Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag"

Transkript

1 SKATTENYTT Karl-Johan Grundström Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag Skatterättsnämnden har genom två nyligen avgjorda förhandsbesked funnit att ägare till kvalificerade andelar genom gåva kan överlåta rätten till framtida utdelning, och därigenom undgå beskattning för utdelningen. Genom förhandsbeskeden har återigen öppnats en möjlighet att donera enkelbeskattade medel till välgörenhetsorganisationer. De principer som fastställdes av Skatterättsnämnden är enligt min mening dock inte endast applicerbara på sådana transaktioner. Förhandsbeskeden kan således komma att få större räckvidd än vad en första anblick ger vid handen. 1 Inledning Skatterättsnämnden har i två förhandsbesked den 17 februari 2009 funnit att fysiska personer som genom gåva avhänder sig rätten till framtida utdelning på aktier i fåmansaktiebolag under vissa förutsättningar inte ska beskattas för utdelningen. 1 Avgörandet är en bekräftelse på att de principer som slogs fast av Regeringsrätten i RÅ 2006 ref. 45 inte endast är tillämpliga på avstämningsbolag 2 utan även på s.k. kupongbolag 3, och oavsett om utdelningen avser kvalificerade andelar. Denna artikel syftar till att belysa förutsättningarna i det ena av förhandsbeskeden 4, analysera Skatterättsnämndens bedömning och diskutera vilka konsekvenser avgörandet kan tänkas få. Artikeln kommer även att behandla den skiljaktiga meningen (tre ledamöter var skiljaktiga). Inledningsvis ges en presentation av relevanta bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Därefter behandlas frågan i vilken utsträckning en överlåtelse av rätten till framtida utdelning är möjlig i ett kupongbolag. 2 Rättslig utgångspunkt 2.1 Aktuella bestämmelser och praxis Av 41 kap. 8 IL följer att inkomster som huvudregel ska tas upp som intäkt det beskattningsår de kan disponeras. Bestämmelsen är ett uttryck för den s.k. kontantprincipen och reglerar beskattningstidpunkten för löpande inkomster i inkomstslaget kapital. 5 Frågan om vem som ska beskattas för en viss inkomst, 1 Förhandsbeskeden är av Skatteverket överklagade till Regeringsrätten. 2 Med avstämningsbolag avses enligt 1 kap. 10 aktiebolagslagen (2005: 551) ett aktiebolag vars bolagsordning innehåller förbehåll om att bolagets aktier ska vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. 3 Till skillnad från 1975 års aktiebolagslag används i 2005 års aktiebolagslag inte begreppet kupongbolag, utan istället benämns dessa bolag som inte är avstämningsbolag. 4 Skatterättsnämndens förhandsbesked den 17 februari 2009, dnr 25-08/D. 5 För kapitalvinster och kapitalförluster finns bestämmelser om beskattningstidpunkt i 44 kap. IL.

2 274 SKATTENYTT 2009 d.v.s. vem som är skattesubjekt, är generellt sett inte reglerad i IL. Vad gäller utdelning finns dock uttryckliga bestämmelser. Av 42 kap. 12 IL 6 framgår nämligen att utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras. 7 I regel är det den som är ägare till aktierna vid utdelningstillfället som har rätt till utdelningen och som därmed ska beskattas för densamma. Av ordalydelsen i 42 kap. 12 och 13 IL framgår dock att den som har rätt till utdelningen inte samtidigt behöver vara aktieägare. Tillämpningen av 42 kap. 12 IL har, som inledningsvis antytts, prövats av Regeringsrätten i RÅ 2006 ref. 45. Frågan i målet var om en aktieägare skulle beskattas för bortgiven rätt till aktieutdelning på aktier i ett börsnoterat svenskt avstämningsbolag. Regeringsrätten fann att en aktieägare inte kan beskattas med stöd av 42 kap. 12 IL när det vid det tillfälle utdelningen kan disponeras står klart att aktieägaren gett bort sin rätt till utdelning. 2.2 Avskiljande och överlåtelse av rätt till utdelning Med hänsyn till lagtextens utformning och Regeringsrättens avgörande i RÅ 2006 ref. 45, ställer sig kanske någon frågande till behovet av förhandsbesked i det nu aktuella fallet. Den osäkerhet som förelåg var dock inte hänförlig till själva tillämpningen av 42 kap. 12 IL, utan i vilken utsträckning det civilrättsligt och skatterättslig är möjligt att avskilja och överlåta rätten till utdelning i ett kupongbolag, samt om det faktum att aktierna är kvalificerade får någon betydelse för bedömningen. Innan Regeringsrättens avgörande i RÅ 2006 ref. 45 rådde det osäkerhet huruvida det var möjligt att överlåta rätten till framtida utdelning i ett avstämningsbolag. 8 Osäkerheten berodde bl.a. på att en sådan överlåtelse skulle kunna komma i konflikt med det aktiebolagsrättsliga s.k. splittringsförbudet. Detta förbud innebär i princip att en aktie är odelbar och att de ekonomiska rättigheterna och förvaltningsrättigheterna inte får överlåtas separat. En total avhändelse av rätten till andel i bolagets vinst torde därför inte vara möjlig med verkan mot bolaget. Dessa principer diskuterades av lagrådet i samband med att vissa ändringar gjordes av 3 9 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, SIL (numera 42 kap. 12 och 13 IL). Lagrådet framhöll att det i avstämningsbolag inte är möjligt att göra några som helst avvikelser från splittringsförbudet. I dessa bolag får inga utdelningskuponger förekomma och avstämningsförbehållet innebär att bolaget alltid med befriande verkan kan betala utdelningen till den som står upptagen i aktieboken eller i den förteckning över förvaltare m.fl. som ska föras enligt 3 kap. 12 aktiebolagslagen (1975:1385). 9 Anledningen till lagrådets uttalande var att regeringen hade föreslagit införandet av en ny bestämmelse i 3 9 mom. SIL som tog sikte på reavinstbeskattning vid avyttring 6 Bestämmelsen fanns tidigare i 3 9 mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. 7 Det har tidigare varit omdiskuterat huruvida 42 kap. 12 IL är ett uttryck för en allmän princip för kapitalinkomster eller om den är ett undantag från en i övriga fall gällande huvudregel. Denna fråga avgjordes i RÅ 1992 ref. 76 där Regeringsrätten ansåg att bestämmelsen gav uttryck för en allmän norm som även skulle tillämpas vid benefik överlåtelse av räntekuponger tillhöriga ett statligt obligationslån innan räntan blev tillgänglig för lyftning. 8 Se bl.a. Gäverth, Leif, Beskattning av utdelning till annan än aktieägare (eller kuponginnehavare), Skattenytt 1996 s Prop. 1994/94: 50 s. 434.

