1. Val av arbetsutskott 2. Socialnämndens delegationsordning ALLM 1 3. Intern kontroll 2015 ALLM Kostverksamhet vid Stångenäshemmet VOO 2

Transkript

1 Socialnämnden kallas till sammanträde onsdagen den 21 januari 2015, kl i sammanträdesrum Borgmästaren, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE Upprop samt val av justerare. BILAGA Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. Information - Rutiner kring nämndadministration - Olika lagstiftningar ( Socialtjänstlagen, Lag om vård av missbrukare i vissa fall, Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, Hälso- och sjukvårdslagen, m.fl.) - Verksamhetsbeskrivning avdelningsvis - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 - Övrigt Allmänna ärenden ALLM 1. Val av arbetsutskott 2. Socialnämndens delegationsordning ALLM 1 3. Intern kontroll 2015 ALLM 2 Ekonomiärenden EK 1. Detaljbudget 2015 (skickas senare) 2. Mål 2015 muntlig information Vård och omsorg VOO / LSS 1. Vägledande riktlinjer vid biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (äldre- och funktionsnedsatta) VOO 1 2. Kostverksamhet vid Stångenäshemmet VOO 2 Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

2 Individ- och familjeomsorg IFO 1. Modulboendet vid Sivik muntlig information Övrigt ÖVR 1. Egenkontroll förslag på områden 2. Förvaltningschefen informerar 3. Avvikelserapport 4. Anmälningsärenden ÖVR 4 5. Övriga frågor Kommunledningskontoret/amm Maria Forsberg (S) / Anne-Marie Mattsson Ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

3 1/1 Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Anne-Marie Mattsson Telefon: E-post: SOCIALNÄMNDENS DELEGATIONSORDNING Dnr: SON Individ- och myndighetsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden tog den 22 januari 2013 och den 24 januari 2013 var för sig beslut om delegationsordning för sin respektive nämnd. Den 26 juni 2014 beslutade kommunfullmäktige att avveckla de två sociala nämnderna för att återgå till en gemensam socialnämnd, från och med den 1 januari I och med denna organisationsförändring behöver den nya nämndens delegationsordning fastställas. Beslutsunderlag Individ- och myndighetsnämndens delegationsordning. Reviderad delegationsordning avseende team ensamkommande barn. Vård- och omsorgsnämndens delegationsordning. Förslag till beslut Individ- och myndighetsnämndens och vård- och omsorgsnämndens delegationsordningar fastställs som socialnämndens delegationsordning, att gälla från och med Förvaltningen får i uppdrag att revidera nämndens delegationsordning samt att redovisa denna vid nämndens sammanträde i mars Socialförvaltningen Lars-Göran Berg Förvaltningschef Anne-Marie Mattsson Nämndsekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

4 LYSEKILS KOMMUN DELEGATIONSORDING INDIVID- OCH MYNDIGHETSNÄMNDEN

5 Innehåll Förkortningar Allmänt om att fatta beslut på delegation 1.1 Bestämmelser kring delegation Delegationsförbud Rätt att besluta Anmälan av delegationsbeslut Gemensamt 2.1 Brådskande ärenden Handläggning av ärenden Utredning Överklagan Överflyttning av ärende Underrättelser Offentlighet och sekretess Utlämnande av allmän handling Polisanmälan Anmälan till överförmyndare Anmälan till smittskyddsläkare Kundval Ekonomi m.m Lex Sara Äldre och personer med funktionsnedsättning under 65 år 5.1 Insatser med stöd av SoL Avgifter Insatser med stöd av LSS Färdtjänst Bostadsanpassningsbidrag Patientsäkerhetslagen Serverings- och lotteritillstånd m.m 6.1 Alkohollagen Lotterilag m.m Övriga gemensamma bestämmelser 8.1 Personalärenden Kurser, konferenser, studier Medbestämmandelagen Ekonomiärenden Arbetsmiljölagen Reviderade beslut Barn och unga 3.1 Insatser med stöd av SoL Kontaktpersoner, öppenvård Insatser med stöd av LVU Föräldraskap Adoptioner Fastställande av faderskap Vårdnad, boende och umgänge Yttranden m.m Ensamkommande flyktingbarn Yttranden Vuxna 4.1 Insatser med stöd av SoL Övrigt bistånd med stöd av SoL Insatser med stöd av LVM Ersättningar t. asylsökande m.fl Yttranden Dödsbo m.m

6 Förkortningar AL Alkohollagen (2010:1622) BegravnL Begravningslagen (1990:1144) BrB Brottsbalken (1962:700) FB Föräldrabalken (1949:381) FL Förvaltningslagen (1986:223) IMN Individ och myndighetsnämnden KL Kommunallagen (1991:900) LMA Lag om mottagande av asylsökande m.fl. (1994:137) LOU Lag om offentlig upphandling (2007:1091) LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LUL Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (1964:167) LVM Lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870) LVU Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAR Medicinskt ansvarig för rehabilitering OSL Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400) SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) SKL Sveriges kommuner och landsting SkL Skadeståndslagen (1972:207) SoF Socialtjänstförordningen (2001:937) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SON Socialnämnden TL Tobakslagen (1993:581) TF Tryckfrihetsförordningen (1949:105) ÄB Ärvdabalken (1958:637) ÄktB Äktenskapsbalken (1987:230) 4

7 1 Allmänt om att fatta beslut på delegation 1.1 Bestämmelser kring delegation Med delegering avses att socialnämnden överför självständig beslutanderätt, dvs. ger någon i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i vissa ärenden. Besluten gäller på samma sätt som om nämnden själv fattat dem. Beslut som fattas av en tjänsteman utan delegering i ärendet saknar laga verkan, dvs. det gäller inte. Utöver delegering finns i LVU och LVM en kompletterande beslutanderätt. Till skillnad mot beslutanderätt genom delegering är den kompletterande beslutanderätten endast avsedd att användas när beslut av socialnämnden eller delegat inte går att avvakta. Socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt följer av 6 kap KL som reglerar delegering inom en nämnd. Dessa regler kompletteras genom särskilda föreskrifter i annan lagstiftning, t.ex. 10 kap. 46 socialtjänst-lagen. Vissa generella undantag från delegering finns dock i 6 kap. 34 KL. Beslutanderätten får enligt 6 kap. 34 KL inte delegeras i följande slag av ärenden: Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Hit hör till exempel riktlinjer, intentioner, ramar och system för budget och budgetuppföljning fastställande av nämndens budget åtgärder p.g.a. budgetavvikelser som påverkar totalramen för nämndens budget fastställande av förslag till ekonomiskt bokslut och verksamhetsberättelse åtgärder med anledning av revisionsanmärkning Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Delegationsförbud Socialförvaltningens möjligheter att delegera beslutanderätt begränsas även av delegationsförbud i 10 kap. 4 och 5 SoL. 110 kap 5 SoL har lagstiftaren av rättsäkerhetsskäl undantagit vissa beslut från delegationsrätten. Detta innebär att nämnden i sin helhet måste besluta i dessa frågor. Delegationsförbud gäller: Överflyttning / mottagande av faderskapsutredning Beslut om nedläggning av faderskapsutredning Beslut att inte påbörja faderskapsutredning Yttrande till domstol i adoptionsärenden Anmälan/ ansökan till domstol i fråga om vårdnad och förmyndarskap Godkännande av avtal om underhållsbidrag i form av engångsbelopp Förbud att utan socialnämndens medgivande ta emot andras underåriga barn för vistelse som inte är tillfällig 2 kap. 3 FB 2 kap. 7 & 9 FB 2 kap. 9 FB 4 kap. 10 FB 6 kap. FB 7 kap. 7 FB 5 kap. 2 SoL Enligt 10 kap. 4 SoL och 10 kap. 5 SoL kan vissa ärenden endast delegeras till utskott och inte tjänstemän. Då delegationsförbud föreligger finns en notering vid den delegationspunkten i delegationslistan. 5

8 1.2 Rätt att besluta Delegationsordningen innehåller de ärenden i vilka Individ- och myndighetsnämnden har delegerat beslutanderätt åt enskild ledamot eller anställd hos kommunen. Om en ärendetyp inte finns med i delegationsordningen innebär det att beslut fattas av Individ- och myndighetsnämnden. Delegat i delegationsordningen anges i lägsta nivå. För tjänstemannadelegat innebär detta att överordnad tjänsteman kan fatta beslut även i alla ärenden delegerade till lägre tjänsteman. Delegationen gäller endast tjänsteman som arbetar i den enhet som ansvarar för ärendet. Rätt att fatta beslut på delegation innebär inte att delegaten är skyldig att fatta beslut. Om delegaten anser ärendet svårbedömt eller av annan orsak ej vill besluta i ärendet kan det överlämnas till närmaste chef eller till nämnden för beslut. Tjänstemän kan inte fatta beslut gemensamt. Endast en tjänsteman kan vara delegat i ett beslut. 1.3 Anmälan av delegationsbeslut Samtliga beslut som fattas på delegation ska enligt 6 kap. 33 KL skriftligen anmälas. Beslut som rör individ-ärenden ska skriftligen anmälas till nämnden. Delegeringsbeslut kan redovisas muntligen eller skriftligen till nämnden. För ytterligare information om delegation hänvisas till Lysekils kommuns intranät, Min förvaltning och rubriken gemensamt. 6

9 2. Gemensamt Beslutanderätten får användas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Nämnden bör i beslut ange vem som vid varje tidpunkt har att fatta beslut, i angiven ordning.beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Observera att om det föreligger ett uttryckligt delegationsförbud i lag tar detta över kommunallagens generella möjligheter till ordförandebeslut. Se avsnitt Brådskande ärenden 1. Beslut å Individ- och myndighetsnämndens vägnar i ärenden som är så brådskade att nämndens beslut inte kan avvaktas 6 kap. 36 KL Ordförande eller vid förhinder för denne vice ordf. eller vid förhinder för båda annan ledamot av nämnden Se Socialnämndens beslut SON IMN 2.2. Handläggning av ärende Utredning 1. Beslut om att inleda utredning (barn och vuxna) 11 kap 1 SoL Handläggare Nämndens befogenheter och skyldigheter vid barnutredningar (3.35+ regleras i 11 kap. 2 SoL. 3.37) 2. Beslut om att utredning inte ska inledas eller att inledd utredning ska avslutas utan insats (vuxna). (3.36) 11 kap 1 SoL Handläggare 3. Beslut om att utredning inte skall föranleda åtgärd (barn). (3.39) 11 kap 1 SoL Arbetsledning/ 1:e Socialsekr./ Överklagan 1 Beslut om att föra talan i ärenden eller mål via allmän domstol eller förvaltningsdomstol (11.1) 2 Utseende av ombud att föra nämndens talan (11.2) 3 Beslut huruvida omprövning skall ske. (11.3) 4 Omprövning av beslut och yttrande i ärenden där ursprungsbeslutet fattats av delegat (11.4) 5 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent. (11.5) 10 kap 2 SoL 6 Kap 15a FB Socialchef 10 kap 2 SoL Socialchef 27 FL Delegaten i ursprungsbeslutet 27 FL Delegaten i ursprungsbeslutet 24 1 st. FL Delegaten i ursprungsbeslutet 7

10 Forts Överklagan 6 Överklagande och yrkande om 10 kap 1-2 Delegaten i Beslutet avser inte inhibition när förvaltningsrätt eller SoL ursprungs- myndighetsutövning mot enskilda i kammarrätt ändrat nämndens beslut och detta beslut ursprungligen fattas av delegaten beslutet ärendet av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, (jfr. RA 1994 ref 67) samt angivande av yttrande i SoL-, LVU- och LVM-ärenden där ursprungs-beslutet fattas av delegat (11.6) 7 Överklagande och yrkande om inhibition när Förvaltningsrätt eller Kammarrätt ändrat nämndens beslut och detta beslut ursprungligen fattats av delegaten samt avgivande av yttrande i LSS-ärenden (11.7) 27 LSS, 6 kap. 33 och Delegaten i ursprungs- Beslutet avser inte myndighetsutövning mot enskilda i KL beslut ärendet av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, (jfr. RA 1994 ref 67) 8 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till SoL, 6 kap. 36 Ordförande eller vid förhinder för Brådska råder eller nämndens sammanträde inte kan avvaktas Se förvaltningsrätt och kammarrätt i KL denne vice ordf. Socialnämndens beslut SoL- LVU- och LVM-ärenden när eller vid 252 Dnr SON ( IMN) ursprungsbeslutet fattats av förhinder nämnd för båda annan Se även Allmänt om delegation, sid ledamot av 6, betr. delegering av beslutanderätt nämnden. som annars inte är delegerbart. (11.6) 9 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till förvaltningsrätt och kammarrätt i LSS-ärenden där ursprungsbeslutet fattats av nämnd. (11.9) 27 LSS, 6 kap 36 KL Ordförande eller vid förhinder för denne vice ordf. eller vid förhinder för båda annan ledamot av nämnden Se punkt 6 10 Överklagande, yrkande om 16 Lag om Delegaten i Se punkt 4. inhibition samt yttrande till färdtjänst ursprungsförvaltningsrätt och kammarrätt i ärende rörande färdtjänst eller riksfärdtjänst där ursprungsbeslutet fattats av delegat. 13 Lag om riksfärdtjänst beslut (11.10) Överflyttning av ärende 1 Beslut om framställning om över- 16 kap 1 SoL Arbetsledning/ Avser även ärende enligt LVU och flyttning av ärende till nämnd i 1:e Socialsekr./ LVM. annan kommun. (3.41) 2 Beslut i fråga om mottagande av ärende från annan kommun (3:42) 16 kap. 1 SoL Arbetsledning/ 1:e Socialsekr./ 8

11 Underrättelse 1 Beslut om framställning till 4 3 st Lag om Handläggare Avser av nämnden i enskilt hem/ försäkringskassa om ändring av allm. barnbidrag familjehem placerat barn. (Socialbetalningsmottagare för allmänt 8 Lag om för- nämnden kan göra framställan till (3.26) barnbidrag/förlängt barnbidrag när barn är placerat utom hemmet. 2. Underrättelse till försäkringskassa om att nämnden skall uppbära allmänt barnbidrag/ förlängt barnbidrag för barn som vistas i hem för vård eller boende. (3.27) 3. Underrättelse till försäkringskassa när barn med underhållsstöd placerats i familjehem eller i HVBhem respektive återflyttats till boförälder. (3.28) längt barnbidrag 7 Lag om allm. barnbidrag 8 Lag om förlängt barnbidrag 2 Förordning om underhållsstöd 11 Lag om underhållsstöd Handläggare Handläggare försäkringskassa om ändrad betalningsmottagare av allmänt barnbidrag/ förlängt barnbidrag om bidraget inte används till barnets bästa och synnerliga skäl föreligger, 5 Lag om allmänna barnbidrag, Beslutet får ej delegeras. Motsvarande gäller även för underhållsstöd, 17 3 st. Lag om underhållsstöd). Gäller inte enbart när barn är placerat utom hemmet. 4. Beslut om att underrätta försäkringskassa om att nämnden skall uppbära folkpension och barntillägg. 1-3 kungörelsen (1962:393) om rätt i vissa fall för kommun eller annan att upp-bära (3.29) folkpension Handläggare 5. Beslut om anmälan till försäkringskassan om att nämnden skall uppbära del av sjukpenning för den som bereds vård i sådant hem för vård eller boende eller familjehem enligt SoL som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika. (3.30) 6. Beslut om att underrätta försäkringskassa om att nämnden skall uppbära ersättning enligt AFL som ersättning för den del som motsvarar vad nämnden sammanlagt har betalat ut till dennes samt hans makas och minderårigas barns försörjning för den tid som den retroaktiva ersättningen avser (3.31) 3 kap 15 AFL Handläggare 17 kap 1 2 st AFL 9 kap 2 SoL Handläggare 9

12 2.3. OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS UTLÄMNANDE AV UPPGIFTER M.M Utlämnande av allmän handling Beslut att lämna ut handling fattas av den som har handlingen i sin vård om inte viss befattningshavare enligt särskilt beslut ska göra detta 6 kap. 3 OSL. För vägledning i olika situationer hänvisas till Socialstyrelsens allmänna råd 1991:4 Sekretess inom hälsooch sjukvården och Socialtjänsten. 1 Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild. (9.1) 2 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte. (9.2) 3 Beslut om sekretesskydd för anmälare. (9.2A) 2 kap. 14 TF, 6 kap 4 OSL 10 kap 4 och OSL Socialchef 12 kap 6 SoL Socialchef 11 kap 6 SoLa 26 kap 5 SoL Avdelningschef Rapport till socialchef 4 Upplysningar i vapenärenden Socialsekreterare (11.29) Uppgifter får endast lämnas ut om den enskilde har samtyckt till det (JO 1983/84 s. 188 f.) Polisanmälan 1 Beslut om polisanmälan angående 12 kap 10 SoL Avdelningschef misstanke om vissa brott mot 10 kap 21 OSL IFO underårig samt vissa grövre brott (11.37) Anmälan till överförmyndare la Beslut om anmälan till 5 kap 3 1 p Biståndsöverförmyndaren om behov SoF handläggare av god man/ förvaltare (3.44) 1b Beslut om anmälan till 5 kap 3 1 p Arbetsledning/ överförmyndaren om behov SoF 1:e Socialsekr./ av god man/ förvaltare (3.47) 2a Beslut om anmälan till 5 kap. 3 2p. Arbetsledning/ överförmyndaren om att behov av god man/ förvaltare inte längre föreligger SoF 1:e Socialsekr./ (3.45) 2b Beslut om anmälan till 5 kap. 3 2p. Biståndsöverförmyndaren om att behov av god man/ förvaltare inte längre föreligger SoF handläggare (8.15) 10

13 Forts Anmälan till överförmyndare 3 Beslut om anmälan till överförmyndaren om förhållanden betr. förvaltningen av underårigs egendom. (3:46) 5 kap SoF Arbetsledning/ 1:e Socialsekr./ Avser all slags egendom och inkomster, inkl. ATP. 4 Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig i ärende om vårdnad (3.47) eller förmynderskap m.m 5 Anmälan till överförmyndare att perswon som omfattas av LSS är i behov av förmyndare, förvaltare eller god man 8.38) 6 Anmälan till överförmyndare att person som omfattas av LSS att förmyndare, förvaltare eller god man inte längre behövs (8.39) 5 k ap. 2 SoF Handläggare 15 6p. LSS LSShandläggare 15 6p. LSS LSShandläggare Anmälan m.m. till smittskyddsläkare 1 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare (11.30) 6 kap 12 Smittskyddslagen 1:e Socialsekr Kundval 2.5. Ekonomi 1 Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid myndighetsutövning som förorsakats av personal upp till ett belopp av 25 % av basbeloppet. (11.34) 3 kap. 2 SKL Avdelningschef 2.6. Lex Sara 1 Beslut att anmäla allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden till Socialstyrelsen 14 kap. 7 SoL 24 f LSS Kvalitetsutvecklingschef SON IMN 2 Beslut att avsluta utredning SOSFS 2011:5 allmänna råd till 14 kap 7 SoL 24f LSS Kvalitetsutvecklingschef SON IMN 11.

14 3. BARN OCH UNGA 3.1. Insatser med stöd av SoL 1 Beslut om insats av familjebehandlare eller annan öppen vård av barn och unga (3.21) 2 Beslut om tillfällig vistelse i jourhem för barn och ungdom. (3.12) 3 Beslut om ekonomiskt bistånd och andra omkostnader i samband med och under placering, omplacering eller flyttning från familjehem eller hem för vård eller boende - högst 15% av gällande basbelopp per år. - högst 30% av gällande basbelopp per år. 4 kap 1 SoLia Handläggare 4 kap. 1 SoL Arbetsledning/ 1:e Socialsekr./ 4 kap. 1 SoL Handläggare 4 kap. 1 SoL Avdelningschef/ Socialsekr./ (3.15) därutöver. 4 kap. 1 SoL Avdelningschef/1:e Socialsekr./ 4 Beslut om ersättning till särskilt 6 kap. 11 SoL Avdelningschef/ Särskilt avtal bör ingås mellan förordnad vårdnadshavare som 1:e Socialsekr./ nämnden och de nya vårdnadstidigare varit familjehems-förälder. havarna. (3.16) 5 Beslut om ersättning till familjehem eller jourhem (arvode Uppdraget skall regleras genom avtal med familje-hemmet. och omkostnadsersättning) Avdelningschef/ Se aktuellt cirkulär från a) enligt SKL:S riktlinjer 1:e Socialsekr./ Kommunförbundet. (3.17) b) vid frångående av SKL:s rekommendationer, över norm och riktlinjer. Avdelningschef/ 1:e Socialsekr./ 12

15 Kontaktpersoner, öppenvård Nr Ärende Lagrum 1 (3.18) Beslut om bistånd i form av kontaktperson/-familj. 4 kap. 1 SoL Delegat Handläggare Anmärkning 2 Beslut om förordnande och entledigande (3.19) - kontaktperson. - av kontaktfamilj. H a n d l ä g g a r e Handläggare 3 Beslut om arvode och omkostnads-ersättning till kontaktperson/ kontaktfamilj. (3.20) - enligt SKL:s riktlinjer - vid frångående av SKL:s riktlinjer. Handläggare Avdelningschef/ 1:e Socialsekr./ Uppdraget skall regleras genom avtal. Se aktuellt cirkulär från Kommunförbundet. 4 Beslut om avgift från föräldrar 8 kap. 1 2 st Handläggare Se Kommunförbundets cirkulär vars barn är under 18 år och får vård SoL 1997:128 i ett annat hem än det egna 6 kap. 2 och 3 SoF (3.24) 5 Beslut om att föra talan om 9 kap 3 1 st. Arbetsledning/ ersättning hos förvaltningsrätten om återkrav enligt 9 kap. 2 och SoL 1:e Socialsekr./ 8 kap. 1 SoL. (3.32) 6 Beslut om avskrivning av fordran 9 kap. 4 SoL Arbetsledning/ (föräldrars ersättningsskyldighet 1:e Socialsekr./ enligt 8 kap 1 2 st.). ( ) 7 Beslut om bistånd i samband med utredning av barn och unga. (3.40) högst 15 % av gällande basbelopp - högst 30 % av gällande basbelopp 4 kap 2 SoL H a n d l ä g g a r e Avdelningschef/ 1:e S.sekr./ Avdelningschef/ 1:e Socialsekr./ - därutöver 13

16 3.2. Insatser med stöd av LVU Den s.k. kompletterade beslutanderätten får användas när Individ- och myndighetsnämndens beslut inte kan avvaktas. Besluten skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. 1 Beslut om omedelbart 6 1 st LVU Ordf., vice ordf./ Beslutet ska anmälas vid omhändertagande av barn och unga under 20 år. annan ledamot som nämnden förordnat. nämndens nästa sammanträde. (4.1) 2 Beslut om omedelbart 6 1 och 2 st. Ordföranden/ Beslutet skall dokumenteras och omhändertagande av ungdom under 20 år. LVU vice Ordf. skrivas under av beslutsfattaren. Muntliga beslut bör endast förekomma i sådana akuta situationer när dokumentation och underskrift inte kan avvaktas. Sådana beslut dokumenteras i efterhand. (2.19) 3 Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU skall upphöra. (4.2) 9 3 st LVU Ordf., vice ordf./ annan ledamot som nämnden förordnat. 4 Beslut om hur vården skall ordnas 11 1 och 3 st. Ordföranden/ Obs! och var den unge skall vistas LVU vice Delegationsförbud 10 kap. 4 SoL under vårdtiden. Ordföranden (2.2) 5 Beslut om hur vården skall ordnas 11 1 LVU Ordf., vice ordf./ Beslutet ska anmälas vid nämndens och var den unge skall vistas under vårdtiden. Rättens beslut om vård upphör att gälla om vården inte har påbörjats inom fyra veckor från den dag då beslutet vann laga kraft. annan ledamot som nämnden förordnat. nästkommande sammanträde. (4.5) 6 Beslut om att den unge får vistas i 11 2 och 3 st. Ordf., vice ordf./ Beslutet ska anmälas vid sitt eget hem under vårdtiden. LVU annan ledamot som nämnden förordnat nämndens nästa samman-träde. (4.6) 7 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1 och 2 st LVU. (4.22) 8 Beslut om hur rätt till umgänge 14 2 st 1 p. Avdelningschef/ med den unge skall utövas när överenskommelse inte kan nås LVU 1:e Socialsekr./ med föräldern eller vårdnadshavaren och i avvaktan på nämndens beslut. (4.13) 9 Beslut om att den unges vistelseort inte skall röjas för föräldern eller vårdnadshavaren i avvaktan på nämndens beslut. (4.20) 11 4 st LVU Handläggare T.ex. kortare vistelse utom familjehemmet eller hemmet för vård eller boende. Utlandsresor beslutas av nämnd 14 2 st 2p LVU Avdelningschef/ 1:e Socialsekr./ 14

17 Forts Insatser med stöd av LVU 10 Beslut om den unges umgänge med förälder eller andra vårdnadshavare efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud när överenskommelse inte kan nås. (4.15) 31 LVU Avdelningschef/ 1:e Socialsekr./ 11 Beslut om tillfälligt flyttnings st LVU Ordf., vice ordf./ Beslut anmäles till nästkommande förbud. annan ledamot nämnd. som nämnden Obs! förordnat. Delegationsförbud 10 kap. 4 SoL (4.14) 12 Beslut om läkarundersökning att utse läkare samt plats för läkarundersökningen. (4.10) 32 1 st LVU Avdelningschef/ 1:e Socialsekr./ 13 Beslut att begära polishand p LVU Ordföranden Obs! räckning för att genomföra och vice Delegationsförbud 10 kap. 4 SoL läkarundersökning. Ordföranden. ( ) 14 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande (2.6+ med stöd av LVU 4.12) 43 2p LVU Avdelningschef/ 1:e Socialsekr./ 15 Beslut om ersättning och kostnader Avdelningschef/ Samma regler som vid SoLvid familjehemsplacering enligt 1:e Socialsekr./ placeringar. LVU (4.23) 16 Yttrande till allmän domstol ang. överlämnande till vård, då vård enligt LVU inte är aktuell eller då beslut om vård enligt LVU är fattat. (4.27) 31 kap 1 BrB Avdelningschef/ 1:e Socialsekr./ 15

18 3.3. Föräldraskap Adoptioner 1 Medgivande att ett barn tas emot för adoption 2 Återkalla medgivande att barn tas emot för adoption 6 kap. 12 SoL Obs! Delegationsförbud 10 kap. 4 SoL 6 kap, 13 SoL Obs! Delegationsförbud 10 kap. 4 SoL 3 (6.14) Prövning av samtycke till fortsatt adoptionsförfarande a) vid samtycke b) ej samtycke 6 kap. 14 SoL Handläggare Obs! Delegationsförbud 10 kap 4 SoL vid punkt b) Se Kommunförbundets cirkulär 1997:79 Ändringar vad gäller internationella adoptioner. Det förutsätts att nämnden eller den ansvarige tjänstemannen vid tvekan angående de rättsliga förutsättningarna för adoptionens genomförande förmedlande adoptionskonsulterar den - organisationen och Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) Fastställande av faderskap 1 Godkännande av 1 kap 4 1 st Se Socialstyrelsens allmänna råd faderskapsbekräftelse. FB 1988:6 Att fastställa faderskap. Utredning skall anses inledd när a) i samboförhållanden Handläggare nämnden fått födelseanmälan eller rätten förklarat en man inte vara far enligt 1 kap. 2 FB. (6.1) 2 Beslut om att inleda utredning om fastställande av faderskap när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas (6,2) 3 Beslut om att återuppta nedlagd faderskapsutredning. (6.3) 2 kap, 1 FB Avdelningschef/ 1:e Socialsekr./ 2 kap 1 FB Avdelningschef/ 1:e Socialsekr./ 4 Beslut om att inleda utredning om 2 kap 9 1 st Avdelningschef/ Beslut att inte påbörja utredning någon annan man än den som är FB 1:e Socialsekr./ eller att lägga ned en påbörjad gift med barnets moder kan vara far till barnet. utredning ligger på nämnden. (6.4) 5 Beslut att väcka och föra talan i mål om faderskap. (6.5) 3 kap. 5 2 st och 6 2 st FB Handläggare 6 Beslut om blodundersökning 2 kap 6 FB Avdelningschef/ 1:e Socialsekr./ (6.10) 16

19 3.4. Vårdnad, boende och umgänge 1 Beslut om godkännande av föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge. (6.11) 2 Beslut att ej godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge. (6.12) 3 Lämnande av upplysningar till tingsrätt i vårdnads-, boende- och umgängesmål. (6.6) 4 Lämnande av upplysningar inför interimistiskt beslut i tingsrätt beträffande vårdnad, boende eller umgänge. (6.7) 6 kap 6 2 st, 14a 2 st, 15a 2 st FB 6 kap 6, 14a 2 st, 15a 2 st FB Handläggare Se cirkulär 1998:74 Avdelningschef/ 1:e Socialsekr./ 6 kap 19 FB Handläggare 6 kap 20 FB Handläggare 5 Beslut att utse utredare i vårdnads- 6 kap.19 2st. Avdelningschef/ boende- och umgängesärenden FB 1:e Socialsekr./ (6.8) Beslutet kan ej överklagas. 6 Godkänna avtal om att 7 kap 7 2 st Handläggare Se Kommunförbundets cirkulär underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader. FB 1996:167 angående kommunernas uppgifter med anledning av ny lagstiftning om underhållsstöd till barn m.m. Avtal eller dom om underhåll kommer endast att ha betydelse om underhållet kommer att överstiga underhållsstödet och i de fall föräldrarna själva är överens om underhållet och inte kommer att söka underhållsstöd samt i de fall när förlängt underhålls-stöd inte utgår. Detta gäller barn till såväl gifta som ogifta föräldrar. Har talan om underhålls-bidrag väckts före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser i fråga om socialnämnds rätt att föra talan för barnet. (6.9) 3.5. Yttrande m.m. 1 Yttrande till åklagarmyndigheten st LUL 1:e Socialsekr. (11.13) 2 Yttrande till åklagarmyndigheten med anledning av 33 jfrt med eventuell utredning beträffande misstänkt under 15 år. (11.14) 3 Yttrande i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fyllt 16 år (11.27) 31 LUL 1:e Socialsekr. 11 kap 16 2 st FB Socialsekreterare 17

20 Forts Yttrande m.m. 4 Yttrande enligt namnlagen. 45 och 46 Handläggare. (6.13+ Namnlagen ) 5 Yttrande beträffande 15 kap 1 ÄB Handläggare. ( äktenskapsdispens 11.26) 6 Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan ( vårdnadshavares medgivande ) 7 Yttrande till åklagarmyndigheten vid åtalsprövning (11.12) 8 Begäran hos Åklagare om förande av bevistalan (11.15) 9 Lämnande av upplysningar och förslag på åtgärder till åklagaren (11.16) 10 Lämnande av upplysningar och förslag på åtgärder till domstol (11.17) 11 Lämnande av upplysningar och förslag på åtgärder till frivårdsmyndigheten (11.18) 3 2 st Passförordningen Handläggare. 11 1st LUL 1:e Socialsekr. 37 LUL 1:e Socialsekr. 6 Lag (1991: 204) om särskild personutredning i brottsmål m.m. 6 Lag(1991: 204) om särskild personutredning i brottsmål m.m. 6 Lag(1991: 204) om särskild personutredning i brottsmål m.m. 1:e Socialsekr. 1:e Socialsekr. 1:e Socialsekr. 13 Anmälan av behov av offentligt 43 1:e Socialsekr. Den 1 december 1997 träder en biträde Rättshjälpslagen ny rättshjälpslag (SFS 1996:1619) och rättshjälpsförordning (SFS 1997:404) i kraft. Bestämmelserna om offentligt biträde förs i huvudsak oförändrade till en särskild lag, Lag om offentligt biträde (SFS 1996:1620) samt till förordning om offentligt biträde (SFS 1997:405). Nytt lämpligt lagrum blir 3 i Lag om offentligt biträde. (1120) 14 Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde 43 Rättshjälpslagen 1:e Socialsekr, Se Nya tillämpliga lagrum blir 3 samt yttrande över kostnads- 36 lagen om offentligt biträde och 7 räkning Rättshjälpsförordningen förordning om offentligt biträde (11.21) 15 Yttrande i folkbokföringsärenden. Socialsekreterare (11.39) 16 Yttrande till allmän domstol angående överlämnande till vård då vård enl. LVU inte är aktuell eller då beslut om vård enligt LVU är fattat (11.40) 31 kap. 1 BrB 1:e Socialsekr. 18

21 3.6. Ensamkommande flyktingbarn 1 Överflyttning av ärenden mellan kommuner t.ex. i det fall anvisad kommun inte kan ta emot barnet i det egna PUT-boendet. 2a kap 10 SoL (2011:328) i team för ensamkommande barn Om ansvarsfördelning mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enl. 10 kap 2a SoL (2011:328) SON Beslut om mottagande av ärende från annan kommun enl. 2a kap 10 SoL 2a kap 10 SoL Avdelningschef IFO SON Beslut att inte inleda utredning (med anledning av att ärendet överflyttats till annan kommun) 11 kap 10 SoL SON Beslut att inleda utredning 11 kap 1 SoL Socialsekr. Även med stöd av 11 kap 2 SoL SON Beslut om tillfällig vistelse i asylboendet, Stella, i regi av Gryning vård AB ( i avvaktan på avslag eller beviljad ansökan om permanent uppehållstillstånd) - Upp till 7 dygn - Upp till 4 månader 4 kap. 1 SoL S o c i a l s e k r. SON Beslut att köpa familjehemsutredning 7 Medgivande att underårig tas emot i enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller annan vårdnadshavare 8 Beslut att inledd utredning ska läggas ner 6 kap 6 SoL Nämndbeslut IMN 11 kap 1 SoL Beslut att köpa utredning av specifikt familjehem SON SON SON Beslut att väcka talan/ anmäla behov av särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken 6 kap. 8a och 9 FB 10 Lag om God man för ensamkommande flyktingbarn Nämndbeslut IMN 6 kap. 8a FB avser om vårdnadshavaren är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden. 6 kap 9 FB avser om vårdnadshavarna är avlidna Enl. 10 Lag om God man för ensamkommande flyktingbarn Beslutet får enl. 10 kap 5 SoL inte delegeras till annan, det ska tas av respektive kommuns nämnd SON Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare Socialsekr. Beslut enligt de samverkande kommunernas överenskommelse SON Beslut om placering i PUT- boende 4 kap 1 SoL Internt beslut under pågående utredning. SON

22 Forts Ensamkommande flyktingbarn 12 Beslut om erbjudande av bistånd i form av kontaktperson/ -familj 4 kap 1 SoL Socialsekr. Socialsekreterare beslutar om bistånd i högst 6 månader, därefter omprövas beslutet SON "13 " Beslut om arvode- och omkostnadsersättning till kontaktperson, -familj. 4 kap 1 SoL Socialsekr. - enligt SKL's rekommendationer - över SKL's rekommendationer SON Övervägande om vård i PUTboende fortfarande behövs Respektive nämnd överväger vården 15 Beslut att utredning avslutas utan insats/ åtgärd 6 kap 8 SoL Nämndbeslut IMN 11 kap 1 SoL Övervägs var sjätte månad SON SON Beslut om förlängd utredningstid, utredning 11 kap 1 med stöd av 2 SoL IMN - Upp till 2 månader - Över 2 månader SON Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form av placering/ omplacering i familjehem/hvb 4 kap 1 SoL IMN SON Beslut om omedelbart omhändertagande 6 LVU Ordf vice., ordf./annan ledamot som nämnden förordnat Beslutet skall dokumenteras och skrivas under av beslutsfattaren. Muntliga beslut bör endast förekomma i sådana akuta situationer när dokumentation och underskrift inte kan avvaktas. Sådana beslut dokumenteras i efterhand. SON Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden 20 Beslut att begära polishandräckning för att verkställa beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU 21 Beslut att begära biträde av polis för att bereda läkaren tillträde till den unges hem eller för att inställa den unge till läkarundersökning och/ eller beslut om begäran om biträde av polis för att genomföra läkarundersökning 11 LVU Ordf.,vice ordf./annan ledamot som nämnden förordnat 43 2p LVU Avd.chef, enhetschef, 1:e soc.sekr p LVU Ordf.,vice ordf./annan ledamot som nämnden förordnat SON SON SON Beslut att ansöka om vård vid förvaltningsrätt 4 LVU IMN, enligt delegationsord. SON

23 23 Prövning om vård enligt 3 LVU fortfarande behövs 3 LVU IMN, enligt delegationsord. SON

24 4. VUXNA 4.1. Insatser med stöd av SoL m.m. Alla ansökningar om bistånd skall oavsett ändamål, prövas enigt 4:1 SoL för att den enskilde skall ha möjlighet att få sin sak rättsligt prövad. I vissa fall när avslag ges enligt 4:1 kan så speciella omständigheter föreligga att socialnämnden med stöd av 4:2 beviljar bistånd. 1 Beslut i ärenden om försörjningsstöd och livsföring i övrigt (3.1) a) enligt norm och vägledande bestämmelser 2 b) med villkor om praktik eller kompetenshöjande åtgärder (3.1) En individuell bedömning skall alltid göras i bistånds-ärenden. Se Vägledande bestämmelser. 4 kap. 1 SoL Handläggare Beslut om villkor förutsätter en bedömning av sökandens hela sociala situation. 4 kap. 1 och 4 SoL Handläggare 3 c) vägrande av eller nedsättning 4 kap. 1 och 5 Avdelningschef/ Beslut om villkor förutsätter en av fortsatt försörjningsstöd SoL 1:e Socialsekr./ bedömning av sökandens hela sociala situation. (3.1) 4 Beslut om bistånd i form av 4 kap. 1 SoL Avdelningschef/ Beslut skall tidsbegränsas. förmedling av egna medel 1:e Socialsekr./ Åtagandet skall dokumenteras. (3.2) 5 Hyresskulder. (3.3) 2 st. skuldhyror 4 kap. 1 SoL Handläggare 6 Skuldsanering 4 kap 2 SoL Arbetsledning (3.4) 7 Beslut om ekonomiskt bistånd till 4 kap. 1 och 2 Handläggare Se vägledande bestämmelser. begravningskostnader och utgifter i omedelbar anslutning till dödsfallet upp till 50 % av basbeloppet. SoL Avslag på bistånd till begravningskostnader ges med hänvisning till 4:1 SoL. I åtskilliga fall visar det sig i efterhand att tillgångar tillfaller dödsboet t.ex. försäkringar, återbetalning av skatt mm. Begravningskostnader kan återkrävas endast om de beviljas med villkor om återbetalningsskyldighet enligt 4:2 SoL. (3.6) 8 Beslut om upphörande av biståndsinsats enligt 4 kap 1 SoL. (3.23) 4 kap 1 SoL Handläggare 9 Beslut om ersättning för uppehälle 8 kap 1 1 st Handläggare Se cirkulär från Kommunförbundet (egen avgift) vid stöd och av SoL och behandlingskaraktär när bistånd ges 6 kap 1 SoF i form av plats i hem för vård eller boende eller i familjehem (vuxna) (3.25) 10 Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 och2 SoL som utgått obehörigen eller med för högt belopp (3.8) 9 kap 1 SoL Avdelningschef/ 1:e Socialsekr./ 22

25 Forts Insatser med stöd av SoL 10 Beslut om att återkräva 9 kap. 2 2 st Avdelningschef/ Återkrav får endast ske om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 2 SoL 1:e Socialsekr./ biståndet getts under villkor om SoL återbetalning. Återbetalning skall alltid övervägas. (3.9) 11 Beslut om att föra talan i 9 kap. 3 1 st. Avdelningschef/ Förvaltningsrätten om återkrav för ekonomisk hjälp enligt 9 kap. 2 SoL 1:e Socialsekr./ SoL (3.10) 12 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 8 kap. 1 och 9 kap. 1 och 2 SoL (3.33) 9 kap. 4 SoL Arbetsledning/ 1:e Socialsekr./ 13 Beslut om avskrivning av fordran 9 kap. 4 SoL Arbetsledning/ (föräldrars ersättningsskyldighet 1:e Socialsekr./ enligt 8 kap. 1 2 st.). (3.34) Övrigt bistånd med stöd av SoL 1 (3.22) Beslut om bistånd i form av 4 kap 1 SoL Handläggare öppenvårdsinsatser för missbrukare t.ex. boende, rådgivningssamtal, drogtester, m.m. 2 Bistånd till vuxna i form av kvinnojoursvistelse, upp till 14 dagar (3.48) 4 kap 1 SoL Arbetsledning/ 1:e Socialsekr./ 4.2. Insatser med stöd av LVM 1 Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare. (5.2) 2 Beslut om att inleda utredning om det finns skäl för tvångsvård. (5.3) 3 Beslut om att utredning inte skall inledas eller att påbörjad utredning skall läggas ned alternativt övergå i en utredning enligt 11 kap. 1 SoL. (5.4) 4 Beslut om vilken tjänsteman som skall vara kontaktman och svara för kontakterna med missbrukaren och olika vårdgivare. (5.5) 13 LVM Ordf., vice ordf., annan ledamot som nämnden förordnat. 7 LVM Arbetsledning/ 1:e Socialsekr./ 7 LVM Arbetsledning/ 1:e Socialsekr./ 8 LVM Handläggare Ordf. får besluta i brådskande fall. Skall anmälas på nästkommande sammanträde. 23

