Rapport från studieresa till Göteborg Fredag 24 oktober 2008

Transkript

1 Rapport från studieresa till Göteborg Fredag 24 oktober 2008 Deltagare: Lena Larsson, Karlskrona; Cecilia Ungerbäck-Smith, Lessebo; Jens Christiansson, Ljungby; Pia Hardinsson, Markaryd; Jenny Forslund, Olofström; Päivi Rantala, Västervik; Elisabet Bernander, Växjö; Ulla Pettersson, Älmhult; Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost Syftet med dagen var att studera tillgänglighetsarbete på Göteborgs stadsteater och talboksverksamhet, äppelhylla och anpassade medier på Göteborgs stadsbibliotek. Göteborgs stadsteater På Göteborgs stadsteater blev vi väl mottagna av Myriam Mazzoni som jobbat på teatern med ett treårigt tillgänglighetsprojekt. En ombyggnad av teatern gjordes år En del tillgänglighetsarbete gjordes då men mer behövdes göras. Därför sökte teatern projektpengar från Kulturrådet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad för att göra en total genomlysning ur tillgänglighetssynpunkt. Klokt nog öronmärktes pengar i budgeten för flera år framåt för att de skulle vara säkra på att kunna göra de åtgärder som behövdes. Under tiden har tre chefer kommit och gått men samtliga har stöttat arbetet. Förankring hos ledningen är viktigt. I projektet såg de över teaterns publika delar. De skulle utifrån besökarens behov se över hur man tar sig in i lokalen och tar del av utbudet. Målgrupperna var personer med hörsel- och synskada samt rörelsehinder. Teatern jobbar utifrån ett decentraliserat ansvar som innebär att ansvaret för tillgänglighetsfrågor är fördelat på ordinarie verksamheter. Det är viktigt att frågorna drivs inifrån. En arkitekt med specialkompetens, som dessutom var rullstolsburen, inventerade teatern. Det resulterade i en rapport som utgick från Boverkets riktlinjer om enkelt avhjälpta hinder. Utifrån det gjordes en prioriteringsordning över vad som skulle åtgärdas. Diskussioner fördes om vad som var teaterns/hyresgästens resp. fastighetsägarens/hyresvärdens ansvar och en fördelning gjordes. Eftersom byggnaden är från 1930-talet finns det antikvariska värden att ta hänsyn till men tillgängligheten går före det antikvariska. Myriam arbetade också med referensgrupper där representanter för handikapporganisationerna SRF, DHR, HSO och HRF ingick. Det finns inte alltid bara en lösning på ett problem och det är viktigt att hitta hållbara lösningar. I ett byggprojekt är det viktigt att involvera och informera alla om tillgänglighetsaspekten. De gjorde egna tillgänglighetsutbildningar för personalen för att få personliga relationer till problematiken. 1

2 I arbetet med att tillgängliggöra utbudet kom de fram till att det inte är relevant att anpassa utbudet för personer med intellektuella funktionsnersättningar eftersom alla människor upplever teaterföreställningar utifrån de egna förutsättningarna. Däremot diskuterade de vem som ska ha ansvaret för syntolkning och kom fram till att det är bättre att det ligger hos teatern och inte hos SRF som det gjorde tidigare. Teatern garanterar ett syntolkat tillfälle per uppsättning men fler kan också vara möjligt. Det är allas ansvar att det här fungerar, marknadsavdelningens uppgift är att informera om tjänsten, teknikerns är att tekniken funkar, biljettkassans att de vet hur biljetter bokas och syntolkarens att göra rättvisa åt det som visuellt händer på scenen. Webbsidan tillgänglighetsgranskades av Funka Nu. Den underkändes och en helt ny byggdes istället. De bestämde sig för att inte ha en lättläst version utan istället göra informationen lättillgänglig och vara tydlig i det de kommunicerar. Man ska tänka bort sig själv och i stället fråga andra. Därför testade de webbplatsen på en referensgrupp. Programbladet tillgängliggjordes på så sätt att de tog kontakt med Centrum för tillgänglig information (CTI) på Regionbibliotek Västra Götaland som hjälpte de att göra en inläsning av den. Inläsningar av programblad kan fås i förväg. Programblad i punktskrift valdes bort eftersom de gjorde bedömningen att det är så få som läser på punkt. Utrymning av byggnaden är lika viktig som att kunna ta sig in i den. Allt är inte löst på den fronten än och diskussioner pågår. Resultatet av det här projektet är att teatern fått fler oorganiserade besökare, alltså besökare som inte tillhör någon handikappförening. Teatern har hittat nya vägar för informationsspridning, bl a biblioteken. Inför nyanskaffning av teknik kollar de av i förväg med en referensgrupp för att undvika att göra felinköp. De har rutiner nerskrivna för kunskapsöverföring till nya medarbetare. Tillgänglighet har blivit en stående punkt på personalmötena. Myriam Mazzoni berättar om tillgänglighetsprojektet. 2

3 Ulla, Päivi, Elisabet och Pia. Jens, Cecilia, Jenny och Lena. Det kan vara lätt att tänka fel när man vill göra rätt. Ett exempel är att installera visuellt brandlarm bara på handikapptoaletten. En person med hörselskada kan ju gå på vilken toalett som helst. Myriams lärdom är att man ska bestämma sig för en utgångspunkt. Vad är förutsättningarna? Vad har vi pengar till? Vad är realistiskt? Man börjar någonstans och sen tar man det etappvis. Det är viktigt att alla inblandade är överens om kostnader. Man blir aldrig klar, t ex utvecklas tekniken hela tiden. Hennes slutord var att testa på dem som det ska gagna och ta hjälp av dem som har kunskap. Vi hade kunna fortsätta diskutera de här frågorna men tiden medgav dessvärre inte det. Det var mycket intressant att ta del av deras väl genomtänka tillgänglighetsarbete och jag slogs av hur många beröringspunkter biblioteken och teatern har i det här arbetet. Vi jobbar med samma frågor och har samma utmaningar att tampas med. Förändringsarbete tar tid, påpekade Myriam. Och jag tycker det är bättre att jobba på i den takt som fungerar i organisationen än att inte göra något alls. Här är teaterns tillgänglighetsguide med information om vad som erbjuds Efteråt åt vi lunch i teaterns matsal, där självaste teaterchefen kom och hälsade, innan vi fortsatte tvärs över gatan till Göteborgs stadsbibliotek På Göteborgs stadsbibliotek visades vi först upp till Dicksonska rummet där personalen för avdelningen barn, unga och specialmedia i ledning av avdelningschef Lotta Alverlin, tillsammans tio medarbetare, gav oss ett varmt välkomnande och fika med morotskaka. 3

4 Lotta berättade att biblioteksorganisationen består av tre medieenheter: natur och samhälle, skön och konst samt barn, unga och specialmedia. Alla enheter arbetar efter kärnprocesserna medieförsörjning, handledning och inspiration. Så här arbetar avdelningen barn, unga och specialmedia: Medieförsörjning: äppelhylla, specialmedier, nerladdning (ca 300 titlar/mån), gallring ( kassettalböcker är gallrade), många spelare till utlån (50-tal), minneskort till utlån (30-tal). Handledning: LOSS (läs- och skrivstöd), DAISY drop-in, visning av specialmedia, boka bibliotekarie. (De ska testa AudioIndex.) Inspiration: skyltning, bokprat, läsecirkel. Framgångsfaktorer: flera medarbetare som jobbar tillsammans, flera kompetenser, årets DAISY-bibliotek år 2005, intresserad och orädd personal. Deras utmaning nu är att öka DAISY-läsningen bland barn och unga. Därefter delades vi i två grupper som fick visning av talboksavdelningen, äppelhyllan, nerladdning och bränning samt den nya återlämningsautomaten. Delar av talboksavdelningen. Stadsbiblioteket har ca 300 postkunder. Deras biblioteksdatasystem har ingen historikfunktion och de ser inget problem i det. Facklitteratur grupperat tematiskt. 4

5 Nerladdade ex av årets nobelpristagare. Fem minuter efter att pristagaren offentliggjorts satte de igång att bränna de titlar som finns inlästa. Kaffeautomaten. Bränner två skivor samtidigt och skriver på den tredje. Märke: Rimage, pris ca kr. De laddar ner talböcker direkt till minneskort med hjälp av programmet Isobuster. 5

6 Emballage för minneskort. Säljs av Göteborgs stadsbibliotek för 10 kr/st. Bibliotekets äppelhyllor och en av de fem anpassade datorerna. När vi skiljdes för dagen kände vi oss inspirerade och uppfyllda av alla engagerade människor som tog sig tid med oss och delade med sig av sina erfarenheter. Alla bilder i rapporten och fler därtill finns på (27 bilder). Maria Lundqvist