Rapport 2014:13. Vår omvärld Rapport till regeringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2014:13. Vår omvärld 2014. Rapport till regeringen 2014-11-30"

Transkript

1 Rapport 2014:13 Vår omvärld 2014 Rapport till regeringen

2 2014:13 Vår omvärld 2014 Konsumentverket 2014 Ansvarig handläggare: Agne Sandberg, Analysenheten

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Vår omvärld Samhällets ekonomi Konsumenternas ekonomi, livskvalitet och utsatthet Politik och administration Avreglering och valfrihet Digitaliseringen Den nya köpprocessen och Big Data Marknadsföringen i det nya medielandskapet Miljö och hållbar konsumtion Problem på specifika marknader Fotnoter/källor... 30

4 4 (44) 1 Sammanfattning Rapporten är framtagen i enlighet med Regeringens instruktion till Konsumentverket. Den bygger på den omvärldsbevakning som bedrivits under det senaste året. Rapporten är disponerad utifrån en genomgång av nio teman som vi bedömt kunna påverka konsumenters ställning och myndighetens uppdrag. Samhällets ekonomi: Marknadsekonomins utveckling och funktionssätt på makronivå har stor betydelse för såväl konsumtionsutrymme som andra förutsättningar för konsumenterna. Hit hör bland annat hur den ekonomiska tillväxten utvecklas nationellt och globalt, men också problem och nyheter, som förekomsten av kryptovalutor, inom det ekonomiska systemet. Konsumenternas ekonomi, livskvalitet och utsatthet: Konsumtionens mönster och volym påverkas av befolkningssammansättningens utveckling över tid med avseende på individers egenskaper, bakgrund och förhållanden. Kunskap om olikheteter mellan olika segment av befolkningen är viktig vid utformning av de konsumentpolitiska åtgärderna. Det kan handla om konsumtionsvanor, skuldsättning, kredithantering, kunskap och förmåga att göra medvetna och säkra val som konsument. Politik och administration: Det konsumentpolitiska uppdraget och förutsättningarna för berörda myndigheters verksamhet förändras fortlöpande. Politiska beslut i Sverige och EU kan påverka såväl konsumenternas ställning som konsumentpolitikens organisation och inriktning. Underlag från bland andra OECD, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket och Riksrevisionen pekar på flera potentiellt intressanta och viktiga förbättringsområden. Avreglering och valfrihet: Under de senaste årtiondena har nya konsumentmarknader inom exempelvis skola, vård och omsorg öppnats upp för privata företag i Sverige. Detta innebär att medborgarnas traditionella roll som brukare av offentligt producerade tjänster övergår till att bli konsumenter som tillhandahålls av näringsidkare. Som konsumenter ställs de inför nya val och beslut inför köp. Digitaliseringen: Denna har inneburit en fundamental förändring för hur vi handlar och konsumerar. Huruvida det digitala landskapet är kundorienterat, säkert och förtroendeingivande är värt att pröva. Traditionella öga-mot-öga-relationer vid köp försvinner. Konsumenterna kan både gynnas och bidra till den digitala ekonomin. Den nya köpprocessen och Big Data: Med mer beteendevetenskaplig kunskap i kombination med metoder för individanpassad marknadsföring och data-mining, söker företagen nå konsumenten med multikanalstrategier för att vid avgörande tidpunkter i konsumentens vardag inspirera till köpbeslut. Genom den gränslösa e-handeln får konsumenterna direktkontakt med nya marknadsaktörer som kan vägledas av andra normer än de svenska. Hur olika konsumenters ställning, konsumtionsmönster och konsumtionsnivåer påverkas av att ständigt befinna sig i en gränslös digital butik är oklart. Marknadsföringen i det nya medielandskapet: I kölvattnet av de nya köpprocesserna öppnas nu en ny Pandoras ask där den gamla devisen om att allt går att sälja med mördande reklam ersätts med allt går att sälja med glädje, lust och evenemang. Marknadsföringen

5 5 (44) individualiseras och automatiseras i stor utsträckning för att göra det möjligt att skicka engagerande och relevanta budskap till kunden under hela konsumentresan. Kanske måste begreppet otillbörlig marknadsföring omdefinieras. Miljö och hållbar konsumtion: Klimatförändringen kommer att påverka konsumtions-mönster och förutsättningarna för konsumenterna globalt och i Sverige. Detta gäller även konsekvenserna av försöken att begränsa utsläpp av växthusgaser och olika metoder för att anpassa samhället. Det är viktigt att hela kedjan från produktion och konsumtion till avfallshantering beaktas, vilket innebär att även ansvarsfullt företagande inom och utom Sverige är en relevant aspekt. Problem på specifika marknader: Slutligen behandlas problemen på ett tiotal marknader såsom sparprodukter, tjänstepensioner, krediter, försäkringar, bostäder, el- och energi, leksaker, resande och turism, samt hälsa och säkerhet.

6 6 (44) 2 Inledning Denna rapport är Konsumentverkets rapportering till Regeringen enligt instruktionen. 1 Sedan flera år tillbaka gör Konsumentverket årliga konsumentmarknads-undersökningar, samtidigt som andra statistiska analyser baserad på internt och externt material genomförs. Detta sammanfattas i de årliga Konsumentrapporterna som publicerats två år i rad. Utöver detta har Konsumentverket regelbunden rapportering till regeringskansliet om konsumentproblem, huvudsakligen baserad på ärendestatistik. Denna rapport är avsedd att komplettera de i huvudsak kvantitativa analyserna med ett anslag som är av mer kvalitativ karaktär. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av hur vår omvärld är beskaffad där varje detalj och problembeskrivning är evidenssäkrad. Den ska ses som en ansats för att ge en helhetsbild; en pusselbit i myndighetens samlade analys av den verklighet som kringgärdar vår verksamhet. Utgångspunkten är medarbetarnas spaningar och nedslag i det flöde av information som är en del av vardagen på myndigheten. Resursen i det arbetet är medarbetarnas intuition, yrkesmässiga erfarenhet och kunskap. Rapporten pekar på aktuella omvärldsfenomen som direkt eller indirekt bedöms kunna påverka konsumenternas ställning och Konsumentverkets uppdrag. Rapporten behandlar inte explicit globala trender på övergripande nivå. Vi berör inte heller den utrikes- och säkerhetspolitiska utvecklingen, även om dramatiska förlopp där snabbt kan påverka konsumenternas ställning och Konsumentverkets uppdrag. Rapporten bygger på de fyra bevakningsomgångar som gjorts inom vårt interna nätverk, Omvärldsforum, under perioden november 2013 till oktober De teman som återges bygger på en sortering utifrån relevans av råmaterialet; spaningarna och tidigare sammanställningar. Vid denna sortering har följande teman framträtt: 1. Samhällets ekonomi 2. Konsumenternas ekonomi, livskvalitet och utsatthet 3. Politik och administration 4. Avreglering och valfrihet 5. Digitaliseringen 6. Den nya köpprocessen och Big Data 7. Marknadsföringen i det nya medielandskapet 8. Miljö och hållbar konsumtion 9. Problem på specifika marknader Närmast följer en redovisning av de nio teman som nämnts. Notapparat med källhänvisningar återfinns i slutet av rapporten. 1 SFS 2011: 1218, Förordning om ändring i förordningen (2009:607) med instruktion för Konsumentverket, 7, pkt 3 och 3, pkt 1.

7 7 (44) 3 Vår omvärld 3.1 Samhällets ekonomi Marknadsekonomins utveckling och funktionssätt på makronivå har stor betydelse för såväl konsumtionsutrymme som andra förutsättningar för konsumenterna. Hit hör hur den ekonomiska tillväxten utvecklas, men också problem inom det ekonomiska systemet. För de svenska konsumenternas del handlar det i hög grad om arbetsmarknaden och sysselsättningen i Sverige. Samtidigt kan utvecklingen av svensk export och import förändra förutsättningarna för konsumenterna. Den globala tillväxten är totalt sett lägre än vad som varit fallet under de senaste årtiondena. Drivkrafterna förändras och vi lever i en tid där det sker tyngdpunktsförskjutningar mellan länder och regioner vad gäller makt och inflytande i det globala ekonomiska systemet. Riskerna för ekonomisk nedgång kvarstår. Länderna inom EU verkar ta sig ur lågkonjunkturen, men i långsamt tempo. I såväl EU:s, USA:s som Japans ekonomier kvarstår en hel del problem och inflationstrycket förväntas förbli begränsat. 1 I Europa är inflationen historiskt sett låg, samtidigt som tillväxten totalt sett för de 28 medlemsstaterna numera är positiv. 2 Inom EU minskar budgetunderskotten i statsfinanserna, och den begynnande återhämtningen gynnar svensk exportindustri, men samtidigt är medlemsstaternas skuldsättningsgrad ökande. 3 Inom OECDområdet beräknas den aktuella tillväxttakten med 1,9 procent öka till 2,5 procent under nästa år. 4 På riksplanet konstaterar Ekonomistyrningsverket 5 fortsatt underskott i statens budget och den höga skuldsättningen hos hushållen kan utgöra en risk i det finansiella systemet. Hushållens motståndskraft mot negativa förändringar i börskurser, bostadspriser samt spar- och obligationsräntor fortsätter att vara historiskt låg enligt SBAB. Samtidigt ligger den samlade nettoförmögenheten hos hushållen på sin högsta nivå hittills och skuldkvoten, definierad som skulden dividerad med hushållens förmögenhet, har därmed sjunkit. 6 Riksbanken framhåller å andra sidan att den höga skuldsättningskvoten (hushållens skulder som andel av hushållens disponibla inkomst, jämför med ovanstående) i kombination med den låga inflationen, gröper ur berörda hushålls nettoförmögenhet, vilket kan leda till ökad risk för överskuldsättning. 7 Detta tydliggör att det finns stora skillnader mellan hushållen och indikerar risk för bostadsbubbla som kan leda till ökad risk för överskuldsättning framöver. HUI Research menar att hushållens konsumtion ökar med 3,0 procent såväl 2014 som Förutsättningarna för detta är övervägande positiva. Dock bjuder 2015 sannolikt inte på inkomstförstärkningar från politiskt håll. Möjligen införs amorteringskrav, vilket i så fall minskar hushållens konsumtionsutrymme något. Givet att konjunkturen gradvis stärks under 2015 bör dock den historiskt höga sparkvoten börja sjunka, vilket då ger stöd åt konsumtionen. 8 Konjunkturinstitutet räknar med att den svenska BNP-tillväxten blir 1,8 procent i år och att den under åren växer med drygt 3 procent per år. 9 För den svenska ekonomin kan olika händelsekedjor och scenarier tecknas, där höjda räntor, ökad arbetslöshet, minskat utrymme för privat konsumtion och risk för ökad överskuldsättning finns med. Det finns alltså skäl att nogsamt följa utvecklingen.

8 8 (44) Kryptovalutor som bitcoin och litecoin är ett nytt och växande fenomen, vars konsekvenser för den vanliga konsumenten är outredda. 10 I augusti fanns 13 miljoner bitcoin i omlopp med då gällande dagskurs kronor. Varje dag sker cirka transaktioner med bitcoin och i Sverige accepterar ett 30-tal företag detta betalningsmedel. Det är oklart vilka rättigheter konsumentlagstiftningen ger konsumenten när denne handlar i till exempel virtuell valuta. Det finns flera potentiella hinder för att bitcoin ska kunna växa som betalningsmedel. Men det är också viktigt att komma ihåg att bitcoin var den första virtuella valutan. Det finns idag över 450 andra kryptovalutor och antalet växer. Kryptovalutornas framgång och framtid är alltså inte given. Det enda vi vet är att framtiden inte kommer att se ut som idag och hur vi kommer att betala om 25 eller 50 år är en öppen fråga Konsumenternas ekonomi, livskvalitet och utsatthet Konsumtionens mönster och volym påverkas av befolkningssammansättningens utveckling över tid med avseende på individers ålder, kön, socio-ekonomiska förhållanden, etnicitet, utbildningsnivå, samt fysisk och psykisk funktionsnedsättning. Förändringar i inkomstfördelning kan medföra ökande eller minskande klyftor mellan olika konsumentgrupper. Förutsättningarna för att agera som medveten och säker konsument kan vara olika i stad och på landsbygd. Kunskap om skillnader mellan olika segment av befolkningen är viktig vid utformning av de konsumentpolitiska åtgärderna. Det kan handla om konsumtions-vanor, skuldsättning, kredithantering, kunskap och förmåga att göra medvetna och säkra val som konsument. För Sveriges del noteras en ökning av den ekonomiska standarden under 2000-talet. Köpkraften har ökat med 45 procent under de senaste 15 åren 12, men samtidigt har inkomstskillnaderna ökat. 13 Socialförsäkringsförmånerna har inte har följt pris- och löneförändringarna efter den ekonomiska krisen på 1990-talet. 14 Under de senaste 20 åren har systemet successivt övergett den tidigare inkomstbortfallsprincipen till förmån för ett grundtrygghetssystem. Detta är sannolikt en delförklaring till att de socio-ekonomiska klyftorna ökat i Sverige. Kredithanteringsbolaget Intrum Justitia rapporterar att många hushåll inte anser sig inte ha tillräckligt med pengar för att leva ett värdigt liv. 15 Till skillnad från 1990-talets början är det i dag betydligt vanligare med kompletterande försäkringar, i form av privata eller kollektivavtalade varianter. 16 Det innebär också att marknaden för kompletterande försäkringar ökat, något som faller inom ramen för Konsumentverkets bevakning och tillsyn inom området finansiella tjänster. Traditionella välfärdsmått som BNP per capita har ifrågasatts sedan av 1990-talet av bland andra FN:s utvecklingsprogram, UNDP. Under senare år har arbete pågått inom olika internationella organisationer (FN, EU, OECD, Världsbanken) och i enskilda länder (till exempel Frankrike, Storbritannien, Australien) med att ta fram nya mått på livskvalitet. Den svenska regeringen har nu utsett en särskild utredare som ska kartlägga och analysera befintliga mått på utvecklingen av livskvaliteten i det svenska samhället och eventuellt föreslå nya sådana mått. Ett mer komplext sätt att se på människors livskvalitet kan innebära att det enkla ekonomiska paradigm som

9 9 (44) dominerat under lång tid överges eller åtminstone kompletteras. Det kan också innebära att vår (samhällets) syn på medborgare som (blott) konsumerande konsumenter blir mer nyansrik än vad ett traditionellt ekonomiskt synsätt kan erbjuda. Detta kan även ge en djupare dimension av vad vi lägger i målsättningen om konsumenters medvetna och säkra val Utsatta grupper i befolkningen Kring mitten av förra seklet hade Sverige en befolkning på drygt sju miljoner. År 2024 beräknas att tiomiljonersgränsen passeras och omkring 2060 uppskattas Sverige ha en befolkning på 10,7 miljoner. 18 År 2009 var 18 procent (1,6 miljoner) av Sveriges befolkning äldre än 65 år. År 2060 beräknas antalet över 65 år att vara 2,7 miljoner eller 25 procent av befolkningen. Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en procent av den svenska befolkningen född utomlands. År 2008 var andelen 13,8 procent och beräknas uppgå till 18 procent år Socio-ekonomiskt sårbara grupper står att finna bland de långtidsarbetslösa; särskilt arbetslösa ungdomar, lågutbildade och fattiga äldre. I samtliga kategorier är människor med utländsk bakgrund eller etniska minoriteter starkt överrepresenterade. Till följd av stor invandring från länder med oroligheter, bland annat Syrien och Somalia, var invandringen till Sverige under 2013 den högsta någonsin. 20 Dessa invandrare kan få svårigheter som konsumenter ur socialt, språkligt och ekonomiskt hänseende. Eftersom vårt samhälle blir alltmer mångkulturellt kommer det att ställas högre krav på information till konsumenter. Det innebär krav på tydlig och språkanpassad information, både på nätet och i butik. Det kommer antagligen att behövas mer riktad information till olika målgrupper. Inom läkemedelsbranschen noteras att lågutbildade kvinnor konsumerar nästan tre gånger mer lugnande medel och sömnpreparat än högutbildade kvinnor. Äldre lågutbildade löper även större risk att få olämpliga läkemedel och får mer sällan specialistvård jämfört med mer välutbildade. 21 Klyftorna mellan fattiga och rika ökar såväl bland äldre, som i andra åldersgrupper i Sverige. 22 Andelen fattiga gamla har fördubblats i Sverige mellan 2006 och 2012, då fattigdom definieras som att ha 60 procent eller mindre av medianinkomsten i sin åldersgrupp. Utvecklingen indikerar fortsatt behov av stöd för, och utveckling av, lokal budget- och skuldrådgivning. Med ökad andel äldre ökar också andelen med funktionsnedsättningar. I gruppen år har idag hälften en funktionsnedsättning. 23 Personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har sämre levnadsförhållanden än befolkningen i övrigt. 24 Ungefär 15 procent av befolkningen (cirka personer) i arbetsför ålder (18-65 år) har idag en kognitiv funktionsnedsättning. 25 Kognitiva funktionsnedsättningar är besvärande eftersom de inte bara är osynliga utan också kan misstolkas som brist på engagemang och kompetens, slarvighet eller samarbetssvårigheter. Funktionsnedsatta är både sårbara och utsatta och är en konsumentpolitiskt viktig målgrupp. Samtidigt är de diskussioner som bland annat förs inom läkarsamfundet intressanta. Det finns indikationer på ett ökat proaktivt förhållningssätt från flera olika aktörer i samhället i syfte att underlätta för de äldre när de i sin roll som konsumenter ska välja exempelvis kost eller sådant

10 10 (44) som på annat sätt (exempelvis medlemskap i gym, träningsredskap) ger en god livskvalitet på ålderns höst De ungas utsatthet De unga vuxna hör till de grupper som under senaste årtiondet drabbats av ekonomiska standardförsämringar. 44 procent av dem som lämnat föräldrahemmet har inte mer än kronor att leva på när boendet är betalt. 27 Det finns goda skäl att misstänka att situationen för unga med funktionsnedsättning är än svårare. Den kraftiga ökningen av ungas skulder i form inkassoärenden kan ses som ett uttryck för de ökade inkomstskillnaderna. Barn, ungdomar och unga vuxna drabbas ofta av de tvivelaktiga sidorna av e-handeln, där oklara köpevillkor, bristande kundservice, svårigheter att reklamera, fel och långa leveranstider förekommer. Det ger problem för konsumenterna som kan leda till betalningsproblem och i förlängningen överskuldsättning. År 2012 hade drygt ungdomar betalningsanmärkningar på grund av snabblån. Det motsvarar en 20-dubbling sedan En allt större del av de ungas disponibla inkomst går till boendet. För ungdomar med utländsk härkomst går 33 procent av den disponibla inkomsten till boendet. Andelen unga med egen bostad har sjunkit från 62 till 51 procent sedan Allt färre bor i hyresrätt och andelen med osäkra upplåtelseformer har ökat. 29 Bostadsmarknadens mix av amorteringsvillkor, bolånetak och ränteläget innebär uppenbara risker för vissa hushåll, i synnerhet de unga som är nyetablerade på marknaden. Bostadspriserna är höga. Lånevillkoren framstår som förmånliga och trenden tycks vara att låna mycket till låg rörlig ränta. Genom kommunernas budget- och skuldrådgivning vet vi att skuldsättning till vänner och släkt är känsligt. Särskilt unga hushåll lånar ofta till kontantinsats av släkt och vänner. Tre av fem i åldern år behöver ekonomiskt stöd av föräldrarna till sitt första boende, och allt fler väljer att bo kvar hemma, visar en ny undersökning. 30 Man gör allt för att sköta dessa betalningar. Ibland drar man sig för att ansöka om skuldsanering, och tar istället nya lån för att betala av, vilket accelererar lånekarusellen, samtidigt som man lever under normen för betalningsutrymme. De ungas utsatthet är stor, varför stöd till, och uppdraget att informera lärare, andra nyckelpersoner och ungdomar är konsumentpolitiskt mycket angeläget. Det saknas dock undervisningsmaterial och fortbildning av lärare, vilket kan leda till bristande privatekonomisk utbildning. Det är viktigt med proaktivt arbete på flera fronter: med tillsyn, i olika nätverk och andra möjliga arenor Barnfamiljerna Barnfamiljer med ensamstående eller utrikes födda föräldrar fortsätter att halka efter ekonomiskt, och andelen barn i låginkomsthushåll ökar igen efter att ha sjunkit i många år. 31 I Sverige har 13 procent av ensamstående med barn mycket svårt att få ekonomin att gå ihop, jämfört med 2 procent av hushåll utan barn. 32 Cirka hälften av alla barn som har utländsk bakgrund lever i ekonomisk utsatthet. 33 Samtidigt finns barnfamiljer med mycket goda inkomster med helt annorlunda förutsättningar och konsumtionsmönster. 34

11 11 (44) Flera banker har sänkt åldersgränserna på bankkort för barn. För små barn kan det vara svårt att förstå vad pengar är och värdet av pengar eftersom de då inte kan se dem. Att ha pengar i handen ger en mer konkret bild för barnen, som ser hur mycket pengar de har och när de börjar ta slut. Det kan vara svårare att lära barnen att hushålla med pengar, samtidigt som det är föräldrarna som är ansvariga för obehöriga uttag. 35 Andelen barn som är ekonomiskt utsatta har blivit allt fler sedan 1990-talet. År 2011 levde 19 procent av alla barn i familjer som var ekonomiskt utsatta. 35 procent av barnen med separerade föräldrar bor växelvis ungefär lika mycket hos sin mamma som hos sin pappa. 36 Det växelvisa boendet innebär ökade kostnader för hushållen Omsorg, åldrande och pensionering Att på egen hand ge vård och omsorg åt närstående kan få negativa konsekvenser för hälsan, ekonomin och den egna möjligheten att arbeta. Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Av dessa är det 30 procent som gör det varje dag. Nästan hälften av alla omsorgsgivare ger omsorg till en förälder, drygt en fjärdedel till en partner och en femtedel till ett barn. 37 Allt fler vårdar idag sina äldre anhöriga. Man minskar sin arbetstid eller slutar arbeta på grund av anhörigomsorgen: kvinnor och drygt män i åldrarna år har gått ner i arbetstid, sagt upp sig eller gått i pension i förtid för att ge omsorg till en närstående. 38 Detta leder till förlorad arbetsinkomst, med minskat ekonomiskt utrymme och valfrihet som följd. Riksrevisionen konstaterar i en aktuell undersökning att staten har inte har tagit ett tillräckligt ansvar för helheten genom att initiera en minskning av komplexiteten i det samlade pensionssystemet. 39 Pensionssystemets konstruktion innebär att den enskilde exponeras för en mängd val, påverkansfaktorer och konsekvenser av olika val som gör det svårt för denne att hantera situationen. Detta understryker vikten av fortsatt granskning av olika delmarknader inom finansiella tjänster; särskilt marknadsföringen av olika former av pensionssparande och erbjudanden om krediter. Nordeas Trygghetsindex pekar på att medborgarnas största oro rör den egna pensionen. 40 Men, unga sparar allt mindre till sin pension. 41 Vad får det för konsekvenser om unga inte kommer igång med privat pensionssparande? 3.3 Politik och administration Det konsumentpolitiska uppdraget och förutsättningarna för berörda myndigheters verksamhet förändras fortlöpande. Politiska beslut i Sverige och EU kan påverka såväl konsumenternas ställning som konsumentpolitikens organisation och inriktning. Av särskild betydelse är hur mandat, ansvarsfördelning, regelverk, uppdrag och rutiner för aktörerna inom statsförvaltningen, formuleras inom det svenska konsumentpolitiska området. Medborgarnas förtroende för myndigheterna kan få konsekvenser både för hur konsumentpolitiken utformas och hur effektiv den blir. Underlag från bland andra OECD, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket och Riksrevisionen pekar på flera potentiellt intressanta och viktiga förbättringsområden. 42

12 12 (44) EU-harmonisering Det pågår ett omfattande harmoniseringsarbete inom EU. Många av regleringarna, exempelvis rörande konsumentskydd vid försäkringsförmedling, är dock på minimiharmoniseringsnivå. Detta kan leda till ett ojämnt konsumentskydd eftersom utländska aktörer inte omfattas av den svenska regleringen till följd av hemlandsprincipen. Konsumentskyddet blir således beroende av vilka krav som ställs i respektive aktörs hemland och därmed skulle oseriösa aktörer som är registrerade utomlands, kunna fortsätta marknadsföra sina produkter gentemot svenska konsumenter utan att omfattas av det svenska eventuella provisionsförbudet och liknande konsumentskyddande reglering Diskrimineringslagstiftning Riksdagen har beslutat om utvidgning av diskrimineringsförbudets tillämpningsområde. Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Det ger konsumenterna möjlighet att få tillgänglighetsbrister prövat i domstol E-förvaltning E-förvaltning ger en rad nya möjligheter för höjd effektivitet och kvalitet i den offentliga förvaltningen, liksom för medborgare och företag. Statskontoret konstaterar i sin utvärdering av E-delegationen att frågorna kräver mer samlad politisk styrning och kraftfulla finansieringslösningar för att dessa möjligheter ska kunna förverkligas fullt ut. Man föreslår att en utredning tillsätts för att belysa hur kostnaderna kan minskas och hur hinder för digital samverkan kan minimeras Kommunala kontaktcenter Vi ser en växande trend att kommuner inrättar kontaktcenter där också konsumentväg-ledning ingår. Det kan innebära att antalet tjänstemän som arbetar med konsumentväg-ledning ökar men att konsumentvägledning bara omfattar en mindre del av deras tjänst. 46 Konsumentverket följer utvecklingen för att kunna anpassa stödet till kommunerna Upphandling Statskontoret föreslår att de nordiska länderna vidareutvecklar samarbetet för hållbar utveckling genom samverkan i frågor rörande socialt och miljömässigt hållbar offentlig upphandling. 47 Det nya EU-direktivet om offentlig upphandling kan innebära att ökade volymer av offentligt upphandlade etiska varor ger sänkta priser och ökat utbud för konsumenterna Patent- och marknadsdomstol Förslaget om ny patent- och marknadsdomstol kan bidra till att göra tillsynsverksamheten effektivare. 49 Lagförslaget kan innebära en ökad möjlighet att pröva brott mot marknadsföringslagen, vilket leder till ökad säkerhet för konsumenterna Nya regler på bomarknaden Med regeringens förslag om nytt regelverk för prissättning av elnätsavgifter kan transparensen på elmarknaden ökas och konsumenternas ställning stärkas. Avskaffande av obligatorisk

13 13 (44) byggfelsförsäkring och utvidgning av färdigställandeskyddet kan ge konsumenterna ett stärkt konsumentskydd vid nybyggnationer Alkoholhandeln Utredningen om översyn av regelverket för e-handel och hemleverans av alkoholdrycker är kopplad till tidigare utredningen om marknadsföring av alkohol och tobak (SOU 2013:50) och kan få betydelse för tillsynsarbetet avseende marknadsföring av alkohol och tobak, särskilt riktade mot barn och unga. 51 Men, ökad e-handel och gränsöverskridande handel och marknadsföring försvårar tillsyn enligt det svenska lag- och regelverket. 3.4 Avreglering och valfrihet Under de senaste årtiondena har nya konsumentmarknader inom exempelvis skola, vård och omsorg öppnats upp för privata företag i Sverige. Detta innebär att medborgarnas traditionella roll som brukare av offentligt producerade tjänster övergår till att bli konsumenter som tillhandahålls av näringsidkare. Som konsumenter ställs de inför nya val och beslut inför köp. För de privata huvudmännen gäller det att hävda sig på marknaden, vilket kan få konsekvenser både på tjänstekvalitet och marknadsföringsmetoder. De metoder för försäljning och marknadsföring som utvecklas, kan negativt påverka konsumenternas möjligheter att välja och att välja rätt. Detta är viktigt eftersom det i samtliga fall kan röra sig om potentiellt utsatta och sårbara konsumenter, exempelvis personer med olika former av funktionsnedsättning. I ett globalt perspektiv är fortsatt privatisering av statliga företag och offentligt ägda resurser den dominerande riktningen. Enligt tidningen The Economist privatiserades under åren mer än någonsin globalt sett. Baserat på beräkningar från OECD pekar man på potentialen; enbart värdet på de statsägda företagen i de 34 OECD-länderna beräknas till 2,2 miljarder dollar. 52 Rapporteringen från World Economic Forum indikerar emellertid en nyansering av de senaste årtiondenas utveckling där bland annat avreglering, privatisering och budgetnedskärningar presenterats som lösningar för att åstadkomma ordning i statsfinanserna. Riskerna för växande socio-ekonomiska klyftor med påföljande risk för social oro bedöms som stora. 53 I Sverige gjordes 4 av 10 patientbesök under 2011 på en privat driven vårdcentral. Varje dag gjordes patientbesök hos privata vårdgivare i sjukvården. Mellan 1998 och 2012 ökade den privata sektorns andel inom hälso- och sjukvård från knappt 6 procent till 13 procent. 54 Valfriheten för brukare (=konsumenter) av hemtjänst ska, enligt utredningen Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, permanentas och utvidgas. 55 Vilka konsekvenser detta får för konsumenterna/brukarna är oklart. Riksrevisionen granskade hösten 2014 de statliga reformerna om vårdval och vårdgaranti. Man konstaterar att nya privata vårdcentraler etablerats i befolkningstäta och socioekonomiskt starka områden med lågt vårdbehov. Samtidigt har vårdcentraler lagts ned i områden med stort vårdbehov. Vårdutnyttjandet har blivit mer ojämlikt i vården som helhet, samtidigt som trenden med successivt ökande kostnader för primärvården fortsatt efter reformernas genomförande. 56 Svenska Läkaresällskapet menar att de senaste årtiondenas systemförändringar har försvårat läkares möjligheter att arbeta i enlighet med de yrkesetiska reglerna och hälso- och sjukvårdens