26 Forts Insatser med stöd av LVM 5 Beslut om läkarundersökning samt att utse läkare för undersökningen. (5.6) 6 Beslut om att begära polishandräckning för att föra en missbrukare till läkarundersökning. (5.7) 7 Beslut om att begära polishandräckning för inställelse vid LVM-hem eller sjukhus. (5.8) 8 Beslut om ersättning till kommunen för missbruksvård när bistånd ges i form av plats vid hem för vård eller boende eller i familjehem (vuxna) (5.9) 9 Verkställighet om rättens beslut om tvångsvård. (5.10) 9 LVM Handläggare Beslut om läkarundersökning skall fattas om sådan inte är uppenbart obehövlig LVM Arbetsledning/ 1:e Socialsekr./ LVM Arbetsledning/ 1:e Socialsekr./ 8 kap 1 1 st SoL och 6 kap 1 SoF Handläggare 12 1 st LVM Handläggare Verkställighet. 10 Beredande av vård vid omedelbart omhändertagande. (5.11) 11 Anordnade av vård utanför LVMhem. (5.12) 12 Upprättande av plan för vård i annan form. (5.13) 19 LVM Handläggare Verkställighet st LVM Handläggare Verkställighet. 28 LVM Handläggare Verkställighet Ersättningar till asylsökande m.fl. 1. Beslut om bistånd till tillståndssökande enligt Migrationsverkets riktlinjer 2. Beslut om bistånd till asylsökande (dagersättning och särskilt bidrag) LMA 1, 3, 17 och 18 LMA Assistent Handläggare 3. Beslut om nedsättning av dagersättning till asylsökande 10 LMA Arbetsledare 4. Beslut om introduktionsersättning 1 lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Handläggare 24

27 Yttranden 1 Yttrande i körkortsärende. 3 kap. 8 och Socialsekreterare 5 kap. 2 Körkortsförord ningen 2 Yttrande till allmän domstol när den som begått brottslig gärning (5.15 kan bli föremål för LVMvård, 11.19) 13 Yttrande till åklagarmyndighet vid åtalsprövning. (5.14) 31 kap. 2 1st BrB Handläggare 46 LVM Handläggare 4.4. Dödsboanmälan 1 Dödsboanmälan. 20 kap. 8a ÄB Assistent som är delegat (11.32) Tingsrätten skall underrättas om vem som är delegat. 2 Beslut att ordna gravsättning. 5 kap. 2 Begravningslagen (11.33) 1:e Socialsekr. Kommunen har rätt till ersättning för kostnaderna av dödsboet 25

28 5. ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING UNDER 65 ÅR 5.1. Insatser med stöd av SoL 1 Beslut om hemtjänst (matdistr. och trygghetslarm ingår). (8.1) - Boendestöd - Spistimer 4 kap 1 SoL Biståndsbedömare SoL/LSS SON Beslut om bistånd i form av 4 kap 1 SoL Bistånds- Då behov finns av extern köpt plats särskilt boende för service och omvårdnad av äldre Verkställighet inom kommunen bedömare SoL tas detta till IMN Beslut meddelas, boendegruppen prioriterar. Verkställighet därefter av enhetschef. (8.2) 3 Beslut om bistånd i form av bostad med särskild för funktionshindrade (8.3) SON kap 1 SoL IMN Livslångt åtagande SON Beslut om bistånd i form av, korttidsboende, växelvård m.m. (8.5) 5 Beslut med anledning av ansökan enl.2 kap3 SoL, om insatser enl. 4kap 1 SoL (8.4) 6 Beslut om bistånd i form av plats i dagverksamhet, daglig sysselsättning, psykiskt funktionshindrade. (8.6) 4 kap 1 SoL Biståndsbedömare Biståndsbedömare 4 kap 1 SoL Biståndsbedömare 7 Beslut om ledsagarservice/ 4 kap 1 SoL Bistånds- Riktlinjer 1987 jämte socialavlösarservice, ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för ledsagarservice, se bedömare nämndens beslut Dnr 99/067 (8.7) 8 Beslut om bistånd i form av kontaktperson. (8.8) 4 kap 2 SoL Biståndsbedömare Jämför Avgifter 1 Beslut om avgift. 8 kap 2 SoL Assistent/ avgiftshandläggare (8.9) 2 Beslut om höjning av förbehållsbeloppets individuella del. (8.9 a) enligt riktlinjer 3 Avgiftsbefrielse för insats boendestöd. (8.9 b) 6 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av förvaltare inte längre föreligger. (8.15) 8 kap 2 SoL Assistent, STAB 4 kap 1 SoL Biståndsbedömare SoL 5 kap 3 SoF Biståndsbedömare 26

29 5.2. Insatser med stöd av LSS 1 Beslut om personkretstillhörighet. 1 och 7 LSS LSS-handläggare Beslut om personkretstillhörighet fattas inte särskilt utan är en del av beslut om insats enligt 9 LSS. Beslut om personkretstillhörighet kan följaktligen inte heller överklagas särskilt. (8.15c ) 2 Råd och stöd (i de fall kommunen är ansvarig) (8.16) 2 och 9 LSS LSS-handläggare 3 Biträde av personlig assistent. 7 och 9 2p Avser inte personer som fyllt 65 år LSS - till och med 20 timmar IMN SON (8.17) 4 Ekonomiskt stöd för att bekosta personlig assistent vid tillfälligt utökade behov (8.18) 7 och 9 2p. LSS - till och med 10 timmar. LSS-handläggare 5 Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistent. 8.19) 7 och 9 2p. LSS - till och med 0,1 basbelopp. LSS-handläggare Se SON Ledsagarservice 7 och 9 3p. - till och med 10 tim. per vecka LSS (8.20) LSS-handläggare 7 Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för ledsagarservice (8.20 a) - till och med 0,1 basbelopp. 7 och 9 3p. LSS LSS-handläggare 8 Biträde av kontaktperson 7 och 9 4p. LSS-handläggare LSS (8.21) 9 Avlösarservice i hemmet 7 och 9 5p. LSS-handläggare LSS (8.22) 10 Korttidsvistelse utanför det egna 7 och 9 6p. LSS-handläggare Verkställighet genom externt köpt hemmet LSS plats till IMN (8.23) - Verkställighet i kommunen SON Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov. (8.24) 7 och 9 7. LSS LSS-handläggare 12 Beslut om boende i familjehem för barn och ungdomar. (8.25) 7 och 9 8p LSS - ej stadigvarande. LSS-handläggare 13 Beslut om boende i bostad med 7 och 9 8p. Obs. lagen om offentlig särskild service för barn och ungdomar Inom kommunen. LSS upphandling, samt individuellt behov. Nämndbeslut, ej Livslångt åtagande delegerbart SON (8.26) 27

30 Forts Insatser med stöd av LSS 14 (8.27) Beslut om boende för vuxna i bostad med särskild service etc. Inom kommunen 15 Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. (8.28) 16 Beslut om att utbetala assistansersättning till annan person än den som är berättigad till insatser. (8.29) 17 Beslut om upphörande av insats enligt LSS. (8.30) 18 Beslut om återbetalningsskyldighet (8.31) 19 Beslut om att utreda behoven för enskild på tillfälligt besök i kommunen och besluta om insatser enligt LSS (8.33) 20 Beslut om avgift från föräldrar vars barn är under 18 år och får omvårdnad i ett annat hem än det egna. (8.34) 21 Beslut om att anmäla behov av ersättning för personlig assistent till försäkringskassa (8.35) Beslut om ersättning till familjehem (arvode och 22 omkostnadsersättning) (8.37) - enligt riktlinjer 23 Beslut om ersättning till kontaktperson (arvode och omkostnadsersättning) (8.37a) - enligt riktlinjer 7 och 9 9. LSS 7 och LSS Nämndbeslut 11 LSS LSS-handläggare Livslångt åtagande SON LSS-handläggare Personkrets 1 och 2. LSS-handläggare 12 LSS LSS-handläggare 16 3 st LSS LSS-handläggare 20 LSS, 5 LSS förordn. 6 kap 2 SoF LSS-handläggare Beslutet är inte överklagbart. 15 8p LSS LSS-handläggare Gäller under förutsättning att den enskilde ansökt om personlig assistent enligt LSS, inte enligt SoL. LSS-handläggare LSS-handläggare 5.3. Lag om färdtjänst (SFS 1997:736) och Lag om riksfärdtjänst (SFS 1997: 735) 1 Beslut om tillstånd till färdtjänst 6-9 Lag om Handläggare Avser även arbetsresor. med regel-kompletteringar. färdtjänst Beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär (16 ) (8.41) 2 Beslut om färdtjänstavgift. 10 Lag om färdtjänst (8.42) Enligt taxa. 28

31 Forts Lag om färdtjänst (SFS 1997:736) och Lag om riksfärdtjänst (SFS 1997:735) 3 (8.43) Beslut om att återkalla tillstånd till färdtjänst - om förutsättningar för tillstånd inte längre finns. - om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga och upprepade överträdelser av de föreskrifter och villkor som gäller. 12 Lag om färdtjänst 12 Lag om färdtjänst Handläggare Handläggare are Beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär ( 16) Beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär ( 16) 4 (8.44) Beslut om tillstånd till riksfärdtjänst. 4-7 Lag om riksfärdtjänst Handläggare Beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär ( 13) 5 (8.45) Beslut om ersättning för riksfärdtjänstresa. 8 Lag om riksfärdtjänst Handläggare Beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär ( 13) 6 Beslut om att återkalla tillstånd till Riksfärdtjänst. - om förutsättningar för tillstånd inte längre finns. 9 Lag om riksfärdtjänst Handläggare Beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär ( 13). (8.46) - Om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga och upprepade överträdelser av de föreskrifter som gäller för riksfärdtjänst. 9 Lag om riksfärdtjänst Handläggare Beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär ( 13) Bostadsanpassning 1 Beslut om bostadsanpassningsärenden med begränsat belopp (8.46 a) - max kronor Lag 1992:1574 om Bostadsanpassningsbidrag Handläggare - max kronor Socialchef 5.5. Patientsäkerhetslagen 1 Beslut om anmälan till Socialstyrelsen av allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning -Lex Maria. (7.47) Patientsäkerhetslagen Medicinskt ansvarig Se SOSFS 2005:28, Socialstyrelsens föreskrifter och (SFS 2010:659) Sjuksköterska. allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. 29

32 6. Alkohollagen 1 Godkänna ändringar i verksamhetens omfattning, av något annat som har betydelse för verksamheten eller av betydande förändringar av ägarförhållanden (7.4) 2 Serveringstillstånd till allmänheten eller i förening, företag eller annat slutet sällskap vid enstaka tillfälle eller i höst två månaderalternativt fram till nästkommande arbetsutskott. (7.5) 3 Beslut med anledning av ansökan från konkursbo om att få fortsätta rörelsen. (7.6) 4 Akut återkallelse av tillfälliga alkoholtillstånd (7.8) 5 Återkalla serveringstillstånd då tillstånd inte längre utnyttjas. (7.9) 6 Beslut om att meddela tillståndsinnehavare varning (7.10) 7 Rätt att bevilja stadigvarande tillstånd för cateringverksamhet som det senaste året beviljats alkoholtillstånd i en annan kommun där de fortfarande är verksamma (7.14) 8 Beslut att inte bevilja serveringstillstånd på grund av att sökanden inte inkommit med ansökan (7.20) 9 Beslut att inte bevilja serveringstillstånd på grund av att sökanden inte lämnat in erforderliga handlingar eller inte betalt ansökningsavgiften (7.21) 8 kap 12 Alkohollagen 8 kap. 2 1 och 2 st Alkohollagen 9 kap. 12 alkohollagen 9 kap 18 2 och 3p Alkohollagen 9 kap 18 lp Alkohollagen 9 kap. 17 Alkohollagen 8 kap 4 Alkohollagen 8 kap 10 1 st Alkohollagen 8 kap 10 1 st Alkohollagen Handläggare Handläggare Handläggare Ordf., vice ordf., eller annan ledamot som nämnden förordnat. Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare 10 Yttrande, överklagan och 10 kap 1 Handläggare i begäran om inhibition som fattas med stöd av alkohollagen Alkohollagen de fall där handläggaren fattat beslut (7.22) 30

33 7. Lotterilagen 1 Avge yttranden i ärenden om tillstånd för automatspel 3 Lag om anordnande av visst automatspel Handläggare 2 Beslut i fråga om lotterier 15 och 17 Lotterilagen Handläggare 3 (11.28) Yttrande angående värdeautomatspel 44 Lotterilagen Handläggare 4 Godkännande av lotteriföreståndare eller beslut att medge undantag på krav om lotteriföreståndare 13 Lotterilagen Handläggare 31

34 8. ÖVRIGA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER 8.1. Personalärenden 1 Beslut om tillsvidareanställning och entledigande av personal på egen begäran samt prövning av uppsägningstidens längd. (12.1) - Socialchef - Avdelningschef, medicinsk ansvarig sjuksköterska, kvalitets- och utvecklingschef, personalvetare Kommunchefen Se KS beslut Socialchef - övrig underställd personal Avdelningschef 2 Beslut om visstidsanställning upp till 12 månader av underställd personal (12.2) 3 Beordra vikariat på högre tjänst (12.3) Närmast överordnad chef - Socialchef Se KS beslut Närmast - övrig personal överordnad chef 4 Avstängning, disciplinpåföljd 05, 10, 11 AB - socialchef (12.4) - övrig personal Socialchef 5 Uppsägning, avsked (12.5) Ordförande Se KS-beslut socialchef Se KS-beslut avdelningschef, medicinsk ansvarig, sjuksköterska, kvalitets- och utvecklingschef, personalvetare - övrig underställd personal Socialchef Socialchef 6 Omplacering av personal till annan befattning inom eget ansvarsområde. (12.6) 7 Omplacering av personal till annan befattning inom (12.7) förvaltningen Närmast överordnad chef Avdelningschef Socialchef 8 Bevilja ledighet för enskild angelägenhet utan löneförmåner (12.8) - upp till 6 månader Närmast överordnad chef - över 6 månader Avdelningschef 32

35 Forts Personalärenden 9 Bevilja ledighet för enskild angelägenhet med bibehållna löneförmåner under högst 10 kalenderdagar per år AB (12.9) - Socialchef Se KS-beslut Avdelningschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, kvalitet- och utvecklingschef, personalvetare. - övrig personal 10 Godkännande att använda betalkort för underställd personal upp till 500 kronor per inköpstillfälle och kronor per månad. (12.9a) Socialchef Närmast överordnad chef Socialchef Avdelningschef 11 Godkännande att använda betalkort för Socialchef. (12.9b) 12 Godkännande att använda betalkort för förtroendevalda (12.9c) 13 Godkännande för personal inom gruppboende att använda betalkort upp till kronor per inköpstillfälle, dock högst kronor per månad (12.9d) Socialchef Avdelningschef Se KS-beslut Redovisning över vilka som erhållit betalkort ska ske till nämnden en gång per år. 14 Förbud mot utövande av bisyssla 05 9 AB (12.10) - övrig personal Socialchef 15 Besluta om löneförmåner vid nyanställning (12.11) - enligt PAN-avtal E n h e t s c h e f - övrig personal Avdelningschef 16 Avtal om användande av egen bil i tjänsten (12.12) - Socialchef k o m m u n - övrig personal Avdelningschef Se Resereglemente för Lysekils Se KS-beslut Polisanmäla personal som misstänks för brott i tjänsten. (12.13) - Socialchef Se KS-beslut övrig personal Avdelningschef 33

36 Forts Personalärenden 18 Övriga personaladministrativa ställningstaganden, återbesättandeprövning, delning/ sammanläggning av befattningar, förläggning av arbetstid enligt schema, jour, överenskommelse med arbetstagare om kontant ersättning med semesterlön i stället för betald semester utöver lagstadgad semester. Beslut om ledigheter enligt lagar och avtal (föräldraledighet, värnplikt, offentligt uppdrag, facklig förtroendeman, studieledighet m m). Föreskriva läkarintyg vid kortare ledighet än 8 dagar (1214) Beviljande av semester om högst 14 dagar, beordra övertid, fyllnadstid, jour och beredskap. Närmast överordnad chef Avdelningschef Närmast överordnad chef Avdelningschef 8.2. Kurser, konferenser, studieförmåner 1 Beslut att delta i kurser, konferenser och studieresor (12.15) - Socialchef - Avdelningschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, kvalitetsoch utvecklingschef, personalvetare. övrig personal - kostnad upp till kronor i Sverige, Norge och Danmark. - kostnad över kronor i Sverige, Norge och Danmark. 2 Beslut om förmåner vid vidareutbildning. (12.16) - löneförmåner - bibehållna löneförmåner och ersättningar i övrigt (inkl. lediga dagar för studier). Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Se Socialchef avgör själv deltagande i kurser och konferenser upp till en dag i närområdet. Se KS-beslut Löneförmåner som led i arbetsmarknadsutbildning beslutas av delegat enligt ovan, om utbildningen ej medför totalt ökade kostnader. Se socialnämndens beslut , 181, Principer för förmåner i samband med utbildning. 34

37 8.3. Medbestämmandelagen 1 Företräda nämnden i förhandling , 19, 38 MBL (12.17) Socialchef och/ eller Avd.chef 8.4. Ekonomiärenden 1 Beslut att utse beslutsattestant och ersättare inom nämndens verksamhetsområde Socialchef ( j.18) 2 Inköp/anskaffning av inventarier Se ek. styrprinciper KF 30/96 och förbrukningsmaterial genom avrop på ramavtal samt annan löpande anskaffning inom budget. Avdelningschef Observera kravet på anbudsinfodran, minst 3 anbud vid varuköp överstigande 1 basbelopp och vid köp av tjänster överstigande 2 basbelopp. Observera även riktlinjer för upphandling med Miljöhänsyn, KF 111/97 Entreprenader är ej delegerade (12.19) 3 Beslut om omfördelning av budgetram under löpande verksamhetsår (ej låsta anslag) - inom ansvarsområden och (12.20) Omfördelning kan ske när volymoch kvalitetsmål uppnåtts. Nämndens anvisningar om ekonomisk uppföljning skall iakttas. mellan verksamheter. Avdelningschef (SON , 151) - mellan ansvarsområden efter samråd med avdelningschefer Socialchef 4 Avgöra ersättningskrav för skador vållade Inom verksamheten utöver försäkringsskydd. (12.21) - upp till 0,2 basbelopp. Avdelningschef 5 Beslut att avyttra inventarier och material inom eget ansvarsområde. (12.22) Avdelningschef Innan frågan om ansvar avgörs skall kommunjuristen konsulteras. 6 Beslut om extern försäljning av Se riktlinjer LU 65/98 inventarier och material inom eget Avdelningschef Samråd socialchef. ansvars-område. (12.23) 7 Utbyte av fordon samt tillhörande utrustning. (12.24a) 8 Tecknande av hyresavtal för lägenheter och lokaler Avdelningschef/ (12.25) - max 3 månaders uppsägningstid Socialchef 35

38 Forts 8.4. Ekonomiärenden 9 Beslut om fördelning av medel från av socialnämnden disponerade fonder. (12.26) - Samfond 2, behövande i Lyse och Lysekils församlingar. - Samfond 3, behövande i Skaftö församling. - Samfond 4, behövande i Brastad och Bro församlingar. Nämndens beslut 8.5. Arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen Nedanstående förteckning är ej en delegationsordning i egentlig mening, utan en förteckning över ansvar och befogenheter. arbetsmiljöfrågor där ansvariga på olika nivåer inom samma verksamhet finns upptagna, är det alltid närmaste arbetsledare som har primäransvar för utförande av uppgiften. I den mån erforderliga åtgärder fordrar mer resurser och/eller större befogenheter än lägsta beslutsnivå, skall ärendet flyttas upp i organisationen och kan på så sätt slutligen hamna i socialnämnden. 1 Vidtaga erforderliga åtgärder inom ekonomiska ramar för en god arbetsmiljö (12.28) 3 kap 2, 2 a AML Socialchef, Avdelningschef, 2 Anmälan om arbetsskada m.m. 2 AML Socialchef, Avdelningschef, (12.29) 3 Underrätta huvudskyddsombud om ny arbetslokal. (12.30) 4 Underrätta huvudskyddsombud med flera om miljöfarlig verksamhet. (12.31) 5 Informera personal om arbetsförhållanden och vidta anpassningsåtgärder. (12.32) 11 AML Socialchef, Avdelningschef, 12 AML Socialchef, Avdelningschef, 3 kap 3 AML 5 kap AML Socialchef, Avdelningschef, 6 (12.33) Samråd på gemensamt arbetsställe för tillfredsställande skyddsförhållanden. 7 Arbetsmiljölag m.fl. på arbetsställe. (12.34) 8 Anslag om skyddsombud och skyddskommitté (12.35) 9 Organisera, informera och öva personal vad gäller brandskydd/ brandförsvar (12.36) 3 kap 6 AML Socialchef, Avdelningschef, 5 AMF Socialchef, Avdelningschef, 10 AMF Socialchef, Avdelningschef, Socialchef, Avdelningschef, 36

39

40 LYSEKILS KOMMUN 2013 DELEGATIONSORDNING VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN

41 Innehållsförteckning Förkortningar Allmänt om att fatta beslut på delegation 1.1 Bestämmelser kring delegation Delegationsförbud Anmälan av delegationsbeslut Omsorg om äldre och funktionshindrade samt hälso- och sjukvård Stöd och service till vissa funktionshindrade Patientsäkerhetslagen Sekretesslagen Övriga gemensamma bestämmelser Personalärenden Kurser, konferenser, studieförmåner Medbestämmandelagen Ekonomiärenden Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen Fonder AB Allmänna bestämmelser AMF Arbetsmiljöförordningen AML Arbetsmiljölagen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) MAR Medicinskt ansvarig för rehabilitering MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska MBL Medbestämmandelagen SoF Socialtjänstförordningen (2001:937) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS Socialstyrelsens föreskrifter 3

42 1 Allmänt om att fatta beslut på delegation 1.1 Bestämmelser kring delegation Med delegering avses att socialnämnden överför självständig beslutanderätt, dvs. ger någon i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i vissa ärenden. Besluten gäller på samma sätt som om nämnden själv fattat dem. Beslut som fattas av en tjänsteman utan delegering i ärendet saknar laga verkan, dvs. det gäller inte. Socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt följer av 6 kap KL som reglerar delegering inom en nämnd. Dessa regler kompletteras genom särskilda föreskrifter i annan lagstiftning, t.ex. 10 kap. 4-6 socialtjänst-lagen. Vissa generella undantag från delegering finns dock i 6 kap. 34 KL. Beslutanderätten får enligt 6 kap. 34 KL inte delegeras i följande slag av ärenden: Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Hit hör till exempel riktlinjer, intentioner, ramar och system för budget och budgetuppföljning fastställande av nämndens budget åtgärder p.g.a. budgetavvikelser som påverkar totalramen för nämndens budget fastställande av förslag till ekonomiskt bokslut och verksamhetsberättelse åtgärder med anledning av revisionsanmärkning Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. 1.2 Rätt att besluta Delegationsordningen innehåller de ärenden i vilka vård- och omsorgsnämnden har delegerat beslutanderätt åt enskild ledamot eller anställd hos kommunen. Om en ärendetyp inte finns med i delegationsordningen innebär det att beslut fattas av vård- och omsorgsnämnden. Delegat i delegationsordningen anges i lägsta nivå. För tjänstemannadelegat innebär detta att överordnad tjänsteman kan fatta beslut även i alla ärenden delegerade till lägre tjänsteman. Delegationen gäller endast tjänsteman som arbetar i den enhet som ansvarar för ärendet. Rätt att fatta beslut på delegation innebär inte att delegaten är skyldig att fatta beslut. Om delegaten anser ärendet svårbedömt eller av annan orsak ej vill besluta i ärendet kan det överlämnas till närmaste chef eller till nämnden för beslut. Tjänstemän kan inte fattas beslut gemensamt. Endast en tjänsteman kan vara delegat i ett beslut. 1.3 Anmälan av delegationsbeslut Samtliga beslut som fattas på delegation ska enligt 6 kap. 33 KL skriftligen anmälas. Beslut som rör individ-ärenden ska skriftligen anmälas nämnden. Delegeringsbeslut kan redovisas muntligen eller skriftligen till nämnden. För ytterligare information om delegation hänvisas till Lysekils kommuns intranät, Min förvaltning och rubriken gemensamt. 4

43 2. Omsorg om äldre och funktionshindrade samt hälso- och sjukvård 1 Beslut om anmälan till överförmyndare om behov av god man/ förvaltare. (8.14) 2 Beslut om anmälan till överförmyndare om att behov av förvaltare inte längre föreligger (8.15) 5 kap 3 SoF Biståndshandläggare 5 kap 3 SoF Biståndshandläggare 3 Beslut att utse legitimerad sjuksköterska att förestå de lokala läkemedelsförråden (8.15a) SoSFS 1996:2 Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3. Stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1 Anmälan till överförmyndare att person som omfattas av LSS är i behov av förmyndare, förvaltare eller god man. 15 6p LSS LSShandläggare (8.38) 2 Anmälan till överförmyndare att förmyndare, förvaltare eller god man inte längre behövs. (8.39) 15 6p LSS LSShandläggare 4. Patientsäkerhetslagen 1 Beslut om anmälan till Socialstyrelsen av allvarlig skada eller sjukdom i 6 kap 4 Medicinskt ansvarig Se SOSFS 2005:28, Socialstyrelsens föreskrifter och samband med vård, behandling eller Patient- säkerhetslagen sjuksköterska. allmänna råd om anmälningsundersökning -Lex Maria. (SFS 2010:659) skyldighet enligt Lex Maria. (8.47) 5

44 5. Sekretesslagen Beslut om att lämna ut handling fattas av den som har handlingen i sin vård om inte viss befattningshavare enligt arbetsledning eller särskilt beslut skall göra detta. För vägledning i olika situationer hänvisas till Socialstyrelsens allmänna råd 1991:4 Sekretess inom hälso- och sjukvården och Socialtjänsten. 1 Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild. (9.1) 2 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte. (9.2) 2 kap.14 TF 6 kap 3 OSL 10 kap 4 0SL 12 kap 6 SoL Socialchef Socialchef 3 Beslut om sekretesskydd för anmälare. 26 kap. 5 OSL 11 kap. 6 SoL (9 2a) Avdelningsche f Rapport till socialchef 6. Övriga gemensamma bestämmelser 6.1 Personalärenden 1 Beslut om tillsvidareanställning och entledigande av personal på egen begäran samt prövning av uppsägningstidens längd. - Socialchef Kommunchefen Se KS beslut (12.1) - Avdelningschef, medicinsk ansvarig sjuksköterska, kvalitets- och utvecklingschef, personalvetare - övrig underställd personal Avdelningschef Socialchef 2 Beslut om visstidsanställning upp till 12 månader av underställd personal. (12.2) Närmast överordnad chef. 3 Beordra vikariat på högre tjänst - Socialchef - övrig personal (12.3.) chef Närmast överordnad Se KS beslut Avstängning, disciplinpåföljd Kap. 3, 10, 11 - socialchef AB Ordförande Se KS-beslut (12.4) - övrig personal Socialchef 6

45 forts Personalärenden 5 Uppsägning, avsked (12.5) - socialchef Se KS-beslut avdelningschef, medicinsk ansvarig, sjuksköterska, kvalitets- Socialchef och utvecklingschef, personalvetare - övrig underställd personal Socialchef 6 Omplacering av personal till annan befattning inom eget ansvarsområde. (12.6.) 7 Omplacering av personal till annan befattning inom förvaltningen (12.7) 8 Bevilja ledighet för enskild angelägenhet utan löneförmåner (12.8) - upp till 6 månader - över 6 månader Närmast överordnad chef/ Avdelningschef Socialchef Närmast överordnad chef Avdelningschef 9 Bevilja ledighet för enskild angelägenhet med bibehållna löneförmåner under högst 10 kalenderdagar per år. (12.9) AB 6 kap 32 AB Se KS-beslut - Socialchef Avdelningschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, kvalitets- och utvecklingschef, personalvetare - övrig personal 10 Godkännande att använda betalkort för underställd personal upp till 500 kronor per inköpstillfälle och kronor per månad. (12.9a) Socialchef Närmast överordnad chef Socialchef/ Avdelningschef / 11 Godkännande att använda betalkort för Se KS-beslut Socialchef (12.9b) 12 Godkännande att använda betalkort för förtroendevalda. (12.9c) Socialchef Redovisning över vilka som erhållit betalkort ska ske till nämnden en gång per år. 13 Godkännande för personal inom grupp-boende att använda betalkort upp till kronor per inköps-tillfälle, dock högst kronor per månad. (12.9d) Avdelningschef 7

46 forts Personalärenden 14 Förbud mot utövande av bisyssla - socialchef Se KS-beslut (12.10) - övrig personal AB 05 9 Socialchef 15 Besluta om löneförmåner vid nyanställning - enligt PAN-avtal - övrig personal Avdelningschef (12.11) 16 Avtal om användande av egen bil i tjänsten (6.1.16) - Socialchef övrig personal Avdelningschef 17 Polisanmäla personal som misstänks för brott i tjänsten. (6.1.17) - Socialchef Avdelningschef - övrig personal Se Resereglemente för Lysekils kommun. Se KS-beslut 2 Se KS-beslut Övriga personaladministrativa ställnings-taganden, återbesättandeprövning, delning/ sammanläggning av befattningar, förläggning av arbetstid enligt schema, jour, överenskommelse med arbetstagare om kontant ersättning med semesterlön i stället för betald semester utöver lagstadgad semester. Beslut om ledigheter enligt lagar och avtal (föräldraledighet, värnplikt, offentligt uppdrag, facklig förtroendeman, studieledighet m m). Föreskriva läkarintyg vid kortare ledighet än 8 dagar Beviljande av semester om högst 14 dagar, beordra övertid, fyllnadstid, jour och beredskap. Närmast överordnad chef/ Avdelningschef Närmast överordnad chef/ Avdelningschef Närmast överordnad chef/ Avdelningschef (12.14) Beordra övertid, fyllnadstid, jour och beredskap under helger. Handläggare/ assistent inom rekryteringsenheten (*) Anställd hos KS 8

47 6.2 Kurser, konferenser, studieförmåner 1 Beslut att delta i kurser, konferenser och studieresor (12.15). - Socialchef - Avdelningschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, kvalitetsoch utvecklings chef, personalvetare. - övrig personal Socialchef - kostnad upp till kronor i Sverige, Norge och Danmark. - kostnad över kronori Sverige, Norge och Danmark. S o c i a l c h e f Socialchef avgör själv deltagande i kurser och konferenser upp till en dag i Socialchef närområdet. Se KS-beslut Socialchef Med kostnad avses kurs- och konferensavgift samt kurslitteratur 2 Beslut om förmåner vid Löneförmåner som led i vidareutbildning. Se löneförmåner - bibehållna löneförmåner och ersättningar i övrigt (inkl. lediga dagar för studier). Se arbetsmarknadsutbildning beslutas av delegat enligt ovan, om utbildningen ej medför totalt ökade kostnader. Se socialnämndens beslut , 181, Principer för förmåner i samband med utbildning. (12.16) 6.3 Medbestämmandelagen 1 Företräda nämnden i förhandling , 19, 38 Socialchef MBL och/ eller Avd. chef (12.17) 9

48 6.4. Ekonomiärenden 1 Beslut att utse beslutsattestant och ersättare inom nämndens verksamhetsområde (12.18) Socialchef 2 Inköp/anskaffning av inventarier och Se ekonomiska styrprinciper KF förbrukningsmaterial genom avrop på Avdelningsche 30/96 ramavtal samt annan löpande anskaffning inom budget. f Observera kravet på anbudsinfodran, minst 3 anbud vid varuköp överstigande 1 basbelopp och vid köp av tjänster över-stigande 2 basbelopp. Observera även riktlinjer för upphandling med Miljöhänsyn, KF 111/97 Entreprenader är ej delegerade (12.19.) 3 Beslut om omfördelning av budgetram under löpande verksamhetsår (ej låsta anslag) (12.20) - inom ansvarsområden och mellan verksamheter. - mellan ansvarsområden efter samråd med avdelningschefer. Avdelningsche f Socialchef Omfördelning kan ske när volym- och kvalitetsmål uppståtts. Nämndens anvisningar om ekonomisk uppföljning skall iakttas. (SON , 151) 4 Avgöra ersättningskrav för skador vållade Inom verksamheten utöver försäkrings-skydd. (12.21) - upp till 0,2 basbelopp. Avd. chef Innan frågan om ansvar avgörs skall kommunjuristen konsulteras. 5 Beslut att avyttra inventarier och material inom eget ansvarsområde. (12.22) Avdelningsche f/ Se riktlinjer LU 65/98 6 Beslut om extern försäljning av Avdelningsche Se riktlinjer LU 65/98 inventarier och material inom eget f/ Samråd socialchef. ansvarsområde. (12.23) 7 Utbyte av fordon samt tillhörande utrustning. (12.24) 8 Tecknande av hyresavtal för lägenheter och lokaler (12.25) - max 3 månaders uppsägningstid Avdelningsche f/ Socialchef 10

49 6.5 Arbetsmiljölagen Nedanstående förteckning är ej en delegationsordning utan en förteckning över befogenheter i arbetsmiljöfrågor. Där ansvariga på olika nivåer inom samma verksamhet finns upptagna, är det alltid närmaste arbetsledare som har primäransvaret för utförande av uppgiften. 1 den mån erforderliga åtgärder fordrar mer resurser och/ eller större befogenheter än lägsta beslutandenivå, ska ärendet flyttas upp i organisationen och kan på så sätt slutligen hamna i Socialnämnden. 1 Vidtaga erforderliga åtgärder inom 3 kap 2 och Socialchef/ ekonomiska ramar för en god 2 a AML Avdelningschef/ arbetsmiljö (12.28) 2 Anmälan om arbetsskada m.m. 2 AMF Socialchef/ Avdelningschef/ (12.29) 3 (12.30) Underrätta huvudskyddsombud om ny arbetslokal. 11 AMF Socialchef/ Avdelningschef/ 4 Underrätta huvudskyddsombud med flera om miljöfarlig verksamhet. (12.31) 12 AMF Socialchef/ Avdelningschef/ 5 Informera personal om 3 kap 3 och Socialchef/ arbetsförhållanden och vidta 5 kap AML Avdelningschef/ anpassningsåtgärder. (12.32) 6 (12.33) Samråd på gemensamt arbetsställe för tillfredsställande skyddsförhållanden 3 kap 6 AML Socialchef/ Avdelningschef/ 7 (12.34) Arbetsmiljölag m.fl. på arbetsställe 5 AMF Socialchef/ Avdelningschef/ 8 (12.35) 9 (12.36) Anslag om skyddsombud och skyddskommitté Organisera, informera och öva personal vad gäller brandskydd/ brandförsvar 10 AMF Socialchef/ Avdelningschef/ Socialchef/ Avdelningschef/ 11

50 7. Fonder 1 Assermanska fonden till förströelse och trevnad för inneboende på Lysekilshemmet (12.26) - Kapitaluttag och avkastning upp till för kronor per år. Lysekils - hemmet Werner Hanssons fond för inne- 2 boende på Stångenäshemmet (12.27) - Avkastning för Stångenäshemmet 3 Werner Hanssons fond för prydande av Stångenäshemmet (12.27) - Avkastning för Stångenäshemmet 4 Gertrud Karlssons fond för Lysekilshemmet (12.27) - Avkastning i enlighet med testamentet (SON ) för Lysekilshemmet 12

51 1/1 Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Anne-Marie Mattsson Telefon: E-post: INTERN KONTROLL 2015 Dnr: SON Varje nämnd ska senast i december månad utse områden för den interna kontrollen kommande år enligt kommunfullmäktiges fastställda reglemente för intern kontroll. Syftet med intern kontroll är att säkra en effektiv förvaltning och att undgå allvarliga fel. Individ- och myndighetsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden tog den 17 december 2014 respektive den 11 december 2014 var för sig beslut om intern kontroll. Den 26 juni 2014 beslutade kommunfullmäktige att avveckla de två sociala nämnderna för att återgå till en gemensam socialnämnd, från och med den 1 januari I och med denna organisationsförändring behöver den nya socialnämnden fastställa granskningsområdena för intern kontroll Beslutsunderlag Individ- och myndighetsnämndens beslut från Vård- och omsorgsnämndens beslut från Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Förslag till beslut Socialnämnden fastställer redovisade granskningsområden för intern kontroll Socialförvaltningen Lars-Göran Berg Förvaltningschef Anne-Marie Mattsson Nämndsekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

52 1/3 Individ- och myndighetsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Agneta Stenqvist Telefon: E-post: Intern kontroll 2015 Dnr: SON Bakgrund Varje nämnd ska senast i december månad utse områden för den interna kontrollen kommande år enligt Kommunfullmäktiges fastställda reglemente för intern kontroll. Syftet med internkontrollen är att säkra en effektiv förvaltning och att undgå allvarliga fel. En god intern kontroll ska bidra till att ändamålsenligheten stärks och att verksamheten med medborgarnas bästa för ögonen bedrivs effektivt och säkert enligt SOU 1998:71 den kommunala revisionen. Intern kontroll ska med rimlig grad säkerställa att följande mål uppnås: - en ändamålsenlig samt kostnadseffektiv verksamhet och organisation - tillförlitlig ekonomisk rapportering och information om verksamheten - säkerhet i system och rutiner - efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, kommunala beslut och riktlinjer mm. Internkontroll har nedanstående områden varit aktuella för intern kontroll Granskningsområde Rutin privata medel; ändamålsenlig och följsamhet Hantering och förvaringav läkemedel Information personal enligt rutin lex Sarah Granskningsansvarig Kvalitets- och utvecklingschef MAS Kvalitets- och utvecklingschef Kvalitets- och utvecklingschef Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

53 2/3 forts. Granskningsområde Rutiner för budgetuppföljning Anvisningar för budgetuppföljning Rutin för att delårsbokslut upprättas i en utförlig version och antas av nämnden Rutin för enheternas månadsbokslut med kommenterar och prognoser Rutin för kontroll av informationens tillförlitlighet Utredningstid, barnavårdsutredningar enligt SoL kap Utredningstid LSS-ärenden; Personlig assistans Kontaktperson Ledsagarservice Daglig verksamhet Boende med särskild service vuxna Korttidstillsyn Korttidsvistelse Avlösarservice Granskningsansvarig Kvalitets- och utvecklingschef Kvalitets- och utvecklingschef Kvalitets- och utvecklingschef Kvalitets- och utvecklingschef Kvalitets- och utvecklingschef Avdelningschef IFO Avdelningschef IMA Områden för intern kontroll 2015 Socialförvaltningen har utsett lämpliga områden för intern kontroll baserat på resultatet av genomförd risk- och väsentlighetsanalys. Förslag till beslut Nämnden beslutar - att för år 2015 utse följande områden för intern kontroll Granskningsområde Granskning av vidtagna åtgärder utifrån brister som framkom vid den interna kontrollen 2014 Uppföljning och kontroll av åtgärder som vidtagits med anledning av lex Sarah anmälningar Domar där beslut/domar går förvaltningen emot samt Granskningsansvarig Nämnden beslutar - att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för hur internkontrollen ska genomföras under 2015

54 3/3 - att ge förvaltningschefen i uppdrag, att utse ansvarig för genomförande av internkontrollen. Socialförvaltningen Lars-Göran Berg vik förvaltningschef Agneta Stenqvist kvalitets- och utvecklingschef

55

56

57 1/1 Individ- och myndighetsnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Ingrid Fredriksson Telefon: 0523/ E-post: Vägledande riktlinjer vid biståndsbedömning inom socialtjänstlagen (äldre- och funktionsnedsatta) Dnr: SON I juni månad 2014 beslutade Individ- och myndighetsnämnden att anlita extern konsult för att se över vägledande riktlinjer vid biståndsbedömning inom socialtjänstlagen. Arbetet har pågått under sommaren-hösten. I bilaga presenteras det som utgör det framtagna förslaget. Under arbetets gång har ledamöterna i IMN framfört att materialet skall redovisas för nämnden under innevarande år och läggas fram som förslag till den nya Socialnämnden. Förslag Individ- och myndighetsnämnden godkänner för sin del upprättat förslag till vägledande riktlinjer vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (äldre- och funktionsnedsatta) och lämnar detta till socialnämnden för ställningstagande. Socialförvaltningen Lars-Göran Berg Socialchef Ingrid Fredriksson Avdelningschef Bilaga: Vägledande riktlinjer, biståndshandläggning enligt Socialtjänstlagen (äldre- och funktionsnedsatta). Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

58 VÄGLEDNING BISTÅNDSHANDLÄGGNING ÄLDREOMSORGEN Riktlinjerna är en vägledning i varje ärende skall det ske en individuell behovsprövning. Alla beslut skall prövas mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis, förarbeten till lagstiftning eller bindande föreskrifter från Socialstyrelsen. 1

59 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2 2. ANSVARSFÖRDELNING 3 3. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Förvaltningslagen Offentlighets- och sekretesslagen Socialtjänstlagen Biståndsbegreppet Skälig levnadsnivå Äldre personer Anhörigstöd Kvarboendeprincipen Vistelsebegreppet och ansökan från annan kommun Närståendes ansvar Annan huvudman Hälso- och sjukvårdshuvudman Frånvaro- och vilande beslut Diskriminering 9 4. BISTÅNDSHANDLÄGGNING Underlag för beslut ÄBIC Uppföljning Prövning av pågående beslut Delegation STÖD- OCH HJÄLP I HEMMET Serviceinsatser Städning Hushållssysslor Inköp och ärenden Tvätt- och klädvård Matdistribution Trygghetslarm Trygghetsringning Tillsyn Personlig omvårdnad Personlig hygien På- och avklädning Förflyttningar Måltidsstöd Egenvård Social kontakt Promenad och utevistelse VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE Vård och omsorgsboende Parboende KORTTIDSBOENDE VÄXELVÅRD Korttidsboende Växelvård ÖVRIGA INSATSER Stöd till närstående Avlösning Dagverksamhet för personer med nedsatt minnesfunktion Social dagverksamhet Anhöriganställning Ledsagning Kontaktperson 30 BILAGA GRANSKNINGSNYCKEL 2

60 1. INLEDNING Dessa riktlinjer omfattar biståndsbedömning och handläggning enligt Socialtjänstlagen inom verksamhetsområdet äldreomsorgen. Riktlinjerna beskriver hur Socialnämnden inom ramen för sitt uppdrag enligt socialtjänstlagen (SoL) verkar för att äldre människor med hjälpbehov ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra Syftet med riktlinjerna är: Att vara ett stöd för biståndshandläggarna vid deras individuella biståndsbedömningar, utredningar och beslut. Att beskriva vilka kriterier som generellt gäller för att en person skall beviljas bistånd. Att klargöra hur socialtjänstlagen skall tillämpas i Lysekils kommun Att säkerställa likartad service och omvårdnad, d.v.s. att biståndsbeslutet fattas enligt samma bedömningsgrunder för personer med likartade behov. Riktlinjerna beskriver hur Socialnämnden inom ramen för sitt uppdrag enligt socialtjänstlagen (SoL) verkar för att äldre människor med hjälpbehov ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Riktlinjerna är en vägledning i varje ärende skall det ske en individuell behovsprövning. Alla beslut skall prövas mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis, förarbeten till lagstiftning eller bindande föreskrifter från Socialstyrelsen. Socialtjänsten skall verka för kvarboende vilket innebär att enskilda så länge som möjligt, skall kunna bo kvar i den egna bostaden med stöd av hemtjänst och kompletterande insatser Insatserna skall planeras i nära samverkan med den äldre och om så önskas med anhöriga och/eller övrigt nätverk. Så långt möjligt och utifrån vars och ens förutsättningar skall insatserna stödja möjligheterna till ett självständigt och värdigt liv. En annan övergripande utgångspunkt är de nationella målen för äldrepolitik som innebär att äldre skall: Leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag Kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, Bemötas med respekt Ha tillgång till god vård och omsorg. Ha rätt till privatliv, kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. Insatserna skall planeras i nära samverkan med den äldre och om så önskas med anhöriga och/eller övrigt nätverk. Så långt möjligt och utifrån vars och ens förutsättningar skall insatserna stödja möjligheterna till ett självständigt och värdigt liv. 3

61 2. ANSVARSFÖRDELNING Socialtjänsten i Lysekil skiljer på myndighetsutövning och verkställighet. Biståndshandläggare tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer personens behov samt beslutar om insatser med stöd av socialtjänstlagen. Handläggaren dokumenterar också utredning och beslut i enlighet med socialtjänstlagens och förvaltningslagens bestämmelser och lämnar sedan beställningen av insatsen till aktuell utförare. Handläggaren svarar också för kontinuerlig uppföljning och omprövning av biståndsbeslutet. Biståndshandläggaren utreder och fattar enligt delegation beslut om VAD som skall utföras. Utförare ansvarar för HUR utförandet skall ske. Som stöd för att reglera volymer och bemanning inom verksamheterna finns schabloner avseende beräknad tidsåtgång för olika insatser. Behövs i enskilda ärenden mer tid är det i första hand en fråga för utföraren att lösa. Detta fråntar inte den enskilde att ta sitt ansvar. 3. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR 3.1 Förvaltningslagen Förvaltningslagen (Förvaltningslag 1986:223) reglerar hur ärenden som rör enskilda skall handläggas av myndigheten på förvaltningen. I sjunde paragrafen framkommer att handläggningen där enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och effektivt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Myndigheten skall vid handläggningen, efter att medgivande begärts, beakta möjligheten att själv hämta in upplysningar och yttranden från andra myndigheter vid behov. Ett lättbegripligt språk ska eftersträvas. I förvaltningslagen definieras inte begreppet part. Det som nämns är den enskilde som är part eller en sökande, klagande eller annan part. I praxis tolkas detta som att en sökande som får ett avslag då blir en klagande. Detta innebär att endast den person som själv vill ansöka om bistånd från biståndsavdelningen är part i ärendet i juridisk mening. Det är därmed endast denna person som kan ansöka, överklaga samt som har rätt att ta del av uppgifter i ärendet. Behov av företrädare/ombud ska dokumentera, i första hand skriftligt, om den enskilde har begränsningar i att föra sin egen talan. 3.2 Offentlighets- och sekretesslagen Inom socialtjänsten hanteras en mängd uppgifter som berör enskildas personliga förhållanden. Dessa uppgifter skyddas av regler om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Med sekretess menas ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Offentlighetsprincipen är inskriven i våra grundlagar och innebär att allmänheten har rätt att ta del av myndigheters allmänna handlingar. I principen innefattas också yttrandefriheten. Inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården m.fl. områden är dock offentlighetsprincipen starkt begränsad av sekretess Sekretesslagen innefattar både bestämmelser om förbud mot att lämna ut allmänna handlingar och om tystnadsplikt i det allmännas tjänst. Att det råder sekretess för en viss uppgift innebär därför att den inte får lämnas ut muntligt eller skriftligt. En handling med sekretessuppgift kan dock lämnas ut om sekretessuppgiften är borttagen och man 4

62 hänvisat till gällande lagparagraf. Sekretess gäller för alla anställda vid en myndighet, men också för uppdragstagare, förtroendevalda och andra likställda. Ett centralt begrepp när det gäller offentlighet och sekretess är begreppet allmän handling. En handling är en framställning i skrift eller bild, men också en upptagning som man kan läsa, avlyssna eller uppfatta med tekniska hjälpmedel. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. 3.3 Socialtjänstlagen I socialtjänstlagens (Socialtjänstlag 2001:453) portalparagraf anges vilket mål lagstiftarna anser att beslut enligt denna lag ska eftersträva. Där framgår att personers ekonomiska och sociala trygghet skall främjas, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet Alla insatser som ges med stöd av Socialtjänstlagen ska bygga på den enskildes självbestämmande och integritet. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning eller för sin livsföring i övrigt. Alla äldre människor ska ges möjlighet att leva och bo självständigt under trygga och värdiga förhållanden. När detta inte längre är möjligt ska den enskilde ges möjlighet till ett bra boende med det stöd och den hjälp som han eller hon behöver. En aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra ska också möjliggöras. De personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre ska också erbjudas hjälp och stöd för att underlätta hans eller hennes situation Socialtjänstlagens 4 kap 1 reglerar rätten till bistånd. Där uttrycks att den person som inte själv kan tillgodose sina behov eller som kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin livsföring. Biståndet skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå och utformas så att det stödjer den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Socialtjänstlagen är en ramlag som till stora delar är utformad som en rättighetslagstiftning för den enskilde. Den som uppfyller vissa kriterier har rätt till bistånd. Av denna rättighet för den enskilde följer en skyldighet för kommunen att leva upp till lagens krav. Kommunens skyldigheter fråntar dock inte den enskilde hans eller hennes eget ansvar att klara sin försörjning och livsföring i övrigt. Rätten till bistånd för försörjning och livsföring i övrigt gäller oavsett vilken grupp (barn, funktionshindrade, äldre osv.) den enskilde tillhör. Begreppet livsföring i övrigt sammanfattar en lång rad olika behov av hjälp och stöd, service, behandling, vård och omsorg. Behoven ska tillgodoses med lämpliga insatser utifrån den enskildes situation. Innehållet i insatserna eller typer av insatser är därför inte preciserade i lagen. Alla ansökningar om bistånd (för att nå upp till skälig levnadsnivå) ska prövas enligt Socialtjänstlagen 4 kap.1 Beslut om bistånd enligt Socialtjänstlagen 4 kap. 1 kan enligt Socialtjänstlagen 16 kap. 3 överklagas hos allmän förvaltningsdomstol Vid alla ansökningar ska det i utredningen ifrågasättas om behovet kan eller ska tillgodoses på annat sätt, t ex genom anhöriga/närstående eller annan huvudman. 5

63 Sociala tjänster ska enligt 3 kap 3 Socialtjänstlagen vara av god kvalitet, vilket förutsätter: Att tjänsten ska vara likvärdig oavsett var den enskilde bor och oavsett vem som utför omvårdnadsinsatserna, kommunala eller privata utförare. Att personalen skall ha lämplig utbildning och erfarenhet. Att utförande av insatser ska utgå från den enskildes behov och önskemål. Att alla ska bemötas med individuellt anpassade insatser efter sina behov och förutsättningar, oavsett kön etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder Biståndsbegreppet Rätten till bistånd innebär både en lagstadgad rättighet för den enskilde att ansöka om biståndsinsatser och att få rättsligt prövat om kommunen handlat rätt eller fel om t.ex. en biståndsansökan har avslagits men den enskilde själv tycker sig ha behov av de sökta insatserna. Kommunen har en lagstadgad skyldighet att ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service I lagen anges inte i detalj vilka stöd- eller serviceinsatser kommunen ska ställa upp med eller hur insatserna ska organiseras. Lagen öppnar därför ett utrymme för kommunerna att själva avgöra vilka biståndsinsatser som ges och ett utrymme för diskussion med den enskilde kring vilka insatser som kan vara de lämpliga i varje enskilt fall. Biståndshandläggare ska därför lyssna på den enskilde för att kunna sätta samman de insatser som bäst svarar mot dennes specifika behov och önskemål. Insatserna ska utformas så att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Rätten till bistånd får därför inte utgå från en statisk syn på den enskildes förmåga och situation utan ska vara framåtblickande Skälig levnadsnivå Det bistånd som beviljas enligt socialtjänstlagen ska ge den enskilde personen en skälig levnadsnivå. Skälig levnadsnivå ger uttryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på den beviljade insatsen, det ger dock inte den enskilde någon obegränsad frihet att välja tjänster oberoende av kostnad. Vad som är skälig levnadsnivå måste bestämmas utifrån de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, det vill säga den enskildes individuella behov Socialtjänstlagen är en ramlag som till stora delar är utformad som en rättighetslagstiftning för den enskilde. Den som uppfyller vissa kriterier har rätt till bistånd. Av denna rättighet för den enskilde följer en skyldighet för kommunen att leva upp till lagens krav. Kommunens skyldigheter fråntar dock inte den enskilde hans eller hennes eget ansvar att klara sin försörjning och livsföring i övrigt. Rätten till bistånd för försörjning och livsföring i övrigt gäller oavsett vilken grupp (barn, funktionshindrade, äldre osv.) den enskilde tillhör. Begreppet livsföring i övrigt sammanfattar en lång rad olika behov av hjälp och stöd, service, behandling, vård och omsorg. Behoven ska tillgodoses med lämpliga insatser utifrån den enskildes situation. Innehållet i insatserna eller typer av insatser är därför inte preciserade i lagen. Det handlar i bred mening om vad den enskilde ska behöva för att få vardagen att fungera men också om upplevelsen av trygghet, det bemötande man får eller möjligheterna att få vara med och påverka sin tillvaro. 6

64 En utgångspunkt för bedömningen av vad som är skäligt ska alltid vara den enskildes rätt till ett värdigt och så långt som möjligt självständigt liv, trots det underläge som inträder då den enskilde blir i behov av stöd i sin vardag. En uppgift är att tillgodose den enskildes behov men den enskilde kan inte räkna med att alla önskemål om insatser kan tillgodoses. En nyckel till vilka insatser som kan komma i fråga är inte bara fysiska eller psykiska behov utan också den enskildes vardag innan omsorgsbehovet uppstått. Att behov av stöd uppstår ska inte få hindra att den enskilde också får stöd att fortsätta leva som tidigare i de delar av vardagen där funktionerna är intakta nog för att tillåta det. Biståndet ska därmed så långt möjligt se till: Att den enskilde ges förutsättningar att behålla sina vanor och fortsätta utöva och utveckla sina intressen även om det fysiska eller psykiska tillståndet kräver en del praktiska insatser för att klara det, Att den enskilde ges förutsättningar och får hjälp att även fortsatt vara aktiv, upprätthålla sociala kontakter, träffa andra människor, få tillgodose kulturella och andliga behov, uppleva nöjen, kunna följa och diskutera samhällsutvecklingen m.m. Att den enskilde kan komma ut, får tillgång till naturupplevelser och får möjlighet att uppleva årstidsväxlingar. Alla ansökningar om bistånd (för att nå upp till skälig levnadsnivå) ska prövas enligt Socialtjänstlagen 4 kap.1 Vid alla ansökningar ska det i utredningen ifrågasättas om behovet kan eller ska tillgodoses på annat sätt, t ex genom anhöriga/närstående eller annan huvudman Äldre personer I socialtjänstlagens 5 kapitel- 4-5 finns bestämmelser för särskilda grupper. Socialnämnden ska verka för att äldre personer ges möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. De ska även få möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Vidare skall socialnämnden verka för att äldre personer får goda bostäder och skall ge dem det stöd och hjälp i hemmet som behövs (hemtjänst) och annan lättåtkomlig service. Särskilda boendeformer skall inrättas för personer som är i behov av särskilt stöd Anhörigstöd Enligt socialtjänstlagens 5 kap.10 ska socialnämnden erbjuda stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har ett funktionshinder. Med anhörigstöd avses de insatser som fysiskt, psykiskt och socialt underlättar den anhöriges situation Kvarboendeprincipen Socialstyrelsen skriver 2007 i Trappan mellan kvarboende och flytt, att den så kallade kvarboendeprincipen har varit den officiella policyn i decennier. Kvarboendeprincipen beskrivs av socialstyrelsen som möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt och inte onödigt tidigt behöva flytta till en institution. Vidare skriver socialstyrelsen att samhällets insatser för att underlätta kvarboende framför allt handlar om att ge hjälp i hemmet genom hemtjänst och hemsjukvård och att underlätta vardagen genom bostadsanpassning och individuellt anpassade hjälpmedel Vistelsebegreppet och ansökan från annan kommun Kommunen har det yttersta ansvaret för att den som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp han/hon behöver (2 kap. 2 Socialtjänstlagen). Omfattning av biståndet beror på omständigheterna i det enskilda fallet, såsom vistelsetidens längd och typen av problem. 7

65 Kommunens yttersta ansvar tar inte över eller minskar det ansvar som andra huvudmän har. Undantag från vistelsekommunens ansvar regleras i 2 kap. 2 (flyttning till ny kommun) och i 16 kap. 2 Socialtjänstlagen (placeringskommunens samt folkbokföringskommunens ansvar). Den 1 maj 2011 infördes nya regler i socialtjänstlagen (2001:453), SoL och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387), med syfte att förtydliga ansvarsfördelningen mellan bosättningskommun och vistelsekommun/( Regeringens proposition 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun.). Enligt de nya bestämmelserna ska bosättningskommunen ha ansvar för stöd- och hjälpinsatser oavsett om den enskilde vistas i bosättningskommunen eller tillfälligt i en annan kommun. Vistelsekommunen kan då i vissa fall bli skyldig att bistå med utredning och verkställighet av en insats. Vidare regleras ett sammanhållet ansvar för insatser, enligt såväl SoL som LSS, till en person som genom ett beslut av kommunen blir bosatt eller placerad i en annan kommun. Grundprincipen om vistelsekommunens yttersta ansvar för stöd och hjälp enligt SoL i akuta situationer kvarstår. Om man är skriven och stadigvarande bosatt i en annan kommun än Lysekil och önskar tillfällig hemtjänst vid t ex semestervistelse är det i normalfallen hemkommunen som ska besluta och bekosta insatsen. Enligt 2 kap. 3 Socialtjänstlagen har en person som är bosatt i en annan kommun rätt att i vissa fall få sin ansökan prövad i vistelsekommunen och därmed behandlas som om han/hon vore bosatt i kommunen. Detta gäller under förutsättning att den sökande har för avsikt att flytta till Lysekil och att han/hon på grund av ålderdom, varaktiga funktionshinder eller allvarlig sjukdom inte kan flytta om vård- och omsorgsinsatser inte kan garanteras. Hemkommunen är skyldig att vid behov bistå med den utredning som in- flyttningskommunen kan behöva för att pröva ansökan. Kommunens yttersta ansvar tar inte över eller minskar det ansvar som andra huvudmän har. Undantag från vistelsekommunens ansvar regleras i 2 kap. 2 (flyttning till ny kommun) och i 16 kap. 2 Socialtjänstlagen (placeringskommunens samt folkbokföringskommunens ansvar) Närståendes ansvar Makepar/partnerskap Enligt äktenskapsbalkens 1 kapitel 2 skall makar gemensamt vårda sitt hem. Av fjärde paragrafen står att läsa att makar skall fördela sysslor mellan sig (Äktenskapsbalk 1987:230) framgår: Ett makepar har ett gemensamt ansvar för hushållet. Detta innebär att hjälp med hushållssysslor inte beviljas då endast den ene av ett makepar har nedsatt förmåga. Detta innebär att om ett makepar bedöms i behov av bistånd för sitt hushåll ska båda beviljas insatser efter två separata utredningar. Makar har dock inget ansvar för att hjälpa varandra med personlig omvårdnad. Detta innefattar bl.a. hjälp med på/avklädning, dusch, morgon/kvällshygien samt toalettbesök. 8

66 Sambor Att leva som sambor kan likställas med makar. Sambolagen (2003:376) uttrycker att "när det i en lag eller annan författning talas om sambor eller personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden eller används liknande uttryck, avses därmed sambor enligt första stycket", det vill säga "två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll". I det fall den ena parten inte kan medverka fullt ut i hushållssysslor, hänvisas parterna att omfördela aktiviteter och omsorg mellan sig. Det kan också medföra att parterna får göra olika saker för att tillgodose hushållssysslorna i det gemensamma hemmet. Gemensamt hushåll Vuxna personer som lever i hushållsgemenskap ger varandra viss praktisk hjälp inom familjen. Mer omfattande omsorgsbehov kan däremot inte anses ligga inom ramen för vad man normalt bistår varandra med inom familjen. Denna bedömning gäller oavsett om det handlar om makar, partnerskap, sambor, syskon, föräldrar eller när det finns hemmavarande barn över 18 år. Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning förekommer normalt inte. I biståndsbedömningen ska handläggaren beakta om det finns hushållsgemenskap. Detta begrepp reglerar närstående makar/sambos ömsesidiga skyldighet att bidra till familjens underhåll. Med hushållsgemenskap menas att två eller flera personer stadigvarande bor i samma bostad Till familjens underhåll räknas vad som krävs för den gemensamma hushållningen. Den gemensamma hushållningen innefattar de sysslor som normalt utförs i ett hem såsom städning, matlagning, tvätt, inköp m.m. Däremot anses inte mera omfattande omvårdnadsinsatser ligga inom vad man normalt bistår varandra med inom en familj. I ett hem där ena maken på grund av sjukdom eller handikapp inte kan utföra vissa sysslor får det ankomma på den andra maken att utföra dem Annan huvudman Kan en biståndssökande få sitt behov tillgodosett av annan huvudman finns ingen rätt till bistånd från socialnämnden. Annan huvudman kan vara landstinget/regionen, försäkringskassan, andra socialnämnder etc. Socialnämnden har alltid ett ansvar att vidta åtgärder i avvaktan på att ansvarig huvudman kan ge den enskilde stöd. Detta följer av kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap. 2 Socialtjänstlagen. Kommunens yttersta ansvar fråntar inte andra myndigheters ansvar att hantera sina ärenden skyndsamt Hälso- och sjukvårdshuvudman En viktig skiljelinje är, mot sådana insatser som är att föra till hälso- och sjukvård och som är sjukvårdshuvudmannens ansvar. Hälso- och sjukvårds- insatser kan inte beviljas enligt socialtjänstlagen Frånvaro-vilande beslut Vilande beslut förekommer ej i normalfallen. Undantag om personen vistas på sjukhus och bedöms ha behov av insatsen efter sjukhusvistelsen eller om personen är bortrest kortare tid än fem veckor och behovet kvarstår efter hemkomsten 9

67 Diskriminering År 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft i Sverige, (2008:567). Enligt diskrimineringslagen får man inte diskriminera personer på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering kan förekomma i olika former, lagen skiljer mellan direkt och indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Diskrimineringsförbud gäller arbetsgivare, utbildningsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesbehörighet, medlemskap i vissa organisationer, varor, tjänster och bostäder, allmän sammankomst och offentlig tillställning, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, studiestöd, värnplikt och civilplikt samt offentlig anställning 4. BISTÅNDSHANDLÄGGNING I Lysekils kommun är det biståndshandläggare som tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer personens behov samt beslutar om insatser med stöd av socialtjänstlagen. Insatserna kan vara av stödjande eller kompenserande karaktär. Handläggaren dokumenterar också utredning och beslut i enlighet med socialtjänstlagens och förvaltningslagens bestämmelser och lämnar sedan beställningen av insatsen till aktuell utförare. Handläggaren svarar också för kontinuerlig uppföljning och omprövning av biståndsbeslutet. Biståndshandläggaren utreder och fattar enligt delegation beslut om VAD som skall utföras. Äldreomsorgens olika verksamheter och andra utförare ansvarar för HUR utförandet skall ske. Som stöd för att reglera volymer och bemanning inom äldreomsorgens verksamheter finns schabloner avseende beräknad tidsåtgång för olika insatser. Behövs i enskilda ärenden mer tid är det i första hand en fråga för verksamheten att lösa. Vid stora avvikelser kan ändring av tid göras. 4.1 Underlag för beslut Behovsbedömningar ska bygga på en helhetssyn av den sökandes situation, möjligheter och behov. Vid bedömningen ska de fysiska, psykiska, sociala och andliga behoven uppmärksammas och beaktas. Bedömningen ska vara allsidig och noggrann. Vid utredningen ska biståndsbedömaren ställa följande frågor: Kan den sökande själv tillgodose sina behov? Kan den sökande få sina behov tillgodosedda på annat sätt? Behöver behovet tillgodoses för att den sökande ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå? Beroende på svar på frågorna kan ansökan beviljas eller avslås. Den enskildes ansökan kan även avslås delvis s.k. delavslag. Den enskilde ska alltid informeras om rätten att överklaga när beslutet går den sökande emot. 10

68 I den utredning som är underlag för beslut skall följande områden belysas: Hur och var bor den enskilde? Boendestandard? Familj, anhöriga? Socialt nätverk? Svårigheter, möjligheter? Aktuellt hälsotillstånd? Vilken service finns i omgivningen? Vilken livsstil har sökanden, intressen, hobbies? Vad kan han/hon klara på egen hand? Vad behöver han/hon hjälp med? Sökandens syn på behoven? Vilka är behoven? Vilka av behoven kan andra huvudmän tillgodose? Vad kan tillgodoses av någon annan? 4.2 ÄBIC Handläggningen i Lysekils kommun skall följa den modell som utvecklats genom Socialstyrelsen - Äldres behov i centrum(äbic) Modellen har utvecklats för att skapa förutsättningar för strukturerad vård och omsorgsdokumentation. Modellen utgår från regelverket för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten och omfattar både handläggare och utförare inom äldreomsorgen. Äldres behov i centrum bidrar till ett: Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk och strukturerad dokumentation Bättre underlag för planering och uppföljning. 4.3 Uppföljning Utrymme ska finnas för kvalitetssäkrad uppföljning av beviljade insatser utifrån utformad genomförandeplan och följande generella mål för beviljade insatser: De enskilda ska: Uppnå skälig levnadsnivå Få de insatser de beviljats Tycka att insatserna är av god kvalitet Vara nöjda med de insatser de fått Känna sig trygga med de insatser de fått Uppleva att insatserna bidrar till att vardagen är hanterlig och meningsfull 4.4 Prövning av pågående insatser Biståndsbedömaren ska följa upp kontinuerligt, och minst en gång per år bedöma om en insats ska fortsätta, ändras eller upphöra. Vid detta tillfälle prövas behovet på nytt och handläggningsförfarandet är detsamma som vid ett nytt ärende d.v.s. efter det att den enskilde framställt sin ansökan gör biståndshandläggaren en ny bedömning av behovet och fattar därefter ett nytt beslut. 11

69 Omprövning ska ske tidigare om målet/målen uppfyllts eller om behovet av insatser förändrats Delegation Beslut fattas av handläggare enligt gällande delegationsordning fastställd av Socialnämnden. Den politiska nivån skall i första hand besluta om: Ärendet bedöms vara av principiell karaktär Beslutet medför ett ovanligt stort ekonomiskt åtagande 5. STÖD- OCH HJÄLP I HEMMET Hemtjänstens insatser skall ge den enskilde möjligheten att bo kvar i sitt hem och samtidigt tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Hemtjänst kan ges i form av personlig omvårdnad och/eller serviceinsatser. Serviceinsatser syftar till praktisk hjälp med hushållets skötsel och matdistribution. Personlig omvårdnad - syftar till insatser som är direkt riktade till den enskilde för att tillgodose dennes grundläggande behov. De handlar om praktiska såväl som psykologiska och sociala insatser I de fall behovet av hemtjänst överstiger 130 timmar per månad skall diskussion initieras med berörda om alternativa lösningar t ex bostad i särskilt boende. Utgångspunkten skall alltid vara den enskildes integritet och självbestämmande. Behov av hemtjänst föreligger om den enskilde: Är i behov av tillfällig eller kontinuerlig hjälp i den dagliga livsföringen och behovet ej kan tillgodoses på annat sätt Behovet av hemtjänst är tillgodosett om den enskilde: Själv kan utföra insats Har annan i hushållet eller i sin omgivning som kan utföra det åt honom/henne Får behovet tillgodosett genom alternativa insatser. Genom medicinska insatser kan återfå hela eller delar av sin funktionsförmåga Genom sjukgymnast/arbetsterapeutiska insatser kan återfå hela eller delar av sin funktionsförmåga Genom tekniska hjälpmedel ökar sin funktionsförmåga så att behovet blir tillgodosett 12

70 5.1 Serviceinsatser Insatserna omfattar bl.a. Städning Hushållssysslor Inköp och ärenden Tvätt och klädvård Matdistribution Trygghetslarm, Trygghetsringning Tillsyn Städning Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd eller hjälp för att uppnå en skälig standard i bostaden vad beträffar städning. Den enskilde har inte möjlighet att tillgodose behovet på annat sätt. Normalfall Bistånd beviljas för städning var tredje vecka om inte särskilda behov (t.ex. allergi) finns. I vissa fall kan läkarintyg krävas. Städningen omfattar 2 rum och kök (sovrum, kök, rum för samvaro/vardagsrum, hygienutrymmen/toalett/badrum samt hall). För sammanboende kan städning av två sovrum beviljas (förutsatt att även den andre parten är beviljad insatsen städ). Städningen omfattar normalt damning/avtorkning, dammsugning och våttorkning av golv. Insatser som utförs mer sällan, t.ex. rengöring av kyl/frys, spis, fläkt o.s.v. ska rymmas inom den beviljade tiden. Om bostaden är större städas inte hela bostaden vid varje tillfälle. Den enskilde kommer överens med utföraren vad som ska göras. Fokus läggs på den enskildes förmåga, därför kan innehållet begränsas då man klarar vissa moment, t ex att damma. För fönsterputsning gäller fönster till bostaden, ut- och invändigt, två gånger per år. Denna insats skall rymmas inom befintlig tid Funktionell städutrustning tillhandahålls av den enskilde. Avgränsning Städning beviljas inte då den enskilde lever i hushållsgemenskap med annan vuxen som kan utföra städningen. Om den enskilde lever i hushållsgemenskap med en vuxen som utför omvårdnadssysslor, kan städning av del av bostaden beviljas som en form av avlastning. I hemtjänstens uppdrag ingår inte arbete i trädgård, putsning av silver, kristallkronor och dylikt, städning av källare, vindsutrymmen och andra utrymmen som den enskilde sällan eller aldrig utnyttjar, snöskottning eller städning som föranleds av annan hemmavarande vuxen. Vid behov av storstädning eller sanering hänvisas till städfirma. 13

71 5.1.2 Hushållssysslor Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde är i behov av stöd och hjälp med hushållssysslor såsom diska, bädda, plock undan, torka av, vattna blommor och sophantering. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Normalfall Utförs i normalfallen i samband med övriga insatser. Vid behov utförs kontinuerligt uppsnyggning/hygienstädning Avgränsning Enbart skötsel av husdjur (t.ex. rastning av hund som enda insats) beviljas inte. Undantag kan ske vid akuta situationer. Högst en dag, sedan hänvisas till djurpensionat Inköp och ärenden Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd eller hjälp med att få dagligvaror till sin bostad eller enklare ärende uträttade och behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Normalfall Till inköp räknas inköp av mat, hushållsartiklar samt apoteksvaror. Inköp av dagligvaror beviljas maximalt ett tillfälle per vecka. Övriga inköp och ärenden högst två tillfällen per månad företrädesvis dagtid på vardagar. I insatsen inköp ingår hjälp med att skriva inköpslista när så behövs. Omfattar ansökan om hemtjänst även att den enskilde önskar följa med vid inköpstillfället skall rätten till aktivering i form promenad föreligga och beviljas. Det kan t.ex. handla om personer som själva kan handla men inte bära matkassar, har behov av promenad, eller inte kan förmedla vilka varor som skall inhandlas. Skall den enskilde följa med till affären framgår detta av beställningen till utföraren. I de fall där aktiviteten enbart består i att följa den enskilde vid handling eller andra ärenden kan insatsen beviljas i form av ledsagning. Insats i form av inköp/ärenden är inte begränsat till dagligvaror utan kan även innefatta andra ärenden utifrån den enskildes behov. Finns beslut om hjälp med inköp av dagligvaror innefattas även apoteksärenden. 14

72 Avgränsning Inköp skall-så långt möjligt. ske i närmaste affär med fullgott sortiment I första hand bör god man eller anhörig/närstående anlitas för att utföra post-, bank och apoteksärenden. Hantering av kontanter hos utföraren skall så långt möjligt undvikas. Rutiner finns för akuta situationer Tvätt-och klädvård Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd eller hjälp med tvätt och viss klädvård. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Normalfall Insatsen omfattar maskintvätt av gångkläder samt sänglinne och handdukar. För- och efterarbete till exempel klädvård, samt att lägga in tvätten i skåp ingår. Även strykning av enstaka plagg ingår. Den enskilde tillhandahåller tvätt- och sköljmedel. Bistånd beviljas varannan vecka men kan variera utifrån speciella behov. Förhållanden som kan medge tätare insatser är t.ex. att den enskilde har ett större behov av insatsen på grund av inkontinens, motorik- eller synproblem som medför spill, fläckar eller liknande. Avgränsning Tvätt- och torkmöjligheter bör finnas i angränsning till bostaden. Saknas tvätt- och torkmöjligheter kan det lämnas till tvättinrättning eller mot extra avgift till tvätt på vård-och omsorgsboende. Kostnaderna för tvätt betalas av den enskilde. Tvättning av mattor och större gardinuppsättningar utförs inte. Insatsen innefattar inte mangling Matdistribution Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd och hjälp med att få mat distribuerad till det egna hemmet. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt Normalfall Behov av matdistribution föreligger om den enskilde på grund av funktionshinder, nedsatt allmäntillstånd, eller av andra skäl är oförmögen till att själv, helt eller delvis, sköta mathållningen. Särskild hänsyn skall tas om den enskilde har tendens till 15

73 undernäring eller felaktigt näringsintag. Då den enskilde inte själv klarar tillagning av huvudmålet beviljas matleverans. Matdistribution innebär att mat kan levereras hem till personen. Matdistribution behöver inte vara kombinerad med annan hjälp vid måltiden. Matdistribution är ett dagligt behov. Femdagar i veckan eller bara på helgen om man som närstående vill tillgodose behovet däremellan. Ersätts annars med färdiga matportioner från handeln. Avgränsning Insatsen är tidsbegränsad. Insatsen beviljas inte om den enskilde har närstående som lagar mat eller kan inta måltid i närliggande kommunal matservering eller andra alternativa lösningar Trygghetslarm Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov För att känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden behöver den enskilde kunna påkalla hjälp under dygnets alla timmar. Normalfall Behov föreligger om den enskilde har funktionshinder som försvårar att påkalla hjälp vid akuta situationer, upplever otrygghet i livssituationen, bor själv och/eller är i behov av kontinuerligt tillsyn och har falltendens. Behovet kan behöva styrkas genom till exempel legitimerad personal. Vid ytterligare behov av larm ska prövning göras av lämplig teknisk lösning t.ex. dörrlarm, mattlarm och sensorlarm. Bedömning görs här av legitimerad personal Avgränsning Trygghetslarm beviljas normalt inte samtidigt med beslut om tidsbestämda trygghetsbesök och/eller trygghetsringning. Trygghetslarm beviljas under förutsättning att den enskilde eller närstående har förmåga att hantera larmet, kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till larmhanteringen och har tillgång till den nödvändiga tekniska utrustning som krävs. Den enskilde skall lämna ifrån sig kopior på de nycklar/motsvarande som behövs för att larmpersonal ska kunna ta sig in i bostaden. Den enskilde har ansvar att förmedla nya nycklar och ge nya kontaktuppgifter till larmansvarige Det skall framgå om farbar väg saknas -och i dessa fall skall finnas en planering för hur larminsatser skall utföras. Det förutsätter vissa tekniska lösningar för att trygghetslarmet med säkerhet ska fungera. 16

74 5.1.7 Trygghetsringning Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde har på grund av känsla av otrygghet behov av regelbunden telefonkontakt med hemtjänstpersonal. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt Normalfall Hur ofta insatsen skall ges är individuellt. Insatsen skall omprövas kontinuerligt. Avgränsning Insatsen är tidsbegränsad. Om behovet av trygghet och säkerhet kan tillgodoses på annat sätt, till exempel genom trygghetslarm, föreligger inte rätt till insatsen. Trygghetsringning beviljas normalt inte om den enskilde är beviljad trygghetslarm Tillsyn Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde är i behov av regelbundna besök av hemtjänstpersonal för att öka känslan av trygghet och säkerhet. Behoven kan inte tillgodoses på annat sätt. Normalfall Tillsynen ska preciseras då den många gånger innehåller en del av en annan insats. Insatsen skall omprövas kontinuerligt. Avgränsning Insatsen är tidsbegränsad. Om behovet av trygghet och säkerhet kan tillgodoses på annat sätt, till exempel genom trygghetslarm, föreligger inte rätten till insats. Tillsyn beviljas normalt inte om den enskilde är beviljad trygghetslarm. 17

75 5.2 Personlig omvårdnad Med personlig omvårdnad menas insatser som är direkt riktade till den enskilde för att tillgodose dennes grundläggande behov. Personlig omvårdnad beviljas till enskilda som har svårigheter att själva klara det genom t.ex. nedsatt rörelseförmåga. Det kan även handla om situationer där psykiskt funktionshinder eller demens försvagar den egna initiativförmågan. Insatserna omfattar bl.a. Personlig hygien, toalettbesök På- och avklädning - sängbäddning Förflyttningar Måltidshjälp Egenvård Social samvaro Promenad och utevistelse Personlig hygien Lagrum 4kap1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd eller hjälp med personlig hygien. Behoven kan inte tillgodoses på annat sätt. Normalfall Insatsen avser daglig personlig hygien inklusive toalettbesök. I personlig hygien ingår hjälp med dusch/bad samt hårvård, nagelvård, insmörjning av mjukgörande kräm, rakning, munvård och hel avtvättning Hjälp med dusch/bad beviljas efter behov. I insatsen ingår upptorkning och iordningställande av badrum/hygien- utrymmen. Daglig personlig hygien beviljas normalt morgon och kväll. I insatsen ingår även enklare avtorkning av rullstol, rollator och övriga hjälpmedel Avgränsning Kan inte behoven uppfyllas på annat sätt saknas avgränsning - det enskilda behovet avgör. 18

76 5.2.1 På- och avklädning Lagrum 4kap1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver hjälp med på/avklädning. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Normalfall Insatsen avser dagligt stöd vid på- och avklädning helt eller delvis Som regel beviljas insatsen morgon och kväll. Finns behov av hjälp med sängbäddning sker det som daglig insats. Avgränsning Kan inte behoven uppfyllas på annat sätt saknas avgränsning - det enskilda behovet avgör Förflyttningar Lagrum 4kap1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver hjälp då han/hon helt eller delvis saknar förmåga att förflytta sig på egen hand. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt Normalfall I insatsen ingår alla förflyttningar den enskilde behöver göra i sitt eget hem men inte klarar på egen hand. Avgränsning Förflyttningar utanför hemmet är ledsagning Måltidsstöd Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd och hjälp att tillreda måltider och/eller den enskilde behöver stöd och hjälp att inta måltider Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Normalfall 19

77 Stöd ges i samband med frukost, huvudmål, mellanmål och kvällsmål/nattmål. Hjälpen avser stöd före, under och efter aktuella måltider. Insatsen kan innefatta uppvärmning och enklare tillagning av mat, skala grönsaker, dukning, uppläggning av mat, servering av måltiden och diskning. Exempel på stöd vid matsituation är matning, sällskap under hela eller del av måltiden för att stimulera lusten att äta. Avgränsning Beredning av måltider är ett alternativ till matdistribution och omfattar begränsad tillagning av enklare rätter. Bedömningen av denna insats skall utgå från den enskildes behov, det skall dock finnas särskilda skäl att välja detta alternativ framför matdistribution. Exempel på detta kan vara behov av extrainsats för att säkerställa att den enskilde får tillräcklig och näringsriktig kost Egenvård Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver hjälp med hälso- och sjukvårdsinsatser som ryms inom vad som räknas som egenvård. Som egenvård räknas de uppgifter som ansvarig läkare normalt lämnar till patient eller anhörig att sköta om. Uppgifter som förutsätter mer omfattande instruktion och handledd träning av ansvarig läkare eller sjuksköterska är att hänföra till sjukvård oavsett vem som utför uppgiften. Normalfall Så länge den enskilde själv klarar att ta ansvar för sin medicinering och sin egen vård i övrigt kan hemtjänstpersonalen inom ramen för biståndsbeslutet lämna hjälp, handräckning, i den utsträckning som den enskilde själv kan klara den praktiska hanteringen (stöd vid egenvård). Detta innebär att hemtjänstpersonalen kan bistå med till exempel ögondroppar eller på- och avtagning av stödstrumpor på samma sätt som man bistår med andra sysslor som den enskilde inte klarar att utföra. Det är legitimerad personal som bedömer och beslutar om den enskildes behov är egenvård. En ansökan om bistånd för egenvård ska därför åtföljas av ett intyg från legitimerad personal. Handläggare beslutar om det föreligger rätt till bistånd om att få hjälp med insatsen. Den enskildes behov och uppgifter i intyget är avgörande för hur ofta insatsen ges. Avgränsning Den enskilde ska själv kunna ge instruktioner om när, vad och hur uppgiften ska utföras. 20

78 5.2.6 Social kontakt Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde kan p.g.a. funktionsnedsättning eller ensamhet och isolering inte själva tillgodose sitt behov av samvaro och social kontakt. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt Normalfall Insatsen kan bestå av både samvaro och social aktivitet i hemmet eller aktiviteter utomhus. Den beviljade tiden kan användas utifrån den enskildes behov och önskemål. Det kan handla om en pratstund, hjälp att läsa tidningen, stöd att kontakta vänner/anhöriga eller liknande. Insatsen beviljas normalt ett tillfälle per vecka. Avgränsning Insatsen är tidsbegränsad. Insatsen förutsätter en noggrann utredning av den enskildes livssituation, intressen och nätverk. I första hand skall prövas vilka alternativa sätt det kan finnas att möta behovet. Det kan t ex handla om: Mobilisering av den enskildes egna sociala nätverk Andra beviljade insatser Möjlighet att delta i dagverksamhet Insatser från frivilligorganisationer Promenad och utevistelse Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde kan p.g.a. funktionsnedsättning inte själv tillgodose sitt behov av promenad och utevistelse. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt Normalfall Promenader beviljas då den enskilde saknar förmåga att gå ut på egen hand. Insatsen innebär t.ex. att gå en promenad. Promenad kan även tillgodoses i samband med gemensam handling/inköp inköp med personal. Utevistelse kan innebära vistelse på balkong/altan Aktivering beviljas i normalfallet vid ett tillfälle per vecka. Aktiviteter och promenader utförs endast i närområdet. Avgränsning Insatsen förutsätter en noggrann utredning av den enskildes livssituation, intressen och 21

79 nätverk. I första hand skall prövas vilka alternativa sätt det kan finnas att möta behovet. Det kan t ex handla om: Mobilisering av den enskildes egna sociala nätverk Andra beviljade insatser Tekniska hjälpmedel Insatser från frivilligorganisationer Är insatsen förknippad med viss metod, är det en HSL insats 6. VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd (5 kap. 5 Socialtjänstlagen). I de fall den enskildes behov av vård-omsorg och trygghet inte kan tillgodoses på annat sätt kan det bli aktuellt att flytta till ett vård- och omsorgsboende. I samtliga Vård- och ingår i grundtryggheten tillgång till personal dygnet runt och trygghetslarm. Den enskilde har rätt att i sin ansökan ange önskemål om specifikt boende. Detta önskemål skall beaktas så långt möjligt. Visar det sig inte möjligt att verkställa beslutet inom rimlig tid ska skälen till detta noga dokumenteras. Tackar den enskilde nej till erbjudande från kommunen skall även detta dokumenteras. Rätten till bistånd i form av vård- och omsorgsboende grundar sig på den enskildes vård- och omsorgsbehov. Om den enskilde av andra skäl, t.ex. avsaknad av hiss i fastigheten eller otillgänglig närmiljö, behöver annan bostad, ska i första hand möjlighet till bostadsanpassning eller byte till mer lämplig bostad prövas. Behovet av Vård- och omsorgsboende skall grundas på en helhetsbedömning där den enskildes situation och möjligheter skall vägas med fysiska, sociala,, psykiska, medicinska och existentiella behov Det innebär en stor omställning för den enskilde att flytta från sitt hem. I regel är det därför väsentligt att först ha prövat andra vård- och omsorgsinsatser innan ett beslut om vård- och omsorgsboende fat Behovet av Vård- och omsorgsboende är tillgodosett om personens behov: Kan tillgodoses med insatser från hemtjänst eller alternativa insatser Kan tillgodoses med hjälpmedel eller bostadsanpassning Kan tillgodoses genom rehabilitering eller habilitering. 22

80 6.1 Vård- och Omsorgsboende Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde har ett omfattande och dokumenterat behov av omvårdnad, trygghet och/eller stöd. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Normalfall Allmänt måste vissa kriterier vara uppfyllda för att den enskilde skall beredas bostad i ett Vård- och omsorgsboende. Minst ett av följande bedömningskriterier skall vara uppfyllt för att den enskilde skall få en bostad i ett särskilt boende: Den enskildes omvårdnadsbehov är stort över hela dygnet och/eller kombinerat med oförmåga att påkalla hjälp. Den enskilde utrycker stark/ständig oro och/eller kan utgöra en fara för sig själv. Den enskilde har oro orsakad av exempelvis psykisk ohälsa eller demenssjukdom som påverkar förmågan att fungera i ordinärt boende Behoven skall bedömas utifrån skälig levnadsnivå och i förhållande till Medicinering Mentalt tillstånd/psykisk stabilitet Funktionsnivå/omvårdnadsbehov Behov av kontinuerlig tillsyn dag och natt För att personer med funktionshindret demens skall beviljas Vård- och omsorgsboende krävs att läkare fastslagit demensdiagnos I beslut om boende ska framgå vilka insatser som ingår i beslutet. Avgränsning Behovet kan tillgodoses med insatser från hemtjänsten/alternativa insatser, med hjälpmedel/bostadsanpassning eller rehabilitering/habilitering Parboende I de fall en make, sambo eller registrerade partner är i behov av boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 Socialtjänstlagen skall med skälig levnadsnivå förstås att båda bereds plats i samma boende om de begär det (2 kap. 2 Socialtjänstförordningen). Med samma boende har Socialstyrelsen definierat boende i samma rum, samma lägenhet eller inom samma boende (vård- och omsorgsboende). I Lysekils kommun används benämningen makar men i likhet med den parboendegaranti som regleras i socialtjänstförordningen avses här makar, sambos eller registrerade partners. I de fall båda har behov av vård- och omsorgsboende: Makar som båda är i behov av och fått biståndsbeslut i form av vård- och 23

81 omsorgsboende samt som båda önskar bo tillsammans erbjuds plats i lägenhet som är lämpliga för parboende eller i separata lägenheter inom samma boende. Om en av makarna avlider, har den andra partnern möjlighet att själv ta över lägenheten. Regler för avgifter för vård- och omsorgboende gäller för båda makar. I de fall enbart den ena partnern har behov av vård- och omsorgsboende: Till några av kommunens vård- och omsorgsboenden kan två makar flytta även om endast en har ett vårdbehov. Beslut för medflyttande maka/make ska fattas enligt SoL 4:2. Beslutet kan då grunda sig på andra kriterier än att den enskilde har ett omvårdnadsbehov. Hanteringen att biståndsbedöma medflyttande maka/make gör att kommunen undviker oklarheter gällande t ex HSL-ansvar, ersättningar och avgifter. Medflyttande maka/make ska alltid erbjudas tre månaders provboende. Då finns möjlighet att prova på hur det är att bo på ett vård- och omsorgsboende. Den medflyttande makan/maken har rätt att bo kvar i vård- och omsorgsboende om parboende inte längre är aktuellt. I kontraktet skrivs in att byte till annan lägenhet, som inte är avsedd för makar, kan ske när inte parboende längre är aktuellt. 7. KORTTIDSBOENDE VÄXELVÅRD Korttidsvård utgör en viktig stödinsats för äldre i ordinärt boende och är ett komplement till hemtjänst/hemsjukvård, antingen vid enstaka tillfällen eller i form av växelvård. För den enskilde och för många av dem som vårdar en närstående kan möjligheten till korttidsvård vara en trygghet och en förutsättning för kvarboende. Korttidsvård kan också vara aktuellt under tiden en utredning av den enskildes framtida omfattande behov och omvårdnadsform pågår. Korttidsvård omfattas enligt Socialtjänstlagen av: Återhämtning/mobilisering - För den som behöver en tids återhämtning. Utredning -För den som vid vårdplanering visar osäkert framtida behov av hjälpinsatser. Växelvård- avlastning- För den som vårdas i ordinärt boende och som med tillfällig korttidsvård kan bo kvar hemma eller den som vårdas av en anhörig eller närstående där den som vårdar är i behov av avlösning 7.1 Korttidsboende Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde har behov av fortsatt utredning för att klargöra den enskildes behov och planera stödinsatser, när man inte kan vara ensam och trygg hemgång fungerar inte Som en form av avlösning när en anhörig svarar för omsorgen 24

82 Normalfall Korttidsboende ska regelmässigt övervägas som komplement till andra insatser för att möjliggöra kvarboende. Kriterier för att beviljas korttidsboende är exempelvis: När anhörig i ordinärt boende behöver avlösas När enskilda genom psykisk -eller fysisk funktionsnedsättning ej har möjlighet att direkt efter sjukhusvistelse återgå till hemmet i ordinär boende och andra möjligheter saknas. Den enskildes förmåga och behov behöver utredas för att möjliggöra rätt insatser Det föreligger behov av omvårdnad i livets slutskede som inte kan ske i ordinärt boende, då den enskilde ger uttryck för existensiella behov När det föreligger svåra sociala problem eller missförhållanden En vistelse på korttidsboende skall som regel vara kort d.v.s. upp till två veckor. I utredningen skall datum för uppföljning/omprövning av beslut samt syftet med insatsen antecknas Har den enskilde som finns på korttidsvård ett beslut om Vård och omsorgs- boende ska beslutet om korttidsvård inte förlängas för tid efter att beslutet kan verkställas. Vid erbjudande om korttidsvård ska betonas att verkställandet av korttidsvården upphör om den enskilde beviljas och erbjuds lägenhet i Vård och omsorgs- boende. Detta ska även framgå av beslutet om korttidsboende. Avgränsningar Om den enskilde inte direkt kan erbjudas lägenhet i Vård och omsorgs-boende beviljas inte korttidsboende under tiden den enskilde väntar. Detta om inte synnerliga skäl föreligger. I dessa situationer skall den enskildes behov tillgodoses genom insatser från hemtjänsten. Korttidsboende beviljas inte om behovet handlar om rekreation och stimulans Korttidsboende beviljas inte på grund av bostadsproblematik, t.ex. stambyte, renovering eller bristande tillgänglighet. Korttidsvistelse beviljas inte om behovet kan tillgodoses av anhörigstöd t.ex. dagverksamhet eller avlösning i hemmet Korttidsvistelse beviljas inte om behovet kan tillgodoses av rehabiliterande/utredande åtgärder i ordinärt boende Korttidsboende beviljas inte om behoven kan tillgodoses av hemtjänst och/eller andra insatser i ordinärt boende 7.2 Växelvård Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov Enskilda i ordinärt boende med omvårdnadsbehov får omsorg och stöd av en anhörig som har behov av längre, sammanhängande avlösning eller när den sökande har återkommande behov av planerad korttidsvård. Behovet kan inte 25

83 tillgodoses på annat sätt Normalfall Växelboende är en regelbundet återkommande insats där den enskilde vistas på ett av kommunens boende under en begränsad tid. Insatsen ska öka den enskildes möjligheter att kunna bo kvar hemma. Behov av växelvårdsplats föreligger om den enskilde: är i behov av regelbundet återkommande planerad korttidsvård då hemsituationen förstärker oro och isolering, vilket leder till tillfällig psykisk funktionsnedsättning har ett omfattande behov av omsorg, omvårdnad och tillsyn där anhöriga behöver avlastas från vård-/omvårdnadsarbete. Normalt beviljas växelvård en vecka per månad och maximalt fjorton dagar. Vid det sistnämnda skall alltid en avvägning ske kring behov av Vård- och Omsorgsboende. Vistelsen planeras av den enskilde och Korttidsboendet. Avgränsning Om behovet av växelvård överstiger gällande norm skall diskussion initieras kring andra möjliga lösningar t ex särskilt boende. Växelvård beviljas inte när Den enskilde har fått beslut och erbjudande om bostad i ett Vård och omsorgs-boende Behoven kan skälig levnadsnivå tillgodoses genom hemtjänst Behoven kan tillgodoses genom anhörigstöd i form av dagverksamhet för personer med demenssjukdom, avlösning i hemmet eller andra insatser. 8. ÖVRIGA INSATSER 8.1 Stöd till närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. (5 kap. 10 Socialtjänstlagen). 26

84 Kommunen har skyldighet att erbjuda stöd för att underlätta för den som vårdar eller stödjer en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller funktionshindrad. Stödet ska, så långt som möjligt, vara individanpassat och utformas i samråd med berörda parter. För den som vårdar närstående i hemmet kan biståndshandläggaren vara en viktigt kontaktoch stödfunktion. Utöver information om de biståndsbedömda insatser som finns att tillgå ska biståndshandläggaren informera om vilket utbud som finns av andra stödformer t ex stödgrupper och frivilligorganisationer. Anhöriga har rätt att ansöka om insatser enligt SoL 4.1. Bedöms insatsen underlätta för den anhörige kan insatsen beviljas. Detta under förutsättning att behoven inte kan tillgodoses på annat sätt. 8.2 Avlösning Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde är i behov av kontinuerlig tillsyn och/eller omvårdnad som utförs av anhörig. Anhörig är i behov av avlösning för att kunna uträtta ärenden eller delta i aktiviteter utanför bostaden. Normalfall Insatsen ska bidra till den enskildes möjlighet att bo kvar i ordinarie bostad. Anhörigs behov avgör omfattningen. Avlösning upp t.o.m. tio timmar per månad är avgiftsfri. Insatsen kan innebära en aktivitet tillsammans med den enskilde (den som vårdas). Personal från t.ex. hemtjänsten ger den omsorg/tillsyn som behövs för att anhöriga eller närstående ska kunna bli avlösta i sitt uppdrag som stödjare Avgränsning Insatsen kan ges till enskild som sammanbor med den som vårdar och är mantalsskriven i Lysekil. Vid utförande av avlösning utgår vanligtvis ingen ersättning till avlösaren i form av omkostnadsersättning eller dylikt. Avlösartimmar kan inte sparas över månadsskifte 8.3 Dagverksamhet för personer med nedsatt minnesfunktion Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde är till följd av en nedsatt minnesfunktion i behov av regelbundna aktiviteter och stimulans i vardagen. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Normalfall 27

85 Den enskildes behov avgör omfattningen. Insatsen kan, i vissa fall även beviljas som avlösning till närstående eller som tillsyn vid närståendes frånvaro från hemmet (t.ex. förvärvsarbetar). Väsentligt att dagverksamhet beviljas i ett relativt tidigt skede för att kunna tillgodogöra sig aktivering, sysselsättning och socialgemenskap. Beslut om dagverksamhet bör omprövas regelbundet för att utvärdera hur den enskilde tillgodogör sig insatsen Avgränsning Insatsen är tidsbegränsad. Behovet av omvårdnad har tagit över och den enskilde gått för långt i sin minnesstörning för att samspel i grupp har betydelse. Den enskilde inte mår bra av att förflyttas mellan hem och Dagverksamhet. 8.4 Social dagverksamhet Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov Social dagverksamhet kan erbjudas Om den enskilde har behov av social gemenskap samt aktiverande- och funktionsuppehållande insatser och inte kan tillgodose behovet av social samvaro och aktivitet på egen hand. som avlösning för anhörigvårdare som har behov av stöd och avlösning, pga. vård och omsorg om den enskilde. Normalfall Insatsen social dagverksamhet beviljas i första hand vid behov av social samvaro och aktivitet. Övriga insatser, vid behov av social samvaro och aktivitet, beviljas endast då särskilda skäl föreligger som innebär att dagverksamhet inte kan tillgodose den enskildes behov. Omfattning av vistelse på dagverksamhet anpassas efter den enskildes förmåga, behov och önskemål. Tiden på socialdagverksamhet är 1-2 halvdagar per vecka, 3-4 timmar per dag. Vistelse på dagverksamhet kan kombineras med andra insatser i hemmet som möjliggör kvarboende. Målet med insatserna ska framgå i biståndsbeslutet i den individuella genomförandeplanen. Avgränsning Beslutet om dagverksamhet omprövas 1 gång/år. Om platsen inte har utnyttjats under en månad, omprövas beslutet. 8.5 Anhöriganställning Lagrum 4 kap 2 Socialtjänstlagen Behov Den enskildes behov skall inte skäligen kunna utföras av hemtjänstpersonal 28

86 Normalfall I första hand ska beviljade insatser utföras av hemtjänstpersonal. Den enskilde har inte rätt att bestämma hur ett behov skall tillgodoses. Det är inte heller en rättighet att bli anställd som anhörigvårdare. Däremot skall den enskilde ha rätt att framställa sin begäran, få den behandlad och få möjlighet att överklaga ett beslut han/hon inte är nöjd med. Biståndshandläggaren ska bedöma den enskildes behov av insatser. Om hemtjänstinsatser prövats och, av olika skäl, inte fungerat kan, undantagsvis skäl föreligga för att delar av eller samtliga insatser utförs av anhörig/närstående i form av anhöriganställning. Vid bedömningen ska biståndshandläggaren först utreda om: Det är klarlagt att det är båda parters vilja Den enskildes hjälpbehov till största delen utgörs av behov av personlig omvårdnad Att det gagnar den som är i behov av insatsen. Att det är klarlagt vilket mervärde anhöriganställning ger för den enskilde Avgränsning Tidsbegränsad insats. Anställningsfrågan är, ett personaladministrativt beslut, inte ett bistånd. I de fall beslut om anhöriganställning övervägs ska denna information överföras till ansvarig utförare som har att ta ställning till om aktuell anhörig kan anställas, d.v.s. har den kompetens och lämplighet som behövs för att utföra aktuella insatser. Utföraren blir arbetsgivare med de skyldigheter som detta medför och skall därför på sedvanligt sätt ta ställning till den arbetssökandes lämplighet. 8.6 Ledsagning Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd eller hjälp att dels klara förflyttning utomhus, dels ledsagning i samband med aktivitet. Det kan handla om besök hos läkare eller annan aktivitet. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Normalfall Ledsagning omsorg innebär att personal följer den enskilde till läkar- sjukhusbesök, tandläkare, fotvård, frisör etc. Ledsagning av sociala skäl avser att medverka till att människor med funktionshinder, som inte utan hjälp kan delta i aktiviteter utanför hemmet, ska kunna bryta isolering och 29

87 delta i samhällslivet Ledsagning beviljas måndag fredag dagtid. Avgränsning Insatsen ledsagning omsorg beviljas inte om den kan utföras med stöd av t.ex. chaufför och/eller befintlig vårdpersonal Insatsen beviljas inte om behoven kan tillgodoses t.ex. genom sociala nätverk, make/makas/sambos ansvar eller andra beviljade insatser Omvårdnad och medicinska insatser ingår ej. Kommunen bekostar inte eller anordnar transport till och från aktiviteter för brukaren. Ledsagartimmar kan inte sparas över månadsskifte 8.7 Kontaktperson Lagrum 4 kap 1 Socialtjänstlagen Behov En kontaktperson har som syfte att ge stöd för att hjälpa den enskilde i personliga angelägenheter av enklare karaktär och bryta den enskildes isolering genom samvaro. Normalfall Insatsen är ett icke professionellt stöd som ges av en medmänniska lämplig för uppgiften. Insatsen skall främja den enskildes utveckling och sociala kontakter. Stöd från en kontaktperson kan beviljas till enskilda som har behov av att utöka sitt personliga nätverk. Detta kan t.ex. innebära att den enskilde: Saknar närstående/kontaktnät och inte själv har förmåga att ta kontakt med andra. Har bristfälligt socialt nätverk Har behov av hjälp för att bryta isolering Ska kunna delta i samhällets aktiviteter Ersättning till kontaktpersonen ska utgå enligt aktuellt cirkulär från SKL. Ersättningen till kontaktpersoner består av: - Arvode - Omkostnadsersättning När den enskilde deltar i aktiviteter tillsammans med kontaktpersonen ska han/hon betala sina kostnader Avgränsning Insatsen är tidsbegränsad. Nätverket är stort. 30

88 BILAGA 1 - GRANSKNINGSNYCKEL - BISTÅNDSBEDÖMNING 1. Finns fullständiga personuppgifter? Ja Nej 2. Är ansökan skriftligt undertecknad av den sökande Ja Nej 3. Framgår det tydligt vad ansökan avser? Ja Nej 4. Finns en utredning som underlag för biståndsbedömningen? Ja Nej 5. Är innehållet i utredningen skrivet på ett sådant sätt att den enskilde lätt kan läsa och förstå? Ja Nej 6. Framgår det vilka uppgifter till utredningen som lämnats av a. den sökande? Ja Nej b. referenter? Ja Nej 7. Finns anteckning om att andra får kontaktas i utredning (medgivande)? Ja Nej 8. Finns ärendets bakgrund dokumenterad? Ja Nej 9. Finns noterat vem som gjort anmälan/ ansökan? Ja Nej 10. Finns tidigare insatser beskrivna? Ja Nej 11. Är den aktuella situationen beskriven på ett tillfredsställande sätt? Ja Nej 12. Framgår nuvarande hälsotillstånd på ett tillräckligt sätt? Ja Nej 13. Finns beskrivning av den enskildes sociala nätverk? Ja Nej 14 Är bedömningen motiverad med hänsyn till aktuell lagstiftning och rättspraxis? Ja Nej 15. Framgår det vilka behov som tillgodoses på annat sätt? Ja Nej 16. Är aktuella insatser angivna? Ja Nej 17. Är besluten tidsbestämda och/eller är det angivet när uppföljning skall ske? Ja Nej 18. Framgår det vilka beslut som fattats? Ja Nej 19. Framgår det vilket/vilka lagrum besluten grundas på? Ja Nej 20. Framgår det hur beslut har delgivits den enskilde? Ja Nej 21. Finns beslutsdatum angivet? Ja Nej 22, Finns mål med biståndet angivet i beslutet? Ja Nej 23. Finns det noterat att muntlig information lämnats om rätten att överklaga? Ja Nej Kommentarer: 31

89 LYSEKILS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN TJÄNSTESKRIVELSE Kommentar [LB1]: Lars Göran Berg Stångenäshemmet, Mötesplats i Brastad, arena för gemenskap och meningsfullhet Bakgrund Det om och tillbyggda Stångenäshemmet har många kvaliteter såväl i byggnaden som i den yttre och inre fysiska miljön. Äldreomsorg är inte bara hus och fysisk miljö, även om det är viktigt. Äldreomsorg är inte bara god omvårdnad och hälso- och sjukvård, även om det är basalt. Äldreomsorg och omsorg om, och för, åldrande har som sin lagstyrda funktion gett kommunens socialnämnd uppdraget att ge möjligheter för människorna till gemenskap och meningsfullhet. Med stigande ålder och brister i fysisk förmåga finns mycket goda möjligheter till att utveckla förmågor, relationer och bearbeta de förluster av det tidigare livet som kan påverka livsförhållanden senare i livet. Möjligheten att samtidigt få ett liv i gemenskap och individuell meningsfullhet är i sig ett uppdrag och inte enkelt men grundläggande uppdrag också i själva lagtexten. Det finns självklara samband mellan upplevelsen av meningsfullhet och psykiskt och fysiskt välmående. Traditionella lösningar kring särskilt boende är att verksamheten framför allt bygger på omsorg för dem som bor i boendet och verksamheter inne i själva bostaden. Utflykter eller specifika aktiviteter utanför är arrangerade av organisationen och administreras inte sällan utifrån traditionella koncept. Med ökad vårdtyngd och upplevd personalbrist minskar denna typ av verksamhet och kommuner förlitar sig då på frivilligorganisationer i ökad grad. Deras metodik bygger ej sällan på samma koncept med t.ex. organiserade utflykter eller specifika program av underhållningskaraktär. I Brastad vill vi tänka annorlunda! I Brastad finns förutsättningar för ett mer utvecklat socialt arbete där såväl de traditionella metoderna finns men där de kan kombineras med nyare förutsättningar. 1

90 Strukturen, - Stångenäs servicecenter i Brastad Stångenäshemmet är snart färdigbyggt. Det till och ombyggda äldreboendet innehåller 40 lägenheter som utgörs av särskilt boende. Den enskilde som får tillträde till ett särskilt boende måste i grunden ha ett biståndsbeslut som innehåller en prövning huruvida behovet skulle kunna tillgodosetts på annat sätt. Detta medför att de som flyttar in i särskilt boende har betydande vård och omsorgs behov. I konceptet på Stångenäs tillskapas i en äldre huskropp (f.d. serviceboendet) så kallade trygghetsboende. Några lägenheter av den karaktären ryms även inne på det fysiska äldreboendet. Grundprojekteringen omfattar 40 lägenheter samt 14 trygghetsboende. Genom särskilt beslut i den kooperativa hyresrättsföreningen som äger och förvaltar äldrebostäderna togs för någon månad sedan beslutet att inköpa en mindre hyresfastighet belägen alldeles bredvid det ombyggda boendet. Avsikten med detta var dels att garantera markdispositionen men också att kunna erbjuda ytterligare 5 trygghetsbostäder. Sammanlagt disponeras för målgruppen äldre totalt 19 lägenheter i anknytning till Bagar- och Läkarvägen i Brastad. 67 % av lägenheterna i hela projektet kring Stångenäshemmet är särskilt boende Vad är Trygghetsboende enligt SOU 2008:113. Trygghetsboende ska bidra till ökad möjlighet till kvarboende. Sammanfattningsvis utgörs, enligt Äldreboendedelegationen, kärnan i trygghetsboende av tre huvudsakliga trygghetsskapande faktorer: gemensamhetslokal, personal och trygghetslarm (SOU 2008: 113). De som bor i trygghetsbostäder ska också ha tillgång till en gemensamhetslokal som finns i eller i direkt anslutning till trygghetsbostäderna. I en gemensamhetslokal kan aktiviteter av olika slag äga rum. Att delta i aktiviteter som har sin grund i en intresse-gemenskap. För många äldre är det betydelsefullt att samlas kring en måltid. Därför är det viktigt att trygghetsbostäder erbjuder sådana möjligheter. Om gemensamhetslokalen har en särskild matplats och är utrustad med köksinredning underlättas detta, men det kan också lösas på andra sätt. Gemensamhetslokalen ger också möjlighet att träffas över en kopp kaffe, vilket kan vara fullt tillräckligt för en del äldre personer. Hur gemensamma måltider ska komma till stånd är emellertid en uppgift för respektive kommun och de boende att avgöra. De lokala förutsättningarna skapar möjligheter till att kunna upprätthålla och utveckla sociala nätverk har betydelse för kommunens äldre. Forskning om förändringar i äldres livssituation ger tydliga besked om att äldre i allt högre omfattning lever i ensamhushåll. De sociala relationerna betyder mycket. 2

91 Tabellen nedan visar hur de sociala relationerna ser ut hos åldersgrupper mellan år. Värt att notera är den höga andelen av ensamboende kvinnor vid 85 år och över, samt att det är ca 40 % av män och kvinnor i samma ålder som upplever att de inte har någon nära vän (Tunlid, 2010). Genom tillskapande av trygghetsboenden med det faktiska innehåll som statsmakterna anger skapas arenor och möjligheter för den enskilde att på ett naturligt sätt nyskapa relationer och finna nya vänner när närstående gått bort. Metodiken i trygghetsboende bygger på ett minimum av anställda samt som grund att socialtjänsten inte går in med individuella beslut om bistånd. SOU förslaget beskriver mötesplatser, café och måltidsgemenskap som lämpliga former. Hur måltidsgemenskap och arrangemang skall tillskapas är en fråga för respektive kommun och de boende att avgöra. Mötesplats Stångenäs Hjärtat för de nya bostäderna i Stångenäshemmet och för de 19 trygghetsbostäderna är matsal och Lobby med öppen spis. Den begränsade ytan skapar utmärkt närheter som är positivt och underlättar möten samt samtal och ger i sig intimitet. I traditionella äldreboenden där människor utifrån samhället regelmässigt och slumpmässigt möter de som bor i äldreboendet ger det man kallar arenor för dialog och kontakt. En vardagsarena bland många men helt grundläggande är matsal, fik och servering och tidningshörna, bokbord mm. 3

92 Att kunna få äta middag med sina barn, vänner, gäster och ytligt bekanta när den fysiska förmågan är begränsad är självfallet ett önskvärt mål. Nuvarande system och lagstiftning för upphandling, konkurrenslagstiftning mm gör detta svårare. Olika momsregler och önskan att umgås kan skapa ökad och onödig efterfrågan på myndighetsutövning och biståndsbeslut. Glädjen för en pensionerad stenarbetare att få dela måltidsgemenskap med en aktiv snickare kan vara en stark händelse av identitetsbekräftelse och meningsfullhets. Detta möjliggörs inte utan stora svårigheter i en kommundriven äldreomsorgsservering. Ställningen som hyresgäst/bostadsättsinnehavare i Trygghetsboende i jämförelse med annan form Ett trygghetsboende är ett sk normalt boende. Hyresgästerna hyr sin bostad utan koppling till socialnämnden. Det betyder att med stor sannolikhet finns inget lagstöd att bevilja bistånd i form tillgång till matservering då behovet sannolikt kan tillgodoses på annat sätt. En traditionell serveringsverksamhet inom ramen för kommunens äldreboende får konsekvenser för hela Stångenäsprojeketet. Förutsättningen för den gemenskap som lagstiftaren tänkt sig runt café och måltidsgemenskap begränsas i hög grad liksom möjligheterna för de boende inom det särskilda boendet att dela kaffe och måltidsgemenskap såväl med boende i trygghetsboendet som för äldre som bor i området och också önskar hitta en naturlig gemenskap eller dagsrutin. En tjänstekoncession är en form av verksamhetsram som skulle kunna öppna möjligheten till att få bredare verksamhet men med formell styrning av socialnämnden. Utvecklingen rättsligt av sådan koncession visar på minst lika omfattande detaljstyrning om behörigheten att utnyttja lokalerna överlämnas åt enskild näringsidkare. En sådan koncession kan formell beskrivas enligt följande: En tjänstekoncession är ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt. Skillnaden är att ersättningen helt eller delvis utgörs av rätten att utnyttja tjänsten. Vid en tjänstekoncession åtar sig en leverantör att ta över driftsansvaret för en verksamhet och tar en ekonomisk risk. Ersättningen utgår i form av rätten att ta betalt av allmänheten för att utnyttja tjänsterna som produceras i verksamheten, eller en sådan rätt i kombination med betalningar från den upphandlande myndigheten. Som exempel kan nämnas att en leverantör på uppdrag av en kommun ansvarar för driften av ett badhus med rätt att ta ut ersättning från allmänheten. Socialförvaltningen ser betydande svårigheter att styra verksamheten gentemot den inriktning som avses med det nya service centret kring Stångenäshemmet. SOU 2008:113 anger att måltidsverksamheten skulle kunna organiseras i samverkan mellan de boende och kommunen. Med det ägande och driftform som finns för Stångenäs äldrecentrum öppnas de möjligheter som redovisas i SOU. 4

93 Lysekils kommunfullmäktige beslöt att bilda föreningen RKHF Lysekils äldrebostäder. Föreningen förvärvade fastigheten Lysekil Tuntorp 4:156 i december 2010 via ett köp av kommunen. Den kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder tidigare RKHF är således en egen juridisk person med varje enskild som bostadsrättsägare med egen kapitalinsats. Riksbyggen och kommunen finns också som parter i kooperativa föreningen. Den kooperativa föreningen ansvarar för boendet, fastighetsskötsel, yttre skötsel av mark och park, renhållning, städ, larm m.fl. angelägenheter som berör bostadsrätternas nyttjare. En grundtanke med trygghetsbostäderna var också att genom dem kunna tillhandahålla lätt tillgänglig service. Sådan kan vara hjälp med tvätt, fönsterputs, vaktmästeri-service d.v.s. enklare fixartjänster osv. Sådana servicetjänster ligger i gränsland mellan traditionell fastighetsförvaltning och vad som serviceföretag erbjuder. Utifrån samma koncept är drift ansvaret för restaurang och café en lösning som ger såväl de boende inom det särskilda boendet, hyresgästerna i trygghetsboendet och äldre boende i eget hem i Brastad möjligheter att nyttja tjänsterna på lika villkor. Förslag Den kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder där de boende är medlemmar med eget ansvar driver efter första kvartalet 2015 serveringen/matsalen. Föreningen anställer kökspersonal och kock som ansvarar för hela verksamheten med de kvalitetskrav som gäller för heldygnskost året om i särskilda bostäder samt med den inriktning för maservering och café som gäller för försäljning till enskilda. Här finns förutsättningar för en mångfald men med föreningens syfte och form styrs självfallet verksamhetens spetsfunktion kring äldres och specifikt de boendes behov. Föreningen anställer i en form som är lämplig för föreningen personalen och en verksamhetsövergång kan ske genom att den nuvarande personalen erbjuds anställning utifrån de kompetenskrav som föreningen anger. Föreningen dimensionerar personalen utifrån uppdraget. Uppdraget handlar basalt om heldygnskost alla dagar samt måltidsdistribuerad mat för boende i eget hem för vilket hemtjänsten har ett distributionsansvar. Rollförtydligande Hyresrättsföreningen reglerar nyttjande av lokaler och anläggning genom ett avtal med socialnämnden som genom ett blockhyresavtal har dispositionsrätt av hela anläggningens lokaler. Socialnämnden tillser genom ett avtal med föreningen att heldygnskost tillhandahålles till samtliga boende inom det särskilda boendet. Kommunfullmäktiges principer för äldres kost 5

94 samt inriktningsbeslut avseende nutrition utifrån statliga riktlinjer skall följas. Övriga kvalitetskrav och frågor om livsmedelstillsyn för kost för äldre följs. I det fall föreningens produktion kostnader för heldygnskost överstiger den enskildes avgift utges för biståndsberättigade (SÄBO-boende) en subvention som dock inte får överstiga den summa per boende som socialnämnden erlägger för övriga äldrebostäder med kost i egen kommunal regi. Kommunen hanterar avgifter gentemot de boende inom SÄBO enligt gängse principer för helinackordering d.v.s. hyra, omvårdnadsavgifter och kost. I det fall den kooperativa föreningen producerar kosten till en lägre kostnad än för kommunens egen regi kan den enskilde nyttjaren få en sänkt avgift ned till självkostnadsnivån. Socialnämnden ansvarar för att såväl hyror som måltidskostnader tillfaller den kooperativa hyresrättsföreningen. Ovanstående principer gäller enbart för dem som bor i särskilt boende. För enskilda som bor i eget boende inkl. trygghetsboende fastställer den kooperativa föreningen priser och betalningssätt. Gemensam måltidsproduktion i Lysekil Kommunfullmäktige har beslutat om inrättande av en gemensam måltidsproduktion i Lysekil. Beslutet grundades till en betydande del på en konsultrapport om samordnad kostproduktion (Lernby Konsult AB) Utredningen genomförde en nulägesanalys av samtliga befintliga kök samt deras betjäningsområden. Slutsatserna från rapporten blev att det fanns en tydlig besparingspotential med en samordning och med olika möjliga resultat beroende på uppdrag och geografisk belägenhet. Socialförvaltningen erfar att kommunen genomfört de besparingar som lyfts fram. Sedan 2008 har dock verksamheten för vård och omsorg förändrats till en del. Konsultrapporten bedömde potentialen för Lysehemmet och Stångenäshemmet utifrån olika lösningar och omvandling av dessa till mottagningskök. Sistnämnda organisation krävde en förändring av omsorgspersonalens arbetsuppgifter. Båda befintliga köken såsom de var och brukades 2008 krävde upprustningar och nya investeringar. Genom beslutet att lägga ned Lysehemmet samt att bygga ett helt nytt kök på Stångenäshemmet har förutsättningarna för rapportens resultat ändrats. Förslagen förordade inte modellen motagningskök i Brastad utan såg det som det bästa alternativet med en egen produktion där. Nu är det produktionsköket byggt enligt intentioner fram rapporten. Förutsättningarna i Brastad har ändrats betydligt - Utvecklingen av ett äldre eller seniorcenter fanns inte i bedömningen 6

95 - Försörjningen av externa hyresgäster utanför biståndsberättigandet fanns inte heller i beaktande - Ambitionen att öppna verksamheten mot boende i olika åldrar i samhället bedömdes ej heller - Omstruktureringen av måltidsdistributionen till abonnemang med en nuvarande volym beslut i kommunen på nära nog hälften och med en reell volym av 188 berättigade personer där nästan 50 % utnyttjar besluten mindre än 20 dagar per månad. Socialförvaltningen ser inte att grundkonstruktionen avseende samordnad måltidsproduktion förändras i något avgörande stycke då investeringar och all drift redovisas separat för Stångenäs. I fråga om upphandling minskar den upphandlade volymen men genom upphandlingssamverkan med andra kommuner torde dem förändringen vara en nullitet. Om den kooperativa hyresrättsföreningen bedriver egen måltidsproduktion omfattas den inte av LOU i upphandlingsdelen och kan fritt upphandla råvaror arbetade 3 biträden och två kokerskor i Stångenäs kök och antalet årsarbetare var då 3,76 med arbete varannan helg. Vid samma tid var 1,33 årsarbetare anställda på Lyse. Där finns inte någon egen produktion idag. Socialförvaltningens bedömning Socialförvaltningen har ingen annan grundsyn än den som kommunfullmäktige angett avseende gemensam måltidsorganisation. Utifrån de ändrade förutsättningar som nu är ett faktum begränsas nuvarande organisation i betydande utsträckning kommunens möjligheter till utveckling av äldrecentrum/servicecentrum i Brastad. Genom bildade av den bostadskooperativa föreningen med nya Trygghetsbostäder ändrades ytterligare förutsättningarna men samtidigt öppnas nya möjligheter. Genom att de boende har en egen kooperativ hyresrättsförening, en egen juridisk person, kan föreningen bedriva och utveckla verksamhet utifrån statsmakternas ambitioner med Trygghetsboendet. Brastads nya servicecenter kan bli en resurs för många i Brastad, äldre, åldrande, anhöriga släkt och vänner. Socialförvaltningen har samma ansvar för nutrion och kostfrågor gentemot brukarna/boende oavsett om produktionen sker i kommunens egenregi eller anordnas i regi av annan juridisk person. Förvaltningen avser att genom avtal dels om kosten i sig dels om etablering av samarbetsformer tillförsäkra den verksamhetsmässiga och politiska styrningen den kraft som erfodras. Utgångspunkt i detta är att kostansvarig besitter erforderlig kompetens i kostfrågor och gällande lagstiftning sam tillsynsmyndigheternas rekommendationer. Socialförvaltningen vill också tillse att förändringen inte medför men för kommunens kostorganisation så att onödig övertalighet av tills vidareanställda uppstår. 7

96 Arbetsrättsligt hanteras förändringen som en verksamhetsövergång enligt gängse metodik. För den enskilda hyresgästen i boendet får inte kostnaderna överstiga de avgifter kommunfullmäktige fastställer för övrig kost. I det fall att den faktiska kostnaden understiger avgiftsbeslutet tillämpas principen om självkostnad varför då förvaltningen kan sänka avgiften ned till självkostnad oaktat ett KF beslut på en högre nivå för övrig kostförsäljning. Socialförvaltningen föreslår att verksamhetsövergången sker med inriktning på driftstart andra kvartalet 2015 och att detta är klart innan den formella invigningen av byggnadsprojektet i Brastad. Förslag till beslut Socialförvaltning får i uppdrag att gemensamt med den kooperativa hyresrättsföreningen i Lysekil omsorgsbostäder ansvara för och bedriva måltidsproduktion/verksamhet enligt förvaltningens tjänsteskrivelse med verksamhetsstart andra kvartalet SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Göran BergHYSYvU HYSYvU Tf socialchef 8

97 Välkommen till spridningskonferens av Erfarenheter från länets analysarbeten i Bättre liv för sjuka äldre Ta del av erfarenhet och kunskap från delregionala analysprojekt som pågått under den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Konferensen är en avslutning för analysarbetet som pågått inom Västra Götaland. Målgrupp: Politiker, vårdsamverkansområdenas ledning och kanslier, LiSA- gruppen, Ledningskraftsteamen, Länssamverkansgrupp äldre, Regionkansliet, VästKoms kansli, utvecklingsledare, verksamhetsansvariga och kvalitets- och utvecklingsansvariga i organisationerna. Datum: Onsdagen den 18/3 Lokal: Elite Park, Göteborg Tid: Anmälan senast fredagen den 27/2, ange vilka två seminarier du vill delta i, se programmet på nästa sida. Välkommen! Analysgruppen i Västra Götaland Vänd och läs programmet!