3 SKATTENYTT av rätt till utdelning. Med anledning av lagrådets kritik valde regeringen att inte införa denna reglering. 10 I RÅ 2006 ref. 45 skulle avskiljandet av rätten till framtida utdelning gå till på så sätt att gåvomottagarens rätt till utdelning antecknades i en sådan särskild förteckning som avses i 3 kap. 12 aktiebolagslagen (1975:1385). 11 I Skatteverkets överklagande till Regeringsrätten åberopades lagrådets uttalande till stöd för att splittringsförbudet förhindrar en överlåtelse av rätten till utdelning. Regeringsrätten berörde dock inte denna fråga i sina domskäl, utan nöjde sig med att konstatera att det vid utdelningstillfället stod klart att aktieägaren hade gett bort sin rätt till utdelning. När det gäller kupongbolag är det inte möjligt att anteckna rätten till utdelning i något avstämningsregister. Rätten till utdelningen måste därför på annat sätt skiljas från aktien för att kunna överlåtas. I kupongbolag kan detta åstadkommas genom att bolaget utfärdar aktiebrev med tillhörande utdelnings kuponger. Av 4 kap. 38 aktiebolagslagen (2005: 531), ABL, följer att i bolag som inte är avstämningsbolag ska en aktieägare eller någon annan som visar upp eller avlämnar ett aktiebrev, en kupong eller något annat särskilt bevis som har getts ut av bolaget antas vara behörig att ta emot vinstutdelning. Det kan konstateras att en separat överlåtelse av rätten till framtida utdelning i och för sig är oförenlig med splittringsförbudet, även vad gäller kupongbolag. Ett avskiljande och en överlåtelse av rätten till utdelning genom utfärdande av utdelningskuponger har dock godtagits av lagstiftaren. 12 I det ovan refererade uttalandet från lagrådet har emellertid lagrådet uttryckt att det kan finnas vissa situationer där en överlåtelse av rätten till utdelning i ett kupongbolag inte bör vara möjlig. Lagrådet framförde bl.a. följande. I själva verket är det en grundläggande aktiebolagsrättslig princip att den andelsrätt i bolaget som aktien representerar inte med verkan mot bolaget kan delas upp i andelar. Ett uttryck för denna odelbarhetsprincip är det s.k. splittringsförbudet som innebär bl a att det inte är tillåtet att avskilja de till aktien knutna ekonomiska befogen heterna. En totalavhändelse av rätten till andel i vinst är därför inte möjlig (Kedner Roos, Aktiebolagslagen Del I, 4 uppl. 1991, s. 19). I den aktiebolagsrättsliga litteraturen har det rått någon tvekan om det är möjligt att i kupongbolag med verkan mot bolaget överlåta rätten till framtida vinst i begränsad omfattning t.ex. utdelning för ett visst antal år framåt. Med hänsyn till splittringsförbudets betydelse synes det emellertid vara riktigast att besvara frågan härom nekande. Möjligen kan mycket små avvikelser från splittringsförbudet medges t ex överlåtelse av utdelningskupongen när företagsledningens förslag till vinstutdelning lagts fram (jfr Nial Associationsrätt, 5 uppl. 1991, s. 244 och Rodhe, Associationsrätt, 16 uppl. 1993, s. 151) A.a, s I den nya aktiebolagslagen (2005: 531) finns en reglering i 4 kap. 40 som stadgar att den som är antecknad i ett avstämningsregister enligt 4 kap. 18 första stycket 6 8 lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument ska i stället för aktieägaren antas vara behörig att utöva de rättigheter som avses i 39. En av dessa rättigheter är att ta emot utdelning. Det kan noteras att de som kan antecknas i avstämningsregistret endast är panthavare, förmyndare och den som på grund av uppdrag eller villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införde aktieägaren utöva aktierätten. Detta innebär att det är osäkert om det civilrättsligt är möjligt att genom ett oneröst fång förvärva rätten till utdelning i ett avstämningsbolag. 12 Se bl.a. prop. 1975:103 s Prop. 1994/94: 50 s. 434.