14 14 (44) principer. Utvecklingen har gått från en behovsstyrd till en efterfrågestyrd vård. Resultatet är en sjukvård som i allt mindre utsträckning tillgodoser patientens behov. 57 Detta är till men för brukare och konsumenter med stort vårdbehov som är socioekonomiskt svaga och/eller bor i mindre befolkningstäta områden. Den idédebatt som förs av bland andra beteendeekonomerna 58, med bäring på samhällets ekonomi, konsumentbeteende, privatisering och av-/omregleringar, kan i förlängningen påverka inriktningen på den svenska konsumentpolitiken. Svenska folkets intresse för privatiseringar av offentlig verksamhet har minskat under de senaste 20 åren enligt de årliga opinionsundersökningar som SOM-institutet vid Göteborgs universitet gör. Kritik mot privatisering, av- och omreglering formuleras av både myndigheter, intresseorganisationer, av olika politiska partier och i den aktuella överenskommelsen mellan den nya regeringen och vänsterpartiet. 59 Om en uppgörelse eller revision av hittills rådande strömning får genomslag kan frågan om viss återreglering aktualiseras. Sammantaget kan detta ställa ökade och nya krav på myndigheter, näringsliv och intresseorganisationer Jämförelsetjänster Jämförelsetjänster finns av olika slag, bland annat företag vars affärsidé är att genom fullmakter hjälpa konsumenten att göra val. Exempel finns rörande bolån, krediter, elpriser, telefonabonnemang och försäkringar. 60 Informationen till konsumenterna är ofta otydlig eller otillräcklig, vilket innebär att konsumenterna ibland är omedvetna om att de gett företaget rätt att ingå avtal för deras räkning. Det kan också vara osäkert vilka urvalskriterier företag har när de väljer avtal för konsumenten. Detta är en växande företeelse som kan skapa problem för konsumenterna, vilket även uppmärksammats inom EU. En variant på detta är de webbsidor och appar som används för att jämföra priser, läsa på om favoritmärken och köpa produkter. Dessa kan även ge nya möjligheter för hållbar konsumtion för den medvetne konsumenten. 61 Men, lockande budskap kan även bidra till ökad överskuldsättning, där unga vuxna är särskilt utsatta tillsammans med dem som kommer in sent i de digitala strukturerna; grupper som kan vara sämre rustade att balansera sin konsumtion. Detta undersöks nu i två forskningsprojekt vid EconSec i Lund och Centrum för konsumtionsforskning i Göteborg. 62 Kommersiell och vinstdrivande upplysningsverksamhet rörande konsumenträttigheter har nyligen aktualiserats inom resebranschen Digitaliseringen Digitaliseringen av samhället har inneburit en fundamental förändring av hur vi handlar och konsumerar. Huruvida det digitala landskapet är kundorienterat, säkert och förtroendeingivande är värt att pröva. Företagen arbetar för att mobilanpassa sina webbplatser. Shopping och butiker kommer på så sätt allt närmare och blir mer tillgängligt. Traditionella öga-mot-öga-metoder ersätts med nya. Konsumenterna kan både gynnas och bidra till den digitala ekonomin. Teknikklyftorna bland konsumenterna kan komma att öka. Det är en öppen fråga vilka kunskaper och färdigheter som konsumenterna behöver i dagens komplexa digitala landskap och hur stort konsumenternas skyddsbehov on-line är.

15 15 (44) Konsumenter köper även varor från länder utanför EU, som inte alltid uppfyller gällande svenska säkerhetskrav. Det kan innebära att farliga produkter som kan orsaka personskada blir tillgängliga för konsumenterna. I Europa finns 790 miljoner mobiltelefonabonnemang och internet används av 370 miljoner EUmedborgare. Hela 72 procent av internetanvändarna besöker nu sociala nätverk. Andelen som är med i ett socialt nätverk ökar således fortfarande. Det gäller nu främst bland de äldre i åldern år. 64 Mer än hälften av Europas konsumenter handlar via nätet och 80 procent av nätanvändarna tar hjälp av jämförelsesajter. 65 Internettillgången i landet är enligt Statistiska centralbyrån hög och därmed även möjligheten för konsumenter att handla varor och tjänster på nätet. 66 Samtidigt bör poängteras att cirka 1 miljon svenskar över 12 år inte använder internet. 67 Det vanligaste motivet är att man inte är intresserad och 5 procent uppger att de har funktionsnedsättning som försvårar användningen; bland de äldre (äldre än 75 år) anger 16 procent att det är ett problem. 68 Detta är en konsumentpolitisk utmaning i en tid då alltmer informationsarbete utförs med hjälp av internet. E-handeln utvecklas starkt i Sverige. Under andra kvartalet 2014 handlade 70 procent av samtliga konsumenter i Sverige varor på internet. Mobilen har blivit en naturlig del i vår shopping. 62 procent av e-handelskonsumenterna använde under andra kvartalet en mobiltelefon i samband med konsumtion, exempelvis för att söka eller beställa en vara. Företagen mobilanpassar sina webbsidor i allt högre utsträckning. För ett år sedan var det 29 procent av företagen som hade mobilanpassat sin webbutik är andelen 37 procent. 69 E-handeln är en allt viktigare kanal för olika marknader. Vi handlar inte längre bara kläder, böcker, elektronik med mera, på nätet. Fler branscher finns på nätet och de växer, exempelvis livsmedelsförsäljningen som under 2014 steg med 32 procent jämfört med föregående år. 70 Vissa tjänster, exempelvis fakturabetalningar, kräver internet för att vara kostnadsfria. Det är viktigt att företagen förstår vad konsumenterna tycker är viktiga aspekter i e-handeln. Enligt en undersökning av Handelns utredningsinstitut har företagen underskattat sådant som konsumenter bedömt vara viktigt: bra sökfunktion på sajten, lägsta pris, och att kunna välja hur varan ska levereras/vilket serviceställe varan kan hämtas från. 71 Konsument Europa får en hel del frågor om försäljning av kläder och skor via internet. Det handlar om varornas äkthet; om det rör sig om piratkopior och om sajterna är pålitliga. Det är inte ovanligt att de konsumenter som handlat från den här typen av företag, med leverans från Asien, får en annan vara än den de beställt eller ingen vara alls. Ofta är det mycket svårt att få gehör för sin reklamation och pengarna tillbaka från företaget. Finns företaget i EU-länder, Norge eller Island kan Konsument Europa hjälpa till. Konsumenternas rättigheter och möjligheter till matchning med oberoende information vid e- handel är inte alltid tillgodosedda. OECD har gett ut riktlinjer för att stärka konsumentskyddet vid mobiltelefoni och online-köp. I centrum står intresset av att konsumenternas förtroende bibehålls genom säkra betalningsmodeller, tydlig information, bevarad integritet och skydd för barn. 72 Med god framförhållning, exempelvis utifrån de nya distansavtalsreglerna, kan förtroendet och legitimiteten för Konsumentverket stärkas.

16 16 (44) Sverige kan mycket väl bli kontantlöst inom 20 år. Det är möjligt att kreditkorten successivt ersätts med betalning via mobiltelefon. 73 För konsumenten innebär det säkert både för- och nackdelar. Det blir troligtvis en enklare och säkrare hantering. Samtidigt blir kanske värdet av pengar inte lika greppbart, vilket skulle kunna innebära en ökad risk för skuld- och överskuldsättning. Bankernas möjlighet att ta ut avgifter ökar med nya tjänster. De nya så kallade smarta glasögonen Google Glasses som lanserades under våren 2014, med inbyggd mobiltelefon, kamera, dator, skärm och röststyrning kan ge fördelar och konsumentnytta. Men de kan också föra med sig risker vid exempelvis bilkörning, samtidigt som den personliga integriteten hotas genom smygfotografering/filmning. 74

17 17 (44) 3.6 Den nya köpprocessen och Big Data Med mer beteendevetenskaplig kunskap i kombination med alltmer omfattande metoder för segmenterad, individanpassad och touch-point -orienterad marknadsföring och datamining, söker företagen nå konsumenten med multikanal-strategier för att vid avgörande tidpunkter i konsumentens vardag inspirera till köpbeslut. Genom den gränslösa e-handeln kommer konsumenterna att få direktkontakt med nya marknadsaktörer som värderar produkters nytta och kvalitet utifrån andra normer än de svenska. Det är en öppen fråga hur transparenta och tydliga företagen kommer att bli i framtidens digitala gallerior och om det personliga mötet mellan köpare och säljare finns kvar. Det är oklart hur konsumenternas ställning, konsumtionsmönster och konsumtionsnivåer påverkas av att ständigt befinna sig i en gränslös digital butik. Internationellt och i Sverige pågår en stark utveckling av nya multikanala köpprocesser. 75 Detta kan leda till att konsumenter i allt högre grad exponeras för marknadsföringsbudskap överallt och dygnet runt, i den fysiska miljön men också exempelvis med hjälp av butikernas bluetoothsändare 76, i sociala medier och bloggar. Användning av Big Data (stora datamängder) är här för att stanna och har fått stort genomslag i många branscher. Det handlar i korthet om att analysera de digitala spåren av konsumenterna för att bättre kunna förutsäga framtida beteenden. År 1993 var nästan all data i världen analog. Idag beräknas över 98 procent av jordens samlade information vara digital och vi rör oss i allt högre grad på nätet. 77 Själva källan är alla de elektroniska spår som individer och andra aktörer lämnar efter sig via exempelvis mobiltelefoner, datorer och annat (tekniska system, register, med mera) som på något sätt utnyttjar internet som kommunikations- och lagringsmedium. Min surfhistorik är en slags "valuta" som blir mer och mer värd i takt med att alltfler företag vill veta vad jag gör på nätet för att kunna rikta anpassade budskap just till mig. 78 Detta ger möjligheter för kunskapsbyggande för företag och stater, men är samtidigt ett problem för den personliga integriteten. 79 Det påtalas i ett aktuellt förslag till förändring i dataskyddsförordningen från EU-parlamentet. 80 Datainspektionen hade i början av 2014 inte börjat arbeta aktivt med Big Data, men har med det på sin agenda. 81 Denna utveckling kan också ses som en möjlighet för de konsumenter som till fullo kan utnyttja informationsmängden och den påverkan som den nya tekniken kan ge. Det underifrånperspektiv som exempelvis ungdomarnas nätverkskultur står för kan bli en positiv kraft. En aktuell avhandling pekar emellertid i en annan riktning. Där ifrågasätts idén om internetgenerationen, så som den utrycks i exempelvis nationella styrdokument och forskning. Ungdomarna själva menar att de inte känner sig kunniga och självsäkra tack vare sin användning av IT. Istället talar de om att känna stress och prestationsångest inför vad de förväntas kunna. 82 Den snabba utvecklingen indikerar ett behov av matchande utbildning. Läroplanen för grundskolan har emellertid inte lett till fullgod privatekonomisk undervisning eftersom material och fortbildning av lärare saknas. Detta kan få konsekvenser för de val och beslut elever sedan gör som vuxna när man exempelvis ska ingå avtal eller ta lån. Lärarkåren behöver fortsatt stöd i form av skolmaterial och fortbildning. 83

18 18 (44) 3.7 Marknadsföringen i det nya medielandskapet I kölvattnet på de nya köpprocesserna öppnas nu en ny Pandoras ask där den gamla devisen om att allt går att sälja med mördande reklam ersätts med allt går att sälja med glädje, lust och evenemang. Marknadsföringen individualiseras och automatiseras i stor utsträckning för att göra det möjligt att skicka engagerande och relevanta budskap till kunden under hela konsumentresan. Vi kan vänta oss ett otal mer eller mindre spektakulära fysiska och digitala innovationer, till exempel gamification 84 och storytelling 85 på marknadsföringsområdet som måste granskas. Kanske måste begreppet otillbörlig marknadsföring omdefinieras. Mediemarknaden koncentreras vilket exemplifieras av den aktuella sammanslagningen av mediekanalerna Viaplay och MTG. MTG vill i likhet med Google bygga användarupplevelser och lansera nya produkter på många marknader samtidigt. Ett fåtal stora bolag äger en väsentlig andel av den globala mediemarknaden, och därmed makten över innehållet. 86 Utländska webbsidor har ofta namn som på olika sätt refererar till Sverige eller svenska domänadresser och informationen på webbsidorna anges på svenska. Men det saknas ofta fullständiga kontaktuppgifter samt andra uppgifter som gör det möjligt för konsumenterna att identifiera näringsidkarna. När problem uppstår (utebliven leverans eller fel/brister i det levererade) har konsumenterna svårt att komma i kontakt med näringsidkarna och de upplever sig sakna möjligheter att kräva tillbaka de erlagda betalningarna Ökat tillsynsbehov På nätet tenderar sammanblandningen av redaktionella texter och reklam och marknadsföring öka, vilket indikerar ett ökat tillsynsbehov. 88 Bolag hittar nya sätt att marknadsföra sig på, för att göra reklamen rolig och underhållande för konsumenten. Detta gör det svårare för konsumenten att se vad som är reklam och vad som är en nyhet. Produktplacering i film och tv blir allt vanligare. Det verkar inte finnas några allmängiltiga principer för frågan om marknadsföringslagen är tillämplig. 89 Det är svårt att avgöra om produktplacering är reklam och för de rättsvårdande myndigheterna är det svårt att beivra det, om det inte anses falla under marknadsföringslagen. Marknadsföringskampanjer delas allt oftare upp i flera led. 90 Om näringsidkarna exempelvis inte följer reglerna om marknadsföring i det första ledet, där produkten mer eller mindre fantasifullt kan lanseras som en spännande nyhet, kan konsumenter vilseledas. Vissa näringsidkare förefaller tro att de inte behöver följa marknadsföringslagen i det första ledet eftersom den marknadsförda produkten inte är avslöjad än. Detta indikerar behov av en tillsyn där samtliga led i marknadsföringskampanjerna granskas Telefonförsäljning Konsumenterna fortsätter bli lurade via uppringd telefonförsäljning. Den statliga utredning som ska se över regelverket när det gäller telefonförsäljning behövs. Konsumentverket anser att det krävs en lagändring på grund av de problem som förekommer i den här försäljningskanalen. I Konsumentrapporten 2014 föreslås skärpta regler med krav på aktivt medgivande till telefonförsäljning och att skriftlig avtalsbekräftelse ska införas.

