Det läcker. om läckage och inkontinens. Sedan Nr 1:2014. Ledaren: Är det tabu att prata om kiss och bajs? 2

Transkript

1 Sedan 1987 Nr 1:2014 tidskrift för aktuell äldreforskning 70 kr Det läcker om läckage och inkontinens Ledaren: Är det tabu att prata om kiss och bajs? 2 Ulrika Knutson: Det är de långa åren före döden jag tänker på 50

2 ledaren Är det tabu att prata om kiss och bajs? Inkontinens som tema?! Det går aldrig att fylla ett helt nummer med urin- och avföringsläckage, tänkte jag och protesterade först. Men det går, utan tvekan. Fast tvekan hade jag. Varför då? Tycker även jag att det är lite olustigt och pinsamt, för att inte säga skämmigt, att nämna problemen där nere? Problem som både kan synas och lukta För visst finns ett tabu! Och detta tabu är troligen en anledning till att endast omkring en tredjedel av alla som drabbas av inkontinens söker läkarhjälp. Att det känns pinsamt kanske också bidrar till att all den kunskap, som faktiskt finns inom området, inte når ut. Hur ska den kunna göra det när ingen ens vågar prata eller fråga om läckage. Det finns kunskap i massor både vad gäller vilken form av inkontinens det är frågan om, träningsmetoder och behandling, hjälpmedel osv. Sedan är frågan hur mycket av all denna kunskap som används ute på vårdcentralen, akutmottagningen, ortopeden, på äldreboendet, inom hemtjänsten? För att bara nämna några verksamheter som möter äldre personer med inkontinensproblem.» Bortsett från att hon troligen inte fick hjälp med rätt skydd eller med sin hygien, avundades jag hennes rakhet och oförställdhet när det gällde läckaget! Det var som sagt inget hon skämdes över.«urininkontinens är en folksjukdom. Drygt en halv miljon människor som är över 65 år har någon form av läckage. Tabut och oviljan att prata om urin och avföring är enligt studier nästan lika vanligt inom sjukvården som bland dem som är drabbade. Det är ingenting som distriktsläkaren eller sköterskan på vårdcentralen per automatik tar upp, utan det kanske eventuellt kommer på tal precis när patienten har tagit tag i handtaget och är på väg ut; jo, och så var det en sak till Dessutom uttrycker äldre själva att de ofta blir bortviftade av sjukvården lite läckage när man är så gammal är väl inte så konstigt. Och med det ska den äldre nöja sig, trots att det finns hjälp att få som ger bra effekt oavsett ålder. För många år sedan hade min dåvarande granne, ganska högt upp i åren kommen, fått ett antal stora kartonger staplade utanför sin dörr. Det här är mina blöjor, undrar var jag ska ställa dem, sa hon. Hon var inte den som tyckte att lite inkontinensskydd var skämmigt. Däremot pratade hon om hur besvärligt läckaget var och att hon inte fick hjälp med hygienen, vare sig den egna eller hemmets. Huruvida hon använde alla dessa skydd och när vet jag inte. Däremot såg jag de av dagstidningar anlagda gångstigarna mellan sovrummet och badrummet och sedan vidare ut i köket. Uppenbarligen läckte hon ordentligt varje gång hon rörde sig och hon måste ha lagt ner stor möda på att skydda sina mattor, men kiss luktade det i hela lägenheten. Bortsett från att hon troligen inte fick hjälp med rätt skydd eller med sin hygien, avundades jag hennes rakhet och oförställdhet när det gällde läckaget! Det var som sagt inget hon skämdes över. En man berättar på sid 6 om hur han drabbades av urininkontinens genom en olycka för 10 år sedan. Han vill uppmana alla som har läckage eller inkontinens att se till att få hjälp och att få rätt skydd. Och det allra viktigaste, påpekar han, är att sedan använda dem och våga ge sig ut bland folk! Det tog tid för honom att ta det steget. Första tiden var tuff när det hade gått upp för honom att han skulle bli tvungen att leva ett liv med blöjor. Men efter ett par år och mycket stöd från frun, bestämde han sig för att inte bli något offer för sitt handikapp. Han började ge sig ut, utan att oroa sig för mycket om ifall skydden syntes. I dag lever han ett normalt liv, som han själv uttrycker det. Om nu urinläckage är skämmigt vad är då inte avföringsläckage!? Det påverkar inte bara personen själv utan även vårdpersonal och anhöriga. En forskare skriver att inte kunna kontrollera sina mest elementära behov, påverkar självbilden och det är en verklig utmaning för vårdaren att ha ett respektfullt bemötande och värna om personens integritet. Kontentan av det här temat är att våga prata om både kiss och bajs och framför allt söka hjälp för den finns! Inger Raune chefredaktör tomas södergren 2 äldre i centrum NR

3 tema Inkontinens årgång 28 2 Ledaren: Är det tabu att prata om kiss och bajs? 4 I korthet. Äldre i Centrum är en nationell tidskrift (sedan 1987) som utkommer fyra gånger per år. Varje nummer har ett huvud tema. Förutom studier om åldrandet finns även reportage, recensioner, lästips med mera. Finansiärer Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum (tidskriftens ägare). ARC (Aging Research Center). Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). Stiftelsen Svenskt Demenscentrum. Samarbetspartners SGS (Sveriges Gerontologiska Sällskap). Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. Riksföreningen för Åldrandeforskning. Redaktion Inger Raune, chefredaktör & ansvarig utgivare. Ethel Lanesjö, vik redaktör. Jonas Nilsson, föräldraledig. Hasse Bergman, layout. Redaktionsråd Lars Andersson, professor i gerontologi, NISAL, Linköpings universitet. Mats Brådman, geriatriker och verksamhetschef, Brommageriatriken, Stockholms sjukhem. Lennarth Johansson, docent, forskare vid Aging Research Center och utredare vid Socialstyrelsen. Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi, Karolinska Institutet. Eva von Strauss, professor i folkhälsovetenskap, Röda korsets högskola. Anna Whitaker, docent i socialt arbete, NISAL Linköpings universitet & Ersta Sköndal högskola. Omslagsbild: istock photos. Tryck: Lenanders Grafiska AB ISSN Adresser Gävlegatan 16, Stockholm, tfn: , fax: , e-post: info@aldreicentrum.se Hemsida: Webbkod: inkontinens Prenumeration 275 kr/år, inkl moms. Pensionärer & studenter: 150 kr/år. Kontakta Pressdata, tfn: , e-post: aldreicentrum@pressdata.se Annonser För prisuppgifter och andra annonsfrågor kontakta: Bengtsson & Sundström Media, tfn: , fax: , e-post: efva.bengtsson@bs-media.se 6 Se till att få hjälp och att få rätt skydd! Intervju med Peter som har tung urininkontinens. Av Inger Raune. 8 En folksjukdom. Om hur vanlig urininkontinens är skriver docent Ulla Molander vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. 10 Olika former av urinvägsinkontinens. 11 Stort behov av fler studier. Rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, om behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre. Av Ethel Lanesjö. 14 Inkontinens behöver uppmärksammas mer. Intervju med distriktsläkare och docent Eva Samuelsson om behandling via nätet. Av Inger Raune. 16 En del av livet bara att acceptera. Inkontinens kan resultera i att en kär maka istället blir en oavlönad vårdare. Det skriver Gunnel Andersson, uroterapeut och sjuksköterska i Örebro. 18 Alla bör ha större kunskap. Många tror att inkontinens hör till åldern och inte går att göra något åt. Helt fel säger professor Yngve Gustafson i Umeå. Av Ethel Lanesjö. 20 Det finns hjälp att få! Läkemedel ger god effekt också för äldre personer. Intervju med distriktsläkare och docent Patrik Midlöv, Malmö. Av Inger Raune. 21 Gammelgården. Teckning av Kristoffer Dahl. 22 Den stora gruppen kan bli bättre. Om inkontinens, behandling och hjälpmedel. Intervju med Märta Lauritzen, uroterapeut vid Karolinska universitetssjukhuset. Av Ethel Lanesjö. 25 Hjälpmedel vid inkontinens. Av Ethel Lanesjö. 27 Avföringsinkontinens och tarmsymptom. Av Karin Stenzelius, lektor vid Malmö högskola. 31 Det finns massor av kunskap som inte används. Intervju med Ann Catrine Eldh, disputerad sjuksköterska vid Dalarnas högskola och Karolinska Institutet. Av Inger Raune. 34 Urinläckage har ingen högstatus. Intervju med Agneta Sandberg, uroterapeut och sjuksköterska vid Blekingesjukhuset. Av Inger Raune. 37 Kvalitetsregister underlättar förbättringar. Om Senior alerts nya område inkontinens. Intervju med distriktssköterska Ann-Kristin Andersson. Av Inger Raune. 38 Hjälp till toaletten även i hemmet. Intervju med Marita Larsson, kvalitetssamordnare på Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens i Västra Götaland. Av Ethel Lanesjö. 40 Lästips. 41 Nya avhandlingar, Kalendarium. 42 Information från Äldreforskningens Hus. 44 Information från Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. 46 Information från Svenskt Demenscentrum. 50 Krönikan: Det är de långa åren före döden jag tänker på. Av Ulrika Knutson, författare och journalist. Nästa nummer av Äldre i Centrum kommer den 27 maj Annonsstopp 25 april. äldre i centrum nr

4 Litet fokus på äldre i primärvården Bara en tredjedel av landstingen arbetar systematiskt med att identifiera de mest sjuka äldre i hälso- och sjukvården. I primärvården finns få särskilda äldremottagningar, äldreteam och äldresjuksköterskor, visar en ny kartläggning från Socialstyrelsen. Det är oroande med tanke på att sköra äldre bör kunna lita på att få bra vård efter behov utanför sjukhus, säger Malin Bruce, utredare vid Socialstyrelsen. n Snart smart rollator? En intelligent rollator ska utvecklas i ett nytt forskningsprojekt vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. Syftet är att minska fallskador genom att rollatorn själv ska kunna svänga undan för hinder och undvika trottoarkanten. n På spaning efter framtidens äldreomsorg Regeringen har tillsatt en framtidsutredning för att förbättra möjligheterna att erbjuda en god och trygg äldreomsorg med fokus på den enskildes självbestämmande och välbefinnande. Bland annat ska ohälsoförebyggande arbete och möjligheten till teknikinnovationer inom äldreomsorgen skärskådas. n Fler äldre vill bo tillsammans Antalet äldre par som ansöker om parboende ökar. Det visar Socialstyrelsens uppföljning av den nya bestämmelsen om äldre människors rätt att bo tillsammans i särskilt boende, vilken gäller sedan 1 november n Bestämd bemanning först våren 2015 Äldre i Centrum har tidigare rapporterat att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden har skjutits fram. Föreskrifterna ska nu träda i kraft den 31 mars 2015, meddelar myndigheten på sin webbplats. Endast datumet för ikraftträdandet har flyttats fram, i övrigt är föreskrifterna oförändrade. n Antikroppar möjligt mot alzheimer Behandlingar med antikroppar har visat lovande resultat i tester på alzheimerpatienter. Behandlingarna redovisas i två studier som genomförts vid amerikanska, brittiska och svenska universitet. n OECD: Svensk äldrevård står inför prövning Sveriges vård och omsorg om äldre rankas bland de bästa i världen, men en åldrande befolkning med mer komplexa behov sätter förmågan att leverera högkvalitativ vård och omsorg på prov. Det skriver OECD i en färsk rapport. En ny forskningsstudie antyder att åldersdiskrimineringen minskar. Men forskarna bakom studien varnar för alltför långtgående tolkningar av resultaten. Den aktuella studien heter Föreställningar och tendenser av åldersdiskriminering och attityder gentemot äldre människor i utvalda regioner i Finland och Sverige och publiceras i tidskriften Nordic journal of social research, vol 4 (2013). Bakom studien står forskare vid institutionen för socialt arbete på Umeå universitet. Analyserna baseras på Gerda-enkätsdata (Gerontologisk regional databas), en upprepad tvärsnittsstudie där data OECD anser att svensk sjukvård generellt håller en hög kvalitet, men att koordinationen för patienter med komplex problembild är mindre god. Visserligen uppvisar den genomsnittliga sjukhusvårdtiden på fem dagar efter en hjärtattack effektivitet, men bara 20 procent av primärvårdsläkarna anser att de får den information som behövs för den vidare vården inom 48 timmar efter utskrivningen (jämfört med nästan 70 procent i Tyskland). Rapporten oecd Health Care Quality Review of Sweden slår fast att Sverige har en större andel äldre i befolkningen än de flesta andra länder: 5, 2 procent av svenskarna är 80+ medan oecd-genomsnittet ligger på 4,2 procent. Den relativa kostnaden för äldrevård och omsorg är också mer än dubbelt så hög som oecd-snittet: 3,6 procent av bnp jämfört med 1,7 procent. Detta beror enligt oecd bland annat på att Sverige har den högsta andelen omsorgsarbetare per capita och att omsorgen ofta ges i hemmen. Koordinationen mellan sjukhus, primärvård och kommunernas omsorg innebär enligt oecd-rapporten den största utmaningen för fortsatt högkvalitativt omhändertagande. oecd rekommenderar att centrala myndigheter, genom att sätta nationella standarder, ges en mer definierad roll i att säkerställa kvaliteten. Rapporten varnar också för att de senaste årens valfrihetsreformer kan fragmentisera vården för patienter med komplexa behov. n Minskad ålderism? samlades in under 2005 och Resultaten visar att åldersdiskrimineringen förändras i positiv riktning, vilket motsäger resultat från Eurobarometern. Forskarna varnar dock för felaktig användning av studien: det finns en risk för att antidiskrimineringsarbetet kan minska både i det politiska beslutsfattandet och i praktisk verklighet om resultaten skulle leda till en obefogad uppfattning att det som har åstadkommits är tillfredsställande. Vi måste hela tiden fråga oss själva vad dessa tendenser egentligen betyder och på vilka sätt de är relaterade till och påverkas av andra företeelser i samhället, skriver de. n 4 äldre i centrum NR

5 Fler fallskador för äldre Skador efter fall ökar hos äldre och vanligast är det bland kvinnor. Många fallskador kan förebyggas, men det finns stora variationer i kommunernas arbete med förebyggande åtgärder. Det visar rapporten Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg om äldre. Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg om äldre publiceras för fjärde året i rad. Den tas fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, skl. Syftet är att ge beslutsfattare inom kommuner och landsting underlag för att följa upp och förbättra resultat och kunna jämföra sig med andra verksamheter. Rapporten visar att fallskadorna ökat med 1,7 procent jämfört med förra årets rapport. Mellan åren skedde 61 fallskador per invånare på riksnivå. På kommunnivå varierar resultaten mellan 33 och 80 fallskador. Statistiken gäller för personer som är 80 år och äldre, där fallskadan var svår och innebar sjukhusvård. Samtidigt har störst förbättring skett inom förebyggande åtgärder vid risk för fallskador bland de indikatorer som jämförs. Kommunerna behöver analysera varför fallskadorna ökar trots att så många åtgärder har gjorts för att förebygga dem. Viktigt är också att titta närmare på varför kvinnor drabbas särskilt, säger Kalle Brandstedt, utredare vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande. Han anser också att landstingen och kommunerna bör analysera varför skillnaderna är så pass stora när det gäller rehabilitering efter höftfraktur. De län som har högst andel äldre med återställd gångförmåga fyra månader efter en fraktur är Västerbotten, Uppsala och Blekinge. n Alarm om arbetsmiljön i äldreomsorgen Både forskning och fackförbundsrapporter pekar på en ansträngd situation för de anställda i äldreomsorgen. Mer än en femtedel av fackförbundet Kommunals medlemmar i äldreomsorgen och en tredjedel av dem som är 35 år eller yngre vill inte arbeta kvar om tre år. Det visar förbundets medlemsundersökning. Ny forskning från Stockholms universitet understryker att en stor andel av dem som arbetar i äldreomsorgen under det senaste året har allvarligt funderat på att lämna sitt arbete. De upplever trötthet och värk samt känner sig psykiskt utmattade. Det krävs krafttag för att vända utvecklingen, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström. Samtidigt visar en avhandling från Lunds universitet att vårdpersonal inom äldreomsorgen är relativt tillfreds, trots att de många gånger har en påfrestande arbetssituation. n Svårt vårda äldre med kognitionssvikt Dagens sjukhusmiljöer ger personalen små möjligheter att hjälpa äldre patienter med sviktande kognitiv förmåga. Det leder till negativa konsekvenser både för patienter och för personal, enligt forskaren och sjuksköterskan Anita Nilsson vid Umeå universitet. n Meddelarskydd i privat vård och omsorg En regeringsutredning föreslår stärkt meddelarskydd inom vård, skola och omsorg. Förslaget innebär att privatanställda inom exempelvis äldreomsorgen får samma rätt att anonymt slå larm om missförhållanden som kommunalt anställda redan har. n Utlandspensionärernas två världar Allt fler svenska pensionärer bosätter sig utomlands under delar av året. Ulrika Åkerlund har i sin avhandling vid Umeå universitet studerat vilka beslut som ligger bakom. Det handlar både om ett strategiskt och känslomässigt val, säger hon. n Anhörigomsorgens pris Många anhörigvårdare betalar dyrt för den omsorg de själva ger till sina anhöriga, och priset är högre för kvinnor än för män. Att ge omsorg till en äldre eller sjuk anhörig får negativa konsekvenser för vardagsliv, arbete och ekonomi, enligt en ny studie från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. n Lågt B12 hos äldre män ökar frakturrisk Äldre män med låga nivåer av vitamin B12 löper högre risk att råka ut för frakturer. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Det är inte klarlagt om detta betyder att äldre män kan förebygga frakturer genom att äta mer vitamin B12, men sådana studier pågår. n De flesta nöjda med omsorgen En hög andel av Sveriges äldre är nöjda med äldreomsorgen. Det visar Socialstyrelsens årliga undersökning, där alla över 65 år med hemtjänst eller äldreboende kunnat svara på vad de tycker om sin äldreomsorg. Men det finns brister, och Socialstyrelsen anser att utförarna bör använda undersökningens resultat i ett kontinuerligt förbättringsarbete.n äldre i centrum nr

6 Peter: Se till att få hjälp och att få rätt skydd! Det var ett fruktansvärt trauma när jag insåg att jag skulle få leva resten av mitt liv med blöja. Det var hårt! Jag deppade ihop helt. De mentala problemen överskuggade helt de fysiska. Peter har tung inkontinens som han fick genom en olycka för 10 år sedan. I dag lever han ett som han tycker normalt liv. Han råder alla att söka hjälp och att se till att få rätt inkontinensskydd. En vulgäruppfattning som ständigt återkommer i äldrevårdsdebatten är att man, ve och fasa, väger vårdtagarnas blöjor! Jag blir lika irriterad varje gång jag hör eller ser någon använda detta som ett argument för att vården skulle vara dålig. Det är ju precis tvärtom! För att kunna finna rätt inkontinensskydd till en person måste man veta hur mycket personen i fråga läcker under en viss tid. Då är just vägning oslagbart som mätmetod. Det säger Peter, 65+, som själv har vägt otaliga blöjor för att kunna dimensionera sina skydd rätt. För nästan 11 år sedan drabbades Peter genom en olycka, av en neurologisk skada som ledde till inkontinens. Det tog dock sin tid innan det konstaterades. Själv märkte han ganska snart att han inte kunde hålla urinen och hade även problem med tarmen, men sjukvården tog inte detta riktigt på allvar. Efter mycket om och men fick han genomgå neurologiska undersökningar som konstaterade en permanent skada. Han fick då all slags hjälp inklusive sjukgymnastik. Han berättar att han i början gick med krycka på grund av att ena benet släpade men det tränade han bort, med hjälp av sjukgymnastiken. Tarmen blev så småningom också bättre men ingenting hjälpte kisseriet. Det var ett fruktansvärt trauma när jag insåg vidden av skadan, säger Peter. Jag deppade ihop helt. De mentala problemen överskuggade helt de fysiska. Jag insåg att jag skulle få leva resten av mitt liv med blöja. Det var hårt! Han beskriver sin fru som det största stödet. Trots det avhöll han sig från det mesta som tidigare hade tillhört det vardagliga. Jag kände mig mer handikappad än jag egentligen var. Jag var rädd för olyckor men var också rädd för att skydden skulle synas eller lukta. För att man ska våga sig ut och delta i något socialt liv måste man kunna känna sig säker. Han berättar att han så småningom fick fatt i vettiga skydd. Men det tog tid! Han ställde krav och kämpade, samtidigt som han under tiden i princip inte fick något hjälpmedel alls. Utom möjligen något överblivet skydd som absolut inte passade, säger han. Istället köpte jag barnblöjor i affären. Men de fungerade inte heller utifrån mina problem. Det blev läckage och elände. Peter påpekar att det inte är någon skillnad på skydden för män eller kvinnor, har man tung inkontinens är de desamma. Peter har tung inkontinens. Han känner inte när blåsan är fylld eller när det är dags att kissa. Då handlar det om en deciliter urin eller två. Det bästa i mitt fall är absorberande skydd blöjor alltså som man tejpar i sidorna. De tillsammans med det som kallas förstärkningsblöja, som man kan lägga in i den större blöjan, gör mig bekymmersfri i ytterligare ett par timmar. Han beskriver andra hjälpmedel som är som en engångsbyxa men som för honom är obehagliga. Det känns som de åker ner och det är vått i grenen, säger han. Ni kvinnor är vana vid att hantera läckage och bindor men det är inte vi män. Peter kommer in på hjälpmedlen för inkontinens som distriktsläkaren eller distriktssköterskan skriver ut. De kommer hem i stora kartonger fyra gånger om året. Han säger att det är utmärkt att de är skattefinansierade.»för att man ska våga sig ut och delta i något socialt liv måste man kunna känna sig säker.«men det finns en baksida. Det leder till en oönskad attityd. Skydden är osynliga ute i handeln eftersom de fås på recept. Det innebär att det också kan vara svårt att välja, framför allt om man behöver olika sorter samtidigt. De hjälpmedel som finns på hyllan i apoteken är de små skydden som kan hjälpa mot enstaka dropp. För övrigt hittar man ingenting. I många andra länder står de rediga skydden bredvid dambindorna i snabbköpen. Men då får man också 6 äldre i centrum NR

