HÄLSA TIKENS HUNDEN. Bruks JUVENIL VAGINIT

Transkript

1 TIKENS HÄLSA TEXT: ANNA PERSSON FOTO: ANNA PERSSON & ISTOCK PHOTO I de här numre av hunden handlar ema om ikens hälsa. Vi har val a fokusera på några vanliga sjukdomar och besvär, av både enklare och allvarligare naur. Om du ine hinner läsa hela arikeln så vill vi redan här sammanfaa de allra vikigase, som varje ikägare bör ha med sig: Håll koll på ikens allmänillsånd och symom på ohälsa, så a du i id kan uppäcka evenuell sjukdom (en generell regel som gäller alla hundar). Noera om någo förändras i ikens vanemönser, ex om hon urinerar ofare, dricker mer eller apien förändras. Känn regelbunde igenom hela kroppen, särskil juvren, efer missänka knölar eller andra förändringar. Lär känna ikens löpperioder och noera om någo förändras. Håll exra koll på ikens allmänillsånd efer löp. Konaka allid veerinär om du missänker a någo ine sår rä ill, ill exempel om iken får flyningar. JUVENIL VAGINIT Juvenil vagini (slidkaarr) är relaiv vanlig hos unga ikar innan deras försa löp. Orsaken är oklar, men förmodligen handlar de om hormonell påverkan inför löpe. Symom på juvenil vagini är framför all slemmiga flyningar från vulvan. Den unga iken kan slicka sig mer än normal, vilke leder ill en ond cirkel av slickningar och irriaion. DIAGNOS OCH BEHANDLING Diagnos sälls genom uppvisade symom, men kan kompleeras av en cyologisk undersökning. Vid lindrigare fall sker ingen medicinsk behandling uan hundägaren uppmanas a hålla ren i område och evenuell behandla med surgörande medel eller lakobaciller. Vid svårare fall kan veerinären välja a säa in anibioika för a ge lindring. KORTA FAKTA OM ÅLDERSGRÄNSER FÖR TIKAR I AVEL En ik ska ha fyll 18 månader för a få användas i avel. I Svenska kennelklubbens (SKK:s) grundregler anges dessuom a rasspecifik hänsyn bör as och a iken ska ha nå en vuxen individs fysiska mognad och beeende innan hon går i avel. En ik får ha högs fem valpkullar. Om en ik får vå kullar inom olv månader ska hon få vila mins olv månader innan näsa kull. En ik får ine ha sin försa kull valpar efer de a hon har fyll sju år. En ik som fyll sju år (och som valpa idigare) ska veerinärbesikigas idigas en månad innan parning. 8

2 URINVÄGSINFEKTION Liksom människor kan hundar drabbas av urinvägsinfekion och de är särskil ikar som drabbas. Anledningen är a de har e korare urinrör än hanar och bakerier därmed läare kan a sig vidare ill urinblåsan. De är ine ovanlig a unga ikar har problem med urinvägsinfekioner inför sin försa löpperiod. De försa eckne på urinvägsinfekion brukar vara a hunden kissar ofa och a de kommer mindre skväar eller knappas någo alls. Ibland syns blod i urinen. Hunden kan också ha svår a hålla sig och kissar inomhus. Även allmänillsånde kan påverkas med feber och smärsymom. Om du har missanke a din hund har drabbas av urinvägsinfekion bör du konaka veerinär. Vid en infekion som ine behandlas kan bakerierna sprida sig upp mo njurarna, vilke är mycke smärsam och kan leda ill allvarligare ohälsoillsånd. DIAGNOS Vid veerinärbesöke iar veerinären på urinprove genom e mikroskop. Vanligen görs även en bakerieodling, för a se vilke sors bakerie de handlar om. Informaion om vilken bakerie som orsaka infekionen är vikig för a kunna ge hunden rä läkemedel. Besöke avsluas högs rolig med a du får e recep på medicin för a moverka infekionen. Med hjälp av medicinen kommer din hund a bli bäre redan efer någon dag, men de är vikig a du fullföljer behandlingen enlig veerinärens rekommendaioner så a infekionen försvinner hel. Om du har en hund med ökad risk för urinvägsinfekion finns de några råd som kan underläa: Se ill a ine urin blir kvar i urinblåsan under en längre id. Rasa hunden flera gånger under dagen så a den får ömma sig ofa. Dagens försa rasning ska ske idig på morgonen och sisa rasningen sen på kvällen. Hunden ska allid ha fri illgång ill vaen (vilke försås gäller alla hundar). A kissa mycke ger en bra genomsrömning i urinblåsan och möjlighe a spola u bakerier. Hundar med benägenhe a få upprepade infekioner i urinblåsan kan vara hjälpa av C-viamin eller ranbärsexrak som gör urinen surare vilke kan minska infekionsrisken. MER KOMPLICERADE FALL Ovan beskriven urinvägsinfekion är ofas okomplicerad a diagnosicera och behandla. Men de finns svårare fall som kräver sörre uppmärksamhe och längre behandling. Hundar med vissa sjukdomar, ex dåliga njurar eller diabees, har en ökad benägenhe a få urinvägsinfekion och här bör ägaren vara exra uppmärksam på de försa ecknen som visar a all ine sår rä ill. Även förekoms av urinsen kan ge urinvägsinfekion (dock vanligare hos hanhundar). Vid missanke om a infekionen är av svårare ar kommer veerinären a vilja undersöka urinblåsa och njurar med ulraljud för a uppäcka evenuella förändringar eller sjukdomsillsånd. Om din hund ine kan kissa alls är de dags a åka aku ill veerinär. ATT TA URINPROV När du besäller id hos veerinären kommer de förmodligen a be a du ar med e urinprov ill besöke. Urinprove ska vara age på morgonen och innehålla så lie av andra bakerier som möjlig, de är därför bra a väa hundens vulva innan ni går u. För a undvika a få med bakerier från de nedre urinvägarna ska man låa hunden kissa ur sig den försa skväen innan urinprove as. De kan ibland vara svår a samla upp urinen, men a gärna en sörre skål (väl rengjord) och sä under hunden när den har börja kissa. Innehålle i skålen kan sedan hällas över i en mindre flaska eller burk. På apoeke finns särskilda flaskor för dea ändamål a köpa för e par kronor och de kan vara bra a ha i hemapoeke. 9

3 LIVMODERINFLAMMATION Livmoderinflammaion (pyomera) är e av ikens verkliga gissel. E mycke sor anal ikar drabbas och enlig Agrias saisik är de en av de vanligase sjukdomarna hos ikar av alla raser och den vanligase orsaken ill bukoperaion på ik. Symomen kan vara all ifrån vaga ill akua och när en ik kommer ill veerinär uan diagnos är därför livmoderinflammaion ofa e illsånd som de idig konrolleras för, då illsånde kan vara livshoande ros diffusa symom. I de flesa fall är de ikar i medelåldern och uppå som får livmoderinflammaion, men även yngre ikar kan insjukna. En kasrerad ik kan av naurliga skäl ine drabbas. om man missänker a iken kan vara drabbad. Grundregeln är som vanlig hellre en veerinärkonak för mycke än en för lie. En ik med missänk livmoderinflammaion as allid på sörsa allvar på djursjukhusen, efersom sjukdomsförloppe kan vara snabb och livshoande. Långhårig collie är en av raserna med högre risk för livmoderinflammaion. Orsaken ill livmoderinflammaion är ine hel klarlagd, men vi ve a både hormoner och bakerier bidrar ill sjukdomsuppkomsen. Forskning har visa a könshormone progeseron spelar en vikig roll då de efer löpe bidrar ill a skapa en god miljö för foser i livmodern, men som också ökar risken för illväx av bakerier. Sjukdomen kan även uppså aku då bakerieillväx ske efer parning, inseminering eller en besvärlig valpning. Då sjukdomen är vanligare i vissa raser finns även missanke om en geneisk fakor. Man skiljer på öppen och sluen livmoderinflammaion, där den sluna varianen innebär a livmoderhalsen är sängd och vare därför ine kan rinna u vilke medför a livmodern försoras. Livmodern fylls av var och om iken ine kommer ill behandling i id kan livmodern spricka, vilke innebär e direk livshoande illsånd. Vid livmoderinflammaion ökar även halen av endooxin (e gifig ämne som frigörs från bakerier) i blode, vilke kan leda ill aku inflammaoriska processer, ökad hjärfrekvens och chock även de illsånd som är direk livshoande. DIAGNOS OCH BEHANDLING På djursjukhuse/-kliniken konrolleras en missänk livmoderinflammaion med ulraljudsundersökning och blodprov. Om livmodern är försorad kommer iken med all säkerhe a behandlas genas för a ine riskera a illsånde förvärras. Den säkrase behandlingen är a operera bor livmoder och äggsockar. Om sjukdomen ine har gå allför lång finns möjlighe ill medicinsk behandling, vilke kan vara akuell för hundar som ine kan sövas eller för a försöka sabilisera ikens illsånd innan operaion. De medför dock risk för a sjukdomen åerkommer. Ibland anser hundens ägare a ikens reprodukionsförmåga är så vikig a operaion ine är e alernaiv. De får dock anses vara e mycke veksam val efersom sjukdomen har en geneisk aspek. PROGNOS Under förusäning a livmoderinflammaionen uppäcks i id och kan behandlas är prognosen god. Vid längre framskriden sjukdomsprocess är läge allvarlig och kan i värsa fall leda ill döden. Vanligen visar iken symom en ill re månader efer löp. Symomen kan variera beroende på hur lång framskriden inflammaionen är. Vid en öppen livmoderinflammaion ses variga eller blodiga flyningar. En drabbad ik blir ofa allmänpåverkad med ökad röhe, kräkningar och minskad api, men de finns också de som ine visar några ydliga symom förrän sjukdomen uvecklas yerligare. Sark ökad örs och rängande urineringar kan vara e ecken. En hund med framskriden sjukdom kan få feber, ökad puls och snabb andning. Då livmoderinflammaion är en allvarlig sjukdom med ibland diffusa sympom är de vikig a konaka veerinär Svensk forskning har visa a ungefär var fjärde ik drabbas av livmoderinflammaion innan io års ålder. Raser med högre risk är långhårig collie, roweiler, golden reriever, berner sennenhund, engelsk cockerspaniel och cavalier king charles spaniel. Lägre risk för sjukdomen ses bland anna hos schäfer, ax (miniayr och normalsor), drever och hamilonsövare. Referens: Breed risk of pyomera in insured dogs in Sweden. Egenvall A, e al. J Ve Inern Med

4 JUVERTUMÖRER Juverumörer är en av de vanligase umöryperna hos framför DIAGNOS all medelålders ikar och är orsak ill ca 70 % av ikarnas En kännbar knöl i huden kan ha många orsaker, föruom umörer kan de handla om en inflammaion eller böld, e främ- cancerdiagnoser. Enlig saisik från Agria drabbas var feme ik över fem år och risken ökar med sigande ålder. Tidig kasrering av iken (före försa eller andra löpe) minskar risken, åverkan. Om knölen ine försvinner av sig själv inom rimlig id mande föremål eller kanske e inseksbe eller annan yre medan kasrering i senare ålder ine har någon effek. är de dags a gå ill veerinär för a genom cellprov avgöra om de är en umör och i så fall vilken sor de handlar om. Cellprove kan kompleeras med röngen, ulraljud och biopsi En eller flera knölar vid ikens juver är de försa eckne på (vävnadsprov). missänk juverumör, ofas i de bakre juverdelarna och under eller mellan spenarna. I början är sorleken ine sörre än e DIAGNOS OCH BEHANDLING knappnålshuvud, men kan ofa kännas ydlig i den unna huden i buken. När de växer känns runda knölar som kan sia bor efersom risken för åerfall annars är sor. Efer operaio- Behandling sker genom operaion och ofa as hela juverdelar både ylig i huden och djupare i vävnaden. I e senare skede kan nen skickas boragna umörer ill analys för närmare besämning av ar och allvarlighesgrad. Därefer görs bedömning av umören bli sårig och väska sig. Om sjukdomen hunni sprida sig i kroppen kan hosa, avmagring och röhe vara symom. prognos och evenuell medicinsk behandling. PROGNOS Prognosen är god om ine sjukdomen har hunni sprida sig i kroppen och de är därför vikig a uppäcka evenuella umörer i e idig skede. Om godarade umörer kan as bor hel så räknas hunden som frisk efer operaionen. Om umören är elakarad kan den sprida sig vidare ill lungor, lymfsysem eller andra delar av kroppen, vilke ger en dålig prognos. Uppskaningsvis är ungefär hälfen av juverumörerna godarade och den andra hälfen av mer allvarlig ar. Men även hundar med elakarade juverumörer kan boas om umören as bor idig. FORSKNING Vid Sveriges lanbruksuniversie (SLU) bedrivs forskning om bland anna juverumörer. Syfe är a hia de gener som orsakar sjukdomen sam förbära behandling och överlevnad hos hund med juverumörer. De finns även en förhoppning om a kunna a fram geneiska es för a idenifiera bärare av sjukdomsanlag. SÅ UNDERSÖKER DU JUVREN Ta ag i huden och underhuden run och mellan spenarna, och rulla huden mellan umme och pekfinger. Känn igenom båda juverraderna, från de försa spenarna vid insidan av frambenen och ill spenarna längs bak vid ljumsken. Tiken har vanligen fem juverdelar på vardera sidan. Även hundar med elakarade juverumörer kan boas om umören as bor idig. 11