4 276 SKATTENYTT 2009 Av det ovanstående framgår att det inte finns något givet svar på frågan om ett avskiljande av rätten till utdelning genom utfärdande och överlåtelse av utdelningskuponger är oförenligt med splittringsförbudet. 14 Lagrådets uttalande tyder på att svaret kan vara beroende av när i tiden överlåtelse av kupongerna sker (jag återkommer till denna fråga nedan). En annan fråga är huruvida en överlåtelse i strid med splittringsförbudet har någon skatterättslig verkan. Det är en allmän princip vid inkomstbeskattning att skatterätten i huvudsak bör följa civilrätten. Frågan är därför om ett avskiljande och en överlåtelse av rätten till framtida utdelning i strid med splittringsförbudet kan godtas skatterättsligt. Denna fråga har bl.a. behandlats av Regeringsrätten i RÅ 1991 not. 375 och av Kammarrätten i Sundsvall i dom den 20 september 2001 (mål nr ). I båda dessa fall fann domstolarna att ett avskiljande av rätten till utdelning från aktien inte skulle godtas skatterättsligt då den inte godtogs bolagsrättsligt. Som ovan nämnts kan eventuellt tidpunkten för överlåtelsen ha betydelse vad gäller prövningen mot splittringsförbudet. Tidpunkten för överlåtelse har dock betydelse även i ett annat sammanhang. Av 24 lagen (1936: 81) om skuldebrev, SkbrL, framgår nämligen att en utdelningskupong under vissa förutsättningar behandlas som ett löpande skuldebrev, med bl.a. den innebörden att innehavaren ges ett vidsträckt godtrosskydd, och att skydd ges mot överlåtarens borgenärer. Detta gäller dock endast om överlåtelsen sker efter det att bolagsstämman har beslutat om utdelning (24 andra stycket SkbrL). Före denna tidpunkt är utdelningskupongen inte att anse som ett löpande skuldebrev. Anledningen till denna reglering är att lagstiftaren inte har velat uppmuntra kupongöverlåtelser som sker före den dag då utdelningen fastställs, eftersom sådana överlåtelser får en alltför spekulativ karaktär. Sammanfattningsvis kan konstateras att det enligt ABL är möjligt att avskilja rätten till utdelning från en aktie genom att utfärda utdelningskuponger. Tidpunkten för överlåtelsen kan dock få betydelse både vad gäller frågan om överlåtelsen är i strid med splittringsförbudet och vad gäller frågan om överlåtelsen är sakrättsligt skyddad. En överlåtelse i strid med splittringsförbudet torde inte ha skatterättslig verkan, även om Regeringsrättens avgörande i RÅ 2006 ref. 45 kan tolkas som att detta saknar betydelse. 3 Det aktuella förhandsbeskedet 3.1 Förutsättningar Förutsättningarna i Skatterättsnämndens förhandsbesked var följande. Sökanden ägde samtliga andelar i ett kupongbolag. Bolaget var ett fåmansaktiebolag och sökandens andelar var kvalificerade. Sökanden avsåg avstå rätten till utdelning från bolaget till förmån för en allmännyttig ideell förening. Avskiljandet av rätten till utdelning och överlåtelsen därav skulle gå till på följande sätt. Bolaget skulle utfärda aktiebrev för samtliga aktier i bolaget. Varje aktiebrev skulle omfatta 100 aktier. I samband med utfärdandet av aktiebreven skulle bolaget utfärda ett antal utdelningskuponger, vilka var och en representerade den mot ett visst aktiebrev svarande rätten till utdelning för en viss räkenskapsperiod. 14 Se även Gäverth, Leif, Beskattning av utdelning till annan än aktieägare (eller kuponginnehavare), Skattenytt 1996, s. 599.

5 SKATTENYTT Utdelningskupongerna skulle fästas vid en talong och ställas till innehavaren av densamma. Inför bolagets ordinarie bolagsstämma skulle styrelsen upprätta ett förslag till beslut i enlighet med bestämmelserna i ABL. I förslaget skulle bl.a. anges att varje aktie kommer att berättiga till 100 kronor (total utdelning från bolaget uppgår till kronor). Vidare skulle i enlighet med 18 kap. 3 första stycket 3 ABL anges att utdelningen ska utbetalas den 15 december Den 1 december 2008 skulle ordinarie bolagsstämma hållas i bolaget och stämman besluta att utdelning ska ske enligt styrelsens upprättade förslag. Dagen efter ordinarie bolagsstämma skulle sökanden överlåta sina utdelningskuponger avseende räkenskapsåret 2007/2008 till föreningen. 3.2 Frågor till Skatterättsnämnden Sökanden frågade Skatterättsnämnden om han skulle beskattas för utdelningen om han i enlighet med det beskrivna tillvägagångssättet hade överlåtit rätten till utdelningen (fråga 1). Vidare frågade sökanden om svaret skulle bli annorlunda om han hade överlåtit sin rätt till utdelning under en period av fem år framåt i tiden (fråga 2). Sökanden frågade även om svaret på fråga 1 skulle bli annorlunda om överlåtelsen skedde före bolagsstämmans beslut men efter det att styrelsen lämnat sitt förslag till utdelning (fråga 4) alternativt att överlåtelsen skulle ske före såväl bolagsstämmans beslut som styrelsens förslag till utdelning (fråga 5). Skälet till att frågorna utformades med alternativa datum för överlåtelse, och med alternativet att överlåtelsen skulle avse utdelning under en period om fem år, var den osäkerhet som förelåg avseende splittringsförbudets eventuella inverkan samt huruvida det krävdes att utdelningskupongerna var att anse som löpande skuldebrev. Att överlåtelsen i alla situationer skulle ske innan utdelningen kunde disponeras var nödvändigt med hänsyn till beskattningstidpunkten. 3.3 Skatterättsnämndens förhandsbesked Skatterättsnämnden angav att utdelning ska tas upp som intäkt det beskattnings år då den kan disponeras (41 kap. 8 och 42 kap. 1 IL). Av 42 kap. 12 IL framgår att utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras. Skatterättsnämnden hänvisade därefter till RÅ 2006 ref. 45 och konstaterade att det av rättsfallet framgår att utfallande utdelning ska beskattas hos den som vid den nämnda tidpunkten har rätt att uppbära den. Den principen får enligt Skatterättsnämndens mening anses gälla inte bara för utdelning från avstämningsbolag utan också för utdelning från bolag som inte är avstämningsbolag, vilket det var fråga om i ärendet. Skatterättsnämnden ut talade vidare att det inte kan göra någon skillnad om utdelningen betalas ut av ett börsnoterat bolag eller ett fåmansaktiebolag eller i det senare fallet om överlåtarens aktier, på vilka utdelningen grundas, är kvalificerade andelar eller inte. Mot ovanstående bakgrund fann Skatterättsnämnden att sökanden inte skulle beskattas för utdelningen eftersom det vid den tidpunkt då den av bolagsstämman beslutade utdelningen betalas ut står klart att sökanden har gett bort sin rätt till utdelningen. Skatterättsnämnden ansåg inte att bedömningen skulle ändras i de olika situationerna som framgick av frågorna (fråga 2 5).