7 betala för dem och de är inga billiga saker. Peter anser att den vällovliga hanteringen av skydden i Sverige får oönskade effekter som har bidragit till att inkontinens har kommit att förknippas med sjukdom och kanske även en snart förestående död. Så baksidan med receptbelagda skydd är att det bidrar ytterligare till att man inte vågar prata om kiss- och bajsproblem. Han tycker också att leveransen av skydd kan ställa till problem. Han kan hantera den stora mängd som anländer, han har utrymme vilket inte alla har. Han behöver inte stapla skydden i sovrum eller badrum. Jag förstår att det är genant att ha synliga förråd. Det är pinsamt när folk kommer hem och ser lagren. Det var just pinsamheten som Peter själv brottades med. Skulle skyddet märkas innanför byxan. Det har jag som väl är kommit över efter alla dessa år. Jag bryr mig inte längre och vet också att människor inte lägger märke till sådant även om jag tidigare trodde det. Det går också att klä sig så att det inte syns. Mörka byxor och inte alltför åtsittande. Eller också ha en kavaj som går ner lite grann. Det går bra, men visst måste jag alltid tänka mig för och jag har alltid en väska med ombyte. Peter nämner också att när de ska ut och resa lite längre måste han alltid ha en större koffert för att få plats med skydden. Som alla med inkontinens tänker han på hur mycket han dricker. Inflödet påverkar ju utflödet som han säger med ett skratt. Men jag dricker gärna ett par, tre koppar kaffe om dagen och tar mig en öl på kvällen, så jag lever normalt tycker jag. Får man rätt skydd så fungerar det. Han fick alltså till slut ordentliga skydd med bra material, men han påpekar att man också måste hitta egna lösningar. Allting står inte landstinget för. Ett exempel är att när inte ens allt-iett-skyddet räcker på natten, då kan det vara bra att trä på en byxa av skyddande material. Men den får du bekosta själv och den finns inte ens att köpa i Sverige så den importerar Peter från Tyskland via nätet. Han nämner också sängskydd som landstinget tillhandahåller. Det är engångsskydd av plast och som Peter tycker är obehagliga att ligga på. Men det finns andra skydd att köpa i handeln. De är gummerade med frotté och skönare att ligga på, säger han.» jag bestämde mig för att inte bli ett offer för mitt handikapp. Jag skulle tillbaka till ett fullständigt normalt aktivt liv!«peter återkommer till den första tuffa tiden. Till sist tog han dock ett beslut. Jag bestämde mig för att inte bli ett offer för mitt handikapp. Jag skulle tillbaka till ett fullständigt normalt aktivt liv! Oavsett om jag skulle bli fri från min inkontinens eller inte. Han vill råda alla som har svårt att hålla tätt att söka upp sjukvården. Många tar inte upp dessa problem med sin läkare, säger han och hänvisar till en nordisk undersökning om inkontinens gjord där omkring personer svarade. Undersökningen visar att det är ett stort tabu att prata om inkontinens i Norden. Endast 8 procent talar öppet om sin sjukdom. Över en tredjedel pratar inte med någon inte ens med sin partner eller läkare om sina problem. Nästan hälften uppger att deras liv har påverkats i någon eller i hög utsträckning. Det är också intressant att läkarna frågar sällan eller aldrig om inkontinens. Det kan komma upp när patienten är på väg ut och redan håller i handtaget; jo och så var det ju en sak till, jag har lite svårt att hålla mig Peter säger att det är alltför många som lider i det tysta och tror sig veta att ingen hjälp finns. Det finns träning, mediciner, hjälpmedel bland annat. Se till att få hjälp och att få rätt skydd. Och det viktigaste! Våga sedan använda skydd och ge dig ut! n inger raune Vårens SGS-aktiviteter Åldrande och hälsa är temat för Sveriges Gerontologidag den 3 april 2014 i Umeå. Den maj 2014, i Göteborg, är det dags för den 22:a Nordiska Kongressen i Gerontologi med temat Age Well Challenges for Individuals and Society. Vill du bli medlem i vår förening? I medlemskapet ingår tidskriften Äldre i Centrum och olika aktiviteter. Om du vill veta mer om vad vi gör, få mer information om kommande aktiviteter eller bli medlem gå in på vår webbsida: Sveriges Gerontologiska Sällskap äldre i centrum nr

8 En folksjukdom Urininkontinens kan beskrivas som en folksjukdom med stora mänskliga, sociala och ekonomiska konsekvenser för såväl den enskilde individen som samhället. Drygt en halv miljon människor över 65 år har sådana besvär. Många patienter, och anhöriga, anser dock att urininkontinens är en del av åldrandet, därför söker de heller inte hjälp. Sveriges befolkning blir allt äldre och antalet personer med kroniska sjukdomar och sammansatta vårdbehov ökar därmed. Då kommer det även att bli allt vanligare med urininkontinens. Prognos för de närmaste 7 åren är att många går i pension och mellan år 2020 och 2030 kommer antalet 80 år och äldre att öka drastiskt. I åldersgruppen över 65 år kan man räkna med att mellan 30 och 40 procent har läckage. Det innebär att mer än människor över 65 har besvär av urininkontinens. Många äldre har stora problem som inte utreds och behandlas på ett adekvat sätt. Både patienter och anhöriga anser ofta att urininkontinens är en del i åldrandet varför de inte söker hjälp. Urininkontinens definieras av International Continence Society (ics), som ofrivilligt läckage av urin, oberoende av orsak. Definitionen kan inte användas på spädbarn och småbarn. Urininkontinens ska sedan beskrivas utifrån relevanta faktorer som typ, svårighetsgrad, utlösande faktorer, social påverkan, påverkan på hygien och livskvalitet samt hjälpsökande beteende. Det finns ett antal olika former av inkontinens se ruta sid 10. Urininkontinens är ett tillstånd med många orsaker, som förorsakar den drabbade mycket obehag, kan ge förlust av självförtroende, en känsla av skam och andra psykiska besvär inklusive depressiva symtom. Urininkontinens kan ha anatomiska, fysiologiska och patologiska orsaker eller bero på generella sjukdomar. Särskilt hos de äldre samverkar ofta flera orsaker till urinläckage, det vill säga urininkontinens. En förutsättning för behandling är att en utredning av bakomliggande orsaker görs. Det kräver ett medicinskt och omvårdnadsmässigt förhållningssätt som tar hänsyn till de specifika förhållanden som den äldre lever under, och i vilken utsträckning läckaget är ett problem. Hänsyn måste också tas till önskemål om behandling och påverkan på livskvalitet. Urininkontinens kan vara ett delfenomen till annan sjuklighet med funktionsnedsättning och/eller kognitiv påverkan som neurologiska sjukdomar, till exempel stroke eller demens. Det kan även vara en del av en bristfälligt inställd diabetes eller orsakad av läkemedelsbehandling. Förvirringstillstånd av olika former kan ge ofrivilligt urinläckage som ett delfenomen. En nedsatt fysisk rörlighet kan ge inkontinensbesvär, som patienten med ledbesvär eller genomgången stroke som kan ha en inskränkt praktisk möjlighet att ta sig till toaletten. Den fysiska miljön är av betydelse, alla hinder på vägen gör det besvärligt för patienten»urininkontinens kan ha anatomiska, fysiologiska och patologiska orsaker eller bero på generella sjukdomar.«att nå toaletten och kan ge upphov till ofrivillig urinavgång. Det är framför allt den sköra äldre som kan ha någon form av fysisk eller mental begränsning, som i sig förhindrar självständiga toalettbesök. Det säger sig självt att kontinens inte kan upprätthållas om toalettassistans eller annan praktisk hjälp inte kan ges.toalettassistans eller uppmärksamhetsträning kan underlätta för att hinna till toaletten i tid. Här har personalens kunskap och engagemang betydelse. Det är viktigt att sätta urininkonti- 8 äldre i centrum NR

9 nens hos de sköra äldre i ett sammanhang, där vård och omsorg måste ha en helhetssyn på olika faktorer som bidrar till urinläckage och som interagerar med personens möjligheter att klara av toalettbesök. Ålder liksom samsjuklighet är riskfaktorer för inkontinens. Det innebär ett tillägg till den redan befintliga funktionsnedsättningen hos sköra äldre som ger ett ökat vård- och omsorgsbehov. johan bergmark Ulla Molander är docent vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Orsaker till urininkontinens hos äldre kan vara: åldrandet i sig läkemedel arkitektur sjukdomar i blåsa och prostata övriga kroppsliga sjukdomar och handikapp psykologiska faktorer sjukdom i nervsystemet tarmens funktion. Urininkontinens präglas fortfarande av skamkänslor och andelen som söker för sina besvär är fortfarande låg. Uppfattningen att urininkontinens är naturlig del i åldrandet, och inte behandlingsbar, är fortfarande spridd både bland de äldre och deras närstående. De äldre utgör en heterogen grupp med allt ifrån vitala äldre hemmaboende friska, förutom besvär med urininkontinens, till äldre boende på särskilda boenden med flera sjukdomar och handikapp, inklusive urininkontinens. Utredning och behandling måste självklart skilja sig mycket mellan olika individer men alla kan behandlas och förbättras även om inte alla kan botas. Även de sjukaste äldre med både demens och immobilitet bör genomgå en basal utredning, behandling av reversibla tillstånd samt någon form av icke-invasiv behandling. Hjälpmedel såsom blöjor är inte att betrakta som behandling utan just som ett hjälpmedel. Det är naturligtvis viktigt att även hjälpmedlen utprovas individuellt efter var och ens behov. Det är också viktigt att behandlingen är individuellt anpassad där hänsyn tas till individens allmäntillstånd. För äldre, som kan ha problem med att röra sig på grund av andra handikapp och sjukdomar, spelar faktorer som tillgång och avstånd till toalett roll för att bibehålla kontinens. Rädsla för fall och yrsel kan också bidra till att äldre inte vågar gå på toaletten, framför allt nattetid. Anpassning av bostad eller hjälpmedel till bostaden som fristående toalettstol kan minska problemen. Höjden på toalettstolen och möjligheten att kunna hålla sig i något kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig säkert från toalettstolen. För kognitivt nedsatta personer har miljöförändringar, som underlättar möjligheten att hitta till toaletten, stor betydelse för kontinens. Att få hjälp till toaletten för den som inte klarar detta själv kan tyckas som en självklarhet. Men detta bygger på att individen själv kan tala om när det är dags, att det finns en person i personens närhet som uppmärksammar detta, eller att det vid tillfället finns tid»utredning och behandling måste självklart skilja sig mycket mellan olika individer men alla kan behandlas och förbättras även om inte alla kan botas.«för hjälp. För personer som har en stor funktionsnedsättning, kan tiden från förflyttning från rullstol till toalett vara för lång och ett läckage sker trots att hjälp erbjudits. Det kan också behövas hjälp av två personer. En ensamboende äldre person utan närstående, måste själv larma för att få hjälp och det kan då ta alldeles för lång tid. För äldre personer som har täta trängningar och behöver gå på toaletten ofta, kan urinläckage ske på vägen. Själva rädslan för ett läckage kan sänka livskvaliteten och ge ökad stress. Blåsan kan dock tränas till att utöka intervallen, så kallad blåsträning. Vissa äldre med kognitiv nedsättning behöver påminnelse om att gå på toaletten, så kallad uppmärksamhetsträning. Detta kräver personalens eller närståendes engagemang och uppmärksamhet. På boenden kan det läggas in i de ordinarie vårdrutinerna men det är också viktigt att anpassa tiderna individuellt för varje person som är drabbad. Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens klarar även många äldre och det är behandling framför allt vid ansträngningsinkontinens där man sett god effekt även hos äldre kvinnor. Operation var man tidigare restriktiv med för äldre kvinnor men vid t äldre i centrum nr

10 t intra vaginal slyngplastik som görs vid ansträngningsinkontinens finns i dag studier även på äldre kvinnor med gott resultat och ålder är idag ingen orsak att inte operera. Studier på äldre talar för att resultaten är något sämre med ökad ålder och att risken för att drabbas av biverkningar något större men komplikationerna är som regel lindriga. Antikolinerga läkemedel som blockerar blåsans muskarina receptorer har använts vid trängningsinkontinens och överaktiv blåsa i många år och effekt har setts vid studier på äldre i form av viss minskning av antalet läckage. Biverkningar ses och man måste alltid värdera risken för biverkningar innan läkemedelsbehandling påbörjas. Speciellt gäller detta sköra äldre som kan få påtagliga besvär på grund av samsjuklighet och multifarmaci. De biverkningar som är vanligast är framför allt muntorrhet och förstoppning (obstipation). Vid tömningssvårigheter av urinblåsan med residualurin kan Kateter à demeure (kad) behöva sättas eller ren intermittent kateterisering (rik) påbörjas. Långtidsbehandling med kad bör endast göras i undantagsfall och överväg alltid rik som alternativ då många äldre kan klara att utföra självkateterisering eller närstående eller personal kan assistera. Långtidsbehandling med kad är förknippat med ökad risk för infektioner och stenbildning och bör användas med restriktivitet. Ytterligare behandlingar finns som även äldre och sköra äldre kan komma i åtnjutande av men detta var ett axplock. n Ulla Molander Referenser: 1. SBU. Behandling av urininikontinens hos äldre och sköra äldre. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 219. ISBN ICS. Incontinence. 4th International Consultation on Incontinence Paris July Olika former av urininkontinens Det finns olika former av inkontinens med olika symtom. Trängningsinkontinens: Läckage som uppkommer genom plötsligt påkommande svår kissnöd. Kan variera från små skvättar till hel urinportion, det vill säga upp till flera deciliter. Ansträngningsinkontinens: Uppstår i samband med fysisk aktivitet som tunga lyft, hopp, joggning, skratt, hosta, nysning, uppresning från sittande eller liggande. Små skvättar av urin avgår utan att man känner några trängningar. Denna typ av inkontinens är vanlig hos kvinnor och förekommer mer sällan hos män. Män med ansträngningsinkontinens kan i förekommande fall ha en överrinningsinkontinens (se definition nedan). Den kan indelas i tre steg: Lätt: läckage vid hosta, nysning, lyft. Måttlig: läckage vid snabb promenad, gång i trappor. Svår: byte av kroppsställning. Blandinkontinens: Innebär inslag av både trängnings- och ansträngningsläckage. Överrinningsinkontinens: Förekommer när en stor mängd urin finns i blåsan. Den är vanligast hos män och förekommer vid till exempel prostataförstoring. Hos kvinnor är den oftast orsakad av kirurgi mot blåsa eller bäckenbotten. Tillfällig urininkontinens: Urininkontinens är inte sällan ett dynamiskt tillstånd framför allt hos äldre och kan akut försämras vid insättande av nya läkemedel som diuretika, och kan förekomma vid urinvägsinfektion, luftvägsinfektion med hosta eller vid förstoppning. Dessa besvär lindras när det primära problemet behandlats eller försvunnit. Nattlig inkontinens: Att läcka urin på natten får naturligtvis stora konsekvenser för hygien och tvätt. Att behöva gå upp många gånger kan ge störd sömn och ge upphov till fallolyckor. Funktionell inkontinens: Innebär att man inte hinner till toaletten i tid på grund av fysisk eller mental oförmåga. Täta trängningar, täta urintömningar: Innebär att man måste kissa ofta. Detta kan vara väl så besvärligt men innebär inte ett urinläckage. Behovet att kissa ofta kan vara svårt handikappande och inskränka rörligheten påtagligt. Källa: SBU-rapport 219, äldre i centrum NR

11 Stort behov av fler studier Bäckenbottenträning, slyngplastik och läkemedel med antikolinerg effekt kan minska urininkontinens hos äldre. Det finns ett stort behov av fler studier av god vetenskaplig kvalitet konstaterar SBU i en rapport. Omhändertagandet av urininkontinens är fortfarande bristfälligt. Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre är en rapport från sbu, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Den bygger på en systematisk och kritisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen på området. Arbetet ingår i ett regeringsuppdrag till sbu och Socialstyrelsen att särskilt uppmärksamma kunskapsläget kring de mest sjuka äldre. Urininkontinens är en folksjukdom. I åldersgruppen över 65 år, räknar man med att mellan 30 och 40 procent av 1,8 miljoner har läckage. Det innebär mer än människor För många påverkas både livskvaliteten och det dagliga sociala livet. Många känner ständig rädsla för att läcka, för lukt och för att andra ska se att man läckt. Omhändertagandet av urininkontinens är fortfarande bristfällig år 2013 och om dessutom språket (modersmålet) är en barriär blir det för många ett oöverstigligt hinder enligt sbu. Mer än hälften av dem som vårdas i hemmet av en anhörig uppges ha inkontinens. Rapporten tar upp två patientgrupper: friska äldre över 65 år och sköra äldre med urinläckage. Den övergripande frågan har varit vilken effekt olika behandlingsmetoder har på graden av urininkontinens hos äldre och hur det dagliga livet och livskvaliteten påverkas. Hjälpmedel ingår inte i studien. Orsaken är att hjälpmedel inte är en behandling som kan påverka själva läckaget utan bara tar hand om problemet när det väl är där. Databaserna PubMed, embase, Cohrane Library och Sinahl har genomsökts. Behandlingen kan ha bestått av bäckenbottenträning, blåsträning, kom - plexa interventioner (vårdprogram med mera), miljö (personal, lokal, utbildning), livsstilsinterventioner (dryck, träning med mera), elstimulering, alternativmedicin (akupunktur, naturläkemedel, yoga), farmakologisk behandling, behandlingsprogram (toaletträning med mera) eller kirurgisk behandling (slyngplastik, sakral nervmodulering, injektionsbehandling, artificiell sfinkter, botulinumtoxin). Studierna innehåller något av följande utfallsmått: patientens (eller de anhörigas) upplevelse, antal inkontinensperioder per dag/vecka utvärderat med lista, symtomskattning (formulär) livskvalitet eller påverkan på det dagliga livet eller biverkningar. Både randomiserade, kontrollerade studier och prospektiva observationsstudier ingår. sbu har fyra nivåer för evidensstyrka, det vill säga hur starkt det sammanlagda vetenskapliga underlaget är för att besvara en viss frågeställning på ett tillförlitligt sätt. Nivåerna är starkt, måttligt starkt, begränsat och otillräckligt vetenskapligt underlag. För gruppen äldre fann sbu 20 olika studier med måttlig eller hög kvalitet. Resultatet blev att det vetenskapliga underlaget anses måttligt starkt för följande åtgärder: Bäckenbottenträning i kombination med annan fysisk träning jämfört med utbildning eller blåsträning reducerar antalet inkontinensepisoder vid alla typer av urininkontinens hos äldre. Bäckenbottenträning jämfört med blåsträning förbättrar symtomrelaterad livskvalitet. Underlaget är begränsat för att läkemedel med antikolinerg effekt vid urinläckage minskar antalet läckage jämfört med placebo. Minskningen motsvarar ett halvt läckage per dygn vid utgångsläget 2 3 läckage per dygn. Samtidigt finns det måttligt starkt underlag för att sådana läkemedel ger biverkningar som muntorrhet och förstoppning jämfört med placebo. Det är vanligt att behandling med duloxetin mot bland- och ansträngningsinkontinens hos äldre kvinnor ger biverkningar i form av muntorrhet, trötthet och förstoppning. (Begränsat underlag). Kirurgisk behandling (intravaginal slyngplastik) minskar ansträngningsrelaterat urinläckage och förbättrar livskvaliteten hos äldre kvinnor. (Begränsat underlag). Antalet komplikationer efter kirurgisk behandling varierar mellan olika studier. Vanligast är blåsperforation, övergående blåstömningssvårigheter och nytillkomna trängningar. t äldre i centrum nr

12 t 12 Det finns en något ökad risk för det sistnämnda i den här åldersgruppen jämfört med yngre. (Begränsat underlag). För andra typer av behandlingar har det vetenskapliga underlaget varit otillräckligt eller saknas. För gruppen sköra äldre som bor på särskilt boende har sbu funnit bara sex studier med måttlig eller hög studiekvalitet. Resultatet blev att det finns begränsat underlag för att uppmärksamhetsträning och hjälp till toalettbesök i kombination med funktionell träning minskar antalet inkontinensperioder jämfört med sedvanlig vård. sbu:s kommentar är att det oftast krävs två personer för denna insats. Därför kan det krävas mer personal på boenden och framför allt till dem som vårdas i hemmet. Det krävs en genomgående analys av hur personalresur- serna används i dagsläget och kanske även en prioritering så att även toalettbesök blir utförda. I övrigt var underlaget otillräckligt eller saknades för gruppen sköra äldre. Det finns till exempel i dag inget vetenskapligt stöd för läkemedels behandling mot urininkontinens för denna grupp. Det saknas också vetenskapliga studier av godkänd kvalitet för att bedöma kostnadseffektiviteten av olika behandlingsmetoder. En ytterligare kunskapslucka är att det inte finns någon beskrivning av förebyggande åtgärder innan äldre blir sköra äldre. sbu konstaterar att det finns ett stort behov av studier. För sköra äldre är underlaget allra svagast. Hög prioritet bör ges åt studier om komplexa inter- ventioner och vårdprogram samt av dokumentation av den befintliga rutinen och den sedvanliga vården. Att inte ha möjlighet att gå på toaletten regelbundet kommer att innebära läckage. Hos äldre och speciellt sköra äldre kan orsaken till urininkontinens vara komplex och då kan man ha vårdprogram med flera olika interventioner. Det kan röra sig om fysisk aktivitet, träning i adl och träning i att ta sig till och från toaletten, tillsammans med en anpassning av miljön för att underlätta toalettbesöken. Det kan också handla om toalettassistans tillsammans med blåsträning. n Ethel Lanesjö Referenser: Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre. Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU-rapport 219, äldre i centrum NR Silen

13 SILENTIA SKÄRMSYSTEM Optimal hygien & flexibel funktion Silentias skärmsystem är vårt svar på de krav som finns inom sjuk- Lätt att rengöra vården för avskärmning. Systemet är väl genomtänkt och ger dig flexibilitet vid monteringen, som kan anpassas efter verksamheten. Du får en bra överblick i lokalen, samtidigt som patienten ges Lätt att vika ihop och dra ut ett bra insynsskydd. Silentias skärmar är lätta att hålla rena, stänger inte ute ljuset, och inte minst har en snygg design. SKÄRMA AV UTAN ATT STÄNGA IN äldre i centrum nr S I L E N T I A A B T E L FA X I N F O S I L E N T I A. S E W W W. S I L E N T I A. S E Silentia_A ldre i Centrum_214x280mm+utfall.indd 1 13 hstd Mobilt eller fast monterat :50

14 Inkontinens behöver uppmärksammas mer Problem med urin och avföring för äldre är desamma som för dem i yngre åldrar. Det är knappast någon skillnad heller när det gäller effekten av olika behandlingar. Det beror snarare på hur många andra sjukdomar man har än på ålder. Det säger distriktsläkare Eva Samuelsson som också är docent inom Umeå universitet. Hon driver ett forskningsprojekt om behandling av ansträngningsinkontinens via Internet och smartphone. Antalet patienter som söker hjälp för sitt urinläckage har ökat. När jag började för 30 år sedan var det ovanligt att någon kom hit för dessa problem. Då sökte de för något helt annat men tog ofta upp det i slutet av besöket. Det säger Eva Samuelsson som i över 20 år har varit distriktsläkare i Krokom i Jämtland. Hon är även docent vid Umeå universitet där hon bland annat arbetar med undervisning och forskning. Hon märker att många gånger är inkontinens fortfarande tabubelagt och svårt att ta upp. Patienter upplever också att det inte finns tillräcklig kunskap inom vården och anser att de inte får hjälp. En del säger att vårdpersonal viftar bort problemet som om urinläckage vore något normalt när man är gammal. Inkontinens är inte högprioriterat, säger Eva Samuelsson. Vården är pressad och den här åkomman dör man inte av, då kommer inkontinens långt ner på listan. Trots det anser hon att det är en annan syn på kontinensproblem mot hur det var för år sedan. Kunskapen om inkontinens har ökat och även medvetenheten om att det är ett problem som det är viktigt att uppmärksamma. Hon understryker att alla som har inkontinens och som tycker att det påverkar deras vardag, borde naturligtvis erbjudas hjälp! Det är alltid viktigt att göra en utredning om besvären och ta reda på vilken form av inkontinens det är fråga om. Det gäller även äldre människor. Ansträngningsinkontinens är vanligt bland kvinnor, framför allt i medelåldern men procent av alla kvinnor över 65 har den formen. Det innebär att kvinnan läcker när hon till exempel hostar, skrattar eller nyser, det vill säga när trycket i buken ökar. Det är vanligt vid graviditet och efter förlossning. Risken ökar även vid rökning, astma, övervikt, nedsatt knipförmåga i bäckenbotten och med ålder. Däremot är den ovanlig hos män. Det kan dock förekomma om de har opererat sin prostata. Anledningen att det är vanligt hos kvinnor beror bland annat på att urinröret är kortare hos kvinnor, säger Eva Samuelsson. För kvinnor är också kraven på bäckenbotten stora, när man både ska kunna hålla urin och avföring samtidigt som man ska kunna föda barn.»träning kan ge effekt. Till exempel att träna sig att regelbundet gå på toaletten. Att hitta en rytm så att man inte håller sig för länge och inte heller kissar för ofta.«när det gäller ansträngningsinkontinens hos äldre, gäller samma behandling som för yngre, säger hon. Då är det bäckenbottenträning som är förstahandsbehandling, det vill säga knipövningar gärna i kombination med annan träning. Det har klart visat att man minskar läckaget då och den metoden fungerar lika bra när man är äldre. Det är aldrig för sent att börja träna. Om det inte hjälper och man har svåra besvär av sin ansträngningsinkontinens, kan operation hjälpa. Då lägger man ett litet band som stöd under övergången mellan urinrör och blåsa. Det har effekt även hos äldre, även om risken för komplikationer kan vara större, säger Eva Samuelsson. Trängningsinkontinens är en vanlig form som ökar i och med åldrandet för både kvinnor och män. Man känner plötsligt en trängning, man blir jättekissnödig och man läcker när det tränger på eller strax efteråt, säger hon. Det är mer oförutsägbart än ansträngningsinkontinens. 14 äldre i centrum NR

15 Om man har flera olika sjukdomar är det vanligt att man också har inkontinens som en följd. Anledningen till trängningsinkontinens kan bero på att man har haft en stroke, någon neurologisk sjukdom eller skada. Men det kan också vara så att man inte vet anledningen till läckaget och trängningarna, då kallas det ofta för överaktiv blåsa. Blandinkontinens är vanligt, att det både tränger på och läcker när man hostar eller skrattar. För en man kan det vara prostatan som är förstorad och trycker på urinblåsan så att det är svårt att tömma den, detta kallas överrinningsinkontinens. Då kan det rinna över så att det läcker. Som äldre blir tiden kortare mellan att det tränger på tills man måste till toaletten. Den äldre kvinnan känner att hon måste kissa, då behöver hon kanske gå på toaletten direkt, då kan det vara bråttom. Vilket kan vara svårt om man har besvärligt att gå, eller att få upp knapparna, säger Eva Samuelsson. Träning kan ge effekt. Till exempel att träna sig att regelbundet gå på toaletten. Att hitta en rytm så att man inte håller sig för länge och inte heller kissar för ofta. Erfarenheten visar att det också kan vara svårt att slappna av när man sitter på toaletten. Det är viktigt att man sitter bra och kan slappna av så att man verkligen tömmer blåsan. Att man inte krystar utan låter det komma av sig självt. Allt sammantaget visar vikten av att utredning görs av den äldre personen för att till exempel utreda prostatan hos män och titta på slemhinnorna i underlivet hos kvinnor, se att det inte är något som trycker på blåsan och att det inte rör sig om en urinvägsinfektion. Hon påpekar att samspelet mellan hjärna och blåsa är komplicerat. Många av oss springer och kissar när vi är nervösa och oroliga. Blåsan ska ju kunna hålla urin, lagra urin och kunna dra ihop sig för att tömma när jag själv vill. Men hos en del kan urinblåsan dra ihop sig okontrollerat utan att man är på toaletten, man får trängningar och det läcker. Det finns effektiv behandling som är bra även för äldre personer. Läkemedel mot trängningsinkontinens har i olika studier gett minskat läckage även hos personer 65 år och äldre, men de ger också biverkningar som muntorrhet och förstoppning. Däremot när det gäller sköra äldre, som bor på äldreboende och är beroende av stora hjälpinsatser, finns inte studier som visat effekt av läkemedel. Sådana läkemedel kan ju också ha allvarliga biverkningar när man är skör. Erfarenhetsmässigt är det däremot viktigt att sätta ut läkemedel, till exempel sådana som är starkt urindrivande. Det som har visad effekt hos sköra äldre är att få hjälp till toaletten och att träna uppmärksamheten när man behöver kissa samt att vara fysiskt aktiv. Eva Samuelsson påpekar att problemen med urin och avföring för äldre är desamma som för dem i yngre åldrar, men vanligare. Det är knappast någon skillnad heller när det gäller effekten av olika behandlingar. Det beror snarare på hur många andra sjukdomar man har än på ålder. Eva Samuelsson med kolleger arbetar med nya behandlingsmetoder för ansträngningsinkontinens och urinläckage. Det sker via internet där både utredning och behandling utförs på distans. Det har gett god effekt visar en ny doktorsavhandling (se referens). Trots att forskarna inte träffade deltagarna fick 8 av 10 minskade symtom och ökad livskvalitet. (se Forskarna har startat en ny studie där effekten av att träna med hjälp av en smartphoneapplikation (app) ska utvärderas. Där finns ingen övre åldersgräns och Eva Samuelsson ser Eva Samuelsson är gärna att flera äldre distriktsläkare i Krokom i Jämtland, samt docent deltagare anmäler sitt vid Umeå universitet. intresse och det kan man göra på webbsidan tät.nu. Inkontinens behöver uppmärksammas mer. Både kvinnor och män måste också våga söka hjälp. Har man besvär som påverkar ens liv ska man också ha hjälp! n Inger Raune»Det finns effektiv behandling som är bra även för äldre personer. Läkemedel mot trängningsinkontinens har i olika studier gett minskat läckage även hos personer 65 år och äldre «Fakta tät.nu Forskningsprojektet om urininkontinens tät.nu innehåller flera studier om behandling av ansträngningsinkontinens via Internet och smartphone. På deras webbsida kan man läsa att var fjärde kvinna har besvär av urinläckage och var tionde har läckage minst en gång per vecka. Från tidigare forskningsstudier vet vi att två av tre förbättras eller blir helt bra genom en enkel behandling med information, rådgivning och olika träningsprogram. Vidare vet vi att kvinnor i högre utsträckning än män vänder sig till Internet vid hälsoproblem, inte minst om problemen upplevs pinsamma. Referenser: Doktorsavhandling: Internet-based treatment of stress urinary incontinence. Treatment outcome, patient satisfaction and costeffectiveness, (Internet-baserad behandling av ansträngningsinkontinens. Behandlingseffekt, patientupplevelse och kostnadseffektivitet). Malin Sjöström, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. äldre i centrum nr

16 En del av livet bara att acceptera Att tillhöra gruppen äldre (över 65 år) kan innebära ett liv fyllt med resor över hela världen såväl som ökande krämpor och ett liv i beroende av hjälp från andra. Urinkontinens (ofrivilligt urinläckage) är ett av de problem som drabbar många med ökande ålder och kan resultera i försämrad livskvalitet och sexualitet så väl som påverkan på det dagliga och sociala livet. Trots den påverkan på livet det kan innebära söker endast ett fåtal av alla drabbade vård för sina besvär. Jag har i en studie intervjuat kvinnor om varför de inte sökte vård för sina besvär och fann en stor variation av anledningar. De beskrev läckagen som genant, blött och eländigt som att återgå till barnstadiet igen men menade att det var en del av livet och bara att acceptera. Den anhöriges inkontinensproblematik kan innebära ett betydande problem som påverkar relationen och kan resultera i att en kär make/maka istället blir en oavlönad vårdare. Det skriver Gunnel Andersson, uroterapeut i Örebro. Gunnel Andersson, uroterapeut, sjuksköterska och med dr, Örebro universitet och Centrum för hjälpmedel Örebro Läns Landsting. Några beskrev att de lärt sig leva med urinläckagen genom att använda bra inkontinensskydd, de undvek platser där det inte fanns toaletter och stannade hemma då de tagit sina vattendrivande läkemedel. För att slippa all oro och rädsla för lukt och att eventuellt läcka igenom kläderna så drack de mindre vätska och avstod från sociala sammanhang, vilket även kunde gälla övernattningar hos barn och barnbarn. Men trots allt, fanns hos kvinnorna ändå en styrka och viljan att klara sig själva. De diskuterade med sina väninnor och gav varandra tips och råd om hur de själva gjorde för att slippa generande läckage. Ja när vi ändå har samma problem det är klart att man sitter ju inte på torget och pratar om det, men bland väninnor vi pratar om våra problem och ger varandra tips om olika skydd. En gemensam inställning hos de flesta är att det är svårt att söka vård för urininkontinens vilket bland annat handlar om motståndet att diskutera problemet på grund av genans, vilket 16 äldre i centrum NR

17 » det är klart att man sitter ju inte på torget och pratar om det, men bland väninnor «kompliceras av att man i många fall träffade olika läkare vid varje läkarbesök. Jag har träffat tre olika läkare under en kort tid men alla har slutat. Om någon hade frågat mig (om jag läckte urin) så hade det varit lättare men sen så tänkte jag, ja, vad hade svaret blivit om jag berättat, skulle de ta mig på allvar eller Det finns hos många en rädsla för att inte tas på allvar, att urinläckage anses för banalt att ta upp med läkare och något som inte går att behandla hos äldre. Dessutom anses andra krämpor viktigare och tiden hos läkaren går ofta till att diskutera eventuell diabetes, hjärtproblem, bensåret, astman eller andra sjukdomar samt att förnya olika recept Dessa problem framkom även i samtal med äldre syrianska kvinnor som dessutom beskrev språkproblematiken där de ofta var helt hänvisade till hjälp och support från kvinnliga familjemedlemmar i kontakten med vården. Att använda tolk vid läkarbesöken var ett alternativ men det var då viktigt med en kvinnlig tolk när ett så tabubelagt område som urininkontinens skulle behandlas. En allmän ståndpunkt var att urininkontinens inte diskuteras med en man. Ett stort problem är att inte kunna språket. Du behöver hjälp från döttrarna eller sonhustrur men de arbetar och kommer sällan hem förrän vid 17-tiden och då är vården stängd. Ska vi till läkare måste vi ha en tolk och är det en kvinnlig tolk så kan vi prata om allt men är det en man så säger vi ingenting. Fortfarande år 2013 dominerar dessvärre en felaktig inställning om att urininkontinens tillhör det normala åldrandet och att ingen behandling finns att tillgå. Detta är en inställning som finns både hos de drabbade och i vården. Kanske kan vi ändå hoppas på en förändrad attityd och att den SBUrapport som utgavs under senhösten 2013 Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre (se sid 11) ska få genomslag. I den fann man att behandlingar såsom bäckenbottenträning, operationer och läkemedel även är effektiva behandlingsmetoder för äldre. Dessutom finns metoder som bedöms ha effekt även för gruppen sköra äldre (boende på någon form av särskilt boende). Med andra ord alla som besväras av urininkontinens bör erbjudas adekvat utredning och behandling för att ges möjlighet till ett bättre liv. Detta är viktigt även för alla anhörigvårdare som ansvarar för sina nära kära. För de flesta, en naturlig fortsättning på en lång relation där man vill göra det bästa för att hjälpa. Jag har ju växt med det här. Jag vet ju hur Åke är. Men för många innebär den anhöriges inkontinensproblematik ett betydande problem som påverkar relationen och kan resultera i att en kär make/maka istället blir en oavlönad vårdare. Ett 24-timmars arbete där de ständigt måste finnas till hands för hjälp till toalett, byte av inkontinensskydd samt tvätta genomblöta lakan och kläder. Jag har mindre vila nu än när jag jobbade, gråter så lätt men det är ingenting jag berättar för någon Ja, hur ledsen jag är. Det är ju också så, när man inte kan ställa upp jämt, då försvinner vännerna. Ett moment-22 där vården i många fall tar för givet att en anhörig tar över när vårdens resurser inte räcker till. Om jag fick den där veckan, om jag fick det och visste att han trivdes där han var. Så tror jag det skulle hjälpa mig mycket att bara vara. n Gunnel Andersson äldre i centrum nr

18 Alla bör ha större kunskap Det finns ett enormt stort behov av upplysning till allmänheten om inkontinens. Man ska inte acceptera att kissa ner sig utan kräva att få bli utredd och få behandling. Många tror att det hör till åldern och inte går att göra något åt. Helt fel säger professor Yngve Gustafson. Inkontinens är ett eftersatt område inom både sjukvård och äldreomsorg. Det är ett stort problem som påverkar livskvaliteten. Det är förnedrande att behöva kissa på sig och avföringsinkontinens är ännu mer invalidiserande. Det säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå Universitet: Det är egentligen märkligt att det är så eftersatt, men det kan bero på att det är ett komplext problem. Det är ett samspel mellan medvetna nervcentrum och autonoma nervcentrum och påverkas av många sjukdomar och av åldersförändringar i lilla bäckenet. Förmågan att reglera och kontrollera blir successivt sämre med åldern. Det finns också mängder av sjukdomar och läkemedel som direkt eller indirekt påverkar förmågan att hålla urin och avföring. Området är eftersatt i utbildningen av läkare och sjuksköterskor och egentligen i all vårdutbildning. Det är stora brister anser han. Min erfarenhet är att en väldigt liten del får en adekvat utredning av orsakerna till inkontinensen. De flesta får i bästa fall hjälpmedel i form av blöjor och droppskydd. Det finns en allmän tro att det hör till för äldre att få problem med urinen och speciellt för 18 äldre i centrum NR

19 gamla kvinnor. Inkontinens är ett symtom som alltid ska utredas. Yngve Gustafson, själv specialist i geriatrik, konstaterar att utredningar görs i otillräcklig omfattning även inom geriatriken trots att det finns en geriatrisk checklista där problem med urin och avföring alltid måste uppmärksammas. Speciellt i mötet med en patient som haft inkontinens i flera år tror jag inte att man rutinmässigt utreder vad som är den bakomliggande orsaken. Man utgår nog från att någon förhoppningsvis gjort något tidigare. De flesta får fortsätta att lida av sin inkontinens. I alla fall inbillar jag mig ändå att omhändertagandet av äldre människor med inkontinens är bättre inom geriatriken än i de flesta andra specialiteter. I akutsjukvård får patienter som drabbats av stroke eller behöver annan invärtesmedicinsk vård ofta inkontinensproblem efter vårdtillfället. Något som ofta inte dokumenteras i journalen vare sig av läkare eller av sjuksköterskor hävdar han. Samtidigt konstaterar han att inkontinens ofta är ett dolt handikapp. Gamla patienter skäms och tar inte upp frågan. De tar för givet att det hör till åldern och tror att det inte går att göra något. Det är helt fel säger han. De flesta blir kontinenta med utredning och behandling. Det finns ett enormt stort behov av upplysning till allmänheten. Man ska inte acceptera att kissa ner sig utan kräva att få bli utredd och få behandling. Inkontinens hos män är ett ännu mer tabulagt område. Forskningsprojektet Umeå 85+ visade att männen inte ligger så långt efter kvinnorna. Svår inkontinens, det vill säga dagliga problem, hade 30 procent av kvinnorna och 20 procent av männen över 85 år. Yngve Gustafson arbetar mest med människor med demenssjukdom och stroke. Vid en hjärnskada får man ofta svårt att kontrollera både sfinktern, som gör att man kommer igång att kissa, och detrusorn. Det kan göra att urinblåsan drar ihop sig okontrollerat så att man inte hinner till toaletten. Människor med neurologiska sjukdomar är därför ofta extremt känsliga för påverkan från mängder av läkemedel både för att hålla urinen och för att komma igång att kissa. Både smärtstillande och lugnande läkemedel kan ha dessa effekter. I Västerbotten har hälften av alla över 80 år läkemedel som kan försvåra tömningen av blåsan och ge överrinningsinkontinens. Alltså att blåsan blir överfull och trängningarna kommer så snabbt att man inte hinner till toaletten förklarar han. I fass står oftast inte att det finns risk för inkontinens. Många läkemedel är inte testade på gamla och sjuka människor. Yngre eller medelålders får förmodligen inte sådana problem och det är ofta bara på dem man testat läkemedlen.» läkemedel är den vanligaste orsaken till att man kissar ner sig och det enklaste att göra något åt.«socialstyrelsen har en lista på läkemedel som ska undvikas för äldre (se referens). Forskningsprojekt på ortopeden vid Norrlands Universitetssjukhus har visat att det är viktigt att ta bort katetern så snabbt som möjligt efter en höftledsoperation för att förhindra urinvägsinfektion och risk för förvirring. I studierna ingick inte användning av blöja. Fokus ska vara på att gå på toaletten. Höftopererade får läkemedel som gör det svårt att kissa. Det är viktigt att kontrollera med bladder scanner, en form av ultraljud, att urinblåsan inte blir överfull. En uttänjd blåsa kan sällan återhämta sig, varnar han. På äldreboenden har majoriteten av de gamla läkemedel som påverkar urin och avföring. Läkemedel är den vanligaste orsaken till Yngve Gustafson är professor att man kissar ner sig i geriatrik vid Umeå Universitet. och det enklaste att göra något åt. Genom att minska dosen, byta läkemedel eller ta bort det helt. Det finns hundratals läkemedel som påverkar nervsystemet så att man får svårt att hålla urinen eller svårt att kissa. Det är väldigt sällan som äldreboenden gör inkontinensutredningar. Sjuksköterskorna tar inte upp det med doktorn, förmodligen för att de redan vet att doktorn kanske inte bryr sig. Sjuksköterskor har också berättat för honom att det nu är nästan omöjligt att få behandling vid urinvägsinfektion på grund av restriktiv förskrivning av antibiotika. Kroniska urinvägsinfektioner är en vanlig men ofta onödig orsak till inkontinens och förvärrar ofta situationen för en person som redan är inkontinent. Urinvägsinfektion kan också ge förvirring som kan leda till inkontinens. Till det bidrar ofta även näringsbrist, bland annat järnbrist, som i sin tur ger sköra slemhinnor och ökar risken för inkontinens på grund av ökad inflammation i urinblåsan. Yngve Gustafson har begränsad erfarenhet av att arbeta i hemsjukvården, men konstaterar att baksidan av kvarboendeprincipen är att problemen med inkontinens ökar. Om man inte får gå på toaletten när man behöver, kan det leda till att man utvecklar en inkontinens. n Ethel Lanesjö Referenser: Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Socialstyrelsen, artikel Mikael Lundgren äldre i centrum nr

20 Det finns hjälp att få! Läkemedel för konstaterad inkontinens ger god effekt också för äldre personer. Man bör börja med en låg dos och sakta trappa upp, säger distriktsläkare Patrik Midlöv. Medicinen hjälper inte alla men många får minskat läckage. Man måste våga söka hjälp, den finns att få! För att söka hjälp för läckage och inkontinens finns ofta en tröskel man måste över. Dels känns det genant, dels tror många att det ändå inte finns någon hjälp att få. Därför är det viktigaste budskapet: Det finns hjälp att få! Patrik Midlöv betonar varje stavelse med emfas. Han är distriktsläkare och docent vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Inkontinens och läckage är genant och en vanlig föreställning är att det inte går att göra något i alla fall. Dessutom tror både den enskilde och vårdpersonal att det hör till att man läcker när man blir gammal. Men många gånger finns det hjälp att få. Man måste prova! Där kan vi som distriktsläkare hjälpa till genom att rutinmässigt fråga om patienten har några problem med att hålla urinen eller tarmen. Sådana problem är vanliga vid till exempel sjukdom och efter operationer. Ofta söker en patient för andra åkommor. Han eller hon tycker att det Temanummer tidningen Ä Tidningen Ä som ges ut av Riksföreningen för Sjuksköterskan inom Äldrevård tar i nr upp inkontinens som tema. Tidningen hade också kontinens och sexualitet som tema i nr är viktigare att ta upp sin diabetes eller hjärtproblem än inkontinens. Åkommorna kan dock hänga ihop. Patrik Midlöv var en i projektgruppen som arbetade fram rapporten Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre, sbu (Statens beredning för medicinsk utvärdering) se sid 11. Han har bland annat bidragit till avsnittet om läkemedel. Han påpekar att först och främst måste en utredning göras för att ta reda på vad det är patienten har. Är det inkontinens och i så fall vilken form är det? De vanligaste läkemedlen för inkontinens är så kallade antikolinerga. De ger god effekt också för äldre personer, även om det inte gäller alla, påpekar Patrik Midlöv. Dessa läkemedel kan vara förknippade med en del biverkningar, som muntorrhet och förstoppning. Patienten kan även bli förvirrad och få yrsel. Därför är det viktigt att gå försiktigt fram, säger han. Man bör börja med en låg dos och sakta trappa upp. Det är förstås viktigt att utvärdera behandlingen med täta uppföljningar, dels för att få rätt dosering dels för att se vilken effekt läkemedlet har. Alla får heller inte biverkningar, många har inga alls. Men om man får någon, eller flera, kan man byta till ett annat preparat inom samma läkemedelsgrupp. Ibland är biverkningarna besvärliga och då får man låta bli medicinen. Det får inte bli ett nytt hälsoproblem. Patrik Midlöv säger att det är viktigt att vara medveten om risken för biverkningar och att ta hänsyn till att patienten även kan ha andra läkemedel. Generellt gäller att ju äldre personen är desto fler läkemedel har han eller hon. Det ökar risken för att de kolliderar med varandra, säger han och tar behandling av Alzheimers sjukdom som exempel. Det läkemedlet ökar tillgången till acetylcolin som är ett ämne i blodet. De antikolinerga medicinerna minskar det ämnet. Att behandla med båda dessa läkemedel blir lite som att gasa och bromsa samtidigt. Man måste vara noga hur man utvärderar effekterna. Han nämner också en risk med att läkemedlet bromsar. Det innebär att man kissar mer sällan. Det är en fråga om dosering. Man kan bromsa för mycket, det vill säga att det inte går att kissa alls, vilket kan leda till att man får urinstämma vilket i sin tur kan göra att man blir förvirrad och orolig. Det går dock över när man tömmer urinblåsan med kateter. Läkemedel för till exempel hjärta och för blodtryck är beroende av njurfunktionen. Ger man då antikolinerga mediciner samtidigt kan de påverka varandra negativt. De vanliga läkemedlen Ipren och Naproxen kan också påverka njurfunktionen, vilket kan göra att de även påverkar läkemedlen för inkontinens. 20 äldre i centrum NR

21 Minskat läckage kan ha stor betydelse för livskvaliteten men också rent socialt. Många isolerar sig på grund av sin inkontinens. De vill inte gå ut, inte åka buss för man vet inte om man hinner till toaletten. Patrik Midlöv nämner ett nytt inkontinensläkemedel som inte tagits med i sbu-rapporten, det är helt enkelt för nytt. Vi vet heller inte så mycket om det ännu. Ett problem är att det finns näshan påpekar att det finns läkemedel som försvårar inkontinens, att man får tan ingen forskning gjord med äldre mer läckage. Hjärtmediciner till exem- sköra personer och läkemedel. Han påpekar att antingen görs stupel som är urindrivande. Det finns även sjukdomar som på- dier då man tar bort alla personer över verkar nervbanorna. Nerver som kon- 65 år, eller också plockar man bort trollerar blåsan som ska signalera att dem som har en hjärt- eller leversjuknu är det fullt och dags att tömma. dom eller försämrad njurfunktion. På det viset försvinner många äldfungerar inte det blir man också inre, det vill säga ofta dem vi träffar i kontinent. verkligheten. Vi möter inte» Minskat läckage kan ha stor många patienter som är 84 år och kärnfriska utan något betydelse för livs kvaliteten läkemedel. Man bör informera patienten och anhöriga om vilka vinsterna är men även om riskerna. Patrik Midlöv säger att det är viktigt att ha en helhetsbild dels över patientens medicinlista både receptbelagda och övriga, dels vilka övriga sjukdomar patienten har och vilka förutsättningar som finns för behandling, till exempel hur njurfunktionen ser ut. men också rent socialt.«det är viktigt att vårdpersonal frågar dem, som har sådana sjukdomar, hur blåsan och tarmen fungerar. Studier visar att äldre personer blir sällan botade helt men urinläckaget kan minska, hur mycket eller lite är individuellt. Han anser att det borde göras fler studier med äldre och framför allt de som har flera sjukdomar och som finns inom primärvården. Men det anses nog för krångligt och medför för många komplikationer. Det är lättare och billigare för läkemedelsindustrin att göra studier på helt friska patienter. Det är därför vi har hittat så få välgjorda studier som har inkluderat äldre människor. I dag finns visserligen krav på att studier Patrik Midlöv är distrikts om läkemedel även läkare och docent vid Institu tionenför kliniska veten ska inkludera äldre skaper i Malmö, Lunds men då önskar Patrik universitet. Midlöv att de personerna även ska efterlikna och representera verkligheten. Gärna studier gjorda på äldreboenden där de bor som är sjukast och är allra känsligast för läkemedel, det vill säga då risk för biverkningar är som störst. Sådana studier görs inte, samtidigt är det där läkemedlen används som då aldrig har testats på liknande patienter. Rent kommersiellt borde det vara intressant att göra dessa studier, säger han. Vi lever allt längre och det är få förunnat att leva utan sjukdom, vilket innebär att vi behöver läkemedel under lång tid. n Inger Raune t Gammelgården Kristoffer Dahl äldre i centrum nr

22 Den stora gruppen kan bli bättre Det är inte så många som blir helt botade, men den stora gruppen kan bli bättre. Alla kan få någon form av hjälp, åtminstone ett rätt utprovat hjälpmedel, säger uroterapeuten Märta Lauritzen. Märta Lauritzen är chef för uroterapin vid urologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Sjukhuset har uroterapimottagningar både i Solna och i Huddinge. Hon arbetar också med patienter inom gynekologin. I Stockholm finns uroterapeuter även inom rehabilitering efter ryggmärgsskador. Uroterapi kommer ursprungligen från arbete med barn och finns på alla barnkliniker i Stockholm. Uroterapeuter är sjuksköterskor, sjukgymnaster eller barnmorskor. Det finns också läkare som har uroterapiutbildning som ett komplement till sin vanliga verksamhet. Märta Lauritzen är sjuksköterska. Hon är också ordförande för Sinoba, en intresseförening för kunskap om urininkontinens och blåsproblem (se separat text). Uroterapin arbetar med störningar av urinblåsans funktion. Alltså inte bara med inkontinens att det läcker utan också med trängningar och med patienter som inte kan kissa. I blåsfunktionen ligger att man ska kunna bevara urinen i blåsan tills man själv vill kissa och då kunna göra det ordentligt. Uroterapeuter har specialkunskap om blåsfunktionsrubbningar, säger Märta Lauritzen. Första uppgiften är att förstå vad patienten talar om. Vi utreder vad det är för sorts problem och hur stora de är, både objektivt och subjektivt. Hur upplever patienten problemet och hur stor inverkan har det på livsföringen. För en fullständig bild behövs en bedömning av läkare som tar hänsyn till andra sjukdomar och kan besluta om andra åtgärder som läkemedel eller operation. Ett samspel mellan patient, uroterapeut och läkare är optimalt framhåller hon. Det är vanligt vid både trängningar och läckage att det begränsar livsföringen. Yngre patienter gör inte riktigt det man tänkt sig och det kan påverka samlevnaden. För äldre patienter blir konsekvenserna ganska stora i form av sociala begränsningar. Många åker inte och hälsar på och tackar nej till inbjudningar. De ligger inte över hos barn och barnbarn av rädsla för att det ska märkas och störa. Man ska behandla utifrån patientens behov och önskan om behandling och naturligtvis utifrån objektiva mätningar och subjektiva mått, framhåller hon. Det vill säga utifrån patientens egen uppfattning om hur störande det är. Min uppgift är inte att tala om för patienten hur stora besvären är. Min uppgift är att lyssna på patientens egen värdering av problemen. Urininkontinens i sig är inte dödligt. Att inte kunna kissa kan däremot vara allvarligt, framhåller hon. Det gäller alltså att ta reda på vilken typ av läckage. Är det trängningsinkontinens eller ansträngningsinkontinens, eller bådadera? Går det att kissa, fungerar kissreflexen, blir det tomt i blåsan när man kissat färdigt? Har patienten urinvägsinfektion, eventuellt återkommande? Hur fungerar tarmen? Märta Lauritzen: Problem med tarmen är mycket viktigt för urinfunktionen. Förstoppning kan ge trängningar och göra det svårt att tömma blåsan helt. Det kan göra det svårt att kissa och också leda till ansträngningsläckage. Tarmbesvär kan vara orsaken från början och ligga bakom att man har urinbesvär. Vid utredningen går uroterapeuten igenom sjukhistorien noggrant. Blåsfunktionen mäts på olika sätt. Det kan vara enkla mätningar med ultraljud över urinblåsan för att se om det blir tomt när man kissar eller ett urinprov för att se om det är en infektion. Vissa patienter får också genomgå en mer omfattande medicinteknisk undersökning, så kallad urodynamisk undersökning. Då använder man katetrar och datorer. Det finns olika typer av behandling. Hon vill först lyfta fram undervisning av patienten: Det är väldigt viktigt för mig att ge information som patienten vill ha för att förstå hur den egna kroppen fungerar. Det gör det lättare att hantera problemen. De rena behandlingsmetoderna är: Träning av bäckenbottenmuskulaturen. 22 äldre i centrum NR

23 Allan Larsson Märta Lauritzen är uroterapeut och chef för uroterapin vid urologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset. Hon är också ordförande i Sinoba, en intresseförening för kunskap om urininkontinens och blåsproblem. Blåsträning att lära sig ta kontroll över blåsans funktion. Lära sig tömma blåsan med hjälp av tömningsschema och självkateterisering (rik, Ren Intermittent Kateterisering) Elektrisk stimulering av muskler i bäckenbotten och nerver i urinblåsan. Akupunktur kan hjälpa när inget annat har fungerat. Biofeedback återkoppling av kroppens funktioner. Kan använda apparatur för att se när man spänner sig och slappnar av. Urinmätningslista hör också till biofeedback. Kallas också blåsprotokoll eller miktionslista. Bäckenbottenträning, RIK och elstimulering är de vanligaste metoderna. Urinmätningslistan är basen vid alla blåsstörningar. Patienterna antecknar hur ofta de kissar, hur mycket varje gång och hur mycket sammantaget på dygnet, förklarar hon. Patienten tycker kanske att hon går och kissar jämt, jämt. Men listan kan visa att det går ett par tre timmar emellan. På förmiddagen kissar man kanske tre deciliter, men sedan bara en halv deciliter varje gång. Då får patienten bekräftat att urinblåsan rymmer tre deciliter och kan fundera kring det och kanske hantera situationen bättre. Det finns flera olika typer av skydd vid inkontinens. I en kort film som hör till studiematerialet Blåsans väl och ve visar hon ett antal exempel (se separat text). Olika skydd behövs vid olika tillfällen konstaterar hon och ger ett exempel från sitt arbete: En man med trängningar hade kanske en halv minut på sig innan han behövde kissa. Kom han inte till toaletten i tid kissade han på sig. Han hade ganska små skydd som fungerade bra när han läckte lite, men de räckte inte till när han kissade på sig. Det påverkade allting. Han vågade inte gå ut eller bort och hans sambo var helt förtvivlad. Hon tyckte att hela deras tillvaro var upp och ner. Man behöver alltså olika skydd för olika tillfällen. Hemma kan man kanske ha ett mindre hjälpmedel där man har nära till toaletten. När man ska gå bort behöver man ett bättre anpassat skydd så att man kan gå på bio eller teater. Det tycker jag är så självklart och så viktigt, men ibland behöver man strida för att få olika skydd vid olika tillfällen. Hon förklarar att Stockholms läns landsting lägger ut hanteringen av inkontinensskydd på entreprenad. I upphandlingen ingår de i en så kallad adl-grupp aktiviteter för dagligt liv. Det innebär att man ska få skydd så att man klarar sig i hemmet. Den som själv tar upp att man behöver något mer kan få det men det ingår egentligen inte i bestämmelserna. Det är en väldig skillnad för den som har ansträngningsläckage att vara hemma eller gå på långpromenad, som behövs för att uppehålla fysik och muskelfunktion. Kunskapen finns inte alltid hos de styrande om hur det är att ha läckage.»när man talar om att folk vill bo hemma så länge som möjligt, har man tänkt på kiss och bajs?«å andra sidan anser hon att det är missbruk av hjälpmedel när äldre som har svårt att ta sig till toaletten inte får hjälp utan får kissa i blöjan. På vård- och omsorgsboenden för äldre och även för funktionshindrade handlar det om vårdorganisationen. Sinoba Sinoba är en intresseförening för kunskap om urininkontinens och blåsproblem. På föreningens hemsida finns bland annat material om äldre, behandlingsmetoder, forskning och utveckling, egna berättelser, debattartiklar och länkar till andra hemsidor. t äldre i centrum nr

24 t Det är en ledningsfråga. Den svårare gruppen att hantera är hemmaboende sköra äldre och funktionshindrade som inte har ständig hjälp utan hemtjänst eller hemvård. Hjälpen kanske inte kommer när Blåsans väl och ve Blåsans väl och ve är ett studiecirkelmaterial om den åldrande urinblåsan. Det innehåller en föreläsning och ett tiotal filmer riktade till äldre samt handledning för cirkelledaren och uppgifter för cirkeln. Materialet är framtaget inom Hjälpmedelsinstitutets projekt Teknik för äldre. Det ligger på hemsidorna och de behöver gå på toaletten. I hemtjänstens arbete ingår bara att byta inkontinensskydd. Det blir färre och färre platser i vård- och omsorgsboende och det här blir ett allt större problem. När man talar om att folk vill bo hemma så länge som möjligt har man tänkt på den här aspekten? Finns kiss och bajs med? Inom urologens uroterapi är två tredjedelar män och mer än hälften är över 65 år. Äldre män har problem med att tömma urinblåsan och trängningar dominerar. Den växande prostatakörteln hos den åldrande mannen ger blåsproblem. Det finns en risk att män som söker för blåsfunktionsproblem får sin prostata bedömd, men när det är gjort får de ingen hjälp med blåsfunktionen. Äldre kvinnor har en blandning av ansträngningsläckage och trängningsläckage, men de kan också oftare än man tror ha svårt att tömma blåsan. Märta Lauritzen summerar: Det är inte så många som blir helt botade, men patienter med ren ansträngningsinkontinens kan ofta bli det. Den stora gruppen kan bli bättre. Alla kan få någon form av hjälp, om inte annat ett rätt utprovat hjälpmedel. Hon framhåller också att det finns flera andra yrkesgrupper som är viktiga för omhändertagande och stöd vid störningar av blåsfunktionen: sjukgymnaster, arbetsterapeuter och inte minst undersköterskor. Det borde dessutom finnas en inkontinensansvarig på varje vårdenhet, anser hon. n Ethel Lanesjö Ett levande liv livet ut! Genom demensvård med innehåll och kvalitet kan man skapa meningsfullhet trots funktionshinder demens. Vi har lyckats och hjälper gärna din enhet att nå samma mål. Ni får utbildning och handledning i reminiscens, individuell omvårdnad, värdegrund m.m. Värdefulla tips och idéer som direkt kan omsättas i praktiken och ge en bättre miljö för alla inblandade. Detta kan ske genom att ni kommer på studiebesök eller att vi kommer till er. OBS! Se TV-serien om Sveriges bästa äldreboende Finns på SVT Play t.o.m. september info@hattstugan.se eller , Jane Lindell Ljunggren 2009 ÅRS VINNARE AV VÄRDEGRUNDSPRISET! Svenskt Demenscentrum, Nationalt Videnscenter for Demens & Nasjonalt Kompetansesenter for Aldring og Helse arrangerar: Skandinavisk konferens God demensomsorg, en fråga om ledarskap? oktober 2014 Stockholm Waterfront Program och anmälan Rabatt på konferensavgiften på t.o.m 10 den april 10 Skandinaviens tre nationella demenscentrum följer upp succén från Köpenhamn hösten 2012 och arrangerar en ny konferens om ledarskap och demensomsorg. Denna gång står implementering av nya kunskaper i fokus. Konferensen samlar chefer och arbetsledare från hela Skandinavien och bland föreläsarna märks flera internationellt ansedda forskare. 24 äldre i centrum NR

25 Hjälpmedel vid inkontinens Det finns flera olika typer av hjälpmedel vid inkontinens. De är oftast kostnadsfria och ska utprovas individuellt efter en utredning. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har den som har problem med urinläckage, urinretention (inte kan tömma urinen) eller analinkontinens rätt att få individuellt utprovade hjälpmedel. På kommunal nivå sker förskrivningen av distriktssköterskor och äldresjuksköterskor. I landstingen är förskrivarna distriktssköterskor, läkare, sjuksköterskor och uroterapeuter på distrikts-, urolog-, uroterapi- och gynekologmottagningar. Hjälpmedel köps också in gruppvis till särskilda boenden. Det är viktigt att förskrivningen är individuell med hänsyn till läckagets storlek och frekvens samt patientens rörlighet, aktivitet och kön. Studier har visat att inkontinensskydd kan öka risken för urinvägsinfektioner. Därför är det viktigt med god underlivshygien och regelbundna byten av skydd. Absorberande skydd finns i många storlekar och typer. De ska provas ut individuellt utifrån patientens läckage och behov. Det är viktigt att patienten känner sig säker på att skyddet inte läcker samtidigt som det inte ska vara så stort att det känns bylsigt och inskränker rörligheten. Moderna skydd har en hög och snabb absorptionsförmåga och har ett ytskikt som gör att skyddet inte känns vått. De flesta skydd innehåller även antiodörmedel. Mindre skydd kan användas tillsammans med en vanlig tättsittande trosa. Större skydd kan behöva fixeras med en fixeringsbyxa för att det ska hållas på plats. Andra större inkontinensskydd kan vara allt-i-ett och ska då inte behöva någon annan fixering. Uppsamlande hjälpmedel är urinflaskor eller pottor för både män och kvinnor för att underlätta för personer med nedsatt rörlighet som inte tillräckligt snabbt kan förflytta sig till toaletten. Urindroppssamlare (tidigare kallat Uridom) är ett hjälpmedel för män med stora läckage. Urindroppssamlaren sätts på penis tillsammans med en uppsamlingspåse för urinen. Storlek och modell måste utprovas noggrant. Den som inte kan tömma blåsan ordentligt kan ha hjälp av en kateter. Ren intermittent självkateterisering, rik, är sedan flera år en etablerad och effektiv behandling. Att använda rik är vanligare hos män med förstorad prostatakörtel. Även kvinnor kan ha svårt att tömma urinen på grund av neurologiska skador eller framfall. Nikola är ett nationellt nätverk (se sid 36) inom inkontinensområdet med representanter från landsting och kommuner. På deras hemsida finns bland annat flera filmer om hjälpmedel och utprovning. Inkontinenshjälpmedlen upphandlas av landsting och kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting (skl) har ingen sammanställning över vad som upphandlas eller över kostnaden enligt informatören Annemarie Awes. Enligt sbu Statens beredning för medicinsk utvärdering är det flera landsting som inte tillhandahåller lättare skydd. Patienterna får då köpa dem själva på apotek eller i dagligvaruhandeln. sbu har försökt beräkna kostnaden för inkontinenshjälpmedel och konstaterar att det är förvånande få landsting som kan presentera siffror. Något som till stor del beror på de olika beställningssystem som t äldre i centrum nr

26 t används vid förskrivningen. I landstingen i Jämtlands och Örebro län har det varit möjligt att beräkna användning och kostnader. utifrån genomsnittet för dessa län har kostnader för hela landet beräknats. För åldersgruppen 65 år och äldre skulle den totala kostnaden för inkontinenshjälpmedel då vara ungefär 840 miljoner. Det motsvarar 80 procent av kostnaden för alla åldrar. I eget boende använder uppskattningsvis procent kostnadsfria hjälpmedel. Det motsvarar personer. Till det kommer användningen i särskilda boenden. n EtHEL LANESjö KÄLLA: Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre. Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU-rapport 219, Män får dyrare hjälpmedel det är nästan dubbelt så många kvinnor som män, 65 år och äldre, som använder kostnadsfria inkontinenshjälpmedel. Den totala kostnaden för män är dock högre än för kvinnor. Mäns skydd kostar nästan dubbelt så mycket per brukare som kvinnors. En förklaring är att användningen av kateter, rik, som är vanligare hos män, har ökat kraftigt. Skillnaden mellan kostnaderna för kvinnor och män fanns dock redan i en undersökning från 1999 då kostnaderna för kateter var bara en tredjedel av vad de är nu. Så här skriver sbu: Att dyrare skydd förskrivs till män kan ha att göra med social situation och genus snarare än med biologi. En möjlig förklaring är att männen får ett bättre omhändertagande, bättre utprovning av inkontinenshjälpmedel och mer uppmärksamhet kring sina problem. Kvinnors inkontinens betraktas ofta som något normalt. Att kroppen läcker på olika sätt kan ingå i en kulturell föreställning om den kvinnliga kroppen. Motsvarande föreställning om den manliga kroppen kan vara att den är torr och hård; läckage blir något onormalt. I ett vårdsammanhang kan det medföra att insatser när det gäller utprovning, användning och förskrivning av hjälpmedel blir olika för kvinnor och män. Ytterligare en förklaring kan vara att männen oftare har en partner kvar i livet som ser till att hjälpmedel utprovas och byts. SNART HAR VI RUM FÖR FLER För drygt tio år sedan öppnade HSB Omsorg dörrarna till Sveriges första parkinsonboende, helt och hållet anpassat efter personer med Parkinsons sjukdom. I juni öppnar vi dörrarna till sex nya lägenheter. Snart har vi alltså rum för både fler boende och fler medarbetare. Vi ser framemot att få kontakt med dig som är undersköterska eller sjuksköterska och har intresse för och kunskap om Parkinsons sjukdom. Näsbyparks Parkinsonboende Eskadervägen 2, Täby 26 äldre i centrum Nr nasbypark@omsorg.hsb.se HSB OMSORG KÄLLA: SBU-rapport 219, 2013.

27 Avföringsinkontinens och tarmsymptom hos äldre Karin Stenzelius är klinisk lektor vid Malmö högskola och Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö. Den första och allra viktigaste åtgärden vid avföringsinkontinens är att stimulera personer som har problem att söka hjälp. Studier har visat att man har svårt att prata om sina tarmproblem och sjukvårdpersonal frågar sällan aktivt om det. Dessutom finns det bristfällig kunskap hos allmänheten att hjälp finns att få. Avföringsläckage är ett stort problem bland äldre och speciellt hos de sköra äldre eller de som vårdas i särskilt boende. Det är ett bekymmersamt tillstånd och påverkar inte bara individen själv utan också vårdaren, oavsett om det är en närstående eller vårdpersonal. Det kan vara svårt att dölja sitt obehag och på så sätt göra hela situationen ännu värre för den drabbade. Att inte kunna kontrollera sina mest elementära behov påverkar självbilden och det är en verklig utmaning för vårdaren att individen bemöts respektfullt och integritetsbevarande i dessa situationer. Avföringsinkontinens (Faecal inkontinens, fi) definieras som ofrivilligt läckage av flytande eller fast avföring som utgör ett socialt eller hygieniskt problem. Anal inkontinens är ett vidare begrepp och brukar innefatta både läckage av avföring men också oförmåga att hålla gaser. Dubbel inkontinens är begreppet som används om en person har både urin- och avföringsinkontinens. Förekomst av avföringsinkontinens varierar stort i olika studier beroende på vilken definition som används och vilka populationer som undersökts. I internationella studier beskrivs förekomst hos hemmaboende > 60 år 5 6 procent, medan förekomsten på nursing homes beskrivs mellan procent. I Sverige bor majoriteten i hemmet, även med mycket hjälp och är så kallat beroende av både personlig omvårdnad (padl) och instrumentell omvårdnad (iadl). I min egen studie ökade förekomsten med stigande ålder med obetydlig skillnad mellan kvinnor och män (fig 1, 2). Dessa resultat överensstämmer väl med en nyare norsk studie på personer i särskilt boende där 17,3 procent rapporterade diarré, 41 procent hade förstoppning och 42,3 procent avföringsinkontinens (Saga et al 2013). Det är därför rätt tydligt att avföringsinkontinens inte var ett isolerat problem eftersom andra tarmfunktionsstörningar också är så vanliga. I detta perspektiv är min uppfattning att man måste se tarmfunktionen i sin helhet när det gäller vården av äldre. Kost och tarmfunktion är nära förknippade. De flesta vet att ökat kaffeintag ger ökat antal avföringar, eller den som äter mycket lök får mer gasig mage. Exemplen kan vara många men faktum kvarstår att intag av olika typer av föda ger effekt på tarmfunktionen. Det är också ett klart faktum att tarmfunktionen, tarmmotiliteten, har klart samband med personens rörlighet. Stillasittande ger långsammare motilitet medan ökad rörlighet ger ökad motilitet. Det innebär att de äldre som kan röra sig mera har en minskad tendens till att bli förstoppade. Min klara slutsats utifrån detta resonemang måste bli att den mest adekvata åtgärden mot förstoppning måste bli en ökad mobilitet, och inte automatiskt»kost och tarmfunktion är nära förknippade.«en ordination av ett laxermedel. Obstipation kan ha två orsaker; långsam motilitet (långsam tarmperistaltik som gör att det tar lång tid för tarmen att föra avföringsinnehållet fram till rektum), eller tömningssvårigheter (svårighet för rektumampullen att tömma sig). Det är här viktigt att särskilja dessa typer åt och att föreslå adekvata åtgärder för respektive tillstånd. t äldre i centrum nr

28 KUNSKAPSGUIDEN En webbportal för dig som arbetar med hälsa, vård och omsorg Samlar kvalitetssäkrad kunskap från flera aktörer Ger stöd och vägledning i din yrkesroll Foto AgeFotostock Hälsoproblem & teman Kunskapsstöd Kurser & webbutbildningar Lagstiftning Konferenser Evidensbaserad praktik Socialstyrelsen i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) t Enligt den norska studien som jag tidigare nämnde var de största riskfaktorerna för avföringsinkontinens; diarré och lös avföring, urininkontinens, demens, nedsatt adl-funktion samt att ha vårdats i särskilt boende en längre tid (4 5 år). En annan färsk studie visade att även intag av frukt, ökat vätskeintag, diabetes, depression och minskad fysisk aktivitet var riskfaktorer (Townsend et al, 2013). Huruvida övervikt är en riskfaktor eller inte råder det delade meningar om. Många mediciner påverkar tarmen på olika sätt, till viss del kan det vara personliga reaktioner och med andra finns mer kunskap om dess verkan. I tabellen, sid 30, finns listade några vanliga läkemedel och dess inverkan på tarmen. Avföringsinkontinens påverkar livskvalitet bland annat genom frustration, emotionell hälsa och minskat deltagande i sociala aktiviteter. Trots stor inverkan på livskvalitet var det bara ca 30 procent som talade med någon läkare om sina symtom enligt en studie (Brown m fl, 2012) på kvinnor över 45 år. Den första och allra viktigaste åtgärden är att stimulera personer som har problem att söka hjälp. Studier bland yngre har visat att man har svårt att prata om sina tarmproblem och sjukvårdpersonal frågar sällan aktivt om det. Dessutom finns det bristfällig kunskap hos allmänheten att hjälp finns att få. En bra inledande fråga kan vara Det är vanligt att äldre personer får problem med magen som förstoppning eller diarré eller inte kan kontrollera tarmen helt och fullt, hur är det med dig? På det sättet avdramatiserar man och får personen att inte känna sig så onormal. Noggrann anamnes är alltid viktigt tillsammans med en noggrann kartläggning av avföringsfrekvens och konsistens. Denna kartläggning ska sträcka sig över några dagar och det optimala är en vecka. En förteckning på medicinering är nödvändig eftersom vi vet att många läkemedel har som biverkan att magtarmkanalen påverkas (se tabell sid 30). Det finns dock symtom som måste observeras och omedelbart utredas av läkare som; malignitetsmisstanke, blod i avföringen, rektal prolaps, misstanke om fistel eller inflammatorisk tarmsjukdom. Målsättning nr 1: Normalisera avföringens konsistens. Det kan handla om att öka vätskeintaget eller att minska det. Det handlar om kostens sammansättning med fiberrik kost om förstoppning är problemet. Är lös avföring problemet får man i stället se på vilka födor som binder vätska som bananer, blåbärssoppa med mera. Målsättning nr 2: Skapa regelbundna toalettvanor. Att ha en daglig rutin med avsatt tid på toaletten till exempel15 20 minuter efter avslutad större måltid kan vara en god vana. Vi vet att tarmmotiliteten är störst efter en måltid och då gäller det att ta tillvara den tidpunkten. Att sitta riktigt och avslappat på toalettstolen kan också bidra till en bättre tarmtömning. Bäst fungerar det att sitta framåtlutad med fötterna i golvet. Om personen är kort kan en pall för fötterna behövas. 28 äldre i centrum NR

29 Fig 1, kvinnor: Förekomst av diarré, förstoppning och avföringsinkontinens (FI) (Stenzelius et al 2004). Fig 2, män: Förekomst av diarré, förstoppning och avföringsinkontinens (FI) (Stenzelius et al 2004) Diarré Förstoppning FI år år år år år år 90+ För den som har stora läckageproblem kan ett litet lavemang tömma tarmen och personen kan känna sig trygg inför något som kräver social närvaro. att i en roterande rörelse rulla runt, stärks bålmusklerna, Det är en enkel rörelse som de flesta klarar av och som ger effekt i ökad bålstyrka. Målsättning nr 5: Erbjud bra skydd. Personer med avföringsläckage ska erbjudas skydd så att personen kan känna trygghet. Det är viktigt att t Målsättning nr 3: Rensa i faktorer som påverkar tarmfunktionen negativt. Det kan gälla kost men framförallt läkemedel som ger biverkningar från tarmen. Här måste naturligtvis ansvarig läkare avgöra, men det är bra att känna till vilka läkemedel som ger mest biverkan från tarmen (se tabell sid 30).» det kan gälla kost men framförallt läkemedel som ger biverkningar från tarmen.«målsättning nr 4: Stärk bäckenbottenmuskelaturen. En av de viktigaste uppgifterna när det gäller avföringsinkontinens är att stärka bäckenbottenmuskulaturen och på det sätter hjälpa slutmuskelaturen till att kunna hålla tätt. Detta kan göras genom bäckenbottenträning, fysisk aktivitet, gångträning och stärkning av bålmusklerna (korsetten). Dessa kan stärkas till exempel genom att sitta på en uppblåsbar kudde i en armstödd stol. Genom Arbete, hälsa och välfärd Forskningsrådet Forte (f.d. FAS) arrangerar en konferens om arbete, hälsa och välfärd öppen för dig som är intresserad av samhällsfrågor inom dessa områden. Läs mer på Hälsa, arbetsliv och välfärd är förknippade med centrala värden i det svenska samhället. Ändå får inte alla lika del av välfärden. Kommer vi att se ökade skillnader mellan olika grupper? Mellan äldre och yngre mellan friska och sjuka mellan dem som har jobb och de som inte har jobb mellan infödda och utlandsfödda. Vad beror i så fall förändringarna på? Forskningen spelar en viktig roll i att minska spänningar som kan uppstå, både genom att bidra med kunskap och genom att skapa nya problemformuleringar som fokuserar på hälsan, arbetslivet och välfärden. Men för att det ska bli några förändringar, så är samverkan mellan samhällets aktörer avgörande. Nacka Strandsmässan, Stockholm, den mars äldre i centrum nr

30 t skydden anpassas efter individens önskemål, olika typer av aktiviteter, dag eller natt. För ofrivillig gasavgång kan en bomullstuss mellan skinkorna dämpa ljudet. Vissa kan använda en så kallad analpropp, som fångar upp mindre läckage i rektum. Absorberande produkter avsedda för avföringsläckage innehåller kolfilter som tar bort det mesta av lukten. Målsättning nr 6: Skydda skinnet. Personer med frekventa avföringsläckage riskerar att få hudirritation, rött irriterat skinn och risk för sår. Täta byten av skydd, salvor som skyddar huden som till exempel zinksalva är viktigt liksom avlastning så att inte tryck i kombination med irritation gör att trycksår uppkommer. Risken för infektion i sår är ju också stor. Noggrann hygien och ömsint smörjning tillsammans med undvikande av friktion är viktiga åtgärder för att skydda huden. Om ingen av dessa åtgärder har gett effekt ska personen remitteras till specialistklinik som kan göra grundligare undersökningar över känslighet i rektum, slutmuskelns funktion etc. De kan också erbjuda andra behandlingsformer, vilka jag inte går närmare in på här. Det viktiga är att veta att det finns hjälp att få. n Karin Stenzelius Tabell: Olika exempel på läkemedel och dess inverkan på tarmfunktionen. Reaktionerna är individuella och vissa läkemedel kan ge både diarré eller ha motsatt effekt. Förstoppning Diarré Antikolinergica Antacida Antihistaminer Antibiotika Antidepressiva Antidepressiva Antipsykotika Antipsykotika Antiarytmika Alzheimer mediciner Diuretika Dixoxin Barbiturater Diuretika Ca-blockare Järn-supplement Opiater Acteylsalisylsyra Fakta Normala tjocktarmsfunktionen Tjocktarmens funktion är att återuppta vätska från tarmen in i blodbanan. Ett inre cirkulärt muskellager sluter runt tarmen och blandar innehållet framåt. Dessa är så kallade glatta muskler och kan inte styras viljemässigt. Höger sida av tjocktarmen är huvudsakligen en reservoir för blandning och vätskereabsorption, medan transversum (som går från höger till vänster sida) och den vänstra nedåtgående delen av tjocktarmen sker kontraktioner mer som en mass-kontraktion, som är episodiska. De är mer frekventa till exempel efter en måltid. Sigmoideum (tjocktarmens s-formade del mellan nedåtgående delen av tjocktarmen och ändtarmen) och rektum (ändtarmen) är också i huvudsak reservoarer. När de fylls till en kritisk nivå uppstår en känsla av nödighet. Tjocktarmens inre cirkulära muskellager övergår i slutet av rektum till en tjockare del och är den så kallade inre ringmuskeln. Denna muskel är aktiv hela tiden och en försvagning av den inre ringmuskeln kan ge passivt avföringsläckage. Den yttre ringmuskeln är en tvärstrimmig muskel och kan alltså styras med viljans kontroll. Den kan inte klara en kontraktion särskilt länge och den sluter heller inte så tätt att den klarar en stark trängning med ren vätska. Det innebär att tarmtömningen är konstruerad för att kunna kontrollera avföring som har en viss konsistens. Om denna blir allt för lös fungerar inte systemet ens för en ung frisk människa. Den som har haft en riktig magsjuka vet detta. Bäckenbottenmusklerna samspelar med den externa slutmuskeln och är ett viktigt stöd för bevarande av kontinens. Alla muskler och nervreceptorer som känner av fyllnad i tarmen har ju dessutom en styrning genom de olika nervsystemen. Tarmfunktionen är rätt komplex och det är många funktioner som skall klaffa för att en person skall kunna kontrollera sin tarm i alla olika situationer. Referenser: Brown, H., Wexner, S., Segall, M., Brezoczky, K., Lukacz, E. (2012). Quality of life in women with accidental bowel leakage. Int J Clin Pract 66(11); Doughty, D. (2006 ). Urinary and faecal incontinence current management concepts. Mosby Elsevier: St Louis Norton, C., Whitehead, W., Bliss, D., Harari, D., Lang, J. (2010). Management of fecal incontinence in adults: report from the 4th international consultation on continence. Neurourol Urodyn 29(1); Norton, C. & Chelvanayagan, S. (2004). Bowel continence nursing. Beaconsfield Publisher: Beaconsfield Saga, S., Guttormsen-Vinsnes, A., Morkved, S., Norton, C., Seim, A. (2013). Prevalence and correlates of fecal incontinence among nursing home residents: a population-based crosssectional study. BMC Geriatrics 13:87 Shah, B., Chokhavatia, S., Rose, S. (2012). Fecal incontinence in the elderly: FAQ. Am J Gastroentoerol. 107: Stenzelius, K., Mattiasson, A., Hallberg, IR., Westergren, A. (2004). Symptoms of urinary and faecal incontinence among men and women 75 + in relation to health complaints and quality of life. Neurourol Urodyn 23; Townsend, M., Matthews, C., Whitehead, W., Grodstein, F. (2013). Risk factors for fecal incontinence in older women. Am J Gastroenterol 108(1); äldre i centrum NR

31 Det finns massor av kunskap som inte används Ann Catrine Eldh är disputerad sjuksköterska och lektor vid Dalarnas högskola och adjungerad forskare vid Karolinska Institutet. Det är ganska enkla saker man ska göra för att säkra en god vård och omsorg för dem som har eller riskerar att få urininkontinens, säger Ann Catrine Eldh, som är forskare i vårdvetenskap. Hon har nyligen avslutat ett internationellt projekt om just inkontinens på äldreboenden. Vårt utgångsläge i projektet var att vi hade bra evidens men vi visste också att den inte används fullt ut. Precis som så många andra sprang jag efter den förlösande pusselbiten verktyget som skulle hjälpa mig att hitta en lösning till personal i vård och omsorg att ta till sig ny kunskap. Ann Catrine Eldh insåg att skulle man bedriva ett framgångsrikt förbättringsarbete är det många faktorer som samverkar, och både chefer och medarbetare behöver vara delaktiga i samarbetet. Att utgå från deras erfarenhet och sammanhang. En viktig del är även kunskapsöverföring från målgruppen, till exempel en patientgrupp. Deras erfarenheter är viktiga både för forskningen och för beslutsfattare. Sedan drygt 50 år tillbaka finns det som kallas implementeringsforskning, då man försöker att förstå vad det är som hindrar eller underlättar omsättandet av ny kunskap i det vardagliga arbetet. Ann Catrine Eldh är disputerad sjuksköterska som i 20 års tid har arbetat med kvalitetsutveckling inom vård och omsorg. Utifrån den erfarenheten kom hon in i implementeringsforskningen. Hon är lektor vid Dalarnas högskola och adjungerad forskare vid Karolinska Institutet. För cirka sex år sedan började Ann Catrine Eldh arbeta med projektet fire (Facilitating Implementation of Research Evidence), som leddes från England. Projektet handlar om urininkontinens och anledningen var att inom det området finns en stark evidens, säger hon. Här finns mycket kunskap som inte används inte någonstans i hela världen! Projektet fick eu-anslag och datainsamling skedde i England, Irland, Nederländerna och Sverige. Det pågick En av hörnstenarna i projektet är en modell för kunskapsöverföring PArihs (Promoting Action on Research Implementation in Health Services). Modellen innebär att man tar hänsyn till tre faktorer: 1: Kunskapen/evidensen i sig, både forskningsresultat och beprövad erfarenhet inklusive erfarenhet från målgruppen. De här olika sidorna av kunskap behöver samspela. Kunskapen behöver också förpackas och presenteras på ett sätt att den blir begriplig. Kunskapen måste tala till en så att förnuftet säger att det här verkar vettigt, säger Ann Catrine Eldh. 2: Man måste ta hänsyn till sammanhanget där kunskapen ska användas, den kontext som består av individer, gruppen, ledarskapet, den fysiska miljön liksom den psykiska och sociala. 3: Möjliggörandet av kunskapsöverförande. Ofta tänker vi på utbildning men det kan också vara handgripliga saker som till exempel skriftliga rutiner, muntliga påminnelser eller tillgång till litteratur.» man försöker att förstå vad det är som hindrar eller underlättar omsättandet av ny kunskap i det vardagliga arbetet.«i fire ingick 24 äldreboenden i de fyra inkluderade länderna, sex boenden i varje land. När jag kom ut till de svenska äldreboenden som var med i projektet och sa att det finns mycket evidens om inkontinens, såg de alla ut som att oj skulle jag ha vetat det här?! Då påpekade jag att det gör ingenting, för det är nästan ingen annan som vet heller! Det finns dock tillförlitlig kunskap med konkreta riktlinjer: The Internat äldre i centrum nr

32 t tional Continence Society (ics) har en regelbunden uppdatering av vad det är som gäller och vad ska man göra. I deras material, som finns på Internet, finns även ett avsnitt som rör äldre sköra människor. Det är ganska enkla saker man ska göra för att säkra en god vård och omsorg för dem som har eller riskerar att få urininkontinens, säger Ann Catrine Eldh och hänvisar även till svenska kunskapskällor som till exempel på nätet Nikola.nu (se sid 36) och Vårdhandboken. De överensstämmer helt med ics de säger i princip samma sak! Utagerande, våldsamma situationer på arbetet? Inom äldreomsorgen kan det ibland uppstå situationer som känns obehagliga eller hotfulla. Utbildningen ger dig en ökad förståelse för vad som kan utlösa beteendet och när det kan uppstå. Fokus är att förebygga genom bl a ett gott fysiskt bemötande, kommunikation och kroppspråk. Du får också kunskap hur du kan hantera t ex hår-eller klädtag, slag eller knuffar på ett mjukt och värdigt sätt. Det ger en trygghet i din arbetssituation. Vi utbildar över hela landet och kommer gärna till er. Mer info Durewall Institutet, nu finns även sbu-rapporten (se sid 11), men den fanns inte under projektets gång. Så kunskap finns! Vårt utgångsläge i projektet var att vi hade bra evidens men vi visste att den inte används. Kunskaperna såg olika ut i de olika länderna och även inom de olika äldreboendena. På några ställen i England fanns en urininkontinensexpert ungefär motsvarande den svenska uroterapeuten. De fanns som en kunskapsresurs för de närliggande äldreboendena. Men inte överallt, det berodde på hur den lokala organisationen såg ut. Hon konstaterar att här i Sverige varierade kunskapen stort mellan de sex involverade äldreboendena. Mycket av kunskapen om urininkontinens finns hos undersköterskor och vårdbiträden och härstammar från leverantörer av inkontinensskydd. Det behöver inte vara fel! De har bra kunskap men ibland saknas kunskap om alternativ till skydd. De 24 äldreboenden som deltog i projektet lottades in i tre olika grupper i vilka kunskapsunderlaget spreds på olika sätt. Forskarna gick in varje halvår under två års tid för att se vad som hände i de tre olika grupperna. Vid starten fick alla samma riktlinjer med grundläggande moment baserat på ics som ska göras i den befintliga verksamheten för alla äldre i vårdoch omsorgsboende. Riktlinjerna var: Varje individ har rätt till en bedömning av ofrivilligt urinläckage. Om man har urinläckage ska det bedömas vilken typ av inkontinens personen har. Utifrån det ska en individuell plan utarbetas. Och så: remittera om det finns medicinsk orsak. tillsammans med riktlinjerna skickades även en studievägledning om vad man ska tänka på vid kunskapsspridning.»mycket av kunskapen om urininkontinens finns hos under sköterskor och vårdbiträden och härstammar från leverantörer av inkontinensskydd.«kunskapen om de fyra momenten och studievägledningen skickades till alla verksamhetschefer för de äldreboenden som ingick i projektet. I grupp 1 fick verksamheterna inget ytterligare stöd att underlätta kunskapsöverföringen, som äldreboendena i grupp 2 och 3. Grupp 2 hade lottats till att arbeta med överföring med en traditionell kvalitetsmetod. De verksamheterna utsåg en möjliggörarare och en kollega som uppbackare buddy på engelska. De som var möjliggörare fick en 3-dagarsutbildning, gemensam för de fyra länderna som deltog i fire-projektet. Hon beskriver att de fick lära sig hur man kan underlätta kunskapsöverföring. De följde en modell som innebär att se hur vi gör i dag, vad vi ska förändra och sedan utföra förändringen, samt göra en uppföljning av hur det blev. Det här är en pågående process, så efter uppföljningen börjar man om och frågar sig hur gör vi i dag, finns något att förändra Det är som en ständigt pågående cirkel eller ännu hellre uppåtgående spiral; planera, studera, göra och följa upp. möjliggörarna Hade avsatt tid för att under ett år arbeta med förändring- 32 äldre i centrum Nr

33 t en och att inkorporera riktlinjerna kring urininkontinens i sin verksamhet. Grupp 3 fick också stöd men skulle arbeta utifrån ett holistiskt arbetssätt. De utsåg också varsin möjliggörare och en buddy. Möjliggörarna i grupp 3 fick en 5-dagarsutbildning och stöd i två år för att sprida kunskapen om de nya riktlinjerna. De gjorde på ett annat sätt än grupp 2, säger Ann Catrine Eldh. De skulle först ta reda på vad det är som hindrar och underlättar förändringsarbetet. De började till exempel med att prata om vilka värderingar som fanns inom verksamheten, satte dessa värderingar käppar i hjulet eller kunde man använda sig av dem för att förändra verksamheten? Vad kan förändras och hur?»allra mest betydde det att ha en engagerad chef och ett lokalt projektarbete de som arbetade så lyckades implementera riktlinjerna.«vi fann personer som betraktades som inkontinenta utan att ha fått en bedömning men ändå kanske haft inkontinensskydd i många år de har fått hjälp och rätt vård nu. Vi inser att ska vi arbeta för att motverka inkontinens måste vi kanske börja redan innan personen kommer in till äldreboendet. Det vill säga göra tidigare bedömningar, se till att äldre får stöd att gå på toaletten och inte bara applicera skydd per automatik. Den vanan har ofta inletts vid akuta sjukdomstillstånd, långt innan personen har kommit till äldreboendet. Nästa steg är därför att studera ortopediska kliniker. Ann Catrine Eldh med kolleger har fått pengar för en pilotstudie under ett år. Hon tror att ortopedisk klinik är rätt plats. Där är fokus på smärtlindring, på näring, att man ska upp fort för att minska risk som blodpropp eller lunginflammation. Men det där urininkontinenshjälpmedlet som man sätter dit för säkerhets skull vem pratar om det, och de risker det medför? Om vi sprider fire-kunskapen i akutsjukvården kan vi kanske motverka utvecklingen av urininkontinens vi får se. n inger raune Ann Catrine Eldh ser att vissa förändringar har skett, även i den första gruppen, trots att de inte fått någon utbildning. I alla fall i den svenska första gruppen händer det saker, vilket kan bero på att materialet har hamnat hos en eldsjäl som sett till att sprida kunskapen, säger hon. Men utan stöd nådde de aldrig lika långt som de som hade en möjliggörare med externt stöd. Allra mest betydde det att ha en engagerad chef och ett lokalt projektarbete de som arbetade så lyckades implementera riktlinjerna. Syftet med projektet var att motverka urininkontinens. Det fyraåriga projektet är avslutat och bearbetning av data pågår. Ann Catrine Eldh kan konstatera att gruppen äldre som bor på vård- och omsorgsboende är mycket sköra. Vi kanske valde fel verksamhet, säger hon. Men när idén kom upp var de äldre piggare på äldreboendena än de är i dag. På frågan om man med projektets hjälp kunnat minska förekomsten av inkontinens, svarar hon både ja och nej. Kompetensutveckling Fristående Kurser uppdragsutbildning Magister- och Master utbildning Hos oss hittar du utbildningar inom hälsa, vård och socialt arbete! Kvalitetsförbättringar och ledarskap Arbetsterapi Omvårdnad Oral hälsa Socialt arbete Demens Studenthandledning Personcentrerad omvårdnad Sjukdomslära och farmakologi * Gäller fristående kurser samt magister- och masterutbildningar. För uppdragsutbildning se Sista ansökningsdag 15 april* äldre i centrum nr

34 Det är genant att ta upp huruvida urinen och avföringen fungerar. Det är uppenbarligen skamligt att prata om både för personen själv och för sjukvårdspersonal. Det kanske behövs några patienter som kommer ut för att sticka hål på tabut urin- och avföringsläckage. Ungefär som när homosexuella började berätta om sin sexuella läggning, liksom männen med prostatacancer. Det säger Agneta Sandberg, sjuksköterska och uroterapeut. Urinläckage har ingen högstatus Ofta får en äldre person ett hjälpmedel för inkontinens i en akut situation, vid till exempel ett lårbensbrott. Då får hon eller han ett skydd eftersom det är en omöjlighet att ta sig till toaletten. Vi som arbetar med omvårdnad och omsorg måste hjälpa till att i möjligaste mån träna bort det här skyddet. Det säger Agneta Sandberg som är sjuksköterska och uroterapeut vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Hon har i många år arbetat med blås- och tarmdysfunktion hos barn och vuxna, både kvinnor och män. Hon påpekar att det inte är alldeles enkelt att kissa i ett skydd. Man vill till en toalett när man känner sig kissnödig, det är ett invant beteende. Men när man väl har lärt sig att kissa i skyddet kan det vara svårt att vänja sig av. Det gäller framför allt äldre personer. Efter lårbensbrottet kan det fortfarande vara svårt och smärtsamt att röra på sig. Det kan vara ansträngande att ta sig till toaletten när man är nyopererad. Man kanske behöver hjälp för att hinna fram. Då är det lättare att fortsätta använda skydd. Agneta Sandberg tar upp, som flera i det här numret, de vägda blöjorna i den så kallade Caremaskandalen. Metoden är helt rätt! Skydden har olika storlek men också olika absorptionsförmåga. Vägning är ett utmärkt sätt att ta reda på personens urinläckage, sedan utifrån absorptionsförmåga och passform välja det skydd som passar just den personen. Att få rätt skydd när man behöver är viktigt. Hon tror dock att det blev en missuppfattning när det gäller hanteringen på Caremas Koppargården. I media beskrevs det som om personalen vägde skydden enbart för att se vilka som absorberade mest, det vill säga varade längst. Det tror jag absolut inte var meningen! Robotsälen Paro, böcker, hjälpmedel och presenter Det får inte bli så att skyddet blir toalett. Man måste ha rätten att komma till en toalett. Skyddet ska vara till för läckage som sker mellan toalettbesöken. Agneta Sandberg säger att personal många gånger väljer ett för stort skydd och med hög absorptionsförmåga för den äldre. Det är inte meningen att han eller hon ska klara sig med det i fem-sex timmar. Så skulle vi aldrig göra eller tänka när det gäller våra barn! Då byter vi blöja regelbundet under dagen för att barnet ska slippa ha en blöt blöja. 34 äldre i centrum NR

35 Agneta Sandberg är sjuksköterska och uroterapeut vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Det gäller ju oss alla, ingen vill att det ska vara blött i grenen oavsett om man sitter, ligger eller står. När det har hänt en olycka ska man ha rätt att få ett torrt skydd. Det är viktigt att man får utredning och behandling för blås- och tarmdysfunktionen samt ett individuellt anpassat skydd för läckaget. Tyvärr fungerar det inte alltid så på äldreboenden, säger hon. Agneta Sandberg har arbetat med kvalitetssäkring inom äldrevården och var med om att utarbeta ett kvalitetsprogram som finns på (se faktaruta). Hon är med i ledningsgruppen för nätverket Nikola och försöker hinna sprida information som ofta sker på fritiden. Nikola och FoU-enheten i Jönköping, som har utvecklat kvalitetsregistret Senior alert (se faktaruta och artikel sid 37), har tagit fram en ny modul i registret kring blåsdysfunktion och inkontinens. Målet är att alla med blåsproblem ska erbjudas utredning och åtgärder. Från och med januari 2014 finns modulen med riskbedömning, bakomliggande orsaker, förslag till åtgärder och uppföljning kring blåsdysfunktion i Senior alert. I och med att området nu finns i kvalitetsregistret Senior alert tror jag att blås- och tarmläckage kommer att uppmärksammas mer inom äldrevård och omsorg. Det hoppas jag i alla fall, säger Agneta Sandberg. Inkontinens är inte något vi pratar om. Vi har redan som barn lärt oss att det där med kiss och bajs ska vi klara av själva. Som vuxen är det inget man vill ta upp och diskutera, varken personen själv eller sjukvårdspersonal. Därför hamnar det också långt ner på sjukvårdens prioriteringslista. Urinläckage har ingen högstatus, säger hon. Titta bara på sjuksköterskeutbildningarna. I den ingår ingen utbildning om blåsdysfunktion eller inkontinens. Ändå är det just inkontinens sjuksköterskan kommer att möta precis överallt i sjukvården! Det kanske behövs några patienter som kommer ut för att sticka hål på tabut urin- och avföringsläckage. Ungefär som när homosexuella började berätta om sin sexuella läggning, liksom männen med prostatacancer. Det är kanske inte så konstigt att det blir skämmigt att prata om urin och avföring när man redan som barn får lära sig att säga att man gör ett och två istället för kissar och bajsar. De är fortfarande fula ord och måste uppenbarligen omskrivas. Enligt SBU-rapporten är något av det viktigaste att personen utreds och erbjuds behandling. Agneta Sandberg säger att det är si och så med den saken på äldreboendena. Det är väldigt få äldre som har utretts! De får sitt kontinensskydd eller har det redan när de kommer till boendet. Enligt Agneta Sandberg görs sällan någon läckagemätning för att se vilket skydd som är rätt anpassat. Sällan finns individuellt anpassad toalettassistans, det vill säga att få hjälp att gå på toaletten vid tider som är anpassade efter personen och inte efter verksamheten. Inte heller uppmärksamhetsträning, att man i tid lär sig känna igen när man behöver gå på toaletten. Man kan ofta se på person om han eller hon behöver kissa. Då kan man göra personen uppmärksam på att nu ser du ut»så skulle vi aldrig göra eller tänka när det gäller våra barn! Då byter vi blöja regelbundet under dagen för att barnet ska slippa ha en blöt blöja.«som om du skulle behöva gå på toaletten. Det finns hjälp att få, säger hon. Det kan däremot vara svårare när man ska klara sig själv hemma med hemtjänst som kommer några gånger om dagen. Ska hemtjänsten komma varje gång jag behöver kissa, skulle det inte fungera som det ser ut i dag. Det finns dock en hel del man kan göra för att underlätta toalettbesök. Att låta en lampa vara tänd så att man ser. Det är också bra att ha kläder som inte måste knäppas upp och använda byxor som är lätta att dra ner. Sittställningar till toaletten kan också göra att man vågar slappna av även om man har yrsel och är rädd för att ramla. För att man ska få till en förändring för äldre människor med urin- och avföringsproblem handlar mycket om värdegrund, säger Agneta Sandberg. Ofta hör vi argument om att de äldre i centrum nr

36 inte hinner hjälpa de äldre till toaletten, de får använda skyddet. Då har vi som personal redan från början bestämt hur dagen ska se ut. Vissa saker måste planeras och göras på bestämda tider, säger hon. Men det måste vara vårdtagarens Ibland måste vi nog stanna upp och tänka efter vilka vi är till för. Vi är inbjudna i hans eller hennes hem och det är de som ska styra vad vi ska göra i dag. n den äldres behov som ska styra schemat. Så gör vi med våra barn. Men när det gäller den äldre personen är det som han eller hon ofta ska rätta sig efter rutiner som passar verksamheten. Du får inte komma till toaletten nu för det har vi inte tid med. Fakta Senior alert Fakta Nikola.nu Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. De har områden för Munhälsa, Fall, Trycksår, Munhälsa. Sedan januari 2014 finns även Blåsdysfunktion/Inkontinens. Detta ökar nu Senior Alerts möjligheter att ytterligare stärka och förbättra livskvalitet för äldre. Texter om arbetssätt och mätningar tas fram i samarbete med Nikola. Nikola bildades av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och administreras av Hjälpmedelsinstitutet. Sedan år 2000 har nätverket arbetat med att ta fram och samla kunskap inom inkontinensområdet för personer med blås- och tarmdysfunktion. Det är ett nationellt nätverk där ett 60-tal professioner ingår. Informationsportalen och nätverket bildar Nikola. De har också tagit fram ett kvalitetsprogram som vänder sig till verksamheter som möter personer med blås- och tarmfunktions- Rikskonferens Kvalitet i äldreomsorgen, maj 2014 INGER RAUNE För åtto störning; inom kommun, landsting och privata vårdgivare. Syftet med programmet är att öka livskvaliteten för dessa personer genom att säkra kvaliteten på utredning, behandling och omvårdnad. Sedan i januari 2014 finns en ny områdesmodul om blåsdysfunktion med i kvalitetsregistret Senior alert som är utarbetad av Nikola. Nikola.nu ligger fortfarande inom Hjälpmedelsinstitutet, men det är ovisst hur det kommer att se ut efter institutets nedläggning längre fram i vår. nde åre t i rad! Framtidens äldreomsorg Nu är det dags igen! Årets uppskattade rikskonferens för dig som arbetar i äldreomsorgen. Inspirerande och högaktuella dagar med fokus på framtidens äldreomsorg. Bokning: PRIS kr/person exkl. moms 500 kr rabatt för bokning t.o.m. 21/3 Lunch och kaffe båda dagarna ingår. PLATS Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57 A, Stockholm city. BOKA Online: E-post: bokning@kui.se Telefon: (06) Arrangör: 36 äldre i centrum Nr Kundfokuserad äldreomsorg Framtidens äldreomsorg är redan här Utbildningsäldreboende Hälsosamt åldrande Teknik och IT PROGRAM maj 2014 Regeringens äldresatsning, Eva Nilsson Bågenholm, Socialdepartementet Temabo vill att varje människa ska få LEVA hela livet! Olof Ryderberg Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande, Charlotte Bennetoft, Friskvården i Värmland Utbildningsäldreboende, Elisabeth Bergdahl, FOU Välfärd Teknik, IT och åldrande, Britt Östlund, Lunds universitet Teater Spotlight Föreställning Profilboende, Kavat Omsorg, Catharina Tavakolinia, Kavat vård Äldreomsorgens utmaningar idag och i framtiden, Mats Thorslund, Institutionen för neurobiologi

37 Kvalitetsregister underlättar förbättringar Senior alert ska medverka till att utveckla nya arbetssätt för att öka möjligheten för så god vård som möjligt för alla, säger Ann-Kristin Andersson, distriktssköterska och utvecklingsledare inom kvalitetsregistret Senior alert som har fått ett nytt område inkontinens. senior alert är ett kvalitetsregister där personer 65 eller äldre registreras med riskbedömning, planerade åtgärder och uppföljning. Det görs för följande fem riskområden; munhälsa, undernäring, fall, trycksår och sedan i mitten av januari i år, även för blåsdysfunktion/inkontinens. Dessa områden har en mer eller mindre stark koppling till varandra, säger Ann-Kristin Andersson som är distriktssköterska och en av utvecklingsledarna för registret i Stockholms län. Ett exempel kan vara en kvinna som har problem med sår i munnen, hon äter dåligt, blir undernärd och yr. Hon faller och bryter lårbenet, blir liggande med risk för trycksår men också med risk för urinläckage eftersom hon har stora svårigheter att komma till toaletten. Det ena kan leda till det andra och Senior alert ska medverka till att utveckla nya arbetssätt för att öka möjligheten för så god vård som möjligt för alla, säger Ann-Kristin Andersson. De nämnda områdena är viktiga inom sluten vård och omsorg, primärvård, hemsjukvård och kommunal äldreomsorg. Det är områden som är aktuella oavsett medicinsk diagnos. Senior alert är ett förebyggande arbetssätt som innebär att riskbedömningar görs inom vart och ett av dessa områden. Utifrån de risker man hittar, planeras åtgärder för att sedan följas upp för att se vad som har hänt. De är de tre grundtankarna; systematik, struktur och synliggörande av resultat, säger Ann-Kristin Andersson. Det ska underlätta förbättringar i vård och omsorg. I kvalitetsregistret finns evidensbaserade riskbedömningsinstrument och förslag på åtgärder. Det leder också till en gemensam struktur inom slutenvård, primärvård och kommun. Det senaste området inkontinens berör cirka en halv miljon människor 65 år och äldre. Deras livskvalitet försämras, för många blir det ett handikapp, de vågar sig inte ut på grund av risk för läckage. De kan lätt bli socialt isolerade vilket även kan drabba partner och andra närstående. Inkontinens är också förenat med stora summor för samhället. Mer än 800 miljoner kronor per år. Precis som med fallolyckor är inkontinens kostsamt, säger hon och påpekar att det samtidigt inte är prioriterat. Senior alert används nationellt och kravet på hur det ska användas varierar. I Stockholms län finns ett krav på att arbeta med registret inom geriatrik, vård- och omsorgsboenden, primärvårdens hemsjukvård, asih och palliativa enheter. När det gäller äldre personer som bor hemma är det asih och hemsjukvården som gör riskbedömning och registrerar. Medan kommunens äldreomsorg registrerar de äldre som bor på äldreboende. Oavsett om du använder registret eller ej, är du som distriktssköterska skyldig att göra riskbedömningar, påpekar Ann-Kristin Andersson. Då är Senior alert ett verktyg som ska underlätta att identifiera risker, sätta in förebyggande och behandlande åtgärder. n INGER RAUNE Skandinaviens nordligaste tekniska universitet Forskning & utbildning i världsklass Studera vid Luleå tekniska universitet n Specialistsjuksköterska Vård av äldre Kontaktperson: Carina Nilsson carina.i.nilsson@ltu.se Information: ltu.se/specialistsjukskoterska Utbildningarna ges på distans äldre i centrum Nr

38 Hjälp till toaletten även i hemmet Det går att ha toalettasistans även i hemmet om personalen är positiv och flexibel anser Marita Larsson, kvalitetssamordnare på Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens. Regionservice i Västra Götalandsregionen har tagit fram ett vårdprogram för blåsoch tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård. Programmet är avsett både för dem som bor i hemmet och på äldreboenden. Marita Larsson är kvalitetssamordnare på Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens och en av de ansvariga för programmet. Där ingår bland annat instruktioner för en basal utredning. Det är sjuksköterskan som avgör vad patienten orkar med, men vi har många pigga 90-åringar som både vill och kan genomgå en utredning, säger hon. Flertalet av regionens 49 kommuner har ansvar för hemsjukvården. Toalettassistans är ett av de ämnen som tas upp i vårdprogrammet: Om patienten inte klarar sina toalettbesök själv behöver patienten alltid toalettassistans. Målsättningen är att patienten skall tömma urinblåsa och tarm på individuellt anpassade tider. Assistansen innebär att personen får hjälp till toaletten eller blir påmind om att gå på toaletten innan urinläckage uppstår. Där ingår: Vaneträning. Toalettbesök på bestämda tider som är anpassade till patientens blåsfunktion. De individuella behoven kartläggs med hjälp av ett toalettschema. Uppmärksamhetsträning. Används till patienter som kan lära sig känna att blåsan är fylld och som kan be om hjälp när behov uppstår. Schemalagda toalettbesök. Ska ske på förutbestämda klockslag med intervaller på två till fyra timmar ofta kopplat till måltider. Kan aldrig ersätta patientens individuella behov av att tömma blåsan. Att hjälpa patienten till toaletten på bestämda tider kan ändå hjälpa till att skapa regelbundna urinoch avföringsvanor. Vi talar mycket mer om tarmen idag och hur viktigt det är att den fungerar för att blåsan ska fungera optimalt. Tarmen behöver tömmas regelbundet, förklarar Marita Larsson. Hon anser att det går att ha toalettassistans även i hemmet: Om personalen är positiv och flexibel går det att hitta tider som fungerar om man har bestämda tider för mat och dryck, även om det kan vara svårt. De som har vattendrivande mediciner Bemötandelexikon En oumbärlig bok för alla som arbetar med demenssjuka personer. Slå snabbt upp en knepig situation och läs ett eller flera förslag på hur man kan lösa situationen. 124 sidor av lösningar på beteendeproblem med tekniker, bemötande och handlingssätt. Palliativ vård inom äldreomsorgen Peter Strang är Sveriges förste professor i palliativ medicin. Boken är skriven direkt för undersköterskor och vårdbiträden. Tar upp fysiska symtom, psykiska frågeställningar, sociala dimensioner och existentiella utmaningar. 128 sidor av koncentrerad lättillgänglig kunskap Vårdförlaget Beställ på eller ring äldre i centrum NR

39 behöver oftast assistans en extra gång på förmiddagen. inkontinensombud på äldreboenden och i hemvårdsområden. Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens erbjuder utbildning för dem. Vårdprogrammet tar upp olika befattningshavares ansvar: verksamhetschef, sjuksköterska med förskrivningsrätt, inkontinensombud, vård- och omsorgspersonal och läkare. Det innehåller också råd vid förskrivning av förbrukningsartiklar och kateterbehandling. Blanketter för anamnes, urin- och läckagemätning, avföringslista, toalettschema och förbrukningsartiklar ingår. n det finns också EtHEL LANESjö Marita Larsson är kvalitetssamordnare på Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens i Västra Götaland. REfEREnSER: Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård. Oktober Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens, Regionservice, Västra Götalandsregionen. Urininkontinens. Regionalt vårdprogram Västra Götalandsregionen. Gammelgården! flera av Kristoffer Dahls teckningar om Gammelgården i ett seriehäfte. Teckningarna är en betraktelse över varje tema i Äldre i Centrum, gjorda med både värme och klacksparkar. nu Har vi samlat Seriehäftet har 64 sidor. Pris 40 kronor. Kan beställas via eller info@aldreicentrum.se eller äldre i centrum Nr

40 Lästips Om samverkan: för utveckling av hälsa och välfärd Runo axelsson, Susanna Bihari axelsson Studentlitteratur Boken presenterar olika bidrag till kunskapsutvecklingen när det gäller samverkan för hälsa och välfärd. Den behandlar samverkan mellan olika professioner och organisationer inom bland annat hälso- och sjukvård, folkhälsoarbete och vård och omsorg för äldre personer. Berglins stora bok om kropp & hälsa: om matvanor, ovanor, hypokondri, åldrande, ångest och hela skiten Jan Berglin, Maria Berglin Wahlström & Widstrand Upplever du att din kropp inte samarbetar längre? Har du känslan av att människor i din närhet inte unnar dig att i lugn och ro få nöta ned din kropp? Känner du att du alltid har en förkylning på gång, eller en maginfluensa, eller tandvärk, eller stroke? Har du förstått att kroppen inte alls är ett tempel utan en kulvert där tåg av matvagnar rasslar över nötta golv mot alltmer underbemannade avdelningar? Den här boken är till dig! Hur får vi råd med välfärden? SNS Konjunkturråds rapport 2014 annika Sundén, torben M. andersen, Jesper Roine SNS förlag Efterfrågan på välfärdstjänster ökar i takt med ett rikare samhälle och fortskridande teknisk utveckling. Välfärdens långsiktiga finansiering står inför betydande utmaningar. Hur stora är utmaningarna? Kan välfärdsstaten behållas? Hur kan medborgarnas stigande krav mötas utan skattehöjningar? sns Konjunkturråd 2014 presenterar och analyserar olika förslag på lösningar. Äldres läkemedelsbehandling: orsaker och risker vid multimedicinering annika Kragh (red.) Studentlitteratur 2013 (andra upplagan). Sedan bokens första upplaga har det skett stora förändringar inom läkemedelsområdet och äldrevården. I denna andra upplaga belyses orsaker och risker vid multimedicinering, för individen och för samhället. Även förbättringsinsatser och arbetsmetoder för att förbättra läkemedelssituationen för äldre patienter berörs. Livslust, linfrön och Lasix studiematerial kring äldres läkemedelsbehandling theresa larsen, Eva Sennemark FoU i Väst 2014 (fjärde reviderade upplagan). Boken riktar sig primärt till sjuksköterskor, men kan också användas av annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Den är tänkt att användas som underlag för studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling och som stöd för verksamhetsutveckling inom området i kommuner och landsting. Boken lämpar sig även för självstudier, som kurslitteratur eller som referens- och uppslagsbok. Att få leva tills man dör studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Sara nordenhielm FoU i Väst I livets slutskede vårdas äldre i hög utsträckning i den allmänna palliativa vården, av undersköterskor i kommunens äldreomsorg (i hemmet, på särskilda boenden eller på korttidsboenden). Boken riktar sig till undersköterskor och annan omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen. Den är främst tänkt att användas som underlag för studiecirklar och som stöd för verksamhetsutveckling inom området. Människan i vården Carola Skott, Kristina nässén, lisen Dellenborg, Margret lepp Carlssons bokförlag Här presenteras hur professionellt vårdande och vetenskapliga vårdstudier kan berikas av etnografisk metodologi, dramapedagogik och den omsorgsfulla tolkningen av berättelser. Den riktar sig till studenter, forskare och professionella inom vård och vårdvetenskap och till alla som söker ett tillvägagångssätt för utforskning och stöd för förändring av specifika miljöer. Ett viktigt spår i boken är frågor kring hur den subjektiva erfarenheten blir kroppsliggjord och hur den förmedlas via givna begrepp och sociala strukturer. Lögnen om Koppargården skandalen bakom Caremaskandalen Cecilia Stenshamn Timbro Caremaskandalen slog ned som en bomb. Välfärden blev en av de hetaste frågorna i samhällsdebatten och vinstintresset den mest kontroversiella. Men vad hände egentligen på Koppargårdens vård- och omsorgsboende utanför Stockholm? Skapade debatten en bättre tillvaro för de äldre? Har äldreomsorgen rimliga förutsättningar i dag? Hemtjänst för personer med demenssjukdom en studie om specialiserade hemtjänstgrupper Karin Gens, Sven-Erik Wånell Stiftelsen Äldrecentrum Rapporten beskriver effekterna av Stockholms stads fleråriga satsning för att stimulera framväxten av specialiserade hemtjänstgrupper med inriktning mot personer med demenssjukdom. Intervjuer och enkätsvar pekar entydigt mot att satsningen hittills varit framgångsrik. 40 äldre i centrum Nr

41 Nya avhandlingar Aktivitet för välmående och balans Individually tailored physical and daily activities for residents in nursing home settings : a Scandinavian multicentre study. Helena Grönstedt, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet Balans, förflyttningsförmåga och fysisk aktivitetsnivå kunde behållas/förbättras med tre månaders individuellt anpassade aktiviteter för äldre, sjukhemsboende personer i Skandinavien. Däremot förlorades effekt efter avslutad intervention, och den sociala och kognitiva dimensionen av adl försämrades. Låg fysisk aktivitetsnivå hade samband med lågt välbefinnande och låg kognitiv funktion. Hjärtsvikt ger demensrisk Cognitive function in elderly patients with chronic heart failure. Carina Hjelm, institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet Kronisk hjärtsvikt kan försämra minne och andra kognitiva funktioner hos äldre personer och göra det svårt att hantera medicinering och egenvård. Framförallt påverkas den kognitiva förmågan hos patienter äldre än 80 år. Minnet är sämre och risken att utveckla demens större än för jämnåriga utan hjärtsvikt. Läkare mer tveksamma till dödshjälp End-of-life decisions: studies of attitudes and reasoning. Anna Lindblad, institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet Att en beslutskapabel patient har rätt att tacka nej till livsuppehållande behandling omfamnas av de flesta. För läkarassisterat självmord och dödshjälp finns en acceptans i befolkningen, men läkarna är emot. Detta av oro för att ett accepterande skulle äventyra förtroendet för sjukvården, en oro som dock inte tycks delas av majoriteten av de tillfrågade i befolkningen. Tecken på ökning av demensförekomst Dementia, depression and delirium in the very old prevalences and associated factors. Johan Mathillas, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Förekomsten av demens, depressiva besvär och förvirringstillstånd var på 00-talet hög bland de allra äldsta i Västerbotten. Demens och depression såg även ut att öka över tid. Dessa kunskaper om förändring i förekomst kan användas vid planering för framtida vårdinsatser. Kunskaper om riskfaktorer kan vara utgångspunkt för nya studier inriktade på att förebygga depressiva tillstånd. Bra äldreomsorg kräver förutsättningar och stöd Job satisfaction, strain and stress of conscience among nurse assistants working in residential care for older people. Anneli Orrung Wallin, institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Avhandlingen visar att vårdpersonalen trots den hårda arbetsbelastningen överlag känner sig tillfreds med sitt arbete, framför allt i mötet med den äldre vårdtagaren. Det som bidrar till tillfredsställelsen är bland annat när de känner att de har förutsättningar att ge en god vård och omsorg utifrån vårdtagarens individuella behov. Kostnadsneutralt med case manager Case management for frail older people. Effects on healthcare utilisation, cost in relation to utility, and experiences of the intervention. Magnus Sandberg, Vårdalinstitutet/medicinska fakulteten, Lunds universitet En case manager jobbar med förebyggande insatser och samordnad vård, vägledning och utvärdering av en persons omhändertagande. Avhandlingen indikerade att en case management-intervention, som var kostnadsneutral, minskade antalet läkarbesök i öppenvården och omfattningen av anhörigas insatser, samt gjorde att färre blev hemskickade från akutmottagningen. Kalendarium 18 mars Livsloppets olikheter och ojämlikheter: Sexualitet och normer Arr: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet Plats: Humanistisk-samhällsvetenskapliga biblioteket (D-huset, Campus Valla, Linköping) Info: mars Yngre geriatrikers symposium Arr: YGS styrgrupp, Svensk geriatrisk förening Plats: Malmö Info: 25 mars Bättre palliativ vård Svenska palliativregistrets årskonferens 2014 Arr: Svenska palliativregistret Plats: Hotell Hilton Slussen, Stockholm Info: mars Att göra skillnad för äldre/äldreriksdagen Arr: Socialdepartementet, Sveriges kommuner och landsting (SKL) Plats: Älvsjömässan, Stockholm Info: 3 april Gerontologidagen Arr: Sveriges gerontologiska sällskap, SGS Plats: Umeå Info: 13 maj Nätverk för hälsosamt åldrande: Kost på äldre dagar Arr: Stiftelsen Äldrecentrum och Karolinska Institutets folkhälsoakademi Plats: Äldrecentrum, Gävlegatan 16, Stockholm Info: maj Svenska demensdagarna Arr: Svenska nätverket för demenskunskap Plats: Karlstad CCC Info: maj Nordic congress of gerontology Arr: Nordisk gerontologisk förening Plats: Svenska mässan, Göteborg Info: äldre i centrum nr

42 äldreforskningens Hus Föreläsningsserie om äldre och åldrandet Öppna föreläsningar Äldrecentrum erbjuder varje termin föreläsningar och seminarier för vård- och omsorgspersonal med syfte att ge personalen möjlighet att ta del av forskning och aktuella frågor inom ämnesområdet. Varje seminarium innehåller både föreläsningar, diskussioner och grupparbeten där deltagarna förväntas delta aktivt. Följande föreläsningar erbjuds våren 2014: 9 april: bpsd Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Föreläsare: leg sjuksköterska Annika Roth. 22 maj: Existentiell omsorg i vardagen. Föreläsare: äldrepedagog och socionom Christel Rosenberg. Äldrecentrums föreläsningsserie Samhället och de äldre är öppna föreläsningar som riktar sig speciellt till dig som är pensionär och/eller intresserad av äldrefrågor. Föreläsningarna hålls i abfhuset på Sveavägen 41 i Stockholm och kostar 40 kr. Som medlem i spf, pro eller sprf kostar det 20 kr. 24 mars: Ensamhet bland äldre. Föreläsare: docent Lena Dahlberg. 19 maj: Anhörig i nöd och lust. Föreläsare: docent Lennarth Johansson. Läs mer på Äldrecentrums hemsida! Senaste Rapporter Att hon säger att hjälp inte behövs, betyder inte att hjälp inte behövs. Behov och resurser för yngre personer med demenssjukdom. 2013:10 Lars Sonde. Samverkan på väg En studie om gränsytor i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. 2013:11 Sven Erik Wånell, Lars Sonde. Hemtjänst för personer med demenssjukdom En studie om specialiserade hemtjänstgrupper. 2013:12 Karin Gens, Sven Erik Wånell. Vem ska bestämma vad i äldreomsorgen? 2014:2 Ingrid Hjalmarson. 42 äldre i centrum Nr

43 Äldreforskningens Hus Samband mellan ålder och försämrad fysik Kan multisjuklighet förklara de äldrerelaterade skillnaderna i gång, balans och styrka? I Anna-Karin Welmers studie från snac-kungsholmen undersöktes betydelsen av kroniska sjukdomar för fysisk funktionsnedsättning på äldre dagar. Resultaten visade att multisjuklighet (samtidig förekomst av två eller flera kroniska sjukdomar) var starkt relaterad till fysiska funktionsnedsättningar, som försämrad gånghastighet, balans och styrka. Dock förklarade kroniska sjukdomar och multisjuklighet bara en liten del av de åldersrelaterade skillnaderna i fysisk funktion. Detta tyder på att det starka sambandet mellan ålder och försämrad fysisk funktion kvarstår även om man kontrollerar för multisjuklighet. Kognitiva nedsättningar i depression Måttlig och svår depression (5 10 depressiva symptom) har länge varit förknippad med kognitiva nedsättningar, dvs hjärnans förmåga att bland annat tänka, planera och komma ihåg saker. Nu visar en snac-kungsholmen studie att även mild depression (4 depressiva symptom) är förknippad med nedsatt mental hastighet, dvs hur snabbt vi processar information, hos äldre personer. De måttligt/svårt deprimerade visade nedsättningar i mental hastighet, uppmärksamhet, exekutiva funktioner såsom beslutsfattande Anna-Karin Welmer Test av greppstyrka, en del av den motoriska undersökningen för SNAC-Kungsholmen studien. och problemlösning, verbalt flöde (till exempel hur många ord på F som vi kan komma på under en minut) och episodiskt minne (personliga upplevelser). Korttidsminnet som vi använder för att bland annat komma ihåg ett telefonnummer, semantiskt minne, där vi minns faktakunskaper, och spatial förmåga (t.ex. att fickparkera) var intakta. Resultaten betonar vikten av att upptäcka mild depression hos äldre tidigt så att behandling kan påbörjas och att de kognitiva nedsättningarna inte förvärras. Alexandra Pantzar undertecknat Varför behövs longitudinella undersökningar? En grundbult i en fungerande demokrati är att politiska beslut kan fattas utifrån en saklig, relevant beskrivning av verkligheten och att också allmänheten har tillgång till sådan information. För den skull för man olika register som sedan ligger till grund för statistik. Men det finns också behov av särskilda undersökningar, som till exempel scb:s ulf-undersökning (Undersökning av Levnads- Förhållanden). Sådana tvärsnittsundersökningar ger en ögonblicksbild och genom upprepade undersökningar, med oförändrad uppläggning och metodik, kan man följa en utveckling. Men detta visar bara vad som hänt inte varför. För att förstå orsakssammanhang behöver man longitudinella undersökningar där samma personer följs över tiden. Det blir då till exempel möjligt att se vilka faktorer livsstil och levnadsvillkor som inverkar på uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom och därmed ge en grund för effektiva preventiva insatser. snac the Swedish National Study on Aging and Care är en sådan longitudinell studie som initierats av regeringen och som stöds förutom av regeringen också av de kommuner och landsting där studien bedrivs. Longitudinella studier är tids- och resurskrävande. Man måste ha tillräckligt många upprepade undersökningar för att kunna dra slutsatser om orsakssammanhangen. snac startade 2001, men det är först nu som man börjar få fram de verkligt intressanta resultaten. Det är ett gott betyg till dem som finansierat studien att man varit beredd att stödja en studie under så lång tid. Den databas som nu successivt byggts upp innehåller ca 90 miljoner uppgifter och ger naturligtvis oerhört rika möjligheter till analys av olika frågor rörande åldrande, hälsa, vård och omsorg. Mårten Lagergren, Docent och nationell koordinator för SNAC-studien. Äldrecentrum, ARC (Aging Research Center) och Svenskt demenscentrum bildar Äldreforskningens Hus. Gävlegatan 16, Stockholm, tel. vx äldre i centrum nr

44 Anhöriga Forskning om sorg i ny kunskapsöversikt Tusentals personliga intervjuer med äldre har gett henne erfarenheter om åldrandet, och efterlevandeproblematiken ligger henne varmt om hjärtat sedan tre decennier tillbaka. Nu är psykologen och forskaren Agneta Grimby aktuell med en sammanställning av de senaste årens forskning i en kunskapsöversikt om sorg. I Nationellt kompetenscentrum anhörigas serie med kunskapsöversikter, i vilka den senaste forskningen inom ett område sammanställs, håller Agneta Grimby på med en översikt om sorg med titeln Äldre Sorg Stöd. Agneta Grimby är psykolog och forskare vid Geriatriken på Universitetssjukhuset i Göteborg. Agneta har främst ägnat sin yrkesverksamhet åt kliniskt arbete så väl som forskningsarbete, med inriktning mot människor i högre åldrar. Under de tre senaste decennierna har efterlevandeproblematiken legat henne varmt om hjärtat. Agneta har utgått från en tidigare kunskapsöversikt, skriven av henne själv, som publicerades 2002 på uppdrag av Socialdepartementet. Den tidigare översikten har nu kompletterats med ytterligare litteraturstudier och referat från böcker i ämnet och bygger på evidensbaserad kunskap inhämtad både inom och utom landet. Huvudområdena i kunskapsöversikten är det normala sörjandet, det som de flesta uppvisar, och det mer ovanliga sörjandet som ger komplikationer av olika slag och som ofta kräver stöd och behandling av professionell utförare. Jag ger också en överblick av litteraturen kring döendet och olika dödssätt, känsloreaktioner, anpassning och strategier i sorgen, och existentiell problematik, för att nämna några områden. Vidare uppmärksammas bortglömda sörjande såsom personer med kognitiv funktionsnedsättning och personer med demenssjukdom, samt variationer på stödformer och hur vårdpersonal stödjer, säger Agneta. I ett appendix till kunskapsöversikten kommer det finnas exempel och beskrivningar på svenska stödformer, stödlänkar inom och utom landet, telefonhänvisningar till stödinsatser i Sverige samt olika slag lästips, främst svenska böcker och artiklar. Agneta Grimby, legitimerad psykolog och medicine doktor. Efter att ha sammanställt materialet menar Agneta att grundforskningens resultat från den senare delen av 1900-talet står sig bra. Något som är intressant är att specialiseringen på olika aspekter av sorg ökat väsentligt. Idag finns till exempel studier på lokalisationen av sorg i hjärnan, alltså vilket område som registrerar förhöjd hjärnaktivitet av sorg, säger Agneta. Forskning i Sverige och internationellt Agneta är både förvånad och glad över det allmänt ökade intresset för sorgeforskning som bedrivits efter millennieskiftet, även i Sverige. Sörjandestödet har börjat ta en mer strukturerad och etisk form, även om professionalismen för att ta hand om personer vid livets största stresshändelse fortfarande är kraftigt underrepresenterad. 44 äldre i centrum NR

45 Uppföljning är ett måste, och ett tidigt insatt stöd kan rädda liv och hälsa Agneta Grimby Det finns många yngre forskare, främst sjuksköterskor, som tar sig an problematiken i special- och examensarbeten, och där ser gärna Agneta en fortsatt fördjupning. Gapet mellan inhemsk och utländsk forskning kring sorg och stöd har tidigare varit stort, men där närmar vi oss på flera fronter, förklarar Agneta, och menar att mycket av skillnaden i mängd och kvalitet förmodligen berott på olikheter i ekonomiska förutsättningar och nationella satsningar, där Sverige tidigare placerat sig långt efter. Men hon skulle gärna vilja se en vidgad svensk forskning om sorgereaktioner och stödformer i mindre uppmärksammade grupper, som exempelvis personer med kognitiv funktionsnedsättning. Är det någon skillnad på äldre och yngre människors sorg? Det sägs att det finns fler likheter än olikheter i sorgereaktioner mellan yngre och äldre. Det är mer livssituationen som styr graden av stress vid förluster, menar Agneta. Yngre vuxna, som befinner sig mitt i livet, har ofta barn, boende, jobb och ekonomi som påverkas av situationen och som är oförberedda på den här sortens svåra livshändelse. Äldre personer har också livstypiska stressfaktorer som exempelvis sjuklighet och tidigare upplevda svåra livshändelser, men har vanligen tänkt mer på dödsrelaterade förluster och dess följder. Att tala om sorg och döden Vi i Sverige har varit dåliga på att tala om sorg och döden, men Agneta tror att vi går mot en större öppenhet, både medmänskligt och genom medias vidgade fokusering. Förr bar man sorgeband eller en klädsel som visade att man befann sig i en sårbar livsfas. Idag finns det andra sätt att tala om sorg, exempelvis genom sorgesajter på Internet. Inget är rätt eller fel, så länge som det känns riktigt och mottas väl, förklarar Agneta, men berättar också att hon fortfarande får höra hur sörjande undviks vid möten på gatan eller att telefonen inte ringer lika ofta när man blivit ensam det finns en utbredd rädsla att säga fel saker och att göra situationen värre för den sörjande. Sorg i ett framtida perspektiv Rent allmänt behövs en större öppenhet och mer kunskap. Gränsen mellan sorg och komplicerad sorg kan vara svår att dra. Utan ingående kunskaper om överreaktioner och suicidrisker vid sorg ska ingen obehörig utöva behandling, betonar Agneta. Det behövs ett utökat och ett förbättrat sörjandestöd som utförs av professionella stödjare. Många efterlevande har efterfrågat remitteringsmöjligheter, vilket är något att sträva efter, och vårdkedjan får inte sluta med att den gamla änkemannen eller änkan går hem från den palliativa avdelningen eller akutmottagningen med den dödes persedlar i en påse. Uppföljning är ett måste och ett tidigt insatt stöd kan rädda liv och hälsa. Jag tycker också att etiska riktlinjer för sörjandestöd, anpassade för svenska förhållanden, måste utformas och stå under tillsyn av högre svensk myndighet, säger Agneta. Kunskapsöversikten kan läsas av anhöriga själva och vara av intresse för forskare och studenter för att få ett evidensbaserat svar på sina funderingar eller fungera som en sporre för fortsatt forskning. De som främst kan ha nytta av översikten är vårdpersonal som dagligen möter patienter och deras anhöriga, men även i utbildningssyfte kan flera av avsnitten ge kunskap och vidare hänvisningar för personalgrupper i flera olika vårdformer, exempelvis inom diakoni, begravningstjänst, räddningstjänst och ideella organisationer. Kunskapsöversikten kommer att publiceras och finnas tillgänglig på Nka:s webbplats under februari månad. text: fredrik jansson, nka. foto: Privat äldre i centrum nr

46 Demens Stockholms satsning på demensteam lovordas Sedan ett par år tillbaka skjuter Stockholms stad till extra medel till hemtjänstgrupper specialiserade på demens. Satsningen har gett flera goda effekter visar en ny rapport från Stiftelsen Äldrecentrum. Under 2012 fick 24 nybildade och 10 redan etablerade demensteam inom hemtjänsten dela på nio miljoner kronor, pengar som använts till bland annat kompetensutveckling och regelbunden tid för handledning och reflektion. På mycket kort tid lyckades personalen göra stora skillnader med små medel, säger Karin Gens som tillsammans med Sven-Erik Wånell skrivit rapporten Hemtjänst för personer med demenssjukdom. Det som gjorde störst intryck på Karin Gens var att alla de anhöriga som intervjuades var otroligt nöjda. De som gått från vanlig hemtjänst till specialiserad demensvård upplevde skillnaden som natt och dag. Demensteamen inom hemtjänsten har bland annat lett till bättre kontinuitet. Det har blivit färre personer runt den demenssjuke och en starkare relation mellan denne och kontaktmannen. Samtidigt efterlyser Karin Gens tydligare kvalitetskrav från äldreförvaltningen. Utförare som erbjuder hemtjänst specialiserad på demens bör leva upp till vissa kriterier när det gäller till exempel kontinuitet och utbildning av personal. Kolesterol kopplas till alzheimerförändringar Kolesterol är inte bara kopplat till hjärt-kärlsjuk- dom. Blodfetter kan både befrämja och motver- ka alzheimerförändringar i hjärnan. Det tyder ny forskning på. Höga nivåer av det skadliga kolesterolet, LDL, kan lagras i blodkärlens väggar och då leda till hjärtinfarkt och stroke. Nu visar en ny studie att höga LDLnivåer även befrämjar tillväxten av senila plack i hjärnan. Placken Olivolja innehåller det nyttiga kolesterolet (HDL) som, enligt en ny studie, motverkar alzheimerförändringar i hjärnan. proteinklumparna är ett typiskt drag vid alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen. Av samma studie framgår också att det finns fog för att kalla HDL det nyttiga kolesterolet. HDL, som anses motverka åderförkalkning i blodkärlen, tycks nämligen hämma tillväxten av plack i hjärnan. Forskare har tidigare sett att LDL-kolesterolet ökar risken för demenssjukdom. Men denna studie är den första att påvisa kopplingen mellan kolesterol och med hjälp av PET-kamera synbara alzheimerförändringar i hjärnan. Associations Between Serum Cholesterol Levels and Cerebral Amyloidosis, JAMA Neurology (2013). Ny magisterutbildning i demensvård planeras Både sjuksköterskor och läkare kan bli magister i demensvård. Nu planerar Stiftelsen Silviahemmet, i samarbete med Karolinska Institutet, att ta fram en motsvarande utbildning för arbetsterapeuter och fysioterapeuter (sjukgymnaster). Det blir en tvåårig magisterutbildning och vad vi känner till är det den första i världen med inriktning mot demensvård för dessa båda ykesgrupper. Efter erlagd examen erhåller man titeln Silviaarbetsterapeut eller Silviafysioterapeut, säger Wilhelmina Hoffman, verksamhetschef för Silviahemmet. Info före minnesutredningen på tio språk Migrationsskolan har tagit fram ett informationsblad om minnesutredningar. Tanken är det ska överlämnas i samband med kallelsen till en minnesutredning för att förbereda patienten. Informationsbladet finns på tio olika språk och kan laddas ned från Migrationsskolans webbplats. Där hittar man även länkar till avgiftsfria webbkurser i demens på persiska och polska. En webbkurs på bosniska/kroatiska/serbiska lanseras senare i år. Gå in på och skriv in migrationsskolan" i sökrutan. 46 äldre i centrum Nr

47 Glöm inte bort tänderna! Munhälsan försummas ofta hos personer med demenssjukdom. Följden kan bli karies, infektioner och svårigheter att äta. Tandäkaren Inger Wårdh betonar vikten av att vårdpersonal lär sig arbeta förebyggande. Att borsta tänderna och gå till tandläkaren är något mycket personligt. När olika förmågor avtar i samband med demenssjukdom är sällan tänderna det första man bekymrar sig om. Många anhöriga orkar inte ta itu med detta eftersom tillvaron blir besvärlig på många andra sätt. Munnen är ett dolt utrymme. Så länge det inte syns något utåt, som att en tand gått av eller att man är svullen får ofta personen sköta munhygienen själv, säger Inger Wårdh, tandläkare och docent i äldretandvård vid Karolinska Institutet. Det tar också tid innan tandsjukdomar utvecklats. Därför, menar Inger Wårdh, behövs regelbundna kontroller. Ända sedan 1999 har personer med stora omvårdnadsbehov rätt till årlig kostnadsfri munhälsobedömning och till nödvändig tandvård för sjukvårdsavgift. Det är en reform som kommit i skymundan. Vi har ju en årlig bilbesiktning. Men tänderna kan få förfalla ifred hos den som inte själv längre inser att man behöver hjälp. Det är inte ovanligt att stora tandproblem upptäcks först när någon flyttar in på ett demensboende. Tandläkare Inger Wårdh Ofta har personen tidigare haft en regelbunden tandvårdskontakt. Det kommer en kallelse och så ringer kanske en anhörig och säger att det är inte så bra här hemma just nu, vi får avvakta lite. Det man egentligen gör är då att säga nej, för det blir ju inte bättre, påpekar Inger Wårdh. Istället bör den anhörige berätta för tandkliniken hur det ligger till och be om att få hjälp och goda råd. För det är en fördel om den som har en demenssjukdom kan fortsätta gå hos sin vanliga tandläkare. Viktigast när man blir demenssjuk är förebyggande tandvård. Det gäller att försöka undvika stora behandlingar och att istället försöka hålla tänderna friska. Karies är den stora fällan, det gäller överlag för äldre. Man kan ha varit kariesfri i många år och plötsligt börjar det rasa iväg. Muntorrhet, ofta orsakad av läkemedel, ökar risken för karies. Småätande likaså. En annan komplikation att se upp med är svampinfektion i munhålan. Den beror oftast på dålig munhygien, torr mun i kombination med nedsatt immunförsvar. Tänderna har ett stort värde för den som drabbas av demens och man ska, av flera skäl, lägga ner extra krut på att bevara dem. Förlorar man sina tänder mister man sitt tuggmönster. Och en protes fungerar inte alltid som ett bra tuggredskap. Det är inte lätt att lära sig använda en avtagbar protes om man aldrig haft det förut det är nästan omöjligt. Som tandläkare har hon varit med om att vårdpersonalen missat att personen har avtagbara delproteser. Jag har sett hemska exempel på proteser som nästan vuxit fast. Kanske ingen anhörig har vetat om det och ingen på boendet har upptäckt det. Detta är ett skäl till att det behövs munhälsobedömningar av tandhygienist. Som i all annan omsorg gäller det att skapa en förtroendefull relation för att få hjälpa till och att hitta nyckeln till just den speciella personen. Sen kan man förstås ta till knep som att sjunga en stump och försöka göra situationen så trevlig som möjligt. Men detta är naturligtvis svårt om det gör väldigt ont i munnen. Den som vägrar äta kan ha tandvärk eller inflammationer i munnen. Likaså kan aggressivitet och oro bero på smärta från munnen. Svullnad eller ett annorlunda ansiktsuttryck bör man också reagera på, säger Inger Wårdh. Feber kan också bero på tandinfektion. Jag har som tandläkare fått många remisser där det står att nu har vi kollat allt undrar om det kan handla om problem med tänderna. Kanske borde man ha kollat det lite tidigare, säger Inger Wårdh. Kari Molin, frilansjournalist På ger Inger Wårdh goda råd för hur man kan förebygga karies och andra munhälsorelaterade problem. äldre i centrum Nr

48 Demens Första boken om att vara ung anhörig Jenny Eriksson, ambassadör för webbplatsen unganhörig.se, har gett ut Du är inte ensam (Demensförbundet). Boken vänder sig till barn och ungdomar med en demenssjuk förälder men även till skol- och sjukvårdspersonal. Din pappa hade Alzheimers sjukdom och gick bort för fem år sedan, när du bara var 16 år gammal. Är det din historia boken skildrar? jenny eriksson: Nja, inte riktigt. Jag föreläser mycket om detta men Du är inte ensam är lite mer av en faktabok. Den innehåller kapitel om hur hjärnan påverkas av demens, vad man som barn kan känna och får känna när en förälder drabbas. Boken bygger förstås på mina erfarenheter. Man kan säga att det är en bok som jag själv letade efter, när pappa var sjuk, men som jag aldrig hittade. Det finns ju annars en hel del skrivet, både om demenssjukdomar och om de anhörigas situation. Jenny Eriksson jenny eriksson: Visst, men nästan allt har varit för, om och av vuxna. Mitt perspektiv är barnets, vilka svårigheter du kan möta i skolan och med kompisar, och hur du kan få hjälp och stöd. När det gäller hjälp och stöd har det hänt en del positivt på senare år. Det finns Facebookgrupper för unga anhöriga och själv är du ambassadör för webbplatsen jenny eriksson: Samtidigt är vården fortfarande dålig på att involvera barnen till en demenssjuk förälder. Vården måste bli bättre på att erbjuda stöd för det kan man inte begära att ett barn ska efterfråga själv. Magnus Westlander G8-länderna prioriterar demens I december diskuterade G8-länderna för första gången hur man ska samarbeta för att möta problemet med det snabbt växande demenshotet i världen. Inbjuden talare till mötet i London den 11 december var Swedish Brain Power-forskaren professor Miia Kivipelto vid Karolinska Institutet. Det är ett historiskt möte. Sist G8-länderna samlades för att försöka bekämpa en sjukdom handlade det om aids. Att de nu prioriterar demenssjukdomar kommer med största säkerhet ha lika stor påverkan, säger Miia Kivipelto till Hjärnfonden. Nu hoppas hon att Sverige och övriga skandinaviska länder följer med i denna utveckling och betonar vikten av att informera och satsa på forskning kring denna dödliga sjukdom. I Sverige har vi traditionellt haft stark forskning kring demens och jag hoppas verkligen att vi nu kommer göra ännu större insatser, säger hon. Enligt världshälsoorganisationen WHO lider ca 36 miljoner människor i världen av en demenssjukdom. Om inget botemedel tas fram väntas siffrorna ha fördubblats år Detta är en stor utmaning för forskning, vård och samhällsekonomi i alla länder. Brainpower måste få leva vidare Forskningssamarbetet inom Swedish Brain Power (SBP) är unikt och måste få en fortsättning. Det säger Angel Cedazo-Minguez, ny co-director och medlem i den arbetsgrupp av yngre forskare som absolut vill se att forskningsnätverket SBP lever vidare. Sedan starten 2005 har SBP skapat ett mycket givande samarbete mellan Sveriges ledande hjärnforskare och experter på neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer, parkinson och als. Sedan 2010 finansieras SBP:s tvärvetenskapliga forskningsprogram av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). I mitten på nästa år upphör dock stödet från KAW och en arbetsgrupp håller nu på att bildas för att driva frågan om nätverkets fortlevnad vidare. Det viktigaste nu är att få politiker och forskningsfinansiärer att förstå värdet av att forskningssamarbetet inom Swedish Brain Power får fortsätta. Vi har nu byggt upp ett stabilt och framgångsrikt nätverk som blivit en internationell förebild för forskarsamverkan. Det vore paradoxalt att se andra länder imitera vår modell samtidigt som vi själva tvingas lägga ner, säger Angel Cedazo-Minguez. 48 äldre i centrum NR

49 Chans att vinna två platser till Demensdagarna Du som arbetar inom hemtjänsten och genomför webbutbildningen Demens ABC plus kan vinna två platser till Svenska Demensdagarna. Krav för att få delta i utlottningen av platser är att du: arbetar inom hemtjänsten. har klarat kunskapstestet i Demens ABC plus Hemtjänst. mejlar dina synpunkter på utbildningen till ann-christin.karrman@demenscentrum.se senast den 23 mars. En person vinner två platser till Svenska Demensdagarna som äger rum i Karlstad den maj. Övernattning på hotell ingår, resan får man bekosta själv. Nu startar vi poddradio Under rubriken Demenspodden har Svenskt Demenscentrum börjat sända poddradio. Här kommer såväl experter som anhöriga och allmänhet till tals. Redaktionens motto är att våga tala om demens. Nya avsnitt läggs ut på YouTube och itunes. Du kan även lyssna direkt via Demenscentrums webbplats. Kommentera programmen på Demenspoddens Facebooksida. Läs mer om poddradion på: Passa på! Lägre avgift till höstens stora ledarskapskonferens Till och med den 10 april är det rabatt på avgiften till höstens skandinaviska ledarskapskonferens: God demensomsorg en fråga om ledarskap? Konferensen äger rum den oktober på Stockholm Waterfront. Svenskt Demenscentrum arrangerar tillsammans med sina skandinaviska systercentrum: Aldring og Helse (Norge) och Nationalt Videnscenter for Demens (Danmark). Länk till anmälan ligger på webben: Signerat Norrländska eldsjälar inspirerar I mitten av februari fick jag då äntligen se lite snö. Vid Höga kusten-bron arrangerades en heldag för politiker, tjänstemän och vårdgivare i landstinget och kommunerna i Västernorrlands län. Vi fick ta del av deras länsgemensamma kvalitets- Wilhelmina Hoffman mål för en sammanhållen satsning på vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Man arbetar med andra ord för en gemensam och regional plan. Bra! Nu är tiden mogen för att ta motsvarande steg på nationell nivå. Låt oss göra som våra duktiga OS-skidåkare och lära av Norge. Där har man redan antagit en nationell demensplan och är nu i full färd med att ta fram riktlinjer för demensvården, inspirerade av...just det, Sverige. Tillbaka till Höga kusten. Så inspirerande att träffa eldsjälar och det var ju faktiskt Västernorrland som vann Svenskt Demenscentrums pris 2012 länet hade den största ökningen av andelen utbildade medarbetare i demensriktlinjerna via Demens ABC. Priset delades ut av Drottningen i april förra året. Drottningen, som är engagerad i demensutbildning, var i början av februari på Karolinska Institutet för att ta del av erfarenheter från läkarmastern i demensvård. Ja, det lutar nu åt att det blir en fortsättning med ytterligare magisterutbildning i demensvård för arbetsterapeuter och fysioterapeuter (sjukgymnaster). Vilken utveckling! Så Västernorrland och andra län; ta tillfället i akt och fortsätt att se till att medarbetare får den utbildning de behöver. Bas- och spetsutbildningar i demensvård finns idag. För Sverige behöver ju både bredden och djupet för att utveckla demensvård och omsorg och en nationell demensplan! Wilhelmina Hoffman chef för Stiftelsen Svenskt Demenscentrum Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, Stockholm, , info@demenscentrum.se, äldre i centrum nr

50 krönika Det är de långa åren före döden jag tänker på Det är skönt att bli gammal, att vara ung är för djävligt, löd Hjalmar Söderbergs kända suck. Det är nog menat som en tröst för de unga, knappast för de gamla som inte håller med, utan tycker att de har hamnat ur askan i elden. Det är heller ingen tröst för oss medelålders. Vi som står mitt i spärrelden mellan de gamlas krav, åldringsvårdens realiteter och våra egna tillkortakommanden. Det är Skärselden mitt i livet, full av frustration. Det är riktigt intressant att se hur illa förberedda vi är på att få gamla föräldrar. Andra livets skiften förbereds noga i medier och allmänna medvetandet. Småbarnstiden är väl täckt, och bråkiga tonåringar får sitt, med eller utan bostavskombination. Klimakteriet uppmärksammas stort. Döden, nyss ett tabu, nu hedersgäst i varje tv-soffa. Vi vädrar vår dödsångest och oron för begravning. Ha! Om inte Döden kommer oförsynt i unga år, så är begravningen ofta en glädjefest, med sorgens tår som en skimrande pärla i ögonvrån. Det är de långa, ibland många, åren före döden jag tänker på. Ingen förbereder oss för dem. Jag talar inte bara om sjuklig demens, utan om åldrandet i många former, sjukt och friskt. Psykiatrin vet förstås allt som är värt att veta om de gamlas ensamhet, leda, smärta, ångest, depression, ja, ren vrede över att tvingas släppa taget. Lyckliga människor kan ta bristande kroppslig och mental förmåga med ett självironiskt skratt. Men för många går gränsen för humorns makt just där. Det är inte roligt längre. Och vi medelålders barn som häpet försöker tackla mammas eller pappas förändring: Inget är bra, inget duger, inget är skojigt längre. Det är ju som att ha en obstinat tonåring i knät! En ny trotsålder. Men man har ingen auktoritet att sätta emot. Ingen alls. Plötsligt, i fasansfull klarsyn, så förstår man varför våld kan uppstå när uppkäftiga gamlingar inte vet sin plats, eller snarare sin nya roll. Lugn, kära anförvanter, jag tänker inte bära hand på er! Men blotta tanken är ett tabu som många överskridit i fantasin. Vad har vi medelålders för förväntningar på en åldrande mor eller far? Många tänker nog lättsinnigt att det ordnar sig. När den dagen kommer griper samhället in, och ger mina äldre en värdig ålderdom. Det är därför vi betalar skatt. Vi ser framför oss den åldrige i en jämlik relation med vårdens representanter. Så är också åldringsvården organiserad, med största respekt för den åldriges integritet och fria vilja. Det allmänna ska inte pracka på de gamla en omsorg som de inte uttryckligen har bett om. På pappret är det en ovärderlig princip, i praktiken en princip som ofta måste förhandlas... I många fall behöver den gamle ett kraftfullt bistånd i mötet med biståndshandläggaren och alla de andra. Det är vår medelålders roll, och den kräver entusiasm, envishet och uppfinningsrikedom. Men vi är illa tränade för den rollen. Vi ska inte bara övertyga handläggaren, utan kanske lika ofta den gamla anförvanten! Har man tagit Fjärde budet på allvar, så är det nu man utsätts för prövning: Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land. Luthers mästrande tillägg att vi ska tjäna, lyda och älska dem känns ganska beskäftigt, men det sitter djupt i många av oss. Men det är svårt att tjäna dårskap och lyda destruktiva impulser. Är jag så auktoritetsbunden? Vad ska pappa säga? Vad ska mamma tycka? Äsch, det gjorde jag väl upp med när jag var femton... Men nu, när auktoriteterna abdikerar på allvar, på tröskeln till senilitetens skuggrike, är det tungt att vara ett utsatt litet barn i medelåldern. Vem ska man lita på? Det bär emot att säga emot mamma. Det bär emot att köra över tant Mimmi. Det gör ont. Det är släkt med att tappa taget och falla fritt. Men också med att klara sig själv, för en älskad människas bästa. n Ulrika Knutson, författare och journalist. 50 äldre i centrum NR

51 Conductive Sveriges främsta leverantör av äldreomsorgskonferenser K a l e n da r i u m 2014 Gerodontidagarna maj, Stockholm mas-dagarna september, Stockholm Chefsdagarna Personlig assistans 9-10 september, Stockholm Chefsdagarna: hemsjukvård oktober, Stockholm rehabilitering av äldre november, Stockholm äldre i centrum Nr Besök vår hemsida för att läsa mer 51

52 POSTTIDNING B Avsändare Äldre i Centrum Box 3263, Stockholm Ny evidens - ESPEN 2013 Cubitan bevisad effekt för snabbare läkning av trycksår Ny evidens om nutrition & trycksår OEST-studien, presenterad på ESPEN Studien jämförde Cubitan med ett kosttillägg med identisk nivå av protein och energi. Resultat 1 PER 200 ml Kcal Protein g Arginin 3 Kostfiber g g 0 8 veckors nutritionsbehandling med Cubitan gav en bättre läkning och större minskning av sårytan jämfört med kontrollgruppen. Sårytan minskade mer i gruppen som fick Cubitan också efter 4 veckor. Cubitan visade sig vara mer kostnadseffektiv, då en mindre mängd förbandsmaterial behövde användas. Referens: 1. Cereda, E et. al, 2013, Disease-specific nutritional support in malnourished pressure ulcer patients: A double-blind randomized-controlled trial, Abstract, ESPEN 2013 Cubitan det enda specialanpassade kosttillägget för behandling av trycksår Läs mer på Nutricia Tel: E-post: info@nutricia.se