5 LÖP OCH SKENDRÄKTIGHET Tikens löp och skendräkighe är naurligvis ine någon sjukdom, men förjänar ändå a nämnas i en arikel om ikens hälsa då dessa naurlig förekommande processer kan både bidra ill besvärsreakioner hos iken sam ge ledrådar om ohälsa. De är därför vikig a hålla koll på ikens löpcykel och noera evenuella förändringar. LÖPCYKELN De flesa ikar blir könsmogna och börjar löpa mellan 6 18 månaders ålder. Tikar löper vanligen 1 2 gånger per år, men de finns de som löper ofare än så. Om de finns flera ikar i familjen är de ine ovanlig a de anpassar sig efer varandra och löper samidig. Tikar löper hela live och kan därför bli dräkiga hög upp i ålder. Varje löp har fyra faser: Proösrus (förlöpe), Här syns de försa ecknen på blödning och man brukar räkna a löpe sarar vid den försa dagen med blödning. Tiken blöder som mes srax före ägglossningen. Perioden varar cirka 7 10 dagar. Ösrus (höglöpe), vanligvis dag i löpe, med individuella skillnader. Blödningen bleknar och iken acceperar parning. Meösrus (eferlöpe), oavse om befrukning ske eller ine varar denna period i vå månader pga hormone progeseron. Anösrus (viloperiod), iden mellan löpperioderna, vanligen cirka 3 månader. Ovansående idsangivelser är ungefärliga och de finns avsevärda individuella skillnader. BESVÄRLIGA LÖP En del ikar blir uppenbar påverkade av si löp, vilke kan märkas både som fysisk och psykisk påverkan. De kan slua äa, bli gnälliga, okoncenrerade och raslösa. En del hundägare upplever a iken blir deprimerad, sur, hängig eller får andra humörförändringar och appar lusen för de som idigare har akivera och roa. I e sådan läge är de klok a ine vinga på iken någon mer avancerad räning och framför all ine inlärning. Ägna dig isälle å saker som iken redan kan, som enklare räningsmomen eller spår, så a hon akiveras och får anna a änka på vilke kommer a underläa för henne a klara av den besvärliga perioden. De finns en föresällning om a en ik med besvärliga löp kan boas genom a låa henne få en kull valpar. De är roligvis en my och oavse hur de är med den saken så bör en ik med besvärliga löp ine gå i avel efersom de finns en risk a probleme ärvs vidare ill kommande generaioner. SKENDRÄKTIGHET Skendräkighe innebär a ikens kropp reagerar som om den skulle ha valpar, fas så ine är falle. Cirka vå månader efer löp kan iken bli raslös och börja bygga bo. Juvren svullnar och kan ge mjölk. Ibland adoperar hon e par leksaker som får agera sällförerädande valpar. Hos de vilda hunddjuren fyller skendräkigheen en vikig funkion då andra ikar kan dia valparna om mamman skulle förolyckas eller av annan anledning ine kan a hand om sina valpar. De är ine alla ikar som blir skendräkiga och en del blir de i så låg grad a de passerar obemärk. Men vissa ikar kan visa symom på a må dålig både fysisk och psykisk av sin skendräkighe, de kan bli flåsiga och oroliga och ha svår a koncenrera sig på anna än sina valpar. I de fallen kan de vara bra a öka moion och akivering av iken, så a hon får anna a änka på. Andra rekommenderade ågärder är a dra ner på fodermängden och a plocka bor alla valpar efersom omvårdnaden av dessa anses kunna öka den psykiska påverkan. De finns även recepbelagd medicin som moverkar skendräkighe. De förekommer a ägare ill ikar som blir sark påverkade av sin skendräkighe väljer a kasrera sin hund. Dea för a varken ik eller ägare ska behöva usäas för de besvärliga skendräkighesperioderna och för a de ändå ine vill låa en ik med besvärlig löpcykel gå i avel med risk a föra besvären vidare ill kommande generaioner. n En ik kan bli uppenbar påverkad av si löp, vilke kan märkas både som fysisk och psykisk påverkan. 12