6 278 SKATTENYTT Analys och kommentarer Mot bakgrund av Regeringsrättens avgörande i RÅ 2006 ref. 45 kan Skatterättsnämndens avgörande inte anses särskilt överraskande i sig. Om det i skattelagstiftningen finns en reglering som möjliggör att annan än aktieägaren beskattas för utdelning, måste denna bestämmelse även vara möjlig att tillämpa i praktiken. Vad som däremot är intressant är att Skatterättsnämnden inte ansåg att bedömningen skulle påverkas av om överlåtelsen avsåg rätten till utdelning under fem år, och inte heller av vid vilken tidpunkt överlåtelsen ägde rum. Av detta följer att Skatterättsnämnden ansåg det sakna betydelse om utdelningskupongerna var löpande skuldebrev eller inte, eftersom en utdelnings kupong som överlåts innan bolagsstämmans beslut om utdelning inte anses som löpande skuldebrev enligt SkbrL. Vidare torde avgörandet kunna tolkas som att avskiljandet och överlåtelsen av den framtida utdelningen inte står i strid med splittringsförbudet. Om denna tolkning är korrekt innebär det att Skatterättsnämnden har en annan uppfattning om splittringsförbudets tillämpning än den uppfattning lagrådet gav uttryck för i det ovan nämnda utlåtandet. Det kan även vara så att Skatterättsnämnden visserligen ansåg att överlåtelsen stod i strid med splittringsförbudet, men att detta inte fick någon betydelse för beskattningen. 3.5 Vilken betydelse får förhandsbeskedet? Förutsatt att Skatterättsnämndens förhandsbesked inte ändras av Regeringsrätten, kommer avgörandet enligt min mening att få relativt stor betydelse och ge upphov till intressanta skatterättsliga frågeställningar. Inledningsvis kan konstateras att det genom avgörandet är klarlagt att ägare till fåmansaktiebolag har möjlighet att skänka rätten till framtida utdelning till exempelvis en allmännyttig ideell förening utan att beskattas för utdelningen, förutsatt att överlåtelsen sker på rätt sätt. Detta innebär att ägare till fåmansaktiebolag återigen ges möjlighet att skänka enkelbeskattade medel till välgörenhetsorganisationer. Tidigare kunde ägare till fåmansaktiebolag med stöd av RÅ 1990 ref. 114 låta sitt bolag donera medel till exempelvis en stiftelse utan att ägaren utdelningsbeskattades. Denna möjlighet försvann dock till följd av förhandsbeskedet RÅ 2007 not. 161 i vilket Skatterättsnämnden fann att när ett bolag överlåter tillgångar till en stiftelse, och när överlåtelsen inte är affärsmässigt motiverad, ska ägarna till bolaget anses ha förfogat över det överförda värdet och därmed beskattas såsom för utdelning. Principen att överlåtaren inte beskattas för den framtida utdelningen torde vidare inte vara begränsad till fall när gåvomottagaren är en allmännyttig ideell före ning. Det finns ingenting i Skatterättsnämndens avgörande, och inte heller i RÅ 2006 ref. 45, som talar för att gåvomottagaren har någon betydelse. Detta innebär att en överlåtelse torde kunna ske till i princip vem som helst utan att överlåtaren beskattas för utdelningen. 15 Huruvida mottagaren beskattas för den framtida utdelningen beror på dennes skattemässiga situation. En annan fråga av intresse är om det har någon betydelse huruvida överlåtelsen sker genom ett benefikt eller oneröst fång. Vad gäller avstämningsbolag torde det endast vara möjligt att avskilja och överlåta rätten till utdelning genom benefika fång. Anledningen är att det endast är panthavare, förmyndare och den som på grund av uppdrag eller villkor i testamente eller gåvobrev har rätt 15 Det skulle kunna finnas fall när sådana överlåtelser, eventuellt tillsammans med andra transaktioner, kan anses strida mot lagen (1995: 575) mot skatteflykt.

7 SKATTENYTT att i stället för den i aktieboken införde aktieägaren utöva aktierätten som kan antecknas i avstämningsregistret. Vad gäller kupongbolag finns dock inte denna begränsning. Vem som helst kan civilrättsligt vara innehavare av en utdelningskupong och det torde inte ha någon betydelse på vilket sätt äganderätten har övergått. En ägare till ett kupongbolag skulle därför teoretiskt kunna avyttra utdelningskuponger. Hur en förvärvare ska beskattas i en sådan situation följer av 42 kap. 13 IL (förutsatt att förvärvaren beskattas i inkomstslaget kapital). 16 Vad gäller överlåtarens beskattning är rättsläget dock osäkert. Som nämnts i avsnitt 2.2 ovan avsåg regeringen att införa en reglering som tog sikte på kapitalvinster vid överlåtelse av rätt till utdelning, men med hänsyn till lagrådets påpekanden om splittringsförbudet och aktiens odelbarhet infördes bestämmelsen aldrig. 17 Det mest sannolika är enligt min mening att inkomsten vid en överlåtelse beskattas som utdelning. För det fall förvärvaren av en utdelningskupong är ett företag uppkommer även andra frågor. För det första kan nämnas att bestämmelserna i 42 kap. 12 och 13 IL inte är tillämpliga i inkomstslaget näringsverksamhet. Anledningen till detta är att lagrådet, i samband med införandet av IL, ansåg att bestämmelserna kunde komma i konflikt med den periodisering och redovisning i övrigt som följer av god redovisningssed. Lagrådet förordade därför att hänvisningen i 24 kap. 2 IL till 42 kap. 12 IL skulle slopas vilket även skedde. 18 Det torde dock inte ha alltför stor betydelse att bestämmelserna 42 kap. 12 och 13 IL inte är direkt tillämpliga på företag. Att företaget är rätt skattesubjekt för utdelningen om det är innehavare av utdelningskupongen torde stå klart. Vad gäller själva beskattningen av utdelningen för företaget kan dock konstateras att denna sannolikt inte är skattefri. Bestämmelserna i 24 kap. IL om skattefrihet för utdelning på näringsbetingade andelar förutsätter nämligen att utdelningen avser ett näringsbetingat innehav. Eftersom innehav av utdelningskuponger knappast kan jämställas med innehav av andelar, torde utdelningen inte vara skattefri enligt 24 kap. IL. Utöver de ovan nämnda exemplen på överlåtelsesituationer finns säkert ytterligare ett flertal. Lagstiftaren har sannolikt inte förutsatt att utdelningskuponger ska kunna bli föremål för överlåtelse i någon större utsträckning. Skatterättsnämndens förhandsbesked kan därför ge upphov till olika komplicerade skatterättsliga situationer som rättillämpningen får i uppgift att lösa. 3.6 Skiljaktig mening Avslutningsvis ska den skiljaktiga meningen i Skatterättsnämndens förhandsbesked behandlas. Som nämnts ovan var tre ledamöter, däribland ordföranden, skiljaktiga. De skiljaktiga instämde i majoritetens bedömning att bestämmelsen i 42 kap. 12 IL enligt sin ordalydelse omfattar den situation som var föremål för bedömning. Dissidenterna verkar heller inte anse att ett avskiljande och en efterföljande överlåtelse av rätten till utdelning inte skulle godtas skatterättsligt. Vad som dock medförde att dissidenterna hade en annan uppfattning än majo- 16 Av bestämmelsen framgår att om rätt till enbart utdelning förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, ska utdelningen, minskad med vad förvärvaren betalat för rätten, tas upp. Vidare finns det en reglering i bestämmelsens andra stycke som tar sikte på fall då betalningen avser rätt till utdelning vid flera tillfällen. 17 Se prop. 1993/94: 50 s Prop. 1999/2000: 2 del 2 s. 310.

