningsrådet övervakar att andelslagets och SOK-koncernens förvaltning sköts i enlighet med lag, stadgar, andelsstämmans och förvaltningsrådets beslut och så att de främjar andelslagets intressen. Förvaltningsrådet godkänner och utesluter medlemmar i andelslaget, tillsätter koncernchefen och de övriga styrelseledamöterna och befriar dem från sina uppdrag samt beslutar om arvoden för de styrelseledamöter som inte är anställda av andelslaget. Dessutom fastställer förvaltningsrådet principerna för samverkan inom S-gruppen och tar beslut om gruppens långtidsplaner. Förvaltningsrådet arbetar enligt en fastställd arbetsordning. Förvaltningsrådets ordförande och två vice ordförande bildar tillsammans ett presidium som stöder förvaltningsrådet i dess verksamhet. Koncernchefen deltar i presidiets sammanträden. Presidiet beslutar bl.a. om koncernchefens löneförmåner. Förvaltningsrådet har tillsatt fyra permanenta kommittéer: utnämningskommittén, lönekommittén, granskningskommittén och andelsverksamhetskommittén. Andelsstämman väljer förvaltningsrådets medlemmar enligt förslag som ställts av handelslagen. Förvaltningsrådet har medlemmar. Valbara till förvaltningsrådet är finska medborgare som är medlemmar i ett handelslag och under 65 år gamla. Andelsstämman beslutar om förvaltningsrådets ordförandes, vice ordförandes och medlemmars samt revisorernas arvoden. År 2010 hade förvaltningsrådet 22 medlemmar och dessutom två representanter för personalen. Förvaltningsrådet sammanträdde sex gånger. Förvaltningsrådets ordförande njöt ett särarvode på 2210 euro i månaden; viceordförandena erhöll ett arvode på 800 euro i månaden. År 2010 erhöll förvaltningsrådets ordförande och medlemmar som sammanträdesarvode 420 euro för varje sammanträde och för varje dag som de utförde till uppgiften anslutna förrättningar. Styrelsen Val av styrelsen och dess sammansättning Enligt SOK:s stadgar består styrelsen av den av andelslaget anställda koncernchefen och av minst tre och högst åtta övriga ledamöter. Förvaltningsrådet väljer styrelseledamöterna för en period på ett år enligt förslag som beretts av förvaltningsrådets utnämningskommitté. Valbara till styrelsen är enligt stadgarna finska medborgare som är under 65 år gamla. Man eftersträvar en tillräcklig rotation, men även kontinuiteten anses vara viktig. SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

40 Styrelsens uppgifter Styrelsen representerar andelslaget och ansvarar för dess förvaltning och för att verksamheten är tillbörligt ordnad enligt lagar och förordningar i SOK-koncernen. Som särskild uppgift har styrelsen att bereda strategiska beslut för förvaltningsrådet samt att besluta om SOK:s och dess dotterbolags verksamhetsplaner. Dessutom beslutar styrelsen på förslag av koncernchefen om tillsättning av en koncernledningsgrupp i SOK, om utnämning av dess medlemmar och om dess löneförmåner. Styrelsen tillsätter en utnämningsarbetsgrupp som för styrelsen bereder och framlägger förslag om sammansättningen av styrelserna i dotterbolagen och affärsområdenas styrelser. Styrelsen arbetar enligt en fastställd arbetsordning. SOK:s styrelse har inte grundat de i den finska koden för bolagsstyrning i börsbolag nämnda utskotten, eftersom de har grundats av förvaltningsrådet. Styrelsen sammanträder vid behov på kallelse av ordföranden och är beslutför då över hälften av styrelseledamöterna är närvarande. Styrelsen utvärderar regelbundet sin verksamhet och sina arbetsmetoder genom en årlig självvärdering. Styrelsens sammanträden År 2010 hade SOK:s styrelse sju ledamöter, av vilka sex var verkställande direktörer för handelslag. SOK:s koncernchef innehar posten som styrelsens ordförande. Som vice ordförande för styrelsen verkade år 2010 verkställande direktören Taavi Heikkilä. Styrelsen sammanträdde 14 gånger år 2010, och ledamöternas närvaroprocent på sammanträdena uppgick till 96. År 2010 erhöll styrelseledamöterna totalt euro i arvoden. Koncernchefen får ingen särersättning för sitt arbete i styrelsen. Förvaltningsrådets presidium närvar regelbundet vid styrelsens sammanträden. Koncernchef Den finska koden för bolagsstyrning i börsbolag till trots fungerar den av andelslaget anställda koncernchefen som SOK:s styrelseordförande. Eftersom koncernchefen verkar som styrelseordförande, tillsätter förvaltningsrådet koncernchefen. Koncernchefen har som uppgift att leda styrelsens och andelslagets verksamhet i enlighet med lag, SOK:s stadgar och förvaltningsorganens beslut. Kuisma Niemelä tillträdde som styrelseordförande och koncernchef i SOK. Efter Arto Hiltunens avgång av hälsoskäl från posten som koncernchef och styrelseordförande i SOK, fungerade direktören för SOK:s affärsverksamhet Antti Sippola som ställföreträdande koncernchef under perioden Som styrelseordförande verkade under samma period styrelsens vice ordförande, verkställande direktören Taavi Heikkilä. SOK-koncernens koncernledningsgrupp SOK-koncernens koncernledningsgrupp har som uppgift att stöda koncernchefens ledande av SOK-koncernen och S-gruppen. Koncernledningsgruppen koordinerar och behandlar bl.a. de viktigaste förslagen till styrelsen. Bland dessa märks S-gruppens och SOK-koncernens verksamhetsstrategier, målnivåer, verksamhetsplaner och budgets samt större investerings- och avyttringsprojekt. Dessutom behandlar koncernledningsgruppen operativa ärenden inom SOK-koncernens samtliga ansvarsområden. Pensionsåldern för medlemmarna i SOK:s koncernledningsgrupp bestäms enligt de individuella direktörsavtalen och är år. Koncernledningsgruppen består av åtta medlemmar och den sammanträdde 21 gånger år Koncernledningsgruppen erhöll totalt ,99 euro som löner och resultatlöner. I beloppet ingår även naturaförmånerna. Dotterbolagen Som styrelseordförande i dotterbolag verkar i regel den av SOK anställda medlem av koncernledningsgruppen som ansvarar för den ifrågavarande verksamheten. SOK:s styrelse utnämner ledamöterna till dotterbolagens styrelser; utnämningarna fastställs av dotterbolagens bolagsstämmor. Till ledamöter i dotterbolagens styrelser väljs i regel personer anställda inom S-gruppen. Dotterbolagets styrelse väljer bolagets verkställande direktör, men valet ska godkännas av SOK:s styrelse. Dotterbolagens verkställande direktörer ingår i regel inte i respektive dotterbolags styrelse. Dotterbolagens verksamhet styrs bl.a. enligt koncernprinciperna som fastställts av SOK:s styrelse. Kedjestyrningen Organisationerna för kedjestyrning leder och koordinerar de olika affärs- och tjänsteverksamheterna under överinsyn av SOK:s styrelse. Varje organisation för kedjestyrning består av en styrelse för affärsområdet, en enhet för kedjestyrning och av assisterande styrgrupper. Kedjestyrningen är den centrala organisationen i samarbetet mellan handelslagen och SOK-koncernen. Organisationen för kedjestyrning svarar för styrningen, utvecklingen och övervakningen av kedjeverksamheten inom sitt eget affärsområde. Den samarbetar med handels- 40 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

41 lagen och olika expertorganisationer. Styrelsen för varje affärsområde tar inom ramen för sina befogenheter de viktigaste besluten som berör dess ansvarsområde och kedjor. Styrelserna för affärsområdena består av handelslagens verkställande direktörer samt av de inom S-gruppen anställda medlemmarna av koncernledningsgruppen. SOK:s styrelse tillsätter affärsområdenas styrelser. Ledningens resultatlönesystem SOK-koncernens hela personal i Finland omfattas av resultatlönesystemet. SOK:s styrelse beslutar om ledningens (koncernledningsgruppens) resultatlönesystem och förvaltningsrådets presidium beslutar om koncernchefens resultatlönesystem. Ledningens resultatlönesystem grundar sig på både kortsiktiga och långsiktiga målsättningar. Förvaltningsrådet har tillsatt en permanent lönekommitté med uppgift att utvärdera och utveckla avlöningssystemen och principerna som gäller för den högsta ledningen i S-gruppen samt att ge rekommendationer om avlöning till de organ inom SOK som beslutar om avlöningar. Revision Den ordinarie andelsstämman väljer en revisor, som ska ha en i lag förutsatt behörighet, att granska andelslagets bokslut, koncernbokslut, bokföring och förvaltning. Andelsstämman utsåg till ordinarie revisorer för SOK för år 2010 ekon. mag., jur. kand. Tomi Englund (CGR) från Helsingfors, verkställande direktör Tapani Rotola-Pukkila (CGR) från Kauhajoki och ekon. dr Juhani Heiskanen (CGR) från Vittis. Till revisorssuppleanter valdes Ernst & Young Oy samt ekonom Eero Huusko (CGR) från Kajana. Enligt en ändring i andelslagets stadgar som trädde i kraft år 2011, väljs revisorerna för år 2011 vid 2011 års ordinarie andelsstämma. I Finland, Baltikum och Ryssland betalades år euro i arvoden för revision av bolagen i SOKkoncernen och som arvoden för konsultering totalt euro. Intern tillsyn, intern revision och riskhantering SOK:s styrelse svarar för att verksamheten är tillbörligt ordnad, för bolagets förvaltning samt för att bokföringen, kapitalförvaltningen och den löpande förvaltningen är lagenliga och tillförlitliga. Dessutom styr och övervakar koncernchefen, direktörerna för SOK:s enheter och dotterbolagens styrelser och verkställande direktörer affärsverksamheten inom sitt dagliga värv och respektive ansvarsområde. SOK:s och dotterbolagens internredovisningsfunktioner ansvarar för den interna revisionen i koncernen. SOK:s styrelse behandlar årligen den interna redovisningens årsplanering, och den interna revisionen rapporterar regelbundet till koncernchefen, styrelsen och förvaltningsrådets granskningskommitté om den interna revisionens observationer. SOK:s styrelse har fastställt koncernens riskhanteringspolicy, enligt vilken risker identifieras och analyseras i koncernen och tilldelas hanteringsåtgärder inom ramen för planeringen av verksamheten. Koncernen kan på basis av analyserna identifiera de viktigaste riskerna i knytning till verksamheten och de strategiska målsättningarna. Ledningen för dotterbolagen och enheterna i SOK-koncernen behandlar och godkänner respektive enhets mest betydande risker och de tilldelade hanteringsåtgärderna samt ansvarar för genomförandet av dessa. Företaget har garderat sig mot risker för egendoms-, avbrotts- och ansvarsskador bl.a. genom beredskapsplaner för affärsverksamheten och försäkringar. SOK:s sakkunnigorganisation för riskhantering styr och utvecklar riskhanteringen i S-gruppen och stöder genomförandet av hanteringsåtgärder. SOK:s internredovisning utvärderar riskhanteringsprocessernas tillräcklighet och funktion. Ekonomirapportering SOK-koncernen publicerar sitt bokslut i februari och sin delårsrapport över halva årets verksamhet i augusti. Dessutom publiceras kvartalsvis bulletiner om S-gruppens detaljhandelsförsäljning. SOK-koncernens årsberättelse offentliggörs vid den ordinarie andelsstämman i april. Information Aktuell information om SOK-koncernen och S-gruppen, bl.a. pressmeddelanden, finns på gruppens webbplats Enheten SOK Rykte och hållbar utveckling ansvarar för produktion och uppdatering av informationen. SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

42 SOK:s förvaltningsråd Otto Mikkonen (f. 1949) Joensuu industriråd dipl. ing. ordförande 2002 f.d. verkställande direktör, KM-Yhtymä Oy ordförande, Pohjois-Karjalan Osuuskauppas förvaltningsråd medlem av förvaltningsrådet 2001 i tur att avgå 2013 Simo Kutinlahti (f. 1957) Keuru lantbrukare, MBA första vice ordförande 2009 ordförande, Keskimaa Osk:s förvaltningsråd medlem av förvaltningsrådet 1998 i tur att avgå 2013 Esko Hakala (f. 1952) Kajana kommerseråd andra vice ordförande 2009 verkställande direktor, Osuuskauppa Maakunta medlem, SOK:s styrelse medlem av förvaltningsrådet , 2008 i tur att avgå 2012 Jorma Bergholm (f. 1954) Helsingfors verkställande direktör Helsingin Työväenyhdistys ry ordförande, Helsingfors Handelslag Elantos förvaltningsråd medlem av förvaltningsrådet 2005 i tur att avgå 2011 Marcus H. Borgström (f. 1946) Helsingfors lantbruksråd agr. o. forst. mag. ordförande, Andelslaget Varubodens förvaltningsråd medlem av förvaltningsrådet 2004 i tur att avgå 2013 Heikki Hämäläinen (f. 1966) S:t Michel ekon. mag. verkställande direktör, Osuuskauppa Suur-Savo medlem av förvaltningsrådet 2007 i tur att avgå SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010 Pentti Hämäläinen (f. 1954) Fredrikshamn advokat ordförande, Osuuskauppa Ympyräs förvaltningsråd medlem av förvaltningsrådet 2008 i tur att avgå 2012

43 Heikki Ikonen (f. 1943) Nurmes kommunalråd lantbrukare ordförande, Jukolan Osuuskauppas förvaltningsråd medlem av förvaltningsrådet 1985 i tur att avgå 2011 Sinikka Kelhä (f.1964) Raumo advokat, vicehäradshövding ordförande, Osuuskauppa Keulas förvaltningsråd medlem av förvaltningsrådet i tur att avgå 2011 Jukka Kihlman (f. 1954) Kuusamo emba verkställande direktör Koillismaan Osuuskauppa medlem av förvaltningsrådet 2009 i tur att avgå 2012 Kimmo Koivisto (f. 1956) Salo lantbrukare ordförande, Suur-Seudun Osuuskauppa SSO:s förvaltningsråd medlem av förvaltningsrådet , 2007 i tur att avgå 2013 Maija-Liisa Lindqvist (f. 1951) Lahtis ekonomieråd utbildningsplanerare ordförande, Osuuskauppa Hämeenmaas förvaltningsråd medlem av förvaltningsrådet 1997 i tur att avgå 2011 Ahti Manninen (f. 1950) Villmanstrand kommerseråd verkställande direktör, Etelä-Karjalan Osuuskauppa medlem av förvaltningsrådet , 2000 i tur att avgå 2012 Timo Mäki-Ullakko (f. 1963) Tammerfors ekon. mag. verkställande direktör, Pirkanmaan Osuuskauppa medlem av förvaltningsrådet 2008 i tur att avgå 2011 Arto Piela (f. 1960) Borgå jur. kand. verkställande direktör, Osuuskauppa Osla Handelslag medlem av förvaltningsrådet 2005 i tur att avgå 2012 Jouko Pihlajamaa (f.1948) Jakobstad ingenjör verkställande direktör, Oy Elkamo Ab ordförande, Handelslaget KPO medlem av förvaltningsrådet i tur att avgå 2011 Matti Pikkarainen (f. 1953) Uleåborg teol. dr, domprost Uleåborgs ev.-lut. kyrkliga samfällighet ordförande, Osuuskauppa Arinas förvaltningsråd medlem av förvaltningsrådet 2004 i tur att avgå 2013 Heikki Santavuo (f. 1953) Björneborg ekon. mag. ekonomichef medlem, Satakunnan Osuuskauppas styrelse medlem av förvaltningsrådet 2009 i tur att avgå 2012 Timo Sonninen (f. 1948) Idensalmi ekonomieråd företagare ordförande, Osuuskauppa PeeÄssäs förvaltningsråd medlem av förvaltningsrådet 1985 i tur att avgå 2011 Hanna Valtari (f. 1948) Seinäjoki hushållsråd utbildningschef Seinäjoen koulutuskeskus Sedu ordförande, Etelä-Pohjanmaan Osuuskauppas förvaltningsråd medlem av förvaltningsrådet , 2006 i tur att avgå 2013 Matti Vanto (f. 1945) Reso lagman vicehäradshövding jurist, Nådendals stad ordförande, Turun Osuuskauppas förvaltningsråd medlem av förvaltningsrådet 1998 i tur att avgå 2013 Jouko Vehmas (f. 1956) Kouvola kommerseråd ekonom verkställande direktör, Osuuskauppa Ympäristö medlem, SOK:s styrelse medlem av förvaltningsrådet , 2004 i tur att avgå 2013 Personalrepresentanter Outi Hohti (f. 1978) Helsingfors agr. o. forst. mag utvecklingschef SOK Rykte och hållbar utveckling medlem av förvaltningsrådet 2009 i tur att avgå 2011 Iiris Merimaa (f. 1962) Helsingfors mottagningssekreterare SOK Facility Services, Riskhantering medlem av förvaltningsrådet 2009 i tur att avgå 2011 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

44 SOK:s styrelse 2011 Kuisma Niemelä (f. 1958) koncernchef fil. mag. styrelsemedlem , 2010 i S-gruppen 1983 Taavi Heikkilä (f. 1962) ekon. mag. verkställande direktör, Osuuskauppa Hämeenmaa styrelsemedlem 2007 i S-gruppen 1987 Esko Jääskeläinen (f. 1956) ekon. mag. verkställande direktör, Suur-Seudun Osuuskauppa SSO styrelsemedlem 2011 i S-gruppen 1980 Harri Koponen (f. 1964) ekon. mag. verkställande direktör, Turun Osuuskauppa styrelsemedlem 2009 i S-gruppen 1989 Arttu Laine (f. 1970) ekon. mag. verkställande direktör, Handelslaget KPO styrelsemedlem 2008 i S-gruppen 1995 Antti Määttä (f. 1966) ekon. mag. verkställande direktör, Keskimaa Osk styrelsemedlem 2008 i S-gruppen 1991 Matti Niemi (f. 1955) ekon. mag. verkställande direktör, Helsingfors Handelslag Elanto styrelsemedlem 2007 i S-gruppen SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

45 SOK-koncernens koncernledningsgrupp 2011 Kuisma Niemelä (f. 1958) koncernchef fil. mag. styrelsemedlem , 2010 i S-gruppen 1983 Jari Annala (f. 1964) direktör, CFO SOK Ekonomi och administration ekon. mag. i S-gruppen 1989 Suso Kolesnik (f. 1961) direktör SOK Rykte och hållbar utveckling samh. mag. i S-gruppen 2003 Vesa Kyllönen (f. 1968) direktör SOK Dagligvaruhandeln, Bespisningsverksamheten, Bränslehandeln ekon. mag., i S-gruppen 1995 Leena Laitinen (f. 1970) direktör SOK Bruksvaruhandeln ekon. mag. i S-gruppen 1995 Harri Miettinen (f. 1962) direktör SOK Kundrelationer och information ekon. mag. i S-gruppen , 1997 Leena Olkkonen (f. 1962) direktör SOK Personal ekon. mag. i S-gruppen 2007 Risto Pyykönen (f. 1951) direktör SOK ekonom, kommerseråd i S-gruppen Antti Sippola (f. 1955) direktör SOK Resebransch, Bilhandeln, SOK:s affärsverksamhet ekon. mag. i S-gruppen Seppo Kuitunen (f. 1961) direktör Juridiska ärenden jur.kand. i S-gruppen 2005 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE

46 SOK-koncernens organisation 2011 Koncernchef Kuisma Niemelä Direktör Suso Kolesnik Rykte och samhällsansvar Direktör Markku Kemppainen Intern revision Direktör Vesa Kyllönen Direktör Leena Laitinen Direktör Leena Olkkonen Direktör, CFO Jari Annala Direktör Harri Miettinen Direktör Antti Sippola Dagligvaruhandeln Bespisningsverksamheten Bränslehandeln Bruksvaruhandeln Personal Ekonomi och administration Kundrelationer och information Resebranschen Bilhandeln SOK:s affärsverksamhet 46 SOK-KONCERNEN ÅRSBERÄTTELSE 2010

47 SOK-koncernens bokslut 2010 Styrelsens verksamhetsberättelse...48 Koncernbokslut, IFRS...56 Koncernens resultaträkning Koncernens balansräkning Koncernens kassaflödesanalys Beräkning av förändringar i koncernens eget kapital Noter till koncernbokslut: Grunduppgifter Redovisningsprinciper för koncernbokslut Segmentinformation Avvecklade verkasamheter och anläggningstillgångar tillgängliga för försäljning Företagsförvärv Bankverksamhetens omsättning Övriga rörelseintäkter Kostnader för anställningsförmåner Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Revisorns arvoden Finansiella intäkter och kostnader Intäkter och kostnader samt vinster och förluster som upptagits under finansiella tillgångar och skulder i resultaträkningen Inkomstskatt Materiella anläggningstillgångar Placeringsfastigheter Immateriella tillgångar Nedskrivningsprövning av goodwill Andelar i intresseföretag Långfristiga finansiella fordringar Latenta skatter Omsättningstillgångar Kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar Kortfristiga räntebärande fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Eget kapital Tilläggsandelskapital Räntebärande skulder Räntefria skulder Gängse värde på finansiella tillgångar och skulder Reserveringar Övriga hyreskontrakt Hantering av finansiella risker och prisrisker för tillgångar Transaktioner med närstående Ansvarförbindelser Dotter- och intressebolag Nyckeltal för SOK-koncernen Moderandelslagets bokslut, FAS SOK:s resultaträkning SOK:s balansräkning SOK:s kassaflödesanalys Noter till SOK:s bokslut Styrelsens förslag till uppdelning av räkenskapsperiodens överskott inom SOK Revisionsberättelse Förvaltningsrådets utlåtande SOK-KONCERNEN Årsberättelse

48 Styrelsens verksamhetsberättelse Handelns allmänna omvärld 2010 Samhällsekonomin i Finland vände i en snabb uppgång år Efter bruttonationalproduktens nedgång med 8,2 procent i förfjol vände produktionen i en uppgång under årets andra kvartal. Den finländska ekonomin återhämtade sig starkt särskilt under slutet av året. Bruttonationalprodukten ökade med cirka tre procent jämfört med föregående år med stöd av exporten, investeringarna i bostadsbyggande och den privata konsumtionen. Den privata konsumtionen vände uppåt redan i slutet av år 2009 efter recessionen. Ett flertal faktorer gjorde konsumtionsökningen möjlig. Den sänkta mervärdesskatten på mat under slutet av år 2009 stärkte påtagligt hushållens reella köpkraft. Huvuddelen av den positiva effekten visade sig under fjolåret. I Finland steg lönerna under januari oktober i fjol med 2,7 procent. Höjningen av lönenivån var avgjort större än ökningen av konsumentpriserna och detta bidrog till köpkraftens tillväxt. Årets medelinflation blev 1,2 procent. Sysselsättningen utvecklades positivt under året. Den förbättrade sysselsättningen ökade både den nationalekonomiska lönesumman och hushållens framtidstro. Räntenivån var oförändrat låg vilket bidrog positivt till hushållens situation. Konsumenternas förtroende låg på god nivå under hela fjolåret. Förtroendet växte i jämn takt mot slutet av året, men nyheterna om euroområdets skuldproblem sänkte förtroendet temporärt under december. I januari återvände förtroendet till en nivå över långtidsmedelvärdet. Enligt Statistikcentralen ökade värdet på detaljhandelns omsättning exklusive bilhandeln fram till slutet av november med 3,7 procent. Branschernas utveckling har varit heterogen. Omsättningsökningen inom dagligvaruhandel var 4,1 procent fram till slutet av november. Ökningen av varuhushandelns omsättning stannade vid 0,2 procent. Omsättningen inom bildetaljhandeln ökade däremot med 10,6 procent. Under året var nyregistreringen av personbilar 23,6 procent högre än föregående år. Inom detaljhandeln på mer detaljerad branschnivå ökade omsättningen inom konfektionshandeln med 3,8 fram till utgången av oktober. Försäljningen av hushållsmaskiner och underhållningselektronik ökade med 4,0 procent. Järnhandelns tillväxt var 7,7 procent. Den goda omsättningsutvecklingen för bränslen på 4,6 procent var enbart en följd av höjd prisnivå. Lantbrukshandelns omvärld var varierande till karaktären. Spannmålspriserna varierade kraftigt under året. Spannmålsskörden minskade med en tredjedel jämfört med året innan. Ett skäl till detta var den krympande odlingsarealen. Efterfrågan på maskiner för lantbruksproduktion var fortsatt svag under årets första månader, men mot slutet av året började efterfrågan på maskiner och andra investeringsförnödenheter för lantbruket återhämta sig efter nedgången. Hotellen i Finland registrerade 14,2 miljoner övernattningar fram till slutet av november. Antalet övernattningar ökade med 4,3 procent. Utskänkningsrestaurangernas försäljning steg med 0,5 procent fram till utgången av september. Under tredje kvartalet ökade tillväxttakten påtagligt. Förändringar i koncernstrukturen Förändringar under räkenskapsperioden Företagsförvärv, etableringar och omstruktureringar av företag Intrade Partners Oy införlivades med Inex Partners Oy i februari. Målet är att förtydliga arbetsfördelningen mellan kedjestyrningen och inköpsbolagen. I februari bildade SOK Kiinteistö Oy Lempäälän Terminaali. I juni bildade SOK S-Verkkopalvelut Oy som inledde verksamheten i september. Genom överföring av tillgångar flyttade styrenheten för elektroniska tjänster inom SOK i september till S-verkkopalvelut och då överfördes även den redan tidigare aktiva näthandeln med musik och S-gruppens presentkort till det nybildade företaget. I november 2010 inleddes en webbhandel med skönhetsprodukter. S-Verkkopalvelut Oy leder utveckling av S-gruppens elektroniska tjänster. Firmanamnet Automaa Oy ändrades i november till SOK Autokauppa Oy. Försäljningar och nedlagda verksamheter SOK sålde återstående 49 procent i Kilon Logistiikkakeskus Oy till S-ryhmän logistiikkakeskukset Oy i mars I december 2009 såldes 51 procent. SOK sålde hela aktiestocken i Maan Auto Oy till Veho Group Oy Ab i maj. I affären ingick importen av Peugeot -bilar, reservdelsfunktionerna och importkonditioneringen av bilar i Hangö I juni sålde SOK sitt aktieinnehav i intressebolaget TuuliWatti Oy till S-Voima Oy som bildades i maj. S-Voima Oy sammanför de projekt som ingår i S-gruppens elanskaffning. S-Voima ägs av SOK och regionhandelslagen. SOK:s ägarandel i företaget är 14,9 procent. SOK sålde i december aktiestocken i fastighetsaktiebolaget Uudenkaupungin City. Förändringar efter räkenskapsperioden Sokotel Oy har sålt verksamheten vid hotellet Radisson Blu Marina Palace till Turun Osuuskauppa. Affären slutfördes Sokotel Oy har ingått avtal om försäljning av affärsverksamheten vid spahotellen i Saariselkä, Kuusamo samt vid Katinkulta i 48 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