19 19 (44) Ändringen av de etiska reglerna för telemarketing innebär att det inte längre, enligt branschen, är olämpligt att ringa konsumenter på deras mobiltelefon. Konsumenterna kan således förväntas få fler försäljningssamtal framöver. Konsumentverket anser att det är otillbörligt att konsumenter kontaktas via mobiltelefon och har stämt flera företag för nämnda förfarande. Om marknadsdomstolen tillåter sådana samtal kommer konsumenterna troligtvis få betydligt större antal säljsamtal på sina mobiltelefoner vid obekväma tider och situationer, vilket kan leda till att fler konsumenter råkar acceptera erbjudande utan ett välgrundat affärsbeslut. Telefonförsäljarnas branschförening har beslutat att utesluta ett bolag eftersom det bedrivit telefonförsäljning på ett sätt som strider mot föreningens stadgar Sociala medier och dold reklam Det blir allt vanligare med marknadsföring i sociala medier. 92 Konsumentverket tar regelbundet emot klagomål mot dold reklam i sociala medier. Sociala medier och bloggar, populära ungdomsmiljöer, fylls alltmer av reklam och marknadsföring av bland annat smink, kläder, alkohol och tobak. 93 En risk med dold marknadsföring är att mottagaren inte kan förhålla sig tillräckligt kritisk till budskapet. Eftersom marknadsföring i sociala medier är ett växande fenomen är det viktigt att undersöka hur denna typ av marknadsföring påverkar konsumentkollektivet och hur den bedrivs, i syfte att ge underlag för konsumentpolitiska prioriteringar och för att möjliggöra effektivare tillsyn. Mobilsajter och appar är ofta annorlunda än webbplatser och kan behöva fortsatt och fördjupad granskning. Dessa kanaler kan också vara en informationsmöjlighet för Konsumentverket och andra förmedlare av oberoende information. Det är positivt om företagen följer lagen och är tydliga i sina trygghetspaket på nätet med hur man får kontakt med säljaren och vilka leveransvillkor som gäller. Det faktum att fler och fler handlar över nätet och ser internet som en självklar kanal innebär att den kommunala konsumentvägledningen, Konsumentverket och Konsument Europa, bör ha hög beredskap för fler ärenden och klagomål i takt med ökande konsumtion med ökat e-handelsinslag Informationskanalernas relevans Dagstidningar fortsätter att tappa i upplaga och räckvidd. 94 Eftersom annonsörerna följer sina målgrupper kommer marknadsföringen alltmer att finnas i nya kanaler som behöver granskas. Inom EU väntas nya tvingande direktiv rörande tillgänglighet på nätet (webb accessability) komma Därmed ersätts de rekommendationer som gäller idag. 95 Direktivet gäller för myndigheter, men kan även komma att gälla för privata näringslivet, för företag med mer än 20 anställda. Det kan innebära ett utökat tillsynsmandat för Konsumentverket. Ombytlighet och kort livstid präglar olika arenor på internet. Det är oklokt för användare att binda sig för lösningar som baseras på en viss mediekanal. Användarna flyttar och kanaler dör snabbare än tidigare. Responsiva webbsidor och omedelbara uppdateringar tekniskt och innehållsmässigt blir viktigare och viktigare nu, inte om några år. 96

20 20 (44) Tillgänglighetsaspekter måste vägas in i ett alltmer digitaliserat samhälle. Det innebär att även andra informationskanaler än de digitala för oberoende konsumentinformation fortfarande är mycket viktiga. Inte minst mot bakgrund av att en stor del av de 1,1 miljonerna är ungdomar och äldre personer båda grupperna med förhållandevis låg utbildningsnivå. 97 Sju av tio, eller 5,3 miljoner personer, har enligt SCB, hämtat information från myndigheters webbsidor. Men hälften av befolkningen kontaktar hellre myndigheter via telefon och cirka 30 procent kontaktar myndigheter via e-post eller med personligt besök. 98 De kommunala konsumentvägledarnas arbete och direktkontakt med konsumenterna framstår fortfarande som angeläget att stödja. 3.8 Miljö och hållbar konsumtion Klimatförändringen kommer att påverka konsumtionsmönster och förutsättningarna för konsumenterna globalt och i Sverige. Detta gäller även konsekvenserna av försöken att begränsa utsläpp av växthusgaser och olika metoder för att anpassa samhället. Politiska beslut rörande klimat, miljö och energianvändning får direkta eller indirekta konsekvenser för framtida konsumtion och konsumtionsmönster. Det är viktigt att hela kedjan från produktion och konsumtion till avfallshantering beaktas, vilket innebär att även ansvarsfullt företagande inom och utom Sverige är en relevant aspekt. Om en klimatpolitisk ambitionshöjning realiseras av den nya regeringen, kan det få till följd att regeringens styrning av myndigheternas arbete ökar. Det kan innebära att klimatfrågans koppling till konsumtionsmönster och konsumtionsvanor tydliggörs. För konsumenternas del kan klimatpolitiska åtgärder innebära morötter i form av bidrag och ökad tillgång till energieffektiv teknik, kollektivtrafik, klimatmärkta produkter. Det kan även innebära krav på ändrat beteende/ökade kostnader till följd av fler och/eller skärpta ekonomiska styrmedel (till exempel trängselskatter). Det kan även innebära ökade krav på kunskap och information vid beslut om köp, användning och förbrukning av produkter. 99 Klimathotet innebär att utsläpp av växthusgaser via konsumtion måste minskas. Att odla hemma i bostaden i kretsloppsanpassade växthus kan bli en trend som stöds av några svenska storföretag. 100 Flera olika exempel på forskningsprojekt, produktutveckling och styrmedel som kan leda till minskad energianvändning i boendet har noterats. 101 Med tanke på att bostadsutbudet förnyas tämligen långsamt är det glädjande att det inte bara kommer exempel på energieffektiva nya bostäder utan även hur man kan energieffektivisera befintliga bostäder. Nudging 2 kan vara ett sätt stimulera till hållbar konsumtion. Man arrangerar då en valsituation som leder fram konsumenten till ett läge där det hållbara alternativet både framstår som positivt och enkelt. Det finns flera framgångsrika exempel internationellt med positiva effekter för hälsa och miljö. 102 Naturvårdsverket har tagit fram 23 åtgärder för en mer hållbar konsumtion. Förslagen omfattar hur vi bor, vad vi äter, hur vi transporterar oss och hur vi konsumerar i övrigt. 103 Åtgärder där Konsumentverket föreslås medverka är: 2 Från engelskans nudge; knuffa eller putta på svenska.