8 280 SKATTENYTT 2009 riteten var att den utdelning som skulle ges bort härrörde från aktier som är kvalificerade andelar enligt 57 kap. IL. Efter en genomgång av syftet med 3:12-bestämmelserna, bestämmel serna om beräkning av gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme m.m. an förde dissidenterna följande. Regleringen vilar alltså på förutsättningen att utdelning på kvalificerade andelar beskattas hos andelsägaren så länge kvalifikationen kvarstår, varvid det utdelade beloppet ska fördelas på inkomstslaget tjänst och kapital. Någon möjlighet för andelsägaren att inom ramen för bestämmelserna i 57 kap. IL undvika denna beskattning genom att ge bort rätten till utdelning finns därför inte. Om två lagar skulle visa sig vara sinsemellan oförenliga får frågan om vilken lag som har företräde lösas med utgångspunkt i de principer som tillämpas vid regelkonkurrens (jfr RÅ 2008 ref. 24). Bestämmelserna i 57 kap. IL har tillkommit genom 1990 års skattereform (SFS 1190: 651) medan motsvarigheten till bestämmelserna i 42 kap. 12 infördes år 1943 (SFS 1943: 45). De aktuella bestämmelserna i 57 kap. tar vidare sikte på just utdelning på kvalificerade andelar. Vid sådant förhållande har de senare bestämmelserna företräde och ska tilläm pas framför bestämmelserna i 42 kap. 12. Enligt min mening kan dissidenternas bedömning ifrågasättas, både vad gäller hur de olika kapitlen i IL förhåller sig till varandra och vad gäller frågan om regelkonkurrens. De grundläggande bestämmelserna i inkomstslaget kapital finns i 41 och 42 kap. IL. I dessa kapitel regleras bl.a. när beskattning ska ske (41 kap. 7 IL om beskattningstidpunkt) och vem som ska beskattas (42 kap. 12 IL om skattesubjekt). 57 kap. IL innehåller bestämmelser som tar sikte på hur utdelning och kapitalvinst i vissa fall ska beskattas. Av 57 kap. 2 IL följer att utdelning på kvalificerade andelar ska tas upp i inkomstslaget tjänst istället för i inkomst slaget kapital hos fysiska personer i den omfattning som anges i 57 kap Kapitlet innehåller vidare en definition av kvalificerade andelar samt bestämmelser om beräkning av gränsbelopp, sparat utdelningsutrymme och löneunder lag. I 57 kap. 20 IL finns själva beskattningsregeln för utdelning som stadgar att utdelning på kvalificerad andel ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet. Denna beskattningsregel tar således sikte på hur mottagen utdelning från ett kvalificerat innehav ska beskattas. 57 kap. IL innehåller dock inga bestämmelser om beskattningstidpunkt eller skattesubjekt. Dessa grundläggande bestämmelser finns som ovan nämnts i 41 kap. och 42 kap. Innan 57 kap. IL kan tillämpas måste det enligt min mening först avgöras om en skattepliktig händelse har inträffat och vem som är skattskyldig för denna. Hur beskattning ska ske avgörs därefter genom tillämpning av antingen 57 kap. (om den skattskyldige äger kvalificerade andelar) eller 42 kap. 15 a (om den skattskyldige inte äger kvalificerade andelar och andelarna är onoterade). Det kan visserligen i teorin ifrågasättas om bestämmelserna om beskattningstidpunkt och skattesubjekt i 41 och 42 kap. IL är tillämpliga på den del av utdelningen som ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Av 41 kap. 4 IL följer nämligen att utdelningar och kapitalvinster avseende kvalificerade andelar räknas enligt 57 kap. 2 IL i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst. Detta skulle kunna tyda på att den del av utdelningen som beskattas i inkomstslaget tjänst inte omfattas av tillämpningsområdet för 41 och 42 kap IL. Det vore dock orimligt om den del av utdelningen som understiger gränsbeloppet och den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet blir föremål för olika behandling vad gäller beskattningstidpunkt och skattesubjekt. Det naturliga är därför enligt min

9 SKATTENYTT mening att bestämmelserna avseende beskattningstidpunkt och skattesubjekt i 41 och 42 kap. IL tillämpas på utdelning, oavsett om del av denna kan komma att beskattas i inkomstslaget tjänst på grund av 57 kap. IL. Sammanfattningsvis är det min uppfattning att tillämpningen av beskattningsreglerna i 57 kap. IL endast aktualiseras om en delägare med kvalificerat innehav verkligen erhåller utdelning från bolaget. Om utdelningen inte kommer den kvalificerade andelsinnehavaren tillgodo föreligger inte någon risk för omvandling av tjänstebeskattad löneinkomst till kapitalbeskattad utdelningsinkomst hos denne. En parallell kan även dras till vad som gäller för kapitalvinster. Eftersom det inte finns någon uttagsbeskattning i inkomstslaget kapital föreligger inga hinder för en ägare till kvalificerade andelar att underprisöverlåta dessa till en annan fysisk person, till ett annat företag eller till en ideell förening. Att vinsten vid den senare avyttringen eventuellt inte blir föremål för 3:12-beskattning saknar be tydelse. Syftet med 3:12-beskattning är inte att upparbetade vinster som finns i bolaget alltid ska beskattas enligt 3:12-reglerna. Syftet är att förhindra att aktiva ägare till fåmansaktiebolag tillgodogör sig vinstmedel i form av utdelning/kapitalvinst i stället för i form av lön. Det är således fråga om spärr- och kringgåenderegler som finns till för att förhindra ägare till fåmansaktiebolag att omvandla högbeskattad inkomst till lågbeskattad inkomst. Enligt dissidenterna föreligger regelkonkurrens mellan bestämmelserna i 42 kap. 12 IL och 57 kap. IL, en regelkonkurrens som ska lösas med utgångspunkt i vilken lag som tillkommit senast. Dissidenterna utvecklar dock inte på vilket sätt bestämmelserna är oförenliga. Bestämmelsen i 42 kap. 12 IL regle rar vem som ska beskattas för en viss utdelningsinkomst. Bestämmelserna i 57 kap. IL innehåller inte någon sådan reglering utan avgör endast hur beskattning ska ske. Att dessa lagar skulle vara oförenliga med varandra är enligt min mening svårt att se. Karl-Johan Grundström är advokat och verksam vid Setterwalls Advokatbyrå.

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Allokering av utdelningsinkomster

Allokering av utdelningsinkomster Allokering av utdelningsinkomster David Kleist Skatteforskningsdagen den 19 mars 2015 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Allokering av inkomst Vad avses med allokering? Del i ett större forskningsprojekt,

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 81

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 81 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 81 Målnummer: 469-07 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2007-11-30 Rubrik: Lagrum: Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 16 juni 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPARTER Se bilaga (här borttagen) Ombud för samtliga: Skattejurist Benny Lundin Lundin

Läs mer

23 kap. 3 och 11 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 juni 2016 följande dom (mål nr ).

23 kap. 3 och 11 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 juni 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 66 Fråga om det vid en aktieöverlåtelse mellan två bolag ska anses förekomma sidovederlag i form av arbetsinsatser och överlåtelsen därför inte utgör en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512)

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512) HFD 2015 ref 59 Artikel 24 i det nordiska skatteavtalet hindrar att en delägare i ett danskt dödsbo beskattas i Sverige för den del av en framtida kapitalvinst vid försäljning av ärvda aktier som dödsboet

Läs mer

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 16 Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen. HFD 2015 ref 68 En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv

Läs mer

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet

Läs mer

2 kap. 22, 44 kap. 21 och 22, 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229)

2 kap. 22, 44 kap. 21 och 22, 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2016 ref. 20 Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt. 2 kap.

Läs mer

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt HFD 2015 ref 48 Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 oktober 2016 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: BB Skeppsbron Skatt Skeppsbron 20 111 30 Stockholm

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. HFD 2014 ref 27 Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. Lagrum: 13 kap. 1 och 2, 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 75

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 75 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 75 Målnummer: 1836-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-10-25 Rubrik: Fråga om innebörden av begreppet "samma eller likartad verksamhet"

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 Målnummer: 3761-02 Avdelning: Plenum Avgörandedatum: 2004-01-29 Rubrik: Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom

Läs mer

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 Ombud: Lars Haraldsson Haraldsson Consulting AB Kvinnebyvägen 123 589 33 Linköping MOTPART Skatteverket

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

HFD 2013 ref. 7 Förhandsbesked, skatter inkomstskatt

HFD 2013 ref. 7 Förhandsbesked, skatter inkomstskatt HFD 2013 ref. 7 Förhandsbesked, skatter inkomstskatt Förutsättningarna i fråga om giltigheten av en stiftelsebildning har ansetts så oklara att ett av Skatterättsnämnden meddelat förhandsbesked har undanröjts.

Läs mer

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt HFD 2016 ref. 61 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig när andelsägaren i ett fåmansföretag genom ett visst förfarande överlåtit aktierna i företaget till närstående och placerat försäljningsintäkten

Läs mer

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref. 20 I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Läs mer

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt HFD 2015 ref 17 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig då andelsägare i fåmansföretag genom olika förfaranden har placerat företagets verksamhet i ett företag och likvida medel i ett annat, indirekt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 juni 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Skattejurist Fredrik Richter PwC Box 2043 550 02 Jönköping ÖVERKLAGAT

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1063 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Aktuella rättsfall, förhandsbesked och ställningstagande avseende fåmansföretag. Magnus Vennerström 08-563 072 18 Magnus.vennerstrom@se.gt.

Aktuella rättsfall, förhandsbesked och ställningstagande avseende fåmansföretag. Magnus Vennerström 08-563 072 18 Magnus.vennerstrom@se.gt. Aktuella rättsfall, förhandsbesked och ställningstagande avseende fåmansföretag Magnus Vennerström 08-563 072 18 Magnus.vennerstrom@se.gt.com Beräkning av gränsbelopp och lönebaserat utrymme Krav på viss

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 62

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 62 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 62 Målnummer: 2283-05 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2006-10-05 Rubrik: Att vederlaget vid avyttring av en kapitaltillgång till ett företag i intressegemenskap

Läs mer

42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ).

42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 22 Andelar i en utländsk fond som är en juridisk person motsvarar inte en specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Läs mer

Gåva av utdelningsrätt

Gåva av utdelningsrätt Gåva av utdelningsrätt Magisteruppsats i affärsrätt (skatterätt) Författare: Alma Lind Handledare: Elise Adelsköld och Anna Gerson Framläggningsdatum 8 december 2010 Jönköping December 2010 Magisteruppsats

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 5 november 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AB Segulah, 556488-6736 Ombud: AA och BB Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 19

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 19 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 19 Målnummer: 132-98 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1998-06-03 Rubrik: Som led i omstruktureringen av en koncern har ett aktiebolag (X) som ägt viss andel av aktierna

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 6 februari 2017 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Se partsbilaga Ombud: AA Ernst & Young AB 401 82 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 18 mars 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20 111 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

10 kap. 11 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 oktober 2016 följande dom (mål nr ).

10 kap. 11 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 oktober 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 68 Fråga om en anställds förvärv av syntetiska optioner från arbetsgivaren ska ske på sådana villkor att optionerna ska behandlas som värdepapper vid beskattningen. Förhandsbesked angående

Läs mer

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref 43 Fråga om en företagsägare som bildar en stiftelse ska beskattas med anledning av den överföring av kapital som sker vid stiftelsebildningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum:

Läs mer

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 oktober 2003 Bosse Ringholm Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet)

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 december 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 januari 2013 i mål

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-02-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Anita Saldén Enérus. Beskattning vid överlåtelse av fastighet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 18 maj 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPARTER 1. AA 2. BB 3. Länna Möbler AB, 556311-2936 4. Peboda AB, 556294-6219 5. Peboda

Läs mer

Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar

Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar UDV 747A06 2014 Föresläsning 1 IEI, LiU 747A06, Högre kurs i företagsskatterätt, 2015 747G13, Högre kurs i företagsbeskattning 2015 Jan Kellgren Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar

Läs mer

HFD 2015 ref 77. Lagrum: 33 kap inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 77. Lagrum: 33 kap inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 77 Den s.k. särskilda post som enligt bestämmelserna om räntefördelning aktualiseras vid vissa fastighetsförvärv ska beräknas utan beaktande av att förvärvaren samtidigt med fastighetsförvärvet

Läs mer

Skatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel

Skatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Skatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel Regeringsrätten har den 14 december 2010 avgjort de s.k. treaty override-målen. 1 Till mångas lättnad

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d., Avsnitt 32 705 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23 24 IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570 571, 573 574 och 584 585 Vad beskattas? När

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 28

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 28 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 28 Målnummer: 7708-97 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1999-04-26 Rubrik: Lagrum: Två fåmansföretag, som bedriver finansiell rådgivning respektive fondförvaltning,

Läs mer

Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/02080/S1 Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Maj 2017 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Remissvar 1(5) Dnr: 131-152258- 16/112 Finansdepartementet Skatte och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Fi2016/01138/S1 1 Sammanfattning Skatteverket

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49 Målnummer: 4676-97 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1998-09-24 Rubrik: Lagrum: Diskrimineringsförbudet i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Cypern har

Läs mer

Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning

Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning Examensarbete Våren 2011 Sektionen för Hälsa och Samhälle Handelsrätt Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning Författare Anders Tykesson Nina Uusivirta Jenny Widell

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Dir. 2014:42. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Kommittédirektiv. Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Dir. 2014:42. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Kommittédirektiv Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag Dir. 2014:42 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning Det är viktigt att tillhandahålla goda förutsättningar

Läs mer

Skatterättsliga överväganden

Skatterättsliga överväganden Artikeln publicerad i SvSkt 2/2003 Ändring av villkor i redan utgivna optionsprogram Bakgrund m.m. av Anne Rutberg och Klaes Edhall På senare tid och i rådande marknadsläge har många företag initierat

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14 Målnummer: 4001-07 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2008-05-09 Rubrik: Lånefordringar på intresse- och dotterföretag har inte ansetts utgöra värdepapper eller

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 maj 2012 KLAGANDE 1. SalénHuset AB, 556662-7245 Ombud: Advokat Bill Andréasson Västra Trädgårdsgatan 11 A 111 53 Stockholm 2. Skatteverket

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 51

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 51 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 51 Målnummer: 5218-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2007-07-31 Rubrik: En tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse till underpris i 53 kap. inkomstskattelagen

Läs mer

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) Mål nr 7186 7190-15 KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, 556645-9755 Box 27308 102 54 Stockholm MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

13 kap. 2 och 4, 22 kap. 3 och 7 och 23 kap. 2, 3, 9 och 11 inkomstskattelagen (1999:1229)

13 kap. 2 och 4, 22 kap. 3 och 7 och 23 kap. 2, 3, 9 och 11 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2016 ref. 35 Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag direkt eller indirekt genom dotterföretag erhållit

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 Målnummer: 8088-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-12-22 Rubrik: Lagrum: En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra

Läs mer

Gåva av utdelning. Filosofie kandidatuppsats inom affärsjuridik

Gåva av utdelning. Filosofie kandidatuppsats inom affärsjuridik Gåva av utdelning Filosofie kandidatuppsats inom affärsjuridik Författare: Maria Wetterlund Handledare: Elise Adelsköld Framläggningsdatum 19 maj 2010 Jönköping maj 2010 Bachelor thesis within tax law

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

9 Byte av redovisningsprincip

9 Byte av redovisningsprincip Byte av redovisningsprincip, Avsnitt 9 139 9 Byte av redovisningsprincip Tillämpningsområde Sammanfattning 9.1 RR 5 Redovisning av byte av redovisningsprincip Rekommendationen RR 5 behandlar hur effekten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 10 december 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö

Läs mer

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar?

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? u l f ma g n u s s o n Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? Synpunkter med anledning av två intressanta avgöranden Skatterättsnämnden och Förvaltningsrätten i Göteborg

Läs mer

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag?

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Henrik Lilja Företagsbeskattning 747A06 Affärsjuridiska programmen Inledning I 56 kap. och 57 kap inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser som är riktade

Läs mer

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen. A ktieboken av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Ett aktiebolag har alltid en aktiebok som ska innehålla en förteckning över bolagets aktier och dess aktieägare. Aktieboken är offentlig som vem som

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 Målnummer: 1431-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-11-20 Rubrik: En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad.

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.

Läs mer

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) 42 SKATTENYTT 2014 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 Målnummer: 4811-1992 Avdelning: Avgörandedatum: 1993-03-11 Rubrik: Lagrum: Frågor, vid avyttring av fastighetsandelar till värden understigande taxeringsvärdet,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument; SFS 2005:558 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 16 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-14 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Reformerade beskattningsregler

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 489 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 22 juni 2016 KLAGANDE 1. AA 2. BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 15 december 2015

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Radenka Nikic 2015 02 17

Radenka Nikic 2015 02 17 AFFÄRSJURIDISKA PROGRAMMET Promemoria 2 Verksam i betydande omfattning ur en styrelsemedlems perspektiv Radenka Nikic 2015 02 17 1. Inledning 1.1 Vad är ett fåmansföretag? I 56 och 57 kap. IL återfinns

Läs mer

Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis

Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis 2015 SKATTENYTT 775 GUSTAV AHL Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis Den 23 oktober 2013 meddelade Högsta domstolen (HD) dom i ett mål om stämpelskatt, NJA 2013 s. 886. I målet bedömdes en fastighetsöverlåtelse

Läs mer

Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital

Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital * Skatteverket 1 PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113 Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital www.skatteverket.se Postadress Skatteupplysningen, telefon E-postadress

Läs mer

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. HFD 2014 ref 74 Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. Lagrum: 5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor I 65 kap. 5 inkomstskattelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 22 mars 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPARTER 1. Rhenman & Partners Asset Management AB, 556759-5599 2. AA Ombud för båda: Advokaterna

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 13

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 13 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 13 Målnummer: 4510-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-02-20 Rubrik: Fråga om avdrag enligt bestämmelserna om vinstandelsränta. Förhandsbesked

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 Målnummer: 402-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-11-01 Rubrik: Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en sammantagen

Läs mer