49 Vuokatti och i Tammerfors till Holiday Club Resorts Oy En förutsättning för det slutliga genomförandet av affären är att fastigheternas ägare, CapMans fonder och Försäkringsbolaget Fennia Liv, samtycker till fortsatt uthyrning av lokalerna. SOK-koncernens omsättning per segment SOK-koncernens omsättning år 2010 uppgick till totalt miljoner euro, vilket var en ökning på 7,8 procent jämfört med året innan. Omsättningsökningen på 675 miljoner euro var i huvudsak ett resultat av inköpsbolagens tillväxt, den ökade EDIfaktureringen i anslutning till handelslagens varuinköp som ingår i segmentet serviceverksamhet och markethandelns ökning i framförallt S:t Petersburgregionen. Den utländska affärsverksamhetens andel av omsättning var 2,9 procent, dvs. 267 miljoner euro. SOK-koncernens omsättning per segment ± föreg år % Markethandel ,2 Turist- och bespisningsverksamhet ,1 Bil- och biltillbehörshandel ,2 Lantbrukshandel ,0 Inköpsverksamhet ,0 Serviceverksamhet ,4 Eliminering av handelsverksamhetens interna poster 1) ,5 Handelsverksamhetens omsättning ,1 Bankverksamhetens omsättning 2) Eliminering av poster mellan handels- och bankverksamheten SOK-koncernen totalt ,8 1) I elimineringarna ingår elimineringar av affärstransaktioner mellan handelsverksamhetens segment. I elimineringarna mellan segmenten ingår koncernens interna EDI-fakturering på miljoner euro (3 795 miljoner euro). 2) S-Banken Ab och dess dotterbolag S-Asiakaspalvelu Oy ingår i koncernen som dotterbolag perioden och som intressebolag från och med Handelsverksamhetens omsättning Markethandel I markethandeln ingår den markethandel som bedrivs i Estland, Lettland, Litauen och Ryssland. I Estland finns fem Prisma-enheter i Tallinn samt enheter i Narva och Tartu som öppnades i slutet av år I Lettland är två Prisma-enheter verksamma i Riga. I Litauen finns en Prisma-enhet i Vilnius och i december öppnades en enhet i Kaunas. I S:t Petersburg finns sex verksamma Prismaenheter. Markethandelns omsättning uppgick till 224 miljoner euro, dvs. en tillväxt på 34,2 procent jämfört med föregående år. Omsättningsökningen var ett resultat både av det växande nätet och av marknadens återhämtning. Turist- och bespisningsverksamhet I SOK-koncernen bedrevs turist- och bespisningsverksamhet år 2010 av Sokotel Oy i Finland, AS Sokotel i Estland och OOO Sokotel i Ryssland. Sokotel Oy:s omsättning var 226 miljoner euro, vilket var 1,9 procent bättre än året innan. Försäljningen inom inkvarteringsverksamheten återhämtade sig på ett utmärkt sätt under andra halvåret. En positiv utveckling av prisnivån visar sig med längre fördröjning. Omsättningen för AS Sokotel, som driver Sokos Hotel Virus hotell- och restaurangverksamhet i Tallinn, ökade med 2,6 procent jämfört med år 2009 och uppgick till 13 miljoner euro. I S:t Petersburg drevs SOK-koncernens turist- och bespisningsverksamhet av OOO Sokotel. Det finns tre Sokos Hotell i S:t Petersburg. Företagets omsättning uppgick till 25 miljoner euro vilket var en ökning med 44,3 procent. Ökningen påverkades särskilt av den inhemska turismens återhämtning i Ryssland. Bil- och biltillbehörshandel Omsättningen inom SOK-koncernens bil- och biltillbehörshandel minskade jämfört med föregående år eftersom omsättningen för det avyttrade importföretaget endast ingår i siffrorna under årets inledning. Omsättningen för bil- och biltillbehörshandeln motsvarade dock målnivån, och ökningen av detaljhandelns jämförbara omsättning var cirka 10 procent med beaktande av effekterna av bilskattereformen år Ägarkundernas inköp steg med 15 procent jämfört med föregående år, dvs. den relativa andelen affärer med ägarkunder ökade påtagligt. Cirka 1,1 miljon euro betalades ut i bonus till ägarkunderna. Den totala marknaden för nya personbilar uppgick till bilar, vilket var en ökning med 23,6 procent jämfört med år Ford-personbilarnas marknadsandel var 8,2 procent och Peugeotpersonbilarnas marknadsandel 3,7 procent. Båda bilmärkenas SOK-KONCERNEN Årsberättelse

50 marknadsandelar är något lägre än året innan. Den totala paketbilsmarknaden år 2010 var bilar och marknaden ökade med 27,3 procent jämfört med föregående år. År 2010 översteg marknaden för begagnade bilar något föregående års nivå. Lantbrukshandel Omsättningen inom lantbrukshandeln, som inkluderar detalj- och partihandel med byggmaterial, minskade med 1,0 procent från år 2009 och uppgick till 889 miljoner euro. Omsättningen var jämförbar med föregående års nivå, om man beaktar effekterna av de strukturförändringar inom järnhandeln som Hankkija- Lantbruk Ab genomförde under räkenskapsperioden. Under år 2010 minskades järnhandelssortimentet vid 23 verksamhetsställen och samtidigt upphörde användningen av kedjesymbolen S-Rautamarket. Efterfrågan på maskiner för lantbruksproduktion var fortsatt svag under årets första månader men mot slutet av året började efterfrågan på maskiner och andra investeringsförnödenheter för lantbruket återhämta sig efter nedgången. Nivån på traktormarknaden var oförändrad från året innan men till följd av en positiv marknadsandelsutveckling ökade antalet sålda John Deere-traktorer. Inköpsverksamhet Inköpsverksamheten omfattar Inex Partners Oy:s inköps- och logistiktjänster för S-gruppens daglig- och bruksvaror samt logistiktjänster för specialvaruhandeln, Meira Nova Oy:s inköps- och logistiktjänster för HoReCa-branschen och North European Oil Trade Oy:s upphandling av bränslen. Inex Partners Oy:s omsättning uppgick till miljoner euro. Den jämförbara omsättningsökningen var 9,2 procent jämfört med föregående år. S-gruppens framgångsrika detaljhandel utgjorde grunden för omsättningstillväxten. Dagligvarornas jämförbara omsättningsökning inom Inex var 8,2 procent jämfört med året innan. Ökningen av bruksvaruförsäljningen inom Inex var 13,1 procent. Bruksvarornas gynnsamma tillväxt bidrog även till nätets tillväxt (kedjan Kodin Terra). Meira Nova Oy:s omsättning blev 318 miljoner euro, vilket var bättre än planerat och en ökning med 3,6 procent jämfört med föregående år. Försäljningen inom hela HoReCa-branschen växte med cirka 1,6 procent. Försäljningen till S-gruppen utgjorde 43,0 procent av den totala försäljningen vilket var 2,2 procent mer än året innan. Omsättningen för bränslehandeln i bränsleanskaffningsbolaget North European Oil Trade Oy uppgick till miljoner euro. Ökningen var 26,8 procent jämfört med året innan vilket till största delen var ett resultat av höjda världsmarknadspriser. Även försäljningsvolymen i liter ökade år Serviceverksamhet Serviceverksamhetens omsättning uppgick till miljoner euro. I serviceverksamheten ingår den till handelslagens varuinköp anslutna EDI-faktureringen och den omsättning som uppkommer genom de tjänster SOK producerar till S-gruppens enheter. EDIfaktureringen uppgick till miljoner euro och ökade med 416 miljoner euro (7,0 procent) jämfört med år Intressebolagens utveckling Det viktigaste bland SOK-koncernens affärsdrivande intressebolag är S-gruppens egen bank, S-Banken. I början av året hade S-Banken 2,176 miljoner kunder. S-bankens kundkrets växte under året med i genomsnitt kunder per månad. Vid utgången av året hade banken 2,319 miljoner kunder. S-Banken beviljade i genomsnitt nya S-Förmånskort med Visa-egenskaper per månad. Vid årets slut hade S-Förmånskort Visa beviljats. Antalet användare av S-Förmånskort Visa ökade under året med över 70 procent. S-Banken ingick cirka nya bankkodsavtal för elektroniska tjänster. S-Bankens elektroniska tjänster hade användare vid utgången av året. Cirka av kunderna i S-Banken hade tagit i bruk tjänsten S-Banken NetPosti vid årets slut. Antalet depositioner i S-Banken var vid årets slut nästan på samma nivå som vid årets början. S-Bankens inlåningsstock minskade under året med 5,5 miljoner euro. Den totala inlåningsstocken uppgick till 2 452,0 miljoner euro vid årets slut. Privatkundernas depositioner ökade med 33,5 miljoner euro. Vid slutet av året var andelen depositioner från privatkunder 93,3 procent av den totala inlåningsstocken, dvs ,0 miljoner euro. Företagsdepositionernas andel var 162,1 miljoner euro vid årets slut. S-Bankens beviljade krediter nästan fördubblades. I slutet av året uppgick S-Bankens totala kreditstock till 299,0 miljoner euro. Av krediterna hade 210,9 miljoner euro beviljats till privatkunder. De kreditkundsrelationer som överfördes från Citibank till S-Banken bidrog till kreditstockens snabba tillväxt. År 2010 var resultatmässigt ett mycket framgångsrikt år för S-Banken. Resultatet blev 12,4 miljoner euro. År 2010 var intressebolagens resultatpåverkan på koncernbokslutet sammanlagt 7,7 miljoner euro (1,8 miljoner euro). 50 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

51 Resultat SOK-koncernens resultat före skatter uppgick till +32,1 miljoner euro (+16,8 miljoner euro). De löpande verksamheternas resultat före skatter uppgick till +41,2 miljoner euro (+37,1 miljoner euro). Till det förbättrade resultatet bidrog det kraftfulla program för verksamhetseffektivisering och kostnadsbesparing, som inleddes föregående år, och sänkta nettofinansieringskostnader. Avkastningen på koncernens sysselsatta kapital innefattande centralaffärsverksamheter som stödjer handelslagen vid finansieringsoch inköpsverksamhet var 3,6 procent (2,1 procent). För nedskrivningar av tillgångar i bestående aktiva bokfördes under 0,1 miljoner euro (5,6 miljoner euro). SOK-koncernens finansiella intäkter och kostnader uppgick till -7,4 miljoner euro (-26,0 miljoner euro). I redovisningen av SOK-koncernens operativa resultat användes värderingar enligt bestämmelserna i finsk bokföringslagstiftning. SOK-koncernens operativa resultat per segment Markethandel -16,9-20,1 Turist- och bespisningsverksamhet -6,1-24,3 Bil- och biltillbehörshandel -5,3-13,8 Lantbrukshandel -8,7 4,0 Inköpsverksamhet 18,3 12,6 Serviceverksamhet 10,9 17,0 Eliminering av handelsverksamhetens interna poster 1) -2,2-5,4 Handelsverksamhetens operativa resultat -10,0-30,0 Bankverksamhetens operativa resultat 6,2 4,3 SOK-koncernen totalt -3,7-25,6 1) I elimineringarna ingår elimineringar mellan handelsverksamhetens segment. SOK-koncernens operativa resultat -3,7 miljoner euro avstäms mot SOK-koncernens resultat före skatter +32,1 miljoner euro. Poster som inte ingår i det operativa resultatet är bland annat försäljningsvinster och -förluster, övriga rörelseintäkter och -kostnader samt nedskrivningar. År 2010 uppgick försäljningsvinsterna och -förlusterna till +33,3 miljoner euro, övriga intäkter och kostnader för affärsverksamheten till -0,1 miljoner euro och övriga poster till +2,7 miljoner euro. Handelsverksamhetens operativa resultat Markethandel I markethandeln ingår markethandeln i Baltikum och Ryssland. Markethandelns operativa resultat var bättre än året innan och bättre än det budgeterade resultatet. Till detta bidrog både nätets tillväxt och återhämtningen på marknaden. Turist- och bespisningsverksamhet Det operativa resultatet för Sokotel Oy, som bedriver turist- och bespisningsverksamhet i Finland, var bättre än året innan till följd av det förbättrade ekonomiska läget och utvecklings- och effektiviseringsprojekten, men resultatet nådde inte målet. Det operativa resultatet för AS Sokotel, som bedriver turist- och bespisningsverksamhet i Tallinn, motsvarade föregående års nivå. Det operativa resultatet för OOO Sokotel, som bedriver turistoch bespisningsverksamhet i S:t Petersburg, var bättre än det budgeterade resultatet och bättre än resultatet år Bil- och biltillbehörshandel Det operativa resultatet för bil- och biltillbehörshandeln var fortsatt negativt, men påtagligt bättre än resultatet året innan. Lantbrukshandel Det operativa resultatet för koncernen Hankkija-Lantbruk nådde inte den målsatta nivån och var negativt. Till det försämrade resultatet bidrog påtagligt strukturförändringarna i järnhandeln som beslutades och genomfördes under räkenskapsperioden. Inköpsverksamhet Det operativa resultatet för Inex Partners Oy var bättre än planerat, och bättre än resultatet året innan, tack vare gynnsam volymtillväxt och effektiv kostnadskontroll. Tack vare en fördelaktig försäljningstillväxt och effektiv kontroll av de fasta kostnaderna och nettofinansieringskostnaderna var det operativa resultatet för Meira Nova Oy påtagligt bättre än budgeterat och motsvarade nivån året innan. Det operativa resultatet för bränsleanskaffningsbolaget North European Oil Trade Oy var bättre än budgeterat och bättre än resultatet för år SOK-KONCERNEN Årsberättelse

52 Serviceverksamhet Det operativa resultatet för serviceverksamheten var sämre än året innan men påtagligt bättre än planerat. Bankverksamhetens operativa resultat Det operativa resultatet för bankverksamheten var 6,2 miljoner euro (4,3 miljoner euro). Från och med rapporteras S-bankens intressebolagsresultat som operativt resultat för bankverksamheten. Under januari juni 2009 redovisades S-Banken som dotterbolag i SOK-koncernen. SOK:s verksamhet SOK är SOK-koncernens modersamfund. Som centralhandel för S-gruppen är SOK:s uppgift enligt reglerna att främja och utveckla handelslagens och de övriga i S-gruppen ingående samfundens verksamhet, att styra användningen av gruppens resurser och att övervaka att de som helhet används effektivt, att bevaka S- gruppens och dess olika delars intressen samt att övervaka deras verksamhet. SOK svarar för den strategiska styrningen av S-gruppen. SOK:s uppgifter utgörs av kedjestyrnings-, ägarkunds- och marknadsföringstjänster samt andra grupp- och koncerntjänster som produceras för företag i S-gruppen. Dessutom ansvarar SOK för utvecklingsverksamhet som avser dessa tjänster och S-gruppens övriga verksamhet. Övriga tjänster som är viktiga för S-gruppens affärsverksamhet är inköps- och uthyrningstjänster samt sortiments- och faktureringstjänster för varor som industrin levererar direkt till kedjeenheterna. Genom de nationella och de regionala dotterbolagen ser SOK till att tjänsteutbudet till ägarkunderna är mångsidigt enligt besluten fattade i S-gruppen. Dessutom bedriver SOK markethandel och turist- och bespisningsverksamhet via sina dotterbolag i Baltikum och S:t Petersburg. SOK omsatte miljoner euro, en ökning på 6,5 procent från år Omsättningsökningen berodde främst på den ökade EDI-faktureringen i anslutning till handelslagens varuinköp. SOK:s rörelsevinst uppgick till 9,5 miljoner euro. År 2009 var rörelsevinsten 23,1 miljoner euro. SOK:s överskott före extraordinära poster uppgick till 22,0 miljoner euro, medan överskottet året innan var 30,3 miljoner euro. Investeringar och avyttringar SOK-koncernens anskaffning av bestående aktiva uppgick år 2010 till 98,8 miljoner euro (103,5 miljoner euro). Viktiga objekt var satsningar på markethandeln i S:t Petersburgsregionen och i Baltikum. North European Oil Trade Oy förvärvade bränsleupphandlingsverksamheten från Oy Esso Ab. Koncernen investerade dessutom i fastigheter och informationssystem samt i den finländska turist- och bespisningsverksamheten. Försäljningen av bestående aktiva uppgick till 78,4 miljoner euro (91,3 miljoner euro). De viktigaste avyttringarna var försäljningen av aktierna i Maan Auto Oy till Veho Group Oy Ab och försäljningen av den återstående andelen på 49 procent av aktierna i Kilon Logistiikkakeskus Oy till S-ryhmän logistiikkakeskukset Oy. Finansiering SOK-koncernens likviditet var god under hela året. De likvida kassatillgångarna och placeringarna på penningmarknaden uppgick i slutet av året till 268,3 miljoner euro (241,4 miljoner euro år 2009). Dessutom hade koncernen 305,0 miljoner euro i outnyttjade bindande kreditlimiter av vilka alla var långfristiga. SOKkoncernens räntepliktiga nettoskulder vid räkenskapsperiodskiftet uppgick till 54,5 miljoner euro (173,9 miljoner euro år 2009). Gearing-nyckeltalet var 9,3 procent (31,3 procent år 2009). SOK-koncernens soliditet var 28,9 procent (28,0 procent år 2009). Personal SOK-koncernens genomsnittliga antal anställda, omräknat till antal heltidsanställda, uppgick under räkenskapsperioden till (8 574). SOK-koncernens personal i slutet av 2010 uppgick till personer av vilka SOK:s personal omfattade (12,7 procent) och dotterbolagens personal (87,3 procent). Antalet anställda ökade från år 2009 med 374 personer (4,1 procent). Av personalen arbetade sammanlagt personer utomlands. Personalökningen under året är främst en följd av markethandelns tillväxt i närområdena. SOK:s ledning och revisorer Kuisma Niemelä har varit SOK:s styrelseordförande och koncernchef sedan Sedan Arto Hiltunen av hälsoskäl lämnade sitt uppdrag som SOK:s koncernchef och styrelseordförande skötte direktören för SOK:s affärsverksamhet, koncernchefens ställföreträdare Antti Sippola uppgiften som koncernchefen under perioden Styrelsen viceordförande Taavi Heikkilä, verkställande direktör för Osuuskauppa Hämeenmaa, skötte uppgifterna som SOK:s styrelseordförande under perioden SOK-koncernen Årsberättelse 2010

53 De övriga styrelseledamöterna utöver koncernchefen var under år 2010 verkställande direktör Taavi Heikkilä, verkställande direktör Harri Koponen, verkställande direktör Arttu Laine, verkställande direktör Antti Määttä, verkställande direktör Matti Niemi och verkställande direktör Kimmo Simberg. CGR Tomi Englund, CGR Juhani Heiskanen och CGR Tapani Rotola-Pukkila var revisorer under år SOK:s förvaltningsråd utsåg samma styrelsemedlemmar som år 2010 till SOK:s styrelse för den mandatperiod på ett år som börjar , med undantag för Kimmo Simberg som stod i tur att avgå. Till ny styrelsemedlem för år 2011 utsågs verkställande direktör Esko Jääskeläinen. SOK:s koncernledningsgrupp bistod koncernchefen Kuisma Niemelä i den strategiska ledningen av SOK-koncernen och S-gruppen. I ledningsgruppen under år 2010 ingick direktören för SOK:s affärsverksamhet och koncernchefens ställföreträdare Antti Sippola, administrativa direktören Jari Annala, kommunikationsdirektör Suso Kolesnik, utvecklingsdirektör Harri Miettinen, personaldirektör Leena Olkkonen, direktören för affärsområdenas kedjestyrnings- och inköpsfunktioner i S-gruppen Risto Pyykönen och direktören för juridiska ärenden Markku Viljanen (till och med ). Sedan Markku Viljanen avgick med pension har direktören för juridiska ärenden Seppo Kuitunen varit sekreterare i koncernledningsgruppen. Eftersom Risto Pyykkönen avgår med pension under år 2011 har koncernledningsgruppen kompletterats så att direktör Vesa Kyllönen och direktör Leena Laitinen har utsetts till nya medlemmar från början av år Risker och osäkerhetsfaktorer SOK-koncernen tillämpar en av styrelsen godkänd riskhanteringspolicy, som fastställer principerna för och genomförandet av koncernens riskhantering. Syftet med riskhanteringen är att stödja uppnåendet av de strategiska och operativa verksamhetsmålen. SOK-koncernens riskhantering är övergripande och tillämpas som ett led i ledningsprocessen och ledningssystemet. Under år 2010 inriktades utvecklingen av SOK-koncernens riskhantering på att definiera riskhanteringsstrategin för åren , att införa en beräkningsmodell för risktagningsvilja och förmåga att bära risker, att hantera krissituationer som berör produktsäkerheten samt på riskhanteringsförfaranden i samband med investeringar och projekt. Betydande investeringar och projekt där särskild uppmärksamhet fästes vid riskhanteringen var utvecklingen av webbhandeln, planeringen och genomförandet av den nya logistikcentralen för bruksvaruhandeln samt investeringarna i närområdet. I samband med uppdateringen av SOK-koncernens strategi genomfördes en riskanalys. Nedan beskrivs kortfattat de viktigaste riskområdena som identifierades vid analysen och hanteringen av dessa. Hanteringen av de totala resurserna är av avgörande betydelse för att uppnå effektivitet i verksamheten och enhetliga verksamhetsmodeller. Ett flertal projekt har inletts inom SOK-koncernen för att säkerställa detta. Inom SOK-koncernen pågår till exempel definieringen av en utvecklingsportfölj- och projektledningsmodell vars syfte är att säkerställa resurstilldelningen till och ledningen av utvecklingsprojekt. För bevarandet av verksamhetens konkurrenskraft är det viktigt att även i framtiden kunna engagera kompetenta experter och chefer som garanterar en löpande utveckling av tjänsterna. Svaret på denna utmaning är en övergripande belöningsmodell, utvecklande av chefsarbetet samt kompetens- och förändringsledning. SOK-koncernens verksamhet har under de senaste åren expanderat till Baltikum och Ryssland. Dessa marknader uppvisar stora möjligheter men samtidigt finns en osäkerhet kring utvecklingen av affärsverksamheterna. Affärsverksamheten i närområdena stöds genom utveckling av den internationella kompetensen och regelbunden kontroll av riskerna. I SOK-koncernens affärsverksamhet i Finland utförs en kontinuerlig granskning av konceptens konkurrensförmåga och konceptutvecklingen. År 2011 berör riskerna och osäkerhetsfaktorerna under den närmaste tiden lönsamhetsutvecklingen i SOK-koncernens verksamheter. Risker som kan påverka koncernens resultat ingår i de viktigaste investeringarna och investeringarnas förväntade vinster. SOK-koncernens finansiering och hantering av finansiella risker är koncentrerade till SOK:s finansieringsenhet. Koncernen följer den finansieringspolicy, finansieringsstrategi och de riskhanteringsanvisningar som SOK:s styrelse har fastställt. I dessa fastställs principerna för hanteringen av finansiella risker och de högsta tilllåtna beloppen för de finansiella riskerna. Dessutom har numeriska mål ställts för olika delområden av finansieringen. Med hjälp av dessa mål är det möjligt att säkerställa en tillräcklig, balanserad och förmånlig finansiering under alla förhållanden. Hanteringen av de finansiella riskerna och prisriskerna för tillgångar beskrivs närmare i noterna till koncernbokslutet. De miljörisker som berör SOK-koncernens affärsverksamhet har identifierats och analyserats per affärsområde. Skyldigheterna i anslutning till kontrollen av klimatförändringarna, en förbättrad energieffektivitet och ökade förnybara energikällor, innebär både risker och möjligheter för S-gruppens affärsverksamhet. De viktigaste miljörelaterade aspekterna och de tillhörande åtgärderna SOK-KONCERNEN Årsberättelse

54 beskrivs i S-gruppens ansvarsöversikt som publiceras på S-kanavas webbplats ( under våren De viktigaste nyckeltalen som beskriver SOK-koncernens affärsverksamhet, ekonomiska ställning och resultat presenteras i en nyckeltalstabell i anslutning till bokslutet. Utsikter för det nya året Den ekonomiska tillväxten i Finland fortsätter sannolikt i snabbare takt än medeltillväxten inom euroområdet. Förutsättningarna för en fortsatt exportstödd tillväxt är goda. Våra viktigaste exportmarknader växer kraftigt och den försvagade euron stärker vår egen konkurrensförmåga. Skuldproblemen inom euroområdet är en risk även för ekonomin i Finland. Den privata konsumtionen kommer antagligen att växa måttligt. Ökningen av reallönerna och köpkraften i den finländska ekonomin blir sannolikt anspråkslös. Bedömningen är att de relativt låga lönehöjningarna som kan förutses, och en lindrig inflationsstegring, dämpar ökningen av reallönerna. Den förbättrade sysselsättningen ökar den nationalekonomiska lönesumman som är viktig för den privata konsumtionen. Utvecklingen av det allmänna ekonomiska läget både i Finland och i närområdet ger en kraftig effekt på SOK-koncernens resultat. I och med den ekonomiska återhämtningen i Finland förväntas en ökad efterfrågan som särskilt påverkar bilhandeln positivt. Tack vare den ekonomiska utvecklingen och de effektiviseringsprogram och de verksamhetsförändringar som genomfördes under år 2010, och som pågår inom SOK-koncernens verksamheter, förväntas ett bättre resultat för alla finländska verksamheter än året innan. Den positiva utvecklingen inom den ryska ekonomin förväntas fortsätta och därmed även den positiva utvecklingen för koncernens markethandel samt inkvarterings- och bespisningsverksamheten. Det ekonomiska läget i Baltikum visar även gryende positiva tecken. Den fortsatta kraftiga nätutbyggnaden kommer att belasta markethandelns resultat i Ryssland och Baltikum. Därför förväntas markethandelns resultat bli svagare än året innan. Tack vare den allmänna ekonomiska utvecklingen och de effektiviseringsprogram och verksamhetsförändringar som har genomförts inom SOK-koncernen förväntas resultatutvecklingen för koncernens verksamheter bli positiv under år Helsingfors den 17 februari 2011 CENTRALLAGET FÖR HANDELSLAGEN I FINLAND Styrelsen 54 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

55 SOK-koncernens omsättning, fortlöpande verksamheter Mn euro Resultat före skatter, fortlöpande verksamheter Avkastning pä sysselsatt kapital %, Personal Mn euro % IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS ,8 4,0 3,6 1,0 2, IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS Rörelsevinst, fortlöpande verksamheter Investeringar Räntebärande nettoskulder Mn euro Mn euro Mn euro IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS Eget kapital (soliditet, %) Mn euro Gearing, % % IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS 20,3 16,7 13,4 28,0 28,9 % IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS SOK-KONCERNEN Årsberättelse

56 Koncernbokslut, IFRS Koncernens resultaträkning, IFRS Not Fortlöpande verksamheter: Omsättning Övriga rörelseintäkter (5) Material och tjänster Kostnader för anställningsförmåner (6) Avskrivningar och nedskrivningar (7) Övriga rörelsekostnader (8) Andel av intressebolagens resultat (+/-) (17) Rörelsevinst Finansiella intäkter och kostnader (+/-) (10) Andel av intressebolagens resultat (+/-) (17) Resultat före skatter Inkomstskatt (+/-) (12) Räkenskapsperiodens resultat från fortlöpande verksamheter Räkenskapsperiodens resultat från avvecklade verksamheter (2) Räkenskapsperiodens resultat Uppdelat på: Moderbolagets ägare Minoritet Totalresultat Räkenskapsperiodens resultat Poster i övrigt totalresultat: Omräkningsdifferenser Placeringar tillgängliga för försäljning Värdeförändringar av placeringar tillgängliga för försäljning Skatter hänförliga till placeringar tillgängliga för försäljning Kassaflödessäkringar Värdeförändringar av kassaflödessäkringar Skatter hänförliga till kassaflödessäkringar Totalresultat av intressebolag Poster i övrigt totalresultat efter skatter Räkenskapsperiodens totalresultat Räkenskapsperiodens totalresultat uppdelat på: Moderbolagets ägare Minoritet 9 257, ,1 33,3 48, , ,7-335,1-327,8-64,6-71,9-326,0-297,4 7,9 1,6 48,8 62,8-7,4-25,9-0,2 0,1 41,2 37,1-6,9 0,2 34,3 37,3-9,2-20,9 25,1 16,4 24,4 14,9 0,7 1,6 25,1 16, ,1 16,4 1,4-0,2 0,0 7,6 0,0-2,0 5,4 7,4-1,4-1,9-4,0 4,1 1,4 15,0 26,5 31,4 25,8 29,9 0,7 1,6 26,5 31,4 56 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

57 Koncernbalansräkning, IFRS Not TILLGÅNGAR Långfristiga tillgångar Materiella anläggningstillgångar (13) Placeringsfastigheter (14) Immateriella tillgångar (15) Investeringar i intressebolag (17) Långfristiga finansiella tillgångar (18) Latenta skattefordringar (19) Långfristiga tillgångar totalt Kortfristiga tillgångar Omsättningstillgångar (20) Kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar (21) Kortfristiga räntebärande fordringar (22) Kortfristiga placeringar (23) Likvida medel (24) Kortfristiga tillgångar totalt Annlägningstillgångar som innehas för försäljning (2) Tillgångar totalt EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Andelskapital (25) Bundna fonder (25) Ackumulerade vinstmedel Eget kapital som tillhör ägarna i moderbolaget totalt Minoritetsandel Eget kapital totalt Långfristiga skulder Tilläggsandelskapital (26) Långfristiga räntebärande skulder (27) Långfristiga räntefria skulder (28) Reserveringar (30) Latenta skatteskulder (19) Långfristigt främmande kapital totalt Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder (27) Kortfristiga räntefria skulder (28) Skulder till leverantörer (28) Räkenskapsperiodens skatteskuld Kortfristigt främmande kapital totalt Skulder hänförbara till tillgångar som innehas för försäljning (2) Eget kapital och skulder totalt 358,9 348,5 28,8 31,6 128,1 102,9 90,0 90,8 58,0 71,7 38,0 38,3 701,9 683,8 346,2 346,4 717,9 677,3 33,5 47,5 30,0 0,0 238,3 240, , ,0 19, , ,1 139,6 133,4 18,7 18,7 409,0 383,6 567,3 535,6 20,0 19,5 587,2 555,1 12,8 14,8 136,5 191,4 36,7 38,8 12,3 16,2 24,6 22,2 222,7 283,4 173,5 188,5 229,2 232,2 851,7 729,7 3,4 4, , ,3 21, , ,1 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

58 Koncernens kassaflödesanalys, IFRS Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelsevinst från fortlöpande verksamheter Rörelsevinst från avvecklade verksamheter Ej kassaflödespåverkande poster (1) Förändringar i rörelsekapital (2) Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatter Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga placeringar Erlagda räntor och övriga finansiella kostnader Ränteintäkter och övriga finansiella intäkter Erhållna utdelningar av den löpande verksamheten Betalda direkta skatter Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärvade aktier i dotterbolag Förvärvade aktier i intressebolag Förvärv av övriga anläggningstillgångar Avyttrade aktier i dotterbolag Avyttringar av övriga anläggningstillgångar Förändring av övriga långfristiga placeringar Likvida medel i avyttrade och förvärvade dotterbolag Erhållna utdelningar av investeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring av långfristiga lån, ökning (+) / minskning (-) Förändring av kortfristiga lån, ökning (+) / minskning (-) Förändringar i fordringsbevis och fondandelar Ökning av andelskapital Erlagda räntor på andelskapital Övrig minskning av eget kapital Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel, ökning / minskning Likvida medel vid årets början Kursdifferenser Förändring av likvida medel, ökning / minskning Likvida medel vid årets slut Ej kassaflödespåverkande poster (1) Vinst på försäljning av bestående aktiva Avskrivningar och nedskrivningar Gruppering av räntor i bankverksamheten Övriga intäkter och utgifter som inte medför betalning Förändringar i rörelsekapital (2) Förändring i rörelsefordringar Förändring i omsättningstillgångar Förändring i kortfristiga räntefria skulder 48,8 33,2-9,1 9,5-3,2 7,2 47,1 27,8 83,6 77,6-0,4-40,2-1,5 1,5-51,6 4,5 47,0 0,1 0,1-10,5-4,2 78,8 27,1-13,7-1,0-98,8-88,8 51,1 60,9 27,3 30,4 0,2 4,0-4,9-94,8 0,2 0,1-24,9-102,9-30,8 60,9-2,2 16,0-20,0-230,4 6,0 9,0-0,6-9,7-0,1-47,5-154,2 6,4-230,0 241,4 471,2 0,4 0,2 6,4-230,0 248,2 241,4-33,3-49,6 64,9 74,4-20,9-34,8 3,3-3,2 7,2-94,1 30,3-11,6 1,5 152,8-4,0 47,1 27,8 Endast kortfristiga skuldebrev med en löptid på under 3 månader klassificeras som likvida medel i koncernens kassaflödesanalys. 58 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

59 Beräkning av förändringar i koncernens eget kapital, IFRS Andelskapital Eget kapital som tillhör ägarna i moderbolaget Fonden för gängse värde Reservfond Förvaltningsrådets dispositionsfond Ackumulerade vinstmedel Omräkningsdifferenser Minoritetsandel Eget kapital totalt Eget kapital Totalresultat Tillägg till andelskapitalet Ränta på andelskapitalet och tilläggsandelskapitalet Övriga ändringar Ändring av minoritetsandel Totalresultat Tillägg till andelskapitalet Övriga ändringar Ändring av minoritetsandel ,5-15,1 18,5 0,1-2,7 380,8 504,1 18,0 522,1 15,2-0,2 14,9 29,9 1,6 31,4 10,9 10,9 10,9-9,7-9,7-9,7-0,0 0,4 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 133,4 0,1 18,5 0,0-2,9 386,5 535,6 19,5 555,1 0,0 1,4 24,4 25,8 0,7 26,5 6,2 6,2 6,2 0,0-0,4-0,4-0,4 0,0-0,3-0,3 139,6 0,1 18,5 0,1-1,5 410,5 567,3 20,0 587,2 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

60 Noter till koncernbokslutet Grunduppgifter SOK-koncernen består av Centrallaget för handelslagen i Finland (SOK) och dess dotterbolag. SOK:s hemort är Helsingfors och dess registrerade adress är Flemingsgatan 34, Helsingfors. SOK:s syfte är att skapa konkurrensfördelar för S-gruppens affärsverksamhet. SOK förverkligar verksamhetens syfte genom att utveckla och styra S-gruppens strategier, värdekedja och kedjeverksamhet i samarbete med handelslagen. SOK producerar de gemensamma tjänster som S-gruppen behöver och som förbättrar konkurrensförmågan. SOK bedriver en lönsamt växande affärsverksamhet i Finland och dess närområde som skapar synergi och ekonomiskt mervärde för S-gruppen. En kopia av koncernbokslutet är tillgänglig på webbplatsen eller på adressen SOK Rykte och hållbar utveckling, PB 1, S-ryhmä. Redovisningsprinciper för koncernbokslutet Grund för upprättande av bokslut Koncernbokslutet har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Vid upprättandet har de IAS- och IFRS-standarder samt de SICoch IFRIC-tolkningar som var giltiga tillämpats. Med internationella bokslutsstandarder avses de standarder och tolkningar av dessa som EU godkänt för tillämpning inom EU i sin förordning (EG) nr 1606/2002 och som ingår i finsk bokföringslag samt bestämmelserna enligt denna lag. Bokslutsuppgifterna anges i miljoner euro och grundar sig på de ursprungliga anskaffningsutgifterna, om inte annat har angivits i redovisningsprinciperna. Alla siffror i bokslutstabellerna är avrundade. Därför kan enskilda siffrors sammanräknade summa avvika från den visade summans siffervärde. Nyckeltalen är beräknade med exakta värden. Ändringar i standarder och tolkningar utgivna av IASB som tagits i bruk under räkenskapsåret 2010 Reviderad IFRS 3 Företagsförvärv och samgående (trädde i kraft ) Ändring IAS 17 Leasingavtal Reviderad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter Ändring IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering Säkringsredovisningens objekt IFRS-standardernas årliga ändringar IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet De ändringar i standarder och tolkningar utgivna av IASB som tagits i bruk under räkenskapsåret 2010 har inte haft någon påtaglig påverkan på koncernbokslutet. Användning av värderingar Upprättandet av bokslut enligt IFRS-standarderna kräver värderingar och överväganden vid tillämpningen av redovisningsprinciperna. Värderingarna bygger på bästa möjliga bedömning vid bokslutstidpunkten, men det är möjligt att utfallen avviker från de värderingar som har använts. Eventuella ändringar i värderingar och antaganden upptas under den räkenskapsperiod då korrigeringen av dessa utfördes. Centrala antaganden och värderingar angående framtiden innehåller osäkerhetsfaktorer som medför risker för väsentliga förändringar i bokföringsvärdena på tillgångar och skulder under den kommande räkenskapsperioden. Sådana förekommer vid fastställandet av verkligt värde för tillgångar vid sammanslagningar av företag, och för finansieringsinstrument, samt vid nedskrivningstest, latenta skattefordringar och reserveringar. Nedskrivningstest har gjorts för förlustbringande utländska affärsverksamheter. Vid nedskrivningstestet bygger penningbeloppet, som den testade affärsverksamhetshelhetens affärsverksamhet kan ackumulera, på nyttjandevärdesberäkningar eller på det verkliga värdet med kostnaderna förorsakade av försäljningen avdragna. Nyttjandevärdet är beräknat enligt på förhand diskonterade kassaflöden. De prognostiserade kassaflödena bygger på ekonomiska planer som är godkända av ledningen och täcker en tidsperiod på fem år eller i vissa fall en längre tidsperiod. Kassaflöden efter denna tidsperiod har extrapolerats med hjälp av en tillväxtfaktor på två procent, som enligt bedömningen inte överstiger den långsiktiga tillväxten inom affärsområdena. Den diskonteringsränta som har använts är det enligt bransch och land fastställda genomsnittliga vägda kapitalavkastningskravet (WACC) med beaktande av de speciella risker som hänför sig till den testade enheten. Beroende på bransch och land har diskonteringsräntan varit 9,6 14,2 procent. Avkastningskravets kapitalstruktur bygger på branschens medelvärde och på den branschspecifika betakoefficienten. Konsolideringsprinciper I koncernbokslutet ingår, förutom moderandelslaget, även alla företag i vilka moderandelslaget vid utgången av räkenskapsperioden har direkt eller indirekt över 50 procents andel av det röstetal aktierna ger rätt till eller i vilka moderandelslaget på annat sätt har bestämmanderätt. Förutom i Finland har koncernen dotterbolag i Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. De intressebolag, i vilka koncernens ägarandel är procent av röstetalet och i vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte bestämmanderätt, har konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden. Om koncernens andel av ett intressebolags förluster är högre än bokföringsvärdet på placeringen, upptas placeringen till nollvärde i balansräkningen och de överstigande förlusterna beaktas inte, såvida koncernen inte har åligganden i anknytning till intressebolagen. Resultatandelen för ett intresseföretag som förvärvats i placeringssyfte redovisas under rörelsevinsten före finansiella intäkter och kostnader. Resultatet för intressebolag som främjar koncernens ordinarie affärsverksamhet upptas i balansräkningen före rörelsevinsten och ingår i rörelsevinsten. Förvärvade dotterbolag integreras i bokslutet enligt förvärvsmetoden, dvs. alla identifierbara tillgångar och skulder i ett förvärvat bolag värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Den återstående icke allokerade andelen av differensen mellan förvärvspriset och de anskaffade nettotillgångarna utgör goodwill. Bolag som förvärvades eller etablerades under räkenskapsåret ingår i koncernbokslutet från och med förvärvs- eller etableringstidpunkten. Avyttrade dotterbolag, intressebolag och samföretag är redovisade i koncernbokslutet till och med avyttringstidpunkten. 60 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

61 Koncernens interna affärstransaktioner och vinstutdelning samt fordringar, skulder och orealiserade täckningsbidrag har eliminerats i koncernbokslutet. Minoritetsandelen har separerats från resultatet och upptas som en egen post i koncernens eget kapital. Ömsesidiga fastighetsaktiebolag konsolideras rad för rad enligt ägarandel som tillgångsposter under gemensam bestämmanderätt. Poster i utländsk valuta Koncernbokslutet anges i euro som är den funktionella valutan och rapporteringsvalutan för koncernens moderandelslag. Affärstransaktioner i utländsk valuta är bokförda enligt transaktionsdagens kurs. Öppna monetära poster i utländsk valuta vid räkenskapsperiodens utgång har omräknats till euro enligt den kurs ECB noterade på bokslutsdagen, och kursdifferenserna har bokförts med resultatpåverkan. Icke monetära poster har värderats enligt transaktionsdagens kurs. De kursdifferenser som uppkommer vid värderingen av kundfordringar bokförs i omsättningen och de kursdifferenser som uppkommer vid värderingen av leverantörsskulder bokförs som kostnader. Kursvinster och -förluster som ingår i balansräkningens övriga finansieringsposter bokförs under finansiella intäkter och övriga skulder under finansiella kostnader. De utländska dotterbolagens resultaträkningar har omräknats till euro enligt räkenskapsperiodens medelkurs och balansräkningarna enligt bokslutsdagens kurs. Kursdifferenser som orsakas av att posterna i resultaträkningen omräknas enligt medelkursen och att balansposterna omräknas enligt bokslutsdagens kurs liksom även den omräkningsdifferens i dotterbolagens eget kapital som orsakas av kursdifferenserna, har bokförts som en egen post i ackumulerade vinstmedel. När ett utländskt dotter- eller intresseföretag avyttras, bokförs omräkningsdifferensen i resultaträkningen som en del av försäljningsvinsten eller -förlusten. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar ingår i följande poster i balansräkningen: långfristiga finansiella tillgångar, kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar, kortfristiga räntepliktiga fordringar, kortfristiga placeringar och likvida medel. Långfristiga finansiella tillgångar består av aktier, kapitallånefordringar, övriga långfristiga lånefordringar, långfristiga kundfordringar och sådana långfristiga fordringar sålda till finansieringsbolag för vilka koncernen fortfarande har återköpsansvar. De kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar som räknas till finansiella tillgångar består av kundfordringar, derivatfordringar och finansieringsposters resultatregleringar. Kortfristiga räntepliktiga fordringar består av kortfristiga lånefordringar, övriga kortfristiga fordringar och kortfristiga fordringar sålda till finansieringsbolag. Kortfristiga placeringar består av fordringsbevis som är kortfristiga placeringar i syfte att bli realiserade inom ett år efter bokslutsdagen. Likvida medel består av kontanta medel och fordringar på kreditinstitut och centralbanken. Finansiella skulder ingår i följande poster i balansräkningen: tilläggsandelskapital, långfristiga räntepliktiga skulder, långfristiga räntefria skulder, kortfristiga räntepliktiga skulder, kortfristiga räntefria skulder och leverantörsskulder. Tilläggsandelskapitalet behandlas under främmande kapital, eftersom andelslaget enligt villkoren är skyldigt att återbetala kapitalet om så krävs. Långfristiga räntepliktiga skulder består av skulder till finansinstitut och andra, långfristiga räntepliktiga leverantörsskulder, finansieringsleasingskulder och skulder till finansieringsbolag i anslutning till sålda fordringar. Långfristiga räntefria skulder som räknas till finansiella skulder innehåller de medel regionhandelslagen har placerat i SOK-koncernens penningsberäkningstjänst. Leverantörsskulder består av kortfristiga leverantörsskulder. Kortfristiga räntepliktiga skulder består av kortfristiga skulder till finansinstitut, handelslag och andra samt av kortfristiga finansieringsleasingskulder och kortfristiga skulder till finansieringsbolag i anslutning till sålda fordringar. Kortfristiga räntefria skulder, som upptas i finansiella skulder, innehåller derivatskulder och resultatregleringar i anslutning till finansiella poster. Inom SOK-koncernen tillämpas ett förfarande där finansiella tillgångar och skulder registreras i balansräkningen enligt avräkningsdagen. Finansiella tillgångar och skulder, som inte senare värderas till verkligt värde enligt resultatpåverkan, värderas till det ursprungliga verkliga värdet ökat med direkta anskaffningskostnader. Finansiella tillgångar och skulder klassificeras i finansiella tillgångar eller skulder som upptas resultatpåverkande till verkligt värde, i placeringar som behålls till förfallodagen, finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning, lån och fordringar samt övriga finansiella skulder. Finansiella tillgångar och skulder värderas enligt klassificeringen till verkligt värde eller periodiserat anskaffningsvärde enligt den effektiva räntemetoden. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs enligt de noterade priserna på den aktiva marknaden eller med värderingsmetoder som är allmänt vedertagna på värdepappersmarknaden. I de finansiella tillgångar och skulder som värderas till gängse värde ingår bankcertifikat, företagscertifikat och ränteswapkontrakt, vilkas gängse värde är fastställt genom att kommande kassaflöden har diskonterats till nuläget med bokslutsdagens marknadsräntor. Vid fastställandet av ränteoptionernas verkliga värde används prissättningsmodellen Black-Scholes. Masskuldebrevslån och börsaktier värderas till marknadspriser. Valutaterminernas och ränte- och valutaswapavtalens verkliga värden beräknas genom att de kommande kassaflödena diskonteras till nuläget och valutabeloppen omräknas till euro enligt de valutakurser ECB noterat på bokslutsdagen. Finansiella tillgångar och skulder som ska värderas till verkligt värde värderas med hjälp av medelkurser. I finansiella tillgångar och skulder som upptas resultatpåverkande till verkligt värde bokförs derivatkontrakt på vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Derivatkontrakt ingås i huvudsak i säkringssyfte, men säkringsredovisning har inte tillämpats på dessa, med undantag för elderivat. Under år 2009 har även skuldebrev som har varit föremål för aktiv handel och som har anskaffats i intjäningssyfte inom kort tid upptagits resultatpåverkande till verkligt värde. Från början av 2010 har skuldebrev som värderas till verkligt värde upptagits under finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning eftersom de inte längre är föremål för aktiv handel i intjäningssyfte Finansiella tillgångar eller skulder som ska upptas resultatpåverkande till verkligt värde värderas till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen så att differensen mellan värdet på de finansiella instrument vid bokslutstidpunkten som upptas i resultaträkningen till verkligt värde och bokföringsvärdet SOK-KONCERNEN Årsberättelse

62 för föregående bokslut upptas som räkenskapsperiodens intäkt eller kostnad. Om ett finansiellt instrument som upptas till verkligt värde har förvärvats under räkenskapsperioden, upptas differensen mellan värdet på det finansiella instrumentet vid bokslutstidpunkten och anskaffningsutgiften som räkenskapsperiodens intäkt eller kostnad. I bokföringen värderas derivat till verkligt värde och värdeförändringarna är bokförda med resultatpåverkan. Av de derivatkontrakt som ingåtts i syfte att säkra försäljning och kundfordringar redovisas realiserade och orealiserade vinster och förluster som försäljningsintäkter. Realiserade och orealiserade vinster och förluster från de derivat som har ingåtts i syfte att säkra övriga fordringar upptas under finansieringsintäkter. Realiserade och orealiserade vinster och förluster från de derivat som har ingåtts i syfte att säkra inköp, leverantörsskulder och lagervärde samt från lån i utländsk valuta upptas under inköp. Vinster och förluster från de derivat som är avsedda att säkra övriga skulder bokförs under finansieringskostnader. I placeringar som behålls till förfallodagen upptas sådana fordringsbevis och andra finansiella tillgångar än derivattillgångar vilkas betalningar är fasta eller kan bestämmas och som förfaller på en bestämd dag. Placeringar som behålls till förfallodagen värderas till periodiserat anskaffningsvärde enligt den effektiva räntemetoden. En eventuell nedskrivning bokförs med resultatpåverkan och räntan ackumuleras fortsättningsvis för det minskade saldot med avtalets ursprungliga effektiva ränta. I lån och fordringar upptas sådana på den aktiva penningmarknaden icke noterade finansiella tillgångar vilkas avgifter är fasta eller kan bestämmas och som inte tillhör de finansiella tillgångar som bokförs med resultatpåverkan till verkligt värde, de finansiella tillgångar som behålls till förfallodagen eller de finansiella tillgångarna tillgängliga för försäljning. Transaktionskostnaderna för lån och fordringar inkluderas i periodiserade anskaffningsutgifter som beräknas enligt den effektiva räntemetoden och periodiseras med resultatpåverkan under fordringens löptid. Efter den ursprungliga bokföringen värderas lån och fordringar till periodiserad anskaffningsutgift enligt den effektiva räntemetoden. Poster som tillhör övriga finansiella skulder upptas i bokslutet till nominellt värde när postens verkliga värde är det nominella värdet. Om en skulds kapital blir mindre eller större än skuldens nominella värde upptas skulden till det belopp som har erhållits. Differensen mellan skuldens nominella värde och anskaffningsvärdet som upptagits som räkenskapsperiodens kostnad eller intäkt periodiseras och upptas som en ökning eller minskning av skuldens anskaffningsvärde. Differensen mellan det nominella värdet och anskaffningsutgiften eller en till skulden hörande provisionskostnad eller sådan kostnad som är en del av skuldens räntekostnad, periodiseras med den effektiva räntemetoden som en kostnad över skuldens löptid. De övriga finansiella skulderna värderas vid bokslutstidpunkten till periodiserat anskaffningsvärde enligt den effektiva räntemetoden. I finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning upptas fordringsbevis och övriga inhemska och utländska värdepapper och andelar som inte klassificeras som finansiella tillgångar, som bokförs med resultatpåverkan till verkligt värde, som placeringar som behålls till förfallodagen, eller som lån och fordringar. Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning värderas till verkligt värde. Det verkliga värdet för placeringar som är föremål för offentlig handel fastställs enligt placeringarnas marknadsvärden. Placeringar som inte är offentligt noterade värderas till anskaffningsutgift, ifall deras verkliga värden inte kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt. Ändringar i verkligt värde bokförs direkt i fonden för verkligt värde som ingår i eget kapital. När ett finansiellt instrument säljs bokförs den ackumulerade förändringen i verkligt värde tillsammans med ackumulerade räntor i det egna kapitalet samt tillsammans med försäljningsvinsten eller -förlusten i resultatet. Säkringsredovisning Redovisning av kassaflödessäkring har tillämpats på elderivat som med tanke på den säkrade risken har varit effektiva och uppfyllt kraven för säkringsredovisning i standarden IAS 39. De tecknade optionerna och de köpta optionernas tidsvärde har inte ingått i säkringsredovisningen. Säkringsförhållandet mellan säkringsderivat och säkrade poster samt riskhanteringsmålen för säkringen har dokumenterats vid inledandet av säkringen. Säkringen har ansetts vara effektiv när förändringen av kassaflödena för säkringsinstrumentet har eliminerat procent av kassaflödenas förändring i avtalet eller positionen som är föremål för säkring. Förändringen i verkligt värde för den effektiva andelen av elderivatinstrument som säkrar kassaflödet har bokförts direkt i eget kapital i fonden för verkligt värde, och den ineffektiva andelen bokförs i inköp av material och tjänster i resultaträkningen. Säkringsvinster och -förluster som har ackumulerats i eget kapital har upptagits under inköp av material och tjänster under samma period som de inköp av el som är föremål för säkringsredovisning realiserades och bokfördes i resultaträkningen. När säkringsinstrumentet förföll eller såldes, eller när kriterierna för säkringsredovisningen inte längre uppfylldes, kvarstod den ackumulerade vinsten eller förlusten avseende säkringsinstrumentet i eget kapital fram till dess att transaktionen inträffade. Om transaktionen inte längre förväntades inträffa, redovisades den ackumulerade vinst eller förlust som kvarstod i eget kapital i resultaträkningen. Redovisningen av kassaflödessäkring upphörde då majoriteten av elderivaten överfördes till S-Voima Oy. De elderivat som i detta sammanhang kvarstod hos SOK har överförts till S-Voima Oy genom avtal med motsatt förtecken. Elderivaten värderas till verkligt värde, men derivatens nettoresultatpåverkan är noll. Koncernen har derivatkontrakt som inte omfattas av säkringsredovisningen och som enligt koncernens finansieringspolicy är effektiva ekonomiska säkringsinstrument, men på vilka koncernen inte tillämpar säkringsredovisningen enligt IAS 39. Nedskrivning av finansiella tillgångar Vid räkenskapsperiodens slut utförs en bedömning av om objektiva belägg finns för att värdet för en post ingående i finansiella tillgångar som värderas till annat värde än till verkligt värde enligt resultatpåverkan har minskat. Som objektivt belägg betraktas till exempel en kunds fördröjda betalningar, betalningsoförmåga eller konkurs, företagssanering eller skuldsanering samt betydande förändring i kreditriskklassificeringen. Om objektiva belägg finns för en nedskrivning bokförs en nedskrivning. 62 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

63 Beloppet på nedskrivningen av finansiella tillgångar som upptas under periodiserat anskaffningsvärde fastställs som differens mellan det bokförda värdet på fordringen och nuvärdet på framtida kassaflöden som ackumuleras från fordringen med hänsyn till värdet på en eventuell säkerhet. Som diskonteringsränta används fordringens ursprungliga effektiva ränta. Differensen bokförs som nedskrivningsförlust i resultaträkningen och räntan ackumuleras fortsättningsvis för det minskade saldot med avtalets ursprungliga effektiva ränta. Om nedskrivningsbeloppet minskar i ett senare skede, och förändringen kan anses ha samband med en händelse efter bokföringen av nedskrivningen, annulleras nedskrivningen. När ett objektivt belägg finns för en nedskrivning av ett skuldebrev eller en aktie som ingår i finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning, elimineras den ackumulerade förlusten i eget kapital och upptas som nedskrivning i resultaträkningen. En nedskrivning av en aktie som inte är offentligt noterad fastställs som differens mellan bokföringsvärdet och nuvärdet på uppskattade framtida kassaflöden diskonterade enligt marknadsintäkten vid tidpunkten för granskningen av en motsvarande post. Om det verkliga värdet på ett skuldebrev klassificerat som tillgängligt för försäljning senare ökar och ökningen objektivt sett kan anses ha samband med en händelse efter bokföringen av nedskrivningen, annulleras nedskrivningen och upptas enligt resultatpåverkan. Om aktiens verkliga värde senare stiger upptas värdeökningen i eget kapital. Principer för intäktsföring Försäljningen av varor intäktsförs när väsentliga risker och förmåner i anslutning till ägande av varor övergår till köparen. Intäkter från tjänster intäktsförs när tjänsten är utförd. Vid beräkning av omsättningen avdras bland annat beviljade rabatter, mervärdesskatt och kursdifferenser från försäljningsintäkterna. Bidrag Mottagna bidrag från staten eller från någon annan instans intäktsförs i resultaträkningen då de utgifter som avser objektet för bidraget bokförs som kostnad. Bidrag som avser anskaffning av anläggningstillgångar dras av från anläggningstillgångarnas bokföringsvärden. Dessa bidrag intäktsförs under tillgångens ekonomiska livslängd. Övriga rörelseintäkter I övriga rörelseintäkter upptas tillgångars försäljningsvinster, intäkter från avyttring av affärsverksamheter och andra intäkter än de i allmänhet regelbundna intäkter från affärsverksamheten som uppkommer i anslutning till den egentliga försäljningen av prestationer. Anställningsförmåner Pensionsarrangemangen klassificeras som förmånsgrundade och som betalningsgrundade arrangemang. Vid betalningsgrundade arrangemang betalas fasta premier till fristående bolag. SOKkoncernen har inga juridiska eller faktiska skyldigheter att betala tilläggspremier, om en premiemottagare inte förmår att uppfylla sitt åtagande att betala pensionsförmånerna. Alla arrangemang som inte uppfyller dessa villkor är förmånsgrundade arrangemang. Premierna till betalningsgrundade arrangemang bokförs som kostnader i resultaträkningen för den räkenskapsperiod som premierna avser. SOK-koncernen har inga förmånsgrundade pensionsarrangemang. Inkomstskatt Inkomstskatten innehåller de skatter som beräknats enligt räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst, korrigeringar av tidigare räkenskapsperioders skatter och förändringar i de latenta skatterna. Skatteeffekten av poster som bokförs direkt i eget kapital bokförs på motsvarande sätt direkt i eget kapital. Skatterna beräknas enligt de skattesatser som gäller vid bokslutstidpunkten samt, när skattesatserna ändras, enligt den nya skattesats som är känd. Latent skatteskuld och skattefordring beräknas för alla temporära differenser mellan bokföringen och beskattningen. De mest betydande temporära differenserna uppkommer som differenser mellan bokföringsvärdena och de skattemässiga värdena för materiella anläggningstillgångar och placeringsfastigheter (finansieringsleasing, avskrivningsdifferens, koncernens interna täckningsbidrag och försäljningsvinster) och till följd av värderingar till verkligt värde samt outnyttjade skattemässiga förluster. En latent skatt upptas för utländska dotterföretags outdelade vinstmedel utom i de fall där beslut om att inte dela ut vinstmedel har fattats. I koncernbalansräkningen inkluderas den latenta skatteskulden i sin helhet och den latenta skattefordringen i sådan omfattning som sannolikt kan utnyttjas mot den beskattningsbara inkomst som ackumuleras i framtiden. Goodwill och övriga immateriella tillgångar Goodwill som uppkommer vid sammanslagning av affärsverksamheter består av differensen mellan anskaffningsutgiften och de anskaffade nettotillgångar som kan specificeras och som värderas till verkligt värde vid anskaffningstidpunkten. Inga avskrivningar bokförs för goodwill utan goodwill prövas årligen med tanke på en eventuell nedskrivning. Det obligatoriska nedskrivningstestet för goodwill kan medföra nedskrivningsbokföringar av engångskaraktär. Goodwill hänförs till de enheter som genererar kassaflöde. För intresseföretag inkluderas goodwill i intresseföretagets anskaffningsutgift. Övriga immateriella tillgångar är bland annat programlicenser och upphovsrätter. Övriga immateriella tillgångar värderas till den ursprungliga anskaffningsutgiften och avskrivs linjärt under den uppskattade ekonomiska livslängden. Avskrivningstider för övriga immateriella tillgångar: År Licensavgifter för dataprogram 3 5 Övriga immateriella tillgångar 3 10 Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till den ursprungliga anskaffningsutgiften, med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar avskrivs linjärt enligt den uppskattade ekonomiska livslängden. Inga avskrivningar görs för markområden. SOK-KONCERNEN Årsberättelse

64 Avskrivningstider för materiella anläggningstillgångar: År Byggnader Lätta strukturer och byggnaders anordningar 5 15 Kontors- och lagerinventarier 5 10 Lager-, service- och förädlingsmaskiner 5 10 Restaurang- och hotellinventarier 3 10 Butiksinventarier 3 7 Motorfordon och servrar 3 5 Ombyggnad av lokaler 3 10 Avskrivningarna för en materiell anläggningstillgång avslutas när den materiella anläggningstillgången klassificeras som tillgänglig för försäljning. De vinster eller förluster som uppkommer när en materiell anläggningstillgång avyttras eller tas ur bruk bokförs i rörelsens övriga intäkter eller kostnader. Nedskrivningar Bokföringsvärdena på de tillgångsposter som ingår i materiella och immateriella tillgångar värderas årligen för att tecken på en eventuell nedskrivning ska kunna upptäckas. Om sådana tecken upptäcks fastställs det penningbelopp som kan ackumuleras för den aktuella tillgångsposten. Det penningbelopp som kan ackumuleras beräknas dessutom årligen för följande tillgångsposter, oavsett om tecken på nedskrivning har upptäckts: goodwill, pågående immateriella tillgångar och immateriella tillgångar med obegränsad ekonomisk verkningstid. En nedskrivning bokförs om balansposten för tillgångsposten eller för den enhet som genererar kassaflöde överskrider det penningbelopp som kan ackumuleras. Nedskrivningen upptas i resultaträkningen. En nedskrivning för en enhet som genererar kassaflöde hänförs först så att goodwill för den enhet som producerar kassaflöde minskar och därefter så att enhetens övriga tillgångsposter minskar proportionellt. Det penningbelopp som kan ackumuleras fastställs så att det antingen är det verkliga värdet med avdrag för de utgifter försäljningen medför eller ett högre nyttjandevärde. När nyttjandevärdet fastställs diskonteras de uppskattade framtida kassaflödena till nuvärdet på basis av de diskonteringsräntor som beskriver den genomsnittliga kapitalkostnaden före skatter för den enhet som genererar kassaflöde. En tidigare bokförd nedskrivning återförs om de värderingar som används för det penningbelopp som kan ackumuleras förändras. Nedskrivningen återförs högst till det belopp som skulle ha fastställts för tillgångsposten som bokföringsvärde med avdrag för avskrivningar om inga nedskrivningsförluster hade bokförts för tillgångsposten under tidigare år. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Hyresavtal Hyresavtal där de risker och förmåner som är typiska för tillgången i väsentliga delar överförs till koncernen klassificeras som finansieringsleasingavtal. Det verkliga värdet på en tillgång som anskaffats med ett finansieringsleasingavtal eller ett lägre nuvärde på kommande leasingbetalningar än verkligt värdet upptas vid hyresperiodens ingång i balansräkningen som materiell anläggningstillgång eller placeringsfastigheter (placeringsfastigheter beskrivs närmare nedan) och de förpliktelser avtalet medför som räntepliktiga skulder. De leasinghyror som betalas delas upp i räntekostnader och amortering av skulden. Räntekostnaden upptas i resultaträkningen under hyresperioden så att en lika stor ränteprocent bildas för den återstående skulden. För tillgångar som anskaffas med finansieringsleasingavtal bokförs planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningsförluster. Avskrivningarna utförs enligt avskrivningstiderna för koncernens anläggningstillgångar eller enligt en hyrestid som är kortare än dessa. SOK-koncernen har i egenskap av hyresgivare inga sådana hyresavtal som kan tolkas som finansieringsleasingavtal. De hyresavtal där en väsentlig del av de risker och förmåner som är typiska för ägande behålls av hyresgivaren klassificeras som övriga hyresavtal. Mottagna och utbetalda hyror utifrån övriga hyresavtal upptas som intäkter eller kostnader i resultaträkningen i lika stora poster under hyresperioden. Om ett finansieringsleasingavtal ingås till följd av ett avtal om sale-leaseback, upptas en eventuell försäljningsvinst som skuld i balansräkningen och intäktsförs under hyresperioden. En eventuell försäljningsförlust upptas direkt i resultaträkningen. Avkastning från finansieringsleasingarrangemang som hävs under pågående avtalsperiod och som avser fastigheter i koncernens ägo, elimineras och upptas i balansräkningen under resultatregleringar. Denna avkastning dras av från intressebolagsaktiernas värde. Avkastningen intäktsförs först när koncernen säljer intressebolagsaktierna eller avstår från den fastighet intressebolaget äger. Sådana elimineringar enligt standarden IAS 28, Redovisning av innehav i intresseföretag, var upptagna till 4,6 miljoner euro under resultatregleringar. Placeringsfastigheter Placeringsfastigheter är fastigheter som används för andra ändamål än för koncernens affärsverksamhet och som koncernen innehar främst för att uppbära hyresintäkter och/eller för att tillgodogöra sig tillgångens värdeökning. Placeringsfastigheterna värderas till anskaffningspris med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar enligt samma principer som gäller för de fastigheter som ingår i materiella anläggningstillgångar. I de fastigheter som klassificeras som placeringsfastigheter ingår enbart ägda fastigheter. Hyresintäkterna från placeringsfastigheterna upptas under omsättning. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas till anskaffningsutgift eller ett lägre nettorealiseringsvärde. Anskaffningsutgiften fastställs enligt FIFUmetoden eller med metoden vägt medelpris och den innehåller alla direkta kostnader som orsakas av anskaffningen. Nettorealiseringsvärdet är det uppskattade försäljningspriset vid en normal affärsverksamhet med avdrag för uppskattade kostnader för färdigställandet av produkten och uppskattade nödvändiga kostnader för genomförandet av försäljningen. Andelsräntor som utbetalas och dividendutdelning De räntor på andelskapitalet och de dividender som koncernen betalar respektive delar ut bokförs som en minskning av det egna kapitalet för den räkenskapsperiod under vilken ägarna har 64 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

65 godkänt utbetalningen av räntan på andelskapitalet eller dividendutdelningen. Räntan på tilläggsandelskapitalet upptas som räntekostnad. Reserveringar En reservering bokförs när koncernen har en juridisk och faktisk förpliktelse till följd av en tidigare transaktion, när betalningsförpliktelsen sannolikt uppfylls och när förpliktelsens belopp kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. I balansräkningen upptas en ersättning från tredje part i anslutning till förpliktelsen som fordring. Reserveringarnas belopp värderas varje bokslutsdag och beloppen ändras så att de motsvarar bästa värdering vid tidpunkten för granskningen. Reserveringar kan till exempel göras för lokaler som inte utnyttjas till fullo, garantireserveringar eller omorganisation av funktioner. Tillgångsposter tillgängliga för försäljning och avvecklade verksamheter Som tillgångsposter tillgängliga för försäljning klassificeras en sådan post enligt avyttringsplanen eller en sådan grupp av poster som ska avyttras, vars ackumulerade penningbelopp främst kommer från försäljning av tillgångsposten och inte genom kontinuerlig användning. En post eller grupp av poster som klassificeras som tillgänglig för försäljning värderas till bokföringsvärde eller till ett lägre verkligt värde med avdrag för de kostnader avyttringen medför. Anläggningstillgångar tillgängliga för försäljning och skulder som hänför sig till dessa upptas i balansräkningen separat från de löpande verksamheternas tillgångar och skulder från den tidpunkt då de klassificerades som tillgångar som innehas för försäljning. Ingen omklassificering av jämförelseårets uppgifter utförs. En avvecklad verksamhet är en verksamhet som redovisas separat och som redan har avyttrats (eller en verksamhet som permanent lagts ned) eller en verksamhet som klassificerats som tillgänglig för försäljning. I resultaträkningen upptas resultatet för avvecklade verksamheter på en egen rad efter resultatet för de löpande verksamheterna. Även uppgifterna i jämförelseårets resultaträkning korrigeras på motsvarande sätt. SOK sålde hela aktiestocken i Maan Auto Oy till Veho Group Oy Ab Maan Auto Oy har upptagits i bokslutet som avvecklade verksamheter i enlighet med kraven i IFRS 5. S-Banken genomförde en aktieemission riktad till handelslagen I jämförelseuppgifterna i bokslutet har också S-Banken Ab och dess dotterbolag S-Asiakaspalvelu Oy klassificerats som avvecklade verksamheter. I SOK-koncernen fanns inga poster klassificerade som tillgångsposter tillgängliga för försäljning Enligt den nya standarden värderas finansiella tillgångar efter den ursprungliga bokföringen antingen till periodiserad anskaffningsutgift eller till verkligt värde, beroende på företagets affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar och på avtalsbaserade kassaflöden från finansiella tillgångar. Finansiella tillgångar i form av eget kapital värderas efter den ursprungliga bokföringen till verkligt värde. Reglerna för klassificering och värdering av finansiella skulder är i huvudsak oförändrade. Enligt koncernens bedömning kan införandet av standarden ha en betydande inverkan på de framtida boksluten. De övriga nedan nämnda nya eller reviderade standarder och tolkningar utgivna av IASB som ännu inte gäller, kommer enligt en preliminär bedömning att påverka de framtida koncernboksluten i någon mån. Koncernen börjar tillämpa dessa standarder och tolkningar efter att de trätt i kraft, eller om dagen för ikraftträdandet är någon annan dag än räkenskapsperiodens första dag, från och med ingången av den räkenskapsperiod som följer på dagen för ikraftträdandet. Ändring av IAS 24 Upplysningar om närstående (träder i kraft ) Ändring av IFRS 7 Finansiella instrument: upplysningar (träder i kraft ) Årliga ändringar i IFRS-standarder (träder i kraft ) Ändring av IFRIC 14 Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav (träder i kraft ) IFRIC 19 Ändring av finansiella skulder till instrument för eget kapital (träder i kraft ) Ändringar i standarder och tolkningar utgivna av IASB som börjar gälla senare Standarden IFRS 9 Finansiella instrument, som delvis godkändes år 2009 och 2010, kommer koncernen antagligen att tillämpa från och med (ska tillämpas senast och därefter; ännu inte antagen av EU). IFRS 9 kommer stegvis att ersätta den nuvarande standarden IAS 39, Finansiella instrument: redovisning och värdering. De första utgivna delarna av standarden gäller klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder. SOK-KONCERNEN Årsberättelse

66 1. Segmentinformation I segmentrapporteringen tillämpar SOK-koncernen den nya standarden IFRS 8. För den högsta ledningens rapportering är SOK-koncernens affärsverksamhet uppdelad i sju affärssegment. Segmentuppdelningen bygger på uppdelningen enligt branscher. Segmentet bankverksamhet och Maan Auto Oy från segmentet bil- och biltilbehörshandel är klassificerade som avvecklade verksamheter. SOK-koncernens rapporterade segment är Markethandel SOK-koncernen idkar markethandel i Baltikum och Ryssland via sina dotterbolag. AS Prisma Peremarket har fem hypermarketar i Tallinn. År 2010 öppnades nya Prisma-enheter i städerna Narva och Tarto. A/S Prisma Latvija har två hypermarketar i Riga. UAB Prisma LT öppnade sin första hypermarket i Litauens huvudstad Vilnius år 2009 och en annan Prisma-enhet i staden Kaunas år OOO Prisma har fem supermarketar och en hypermarket i S:t Petersburg. Avsikten är att utvidga markethandeln i Baltikum och Ryssland även de närmaste åren. Turist- och bespisningsverksamhet Inom SOK-koncernen bedrivs turist- och bespisningsverksamhet av Sokotel Oy i Finland, AS Sokotel i Estland och OOO Sokotel i Ryssland. SOK-koncernens hotell är verksamma under varumärkena Sokos Hotels, Radisson Blu och Holiday Club Spa Hotels. I Finland har Sokotel Oy 15 Sokos-hotell, 7 Radisson Blu-hotell och 6 Holiday Club Spa-hotell. I Tallinn finns Sokos Hotel Viru inklusive sina restauranger. I S:t Petersburg har OOO Sokotel tre Sokos Hotel kedjehotell. Av dessa är ett hotell ett spahotell. Bil- och biltillbehörshandel Inom SOK-koncernen bedrivs bil- och biltillbehörshandel av SOK Autokauppa Oy (tidigare Automaa Oy) som är återförsäljare av Peugeot- och Ford-personbilar och -nyttofordon samt har auktoriserade verkstäder för båda. År 2010 sålde SOK hela aktiestocken i Maan Auto Oy till Veho Group Oy Ab. I affären ingick importen av Peugeot-bilar, reservdelsfunktionerna och importkonditioneringen av bilar i Hangö. Lantbrukshandel Inom SOK-koncernen bedrivs lantbrukshandel av koncernen Hankkija-Lantbruk. I koncernen Hankkija-Lantbruk ingår Hankkija-Lantbruk Ab, Hiven Oy, SIA Baltic Feed, UAB Baltijos Pasarai och Movere Oy. Hankkija-Lantbruk Ab köpte byggmaterialhandelsverksamheten i Rainex Yrityspalvelu Oy Hankkija-Lantbruk Ab bedriver lantbruks-, maskin-, järn- och trädgårdshandel i Agrimarketar, Agrimarket Maskincentraler, S-Järnmarketar, Multasormi trädgårdsaffärer och i John Deere-centralen. Koncernen Hankkija-Lantbruk är Finlands största tillverkare av foder. Koncernen utvecklar, tillverkar och marknadsför foder för nötboskap, svin, fjäderfä och hästar samt för sällskapsdjur. Dotterbolagen har även verksamhet i Baltikum och bl.a. en egen foderfabrik i Lettland. Movere Oy är ett logistikföretag med specialkompetens inom order-leveransprocesser för lantbruk, byggindustrin och den mekaniska skogsindustrin. Inköpsverksamhet Inom SOK-koncernen idkas inköpsverksamhet av Inex Partners Oy, Meira Nova Oy och North European Oil Trade Oy. Inex Partners Oy erbjuder anskaffnings- och logistiktjänster för daglig- och bruksvaror samt logistiktjänster för specialvaror till detaljhandelskedjor. I februari 2010 slog SOK samman inköpsbolagen för daglig- och bruksvaror Inex Partners Oy och Intrade Partners Oy. Meira Nova Oy erbjuder anskaffnings- och logistiktjänster till enheter inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen. Meira Nova Oy köpte storhushållsenheten Premium Trading i Rainex Yrityspalvelu Oy North European Oil Trade Oy är ett bränsleanskaffningsbolag. Serviceverksamhet Målet för SOK-koncernens servicefunktioner är att utveckla verksamhetsmodeller och processer i syfte att producera så mycket mervärde som möjligt för S-gruppens affärsverksamheter. Servicefunktionerna utvecklar och underhåller affärsverksamhetsmodeller som ökar hela S-gruppens konkurrensförmåga och producerar kostnadseffektiva tjänster för S-gruppen. De gemensamma servicefunktionerna handhar de servicefunktioner inom S-gruppen vilkas koncentration kan ge kostnadsbesparingar eller bättre kvalitet i verksamheten. Bankverksamhet Affärsbanken är en fortsättning på S-gruppens sparkasseverksamhet och utökar ytterligare S-gruppens utbud av tjänster. Ändringarna i lagen om andelslag år 2003 förhindrade en fortsatt sparkasseverksamhet. Syftet med S-banken är att producera konkurrenskraftiga grundläggande banktjänster för handelslagens ägarkunder. Samtidigt förstärker butiksbanken kundlojaliteten och sänker kostnaderna för affärsfunktionerna. S-Banken Ab arrangerade en riktad aktieemission till handelslagen under perioden Till följd av detta minskade SOK:s ägardel i S-Banken till 50 procent. Från och med är S-Banken Ab ett intressebolag i SOK. Som bankverksamhet rapporteras resultatet för ett intressebolag från och med SOK-koncernen Årsberättelse 2010

67 Principerna för segmentrapporteringen i SOK-koncernen och avstämning i bokslutet enligt IFRS För SOK-koncernens högsta ledning rapporteras följande poster: omsättning, operativt resultat, investeringar, realiseringar samt rörelsekapital. Den operativa rapporteringen bygger på den finländska bokföringslagstiftningen och på principerna för operativ redovisning. Varje segment rapporteras eliminerat med segmentets interna poster. I till exempel lantbrukshandelns omsättning elimineras lantbruksföretagens interna omsättning. Därmed rapporteras till exempel den försäljning till handelslagen som går via EDI-fakturering för Inex Partners Oy:s del både i inköpsverksamhetens och i serviceverksamhetens omsättning. Denna post elimineras i omsättningen vid elimineringen av handelsverksamhetens interna poster. Den operativa rapporteringens omsättning avstäms med bokföringens IFRS-omsättning för fortlöpande verksamheter. Omsättningen i bokföringen är både för fortlöpande och avvecklade verksamheters del en yttre omsättning i vilken koncernens alla interna poster elimineras. Differenser mellan den operativa rapporteringens och bokföringens omsättning har inga väsentliga betydelser. I redovisningen av operativt resultatet används värderingar enligt bestämmelserna i den finländska lagstiftningen. Intäkter och kostnader hänförs till ett segment enligt orsaksprincipen. Resultatet för ett segment innehåller även finansieringsintäkter och -kostnader förutom värderingar av derivativs gängse värde. Av avstämningen av det operativa resultatet med resultatet före skatter från fortlöpande verksamheter enligt IFRS framgår de poster som inte ingår i det operativa resultatet. Dessa utgörs bl.a. av försäljningsvinster och -förluster samt nedskrivningar på affärsvärdet. Tillgångar hänförs till och rapporteras inte i SOK-koncernens operativa rapportering med undantag för rörelsekapitalet. SOK-KONCERNEN Årsberättelse

68 2010 Markethandel Turist- och bespisningsverksamhet Bil- och biltillbehörshandel Lantbrukshandel Inköpsverksamhet Serviceverksamhet Eliminering av handelsverksamhetens interna poster Handelsverksamhet totalt Bankverksamhet Ledningsrapportering totalt Omsättning Operativt resultat Investeringar Avyttringar Rörelsekapital 224,2 263,7 203,5 888, , , , , ,7-16,9-6,1-5,3-8,7 18,3 10,9-2,2-10,0 6,2-3,7 18,3 6,7 0,2 3,7 35,9 33,9 98,8 0,1 0,2 22,6 0,1 0,0 55,5 78,4-8,3 3,2 23,8 107,2 32,4-7,4 6,6 157,3 157,3 Omsättningens avstämning Rapporterad omsättning enligt operativ redovisning Omsättning från avvecklade verksamheter Övriga differenser Omsättning från fortlöpande versamheter IFRS Resultatets avstämning De rapporterade segmentens operativa resultat Poster som inte ingår i SOK-koncernens operativa resultat: Anläggningstillgångars försäljningsvinster och -förluster Övriga rörelseintäkter och -kostnader Nedskrivningar Ökning av obligatoriska reserveringar Värderingsvinster och -förluster på derivat samt övriga poster Resultat före skatter från avvecklade verksamheter Övriga justeringar Resultat före skatter från fortlöpande verksamheter IFRS 9 275,7-17,8-0, ,7-3,7 33,3-0,1 0,0-0,1-0,9 9,0 3,7 41,2 Tilläggsuppgifter på koncernnivå, externa intäkter Finland Utlandet Omsättning totalt Markethandel Turist- och bespisningsverksamhet Bil- och biltillbehörshandel Lantbrukshandel Inköpsverksamhet Serviceverksamhet Omsättning totalt 9 008,0 267, ,5 224,1 263,1 203,4 782, , , ,5 68 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

69 2009 Markethandel Turist- och bespisningsverksamhet Bil- och biltillbehörshandel Lantbrukshandel Inköpsverksamhet Serviceverksamhet Eliminering av handelsverksamhetens interna poster Handelsverksamhet totalt Bankverksamhet Eliminering av poster mellan handels- och bankverksamheten Ledningsrapportering totalt Omsättning Operativt resultat Investeringar Avyttringar Rörelsekapital 167,0 253,3 226,7 897, , , , ,4 23,0-2, ,1-20,1-24,3-13,8 4,0 12,6 17,0-5,4-30,0 4,3 0,1-25,6 15,8 11,9 0,7 4,5 31,4 38,6 0,6 103,5 0,0 0,6 0,2 0,6 25,8 64,1 91,3-4,0 1,8 32,0 125,1 41,2-2,9 2,8 196,0 0,0 196,0 Omsättningens avstämning Rapporterad omsättning enligt operativ redovisning Omsättning från avvecklade verksamheter Övriga differenser Omsättning från fortlöpande versamheter IFRS Resultatets avstämning De rapporterade segmentens operativa resultat Poster som inte ingår i SOK-koncernens operativa resultat: Försäljningsvinster vid avyttring av affärsverksamheter Anläggningstillgångars försäljningsvinster och -förluster Övriga rörelseintäkter och -kostnader Nedskrivningar (innehåller nedskrivningar på goodwill) Minskning av obligatoriska reserveringar Värderingsvinster och -förluster på derivat samt övriga poster Resultat före skatter från avvecklade verksamheter Övriga justeringar Resultat före skatter från fortlöpande verksamheter IFRS 8 601,1-69,7 0, ,1-25,6 0,0 49,6-0,3-5,7 0,0-6,8 20,3 5,5 37,1 Tilläggsuppgifter på koncernnivå, externa intäkter Finland Utlandet Omsättning totalt Markethandel Turist- och bespisningsverksamhet Bil- och biltillbehörshandel Lantbrukshandel Inköpsverksamhet Serviceverksamhet Handelsverksamhet totalt Bankverksamhet Omsättning totalt 8 398,5 203, ,8 167,0 252,8 226,6 799, , , ,9 23, ,8 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

70 2. Avvecklade verksamheter och anläggningstillgångar tillgängliga för försäljning Koncernens interna transaktioner har eliminerats från presenterade siffrorna. Avvecklade verksamheter: SOK sålde hela aktiestocken i sitt dotterbolag Maan Auto Oy till Veho Group Oy Ab I affären ingick importen av Peugeot personbilar och nyttofordon, reservdelsfunktionerna och importkonditioneringen av bilar i Hangö. I detta bokslut klassificeras Maan Auto Oy, som ingår i bil- och biltillbehörshandelssegment, som avvecklad verksamhet. Även i jämförelseuppgifterna har Maan Auto Oy klassificerats som avvecklad verksamhet. S-Banken genomförde en aktieemission riktad till handelslagen Som en följd av emissionen minskade SOK:s ägarandel i S-Banken från 100 procent till 50 procent. S-Banken Ab och S-Asiakaspalvelu Oy ingick i koncernen som dotterbolag under perioden I jämförelseuppgifterna 2009 har S-Banken Ab och dess dotterbolag S-Asiakaspalvelu Oy klassificerats som avvecklade verksamheter. Resultatet för de avvecklade verksamheter som ingår i koncernens resultaträkning var följande: Omsättning Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Kostnader för anställningsförmåner Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Rörelsevinst Finansiella intäkter och kostnader Resultat före skatter Inkomstskatt Periodens resultat Vinst av försäljningen av Maan Auto Periodens resultat från avvecklade verksamheter ,8 69,7 0,0 3,8-25,5-66,5-1,1-7,8-0,3-2,5-2,0-16,9-11,1-20,2 0,0-0,2-11,1-20,3-0,1-0,6-11,2-20,9 2,0-9,2-20,9 Resultatet för enheten Maan Auto Oy vid försäljningstidpunkten var -0,9 miljoner euro exklusive eliminering av koncernens interna poster (0,0 miljoner euro ). Kassaflöden av avvecklade verksamheter var följande: Kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kassaflöden totalt Försäljningens påverkan på koncernens finansiella ställningen Material och immaterial tillgångar Långfristiga finansiella tillgångar Latenta skattefordringar Omsättningstillgångar Kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar Kortfristiga räntebärande fordringar Likvida medel Långfristiga räntebärande skulder Reserveringar Latenta skatteskulder Kortfristiga räntebärande skulder Kortfristiga räntefria skulder Tillgångar och skulder totalt Erhållet vederlag i pengar Det överlåtna företagets likvida medel Inverkan på kassaflödet -11,1-204,7 0,0-0,6 37,2-11,1-168, ,7 2,6 0,1 11,2 8,5 2,8 4,2-2,5-0,5 0,0-3,9-18,2 6,1 22,6-4,2 18,4 70 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

71 Fordringsbevis för över tre månader och förändringar i fondandelarna i bankverksamhetens kassaflödesanalys upptas i den löpande verksamhetens kassaflöde. Anläggningstillgångar tillgängliga för försäljning: I december sålde SOK 51 procent av det ömsesidiga fastighetsbolaget Kilon Logistiikkakeskus Oy till S-ryhmän logistiikkakeskukset Oy. Återstående 49 procent i Kilon Logistiikkakeskus Oy såldes till S-ryhmän logistiikkakeskukset Oy i mars I SOK-koncernen fanns inga poster klassificerade som tillgångar tillgängliga för försäljning Tillgångar Material och immaterial tillgångar Kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar Likvida medel Tillgångar totalt Skulder Långfristiga räntebärande skulder Latenta skatteskulder Kortfristiga räntefria skulder Skulder totalt ,5 0,1 0,6 19,3 20,6 0,9-0,2 21,3 3. Företagsförvärv Förvärv under räkenskapsperioden 2010 SOK-koncerns dotterbolag North European Oil Trade Oy förvärvade bränsleupphandlingsverksamheten från Oy Shell Ab. Förvärvspriset var 30,0 miljoner euro som betalas kontant. Förvärvet ökar North European Oil Trade Oy:s inköpsvolym. I förvärvet uppkom 0,0 miljoner euro goodwill. De tillgångar och skulder som upptagits för förvärvsobjektet visas i tabellen nedan. Anskaffningskontrakt Tillgångar sammanlagt Anskaffningsutgift Goodwill Köpeskilling i pengar Den förvärvade verksamhetens likvida medel Inverkan på kassaflöde Gängse värde upptaget för sammanlagning 30,0 30,0 30,0 0,0 30,0 30,0 Förvärv under räkenskapsperioden 2009 North European Oil Trade Oy, som är ett bränsleanskaffningsbolag ägt gemensamt av Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK) och ST1 Oy, förvärvade procent av aktierna i ST1 Varastot Oy. ST1 Varastot Oy bedriver terminalaffärsverksamhet i Björnborgs hamn i Finland. Genom detta förvärv övertog North European Oil Trade Oy St1-oljeterminalen i Tahkoluoto i Björneborg inklusive terminalernas personal. Köpeskillingen var 4,1 miljoner euro som betalades kontant. I anskaffningsutgiften inkluderades förutom penningvederlaget även överlåtelseskatt på 0,1 miljoner euro och transaktionskostnader på 0,0 miljoner euro. Därutöver återbetalade SOK ett koncernlån på 1,0 miljoner euro till försäljaren. Till en goodwill på 0,1 miljoner euro bidrog personalens expertis som överfördes genom förvärvet. Omsättningen för SOK-koncernens löpande verksamheter år 2009 skulle ha varit 8 578,2 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat 14,4 miljoner euro om ST1 Varastot Oy hade ingått i koncernbokslutet sedan början av räkenskapsperioden. Namnet på ST1 Varastot Oy ändrades till NEOT Varastot Oy i april 2009 och fusionerades med moderföretaget North European Oil Trade Oy SOK-KONCERNEN Årsberättelse

72 De tillgångar och skulder som upptagits för förvärvsobjektet visas i tabellen nedan. Not Materiella anläggningstillgångar (13) Immateriella anläggningstillgångar (15) Placeringar och långfristiga fordringar Kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar Likvida medel Tillgångar sammanlagt Latenta skatteskulder (19) Långfristiga skulder och latenta skatteskulder Kortfristiga skulder Skulder sammanlagt Nettotillgångar Anskaffningsutgift Goodwill (15) Köpeskilling i pengar Transaktionskostnader Det förvärvade dotterbolagets likvida medel Inverkan på kassaflöde Gängse värde Bokföringsvärden upptaget för före sammanlagning sammanlagningen 4,6 4,6 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 6,0 4,7 0,8 0,5 0,9 0,9 0,2 0,2 1,9 1,6 4,1 3,1 4,2 0,1-4,1-0,1 0,1-4,1 North European Oil Trade Oy förvärvade affärsverksamheten i ST1 Oy:s oljeterminal i Vasa. Genom detta förvärv övertog North European Oil Trade Oy St1-oljeterminalen i Vasa inklusive terminalens personal. Förvärvspriset var 5,2 miljoner euro som betalades kontant. Det går inte att bedöma vilken inverkan den förvärvade affärsverksamheten har på omsättningen. De tillgångar och skulder som upptagits för förvärvsobjektet visas i tabellen nedan. Not Materiella anläggningstillgångar (13) Tillgångar sammanlagt Gängse värde upptaget för sammanlagning 5,2 5,2 Anskaffningsutgift Goodwill (15) Köpeskilling i pengar Det förvärvade verksamhetens likvida medel Inverkan på kassaflöde 5,2 0,0-5,2 0,0-5,2 North European Oil Trade Oy förvärvade Hamina Terminal Service Oy:s olje- och kemikalterminal i Fredrikshamn. Genom förvärvet övertog North European Oil Trade Oy terminalaffärsverksamheten, som tidigare bedrivits av Hamina Terminal Services Oy, inklusive personalen. Förvärvspriset var 11,1 miljoner euro som betalades kontant. I anskaffningsutgiften inkluderades förutom penningvederlaget även transaktionskostnader på 0,3 miljoner euro. Det går inte att bedöma vilken inverkan den förvärvade affärsverksamheten har på omsättningen. De tillgångar och skulder som upptagits för förvärvsobjektet visas i tabellen nedan. Gängse värde upptaget för Not sammanlagning Materiella anläggningstillgångar (13) 9,1 Tillgångar sammanlagt 9,1 Anskaffningsutgift Goodwill (15) Köpeskilling i pengar Transaktionskostnader Det förvärvade verksamhetens likvida medel Inverkan på kassaflöde 11,3 2,2-11,1-0,3 0,0-11,3 72 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

73 4. Bankverksamhetens omsättning Netto av ränteintäkter och provisioner Intäkter från förvaltningstjänster ,8 1,1 23,9 Bankverksamhetens omsättning år 2009 avser perioden Övriga rörelseintäkter Vinst från försäljning av materiella anläggningstillgångar Offentliga bidrag Övrigt 6. Kostnader för anställningsförmåner Löner och arvoden Pensionskostnader, avgiftsbestämda pensionsarrangemang Övriga lönebikostnader Personalstyrka i medeltal per segment Markethandel Turist- och bespisningsverksamhet Bil- och biltillbehörshandels Lantbrukshandel Inköpsverksamhet Serviceverksamhet Bankverksamhet ,0 46,6 0,2 0,3 1,1 1,1 33,3 48, ,0 264,8 47,9 46,8 17,2 16,2 335,1 327, Det genomsnittliga antalet anställda per segment har beräknats som ett medelvärde av personalantalet vid kvartalens slut. Bankverksamhetens personal ingick till och med Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar Övriga immateriella tillgångar Placeringsfastigheter Nedskrivningar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övrika materialla tillgångar Immaterialla rättigheter Avskrivningar och nedskrivningar totalt ,7 17,5 23,2 24,2 0,3 0,2 22,8 23,0 1,5 1,6 64,5 66,5 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 4,3 0,0 5,4 64,6 71,9 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

74 8. Övriga rörelsekostnader Hyreskostnader Marknadsföringskostnader Förvaltningskostnader Inventarie- och förnödenhetskostnader Kostnader för fastighetsskötsel Övriga affärskostnader ,4 96,5 14,9 16,1 29,2 30,5 93,5 86,9 52,1 41,0 27,9 26,3 326,0 297,4 9. Revisorns arvoden Revisionsarvode Utlåtanden och intyg Skatterådgivning Övriga tjänster ,3 1,3 0,0 0,0 0,0 0,1 1,3 1,4 10. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Ränteintäkter från lån och fordringar Dividendintäkter från placeringar tillgängliga för försäljning Intäkter från investeringar som innehas i affärssyfte Intäkter från derivat som innehas i affärssyfte Övriga finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader för finansiella skulder redovisade till periodiserad anskaffningsutgift Kostnader för investeringar som innehas i affärssyfte Kostnader för derivat som innehas i affärssyfte Övriga finansiella kostnader Finansiella intäkter och kostnader totalt ,3 0,2 0,2 0,1 0,0-14,3-12,2 7,9 9,8-6,0-2,0 9,3 14,9 0,0 0,0-2,7 1,7-5,3 7,3 1,4 23,8-7,4-25,9 11. I resultaträkningen upptagna poster för finansiella instrument Handelsverksamhet I omsättningen Nettokostnad för derivat som innehas i affärssyfte I handelsverksamhetens övriga intäkter Försäljningsvinst från placeringar tillgängliga för försäljning I inköp av material och tjänster Nettokostnad för derivat som innehas i affärssyfte Effektlös andel av elderivat som ingår i säkringsredovisningen Post överförd från eget kapital i säkringsredovisningen I finansiella intäkter och kostnader Dividendintäkter från placeringar tillgängliga för försäljning Övriga intäkter från placeringar tillgängliga for försäljning Nettointäkt från placeringar som innehas i affärssyfte Ränteintäkter från lån och fordringar Nettokursdifferenser från lån och fordringar Nettointäkt från derivat som innehas i affärssyfte Räntekostnader för finansiella skulder som värderas till periodiserad anskaffningsutgift Nettokursdifferenser för skulder som värderas till periodiserad anskaffningsutgift Handelsverksamhetens nettointäkter totalt ,5-0,3 0,2 1,3 4,8-7,3 0,0-0,5-2,8-5,1 0,2 0,1 0,3 0,0 0,0 1,6 7,9 7,7 0,0 0,7-4,1-14,9-13,9-18,1 0,5-4,0-7,4-38,6 74 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

75 Bankverksamhet I omsättningen S-Banken Ab:s räntenetto S-Banken Ab:s provisionsintäkter I finansiella intäkter och kostnader Nettointäkt från placeringar tillgängliga för försäljning Nettointäkt från derivat som innehas i affärssyfte Bankverksamhetens nettointäkter totalt SOK-koncernens nettointäkter totalt Sammandrag per kategorier enligt IAS 39 Lån och fordringar Placeringar tillgängliga för försäljning Placeringar och derivat som innehas i affärssyfte Derivat som omfattas av säkringsredovisning Skulder värderade till periodiserad anskaffningsutgift 0,0 20,9 0,0 1,9 0,0 1,6 0,0-1,7 0,0 22,6-7,4-16, ,9 31,3 0,6 3,0 0,3-22,5-2,8-5,6-13,4-22,1-7,4-16,0 Som intäkter, kostnader samt vinster och förluster upptas endast SOK-koncernens externa poster. Nettokostnaden för derivat som innehas i inköp av material och tjänster i handelsverksamhetens omsättning består av sådana derivat som är upprättade i syfte att skydda genomförda inköp och försäljningar, men på vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Av placeringar tillgängliga för försäljning bokfördes intäkter på 0,0 miljoner euro i övrigt totalresultat år Handelsverksamhetens kostnader av de skulder som värderas till periodiserad anskaffningsutgift innehåller även limitprovisioner för kommitterade finansiella limiter samt övriga arvodeskostnader och kostnader för borgensprovisioner. Siffrorna för bankverksamheten för år 2009 gäller perioden I nettointäkterna för S-Banken Ab ingår räntebidrag samt provisionsintäkter och -kostnader. Dessa är klassificerade som nettointäkter under lån och fordringar. 12. Inkomstskatt Skatter på basen av räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst Föregående räkenskapsperioders skatter Förändring av latenta skatter ,3 8,1 3,0 1,4 0,7-9,7 6,9-0,2 Avstämningsberäkning mellan resultaträkningens skattekostnad och skatterna beräknade enligt koncernens finländska skattesats på 26 %: Resultat före skatt Skatter enligt moderbolagets skattesats (26 %) Effekterna av de utländska dotterbolagens avvikande skattesatser Effekterna av skattefria intäkter Effekterna av icke avdragsgilla kostnader Skattemässiga förluster för vilka latent skattefordran inte redovisats tidigare Övriga poster Föregående räkenskapsperioders skatter Skatter i resultaträkningen ,2 37,1 10,7 9,6 1,6 2,4-11,1-5,5 1,2 2,2-0,6-0,1 2,2-10,2 3,0 1,4 6,9-0,2 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

76 13. Materiella anläggningstillgångar 2010 Anskaffningsutgift Anskaffningsutgift Kursdifferenser Ökningar Minskningar Överföringar mellan poster Anskaffningsutgift Mark- och Byggnader Maskiner Övriga Pågående vattenområden och och materiella anskaffningar konstruktioner inventarier anläggnings- och förskottstillgångar betalningar 22,0 374,4 195,8 4,3 1,7 598,2 3,9 3,9 0,8 1,9 21,1 0,0 23,0 46,9-2,1-3,3-6,0 0,0-0,9-12,3-4,3 22,8 6,6-18,8 6,4 16,4 399,8 217,5 4,3 5,1 643,1 Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Kursdifferenser Ackumulerade avskrivningar för minskningar och överföringar Avskrivningar under räkenskapsperioden Nedskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokföringsvärde Bokföringsvärde ,9-137,5-110,0-1,3-249,7-0,3-0,3 0,4 2,3 7,2 0,0 9,9-19,0-24,9-0,2-44,0 0,0 0,0-0,5-154,4-127,8-1,5-284,2 21,1 236,9 85,7 3,0 1,7 348,5 15,9 245,3 89,7 2,8 5,1 358,9 I anskaffningsutgiften för materiella anläggningstillgångar ingår tillgångar som hyrts med finansieringsleasingavtal på följande sätt: Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivningar Bokföringsvärde 2009 Byggnader Maskiner och och konstruktioner inventarier 143,6 5,5 149,2-67,9-3,4-71,3 75,7 2,1 77,8 Mark- och Byggnader Maskiner Övriga Pågående vattenområden och och materiella anskaffningar konstruktioner inventarier anläggnings- och förskottstillgångar betalningar Anskaffningsutgift Anskaffningsutgift Kursdifferenser Rörelseförvärv Anläggningstillgångar som innehas för försäljning Ökningar Minskningar Överföringar mellan poster Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Kursdifferenser Rörelseförvärv Anläggningstillgångar som innehas för försäljning Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar Avskrivningar under räkenskapsperioden Nedskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokföringsvärde Bokföringsvärde ,1 375,0 213,1 3,2 5,6 621,0 0,0-1,3-0,9 0,0-0,1-2,3 2,7 12,2 4,9 0,0 19,9-1,2-26,0-27,2 0,2 25,1 18,4 1,2 27,3 72,2-3,5-41,1-44,7-0,2-4,8-94,3-0,4 30,6 5,0 0,1-26,3 9,0 22,0 374,4 195,8 4,3 1,7 598,2-1,4-128,0-125,1-1,3-255,9 0,0 0,0 0,0 0,1-3,2-1,6-4,8 0,1 8,6 8,7 0,5 7,5 41,0 0,1 49,1-21,0-24,3-0,2-45,5-1,4 0,0 0,0-1,4-0,9-137,5-110,0-1,3-249,7 22,6 247,0 88,0 1,9 5,6 365,1 21,1 236,9 85,7 3,0 1,7 348,5 76 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

77 I ökningen av byggnader och konstruktioner ingår aktiverade kostnader för främmande kapital på 0,1 miljoner euro. Den genomsnittliga finansieringskostnadsfaktorn för främmande kapital var 2,3 procent. Standarden IAS 23 började tillämpas I anskaffningsutgiften för materiella anläggningstillgångar ingår tillgångar som hyrts med finansieringsleasingavtal på följande sätt: Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivningar Bokföringsvärde Byggnader Maskiner och och konstruktioner inventarier 143,7 7,4 151,1-60,4-4,6-65,1 83,2 2,8 86,0 14. Placeringsfastigheter Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Minskningar Överföringar mellan poster Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivningar 1.1 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar Bokföringsvärde 1.1 Bokföringsvärde Gångse värde ,5 72,1 0,0-5,3-9,6 0,3-4,0 53,5 58,5-26,9-32,1 3,5 6,7-1,4-1,6-24,7-26,9 31,6 40,0 28,8 31,6 113,1 106,8 15. Immateriella tillgångar 2010 Anskaffningsutgift Anskaffningsutgift Kursdifferenser Ökningar Minskningar Överföringar mellan poster Anskaffningsutgift Goodwill Övriga Pågående immateriella anskaffrättigheter ningar och förskottsbetalningar 64,5 192,6 12,0 269,2 0,2 0,2 0,0 36,5 16,5 53,0-5,6-1,1-6,6 7,7-14,4-6,7 64,5 231,4 13,0 309,0 Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Kursdifferenser Ackumulerade avskrivningar för minskningar och överföringar Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar ,0-144,2-166,3 0,0 0,0 4,5 4,5-19,1-19,1-22,0-158,9-180,9 Bokföringsvärde Bokföringsvärde ,5 48,4 12,0 102,9 42,5 72,6 13,0 128,1 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

78 2009 Anskaffningsutgift Anskaffningsutgift Kursdifferenser Rörelseförvärv Ökningar Minskningar Överföringar mellan poster Anskaffningsutgift ,2 205,1 14,9 282,3 0,0 0,0 2,3 0,0 2,3 5,8 13,5 19,3-25,3-2,3-27,6 7,0-14,2-7,2 64,5 192,6 12,0 269,2 Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Kursdifferenser Ackumulerade avskrivningar för minskningar och överföringar Avskrivningar under räkenskapsperioden Nedskrivningar Ackumulerade avskrivningar ,0-131,8-153,8 0,0 0,0 13,4 13,4-21,8-21,8-4,0-4,0-22,0-144,2-166,3 Bokföringsvärde Bokföringsvärde ,2 73,4 14,9 128,5 42,5 48,4 12,0 102,9 16. Nedskrivningsprövning av goodwill Goodwill hänförs till de kassagenererande enheterna eller grupperna av kassagenererande enheter i SOK-koncernen enligt följande: Sokos Hotels-kedjan Lantbrukshandel North European Oil Trade Oy Goodwill Övriga Pågående immateriella anskaffrättigheter ningar och förskottsbetalningar Diskonto- Diskontoränta, % ränta, % ,4 11,7 7,4 12,8 32,7 9,6 32,7 10,2 2,3 10,2 2,3 42,5 42,5 SOK-koncernen har inga andra immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioder än goodwill. De kassagenererande enheterna inom SOK-koncernen har fastställts på lägre nivå än affärssegment. I regel är en kassagenererande enhet ett juridiskt bolag. Inom turist- och bespisningsverksamheten följs och prövas goodwill på kedjenivå. Förvärvet av Finska Foder har prövats som en del i lantbrukshandelns värdekedja. De prövade företagen var Hankkija-Lantbruk Ab, Hiven Oy och SIA Baltic Feed. North European Oil Trade Oy:s goodwill prövades inte i bokslutet för år Tiden sedan förvärvet understeg 12 månader vid bokslutstidpunkten och inga tecken på behov av nedskrivning fanns i resultatet för år 2009 och de kommande årens prognoser. År 2010 har North European Oil Trade Oy:s goodwill prövats på bolagsnivå. Nedskrivningar I bokslutet 2010 gjordes inga nedskrivningar av goodwill. I bokslutet 2009 gjordes inga nedskrivningar av goodwill. Prövning och känslighetsanalys Vid nedskrivningsprövning bygger affärsverksamhetens återvinningsvärde på nyttjandevärdesberäkningar. Nyttjandevärdet är beräknat på prognosticerade diskonterade kassaflöden. De prognosticerade kassaflödena bygger på de av ledningen godkända ekonomiska planerna som täcker en fem års period. Kassaflödena efter denna period är extrapolerade med en tillväxtfaktor på 2 %, som enligt bedömning inte överskrider branschernas faktiska långsiktiga tillväxt. Den diskontoränta som har använts är det enligt bransch och land fastställda genomsnittliga vägda kapitalavkastningskravet (WACC) med beaktande av de speciella risker som hänför sig till den testade enheten. Avkastningskravet baserar sig på branschens genomsnittliga kapitalstruktur och på den branschspecifika betakoefficienten. 78 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

79 Centrala variabler vid nedskrivningsprövning är diskontoräntan, driftbidragsprocenten samt tillväxtfaktorn för tiden efter den femåriga prognosperioden. Vid bedömningen av lantbrukshandelns goodwill på 32,7 miljoner euro medför minskningen av driftsbidragsprocenten med en procentenhet under prognosperiodens första år inget nedskrivningsbehov. Om den använda diskonteringsräntan hade varit en procentenhet högre än det värde som tillämpades i kalkylen skulle goodwillen skrivas ned med 7,3 miljoner euro. Vid bedömningen av goodwillen för kedjan Sokos Hotels eller bolaget North Europeal Oil Trade Oy skulle ingen eventuell förutsebar ändring i någon av de centrala variablerna leda till ett läge som ger ett nedskrivningsbehov. 17. Andelar i intressebolag Bokföringsvärde 1.1 Andel av räkenskapsperiodens resultat Erhållna utdelningar Ökningar Minskningar Kursdifferens Överföringar mellan poster Bokföringsvärde ,8 11,8 7,7 1,8-0,1-0,1 6,8-5,1-2,7 0,0 0,0-3,3 73,1 90,0 90,8 De viktigaste intressebolagen 2010 Finnfrost Oy Coop Trading A/S Kauppakeskus Mylly Oy S-Banken Ab Övriga Tillgångar Skulder Omsättning Resultat Ägende % 36,6 33,2 339,5 0,4 50,0 25,1 4,8 23,0-0,7 25,0 103,8 96,9 14,5 3,4 50, , ,5 38,3 1) 12,4 50,0 17,2 2,6 5,5-0,2 De viktigaste intressebolagen 2009 Finnfrost Oy Coop Trading A/S Kauppakeskus Mylly Oy S-Pankki Oy Övriga Tillgångar Skulder Omsättning Resultat Ägende % 35,8 32,7 319,2 0,1 50,0 24,8 4,9 23,4 0,0 25,0 103,7 100,2 13,9 2,7 50, , ,5 35,4 1) 2,9 50,0 27,6 10,8 4,8-0,5 1) S-Banken Ab s räntekonto har upvisats som omsättning. S-Banken Ab har förändrats från dotterbolag till intressebolag från Inget av SOK-koncernens intressebolag är börsnoterat. 18. Långfristiga finansiella tillgångar Aktier och andelar Bokföringsvärde 1.1 Ökningar Minskningar Förändringar i gängse värde Bokföringsvärde ,4 6,8 0,7 0,4-1,1-1,7 0,0-0,1 5,0 5,4 Aktier och andelar innehåller aktier i icke börsnoterade bolag. De icke börsnoterade aktierna upptas till anskaffningspriset, eftersom deras gängse värden inte är tillgängliga på tillförlitligt sätt. SOK-KONCERNEN Årsberättelse

80 Långfristiga finansiella fordringar Långfristiga kundfordringar Fordringar sålda till finansieringsbolag Fordringar på intressebolag Kapitallånefordringar på andra Långfristiga lånefordringar Övriga långfristiga fordringar Långfristiga finansiella fordringar totalt Långfristiga finansiella tillgångar totalt ,1 0,1 30,4 42,9 0,0 0,9 0,7 0,8 21,1 21,2 0,8 0,4 53,0 66,3 58,0 71,7 19. Latenta skatter Förändringar i latenta skatter under år 2010 Latenta skattefordringar Upptagen Upptagen Kurs- Förvärvade/ Grupperingar i resultat- i eget differenser Avyttrade och anläggningsräkningen kapital affärs- tillgångar verksamheter tillgängliga för försäljning Fastställda förluster Reserveringar och nedskrivningar Omsättningstillgångars och anläggningstillgångars interna bidrag Finansieringsleasingskuld Gängse värde fond Övrigt 14,1 2,0 16,2 5,1-1,2 4,0 2,9-0,2 0,0 2,7 14,5 0,9 15,4 1,4-1,4 0,0 0,3 0,0-0,4 0,0-0,2-0,3 38,3 1,6-1,8 0,0 0,0-0,2 38,0 Latenta skatteskulder Ackumulerad avskrivningsdifferens Ändringar i koncernstrukturen Övrigt 9,3 0,4 0,8-0,2 10,3 9,0 1,0 10,1 3,9 0,3 0,0 4,2 22,2 1,8 0,0 0,8-0,2 24,6 Förändringar i latenta skatter under år 2009 Latenta skattefordringar Upptagen Upptagen Kurs- Förvärvade/ Grupperingar i resultat- i eget differenser Avyttrade och anläggningsräkningen kapital affärs- tillgångar verksamheter tillgängliga för försäljning Fastställda förluster Reserveringar och nedskrivningar Omsättningstillgångars och anläggningstillgångars interna bidrag Finansieringsleasingskuld Gängse värde fond Övrigt 12,7 6,4 0,1-5,0 14,1 6,8-1,7 5,1 3,2-0,3 2,9 13,9 1,1-0,5 14,5 5,3-3,9 1,4 0,1 0,1 0,0 0,3 42,0 5,6-3,8 0,0-5,0-0,5 38,3 80 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

81 Latenta skatteskulder Ackumulerad avskrivningsdifferens Ändringar i koncernstrukturen Övrigt 13,3-1,4-0,9-0,8-0,9 9,3 7,1 2,1 0,3-0,5 9,0 8,1-4,7 0,6-0,2 0,1 3,9 28,5-4,0-0,2-0,2-0,5-1,3 22,2 20. Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor Övriga omsättningstillgångar ,3 96,0 251,7 250,2 0,1 0,2 346,2 346,4 21. Kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar Kundfordringar Räntefria lånefordringar och övriga fordringar Derivattillgångar Finansiella posters resultatregleringar Övriga resultatregleringar Kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar totalt ,1 581,2 19,6 25,4 11,8 17,0 1,5 5,6 21,8 48,1 717,9 677,3 22. Kortfristiga räntebärande fordringar Räntebärande lån och övriga fordringar Fordringar sålda till finansieringsbolag Kortfristiga räntebärande fordringar totalt ,0 33,5 47,5 33,5 47,5 23. Kortfristiga placeringar Fondandelar Fordringsbevis ,0 30,0 30,0 0,0 24. Likvida medel Kassa och depositioner ,3 240,8 Likvida medel enligt kassaflödesanalysen består av följande: Kassa och depositioner ,2 241,4 248,2 241,4 Maturiteten för de poster som klassificerats som likvida medel i kassaflödesanalysen är högst tre månader räknat från anskaffningstidpunkten. Kassaflödeanalysen innehåller kassa och depositioner av anläggningstillgångar tillgängliga för försäljning. SOK-KONCERNEN Årsberättelse

82 25. Eget kapital Andelskapital 1.1 Insatsbetalningar Andelskapital ,4 122,5 6,2 10,9 139,6 133,4 Andelskapitalet består av insatser som handelslagen erlagt enligt andelar till Centrallaget för Handelslagen i Finland. Ett handelslags antal andelar fastställs enligt handelslagets medlemsantal och de årliga inköpen. Bundna fonder Gängse värde fond Fonden för gängse värden innehåller förändringar i gängse värden för placeringar tillgängliga för försäljning och derivatinstrument som används till att säkra kassaflödet. Fondens värde är 0,1 miljoner euro (0,1 mn euro ). Reservfond Reservfonden innehåller överföring från det fria egna kapitalet enligt andelslagets regler. Fondens värde är 18,5 miljoner euro (18,5 mn euro ). Förvaltningsrådets dispositionsfond Förvaltningsrådet beslutar om användningen av förvaltningsrådets dispositionsfond. Fondens värde är 0,1 miljoner euro (0,0 mn euro ). 26. Tilläggsandelskapital Tilläggsandelskapital, långfristigt Tilläggsandelskapital, kortfristigt ,8 12,8 2,0 Tilläggsandelskapitalet består av handelslagens frivilliga insatser i Centrallaget för Handelslagen i Finland. Handelslagen har rätt till återbetalning av tilläggsinsatserna på det sätt och under de förutsättningar som fastställs i lagen om andelslag och i SOK:s regler. 27. Räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Finansieringsleasingskulder Leverantörsskulder Övriga långfristiga räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder totalt ,0 20,2 89,3 97,1 0,3 0,3 46,9 73,7 136,5 191,4 Kortfristiga räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Finansieringsleasingskulder Övriga kortfristiga räntebärande skulder Kortfristiga räntebärande skulder totalt ,0 24,3 7,8 7,9 123,7 156,4 173,5 188,5 82 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

83 Finansieringsleasingskulder Finansieringsleasingskulder - minimihyrornas totalbelopp: Inom ett år Efter mer än ett år men inom högst fem år Efter mer än fem år Minimihyror totalt Finansieringsleasingskulder - minimihyrornas nuvärde: Inom ett år Efter mer än ett år men inom högst fem år Efter mer än fem år Minimihyrornas nuvärde totalt Ackumulerade finansieringskostnader Förväntade hyror från återhyrningsavtal ,1 13,5 45,2 48,0 54,9 65,5 113,2 127,0 7,8 7,9 29,9 30,5 45,2 52,7 83,0 91,1 30,2 35,9 6,8 2,6 Finansieringsleasingavtalen består i huvudsak av fastigheters hyresavtal. 28. Räntefria skulder Långfristiga räntefria skulder Resultatregleringar Långfristiga räntefria skulder totalt Leverantörsskulder totalt Erhållna förskott Övriga kortfristiga skulder Derivatinstrument Resultatregleringar Kortfristiga räntefria skulder sammanlagt Väsentliga poster i kortfristiga resultatregleringarna Personalkostnader Finansiella poster Övrigt Kortfristiga resultatregleringar totalt ,4 28,1 9,3 10,7 36,7 38,8 851,7 729,7 33,8 32,0 44,9 52,6 8,2 19,7 142,3 127,9 229,2 232,2 57,4 57,3 2,1 4,1 82,9 66,5 142,3 127,9 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

84 29. Gängse värde på finansiella tillgångar och skulder Not Finansiella tillgångar och skulder som ska upptas resultatpåverkande till verkligt värde Lån och fordringar Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Finansiella tillgångar som behålls till förfallodagen Derivat som omfattas av säkringsredovisning Finansiella skulder upptagna till periodiserad anskaffninsutgift Bokföringsvärde 2010 Gängse värde 2010 Finansiella tillgångar Långfristiga finansiella tillgångar (18) Aktier och andelar Lånefordringar Kundfordringar Fordringar sålda till finansieringsbolag Kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar (21) Kundfordringar Finansiella posters resultatregleringar Derivattillgångar Kortfristiga räntebärande fordringar (22) Fordringar sålda till finansieringsbolag Kortfristiga placeringar (23) Placeringar tillgängliga för försäljning Likvida medel (24) Kontanta medel och depositioner Finansiella tillgångar totalt 5,0 5,0 5,0 22,6 22,6 22,9 0,1 0,1 0,1 30,4 30,4 27,6 663,1 663,1 663,1 1,4 1,4 1,4 11,9 11,9 11,9 33,5 33,5 33,1 30,0 30,0 30,0 238,3 238,3 238,3 11,9 989,3 35, , ,3 Finansiella skulder Tilläggsandelskapital (26) Räntebärande långfristiga skulder (27) Pensionslån Skulder till leverantörer Räntepliktiga lån från andra Skuld till finansieringsbolag i anslutning till sålda fordringar Finansieringsleasingskulder Räntefria långfristiga skulder (28) Kassaräkningsservice Räntebärande kortfristiga skulder (27) Räntepliktiga lån från finansinstitutioner Pensionslån Räntepliktiga lån från andra Skuld till finansieringsbolag i anslutning till sålda fordringar Finansieringsleasingskulder Räntefria kortfristiga skulder (28) Finansiella posters resultatregleringar Derivatskulder Skulder till leverantörer (28) Finansiella skulder totalt 12,8 12,8 12,8 14,3 14,3 14,5 0,3 0,3 0,3 2,8 2,8 2,9 29,8 29,8 27,0 89,3 89,3 92,6 19,8 19,8 19,8 42,0 42,0 42,1 5,7 5,7 5,8 84,4 84,4 84,5 33,3 33,3 32,9 7,8 7,8 12,8 1,1 1,1 1,1 13,7 13,7 13,7 851,7 851,7 851,7 13, , , ,6 Handelsverksamhetens aktier tillgängliga för försäljning innehåller icke börsnoterade aktier på 5,0 miljoner euro (2009: 5,4 miljoner euro) vars gängse värde inte har kunnat bestämmas. En bestämning av det gängse värdet för ett tilläggsandelskapital på 12,8 miljoner euro (2009: 14,8 miljoner euro) samt för de lång- och kortfristiga fordringar som sålts till finansieringsbolag har inte varit möjlig. De fordringar som har sålts till finansieringsbolag är kundfordringar från bil- och lantbrukshandeln. 84 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

85 Not Finansiella tillgångar och skulder som ska upptas resultatpåverkande till verkligt värde Lån och fordringar Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Finansiella tillgångar som behålls till förfallodagen Derivat som omfattas av säkringsredovisning Finansiella skulder upptagna till periodiserad anskaffninsutgift Bokföringsvärde 2009 Gängse värde 2009 Finansiella tillgångar Långfristiga finansiella tillgångar (18) Aktier och andelar Lånefordringar Kundfordringar Fordringar sålda till finansieringsbolag Kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar (21) Kundfordringar Finansiella posters resultatregleringar Derivattillgångar Kortfristiga räntebärande fordringar (22) Fordringar sålda till finansieringsbolag Likvida medel (24) Kontanta medel och depositioner Finansiella tillgångar totalt 5,4 5,4 5,4 22,4 22,4 22,4 0,1 0,1 0,1 42,9 42,9 40,0 581,2 581,2 581,2 6,2 6,2 6,2 16,4 1,0 17,3 17,3 47,5 47,5 47,2 240,8 240,8 240,8 16,4 941,1 5,4 1,0 963,9 960,6 Finansiella skulder Tilläggsandelskapital (26) Räntebärande långfristiga skulder (27) Räntepliktiga lån från finansinstitutioner Pensionslån Skulder till leverantörer Räntepliktiga lån från andra Skuld till finansieringsbolag i anslutning till sålda fordringar Finansieringsleasingskulder Räntefria långfristiga skulder (28) Kassaräkningsservice Kortfristig tillägsandelskapital (26) Räntebärande kortfristiga skulder (27) Räntepliktiga lån från finansinstitutioner Räntepliktiga lån från andra Skuld till finansieringsbolag i anslutning till sålda fordringar Finansieringsleasingskulder Räntefria kortfristiga skulder (28) Finansiella posters resultatregleringar Derivatskulder Skulder till leverantörer (28) Finansiella skulder totalt 12,8 12,8 12,8 20,2 20,2 20,3 20,0 20,0 20,1 0,3 0,3 0,3 13,1 13,1 13,3 42,7 42,7 39,9 97,1 97,1 99,7 19,6 19,6 19,6 2,0 2,0 2,0 24,3 24,3 25,0 105,2 105,2 113,5 49,0 49,0 48,7 7,9 7,9 13,4 3,4 3,4 3,4 22,6 6,4 28,9 28,9 729,7 729,7 729,7 22,6 6, , , ,6 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

86 Hierarki för gängse värde av finansiella tillgångar och skulder värderade till gängse värde Not Gängse värde 2010 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Tillgångar värderade till gängse värde Långfristiga finansiella tillgångar (18) Aktier och andelar Kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar (21) Derivattillgångar Kortfristiga placeringar (23) Placeringar tillgängliga för försäljning 5,0 5,0 11,9 11,9 30,0 30,0 46,9 41,9 5,0 Skulder värderade till gängse värde Räntefria kortfristiga skulder (28) Derivatskulder 13,7 4,7 9,0 13,7 4,7 9,0 Under år 2010 gjordes inga relevanta överföringar mellan nivåerna 1 och 2 i hierarkin för gängse värden. Gängse värden på nivå 1 i hierarkin bygger på noterade pris på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder. Som priskälla vid fastställande av gängse värde för dessa instrument har koncernen använt Bloombergs, Reuters, Platts och Nasdaq OMX Commodities värderingar. Gängse värden för instrument på nivå 2 bygger i betydande grad på andra indata än de noterade priser som ingår i nivå 1, som är observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt eller indirekt. Vid fastställande av gängse värde för dessa instrument använder koncernen allmänt godkända värderingsmodeller vars indata i betydande grad bygger på observerbara marknadsdata. Gängse värden för instrument på nivå 3 bygger på indata för tillgången eller skulden i fråga, som inte bygger på observerbara marknadsdata. Den nivå i hierarkin för gängse värden där värderingen till gängse värde kategoriseras i sin helhet har bestämts med grund i den lägsta nivå indata som är signifikant för värderingen till gängse värde i sin helhet. Bedömningen av indatas signifikans har gjorts med beaktande av värderingen till gängse värde i sin helhet. Not Gängse värde 2009 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Tillgångar värderade till gängse värde Långfristiga finansiella tillgångar (18) Aktier och andelar Kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar (21) Derivattillgångar 5,4 5,4 17,3 7,3 10,1 22,7 7,3 10,1 5,4 Skulder värderade till gängse värde Räntefria kortfristiga skulder (28) Derivatskulder 28,9 16,7 12,2 28,9 16,7 12,2 86 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

87 Avstämning av finansiella tillgångar värderade till gängse värde på nivå 3 Ingående saldo 1.1 Summa vinster och förluster I övriga rörelseintäkter Inköp Försäljningar Utgående saldo ,4 5,4 0,2 0,3 0,7 0,3-1,3-0,6 5,0 5,4 Under år 2010 gjordes inga överföringar i kategorierna för gängse värden för finansiella tillgångar eller skulder från eller till nivå 3 i hierarkin för gängse värden. För finansiella instrument värderade på nivå 3 skulle en ändring i indata, som används för bestämning av ett eller flera gängse värden, till rimligt möjliga alternativa antaganden inte innebära att det gängse värdet ändras i betydande utsträckning med beaktande av det relativt låga totalbeloppet av ifrågavarande tillgångar. 30. Reserveringar Reserveringar Ökning av reserveringar Utnyttjade reserveringar Återföring av outnyttjade reserveringar Reserveringar Övriga reserveringar 16,2 0,4-3,5-0,8 12,3 Alla reserveringar var långfristiga. Reserveringar Ökning av reserveringar Utnyttjade reserveringar Återföring av outnyttjade reserveringar Reserveringar Övriga reserveringar 22,9 2,5-4,3-5,0 16,2 Alla reserveringar var långfristiga. Övriga reserveringar består i huvudsak av hyresansvar för lokaler som är outnyttjade. Detta ansvar upphör att gälla vid utgången av år Övriga hyreskontrakt Koncernen som hyrestagare Minimihyror som skall betalas för icke uppsägningsbara hyreskontrakt: Inom ett år Efter mer än ett år men inom högst fem år Efter mer än fem år ,3 102,3 356,4 350,2 539,6 574, , ,6 Siffrorna för år 2009 har ändrats. Koncernen som hyresgivare Minimihyror som skall betalas för icke uppsägningsbara hyreskontrakt: Inom ett år Efter mer än ett år men inom högst fem år Efter mer än fem år ,8 1,1 5,3 1,3 0,7 0,2 6,8 2,6 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

88 32. Hantering av finansiella risker och prisrisker för tillgångar Finansiering och hantering av finansiella risker är koncentrerade till SOK:s finansieringsenhet. Koncernen följer den finansieringspolicy, finansieringsstrategi och de riskhanteringsanvisningar som SOK:s styrelse har fastställt. I dessa fastställs principerna för hanteringen av finansiella risker och de högsta tillåtna beloppen för de finansiella riskerna. Dessutom har numeriska mål ställts för olika delområden av finansieringen. Med hjälp av målen eftersträvas att en tillräcklig, balanserad och förmånlig finansiering säkerställs under alla förhållanden. Derivat används i huvudsak för att skydda koncernen mot finansiella risker och prisrisker för tillgångar. I andra syften än för säkringsändamål bedrivs handeln med derivat endast inom de gränser för risklimiter som SOK:s styrelse har godkänt. I bokföringen har alla derivat värderats till gängse värde och värdeförändringarna är bokförda med resultatpåverkan. KREDITRISK Hanteringen av kreditriskerna i anslutning till den kommersiella verksamheten är en del av affärsenheternas verksamhet. Placeringsverksamhet och derivathandel bedrivs endast med motparter som är godkända av SOK:s styrelse inom den limit som styrelsen har godkänt. Kreditriskernas maximala belopp för finansiella tillgångar Not Långfristiga finansiella tillgångar (18) Lånefordringar Kundfordringar Fordringar sålda till finansieringsbolag Kundfordringar och övriga kortfristiga räntefria fordringar (21) Kundfordringar Finansiella posters resultatregleringar Derivattillgångar Kortfristiga räntebärande fordringar (22) Fordringar sålda till finansieringsbolag Kortfristiga placeringar (23) Placeringar tillgängliga för försäljning Likvida medel (24) Ansvarsförbindelser som står utanför balansräkningen (34) Borgensansvarens nominella värde 22,6 22,4 0,1 0,1 30,4 42,9 663,1 581,2 1,4 6,2 11,9 17,3 33,5 47,5 30,0 238,3 240,8 70,3 91,8 1101,5 1050,3 De fordringar som har sålts till finansbolag är bil- och lantbrukshandelns kundfordringar. Kreditrisken för och räntenyttan av fordringarna har inte överförts till finansbolaget i samband med överföringen av tillgångar och därför visas fordringarna fortsättningsvis i balansräkningen. En skuld på 63,1 miljoner euro (2009: 91,8 miljoner euro) som motsvarar fordringarna upptas i balansräkningens lång- och kortfristiga räntepliktiga skulder (not 27). SOK-koncernen har ett återköpsansvar bundet till fordringar. Den handelsvara/nyttighet som är föremål för affären sänker kreditrisken. Derivattillgångarna består av i bokföringen ingående positiva marknadsvärden för avtalen. Poster som reducerar kreditrisken Som motsäkerhet för de garantier som har getts på handelslagens vägnar erhölls realsäkerheter till ett värde av 2,5 miljoner euro (2009: 2,5 miljoner euro). Som säkerhet för lantbrukshandelns kundfordringar har kreditförsäkringar tecknats för 3,2 miljoner euro (2009: 28,6 miljoner euro). Dessutom har SOK-koncernen mottagit hyressäkerheter på 0,4 miljoner euro (2009: 0,4 miljoner euro) både som bankgarantier och som penningmedel. 88 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

89 Åldersanalys av låne- och kundfordringar Not Lånefordringar förfaller inom ett år (22) förfaller senare än efter ett år (18) Kundfordringar förfaller inom ett år (21) förfaller senare än efter ett år (18) 2010 Av vilka sådana Av vilka sådana som på bokslutsdagen inte minskat Under räkensom inte minskat i värde men som förfallit i följande perioder skapsåret i värde eller förfallit bokförda nedpå bokslutsdagen 1 30 dagar dagar över 90 dagar skrivningar 22,6 22,6 663,1 646,5 10,6 3,1 3,0 0,1 0,1 685,7 669,1 10,6 3,1 3,0 Not 2009 Av vilka sådana Av vilka sådana som på bokslutsdagen inte minskat Under räkensom inte minskat i värde men som förfallit i följande perioder skapsåret i värde eller förfallit bokförda nedpå bokslutsdagen 1 30 dagar dagar över 90 dagar skrivningar Lånefordringar förfaller inom ett år (22) förfaller senare än efter ett år (18) Kundfordringar förfaller inom ett år (21) förfaller senare än efter ett år (18) 22,4 22,4 581,2 562,7 11,6 2,7 4,2 0,1 0,1 603,8 585,3 11,6 2,7 4,2 En åldersanalys av låne- och kundfordringarna presenteras endast för SOK-koncernens externa poster. Avstämningskalkyl för kreditförlustkonton Realiserade kreditförluster Återförda kreditförluster Under räkenskapsperioden bokförda nedskrivningar Utgående saldo ,0 1,1-0,3-0,3 0,7 0,9 Kreditförlusterna har föranletts av kundfordringar utan säkerheter som inte har gett ränta. Kvalitetsanalys av fordringsbevis Not 2010 Andel av 2009 Andel av Värde fordringar, % Värde fordringar, % Lån med seniorvillkor (23) 30,0 100,0 30,0 100,0 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

90 Fordringsbevis per kreditvärdighetsklass 1) Not AA (23) 2010 Andel av 2009 Andel av Värde fordringar, % Värde fordringar, % 30,0 100,0 30,0 100,0 1) Primärt har värdering från S&P använts. När värdering från S&P inte har varit tillgänglig har motsvarande värdering från Moody s eller Fitch använts. Koncernen hade inga fordringsbevis Riskkoncentrationer Geografisk fördelning av fordringar 2010 Lånefordringar Fordringar sålda till finansieringsbolag Kundfordringar Placeringar tillgängliga för försäljning Likvida medel Övriga poster Geografisk fördelning av fordringar 2009 Lånefordringar Fordringar sålda till finansieringsbolag Kundfordringar Likvida medel Övriga poster Finland Norden Övriga Övriga EU-länder länder 21,8 0,2 0,5 63,9 657,0 0,2 3,6 2,3 30,0 143,5 69,9 11,7 13,3 13,4 929,5 70,0 15,6 16,1 Finland Norden Övriga Övriga EU-länder länder 22,0 0,0 0,4 90,4 572,5 0,8 4,3 3,7 186,1 45,2 2,4 7,1 23,5 894,5 45,9 6,8 11,2 I tabellerna behandlas endast kreditkoncentrationer för SOK-koncernens externa poster. LIKVIDITETSRISK En minimering av likviditets- och återfinansieringsriskerna eftersträvas med hjälp av en balanserad maturitetsfördelning för lån och genom tillräckliga finansieringsreserver. Tillräcklig likviditet upprätthålls med kassamedel, kontolimiter, likvida penningmarknadsplaceringar och långfristiga bindande kreditlimiter. Enligt finansieringsstrategin strävar SOK-koncernen efter att upprätthålla likvida medel och outnyttjade långfristiga bindande kreditlimiter vid en nivå som motsvarar minst 10 procent av balansomslutningen med tillägg av det outnyttjade kreditlimitbeloppet. De likvida medlen uppgick vid årets slut till 268,3 miljoner euro (2009: 241,4 miljoner euro) och de outnyttjade långfristiga bindande kreditlimiterna till 305 miljoner (2009: 325 miljoner), dvs. sammanlagt till 24,1 procent (2009: 22,9 procent) av koncernens balansomslutning med tillägg av de outnyttjade kreditlimitbeloppen. I den operativa redovisningen har fastställts som mål för quick-ratio över 1 inklusive långfristiga outnyttjade kreditlimiter. Vid slutet av året var quick-ratio 1,1 beräknat på det ovan angivna sättet (2009: 1,2). SOK-koncernen har avtalat om kommitterade kreditlimiter på 305 miljoner euro (2009: 345 miljoner euro). Ingen säkerhet har lämnats för kreditlimiterna. År 2012 förfaller 15 miljoner euro, år 2013 förfaller 200 miljoner euro, år 2014 förfaller 50 miljoner euro och år 2015 återstående 40 miljoner euro. Kommitterade kreditlimiter utnyttjades för i genomsnitt 14,8 miljoner euro år SOK-koncernen tillämpar dessutom ett företagscertifikatprogram på 150 miljoner euro. Av detta belopp utnyttjades i genomsnitt 24,4 miljoner euro. 90 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

91 Maturitetsanalys av SOK-koncernens finansiella skulders och derivatavtals avtalsbaserade kassaflöden Not 2010 Kassaflöden på På anfordran Under 3 mån 1 2 år 2 5 år Över basis av 3 mån 12 mån 5 år avtal 1) Finansiella skulder, som inte är derivat Tilläggsandelskapital (26) Räntebärande långfristiga skulder (27) Pensionslån Skulder till leverantörer Räntepliktiga lån till andra Skuld till finansieringsbolag i anslutning till sålda fordringar Finansieringsleasingskulder Räntefria långfristiga skulder (28) Kassaräkningsservice Kortfristig tilläggsandelskapital Räntebärande kortfristiga skulder (27) Räntepliktiga lån från finansinstitutioner Pensionslån Räntepliktiga lån från andra Skuld till finansieringsbolag i anslutning till sålda fordringar Finansieringsleasingskulder Räntefria kortfristiga skulder (28) Finansiella posters resultatregleringar Skulder till leverantörer (28) Ansvar utanför balansräkningen (34) Garantiansvars nominella värde 12,8 15,2 0,2 1,0 14,0 14,3 14,9 6,1 8,8 0,3 0,3 0,2 0,1 2,8 2,9 0,0 2,3 0,6 0,0 29,8 29,8 17,1 12,7 89,3 114,1 12,8 44,1 57,1 19,8 19,8 19,8 42,0 42,1 41,9 0,2 5,7 6,3 3,2 3,1 84,4 84,5 84,3 0,2 33,3 33,3 8,3 25,0 7,8 13,1 3,3 9,8 1,1 1,1 0,7 0,4 851,7 851,7 668,7 183,0 70,3 70,3 70,3 Finansiella skulder, som inte är derivat totalt 1265,3 1299,3 90,0 810,3 221,8 38,7 67,3 71,2 Derivatskulder (22), (26) Valutaderivat Räntederivat Elderivat Oljeproduktderivat Övriga råvaruderivat Derivattillgångar (19), (22) Valutaderivat Räntederivat Elderivat 2,6 3,4 1,8 0,8 0,7 0,1 6,1 6,1 0,3 2,2 2,8 0,8 0,0 0,3 0,3 0,2 0,1 4,6 0,2 0,2 0,2 0,0 5,7 2,2 1,1-0,3 1,4 0,0 5,9 6,3 0,2 2,0 2,5 1,1 0,4 0,3 0,3 0,2 0,1 Nettoderivatskulder totalt 1,7 1,1 0,9 1,2-0,4-0,2-0,4 1267,1 1300,4 90,0 811,3 223,0 38,3 67,1 70,8 1) finansiella skulder, kostnad + /finansiella tillgångar, intäkt + Tabellen visar alla instrument som var giltiga samt de kapital och räntor som följer av avtalen om instrument. Poster i främmande valuta är konverterade till euro enligt bokslutsdagens spotkurser. Räntebetalningar för finansiella skulder med rörlig ränta är fastställda enligt bokslutsdagens terminräntenoteringar. Finansiella skulder vilkas återbetalning kan anfordras före förfallodagen är angivna enligt den period då återbetalningen tidigast är möjlig. För derivat visas i tabellen respektive avtals nettokassaflöden. För ränteswapkontrakt visas respektive avtals nettokassaflöden. Kommande kassaflöden med rörlig ränta är fastställda enligt bokslutsdagens noteringar. För valutaderivat visas respektive avtals nettokassaflöden. Som elderivatens kassaflöden anges bokslutsdagens gängse värde med den maturitet som motsvarar förfallodagen. Oljeproduktderivaten utreds dagligen och därför anges inga kommande kassaflöden för dem. Som spannmålsderivatens kassaflöden anges bokslutsdagens gängse värde med den maturitet som motsvarar förfallodagen. SOK-KONCERNEN Årsberättelse

92 Tilläggsandelskapital En tilläggsinsats är ett handelslags frivilliga placering i andelslaget. Tilläggsandelskapitalet består av det till andelslaget vid respektive tillfälle utbetalade belopp som utgörs av det sammanlagda beloppet av de tilläggsinsatser som motsvarar utfärdade tilläggsandelar. Ett handelslag har rätt att minska antalet tilläggsandelar genom att anmäla detta skriftligen till andelslagets styrelse. Minskningen av antalet tilläggsandelar och återbetalningen av motsvarande tilläggsinsatser utförs på det sätt och med de förutsättningar som anges i lagen om andelslag och i SOK:s regler. Tilläggsinsatsen återbetalas till handelslaget vid den tidpunkt andelslagets styrelse fastställer. Denna tidpunkt kan infalla tidigaste sex månader efter det räkenskapsårets utgång under vilken kravet på minskning av tilläggsandelarna och återbetalning av tilläggsinsatserna har framställts till andelslaget respektive senast fem år och sex månader räknat från ingången av det kalenderår som börjar efter att kravet framställts. Det egna kapital som finns tillgängligt för återbetalning och det belopp av tilläggsinsatsen som betalas tillbaka beräknas enligt det bokslut som upprättas för det räkenskapsår som föregår återbetalningstidpunkten utgående från bestämmelserna i lagen om andelslag. Not 2009 Kassaflöden på På anfordran Under 3 mån 1 2 år 2 5 år Över basis av 3 mån 12 mån 5 år avtal 1) Finansiella skulder, som inte är derivat Tilläggsandelskapital (26) Räntebärande långfristiga skulder (27) Räntepliktiga skulder till finansinstitutioner Pensionslån Skulder till leverantörer Räntepliktiga skulder till andra Skuld till finansieringsbolag i anslutning till sålda fordringar Finansieringsleasingskulder Räntefria långfristiga skulder (28) Kassaräkningsservice Kortfristig tilläggsandelskapital Räntebärande kortfristiga skulder (27) Räntepliktiga skulder till finansinstitutioner Räntepliktiga lån från andra Skuld till finansieringsbolag i anslutning till sålda fordringar Finansieringsleasingskulder Räntefria kortfristiga skulder (28) Finansiella posters resultatregleringar Skulder till leverantörer (28) Ansvar utanför balansräkningen (34) Garantiansvars nominella värde 12,8 15,2 0,2 1,1 14,0 20,2 20,3 20,0 0,3 20,0 21,6 0,1 0,3 6,3 14,9 0,3 0,3 0,2 0,1 13,1 13,5 0,1 0,0 0,2 12,4 0,6 0,2 42,7 42,7 24,9 17,8 97,1 127,4 13,4 46,3 67,7 19,6 19,6 19,6 2,0 2,1 2,0 0,0 24,3 24,7 8,6 16,1 105,2 105,4 0,4 104,7 0,2 49,0 49,0 12,3 36,8 7,9 13,5 3,4 10,1 3,4 3,4 2,7 0,6 729,7 729,7 728,1 1,6 91,8 91,8 91,8 Finansiella skulder, som inte är derivat totalt 1239,2 1280,3 112,0 880,0 67,9 57,6 80,8 81,9 Derivatskulder (22), (26) Valutaderivat Räntederivat Elderivat Oljeproduktderivat Övriga råvaruderivat Derivattillgångar (19), (22) Valutaderivat Räntederivat Elderivat 5,2 6,2 3,3 2,7 0,1 0,1 5,0 5,1 0,4 2,1 0,8 1,8 0,0 10,2 10,2 1,4 4,4 3,1 0,5 0,7 8,6 1,0 0,5 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 6,0 5,4 0,5 4,7 0,2 4,1 4,4 0,3 1,8 0,6 1,6 0,0 7,3 7,3 1,3 3,0 2,1 0,8 Nettoderivatskulder totalt 11,6 5,4 3,5 0,1 1,0 0,0 0,7 1250,8 1285,7 112,0 883,5 68,0 58,7 80,8 82,7 1) finansiella skulder, kostnad + /finansiella tillgångar, intäkt + 92 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

93 RÄNTERISK Ränterisk granskas i 12 månaders och tre års perioder. En procentenhets linjära förändring av marknadsräntenivån får inte medföra en ökning på över 0,5 procentenheter i räntenivån för de genomsnittliga räntepliktiga nettoskulderna. Räntekänslighetsanalys Tabellen visar räntekänsligheten för SOK-koncernens räntepliktiga nettoskulder värderade till gängse värde samt för derivatfordringar och -skulder. Som känslighet visas hur en procentenhets förändring i räntenivån inverkar på SOK-koncernens resultaträkning och eget kapital på bokslutsdagen. Övriga variabler antas vara oförändrade. Inverkan på resultaträkningen och det egna kapitalet anges utan skatteeffekt. Inverkan på resultaträkning Inverkan på eget kapital 2010 Riskutsatt Duration 1 proc.enh. 1 proc.enh. 1 proc.enh. 1 proc.enh. Not position ökning minskning ökning minskning Kortfristiga placeringar (23) EUR Derivattillgångar och -skulder (21), (28) EUR USD EEK LVL LTL RUB 30,0 0,1 0,0 0,0 290,8 1,1 1,4-1,5 102,9 0,5-0,5 0,4 33,4 0,1 0,0 0,0 12,1 0,1 0,0 0,0 7,9 0,1 0,0 0,0 78,1 1,2 0,8-0,8 555,1 1,7-1,8 0,0 0, Not Inverkan på resultaträkning Inverkan på eget kapital Riskutsatt Duration 1 proc.enh. 1 proc.enh. 1 proc.enh. 1 proc.enh. position ökning minskning ökning minskning Derivattillgångar och -skulder (21), (28) EUR USD EEK LVL LTL RUB Övriga valutor 215,5 0,3-0,1 0,1 78,8 0,4 0,3-0,3 27,3 0,1 0,0 0,0 20,2 0,2 0,0 0,0 10,9 0,1 0,0 0,0 66,3 0,7 0,3-0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 419,0 0,6-0,6 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

94 VALUTARISK SOK-koncernens omsättning genereras fortfarande i huvudsak i Finland. Den enhet som genomför affären ansvarar för de kommersiella valutariskerna. Storleken på valutarisken i balansräkningen för de baltiska och ryska dotterbolagen granskas utifrån en analys av källanvändning. Valutarisken reduceras genom att man finansierar bolagens verksamhet i den valuta som används vid verksamheten samt med hjälp av derivat. SOK har i regel skyddat de utländska dotterbolagens egna kapital med valutaderivat på vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Beräkningen innefattar det egna kapitalet i SOK:s utlänska dotterbolag, som efter omräkning i euro påverkar det egna kapitalet. Valutakänslighetsanalys I känslighetsanalysen för valuta visas vilken inverkan en förstärkning eller försvagning på 10 % i respektive valuta gentemot andra valutor skulle ha på koncernens resultat eller eget kapital. Övriga variabler antas vara oförändrade. Inverkan på resultaträkningen och det egna kapitalet anges utan skatteeffekt. Inverkan på resultaträkning Euron Euron 2010 USD EEK LVL LVL RUB Övriga valutor Riskutsatt position 172,1 33,5 21,9 11,6 130,2 2,3 371,5 förstärks med 10 % 0,4 3,3 0,7 0,4 2,1-0,1 6,8 försvagas med 10 % -0,4-3,3-0,7-0,4-2,1 0,1-6, EEK LVL LVL RUB Inverkan på eget kapital Euron Euron Riskutsatt förstärks med försvagas med position 10 % 10 % 19,0-1,9 1,9 7,0-0,7 0,7 1,7-0,2 0,2 20,3-2,0 2,0 48,0-4,8 4,8 När koncernens totala USD-risker bedöms skall de lager beaktas som är bundna till oljepriset och som inte ingår i analysen av valutariskerna. Inverkan av den starkare euron på lagervärdet kompenserar största delen av värdeförändringen av koncernens valutaderivat i USD. När koncernens totala RUB-, EEK-, LTL- och LVL-valutarisker bedöms skall man ta hänsyn till de i dessa valutor verksamma dotterbolagens långfristiga leasingavtal som är i euro eller som innehåller en valutaklausul och vilkas valutarisker dotterbolagen har skyddat sig mot med derivat. Leasingavtalen ingår inte i valutakänslighetsanalysen. Inverkan på resultaträkning 2009 USD EEK LVL LVL RUB Övriga valutor Euron Euron Riskutsatt förstärks med försvagas med position 10 % 10 % 122,9 6,9-6,9 42,2 2,8-2,8 31,1 1,4-1,4 13,5 0,8-0,8 144,6-1,2 1,2 1,3 0,1-0,1 355,6 10,9-10, EEK LVL LVL RUB Inverkan på eget kapital Euron Euron Riskutsatt förstärks med försvagas med position 10 % 10 % 23,4-2,3 2,3 5,7-0,6 0,6 1,5-0,1 0,1 25,5-2,5 2,5 56,1-5,6 5,6 94 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

95 PRISRISKER Hantering av prisrisken vid elmarknadshandel Syftet med elmarknadshandeln är att anskaffa den elenergi S-gruppen behöver kostnadseffektivt från den förmånligaste anskaffningskällan och att jämna ut de kostnadseffekter som uppkommer på grund av prisförändringarna på elmarknaden. Hanteringen av prisrisken inom S-gruppens elanskaffning och leveransen av elenergi till S-gruppens företag överfördes till S-Voima Oy. Samtidigt slutade SOK-koncernen tillämpa säkringsredovisning på elderivat. Dess inverkan på resultatet och det egna kapitalet presenteras i not 11. Vid bokslutstidpunkten hade SOK-koncernen ingen öppen position i anknytning till elderivat. Prisrisk för placeringar tillgängliga för försäljning I placeringar tillgängliga för försäljning ingår icke börsnoterade aktier. Koncernen hade inga börsnoterade aktier Hantering av prisrisker vid bränslehandel North European Oil Trade Oy (NEOT), ett dotterbolag till SOK, handhar upphandlingen av S-gruppens bränslen. Vid upphandlingen av bränslen uppkommer i och med lagerhållningen av bränslen en prisrisk vars hantering fastställs i bolagets riskhanteringspolicy. För hanteringen av risker används säkringsinstrument såsom futurer och optioner som upprättas på oljebörserna i London och New York samt swapar som upprättas på OTC-marknaden. Känslighetsanalys av oljeproduktderivat Som prisrisk för oljeproduktderivat anges den inverkan som en 10 procents ändring i marknadspriset på olja skulle ha på koncernens resultat. Inverkan på resultaträkningen anges utan skatteeffekt. Oljeproduktderivat 2010 Inverkan på resultaträkning 2009 Inverkan på resultaträkning Riskutsatt Riskutsatt position 10 % ökning 10 % minskning position 10 % ökning 10 % minskning 130,1-6,0 6,0 104,2-7,1 7,1 Lager bundna till oljepriset ingår inte i analysen och på grund av detta ger analysen inte en representativ bild av koncernens totala risker. Förändringen av lagervärdet kompenserar största delen av värdeförändringen av derivaten. Hantering av råvaruprisrisker vid lantbrukshandeln SOK:s dotterbolag Hankkija-Lantbruk Ab använder vete-, havre-, oljeväxt- och sojakrossderivat som säkring mot prisrisker vid handel med dessa råvaror och vid produktionsverksamhet. Inom lantbrukshandeln säkras dessutom den eldningsolja som används i produktionsverksamheten mot prisrisker med futurer. Den här positionen var inte öppen Känslighetsanalys av lantbrukshandelns råvaruderivat Som prisrisk för råvaruderivat anges den inverkan som en ändring på 10 procent i marknadspriset för dessa råvaror har på koncernens resultat. Inverkan på resultaträkningen anges utan skatteeffekt Inverkan på resultaträkning 2009 Inverkan på resultaträkning Riskutsatt Riskutsatt position 10 % ökning 10 % minskning position 10 % ökning 10 % minskning Spannmåls- och foderkomponentderivat 4,8-0,1 0,1 0,8-0,1 0,1 Analysen av spannmåls- och foderkomponentderivat ger inte rätt bild av koncernens risker för dessa produkter. De spannmål och foderkomponenter som hålls på lager och de fysiska inköpsavtal som binder dessa ingår inte i analysen. Prisrisken för dessa verkar i motsatt riktning i de fysiska försäljningsavtalen och derivaten. SOK-KONCERNEN Årsberättelse

96 33. Transaktioner med närstående I SOK-koncernens närmaste krets ingår moderandelslaget, dotterföretagen, intresseföretagen, koncernchefen och hans ställföreträdare, SOK:s koncernledningsgrupp, SOK:s styrelse och förvaltningsråd samt deras närmaste familjemedlemmar. Ledningens löner och arvoden Koncernchefen och SOK:s koncernledningsgrupp SOK:s styrelse och förvaltningsrådet ,9 2,0 0,3 0,3 2,2 2,3 Ledningens pensionsåtaganden: SOK:s koncernchef, de medlemmar av styrelsen som är i ett anställningsförhållande och koncernledningsgruppen är berättigade till pension vid fyllda år. Närståendelån till moderandelslaget/dotterföretag samt intressebolag har beviljats för finansiering av normal affärsverksamhet. Inga lån hade beviljats eller till den ledning som ingår i SOK-koncernens närmaste krets. Inga villkorade poster eller andra förbindelser för nyckelpersoners räkning fanns. Personer i ledningen inklusive den närmaste kretsen har inga väsentliga affärsförbindelser med SOK-koncernen. Affärsverksamheter och öppna saldon tillsammans med intressebolag: Försäljing Inköp Finansiella intäkter och kostnader Kundfordringar och övriga fordringar Lånefordringar Skulder Leverantörsskulder och övriga skulder ,1 37,2 245,3 221,1 0,3 0,2 24,8 3,6 90,7 143,5 3,0 4,0 15,1 14,2 34. Ansvarsförbindelser Ställda panter och ansvarsförbindelser Skulder, för vilka panter har ställts som säkerhet Skulder till kreditinstitut Bokföringsvärde för pantsatta aktier Bokföringsvärde för pantsatta tillgångar Övriga skulder Bokföringsvärde på pantsatta aktier Panter ställda som säkerhet totalt Övriga ställda säkerheter Panter Inteckningar Borgen Säkerheter ställda för andras skulder Borgenansvar för intressebolags skulder Borgensansvar för handelslags skulder Borgensansvar för andras skulder Övriga säkerheter för andras skulder Borgensansvar för handelslags ansvarsförbindelser Övriga ansvarsförbindelser Rembursförbindelser ,3 23,4 14,2 41,8 23,5 2,0 2,0 2,2 2,2 44,0 39,9 0,1 1,9 0,4 1,0 12,0 30,8 12,4 33,7 47,5 50,0 10,3 10,7 0,2 0,2 58,0 60,9 0,2 0,1 0,2 0,1 2,7 0,0 2,7 96 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

97 Ställda borgen består i huvudsak av borgen för ett lån på 47,5 miljoner som ställts för intresseföretaget Kauppakeskus Mylly Oy:s räkning och av motförbindelser till bankgarantier på sammanlagt 9,6 miljoner som ställts för koncernbolag till förmån för Tullstyrelsen. Dessutom har SOK lämnat stödbrev för de garantier SOK-Borgen AB har beviljat. Stödbrevens belopp uppgår till 76,5 miljoner euro (84,9 mn euro ). Dessutom har SOK tillsammans med St1 Oy lämnat ett stödbrev för North European Oil Trade Oy:s räkning för en finansiell limit på 44,9 miljoner euro (60 miljoner USD). Övriga ekonomiska ansvarsförbindelser: Koncernen är skyldig att granska de mervärdesskatteavdrag som har gjorts för fastighetsinvesteringar om den skattepliktiga användningen av en fastighet minskar under granskningsperioden. Ansvarsförbindelsens högsta belopp är 5,9 miljoner euro (4,4 miljoner euro ). Övriga motförbindelser: Förbindelser enligt delägaravtalet att svara för S-Voima Oy:s förbindelser och finansiera dess verksamhet Delägarna svarar enligt den så kallade Mankala-principen för S-Voima Oy:s förbindelser. Enligt denna princip fastställs ansvaret för företagets rörliga kostnader enligt den energi en delägare förbrukar. Ansvaret för företagets fasta kostnader inklusive bl.a. amorteringar och räntor på lån samt avskrivningar fördelas i relation till de aktieserier delägaren äger. Företagets aktier i A-serien är anslutna till inköp av marknadsel, aktierna i B-serien till inköp av vindkraftsproducerad elenergi och aktierna i C-serien till inköp av kärnkraftsproducerad elenergi. Delägarna i S-Voima Oy har dessutom förbundit sig i delägaravtalet till en ömsesidig skyldighet att finansiera företagets placeringar med eget kapital-villkor i produktionsbolag och då fördelas ansvaret i princip per aktieserie i relation till aktieinnehavet. Det ansvar för den återstående andelen av finansieringen med eget kapital-villkor som SOK har fattat beslut om vid bokslutstidpunkten är uppskattningsvis totalt 5,2 miljoner euro. Enligt bedömning behövs ingen finansiering med främmande kapital-villkor från företagets delägare. SOK-KONCERNEN Årsberättelse

98 35. Dotter- och intressebolag Av SOK-koncernen och SOK ägda bolag Koncernbolag Kommersiella SOK Autokauppa Oy A/S Prisma Latvija AS Sokotel Hankkija-Lantbruk Ab Hiven Oy Inex Partners Oy Jollas-Opisto Oy Meira Nova Oy Movere Oy North European Oil Trade Oy OOO Karelia OOO Real Estate Management OOO Real Estate 1 OOO Real Estate 2 OOO Otel Plus OOO Prisma OOO Sokotel Prisma Peremarket AS Rekla Oy SIA Baltic Feed SOK-Holding Oy SOK-Invest Oy Sokotel Oy SOK Real Estate Int Oy SOK Retail Int Oy SOK-Takaus Oy Suomen Spar Oy UAB Baltijos Pasarai UAB Prisma LT S-Verkkopalvelut Oy Fastighetsbolag 21 st. Fastighetsbolag i omsättningstillgångarna 3 st. Konsernbolag totalt 54 st. SOK-koncernens SOK-koncernens SOK:s ägar- röst- ägar- Land andel % andel % andel % Finland Lettland Estland Finland Finland Finland Finland Finland Finland 66,7 66,7 Finland Ryssland Ryssland Ryssland Ryssland Ryssland Ryssland Ryssland Estland Finland Lettland Finland Finland Finland Finland ,0 Finland ,0 Finland 99,9 99,9 99,9 Finland Litauen Litauen Finland Ägarintressebolag Intressebolag Asunto Oy Kauniaisten Kirkkomäki Coop Trading A/S Finnfrost Oy Kauppakeskus Mylly Oy Keskuskorttelin Huolto Oy Oy Realinvest Ab -Koncernen S-Banken Ab S-Asiakaspalvelu Oy Farmit Website Oy Finland 38,6 38,6 38,6 Danmark Finland Finland Finland 31,5 31,5 31,5 Finland 21,9 21,9 21,9 Finland Finland Finland Intressebolag totalt 9 st. 98 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

99 Nyckeltal för SOK-koncernen Fortlöpande verksamheter för SOK-koncernen Omsättning, mn Rörelsevinst, mn i % av omsättningen Resultat före skatter, mn i % av omsättningen IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS , , , , ,7 48,8 62,8 48,0 68,5 31,7 0,5 0,7 0,5 0,9 0,5 41,2 37,1 46,3 57,7 28,3 0,4 0,4 0,5 0,8 0,4 SOK-koncernen *) Avkastning på eget kapital, % Avkastning på sysselsatt kapital, % Soliditet, % Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar, mn i % av omsättningen Gearing, % Genomsnittliga personalstyrka under räkenskapsperioden Omvandlad till antal heltidsanställda Räntefria skulder, mn 4,4 3,0-1,2 8,0 4,6 3,6 2,1 1,0 4,8 4,0 28,9 28,0 13,4 16,7 20,3 98,8 103,5 139,3 115,9 204,2 1,1 1,2 1,6 1,5 3,1 9,3 31,3 40,0 45,6 48, , , , ,0 909,0 Nyckeltal av Handelsverksamheten Avkastning på eget kapital, % Avkastning på sysselsatt kapital, % Soliditet, % Gearing, % 4,4 2,0-0,3 9,8 5,0 3,6 3,6 2,9 7,4 4,1 28,9 27,7 27,3 25,6 20,4 9,3 31,3 35,4 47,6 51,8 Avvecklade verksamheter Nyckeltal av S-Banken **) Kapitaltäckningsgrad, % Avkastning på eget kapital, % Avkastning på total kapital, % 0,0 21,3 12,7 9,2 0,0 2,1-11,2-7,2 0,0 0,1-0,4-0,5 *) Nyckeltalen för Maan Auto Ab år 2010 avser perioden **) Nyckeltalen för S-Banken Ab år 2009 avser perioden SOK-KONCERNEN Årsberättelse

100 FORMLER FÖR UTRÄKNING AV NYCKELTALEN Avkastning på eget kapital, % = Resultat efter finansiella poster - skatter x 100 % Eget kapital, årsmedeltal Avkastning på sysselsatt kapital, % = Resultat efter finansiella poster + räntekostnader och övriga finansiella kostnader x 100 % Balansomslutning - räntefria skulder - reserveringar, årsmedeltal Soliditet, % = Eget kapital totalt x 100 % Balansomslutning - erhållna förskott Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar = Anskaffningsutgift för dotterbolagsaktier och övriga anläggningstillgångar Gearing, % = Räntebärande skulder - likvida medel x 100 % Eget kapital totalt Genomsnittliga personalstyrka under räkenskapsperioden Det genomsnittliga personalantalet och antalet omräknat till heltidsanställda beräknades som ett medelvärde av personalantalet vid kvartalens slut (år 2006 vid månadssluten). 100 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

101 Moderandelslagets bokslut, FAS SOK:s resultaträkning, FAS Not Omsättning Övriga rörelseintäkter (1) Material och tjänster Material, förnödenheter och varor (2) External tjänster Personalkostnader (3) Löner och arvoden Lönebikostnader Avskrivningar och nedskrivningar (4) Övriga rörelsekostnader Hyreskostnader för lokaler Övriga kostnader (5) Rörelseöverskott (-förlust) Finansiella intäkter och kostnader (+/-) (8) Överskott före extraordinära poster Extraordinärä poster (+/-) (9) Överskott före bokslutsdispositioner och skatter Bokslutsdispositioner (10) Inskomstskatter (+/-) (11) Räkenskapsperiodens överskott 6 591, ,4 15,5 17, , ,5 65, ,8 61, ,3 56,5 55,5 14,0 70,5 12,5 67,9 4,6 3,8 32,1 37,6 77,5 109,6 66,4 104,1 9,5 23,1 12,5 7,2 22,0 30,3-9,1-1,6 12,9 28,7-0,5-0,8-4,7-4,2 7,7 23,7 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

102 SOK:s balansräkning, FAS AKTIVA Not BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar (12) Materiella tillgångar (12) Andelar i koncernbolag (13) Övriga placeringar (13) RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar (14) Långfristiga fordringar (15) Kortfristiga fordringar (16) Finansiella värdepapper (17) Kassa och bank 27,7 18,4 6,9 8,0 287,9 314,1 458,7 781,1 438,3 778,8 0,1 0,2 0,0 0,9 593,9 630,3 30,0 0,0 196,3 820,3 217,7 849, , ,8 PASSIVA EGET KAPITAL (18) Andelskapital Tilläggsandelskapital Gängse värde fond Reservfond Förvaltningsrådets dispositionsfond Överskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER (19) AVSÄTTNINGAR (20) FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital (21) Kortfristigt främmande kapital (22) ,6 133,4 12,8 14,8 0,0-5,4 18,5 18,5 0,1 0,0 428,0 404,7 7,7 606,6 23,7 589,8 2,4 2,0 2,1 2,6 36,3 76,7 954,0 990,3 956, , , ,8 102 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

103 SOK:s kassaflödesanalys, FAS Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseöverskott Ej kassaflödespåverkande poster (1) Förändringar i rörelsekapital (2) Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatter Förändring av kortfristiga fordringar, ökning (+) / minskning (-) Förändring i kortfristiga placeringar Erlagda räntor och övriga finansiella kostnader Ränteintäkter och övriga finansiella intäkter Erhållna utdelningar av den löpande verksamheten Betalda direkta skatter Kassaflöde från den löpande verksamheten KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av anläggningstillgångar Avyttringar av anläggningstillgångar Vinst på försäljning av bestående aktiva Vinst på försäljning av aktier Förändring av övriga långfristiga placeringar Erhållna utdelningar av investeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån, ökning (+) / minskning (-) Ökning av andelskapital och tilläggsandelskapital Erlagda räntor på andels- och tilläggsandelskapitalet Övrig minskning av eget kapital Erhållna koncernbidrag Betalda koncernbidrag Likvida medel erhållna vid fusion Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel, ökning (+) / minskning (-) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Ej kassaflödespåverkande poster (1) Vinst (-) och förlust (+) på försäljning av bestående aktiva Avskrivningar och nedskrivningar Övriga intäkter och utgifter som inte medför betalning Förändringar i rörelsekapital (2) Förändring i rörelsefordringar Förändring i omsättningstillgångar Förändring i kortfristiga räntefria skulder 9,5 23,1-11,7-18,3 65,0-36,1 62,8-31,3 9,0-11,4-19,8 21,7 29,7 1,8 4,1-6,5 0,7 68,4-7,6-15,6-13,6-13,8-13,3 6,6 5,5 58,0 11,5-23,3 18,7 0,1 0,1 12,0 8,8 162,0 55,9-182,5-49,9-25,9 4,2 7,0-0,4-10,7 0,0 0,0 21,6 11,6-26,9-20,0 0,0-72,0 17,9 8,5 19,1 217,7 198,7 226,2 217,7-15,0-16,8 4,6 1,6-1,2-3,1-11,7-18,3 18,4-44,8 0,0 0,1 46,5 8,6 65,0-36,1 Förändringarna i likvida medel siljer sig från förändringen i likvida medel kalkylerad på basis av förändringarna i balansräkningen så, att man från förändringen i likvida medel i kassaflödesanalysen har eliminerat de värderingsvinster och -förluster som beror på att finansieringsvärdepapperen har värderats till sitt verkliga värde. SOK-KONCERNEN Årsberättelse

104 Noter till SOK:s bokslut Principer för upprättandet av bokslutet Bokslutet för Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK) är upprättat enligt finsk bokföringslag (FAS). Poster i utländsk valuta och derivatkontrakt Affärstransaktioner i utländsk valuta bokförs enligt transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta vid räkenskapsperiodens utgång räknas om till euro enligt den kurs ECB noterar på bokslutsdagen, och kursdifferenserna bokförs med resultatpåverkan. De kursdifferenser som uppkommer vid värderingen av kundfordringar bokförs i omsättningen och de kursdifferenser som uppkommer vid värderingen av leverantörsskulder bokförs som kostnader. Kursvinster och -förluster som ingår i balansräkningens övriga finansieringsposter bokförs under finansiella intäkter, och övriga skulder under finansiella kostnader. Derivatkontrakt ingås i huvudsak i säkringssyfte, men säkringsredovisning har inte tillämpats på dessa, med undantag för el-derivat. I bokföringen värderas alla andra derivat än el-derivat till gängse värde och värdeförändringarna är bokförda med resultatpåverkan. Av de derivatkontrakt som ingåtts i syfte att säkra försäljning och kundfordringar redovisas realiserade och orealiserade vinster och förluster som försäljningsintäkter. Realiserade och orealiserade vinster och förluster från de derivat som har ingåtts i syfte att säkra övriga fordringar upptas under finansiella intäkter. Realiserade och orealiserade vinster och förluster från de derivat som har ingåtts i syfte att säkra inköp, leverantörsskulder och lagervärde upptas under inköp. Vinster och förluster från de derivat som är avsedda att säkra övriga skulder bokförs under finansiella kostnader. På el-derivat har säkringsredovisning tillämpats, varvid de intäkter och kostnader som el-derivaten ger upphov till har allokerats mot de resultatposter med motsatt tecken som den säkrade posten ger upphov till. Säkringsredovisningen upphörde då majoriteten av elderivaten överfördes till S-Voima Oy. De elderivat som i detta sammanhang kvarstod hos SOK har överförts till S-Voima Oy genom avtal med motsatt förtecken. El-derivaten värderas till gängse värde, men derivatens nettoresultatpåverkan är noll. Koncernbankkontosystem SOK:s dotterbolags medel på konton som anslutits till de finländska bankernas koncernkontosystem upptas inom SOK i gruppen kassa och banktillgodohavanden och som övriga kortfristiga skulder för samma koncerns företag. SOK:s dotterbolags medel på konton som anslutits till de utländska bankernas koncernkontosystem upptas inte som SOK:s tillgångar eller skulder. Omsättning och intäktsföringsprinciper för försäljning Försäljning intäktsförs när en prestation överlämnas. Vid beräkning av omsättningen avdras bland annat beviljade rabatter, mervärdesskatt och kursdifferenser från försäljningsintäkterna. Övriga rörelseintäkter Bland övriga rörelseintäkter upptas försäljningsintäkter av bestående aktivas, intäkter från avyttring av affärsverksamheter samt andra intäkter än de i allmänhet regelbundna intäkterna av affärsverksamheten som uppkommer i anslutning till den egentliga försäljningen av prestationer. Pensionsarrangemang Det lagstadgade, och det frivilliga, pensionsskyddet för personalen inom SOK-koncernen sköts av utomstående pensionsförsäkringsbolag. Leasingavgifter I resultaträkningen upptas leasingavgifter för verksamhetslokaler under hyreskostnader för lokaler, och övriga leasingavgifter under övriga rörelsekostnader. Framtida utgifter och förluster Framtida utgifter och förluster för vilka ett åtagande finns eller vilka anses vara sannolika är bokförda enligt sin karaktär som kostnader i lämplig kostnadspost. I balansräkningen är dessa kostnadsreservationer upptagna som obligatoriska reserveringar eller resultatregleringar, om det exakta beloppet för dem och tidpunkten för realiseringen är kända. Extraordinära poster Som extraordinära poster upptas sådana intäkter och kostnader som avser väsentliga transaktioner av engångskaraktär och som avviker från den normala verksamheten, till exempel koncernbidrag och betydande poster i anslutning till företagsaffärer. Inkomstskatt Inkomstskatten innehåller de skatter som beräknats utifrån räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst samt korrigeringar av tidigare räkenskapsperioders skatter. I resultat- och balansräkningarna för SOK och dess dotterbolag upptas inte latenta skatteskulder eller -fordringar, utan väsentliga latenta skatteskulder eller -fordringar upptas i respektive bolags noter till bokslutet i anslutning till specifikationen av skatterna. Bestående aktiva och avskrivningar Bestående aktiva har värderats i balansräkningen till anskaffningsutgiften enligt de rörliga kostnader som anskaffningen gav upphov till med avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna är beräknade enligt en på förhand upprättad avskrivningsplan i form av linjära avskrivningar för anläggningstillgångarnas ursprungliga anskaffningsutgift. Avskrivningarna är beräknade med början från den månad som följde på ibruktagandet av objektet. Avskrivningstiderna bygger på uppskattad ekonomisk livslängd. I balansvärdena för bestående aktiva ingår inga uppskrivningar. Planenliga avskrivningstider är: År Byggnader Lätta strukturer och byggnaders anordningar 5 15 Maskiner och inventarier 3 10 Motorfordon och servrar 3 5 Övriga materiella och immateriella tillgångar inom de gränser skattelagen tillåter De planenliga avskrivningarna och ändringen i avskrivningsdifferensen tillsammans, motsvarar, NSL-avskrivningarna. Ändringarna i avskrivningsdifferensen upptas i resultaträkningen under bokslutsdispositioner. Den ackumulerade avskrivningsdifferensen upptas i balansräkningen under posten ackumulerade bokslutsdispositioner De värdepapper som är föremål för offentlig handel och som är redovisade som placeringar i bestående aktiva har värderats till 104 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

105 gängse värde med den alternativa metod som är tillåten enligt 5 kap. 2a i bokföringslagen. Rörliga aktiva Finansinstrumenten har värderats till gängse värde med den alternativa metod som är tillåten enligt 5 kap. 2a i bokföringslagen. Finansinstrumenten är klassificerade i finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning, placeringar som behålls till förfallodagen, lån och fordringar samt övriga finansiella skulder. Förändringar i gängse värdet för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel upptas i resultaträkningen. Förändringar i gängse värdet för finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning upptas i eget kapital i gängse värde fonden. En eventuell nedskrivning bokförs dock omedelbart med resultatpåverkan och samtidigt justeras fonden för gängse värde. Finansiella tillgångar som behålls till förfallodagen, lån och fordringar samt övriga finansiella skulder värderas till periodiserad anskaffningsutgift enligt den effektiva räntemetoden. En eventuell nedskrivning bokförs med resultatpåverkan och räntan ackumuleras fortsättningsvis för det minskade saldot med avtalets ursprungliga effektiva ränta. Omsättningstillgångarna har, enligt principen om lägsta värde, redovisats i balansräkningen antingen enligt de rörliga kostnader som anskaffningen medförde eller enligt den sannolika återanskaffningskostnaden eller avyttringspriset. Omsättningstillgångarnas värde har fastställts enligt FIFO-metoden eller vägt medelpris. 1. Övriga rörelseintäkter Vinst på avyttring av anläggningstillgångar Andra övriga intäkter av rörelsen 2. Material, förnödenheter och varor Anskaffningar under räkenskapsperioden Ändring i lager (+/-) 3. Personalkostnader Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Personalens antal i medeltal Personalens antal i medeltal beräknas som ett medelvärde av personalantalet vid kvartalens slut. Löner och arvoden: Koncernchefen och styrelseledamöter Ledamöter i förvaltningsrådet ,0 16,9 0,4 0,9 15,5 17, , ,4 0,0 0, , ,5 56,5 55,5 11,2 10,2 2,8 2,3 70,5 67, ,7 0,9 0,2 0,2 Pensionsåtaganden för ledningen: Ledningens pensionsåtaganden: SOK:s koncernchef, de medlemmar av styrelsen som är i ett anställning förhållande och koncernledningsgruppen är berättigad till pension vid fyllda år. 4. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 4,6 3,8 4,6 3,8 Förändringarna i avskrivningar och avskrivningsdifferenser specificerade per balansräkningspost ingår i noterna till balansräkningen under specifikationerna av bestående aktiva och ackumulerade bokslutsdispositioner. 5. Övriga rörelsekostnader Frivilliga personalbikostnader Kostnader för fastighet, inventarier och förnödenheter Marknandsförings-, administrations- och övriga rörelsekostnader 3,0 2,8 59,8 49,7 14,8 14,0 77,5 66,4 Hyror för lokaliteter tas upp som en separat post i resultaträkningen. 6. Revisorns arvoden Revisionsarvode Utlåtanden och intyg Skatterådgivning Övriga tjänster 0,6 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,6 7. Ökning (-) eller minskning (+) av obligatoriska reserveringar Minskning för underutnyttjade lokaler 0,5 0,5 3,5 3,5 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

106 Finansiella intäkter och kostnader Dividendintäkter från koncernbolag Dividendintäkter från andra Dividendintäkter från placeringar i bestående aktiva totalt 1,8 4,1 0,1 0,1 1,9 4,2 Ackumulerade avskrivningar 1.1 Ackumulerad avskrivning på nedskrivningar och överföringar Räkenskapsperiodens avskrivning Ackumulerade avskrivningar ,5 11,6-0,2-0,7 2,9 2,6 16,1 13,5 Ränteintäkter på placeringar i bestående aktiva Av koncernbolag Av övriga Övriga ränte- och finansieringsintäkter Av koncernbolag Av övriga Ränteintäkter och övriga finansiella intäkter totalt Nedskrivningar på placeringar i bestående aktiva Ränteutgifter och övriga finansiella kostnader Till koncernbolag Till övriga Ränteutgifter och övriga finansiella kostnader totalt 11,5 19,3 0,3 0,1 13,4 3,1-12,5-9,5 12,6 13,0 0,0-2,2 1,6 3,4 0,5 8,8 2,1 12,2 Bokfört värde Övriga aktiverade utgifter Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Minskningar Överföringar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivningar 1.1 Ackumulerad avskrivning på nedskrivningar och överföringar Räkenskapsperiodens avskrivning Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde ,4 7,4 7,1 3,6 0,2 0,2 0,0 6,0 3,3 13,3 7,1 2,3 2,0 0,0 0,6 0,3 2,9 2,3 10,3 4,8 Finansiella intäkter och kostnader totalt 9. Extraordinära poster Extraordinära intäkter Erhållna koncernbidrag Fusionsvinst Extraordinära kostnader Givna koncernbidrag Extraordinära poster totalt 10. Bokslutsdispositioner Avskrivningsdifferenser, ökning (-) / minskning (+) 11. Inskomstskatter Inkomstskatt på den löpande verksamheten under räkenskapsperioden (+/-) Inkomstskatt under tidigare räkenskapsperioder (+/-) Inkomstskatt på extraordinära poster under räkenskapsperioden (+/-) NOTER TILL AKTIVA POSTER I BALANSRÄKNINGEN 12. Immateriella och materiella tillgångar Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Minskningar Överföringar Anskaffningsutgift ,5 7,2 12,1 21,6 3,7 12,1 25,3 21,2 26,9 21,2 26,9-9,1-1,6-0,5-0,8 4,7 5,5 2,4 0,0-2,4-1,4 4,7 4,2 20,9 15,2 1,6 1,7-0,3-0,7 1,3 4,7 23,5 20,9 Förskottsbetalningar av immateriella tillgångar Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Minskningar Överföringar Bokfört värde Immateriella tillgångar totalt Materiella anläggningstillgångar Mark- och vattenområden Anskaffningsutgift 1.1 Minskningar Anskaffningsutgift Ackumulerade nedskrivningar 1.1 Ackumulerad avskrivning på nedskrivningar och överföringar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift 1.1 Minskningar Överföringar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivningar 1.1 Ackumulerad avskrivning på nedskrivningar och överföringar Räkenskapsperiodens avskrivning Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde ,1 5,8 12,2 8,7-1,1-0,4-7,2-8,0 10,0 6,1 27,7 18,4 4,3 4,3-1,3 0,0 3,0 4,3 0,9 0,9-0,5 0,4 0,9 2,6 3,4 9,7 9,7-2,7 0,0 0,0 7,0 9,7 8,2 8,0-2,6 0,0 0,2 0,2 5,8 8,2 1,2 1,5 106 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

107 Maskiner och inventarier Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Minskningar Överföringar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivningar 1.1 Ackumulerad avskrivning på nedskrivningar och överföringar Räkenskapsperiodens avskrivning Ackumulerade avskrivningar ,4 7,7 0,9 0,8-0,3-0,1 0,2 9,2 8,4 6,1 5,6-0,3-0,1 0,8 0,7 6,7 6,1 Fordringar hos bolag inom samma koncern Belopp 1.1 Ökningar Minskningar Belopp Andelar i ägarintressebolag Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Minskningar Överföringar Anskaffningsutgift ,1 356,4 134,0 162,7-110,5-195,0 347,7 324,1 97,5 17,0 0,5 1,0-2,8 0,0 79,5 95,2 97,5 Bokfört värde Övriga materiella tillgångar Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivningar 1.1 Ackumulerade avskrivningar ,5 2,3 0,5 0,5 0,0 0,0 0,6 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Ackumulerade nedskrivningar 1.1 Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Fordringar hos ägarintressebolag Belopp 1.1 Ökningar Belopp ,6 8,6 8,6 8,6 86,5 88,9 20,0 20,0 20,0 20,0 Bokfört värde ,5 0,5 Fordringar hos ägarintressebolag, totalt 20,0 20,0 Pågående anskaffningar och förskottsbetalningar Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Minskningar Överföringar Bokfört värde ,4 0,1 0,7 2,1-0,8-1,9-0,2 0,0 0,4 Övriga aktier och andelar Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Minskningar Ändring i gängse värde Anskaffningsutgift ,1 3,7 0,3 0,4-1,1-1,0 2,2 3,1 Materiella tillgångar totalt 13. Placeringar Aktier i ägarintressebolag Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Minskningar Överföringar Anskaffningsutgift Ackumulerade nedskrivningar 1.1 Nedskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde ,9 8,0 327,5 416,4 13,1 11,9-39,3-21,3-79,5 301,3 327,5 13,4 15,6-2,2 13,4 13,4 287,9 314,1 Ackumulerade nedskrivningar 1.1 Ackumulerade nedskrivningar av minskningar och överföringar Nedskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Fordringar i form av konsoliderade lån hos andra bolag Belopp 1.1 Minskningar Belopp Ackumulerade nedskrivningar 1.1 Ackumulerade nedskrivningar ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,2 3,1 0,8 0,8-0,1 0,0 0,7 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Aktier i ägarintressebolag totalt 287,9 314,1 Bokfört värde ,7 0,8 Fordringar i form av konsoliderade lån hos koncernbolag Belopp 1.1 Minskningar Belopp ,5 3,1-1,6 1,5 1,5 Placeringar totalt 14. Omsättningstillgångar Andra omsättningstillgångar 746,5 752,4 0,1 0,2 0,1 0,2 Bokfört värde ,5 1,5 15. Långfristiga fordringar Lånefordringar Aktiva resultatregleringar Långfristiga fordringar totalt 0,0 0,0 0,9 0,0 0,9 SOK-KONCERNEN Årsberättelse

108 Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 493,1 433,8 Fonden för gängse värde 1.1 Värdeförändring 1) Fonden för gängse värde ,4-12,7 5,4 7,2 0,0-5,4 Fordringar hos koncernbolag Försäljningsfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Aktiva resultatregleringar 4,3 9,0 42,6 86,0 12,1 21,6 23,6 31,8 82,5 148,3 1) I resultaträkningarna och balansräkningarna för SOK dotterbolag redovisas som regel inte den latenta skattesskulden eller -fordringen, den anges endast i en not, om summan är väsentlig Reservfond 1.1 Reservfond ,5 18,5 18,5 18,5 Fordringar hos ägarintressebolag Försäljningsfordringar Aktiva resultatregleringar Lånefordringar Övriga fordringar Aktiva resultatregleringar Kortfristiga fordringar totalt Signifikanta poster i aktiva resultatregleringar Finansiella poster Övriga Aktiva resultatregleringar totalt 17. Finansiella värdepapper Placeringar på penningmarknaden Gängse värdet per grupp av finansieringinstrument redovisas i en separat tabell. NOTER TILL PASSIVA I BALANSRÄKNINGEN 18. Eget kapital Andelskapital 1.1 Ökning Andelskapital Andelskapitalet består av insatser som handelslagen har betalat för sina andelar i Centrallaget for Handelslagen i Finland. Antalet andelar som ett handelslag har är baserad på antalet medlemmar i handelslaget och dess årliga inköp. Enligt SOK:s stadgar uppgick möjliga obetalda andelsavgifter som inte har förfallit till betalning till 4,4 miljoner euro (6,2 miljoner euro obetalda andelsavgifter ). Tilläggsandelskapital 1.1 Minskning Tilläggsandelskapital ,2 0,3 0,1 0,0 1,3 0,4 0,0 0,1 0,1 17,0 47,6 593,9 630,3 13,4 24,5 27,2 55,8 40,6 80,3 30,0 0,0 30,0 0,0 133,4 122,5 6,2 10,9 139,6 133,4 14,8 14,8 2,0 12,8 14,8 Tilläggsandelskapitalet består av handelslagens frivilliga placeringar i Centrallaget för Handelslagen i Finland. Handelslagen har rätt till återbäring av sina tilläggsinsatser på de sätt och under sådana förutsättningar som stadgats i lagen om andelslag och fastställts i SOK:s stadgar. Förvaltningsrådets dispositionsfond 1.1 Minskning Förvaltningsrådets dispositionsfond Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1 Överföring till förvaltningsrådets dispositionsfond Ränta på andelskapitalet och tilläggsandelskapitalet Överskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott Eget kapital totalt Utdelningsbart överskott Överskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott 19. Ackumulerade bokslutsdispositioner Avskrivningsdifferens Immateriella rättigheter Aktiverade utgifter med lång verkningstid Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier 20. Reserveringar Underutnyttjade lokaler 21. Långfristigt främmande kapital Lån från finansieringsinstitutioner Övriga långfristiga skulder Långfristigt främmande kapital totalt 0,0 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 428,5 415,4-0,1-0,4-10,7 428,0 404,7 7,7 23,7 606,6 589,8 428,0 404,7 7,7 23,7 435,7 428,5 1,4 1,5 1,1 0,5-0,1-0,1 0,1 0,1 2,4 2,0 2,1 2,6 2,1 2,6 0,0 20,2 36,3 56,4 36,3 76,7 108 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

109 Kortfristigt främmande kapital Övriga ansvarsförbindelser Lån från finansieringsinstitutioner Pensionslån Erhållna förskott Inköpsskulder Skulder till koncernbolag Inköpsskulder Övriga kortfristiga skulder Passiva resultatregleringar Skulder till ägarintressebolag Inköpsskulder Passiva resultatregleringar Övriga kortfristiga skulder 0,2 1,2 5,7 0,0 0,4 182,0 182,0 321,9 261,9 306,6 326,8 7,0 2,7 635,5 591,4 0,1 0,1 0,0 4,0 0,1 4,1 Återtagningsansvar: Övrigt återtagningsansvar Leasingansvar: Förfallotid nästa år Förfallotid över ett år 13,9 13,9 13,9 13,9 3,1 3,3 3,0 3,2 6,0 6,5 SOK har lämnat stödbrev för de garantier SOK-Borgen AB har beviljat. Stödbrevens belopp uppgår till 76,5 miljoner euro (84,9 mn euro ). Dessutom har SOK tillsammans med St1 Oy lämnat ett stödbrev för North European Oil Trade Oy:s räkning för en finansiell limit på 44,9 miljoner euro (60 miljoner USD). Övriga kortfristiga skulder Passiva resultatregleringar Kortfristigt främmande kapital totalt Signifikanta poster i passiva resultatregleringar Personalkostnader Finansiella poster Övriga Passiva resultatregleringar totalt STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 23. Ansvarsförbindelser Ställda panter och ansvarsförbindelser Skulder för vilka panter ställts som säkerhet Övriga skulder De pantförskrivna aktiernas bokföringsvärde Panter ställda som säkerhet totalt 86,8 104,8 43,6 73,0 954,0 956,8 14,5 15,0 12,6 23,1 23,5 37,6 50,7 75,7 2,0 2,0 2,2 2,2 2,2 2,2 Övriga ekonomiska ansvarsförbindelser: SOK är skyldig att granska de mervärdesskatteavdrag som har gjorts för fastighetsinvesteringar om den skattepliktiga användningen av en fastighet minskar under granskningsperioden. Ansvarsförbindelsens högsta belopp är 1,9 miljoner euro (0,7 miljoner euro ). Övriga motförbindelser: Förbindelser enligt delägaravtalet att svara för S-Voima Oy:s förbindelser och finansiera dess verksamhet. Delägarna svarar enligt den så kallade Mankala-principen för S-Voima Oy:s förbindelser. Enligt denna princip fastställs ansvaret för företagets rörliga kostnader enligt den energi en delägare förbrukar. Ansvaret för företagets fasta kostnader inklusive bl.a. amorteringar och räntor på lån samt avskrivningar fördelas i relation till de aktieserier delägaren äger. Företagets aktier i A-serien är anslutna till inköp av marknadsel, aktierna i B-serien till inköp av vindkraftsproducerad elenergi och aktierna i C-serien till inköp av kärnkraftsproducerad elenergi. Övriga säkerheter Panter Borgensansvar Säkerheter ställda för koncernbolag Borgensansvar Säkerheter för andras skuld Borgen för andras skuld ,9 20,0 21,9 282,9 290,0 0,2 0,2 0,2 0,2 Delägarna i S-Voima Oy har dessutom förbundit sig i delägaravtalet till en ömsesidig skyldighet att finansiera företagets placeringar med eget kapital-villkor i produktionsbolag och då fördelas ansvaret i princip per aktieserie i relation till aktieinnehavet. Det ansvar för den återstående andelen av finansieringen med eget kapital-villkor som SOK har fattat beslut om vid bokslutstidpunkten är uppskattningsvis totalt 5,2 miljoner euro. Enligt bedömning behövs ingen finansiering med främmande kapital-villkor från företagets delägare. SOK-KONCERNEN Årsberättelse

110 Styrelsens förslag till uppdelning av räkenskapsperiodens överskott inom SOK Överskott i resultaträkningen Överskott från tidigare räkenskapsperioder , , ,51 Styrelsen föreslår att överskottet för räkenskapsperioden ,07 euro disponeras på följande sätt: på tilläggsandelskapitalet betalas ränta lämnas på kontot för överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,21 Om andelsstämman godkänner ovan nämnda förslag, fördelas det egna kapitalet i SOK enligt följande: Andelskapital Tilläggsandelskapital Reservfond Förvaltningsrådets dispositionsfond Överskott från tidigare räkenskapsperioder , , , , , ,47 Helsingfors, den 17 februari 2011 Kuisma Niemelä Taavi Heikkilä Esko Jääskeläinen Harri Koponen Arttu Laine Antti Määttä Matti Niemi 110 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

111 Revisionsberättelse Till medlemmarna i Centrallaget för Handelslagen i Finland Vi har reviderat Centrallaget för Handelslagen i Finlands bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, rapport över totalresultat, kalkyl över förändringar i eget kapital, finansieringsanalys och noter till bokslutet samt andelslagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Revisorns skyldigheter Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i andelslagets förvaltningsråd och styrelse samt verkställande direktören har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot andelslaget, eller brutit mot lagen om andelslag eller andelslagets stadgar. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i företagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande. Utlåtande om koncernbokslutet Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU. Utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och andelslagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. Helsingfors den 10 mars 2011 Tomi Englund CGR Juhani Heiskanen CGR Tapani Rotola-Pukkila CGR SOK-KONCERNEN Årsberättelse

112 Förvaltningsrådets utlåtande I enlighet med 13 1 mom. 2 punkten i stadgarna för Centrallaget för Handelslagen i Finland har förvaltningsrådet i dag granskat det av styrelsen framlagda bokslutet och koncernbokslutet för år 2010 samt tagit del av revisionsberättelsen. Förvaltningsrådet föreslår för den ordinarie andelsstämman att bokslutet och koncernbokslutet fastställs samt att styrelsens förslag till disposition av överskottet och det egna kapitalet godkänns. I tur att avgå från förvaltningsrådet är medlemmarna Jorma Bergholm, Heikki Ikonen, Maija-Liisa Lindqvist, Sinikka Kelhä, Jouko Pihlajamaa, Timo Sonninen och Timo Mäki-Ullakko. Dessutom har Esko Hakala, Matti Vanto och Hanna Valtari önskat avgå från förvaltningsrådet. Motsvarande antal nya medlemmar skall på den ordinarie andelsstämman väljas för en mandatperiod om tre år. Helsingfors, den 25 mars 2011 CENTRALLAGET FÖR HANDELSLAGEN I FINLAND På förvaltningsrådets vägnar Otto Mikkonen ordförande Seppo Kuitunen sekreterare 112 SOK-koncernen Årsberättelse 2010

113

114 Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK) Flemingsgatan 34, Helsingfors PB 1, S-GRUPPEN tel