Möjligheter för transportsektorn att nå klimatmålet. Håkan Johansson.

Transkript

1 Möjligheter för transportsektorn att nå klimatmålet Håkan Johansson

2 Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen från inrikes transporter minskar Rekord för energieffektivisering nya bilar Andelen förnybar energi ökar Utmaningar Trafiken fortsätter att öka Utan trafikökning hade utsläppen från vägtrafiken minskat med 13 procent sedan 1990 Med dagens beslut kommer inte utsläppen från inrikes transporter att minska fram till 2030 Miljoner ton per år Vägtrafik : +9% : -1% % % Personbilar : : -7% Personbil bensin Lätt lastbil bensin Buss Motorcykel och moped Personbil diesel Lätt lastbil diesel Tung lastbil

3 Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till av Trafikverket tolkat som åtminstone 80 procent lägre användning av fossil energi till vägtransporter 2030 jämfört med 2004 Transportsektorn ska bidra till det nationella miljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan. visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050 innebär även att transportsektorn utsläpp bör vara nära noll

4 Oil price $ per barrel Tiden med billig olja är förbi Jag ser dagens prisnivåer i den här ekonomiska kontexten som ohållbara för konsumenterna. Ekonomisk kris som resultat av höga olja priser Höga priser kan, tillsammans med andra faktorer, trycka tillbaka den globala ekonomin till recession. Fatih Birol chefsekonom IEA 14 september 2012 för Reuters Brent oil prices, from

5 Planerar vi för fel samhälle och transportsystem?

6 Alla delar behövs Det kommer inte att räcka med effektivare fordon, fartyg och flygplan samt ökad andel förnybar energi och elektrifiering av vägtransporter. Det kommer även att krävas en förändrad inriktning när det gäller att utveckla samhälle och infrastruktur. Energieffektivitet Samhällsplanering och överflyttning Förnybar energi Källa: Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan

7 Transportsnålt samhälle Målbild 2030 jämfört med 20 år tidigare Täta, gröna och funktionsblandade städer Förändrat resande minskad biltrafik (13-25 procent jämfört med 2008) fördubblat resande med gång, cykel, kollektivtrafik bilpool resfria alternativ minskad tillväxt flyg Förändrade transporter av gods oförändrat trafikarbete för lastbil (jämfört med 2008) överflyttning från lastbil till sjöfart och järnväg citylogistik, ruttplanering, längre och tyngre fordon förändrade konsumtions- och produktionsmönster

8 Energieffektiva fordon, fartyg och flygplan Målbild 2030 jämfört med 20 år tidigare Lätta vägfordon 60 procent effektivare EU krav som på sikt även driver på elektrifiering Tunga vägfordon procent effektivare EU standard och krav Flygplan och fartyg, 30 procent effektivare Mer energieffektiv användning lägre hastigheter, skyltade och efterlevnad sparsam körning, vädernavigering, grönt flyg etc

9 Förnybar energi Målbild 2030 Effektivisering och transportsnålt samhälle gör att biodrivmedlen räcker längre 52 procent förnybar energi i vägtrafik (Ökning enligt trend 17 procent förnybar) 14,5 TWh biodrivmedel 5 TWh el 15 TWh fossilt Elbil och laddhybrid, 21 procent av trafikarbetet City distribution och stadsbussar delvis eldrivna Sjöfart procent förnybart Flyg 20 procent förnybart Hållbar produktion av biodrivmedel och el

10 Vägtransporter i samklang med klimatmål och mål om fossiloberoende fordonsflotta Transportsnålt samhälle Energieffektivisering Förnybar energi (inkl el) Kvarstående fossil energi

11 Från planering utifrån bil till gång och cykel och kollektivtrafik Vi måste därför undersöka om det inte är befogat att bilismen leder till ett nytt stadsplanetänkande. Ett bra sätt att göra detta är att studera hur man skulle planera en bilstad, en ny stad som verkligen är utformad med hänsyn till bilismen. Uno Åhren, vid öppnandet av konferensen Bilstaden på KTH, 1956 Vi har nått vägs ände för en stadsutveckling med bilen som norm.. Det handlar alltså om att genom ändrade fysiska och ekonomiska villkor ge bilen konkurrensnackdelar gentemot gång-, cykel och kollektivtrafik. Goda stadens slutrapport,

12 Attraktiva och tillgängliga städer Tätare med bevarade grönytor Funktionsblandad bebyggelse Utformning och hastighet på gator utifrån gående och cyklisters villkor Förbättrad tillgänglighet med gång, cykel och kollektivtrafik till arbetsplatser och service Korta avstånd till effektiv kollektivtrafik Färre parkeringsplatser och marknadsbaserade parkeringsavgifter Samordnade varutransporter

13 Bilrelaterad energianvändning GJ per person och år Samband mellan täthet och bilanvändning Orter med mer än invånare oc h liten pendling Ludvika Gällivare Piteå Kiruna Gislaved Oskarshamn Sundsvall Gävle Luleå 10% ökning av antalet invånare per ytenhet ger 1-3% färre fordonskilometer (IEA) Halmstad Östersund Borås Eskilstuna Norrköping Umeå Västerås Linköping Håkan Johansson Invånare/hektar (i tätorten)

14 Funktionsblanding Innebär ökad blandning av bostäder, service och arbetsplatser i ett och samma område. För att åstadkomma funktionsblandning i större städer krävs Att stadsdelen har mer än 1-2 primära funktioner Korta kvarter (storleksordning 100 meter) Blandning av gamla och nya bostäder Tillräcklig täthet Områden med god funktionsblandning har 5 till 15 procent lägre bilanvändning per person Källa IEA (2009) och Jacobs (1961/1993)

15 Andel befolkning nära livsmedelsbutik Tillgänglighet till service Utveckling sedan 60-talet (1963) har antalet dagligvarubutiker minskar från till 5300 (2011) avståndet ökar och därmed tillgänglighet med cykel och gång God tillgänglighet utan bil handlar om lokalisering i bostadsområdet, funktionsblandning i anslutning till reskedjan med kollektivtrafik, gång eller cykel i kollektivtrafiknod nära målpunkt såsom förskola eller bostad 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% <600m (SCB) <400m (Rheneland inkl. trafikb.) <400m (Rheneland) <300m (SCB)

16 Utformning av gator Minskad bilorienterad utformning ökar användningen av alternativ till bilen och minskar trängsel Hastighetsdämpande åtgärder tenderar öka gång och cykling Invånare i mer gångvänliga områden går 2-4 gånger mer och kör 5-15% mindre bil Foto Gävle kommun Figur från Stockholm stads framkomlighetsstrategi Källa IEA (2009) TRANSPORT, ENERGY AND CO2: MOVING TOWARD SUSTAINABILITY

17 Samband mellan investering i cykelvägnät och andel cykling Årlig budget (SEK per invånare) USA 10 1 Portland (USA) 25 4 Berlin Köpenhamn Amsterdam Andel cykling (%) Källa IEA (2009) TRANSPORT, ENERGY AND CO2: MOVING TOWARD SUSTAINABILITY

18 Andel kollektivtrafik Attraktiv kollektivtrafik Korta avstånd till hållplats och station Konkurrenskraftig restid för hela resan, inklusive smidiga byten Tillförlitlighet Tydlighet och enkelhet Bekvämlighet, möjlighet att utnyttja restiden Konkurrenskraftigt pris 1 0,75 0,5 0, Kolltid/biltid

19 Parkeringsplatser och avgifter 20 procent mindre biltrafik 2030 eller ca 1 procent minskning per år. Även parkeringsplatser kan minska i denna takt. Köpenhamn har under lång tid minskat antalet parkeringsplatser i med 1 procent per år

20 Samordning City-logistik Lyckade och mindre lyckade projekt Erfarenheter visar att incitament krävs Större tidsfönster Tillgång till kollektivtrafikkörfält Krav på samordning inom ett område Miljökrav som gör det mer ekonomiskt fördelaktigt att samordna Delad finansiering av system, exempelvis att kommunen går in och betalar delar av kostnaderna för distributionscentral Viktigt att samordningen sker inom ramen för konkurrenslagstiftning

21 Vad händer om vi tar klimatfrågan på allvar? Jarl Hammarqvist WSP A&S Hur mycket, hur och vart färdas vi i framtiden? Bygger vi systemet för detta?

22 Planera för trafikminskning eller ej? Räknar vi med trafikökning (+20%) kommer planeringsprocessen näppeligen att bidra till klimatmålet. Nås ett Transporsnålt samhälle ändå kommer vi att delvis ha ett transportsystem som ej svarar upp mot användarnas krav

23 Vägtransporter i samklang med klimatmål och mål om fossiloberoende fordonsflotta Transportsnålt samhälle Energieffektivisering Förnybar energi (inkl el) Kvarstående fossil energi Nu tittar vi blott på blått!

24 Planeringsunderlaget förutsätter stor teknikutveckling men denna räcker ej. Trafikminskning måste till! -20% (-40%) Åtgärdsområden person Effekt på personbil 2030 jmf med 2010 Fysisk planering -5% Satsning på kollektivtrafik -3% Satsning på gång och cykel -1% Bilpool -2,5% Resfritt och e-handel -1,5% Trängselskatt, parkeringspolicy, avgifter -2,5% Skyltad hastighet -1,5% Bränslepris -7,5% Åtgärderna/delarna? Effektsambanden?

25 Åtgärdsområden - Godstransporter med lastbil Åtgärdsområden gods Överflyttning långa lb-transp. till järnv. och sjö -13% Citylogistik -3% Minskad tomkörning -2% Ändrade konsumtionsmönster -1% Ruttplanering -5% Längre och tyngre fordon -4% Effekter jämfört med B-A-U

26 Vårt uppdrag: Att öka upplösningen på trafikminskningen Trafikverkets planeringsunderlag Workshop Ok? Hur? TRV underlag för fossiloberoende godstransporter EU;s vitbok Work shopunderlag = ökad upplösning Rapport Elforsk mm Faktiskt planeringsunderlag Klimatscenario i nästa planeringsomgång

27 Vi som jobbat med detta: WSP Jarl Hammarqvist Eva Ericsson Karin Brundell Freij Ann-Katrin Berglund Karoline Kristo Matts Andersson TRV Håkan Johansson Sten Hammarlund Lena Eriksson

28 Resultat (i korthet) avseende: Hur ser det ut 2030? Hur kom vi dit (vilket vi ju gjorde)? Hur sant är detta? Rätt åtgärdstyper? Rätt ambition som det räknats på? Sannolikhet avs beslut? Vad händer fram till 2050? och klicka efter eget huvud Vårt arbete är INTE en prognos! Vi söker beskriva HUR det blir OM det blir! Dessutom finns två helt olika sätt att se på planering.

29 Analysen Hur stora är olika segment av transportmarknaden idag? RES, LBU, TrVs planeringsunderlag Situationen 2030 Vilken effektprofil har olika delåtgärder? Kvalificerade antaganden i form av relativa nyckeltal Hur stor måste då åtgärdseffekten inom respektive segment vara? Vad blir den sammantagna effekten inom respektive segment till följd av alla åtgärderna? Vad betyder det för andra trafikslag? överföringsprofiler Antaganden om nygenerering, bortträngning och överflyttning

30 Segmenteringsgrunder personresor Tre regiontyper: Storstadsregion Mellanbygd Glesbygd Reslängder: Korta resor (< 5 km) särskild potential gång och cykel Medellånga resor (5-30 km) vanligt kollektivtrafikavstånd Långa resor (>30 km) Ärendetyper: Arbete Fritid Tjänste Service

31 Personresor - olika res-segments andel av bilresor 2010 (pkm enligt RES) kort lång medel service tjänste arbete fritid Gles bygd Stor stad Medel region

32 Åtgärdsområde Fysisk planering (5%) Förtätning Ny bebyggelse koncentreras till befintliga tätorter och utglesning motverkas Sker främst i expansionsområden (storstads- och mellanregioner) Korta och medellånga resor blir kortare och överförs i viss mån till gc Funktionsblandning Många funktioner integreras i närområdet Sker främst i redan tätare områden (storstads- och mellanregioner) Korta och medellånga bilresor för service och fritidsändamål påverkas mest Ny bebyggelse till kollektivtrafikstråk Utbyggnad som kan förstärka trafikantunderlaget till befintliga eller nyplanerade kollektivtrafikstråk Sker främst i expansionsområden (storstads- och mellanregioner) Medellånga och i viss mån långa resor överförs till kollektivtrafik Utformning av vägnätet och gaturummet Planering av vägutrymme som understödjer den relativa attraktiviteten för kollektivtrafik, gång och cykel i förhållande till bil Störst effekt i större tätorter där det är trångt Korta och medellånga bilresor påverkas mest När har fysisk planering effekt? Vi har siffror!

33 Åtgärdsområde bränslepris (7,5%) Bränsleprishöjning med 50% till följd av marknadsläget och/eller skattehöjning. Åtgärden slår lika hårt på bilkostnader i alla segment grundantagande om samma relativa effekt Största delen av effekten förväntas utgöra s k undanträngt resande (kortare resor, effektivisering i form av flera ärenden per resa och samåkning). Näst största delen är överflyttning till kollektivtrafik samt i någon mån gc. Utan detta lär lite hända!

34 Exempel på effektprofiler för olika delåtgärder

35 Förändring av bilresandet Facit Personbil Personkm per år med bil i olika ressegment 2010 och tals pkm/pers och årmed bil tals pkm/pers och år ,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 storstadsregion medelbebyggd region glesbygd storstadsregion medelbebyggd region glesbygd storstadsregion medelbebyggd region glesbygd storstadsregion medelbebyggd region glesbygd storstadsregion medelbebyggd region glesbygd storstadsregion medelbebyggd region glesbygd storstadsregion medelbebyggd region glesbygd storstadsregion medelbebyggd region glesbygd storstadsregion medelbebyggd region glesbygd storstadsregion medelbebyggd region glesbygd storstadsregion medelbebyggd region glesbygd storstadsregion medelbebyggd region glesbygd arbete fritid tjänst service arbete fritid tjänst service arbete fritid tjänst service Korta resor Medellånga resor Långa resor

36 Åtgärder för överflyttning långa lastbilstransporter till järnväg och sjöfart Exempel på insatser: Järnväg: Förbättrad standard för högre kapacitet och hastighet Säkra mark för noder (terminaler etc) i närheten av större städer varifrån samordnade transporter kan utgå Byggande av längre mötessträckor Uppgradering av prioriterade korridorer för högre axellast på järnväg Sjöfart Satsning på inlandshamnar sk dryports Gemensamt regelverk inom EU Reducerar långa lastbilstransporter. Lastbilarna finns kvar i början och slutet av många transportkedjor Ger främst överföring från lastbil till järnväg men sjöfarten avlastar järnvägen vad gäller lågvärdigt, långväga gods

37 Kvalitativ framtidsbild Stimulerande underlag till WS? Jessika 72 åker till sonen i Göteborg Hur ser det ut? Hur fungerar det? Varför ska folk vilja dit? Subjektivt utsnitt Svårt (men uppskattat) Mer sådant torde behövas om WS-deltagarnas viktigaste förutsättningar antas gälla. (Vilja, långsiktighet, bred politisk koncensus) Cheva Camaro 1985

38 WSP:s kommentar ( räcker detta?) Har de presenterade insatserna rätt inriktning? Ja! men det är (av naturliga skäl!) stort fokus på korta och medellånga resor i storstads- och mellanregioner. Eftersom majoriteten av fkm produceras under långa resor skulle åtgärdstillskott som slår mot dessa dock ge mycket hög utväxling. Har de rätt ambition/kraft? Beror på hur klokt de sätts in och med vilken pondus. Kommer detta att ske i tid? Det går INTE av sig själv!!! Inte vårt uppdrag, men rimligen ligger de största farhågorna inte i att identifiera vilka åtgärder som behövdes utan att tidplanen blir alltför utdragen! Fördelningsprofilerna är exempel på ett viktigt underlag i politikens praktik.

39 Workshop - Hur ser det klimatanpassade transportsystemet ut 2030 och hur kommer vi dit? Några slutsatser från grupparbete 2 back casting Kraftfulla åtgärder genomfördes Fysisk planering; ett nyckelområde Några tyckte teknikutvecklingen kanske överskattad Bränsleprishöjningar - en förutsättning En positiv framtidsbild tillkom som draghjälp Politisk konsensus för vägen mot målet Något hände som gav engagemang Ökat tryck från marknaden Tydligare idéer om överflyttningar av gods behövs Säkrad finansiering till kollektivtrafik och järnväg bl.a. genom nya finansieringsformer

40 2030 har massor hänt i storstadsregionerna. Transporteffektiv samhällsplanering (med muskler) Villkorat nybyggande (Villkorad?) förtätning Förändrat gaturum Färre parkeringsplatser (då de ej behövs) Kollektivtrafik ökat duktigt GC är det naturliga för korta resor Utökad och höjd trängselskatt Bilpoolandet ökat drastiskt Börjar dessutom hända mycket snart Citylogistik Ruttplanering Terminaler

41 I landet i stort har också mycket skett (men lite annorlunda) Generellt gäller: Järnvägen har hållit lastbilstrafikens ökning stången. Kraftigt ökad kapacitet på järnvägen som klarar godset. Stora överföringar från Järnväg till Sjö Förstorade arbetsmarknadsregioner försörjs med koll-trafik Någonting hände BAU är ej vad det var Samhällsplaneringen fick muskler Personbilsnyttjandet blev mindre attraktivt Alternativen blev mer attraktiva Sverige blev ett internationellt föredöme och miljontals besökare åker årligen (klimatsmart) hit för att beskåda härligheten.

42 Mot Vidmakthållande av styrmedel (typ skattenivåer) Nya styrmedel Nytt BAU formeras succesivt (Fortlöpande kulturförändring) Dvs det kritiska är Normen i samhällsplaneringen Rörlig kostnad för personbil (mot slutkund) Alternativens attraktivitet (inkl pris) Att inte tappa sugen

43 Tack På bilden är hon drygt 40 och 2050 drygt 60.

44 Påverkan på andra mål av scenariot Möjligheter Tryggare energiförsörjning Mindre trafik ger mindre trängsel, utsläpp av luftföroreningar och bulleremissioner Minskat markanspråk genom förtätning Minskat markanspråk för biodrivmedel genom minskat energibehov Ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa Förbättrad tillgänglighet Möjlighet att utnyttja restid Ökad trafiksäkerhet Minskade reskostnader med kollektivtrafik Minskade kostnader för utbyggnad vägar, VA m.m. Ökat underlag för kollektivtrafiken Ökad jämställdhet och social integration Utmaningar Mycket investeringar har redan gjorts för bilen Minskad flexibilitet i resandet Omställning av samhällsplaneringen Förtätning kan ge högre exponering för buller och luftföreningar Singelolyckor oskyddade trafikanter Ökade kostnader för bilresor och lastbil för näringslivet Ökade kostnader för utbyggnad av järnväg och kollektivtrafik En radikal minskning av privatbilar i staden och motsvarande utbyggnad av kollektivtrafiken skadar inte stadens värden det ökar stadens attraktivitet och värde för den som bor och vistas där. Hållbar stadsutveckling - Sveriges Arkitekter

45 Kostnader Målbilden innebär större totala kostnader för fordon, drivmedel och infrastruktur fram till 2030 jämfört med referensalternativet I ett längre perspektiv efter 2030 kan kostnaderna bli lägre än för referensalternativet Stöds även av nyligen publicerad rapport från IEA, där deras tvågradersscenario har lägst totala kostnader för fordon, drivmedel och infrastruktur fram till The results also show that the savings, from fewer vehicles and less infrastructure, along with much lower fuel spending, more than compensate for the early investment in new technologies. The 2DS is estimated to be the least expensive scenario by about USD 10 trillion compared with the others. IEA (2012) Energy Technology Perspectives

46 Slutsatser och rekommendationer Tekniska åtgärder räcker inte. Det behövs även en omställning av samhälle och transportsystem med mindre bilresande och överflyttning av godstransporter på järnväg och sjöfart. Transportsnålt samhälle motiveras även av många andra mål Omställningen kräver breda politiska överenskommelser och det är bråttom Positiva målbilder av det framtida samhället och transportsystemet Kombination av generella och riktade styrmedel med åtgärder på alla nivåer. Internationellt överenskomna krav på fordon, fartyg och flyg Kostnaderna för övergång till biodrivmedel och el kompenseras mer än väl av energieffektivisering och transportsnålt samhälle På så sätt kan Sverige fortsätta vara en föregångare - som går att följa

47 Läs mer Underlagsrapport Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit: g/showitem 5664.aspx WSP,s Rapport: Hur ser Sverige ut om och klicka efter eget huvud