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Kommittédirektiv. Telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter. Dir. 2014:11. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter. Dir. 2014:11. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter Dir. 2014:11 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning Problem i samband med telefonförsäljning av varor

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid telefonförsäljning. Dir. 2013:95. Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid telefonförsäljning. Dir. 2013:95. Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013 Kommittédirektiv Konsumentskydd vid telefonförsäljning Dir. 2013:95 Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013 Sammanfattning Problem i samband med telefonförsäljning av varor och tjänster har

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2428. Stärk den enskildes rätt. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2428. Stärk den enskildes rätt. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2428 av Ola Johansson (C) Stärk den enskildes rätt Sammanfattning Konsumentpolitiken ska utgå från att ge konsumenterna makt och möjlighet att göra aktiva

Läs mer

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag 2009 En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Posten AB - Distanshandeln idag 2009 3 Förord För många är det idag en självklarhet att köpa varor på distans.

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 + 15 % e-barometern Q4 2009 Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 Försäljningen över internet satte återigen full fart under fjärde kvartalet 2009. Lågkonjunkturen lämnade under de tre första kvartalen

Läs mer

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT @ ERIK HAGENRUD REGIONAL EXPORTRÅDGIVARE EXPORTRÅDET NORRBOTTEN / SKELLEFTEÅ VÄNDPUNKT 2010 FEM TRENDER INOM NORDISK E-HANDEL 1. Fortsatt snabb tillväxt 93 % av nordiska

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel i Norden Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel till ett värde av 33 miljarder SEK FÖRORD Den nordiska e-handeln fortsätter starkt under det andra kvartalet 2014. Totalt har de nordiska

Läs mer

Strategi mot överskuldsättning

Strategi mot överskuldsättning Promemoria 2015-09-16 Finansdepartementet Finansmarknads- och konsumentministern Strategi mot överskuldsättning En växande kreditmarknad har ökat människors tillgång till krediter, och därmed också ökat

Läs mer

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Kommittédirektiv E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument Dir. 2014:1 Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av relevanta

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln

Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln + 8 % e-barometern Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln Trots den ekonomiska oro som råder fortsätter e-handeln att uppvisa positiva tillväxttal. Försäljningen över internet ökade med 7,9 procent

Läs mer

jimmy hollén unni mannerheim

jimmy hollén unni mannerheim 1 jimmy hollén unni mannerheim Riksrevisionen på 30 sekunder Vad är Riksrevisionen? 2 Vad gör Riksrevisionen? Vem ger Riksrevisionen uppdrag? 3 Vår granskning: Vem tar ansvar? Hur kom vi på idén att granska

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet Vårdindikatorn Tredje kvartalet 2008 2009-01-20 Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn tredje kvartalet 2008 3 2. Medlemsundersökning 4 Vårdföretagen är nöjda med den borgerliga regeringens vårdpolitik

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett reklamlandskap i förändring. Dir. 2016:84. Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2016

Kommittédirektiv. Ett reklamlandskap i förändring. Dir. 2016:84. Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2016 Kommittédirektiv Ett reklamlandskap i förändring Dir. 2016:84 Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2016 Sammanfattning Reklamlandskapet, dvs. de olika sätt som marknadsföringsbudskap förmedlas

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Bo Dahlbom. www.viktoria.se/dahlbom. Professor vid IT-universitetet i Göteborg. Forskningschef på Interactive Institute. Medlem av Regeringens IT-råd

Bo Dahlbom. www.viktoria.se/dahlbom. Professor vid IT-universitetet i Göteborg. Forskningschef på Interactive Institute. Medlem av Regeringens IT-råd Bo Dahlbom Professor vid IT-universitetet i Göteborg Forskningschef på Interactive Institute Medlem av Regeringens IT-råd Makten över framtiden, Liber 2003 Sveriges framtid, Liber 2007 www.viktoria.se/dahlbom

Läs mer

Pressmeddelanden från Konsumentverket. Pressurklipp från Sändaren nr 21. EU regler kan hota ideell second hand i Sverige 2008

Pressmeddelanden från Konsumentverket. Pressurklipp från Sändaren nr 21. EU regler kan hota ideell second hand i Sverige 2008 Beredning 2009 01 28 1 1 Konsumentnämnden 2009 02 11 1 1 Meddelanden Bilagor: Pressmeddelanden från Konsumentverket, pressurklipp från Sändaren, inbjudan till BUS dagarna Pressmeddelanden från Konsumentverket

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster Schyssta Pengar Strategi för finansiella tjänster Bakgrund 1985 beslöt Sveriges Riksbank att avreglera den svenska kreditmarknaden. Det innebar bland annat att bankerna i princip fick låna ut obegränsat

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

FÅ KOLL PÅ KONSUMENTPOLITIKEN VAD TYCKER PARTIERNA OCH SVERIGES UNGA OM SVERIGES KONSUMENTERS KRAV FÖR EN STARKARE KONSUMENTPOLITIK?

FÅ KOLL PÅ KONSUMENTPOLITIKEN VAD TYCKER PARTIERNA OCH SVERIGES UNGA OM SVERIGES KONSUMENTERS KRAV FÖR EN STARKARE KONSUMENTPOLITIK? FÅ KOLL PÅ KONSUMENTPOLITIKEN VAD TYCKER PARTIERNA OCH SVERIGES UNGA OM SVERIGES KONSUMENTERS KRAV FÖR EN STARKARE KONSUMENTPOLITIK? Få koll på konsumentpolitiken vad tycker partierna och ungdomarna? Vilket

Läs mer

Tillsynsinsatser på alkohol- och tobaksområdet

Tillsynsinsatser på alkohol- och tobaksområdet Rapport 2011:15 Tillsynsinsatser på alkohol- och tobaksområdet Tillsynsinsatser på alkohol- och tobaksområdet En lägesrapport Konsumentverket 2011 2 (8) 3 (8) Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Policy för information och kommunikation med etiska riktlinjer

Policy för information och kommunikation med etiska riktlinjer 1(8) Antagen Kommunfullmäktige 2014-03-03, 13 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för information och kommunikation med etiska riktlinjer 2 1 Innehåll 1.1 Sammanfattning... 3 2 Policy 2.1 Grafisk profil...

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

SVENSK FÖRSÄKRING SID 1

SVENSK FÖRSÄKRING SID 1 SVENSK FÖRSÄKRING VD HAR ORDET Christina Lindenius SID 2 Försäkringar skapar trygghet och bidrar till ett robust och hållbart samhälle. Vi lever i ett samhälle som är i ständig förändring. Vid sidan av

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK Nordisk e-handel för 34 miljarder SEK under första kvartalet FÖRORD Värdet av nordiska konsumenters e-handel under första kvartalet 2014 uppgick till cirka 34 miljarder

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

BETÄNKANDET SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

BETÄNKANDET SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) YTTRANDE 2016-04-04 SOU 2015:88 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm BETÄNKANDET SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) SAMMANFATTNING Vi tycker att

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2015 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2015 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Stark inledning på det nya e-handelsåret

Stark inledning på det nya e-handelsåret + 13 % e-barometern Q1 2010 Stark inledning på det nya e-handelsåret Den starka tillväxttakten under fjolårets slut håller i sig och året inleddes med en kraftfull försäljningsuppgång, 12,8 procent, under

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer