Fiskevårdsteknik i Sverige AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fiskevårdsteknik i Sverige AB"

Transkript

1 Fiskevårdsteknik i Sverige AB NYKÖPINGSÅARNAS VVF NYKÖPINGSÅN FÖRSLAG TILL NATUR- OCH FISKEVÅRDSÅTGÄRDER Lund Pålsjövägen 12, Lund Telefon Telefax

2 2 NYKÖPINGÅARNAS VVF NYKÖPINGSÅN FÖRSLAG TILL NATUR- OCH FISKEVÅRDSÅTGÄRDER Innehåll 1 Inledning 5 2 Utförda undersökningar 6 21 Undersökt område 6 22 Arkivarbete 6 23 Fältarbete 7 24 Utvärdering 8 25 Höjdsystem 9 3 Regionala förutsättningar Vattendrag Ekologisk status Vattenföring Vattenkvalitet Morfologiska förändringar Vattenbiotoper Fiskfauna Rödlistade arter Lax och havsöring Sportfiske och friluftsliv 56 4 Lokala förutsättningar Vandringshinder Storhus Fors Perioden Harg Kristineholm 69 5 Målbild och problemanalys Ekologisk status Hydrologi Vattenkvalitet Morfologiska förändringar Vattenbiotoper 74 Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

3 3 56 Fiskfauna Rödlistade arter Lax och havsöring Vandringshinder Sportfiske och friluftsliv 81 6 Förslag till fiskvägar och skyddsanordningar Storhus Fors Perioden Harg Kristineholm Förslag till biotopvård och övriga åtgärder Skogsbevuxen skyddszon Återställning av våtmarker Miljöanpassade flöden Återställning av rensade strömsträckor Utsättning av fisk Åtgärdsstrategi och övervakning Återställning Bibehållen kraftproduktion Förbättrade förutsättningar för rekreation Övervakning Sammanfattning 131 Referenser 133 Bilagor Bilaga 01 Översikt Plan, skala 1: Bilaga 02 Nuvarande förhållanden Storhus Plan, skala 1:500 Bilaga 03 Flöden, kraft och tappning Storhus Tabeller och grafer Bilaga 04 Nuvarande förhållanden Fors Plan, skala 1:500 Bilaga 05 Flöden, kraft och tappning Fors Tabeller och grafer Bilaga 06 Nuvarande förhållanden Perioden Plan, skala 1:500 Bilaga 07 Nuvarande förhållanden Harg Plan, skala 1:1 000 Bilaga 08 Flöden, kraft och tappning Harg Tabeller och grafer Bilaga 09 Nuvarande förhållanden Kristineholm Plan, skala 1:500 Bilaga 10 Framtida förhållanden Storhus Återställning Plan, skala 1:500 Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

4 4 Bilaga 11 Framtida förhållanden Storhus Återställning Plan, skala 1:5 000 Bilaga 12 Översiktlig kostnadsuppskattning Förslag till fiskvägar Tabeller Bilaga 13 Framtida förhållanden Storhus Omlöp Plan, skala 1:500 Bilaga 14 Framtida förhållanden Storhus Slitsränna Plan, skala 1:500 Bilaga 15 Framtida förhållanden Storhus Avledning Plan, skala 1:200 Bilaga 16 Framtida förhållanden Fors Återställning Plan, skala 1:1 000 Bilaga 17 Framtida förhållanden Fors Återställning Plan, skala 1:5 000 Bilaga 18 Framtida förhållanden Fors Omlöp Plan, skala 1:1 000 Bilaga 19 Framtida förhållanden Fors Slitsränna Plan, skala 1:200 Bilaga 20 Framtida förhållanden Fors Avledning Plan P, skala 1:200 Bilaga 21 Framtida förhållanden Perioden Återställning Plan, skala 1:500 Bilaga 22 Framtida förhållanden Perioden Återställning Plan, skala 1:1 000 Bilaga 23 Framtida förhållanden Perioden Överlöp Plan, skala 1:500 Bilaga 24 Framtida förhållanden Harg Återställning Plan, skala 1:1 000 Bilaga 25 Framtida förhållanden Harg Återställning Plan, skala 1:5 000 Bilaga 26 Framtida förhållanden Harg Omlöp Plan, skala 1:1 000 Bilaga 27 Framtida förhållanden Harg Motströmsränna Plan, skala 1:1 000 Bilaga 28 Framtida förhållanden Harg Avledning Plan, skala 1:200 Bilaga 29 Framtida förhållanden Kristineholm Återställning Plan, skala 1:500 Bilaga 30 Framtida förhållanden Täckhammar Återställning Plan, skala 1:2 000 Bilaga 31 Framtida förhållanden Kristineholm Återställning Plan, skala 1: Bilaga 32 Framtida förhållanden Kristineholm Inlöp Plan, skala 1:500 Bilaga 33 Framtida förhållanden Kristineholm Slitsränna Plan, skala 1:500 Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

5 5 1 Inledning Nyköpingsån är ett av södra Sveriges större vattendrag Ån är klassad som riksintresse för fisket efter havsöring och dalgången som riksintresse för kulturmiljö- och naturvård Nyköpingsån har en artrik fiskfauna med rödlistade arter som mal, lake vimma och ål Förutom fisk hyser ån ytterligare rödlistade arter som tjockskalig målarmussla och utter, båda starkt knutna till åns fiskbestånd Nyköpingsån är emellertid ett kraftigt påverkat vattendrag Miljöproblem som övergödning och fysisk påverkan har gjort att flera av åns ursprungliga fiskarter sannolikt försvunnit, fiskproduktionen minskat och att vattenförekomsten inte når vattendirektivets krav på god ekologisk status Inom projektområdet finns fem dammbyggnader som påverkar åns vattenmiljöer genom indämning och reglering samt i varierande grad hindrar upp- och nedvandrande fisk Fisket efter havsöring baseras idag i stort sett uteslutande på utsättningar Ett naturligare vattendrag med en representativ fiskfauna och högre fiskproduktion, samt förutsättningar för att nå vattendirektivets krav på god ekologisk status, kan skapas genom att återställa vattendragets naturliga miljöer och förhållanden Dessa åtgärder kan i sin tur stärka Nyköpingsåns värde för rekreation och turism med förbättrade förutsättningar för forspaddling och ett hållbart fiske efter havsöring På uppdrag av Nyköpingåarnas Vattenvårdsförbund har Fiskevårdsteknik AB därför tagit fram föreliggande förslag till natur- och fiskevårdande åtgärder i Nyköpingsån Utredningen har finansierats med stöd av medel från EUs fiskerifond och Fiskeområde kustlinjen, Nyköpings kommun samt fiskevårdsmedel från länsstyrelsen i Södermanland Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

6 6 2 Utförda undersökningar Inom ramen för föreliggande uppdrag har främst befintlig kunskap samlats in och sammanställts Utöver detta har en inventering av vattenbiotoper och vandringshinder i nedre delen av Nyköpingsån utförts I anslutning till projekt utfördes även provfisken av personal från Sportfiskarna 21 Undersökt område Föreliggande plan omfattar nedre delarna av Nyköpingsåns huvudfåra från mynningen i Östersjön till sjön Långhalsen samt sträckan mellan Långhalsen och Hallbosjön där vattendraget benämns som Vrena strömmar eller Vrenaån (figur 2-1; bilaga 01) Även biflöden som mynnar inom nämnda sträcka ingår i projektet 22 Arkivarbete Digitala kartunderlag i form av Lantmäteriets vektoriserade fastighetskarta och tillhörande ortofoto har ställts till förfogande av Nyköpings kommun Detta underlag har varit till stor hjälp vid längd- och arealsbestämningar samt redovisning av inventeringsarbetet Uppgifter om nuvarande och tidigare förekomst av fiskarter har inhämtats från tidigare utförda undersökningar samt genom samtal med Nils Ljunggren från Sportfiskarna, Sven Kullander från Naturhistoriska Sibro Vad Husbyån Vrenaån Kristineholm Harg Perioden Fors Storhus Nyköping Nyköpingsån Figur 2-1 Undersökt område omfattar nedre Nyköpingsån och Vrenaån samt inom denna sträcka mynnande biflöden Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

7 7 riksmuseet och Roger Kristensen från Nyköpingsån-Oxelösunds sportfiskare Uppgifter om teknisk utformning och driftsförhållande vid kraftverken har inhämtats genom samtal med Jonas Larsson, Vattenfall och Tord Vejdal, Nyköpings Vattenkraft AB samt genom befintliga vattendomar I syfte att förbättra kunskaperna kring åns fauna utfördes ett standardiserat elfiske av Sportfiskarna Provfisket utfördes 16 oktober och totalt undersöktes fem lokaler belägna strax nedströms dammbyggnaden vid Storhusfallet, Fors, Harg och Kristineholm Placeringen av lokalerna valdes i avsikt att kartlägga dagens bestånd av laxfisk, passageeffektivitet vid respektive vandringshinder och för att uppskatta åns produktionspotential Uppgifter om fiske och fiskevård har främst erhållits genom samtal med Roger Kristensen från Nyköpingsån-Oxelösunds sportfiskare, Nils Ljunggren från Sportfiskarna och Jimmy Blom, fiskerikonsulent i Södermanlands län 23 Fältarbete En översiktlig inventering av vattenbiotoper och vandringshinder utfördes under juli månad 2013 Under fältarbetet uppgick vattenföringen i Nyköpingsån till ca m 3 /s Inventeringen förbereddes genom flygbildstolkning och kartstudier varefter vattendrag samt biflöden undersöktes Sammanlagt har information om ca 17 km vattendrag inhämtats genom att i huvudsak paddla längs större delen av vattendragens längd I de fall vattendragen var för små för att paddla vilket är fallet med biflödena har de fotvandrats Höger respektive vänster sida av vattendraget avser från strömriktningen räknat Inventering av vattenbiotoper har utförts enl den metodik som rekommenderas av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, 2003) För att kunna genomföra inventeringarna inom de erhållna ramarna har inventeringsarbetet koncentrerats till de ur naturvårds- och fiskevårdsperspektiv viktigaste parametrarna (fysisk vattenmiljö och vandringshinder) Metodiken fokuserar på habitat lämpliga för laxfisk, sk öringbiotoper Men eftersom flertalet reofila arter som flodnejonöga, färna, sandkrypare, elritsa och simpor är beroende av grunda strömsatta partier gynnas även dessa arter av habitat lämpliga för lekande och uppväxande laxfisk Vidare togs ett antal fotografier av dammbyggnaderna och de studerade områdena Efter besöket har ytterligare uppgifter om lokala förhållan- Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

8 8 den, driftsrutiner och vattenståndsvariationer inhämtats genom samtal med fastighetsägare och verksamhetsansvariga För uppskattning av dammbyggnadernas hydrauliska egenskaper har beräkningar för avbördning över horisontella utskov och öppningar i vägg utförts (Reinius 1968) För uppskattning av vattenflöde, vattenstånd och vattendjup i de befintliga åfårorna och de föreslagna naturliknande fiskvägarna har beräkning av strömning i likformiga kanaler med Mannings formel utförts För uppskattning av de föreslagna tekniska fiskvägarnas hydrauliska egenskaper har beräkningar med egna empiriska värden utförts De verkliga hydrauliska förhållandena är emellertid svåra att bestämma på teoretisk väg, varför de nedan redovisade värdena endast bör uppfattas som riktvärden Under projektet utfördes även ett översiktligt elfiske av personal från Sportfiskarna i syfte att undersöka artförekomst och passageeffektivitet vid respektive vandringshinder 24 Utvärdering Ekologisk nisch och reproduktionsklass Fiskarter kan klassificeras utifrån ekologisk nisch Arter som uteslutande lever i stillastående vattenmiljöer, som sjöar och bakvatten utan kontakt med huvudfåran, kallas limnofila De som istället är beroende av strömmande habitat under vissa livsstadier eller samtliga benämns reofila Generalister som kan genomföra samtliga livsstadier i både stillastående och strömmande vattenmiljöer benämns eurytopa En liknande klassificering kan göras för olika fiskarters habitatval vid reproduktion Litofila fiskarter, som tex öring och lax, leker på hårdbottnar där substratet varierar mellan allt från grus till block Fytofila arter, som gädda och mal, kräver dött eller levande organiskt material som löv, rötter och växter för att leka Fytolitofila arter, som abborre och sutare, leker i översvämmade område och fäster sina ägg på dränkta växtdelar eller annat substrat Polyfila arter, som tex braxen, kräver inget speciellt habitat för lek Pelagofila fiskarter, som tex ål, leker i den fria vattenmassan Psammofila fiskarter som grönling har ett lekhabitat som utgörs av strömsatta sandbottnar Rekonstruktion av ursprungliga biotoper och fauna Från Nyköpingsåns källor till mynningen i havet ändras de fysiska, kemiska och biologiska förutsättningarna Genom att jämföra åns fauna med faunan i mindre eller helst opåverkade vattendrag av samma karaktär kan vi dra slutsatser om vilka arter som tidigare har funnits och Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

9 9 vad som behöver göras för att skapa förutsättningar för en naturlig och för vattendraget representativ fauna Vilka fiskarter som dominerar i ett vattendrag varierar från dess källflöden till dess att det mynnar i havet I ett försök att klassificera den longitudinella successionen har man i Europa använt ett klassificeringssystem utifrån vattendragens bredd och fall med typiska fiskarter för varje zon (Lasne 2007) I större vattendrag urskiljs 5 zoner; öring-, harr-, barb-, braxen- och gerszonen (Bram et al 2003) Eftersom artsammansättningen skiljer sig mellan nord- och sydeuropeiska vattendrag är zoneringen inte direkt applicerbar Men genom att applicera svenska arters utbredning med zoneringen kan en referens skapas för hur fisksamhället i Nyköpingsån en gång förmodligen såg ut Genom att sedan jämföra åns ursprungliga fiskfauna med de fiskarter som finns idag är det möjligt att avgöra vilka fiskarter och livsmiljöer som försvunnit Eftersom fiskarten barb inte förekommer i svenska vatten och barbzonen vanligtvis domineras av färna, som är naturligt förekommande i Sverige, har vi valt istället valt benämna zonen för färnazonen Passageeffektivitet Passageeffektiviteten anger andelen vandrande fiskar som klarar av att passera och överleva en passage förbi ett vandringshinder De vandringshinder där fiskvägen är lätt att lokalisera, passera och där dödligheten för nedvandrande fisk är låg får en hög passageeffektivitet Eftersom olika fiskarter och livsstadier har olika förutsättningar att passera ett hinder klassas passageeffektiviteten för olika funktionella grupper För uppvandring klassas passageeffektiviteten för svagsimmande fiskarter och starka fiskar För nedvandring klassas passageeffektiviteten för små, smala och stora fiskar 25 Höjdsystem Inmätningar har utförts i lokala höjdsystem med en separat fix för varje lokal I de aktuella vattendomarna används flera höjdsystem, huvudsakligen "Elverkets höjdsystem (Nyköpings höjdsystem)" men även RH70 och RH00 För att möjliggöra jämförelser i ett enhetligt höjdsystem har inmätningarna i de lokala höjdsystemen transformerats till Elverkets höjdsystem Uppgifter för transformering från Elverkets höjdsystem till RH70 anges på textplanscherna vid resp vandringshinder (bilaga 02-33) Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

10 10 3 Regionala förutsättningar 31 Vattendrag Nyköpingsåns avrinningsområde är stort Från mynningen i Östersjön till dess källflöden i Örebros, Östergötlands och Södermanlands höglänta skogsmaker avvattnas en total yta av 3631 km 2 Det gör Nyköpingsån till Norra Östersjöns näst största huvudavrinningsområde Avrinningsområdet gränsar mot 5 andra vattensystem; i norr mot Norrström, i öster mot Trosa- och Svärtaån, i söder mot Kilaån och i väster mot Motala ström Markanvändningen i avrinningsområdet har stor betydelse för vattenkvalité och vattenflöde I områden som saknar ett vegetationstäcke blir avrinningen snabbare, med högre flödestoppar och lägre lågflöden Områden med en högre andel jordbruksmark är generellt sett näringsrikare Där andelen granplanteringar är högre är vattnet vanligtvis surare och mer färgat Markanvändningen i Nyköpingåns källflöden domineras av skogsmark, huvudsakligen granplanteringar Längre nedströms, i åns centrala och nedre delar ökar inslaget av jordbruksmark och urbana miljöer De nedre delarna av Nyköpingsån (figur 2-1; bilaga 01), från Långhalsen ned till mynningen i Östersjön, löper genom ett böljande landskap Den 15,7 km långa sträckan har idag ett fall på ca 18,6 m och en medelbredd på 43 m Markanvändningen inom delavrinningsområde består huvudsakligen av skogs- och jordbruksmark samt urbana miljöer (figur 3-1) Från Hallbosjön till Långhalsen benämns Nyköpingåns huvudfåra Vrenaån (figur 2-1; bilaga 01) Den ca 700 meter långa sträckan har ett fall på ca 0,4 m och en medelbredd på 72 m Markanvändningen inom Vrenaåns delavrinningsområde utgörs huvudsakligen av urban mark samt skogsmark (figur 3-2) 32 Ekologisk status Idag klassas den ekologiska statusen i Nyköpingsån och Vrenaån som måttlig (VISS 2014) Enligt Vattendirektivet ska alla vattenförekomster uppnå god ekologisk status senast år 2015 men på grund av att det bedöms som tekniskt omöjligt har Nyköpingsån och Vrenaån fått en förlängd tidsfrist till 2021 På grund av miljöproblem som övergödning och fysisk påverkan finns risken att kravet ej uppnås till 2021 Vid klassning av ekologisk status väger biologin tyngst och mätningar av biologiska provtagningar indikerar Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

11 11 Figur 3-1 Markanvändning i nedre Nyköpingsån delavringsområde (från sjön Långhalsen till mynningen i Östersjön) Figur 3-2 Markanvändning i Vrenaåns delavrinningsområde (mellan Hallbosjön och sjön Långhalsen) Fysisk påverkan delas in i tre kategorier; hydrologisk och morfologisk påverkan samt påverkan från vandringshinder Hydrologisk påverkan innebär onaturliga flöden och vattenstånd på grund av reglering, dämning eller vattenuttag Morfologiska förändringar innebär en förändring av livsmiljöerna i sjön, vattendraget eller närmiljön Vandringshinder Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

12 12 utgörs av vattenbyggnader som hindrar vattenlevande djur från att förflytta sig Idag är Vrenaån både morfologiskt och hydrologiskt påverkad och de nedre delarna av Nyköpingsån i tillägg även påverkade av vandringshinder 33 Vattenföring Den specifika avrinningen uppgår till ca 6 l/s/km 2 i nedre Nyköpingsån och Vrenaån Nyköpingsåns avrinningsområde är vattenrikt Den höga sjöprocenten på nästan 13 % medför ett tämligen stabilt naturligt vattenflöde året runt, utan plötsliga vattenståndsvariationer och flödesförändringar, med en god vattenföring under hela sommaren (figur 3-3 och 3-4) Under maj månad inträffar vanligtvis årets flödestopp i samband med islossningen Under sommaren sjunker vanligtvis vattenflödet sakta för att under hösten nå årets lägsta flöde innan vattenföringen åter ökar i samband med höstregnen Vattenföringen vid Nyköpingsåns mynning innan ån reglerades har med ledning av avrinningsområdets storlek, avrinning och uppmätta flöden från Kristineholm regleringsdamm (tidigare Spånga mätstation) beräknats uppgå till ca 21 m 3 /s i medeltal under året Normal högvatten- och lågvattenföring uppgår till ca 54 m 3 /s resp 9,0 m 3 /s Tillfälliga flödestoppar kan sannolikt nå ca 105 m 3 /s medan extrem torka kan resultera i så låga flöden som ned mot ca 2,1 m 3 /s Figur 3-3 Beräknad vattenföring vid Nyköpingsåns mynning under oreglerade förhållanden ( ) Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

13 13 Figur 3-4 Vattenflöde i Nyköpingsån år 1937, innan sjön Långhalsen reglerades Observera hur vattenflödet ändras långsamt utan några hack i grafen I samband med att ån reglerades år 1940, vid anläggandet av Kristineholm regleringsdamm, förändrades flödesmönstret i nedre Nyköpingsån markant med snabba flödesförändringar och låga lågflöden (figur 3-5, 3-6) Normal högvattenföring ökade något till 56 m 3 /s och normal lågvattenföring minskade markant till 2,0 m 3 /s Lågflöden som tidigare bara inträffade under extrem torka under hösten förekommer nu under hela året Under senare år har frekvensen av kraftiga flödesförändringar minskat samtidigt som flödesförändringarnas amplitud ökat och nolltappningar ökat i frekvens (figur 3-7) Från år 1980 till 2010 har 138 dygn med nolltappning registrerats (SMHI 2014b) I samband med ett fältbesök vid Storhus kraftverk har kortare perioder med nolltappningar observerats i samband med att vattenflödet understeg kraftverkets drivvattenföring och kraftaggregaten var avstängda När övervattenytan låg i nivå med gällande dämningsgräns öppnades en av luckorna i torrfåran När sedan övervattenytan sjunkit markant under dämningsgränsen stängdes luckan tills övervattenytan åter låg i nivå med dämningsgränsen Under tiden luckan var stängd tappades inget vatten Vattentäkter Kraftvärmeverket Idbäcksverket har enligt deldom daterad 2 februari 2006 rätt att använda 0,42 m 3 /s vatten från Nyköpingsån för kylning Detta vatten tas in och återleds nära ån mynning Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

14 14 SSAB tar kylvatten från Nyköpingsån uppströms Harg Enligt en deldom daterad 31 januari 1967 har SSAB har rätt att ta ut 0,75 m 3 /s Normalt uttag ligger idag mellan 0,17-0,25 m 3 /s (Matarvattensektionen, 2012) Detta vatten leds inte tillbaka till ån Figur 3-5 Beräknad vattenföring vid Nyköpingsåns mynning under reglerade förhållanden ( ) Lägg märke till hur lägsta lågvattenföring (LLQ) minskat markant Figur 3-6 Vattenflödet i Nyköpingsån år 1940 Efter att ån reglerades började vattenflödet variera kraftigt med upprepade snabba flödesförändringar Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

15 15 Snabba flödesförändringar Onaturligt högflöde Onaturligt låga lågflöden Figur 3-7 Uppmätt reglerat flöde jämfört med beräknat naturligt flöde i Nyköpingsån år 2002 (SMHI 2014a) 34 Vattenkvalitet Vattenkvalitén inom det undersökta området är överlag bra och har mestadels en för laxfisk tämligen gynnsam sammansättning Det har en mycket hög buffertkapacitet och är nära neutralt Inom vattensystemet har inga anmärkningsvärda förekomster av miljögifter rapporterats Nyköpingsån är recipient för två avloppsreningsverk: Vrena och Stigtomta, som mynnar i Långhalsen Några exempel på punktkällor som potentiell skulle kunna innebära ett problem för nedre Nyköpingsån är Nyköpings mässingsbruk, Hargs gasverk, BP:s och Shells oljedepå (Vattenmyndigheterna et al 2014) Såväl påväxtalger som halten totalfosfor visar att nedre delarna av Nyköpingsån är påverkade av övergödning (VISS 2014; SLU 2014) Halten av fosfor är den faktor som huvudsakligen begränsar tillväxten av växtplankton Från 70-talet har halterna av fosfor i nedre Nyköpingsån ökat något (figur 3-8) Medelvärdet för de tre senaste åren ligger på 47 µg/l vilket motsvarar måttlig på gränsen till otillfredsställande ekologisk status För att nå upp till vattendirektivets krav på god ekologisk status bör fosforhalten ligga under 25 µg/l Det innebär att halten fosfor behöver minska med 43 % Vattnet i Nyköpingsån och dess biflöden är vanligen väl syresatt och fritt från större syretärande utsläpp (figur 3-9) I mycket näringsrika vattendrag som Nyköpingsån kan syrebrist uppstå under vissa perioder Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

16 16 Figur 3-8 Medelhalt totalfosfor i Nyköpingsån vid Spånga mätstation (SLU 2014) Figur 3-9 Syrehalt i nedre Nyköpingsån När syrehalten ligger under 4-5 mg/l riskerar syrekrävande organismer att skadas Under september 2010 mättes syrehalten till 4,2 mg/l Gränsvärdet för kvicksilver i fisk, på 0,020 mg/kg, antas överskridas i Sveriges samtliga vattenförekomster (VISS 2014) Nyköpingsån är sannolikt inget undantag Undantaget kvicksilver bedöms den kemiska statusen i Vrenaån och Nyköpingsån enligt expertbedömningar vara god (VISS 2014) Utöver kvicksilver har halten av övriga 33 ämnen, prioriterade av vattendirektivet, inte undersökts Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

17 17 Under 1990-talet har sjöar och vattendrag i södra Sverige blivit brunare Denna brunifiering orsakas av en ökad transport av lösta ämnen Som möjliga orsaker nämns en ökad nederbörsmängd till följd av klimatförändringar samt ett minskat surt nedfall Absorbansen av ett filtrerat vattenprov mäter halten lösta ämnen och är ett bra mått på vattnets färg (brunhet) I naturvatten består dessa lösta ämnen huvudsakligen av humusämnen, järn- och manganföreningar Vattnet i Nyköpingsån har blivit något brunare samtidigt som det sura nedfallet har minskat (figur 3-10) Förutom försämrad vattenkvalité leder brunifieringen till en minskad biologisk produktion och lägre artdiversitet Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder är vattnet i nedre Nyköpingsån idag måttligt färgat (Naturvårdsverket 1999) 35 Morfologiska förändringar Morfologin i nedre Nyköpingsån och Vrenaån har förändrats kraftigt Långa sträckor av åns huvudfåra har rensats och fördjupats medan vattendragets kantzon modifierats och tagits i anspråk av jordbruk och bebyggelse (figur 3-11) Dessutom har flera sjöar i avrinningsområdets sänkts Figur 3-10 Färgtal och sulfathalt vid Spånga mätstation (SLU, 2014) Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

18 18 Rensningar Av den totala längden av Vrenaån och nedre Nyköpingsån bedöms 20 % rensats i varierande grad (kraftigt rensad omgrävd; figur 3-10) I Vrenaån har samtliga strömsträckor rensats och/eller fördjupats I nedre Nyköpingsån har ån fördjupats mellan sjön Långhalsen och Kristineholms regleringsdamm och flera ström- och forssträckor rensats kraftigt på grövre substrat som sten och block (figur 3-12 och 3-13) Närmiljön I samband med att åns närmiljö odlats upp och bebyggts har åns naturliga kantzon försvunnit Idag utgörs nedre Nyköpingåns närmiljö av en hög andel artificiell mark (44,4 %) som till exempel jordbruksmark, industriområden och stadsstrukturer (VISS, 2004) I syfte att vinna odlingsbar mark har även befintliga våtmarker dikats ut (figur 3-14 och 3-15) Sjösänkningar År 1857 sänktes sjöarna Långhalsen, Hallbosjön och Yngaren med 1,2 m i syfte att vinna odlingsbar mark (Kungl Maj:ts befallningshafvande 1863) Sjön Långhalsen sänktes genom att fördjupa åfåran i Nyköpingsån vid Täckhammars strömmar (tabell 3-1) Resultatet av sjösänkningarna var att sjöarnas sammanlagda areal minskade med 16,8 % (figur 3-16) Figur 3-11 Hårdgjord och modifierad strandbank nedströms Storhus kraftverk Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

19 19 Figur 3-12 Andel rensade sträckor i respektive vattendrag Figur 3-13 Strömmarna vid Täckhammar har rensats kraftigt och åfåran fördjupats Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

20 20 Figur 3-14 Utdikad våtmark mellan Hargs kraftverk och Kristineholms regleringsdamm Figur 3-15 Samma område som figur 3-12 vid högre vattenflöde Många fiskarter är beroende av åns svämplan för att fullborda sin livscykel Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

21 21 Tabell 3-1 Ursprunglig och nuvarande vattennivåer i sjön Långhalsen Period HHW MHW MW MLW LLW Tröskel ,9 +120,2 +119,6 +119,2 +119,0 +118, ,7 +119,0 +118,4 +118,0 +117,8 +117, ,5 +118,4 +118,2 +118,0 +117,4 +115,6 I samband med att Långhalsens utlopp reglerades år 1939 sänktes sjöns vattennivå ytterligare, från att ha fluktuerat mellan +117,8 och +119,7 till att variera mellan +117,4 och +118,9 (Chalmers tekniska högskolan, 1968) Det gjorde att flera sjöar däribland Vadsjön och Harsjön torkade ut och stora grundområden som tidigare utgjorde viktiga lek- och uppväxthabitat för många fiskarter försvann (figur 3-16 och 3-17) Ursprungligen styrdes tröskelnivån vid Täckhammars strömmar vattennivån i sjön Långhalsen men i samband med att sjön reglerades styrs vattennivån idag istället av Kristineholm regleringsdamm Figur 3-16 Upprepade sjösänkningar har torrlagt stora grundområden (röd linje) i Långhalsen Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

22 22 Figur 3-17 Vadsjön (röd linje) var en av flera grunda sjöar som torrlades i samband med att Kristineholm regleringsdamm anlades och Långhalsen reglerades 36 Vattenbiotoper Nyköpingsån dominerades ursprungligen av lugnflytande sträckor med inslag av strömmande (16,6 %), svagt strömmande (8,1 %) och forsande (5,8 %) partier (figur 3-18) Idag har andelen ström- och forssträckor minskat markant med 30 respektive 90 % Förändringen beror framförallt på att befintliga dammar förvandlat åns tidigare ström- och forssträckor till artificiella svagt strömmande eller lugnflytande miljöer Ursprungligen utgjorde ca m av Nyköpingsån och Vrenaån (11 %) lämpliga uppväxtområden för öring (klass 2 och 3; figur 3-19) Fysisk påverkan och reglering har gjort att stora delar av dessa livsmiljöer har förlorats Idag utgör endast ca 370 m (1 %) av Nyköpingsån och Vrenaån lämpliga uppväxtområden för öring Ursprungligen var andelen lämpliga uppväxtområden jämnt fördelade över de olika delsträckorna (figur 3-20) Idag återfinns lämpliga uppväxtområden endast på delsträckorna Harg-Kristineholm och Vrenaån (figur 3-21), båda isolerade av flera vandringshinder Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

23 23 Figur 3-18 Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden i Nyköpingsån och Vrenaån Figur 3-19 Ursprungliga och nuvarande förekomst av lämpliga uppväxtområden för öring (biotopklass 2 och 3) Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

24 24 Figur 3-20 Ursprunglig fördelning av öringbiotoper av klass 2 och 3 för respektive delsträcka Figur 3-21 Nuvarande fördelning av öringbiotoper av klass 2 och 3 för respektive delsträcka Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

25 25 Havet-Storhus Den nedersta sträckan av nedre Nyköpingsån, från mynningen i havet upp till Storhus kraftverk, utgjordes ursprungligen av huvudsakligen lugnflytande och strömmande sträckor med inslag av kortare svagt strömmande och forsande partier (figur 3-22) Andelen ström- och forssträckor har minskat något till följd av att fallen och strömsträckorna nedströms Storhuskvarn förvandlats till torrfåror Fysisk påverkan som kanalisering, rensning, rätning och framförallt genom att kantzonen modifierats och hårdgjorts har gjort att ån förlorat kontakten med strandzonen (figur 3-23) Detta medför att stora arealer lämpliga uppväxtområden för öring (klass 2 och 3) och andra reofila arter gått förlorade (figur 3-24) Av samma anledning har även åns svämplan försvunnit och förutsättningarna försämrats markant för fytofila och fytolitofila arter, vars lek- och uppväxtområden är knutna till åns svämplan Figur 3-22 Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Havet-Storhus Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

26 26 Figur 3-23 Modifiering av strandbanken nedström Storhus gör att åns lämpliga uppväxtområden för öring gått förlorade Kvar finns en kanalformad åfåra där vattennivån och flödeshastigheten varierar kraftigt Figur 3-24 Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av skilda biotopklasser Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

27 27 Storhus-Fors Delsträckan mellan Storhus och Fors kraftverk dominerades ursprungligen av längre strömsträckor med inslag av forsande och svagt strömmande partier (figur 3-25) Lugnflytande sträckor saknades helt Idag är åns ursprungliga ström- och forssträckor överdämda av Storhus kraftverksdamm (figur 3-26 och 3-27) Den kortare strömsträcka som återstår utgörs av utloppskanalen till Fors kraftverks med låga naturvärden Lämpliga uppväxtområden för öring har helt försvunnit Ursprungligen utgjorde nästan 90 % av delsträckans totala längd lämpliga uppväxtområden (klass 2 och klass 3) Idag har dessa miljöer försvunnit helt och därmed även lämpliga habitat för andra reofila arter (figur 3-28) Avsaknaden av lugnflytande sträckor med omgivande svämplan gör att större lek- och uppväxtområden för fytofila och fytolitofila ursprungligen saknades på sträckan Figur 3-25 Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Storhus-Fors Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

28 28 Figur 3-26 Indämd sträcka ovan Storhus kraftverk som ursprungligen utgjorde en ca 160 m lång strömsträcka med god-mycket god tillgång på uppväxtområden för öring Vy uppströms Figur 3-27 Samma sträcka som ovan i samband med att vattennivån uppströms Storhus sänktes Vy uppströms Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

29 29 Figur 3-28 Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av skilda biotopklasser på delsträckan Storhus-Fors Fors-Perioden Mellan Fors kraftverk och Periodens gamla kraftverksdamm dominerade tidigare strömmande livsmiljöer med inslag av både kortare lugnflytande partier och forssträckor Idag dämmer Fors kraftverksdamm ån hela vägen till Perioden Den kortare strömsträcka som idag återstår är delvis överdämd (figur 3-29) Ursprungligen utgjorde 89 % av sträckan lämpliga uppväxtområden för öring På grund av att åns ursprungliga ström- och forssträckor är helt eller delvis överdämda saknas lämpliga uppväxtområden för öring och även andra reofila arter beroende av grunda strömsatta sten- och grusbottnar (figur 3-30) Vid en avsänkning av vattennivån uppströms Fors blottades åns ursprungliga strömsträckor som idag är överdämda (figur 3-31 och 3-32) På grund av att svämplanet isolerats, genom reglering och fysisk modifiering av strandbanken, saknas lämpliga livsmiljöer för fyto- och fytolitofila arter Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

30 30 Figur 3-29 Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Fors-Perioden Figur 3-30 Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av skilda biotopklasser på delsträckan Fors-Perioden Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

31 31 Figur 3-31 Avsänkning av vattennivån uppströms Fors visar strömsträckor med ett varierande bottensubstrat, ett lämpligt habitat för uppväxande öring Vy uppströms Figur 3-32 Bilden visar samma sträcka som ovan Den ursprungliga strömsträckan är idag överdämd Vy nedströms från bron som syns i överkant av bilden ovan Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

32 32 Perioden-Harg Från den gamla kraftverksdammen Perioden till Hargs kraftverk dominerade ursprungligen lugnflytande livsmiljöer med inslag av korta svagt strömmande, strömmande och forsande partier (figur 3-33) Idag är de ursprungliga ström- och forssträckorna vid Periodens överdämda och forssträckan nedströms Harg har förvandlats till en sprängd utloppskanal Ursprungligen utgjorde 15 % av sträckan lämpliga uppväxtområden för öring och andra reofila arter men på grund av fysisk påverkan som rensning och överdämning har dessa habitat försvunnit (figur 3-34 och 3-35) Stora delar av svämplanet längs delsträckans lugnflytande partier har odlats upp men fortfarande återfinns relativt stora områden som bedöms utgöra lämpliga habitat för fyto- och fytolitofila arter Figur 3-33 Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Perioden-Harg Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

33 33 Figur 3-34 Strömsträckan vid naturreservatet Hållet är kraftigt rensad Rensade block återfinns längs åns strandbank Figur 3-35 Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av skilda biotopklasser på delsträckan Perioden-Harg Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

34 34 Harg-Kristineholm Sträckan mellan Hargs kraftverk och Kristineholm regleringsdamm dominerades tidigare av lugnflytande vattenbiotoper och gör så även idag (figur 3-36) Andelen lugnflytande och svagt strömmande habitat har ökat på bekostnad av ström- och forssträckor som minskat respektive försvunnit helt Andelen lämpliga uppväxtområden har minskat markant (figur 3-37) Ursprungligen utgjorde ca 480 m lämpliga uppväxtområden för öring Det som återstår idag är en dryg en fjärdedel (27 %) som utgör nedre Nyköpingsån enda lämpliga uppväxtområde (figur 3-38) På sträckan fanns sannolikt stora arealer av svämplan med höga naturvärden och stor betydelse för åns fiskproduktion Även om majoritet av sträckans svämplan isolerats, påverkats eller helt försvunnit på grund av ett intensivt jordbruk, utgör sannolikt sträckan fortfarande nedre Nyköpingsåns viktigaste lekområden för fyto- och fytolitofila fiskarter Figur 3-36 Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Harg-Kristineholm Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

35 35 Figur 3-37 Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av skilda biotopklasser på delsträckan Harg-Kristineholm Figur 3-38 På den korta strömsträckan nedströms Kristineholm regleringsdamm finns Nyköpingsåns enda lämpliga uppväxtområde för öring Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

36 36 Kristineholm-Långhalsen Innan Långhalsen reglerades dominerades sträckan mellan Kristineholms regleringsdamm och sjön Långhalsen av lugnflytande partier med inslag av kortare ström- och forssträckor (figur 3-39) Idag är sträckans tidigare fors- och strömsträckor helt eller delvis överdämda Strömmande och forsande partier har ersatts av artificiella svagt strömmande eller lugnflytandet livsmiljöer I samband med upprepade sjösänkningar har delsträckans forsar och strömpartier rensats och fördjupats (figur 3-40) Påverkan genom rensning och överdämning har gjort att lämpliga uppväxtområden för öring och andra reofila fiskarter försvunnit helt (figur 3-41) Flera av sträckans lugnflytande partier har en skogsbevuxen kantzon bestående av huvudsakligen al och sälg, ett lämpligt habitat för lekande mal (figur 3-42) På grund av att vattenståndsvariationer minskat i samband med att ån relgerades har tillgången till åns svämplan försämrats och därmed förutsättningarna för fyto- och fytolitofila arter Vrenaån Vrenaån mellan Hallbosjön och Långhalsen var ursprungligen ett smalt sund som dominerades av lugnflytande och svagt strömmande partier avbrutet av en kort forssträcka (figur 3-43) I samband med att sjöarna Figur 3-39 Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Kristineholm-Långhalsen Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

37 37 Figur 3-40 Ström- och forssträckan vid Täckhammar var ursprungligen ett viktigt habitat för uppväxande öring Idag är sträckan kraftigt rensad och åfåran fördjupad Lägg märke till de rensade stenarna som placerats längs strandbanken Figur 3-41 Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av skilda biotopklasser på delsträckan Kristineholm- Långhalsen Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

38 38 Figur 3-42 Lugnflytande sträcka uppströms Täckhammar Trädens grenar och rötter hänger ned i vattnet och erbjuder ett lämpligt habitat för lekande mal och uppväxande fiskyngel Långhalsen och Hallbosjön har sänkts vid upprepade tillfällen har Vrenaån förändrats markant Idag utgörs delsträckan av två strömsträckor åtskilt av ett kortare lugnflytande parti Undantaget den kortare forssträckan saknades ursprungligen lämpliga uppväxtområden för öring och andra reofila arter Men i samband med att flödeshastigheten har ökat genom sjösänkningarna har lämpliga uppväxtområden för öring skapats (figur 3-44) Idag utgör strömsträckan uppströms Långhalsen ett av två lämpliga uppväxtområden för öring inom det undersökta området (figur 3-45) Genom upprepade sjösänkning har andelen lugnflytande sträckor med omgivande svämplan minskat och förutsättningarna för fyto- och fytolitofila fiskarter försämrats Den drygt 200 m lugnflytande sträcka som idag återstår utgör fortfarande ett lämpligt lekområde för fiskarter vars reproduktion är beroende av åns svämplan Biflöden Från havet upp till sjön Långhalsen ansluter flera mindre biflöden till Nyköpingsån Biflödena domineras av lugnflytande sträckor med ett bottensubstrat bestående av i huvudsak finsediment Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

39 39 Figur 3-43 Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Vrenaån Figur 3-44 Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av skilda biotopklasser på delsträckan Vrenaån Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

40 40 Figur 3-45 Vrenaån uppströms Långhalsen Upprepade sjösänkningar har förvandlat ån från ett smalt sund till ett strömvatten Detta medför att lämpliga miljöer skapats för uppväxande öring beroende av grunda strömsatta grusbottnar med skydd längs strandbanken Samtliga biflöden är kraftigt påverkade av framförallt utdikning men även kulvertering och igenväxning och har ett avrinningsområde som är så pass litet att de riskerar att regelbundet torka ut (figur 3-46, 3-47 och 3-48) Därför bedöms samtliga biflöden inom projektområdet ha låga naturvärden och sakna lämpliga lek- och uppväxthabitat för laxfisk Sannolikt har flera av dessa biflöden tidigare utgjort våtmarker som dikats ut 37 Fiskfauna Nuvarande I Nyköpingsån förekommer idag naturliga bestånd av abborre, benlöja, björkna, braxen, flodnejonöga, gädda, gärs, gös, lake, mört, nissöga, nors, sutare, vimma, ål, och eventuellt mal samt ett bestånd av havsöring baserat på utsättningar (Tengelin, 2007; Bjelkstrand 2005; Naturvårdsverket 2000; S Kullander muntligen; R Kristensen muntligen; N Ljunggren) (Tabell 3-2) Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

41 41 Figur 3-46 Dikad sträcka av biflödet Stenbrobäcken Figur 3-47 Igenvuxen sträcka av biflödet Kristineholmsbäcken Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

42 42 Figur 3-48 Kulverterad sträcka av biflödet Kristineholmsbäcken Ursprunglig fiskfauna Nyköpingsån är ett typiskt stort låglänt vattendrag som ursprungligen ofta har haft en hög artdiversitet med ett fisksamhälle dominerat av cyprinider (Bram, 2003) Sannolikt bestod åns ursprungliga fiskfauna av arter typiska för både färna- och braxenzonen med arter som abborre, benlöja, björkna, braxen, färna, grönling, gädda, gärs, gös, lake, lax, mal, mört, nissöga, nors, sarv, stensimpa, stäm, sutare, vimma, ål, öring (tabell 3-3) Åns ursprungliga fisksamhälle med uppskattningsvis 23 arter var förmodligen betydligt artrikare jämfört med de 16 arter som sannolikt förekommer idag Likt dagens fiskfauna dominerade generalister medan specialister beroende av stillastående och strömmande livsmiljöer förmodligen var vanligare (figur 3-49) Jämfört med åns ursprungliga fiskfauna har andelen limnofila arter och reofila arter minskat med 50 respektive 60 % Sett till reproduktionsklass har psammofila arter (beroende av strömsatta sandbottnar) och litofila arter (beroende av hårdbotten) minskat mest med 50 respektive 67 % (figur 3-50) Fytolitofila arter och fytofila arter, vars reproduktion är beroende av vattendragets svämplan, har minskat med ca 17 % var Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

43 43 Tabell 3-2 Förekomst av naturligt reproducerande fiskarter i Nyköpingsån Ekologisk nisch: Re=Reofil, Li=Limnofil, Eu=Eurytop (Bolland et al 2012) Reproduktionsklass: Li=Litofil, Fy=Fytofil, Fl=Fytolitofil, Pe=Pelagofil, Po=Polyfil Ps=Psammofil (Van den Brink et al 1996; Lelek, 1987) Rödlistan: NT=Nära hotad, EL=starkt hotad, CR=Akut hotad (Artdatabanken, 2010) Svenskt namn Latin Eko Repr Rödlistan Lektemp Abborre Perca fluviatilis Eu Fl - 8 Benlöja Alburnus alburnus Eu Fl - 17 Björkna Blicca bjoerkna Eu Fy - 16 Braxen Abramis brama Eu Po - 12 Flodnejonöga Lampetra fluviatilis Re Li Gädda Esox lucius Eu Fy - - Gärs Gymnocephalus cernuus Eu Fl - - Gös Sander lucioperca Eu Fy - 8 Lake Lota lota Re Li/Pe NT - Mal Siluris glanis Eu Fy EL 25 Mört Rutilus rutilus Eu Fl - 8 Nissöga Cobitis taenia Re Fy - 16 Nors Osmerus eperlanus Eu Li/Pe - - Sutare Tinca tinca Li Fl - - Vimma Vimba vimba Re Li NT - Ål Anguilla anguilla Eu Pe CR - Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

44 44 Tabell 3-3 Förekomst av ursprungliga fiskarter i Nyköpingsån Ekologisk nisch: Re=Reofil, Li=Limnofil, Eu=Eurytop (Bolland et al 2012) Reproduktionsklass: Li=Litofil, Fy=Fytofil, Fl=Fytolitofil, Pe=Pelagofil, Po=Polyfil Ps=Psammofil (Van den Brink et al 1996; Lelek, 1987) Rödlistan: NT=Nära hotad, EL=starkt hotad, CR=Akut hotad (Artdatabanken, 2010) Svenskt namn Latin Eko Repr Rödlistan Nuvavarande Abborre Perca fluviatilis Eu Fl - Närv Benlöja Alburnus alburnus Eu Fl - Närv Björkna Blicca bjoerkna Eu Fy - Närv Braxen Abramis brama Eu Po - Närv F nöga Lampetra fluviatilis Re Li - Närv Färna Squalius cephalus Re Li - Osäk Grönling Barbatula barbatula Re Ps - Sakn Gädda Esox lucius Eu Fy - Närv Gärs Gymnocephalus cernuus Eu Fl - Närv Gös Sander lucioperca Eu Fy - Närv Lake Lota lota Re Li/Pe nt Närv Lax Salmo salar Re Li Sakn Mal Siluris glanis Eu Fy el Närv Mört Rutilus rutilus Eu Fl - Närv Nissöga Cobitis taenia Re Fy - Närv Nors Osmerus eperlanus Eu Li/Pe - Närv Sarv Scardinius Li Fy - Sakn erythrophthalmus Stensimpa Cottus gobio Re Li - Sakn Stäm Leuciscus leuciscus Re Fl - Sakn Sutare Tinca tinca Li Fl - Närv Vimma Vimba vimba Re Li nt Närv Ål Anguilla anguilla Eu Pe cr Närv Öring Salmo trutta Re Li - Sakn Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

45 45 Figur 3-49 Andel generalister (orange) jämfört med specialister (röd och grön) Figur 3-50 Antalet fiskarter inom respektive reproduktionsklass Arter vars reproduktion är knutem till strömmande (grön), svagt strömmande (gul) samt svämplanets livsmiljöer (röd) har minskat medan antalet arter som är generalister eller förökar sig i den fria vattenmassan är konstant (orange) Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

46 46 Fiskzonering Vid en jämförelse med fysiska och kemiska parametrar liknar vissa sträckor av ån färnazonen och andra braxenzonen Färnazonen består av breda strömmande partier med inslag av grusbottnar och ofta klart vatten som stäcker sig genom ett böljande landskap (figur 3-51) Av de fiskarter som sannolikt förekommer idag, är till exempel vimma, en reofil cyprinid, ett typiskt karaktärsdrag för Färnazonen (Bram, 2003) En förväntad ursprunglig förekomst av färna, ytterligare en reofil cyprinid, tyder på att stora delar av nedre Nyköpingsån tillhört färnazonen Braxenzonen kännetecknas av långsamflytande eller helt stillastående livsmiljöer och naturligt näringsrikt vatten med en hög turbiditet på grund av övergödning (figur 3-52) Vattendrag påverkade av vattenkraft skiftar ofta karaktär från strömmande till stillastående livsmiljöer med resultatet att arter typiska för braxenzonen tar över där faunan ursprungligen karaktäriserades av reofila arter (Bram, 2003) I Nyköpingsån är denna utveckling tydlig där strömmande livsmiljöer försvunnit och antalet reofila arter minskat (figur 3-18 och 3-49) Figur 3-51 Färnazonen kännetecknas av breda strömsträckor med inslag av grusbottnar och ofta klart vatten Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

47 47 Figur 3-52 Braxenzonen kännetecknas av stillastående eller lugnflytande sträckor med klart eller grumligt vatten 38 Rödlistade arter I Nyköpingsån förekommer 4 rödlistade fiskarter: vimma, lake, mal och ål (tabell 3-2) Undantaget ål är övriga rödlistade fiskarter dåligt kartlagda Förutom fisk förekommer dessutom ytterligare 4 rödlistade arter: tjockskalig målarmusslan, flat dammussla, äkta målarmussla och utter (Naturvårdsverket 2000; Stefan Lundberg muntligen) Mal Malen är rödlistad och klassas som starkt hotad (Artdatabanken 2010) Under de senaste åren har två kända malfångster gjorts i nedre Nyköpingsån, där den senaste fångades år 2012 och utgjordes av ca 15 kilo tung fisk (Roger Christensen muntligen; Nils Ljunggren muntligen) Malen lever i sjöar och lugnflytande partier av vattendrag Leken sker i anslutning till strandbanken på ett djup mellan 0,4-1 m där rommen fästs på vegetation som hänger ned i vattnet (Degerman 2008; figur 3-53) Påverkan genom sjösänkning, dikning, rensning, reglering och invallning har gjort dessa miljöer till en bristvara Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

48 48 Figur 3-53 Fint lekområde för mal där strandvegetationen hänger ned i vattnet Under de senast 100 åren har malen minskat kraftigt och förekommer idag naturligt i endast 3 områden i Sverige varav ett av områdena är Båven med närliggande sjöar som ligger i Nyköpingsåns vattensystem (Norling et al 2009) I slutet av 1800-talet fångades ett exemplar i sjön Båven på 3,6 meter med en vikt på runt 180 kg (Pethon & Svedberg 2004) I Sverige befinner sig malen på sin norra utbredningsgräns Malens lek inleds vid en temperatur över 22 ºC I Nyköpingsån är det långt ifrån alla år som vattentemperaturen når över denna kritiska gräns Vid månatliga mätningar av vattentemperaturen vid Spånga mätstation vid Långhalsens utlopp i Nyköpingsån låg vattentemperaturen under juli månad över 22 ºC vid ungefär hälften av provtagningstillfällena (figur 3-54) Sannolikt kan vattentemperaturen i skyddade vikar vara betydligt högre men troligtvis klarar malen inte av att leka varje år i Nyköpingsån Ål Ålen är rödlistad och klassas idag som akut hotad (Artdatabanken, 2010) Uppvandringen av glasål i Sverige har minskat drastiskt och Nyköpingsån är inget undantag Från slutet av 50-talet har uppvandring Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

49 49 Figur 3-54 I Nyköpingsån befinner sig malen på sin norra utbredningsgräns Det är långt ifrån alla år som vattentemperaturen når över 22 ºC, malens gräns för lek (SLU 2012) en av glasål i Nyköpingsån minskat från mer än 3 miljoner ålyngel per år till endast ett hundratal ålar under 2000-talet (figur 3-55) Nyköpingsån har en stor potential att producera mycket blankål Enligt den svenska ålförvaltningsplanen är ån ett av 11 prioriterade vattendrag med störst potential att producera flest antal ålar med en total potentiell årsproduktion på ålar varav av dessa produceras i huvudproduktionsområdet som innefattar sjöarna Yngaren, Båven och Långhalsen (Calles & Christiansson 2012) Naturliga vandringshinder som fallen vid Harg och Storhus klarar uppvandrande glasål att passera Men i samband med att behovet av elkraft intensifierades i början av 1900-talet anlades flera vattenkraftsdammar som till exempel Storhus, Fors, Perioden och Harg i Nyköpingsån Dessa dammar innebar ett definitivt stopp för uppvandrande glasål Innan vattenkraften byggdes ut var ålfisket en viktig inkomstkälla Under sekelskiftet 1800/1900 hade godset Christineholm hälften av sina inkomster från ålfiske (Anders Ek muntligen) När sedan kraftverks- Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

50 50 dammarna byggdes försvann ett av Sveriges viktigaste uppväxtområden för ål och med det en viktig näring För att nå den potentiella produktionen behöver åtgärder sättas in för nedvandrande ål Från huvudproduktionsområde måste nedvandrande ål idag passera 5 större dammbyggnader varav 3 kraftverk med en beräknad dödlighet på uppemot 100 % Vid en passage av samtliga vandringshinder innebär de kumulativa effekterna att i princip inga ålar når havet Den modellerade produktionen tar inte hänsyn till antalet uppvandrande glasål Idag fångas uppvandrande glasål vid ålyngeluppsamlaren vid Storhus kraftverk (figur 3-56) för att därefter transporters längre upp i avrinningsområdet Under elfisket som utfördes i samband med projektet fångades flera ålar i torrfåran Storhuskvarn kraftverk vilket tyder på att flera ålar inte klarar av att lokalisera ålyngeluppsamlaren (figur 3-57) Inom huvudproduktionsområdet finns ytterligare vandringshinder som hindrar och fördröjer upp- och nedvandrande ål, som Vad och Sibro i Husbyån Figur 3-55 Fångst av glasål i Nyköpingsån vid ålyngeluppsamlaren nedströms Storhus kraftverk Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

51 51 Figur 3-56 Ålyngelfällan vid Storhuskvarn i drift Fångade ålar transporteras uppströms Figur 3-57 Under elfisket som utfördes i samband med projektet fångades flera ålar i torrfåran vid Storhuskvarn Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

52 52 Lake Laken är rödlistad och klassas idag som nära hotad (Artdatabanken, 2010) Under provfisket som utfördes i samband med projektet fångades flera lakar Flera av dessa var blinda och ett fåtal hade även utslag iform av vita prickar vilket kan indikera på någon form av påverkan (figur 3-58) Vimma Vimman är idag rödlistad och klassas som nära hotad (Artdatabanken, 2010) Vimman leker på grunda strömsatta grusbottnar och är likt andra reofila fiskarter beroende av en naturlig och opåverkad strandzon Tjockskalig målarmussla Den tjockskaliga målarmusslan är rödlistad och klassas som starkt hotad Inom projektområdet i Nyköpingsån har tjockskalig målarmussla identifierats på flera lokaler (Ljungberg S & Svensson M 2010) Den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) lever på sand och grusbottnar i rinnande vattendrag Musslans larver, sk glochidier, är parasitiska och använder fisk som värddjur Till skillnad från flodpärl- Figur 3-58 En stor andel av lakarna som fångades var blinda (Foto: Rickard Gustafsson) Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930doc

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån Undersökt område Arkivarbete Kartunderlag, äldre som nyare Sammanställning av elfiskedata och biotopkartering Underlag för fiskförekomst och produktionsberäkning

Läs mer

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser

Läs mer

Natur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB

Natur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB Natur- o fiskevårdsplan Innehåll 1. Inledn 2. Utförda undersökn 3. Naturförhållanden 4. Problemanalys 5. Åtgärdsalternativ 6. Åtgärdsstrategi - Hydrografi - Vattenföring - Vattenkvalitet - Biotoper - Påverkan

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Projektplan för Den levande Nyköpingsån Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser

Läs mer

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Svennevadsån-Skogaån Figur 1. Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2017 Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter

Läs mer

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT

Läs mer

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala

Läs mer

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1. Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10

Läs mer

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015 RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat

Läs mer

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Fiskundersökningar i Fyleån 2016 Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Fiskundersökningar i Fyleån 2015 Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer

Fiskundersökningar i Höje å 2004

Fiskundersökningar i Höje å 2004 Fiskundersökningar i Höje å 2004 Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Lund 2004-10-19 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Elfiske i Jönköpings kommun 2009 Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)

Läs mer

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015 2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7) Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)

Läs mer

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Hammarskogsån-Danshytteån

Hammarskogsån-Danshytteån Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september

Läs mer

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Projekt Kullån, Burån och Hovaån Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Provfiske i Taxingeån 2015

Provfiske i Taxingeån 2015 En stor asphona från Taxingeån. Foto: Lars Fränstam. Fakta 2015:24 Provfiske i Taxingeån 2015 Publiceringsdatum 2015-11-04 Författare Rickard Gustafsson Kontakt Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Biotopinventering av Albäcken 2003

Biotopinventering av Albäcken 2003 Biotopinventering av Albäcken 2003 Trelleborgs Lokala Investeringsprogram Lund 2003-08-10 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Lund 2011-12-16 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2018 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i Rosénparken

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra

Läs mer

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå

Läs mer

rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014

rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014 rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson, Tomas Remén

Läs mer

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND

PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND Inledning WSP har fått i uppdrag att för broläget vid Jälund beräkna karakteristiska vattenstånd i Båven. Vattenståndsberäkningar i sjöar omnämns inte explicit

Läs mer

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015 Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1). Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och

Läs mer

Samtliga inventerade vattendrag

Samtliga inventerade vattendrag Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med

Läs mer

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.

Läs mer

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012 Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna

Läs mer

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem

Läs mer

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se

Läs mer

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken Bedömning av åtgärder för att nå god ekologisk status i Mölndalsån Stensjön

Läs mer

Kävlingeån Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån. Sid 1 (30)

Kävlingeån Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån. Sid 1 (30) Provfiske Kävlingeån Sid 1 (30) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 5 3.3 Datablad provfiske 6 3.4 Fiskarter 27 3.5 Fisktätheter 2013 30

Läs mer

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004

Läs mer

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004 Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009 Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010

Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010 Fiskundersökningar i Säbybäckens vänner Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida: www.fiskevard.se

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer