Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? ( Nej

Transkript

1 From: Netigate Sent: den 11 augusti :51:57 To: Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by 8/11/ :51:57 PM (01:12:46) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Université Paris Sorbonne (Paris IV) Institutionens namn: UFR d Etudes Germaniques et Nordiques Stadens namn: Paris Namn på rapportförfattaren: Lina Diamant E-post till rapportförfattaren: linadiamant@gmail.com Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? ( Nej Land Land: Frankrike Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2014/ Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 60 Antal biämnesstuderande: 65 Antal extraämnesstuderande: Antal doktorander: 10 [SUM=0] Totalt antal svenskstuderande under läsåret, denna ruta summerar automatiskt antal studerande från svarsrutorna ovanför 135 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 6 Ange lärarnas namn: Lina Diamant Sylvain Briens Karl Erland Gadelii François Emion Antoine Guémy Frédérique Harry Marina Heide Gaëlle Renautaud Sarah Harchaoui

2 Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja Kommentar Eleverna kan ta en examen i nordiska studier med inriktning på Sverige och svenska eller LEA ett program för språk och ekonomi med svenska som huvudinriktning. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för att läsa svenska är relativt stort och varierar något från år till år och detta år var det väldigt många som sökte nybörjarkursen till hösten, över 65 elever i samma klass. Till hösten kommer vi därför att öppna en ny grupp, därmed kommer vi att ha en kurs för de som läser svenska som huvudämne och en annan grupp som läser svenska som biämne. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? Anledningen och motivationen fo r eleverna att la sa svenska a r varierande. Na gra har svenska sla ktingar eller va nner, andra a r intresserade av svensk litteratur, film, musik eller design. Andra la ser svenska som bia mne i sin utbildning i till exempel ekonomi. Pa fra gan vad eleverna vill go ra med svenskan i framtiden a r svaren varierande, flera vill arbeta som o versaẗtare eller pa fo rlag medan andra planerar att la sa FLE (franc ais langue eìtrangeìre) fo r att kunna undervisa i franska fo r utla ndska studenter och flera av dem har underso kt mo jligheterna att a ka till Sverige och arbeta som la rare i franska. Na 'b0gra anger att de vill a 'b0ka till Sverige och studera eller arbeta efter avslutad utbildning eller a 'b0ka dit som erasmusstudenter. En hel del av va 'b0ra studenter som har la 'a8st i Sverige som erasmusstudenter vill fo 'a8rso 'a8ka komma in pa 'b0 en masterutbildning i Sverige till ho 'a8sten. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? De flesta som la 'a8ser svenska som bia 'a8mne la 'a8ser a 'a8ven andra spra 'b0k, engelska eller tyska i fo 'a8rsta hand. Men det finns även de som läser konsthistoria, ekomomi, historia eller helt andra ämnen. Från och med finns fler möjligheter för elever från andra universitet att läsa svenska vid vår institution genom SIAL. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? En del av våra före detta elever läser nu olika utbildningar och masterprogram i Sverige, bland annat lärarprogrammet. Några arbetar i Sverige. Andra har kommit in på eftertraktade utbildningar i Frankrike genom att deras svenskstudier har väckt intresse när de har ansökt om att komma in på dessa masterutbildningar. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Nej Om ja, på vilket sätt? Ingen officiell uppföljning men många studenter hör av sig och kommer tillbaka till universitetet efter deras studier och pratar med oss och berättar om vad de gör. Undervisningens uppdelning Första året har de 3 timmar språkundervisning med svensklektorn (Lina Diamant), 2 timmar grammatik och muntlig färdighet med Karl Erland Gadelii och 1 timme allmän lingvistik med Sarah Harchaoui tillsammans med övriga studenter på nordiska studier. Tillsammans med övriga studenter läser de också 3 timmar Civilisation moderne et médieval (ungefär samhällskunskap) med Sylvain Briens, François Emion och Antoine Guémy. De läser även 3 timmar geografi och historia med Gaëlle Renautaud, Marina Heide och François Emion. På år 2 har de två timmar språkundervisning med Lina Diamant. 1 timme lingvistik med Karl Erland Gadelii. De har 2 timmar litteratur med Antoine Guémy och Sylvain Briens tillsammans med de övriga studenterna och en timme seminarium med endast de svenskstuderande med Antoine Guémy. Tillsammans med övriga studenter läser de också 3 timmar Civilisation moderne et médieval (ungefär samhällskunskap) med Sylvain Briens, François Emion och Antoine Guémy. De läser även 1 timme realia med Frédérique Harry tillsammans med de övriga studenterna och 1h30 seminarium med Lina Diamant med endast de svenskstuderande. På tredje året har de 2 timmar språkundervisning och 2 timmar litterär översättning. De har 2 timmar litteratur med Antoine Guémy och Sylvain Briens tillsammans med de övriga studenterna och en timme seminarium med endast de svenskstuderande med Antoine Guémy.Tillsammans med övriga studenter läser de också 3 timmar Civilisation moderne et médieval (ungefär samhällskunskap) med Sylvain Briens, François Emion och Antoine Guémy. De läser 3 timmar lingvistik och nordisk språkförståelse mellan svenska, norska, danska och isländska. På tredje året väljer de även ett annat nordiskt språk som de läser 3 timmar i veckan. På master har de första terminen 2 timmar språk med LIna Diamant och 4 timmar översättning med Marina Heide och Antoine Guémy då de

3 även översätter andra språk från norska och danska. De läser även fornisländska med Francois Emion och ett antal valbara kurser och seminarier på institutionen och på andra institutioner. De skriver även en uppsats på vårterminen första och andra året på master. Undervisningens innehåll Pa 'b0 fo 'a8rsta a 'b0ret anva 'a8nds i fo 'a8rsta hand Rivstart A1/A2 men a 'a8ven andra texter, o 'a8vningar och sa 'b0nger anva 'a8nds som komplement. Pa 'b0 andra a 'b0ret har vi anva 'a8nt den sista delen av Rivstart A1/A2, texter fra 'b0n SI:s webbplats, noveller, artiklar (la 'a8ttla 'a8sta och fra 'b0n vanliga dagstidningar), radio (Klarspra 'b0k, ekot, etc.), musik, nordiska barnboksillustrato 'a8rer fo 'a8r bildanalys, etc. Pa 'b0 andra a 'b0ret har vi även arbetat mycket med nyhetsspra 'b0k och eleverna har fa 'b0tt titta pa 'b0 svtplay och ur.se och lyssna pa 'b0 radio hemma. Vi har bland annat jobbat intensivt med dokumentärerna "Hur man gör för att rädda ett folk och Fosterland på svtplay. Pa 'b0 tredje a 'b0ret och master anva 'a8nds till viss del Rivstart B1/B2 samt andra texter, filmsnuttar, musik. I år var Annika Ström professor i retorik vid Södertörns högskola en månad hos oss och vi arbetade med retorik i praktik med dem. Andra delen arbetade vi med olika typer av nyhetstexter som mynnade ut i ett antal tidningar som de olika redaktionerna tagit fram. Under vårterminen arbetade vi med novellanalys och kreativt skrivande och gjorde en gemensam novellantologi med deras egna noveller. Vi hade ett jobbmoment där vi arbetade med CV, personligt brev och arbetsintervjuer. Det sista momentet var ett projekt tillsammans med svensklektorn i Caen utifrån hemsidan Vi arbetade kring temat Hembygd och diskuterade och såg på filmer från hemsidan. Därefter skrev alla elever varsina texter som vi sedan lade upp på en hemsida tillsammans med texterna från eleverna i Caen. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Undervisningslokalerna a 'a8r relativt moderna och bekva 'a8ma, a 'a8ven om det finns en del problem med projektorer, wifi-uppkoppling och anva 'a8ndning av ljud i ma 'b0nga salar. La 'a8rarna som undervisar vid institutionen arbetar oftast hemma med fo 'a8rberedelser och efterarbete, eftersom det pa 'b0 kontoret endast finns ett skrivbord och en dator fo 'a8r 10 personer. Ett seminarie pa 'b0 doktorandniva 'b0 ges pa 'b0 Maison de la recherche i Quartier Latin. Ett seminarie pa Masterniva ges pa BibliotheÌque nordique (BibliotheÌque Saint GenevieÌvre) i Quartier Latin. Budget Har institutionen egna medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar till svenskundervisningen? Ja (om ja, skriv en kommentar) -finansiellt stöd via våra forskningscentrum (Equipe d Accueil REIGENN) : 5000 Euros. -forskningsprojekt Nalavi : Euros. Intern och extern medel. -Équipe d'accueil CeLiSo, 1000 euros Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. -fransk-svensk forskningskola, Abisko polarstation, 29/09-03/10/ Ulf Peter Hallberg, gästförfattare. Undervisning i creative writing och i översättning. 3 veckor under läsåret -Annika Ström från Södertörns Högskola, gästföreläsare, undervisning i retorik, oktober Mattias Gardell, Uppsala uiversitet, föreläste om högerpopulism och högerextrema grupper i Norden under den nordiska veckan. - Maria Sjöberg visade sin dokumentär Sverige utifrån 4 svenska författare under den nordiska veckan. - Besök på Svenska institutet och filmvisning för eleverna av film från "filmpaketet". Vid institutionen har anordnats tva 'b0 fester fo 'a8r elever och la 'a8rare per termin med mat fra 'b0n de nordiska la 'a8nderna och ko 'a8rsa 'b0ng av universitetsko 'a8ren Nordover. Pa 'b0 ho 'a8stterminen ordnades en va 'a8lkomstfest och en julfest med luciata 'b0g och pa 'b0 va 'b0rterminen en va 'b0rfest och en avslutningsfest. Ko 'a8ren Nordover besta 'b0r av la 'a8rare och elever som sjunger och spelar tillsammans. Till varje konsert o 'a8vas sa 'b0nger pa 'b0 svenska, danska, norska, isla 'a8ndska och finska in, samt a 'a8ven ibland pa 'b0 fa 'a8ro 'a8iska. Genom ko 'a8ren fa 'b0r eleverna la 'a8ra ka 'a8nna Sverige och o 'a8vriga nordiska la 'a8nder pa 'b0 ett annorlunda sa 'a8tt genom sa 'b0ng. Dessutom letar de sja 'a8lva efter sa 'b0nger de vill sjunga och information om de sa 'b0nger som valts fo 'a8r att presentera dem pa 'b0 festerna. Det a 'a8r a 'a8ven ett bra sa 'a8tt fo 'a8r la 'a8rare och elever att tra 'a8ffas i en annan form fo 'a8r att prata svenska och prata om svensk kultur. Ko 'a8ren och festerna a 'a8r ett sa 'a8tt fo 'a8r eleverna att la 'a8ra ka 'a8nna de nordiska kulturerna genom mat och ka 'a8nda, traditionella och moderna, sa 'b0nger.

4 Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller svenskt konsulat? Ganska mycket kontakt Både med ambassaden och Svenska institutet i Marais. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Ja (om ja, skriv en kommentar) Kung. vetenskapsakademin Svenska huset vid Cité Universitaire Ciné Nordica, nordisk filmfestival i Paris Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för vilka högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Linköpings universitet Stockholms universitet Södertörns högskola Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. Samarbete med Linköpings Universitet och Stockholms universitet. Bl. a. fransk-svensk forskningskola, Abisko polarstation 29/09-03/10/ 2014 Sylvain Briens gästprofessor vid Linköpings Universitet under hösttermin 2014 >> Kontakter eller utbyten med svenska högskolor eller unviersitet? Vilka och vad för slags utbyte? > Samarbete med Linköpings Universitet och Stockholms universitet. Bl. a. fransk-svensk forskningskola, Abisko polarstation 29/09-03/10/ 2014 Sylvain Briens gästprofessor vid Linköpings Universitet under hösttermin 2014 Samarbete med Göteborgs Universitet, Inst för Språk och litteraturer Erasmusutbyte med Annika Ström från Södertörns högskola Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Briens, Sylvain : "La mondialisation du théâtre nordique à la fin du XIXe siècle.le fonds Prozor de la Bibliothèque nordique de Paris lu au prisme de la sociologie de l acteur- réseau." In : Toudoire-Surlapierre & Chardin (Ed) : Les Littératures du Nord de l Europe. Revue de Littérature Comparée, Numéro spécial, 2015, pp Briens, Sylvain : "Les flâneries d Ulysse. Nouvelles géographies du mythe dans l œuvre de l écrivain suédois Eyvind Johnson." In : Le Globe. Géographie, mythes, contes, archetypes. Revue genevoise de géographie, tome 154, Genève, 2014, pp Briens, Sylvain : "Odysseus som flanör. Mytens geografier i Eyvind Johnsons författarskap" in : JOHANSSON & LINDSTRöM (ED.), Boken om Eyvind Johnson Läsningar av Eyvind Johnsons prosa, Symposion, Stockholm, 2015, pp Briens, Sylvain : "Die Globalisierung des nordischen Theaters am Ende des 19. Jahrhunderts.Der Fonds Prozor der Bibliothèque Nordique in

5 Paris aus der Sicht der Akteur-Netzwerk-Soziologie». In : Literarische Transnationalität. Würzburg, Verlag Königshausen&Neumann, 2015, p Gadelii, Karl Erland. "A generative interpretation of Diderichsen s positional grammar" In Hilpert, Martin, Janet Duke, Christine Mertzlufft, Jan-Ola Östman & Michael Rießler (eds). New trends in Nordic and General linguistics. De Gruyter Mouton, Série FRIAS 'Linguae et Litterae' 42, pp Antagna för publicering: Gadelii, Karl Erland. "Les mots d emprunt et les transferts culturels : l influence du français sur le suédois." Avec Durdica Hruskar. Accepté pour publication dans les Actes du colloque Médiations interculturelles, trajectoires et circulations entre la France et la Suède de 1945 à nos jours, organisé par Mickaëlle Cedergren et Sylvain Briens. Université de Stockholm, janvier A paraître en août Gadelii, Karl Erland. "Perspectives écologiques sur les langues minoritaires". Accepté pour publication dans Nordiques n 30, à paraître en novembre Gadelii, Karl Erland. "Aspects linguistiques sur le discours politique.". Accepté pour publication dans les Actes du colloque Peuple(s) et pouvoir(s) en représentation des espaces germanique et nordique. Organisé par Antoine Guémy, Muriel Marchal, Pauline Pujo, Virgile Reiter et Gaëlle Reneteaud. Université Paris Sorbonne, 6-8 novembre À paraître en décembre Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Vi har a 'a8ven fa 'b0tt bidrag fo 'a8r att kunna ta hit Mattias Gardell, Maria Sjöberg, Ulf Hallberg och Martin Kylhammar. Blandningen av sto 'a8den till verksamheten genom bidrag till forsknings-, eller fo 'a8rfattarinriktade evenemang och sto 'a8det fo 'a8r inko 'a8p av litteratur a 'b0 ena sidan och pa 'b0 individniva 'b0 fo 'a8r eleverna a 'b0 andra hja 'a8lper oss mycket i va 'b0rt arbete och motiverar eleverna till att vilja fortsa 'a8tta att studera svenska. Tyvärr är det ibland svårt att få till Erasmusutbyten för de universitetsanställda som vi vill bjuda in. Ett erasmusutbyte innebär att de måste stanna ett visst antal dagar och det är inte alltid möjligt på grund av deras tjänster i Sverige. Därför har några av de besök vi hade planerat in under året inte blivit av. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Det har varit en del problem med kontrakten för de nya språklektorerna och vi vet inte hur de nya kontrakten kommer att se ut för kommande lektorer. Vi har haft ett utbyte med en svensk gymnasieskola i Gävle. Eleverna på första och andra året har skrivit brev och mejl till eleverna i Sverige och några har fått riktigt god kontakt. Dessutom har vi anordnat ett fadderutbyte mellan våra elever och de svenska elever som kommer till Frankrike för att lära sig svenska. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja