Frågor och Svar. med anledning av styrelsens förslag till renovering och ombyggnation av vår fastighet

Transkript

1 Frågor och Svar med anledning av styrelsens förslag till renovering och ombyggnation av vår fastighet Förra våren fick föreningen sitt bygglov för yttre arbeten, dvs byte av fasaden, nya och större balkonger samt byte av fönster beviljat. Vi fick dessutom bygglov för en ny ventilationsanläggning på taket. Nu har vi fått nästa bygglov beviljat för inre arbeten. Det innebär att vi har fått bygglov för att bygga en ny lägenhet på vinden och sammanlagt sex lägenheter i bottenvåningen varav två i den befintliga entrén för vagnar och tvättstugorna. I bygglovet ingår dessutom att befintlig hiss byts ut så att samtliga lägenheter även de på mellanplanen kan nås via den nya hissen. Inför Bostadsrättsföreningen Oporto 1:s informationsmöte tisdagen den 23 maj vill styrelsen försöka besvara frågor med anledning av styrelsens förslag till renovering och ombyggnation av vår fastighet. Det finns säker fler frågor som behöver besvaras men detta är i vart fall en början. Alla medlemmar är naturligtvis välkomna att med sina frågor och styrelsen ska försöka besvara dem så bra som möjligt. Fråga 1 Är fastigheten i behov av renovering? Enligt styrelsens bedömning är fastigheten i stort behov av renovering. Redan då fastigheten förvärvades 2007 konstaterades att delar av fasaden borde göras om inom en 5 årsperiod. Detta framgår av den ekonomiska planen som återfinns på föreningens hemsida. Nu har ytterligare 5 år gått och inget har gjorts. Fasaden är delvis i mycket dålig skick framför allt högre upp på huset. Det finns sprickor i fasaden och på några ställen har putsen släppt från underlaget och bildar små bullar, s k bom. Den november 2014 genomförde styrelsen en balkongbesiktning av samtliga balkonger. Besiktningen finns dokumenterad. Ett flertal av balkongerna uppvisade sprickor och det konstaterades att balkongerna generellt är i behov av renovering. Ventilationen i fastigheten är inte bra. Styrelsen har under åren fått många klagomål från de boende på den dåliga ventilationen. Ventilationen blir inte bättre av att de flesta boende klistrar igen väggventilen för tilluft för att undvika kyla och drag i lägenheterna. De ombyggnationer som de boende har gjort i sina lägenheter över tiden har inte heller förbättrat ventilationen. Ventilationen i fastigheten har aldrig fungerat tillfredställande. Detta framgår av protokoll från OVK besiktningar sedan fastigheten byggdes. Vidare har tidigare konstaterats att fastighetens fönster är i så dåligt skick och bör bytas ut. Fönstren har generellt dåliga termodynamiska U-värde på över 3 och lika dåliga om inte sämre bullervärden. U-värdet ska vara så lågt som möjligt men brukar normalt ligga på 1,5. De termodynamiska värdena i huset är också dåliga, dvs isoleringen. Isoleringen motsvarar de krav som ställdes på talet då man inte hade högre krav på yttre vägarnas isolering än 1-0,8 i U-värde (dåvarande K). Idag har man krav på ett U-värde på 0,4. Värmepannan i fastigheten är totalt renoverad och värmesystemet injusterat men det räcker ändå inte när det är riktigt kallt. Många boende klagar under vintern på att minusgraderna gör att ytterväggar fungerar som kylelement i lägenheterna. Detta skapar kalldrag och gör att värmekostnaderna i fastigheten är onödigt höga. När styrelsen började diskutera en renovering av fastigheten var det främst fasad, fönster och balkonger samt ventilationen som diskuterades. Styrelsen bedömer läget som akut när det gäller fasaden och ventilationen. Balkonger och fönster är inte lika akuta men de 1

2 behöver göras vid för att rätta tillproblemen enligt ovan. Allt hänger ihop och av kostnadsskäl bör allt göras samtidigt. Fråga 2 Räcker det inte att renovera fasad, fönster, balkonger och ventilation måste vi bygga till och bygga om? Föreningen har inga pengar på banken som täcker kostnaderna för att renovera fönster, fasad, balkonger och ventilation. Föreningen måste ta nya lån för att täcka dessa kostnader. Konsekvensen av detta är att föreningen måste höja avgifterna för samtliga lägenheter för att klara av att amortera lån och betala räntor under ett antal år framöver. Styrelsens utgångspunkt och målsättning har varit: att inte höja avgiften, att hela renoveringen och ombyggnationen ska finansieras av de nya lägenheterna och att de nya framtida avgifter från de nya lägenheterna och värmebesparingar som uppstår ska medföra att föreningen klarar av att amortera befintliga lån och sänka den årliga avgiften. Fråga 3 Måste vi bygga ny hiss och bygga nya lägenheter? Vi måste inte göra någonting! Utgångspunkten för styrelsen har hela tiden varit att hitta ett sätt att finansiera renoveringen av fasad, fönster, balkonger och ventilation. Detta enda sätt vi kan göra detta på är att sälja egendom och få in intäkter. Det enda föreningen kan sälja är bostadsyta. De ytor som vi har tillgängliga för försäljning i fastigheten är den lokal som Actus hyr, våra befintliga tvättstugor inkl vagnsförrådet och resterande vind. Dessa ytor motsvarar totalt enligt bygglovet 330 kvm boarea (BTA). Denna boyta motsvarar ett värde på ca 14 mkr om kvm priset är kr för boytan som är ngt mindre än 330 kvm. Genom om att byta befintlig hiss och flytta densamma frigörs boyta på vinden. Vidare måste vi ha en hiss som går hela vägen upp till vinden för att få bygglov för vindsvåningen. Vindsvånings yta är den mest värdefulla yta föreningen har. Vindsvåningen är en av de största ytorna. Den ligger högst upp i huset och därmed också dyrast. Den framtida avgiften är den högsta av alla de andra säljbara ytorna i föreningen. Samtidigt möjliggörs installation av nya ventilationsfläktar och övriga dragningar på ett bra sätt. Planen är att flytta befintliga tvättstugor till källarplan för att frigöra ytorna från befintliga tvättstugor och då krävs en hiss som går ner i källaren. Detta är således också en förutsättning för bygglovet. Fråga 4 Hur bör en renovering av byggnaden gå till? De rådgivare som föreningen har anlitat har uppgivit att en renovering av vår fastighet bör göras ytterst varsamt. Anledningen härtill är att fastigheten byggdes under krigsåren då tillgången på material och betong var dålig. Fastigheten byggdes snabbt och det är inte det bästa materialen som har används vid byggnationen av fastigheten. Betongen är ganska porös och inte den typ av betong som vi ser numera. Många boende har fått erfara detta då det har uppstått långa sprickor på väggarna i ett antal lägenheter i fastigheten. Det är en av anledningarna till att styrelsen inte väljer att föreslå en renovering av befintliga balkonger och balkongelement som finns inkörda i fastigheten. Den föreslagna balkongkonstruktionen syftar till att både stärka husets stomme och avlasta fastigheten. Fråga 5 Vem fattar besluten om renovering och/eller ombyggnation styrelsen och/eller medlemmarna? 2

3 För att svara enkelt på denna fråga kan man säga att när det gäller renovering av fasad, fönster, balkonger och ventilation så är det styrelsen som fattar samtliga beslut under förutsättning att inga onödiga förändringar görs. Då ligger det i styrelsens mandat om skötsel av fastigheten. Så fort några förändringar av fastigheten ska göras, dvs att större och ändrade balkonger och fönster så är det medlemmarna som fattar besluten. Den föreslagna renoveringen och ombyggnationen av fastigheten består av ett antal olika delentreprenader som är nära kopplade till varandra både tekniskt och ekonomiskt. Stämman kommer att få ta ställning till och fatta beslut om hela förslaget i enlighet med de bygglov som erhållits. Föreningens medlemmar kommer således bara att besvara en fråga. I princip krävs det att samtliga medlemmar ger sitt godkännande enligt byggloven på stämman och/eller utanför stämman. Så snart medlemmarna lämnat sitt godkännande kan hela renoveringen och ombyggnationen påbörjas. Om inte samtliga medlemmar godkänner ändringarna enligt byggloven måste två tredjedelar (2/3) av de närvarande röstar för förslaget. Föreningen måste i detta fall vända sig till Hyresnämnden för beslut avseende de medlemmar som röstat nej eller som inte deltagit i beslutet för att kunna påbörja renoveringen och ombyggnationen. Detta kommer att medföra en fördröjning av hela projektet på ca 1 år och en fördyring med ca 5 % per år. Om medlemmarna inte ställer sig bakom styrelsens förslag måste styrelsen ta ställning till de vilka renoveringar som måste göras och finansiera dessa med nya banklån. Om Hyresnämnden inte godkänner styrelsens ansökan om renovering och ombyggnation blir utfallet detsamma som om medlemmarna säger nej. Fråga 6 Vad beräknas renoveringen/ombyggnationen kosta? Om vi genomför hela renoveringen ombyggnationen så beräknas den kosta mellan 25 och 30 mkr. Kostnaderna fördelar sig på följande huvudentreprenader: Fasad Fönsterbyte Balkongbyte Ventilation Ny Hiss med glasväggar och rivning av bef hiss Ny tvättstuga Ombyggnation av Vindsvåningen Ombyggnation av 6 lägenheter Trapphus målning och renovering Låsbart cykelförråd bakom huset (3 x 5 kvm) Golvkonvektor med fläkt Rivning och nya förråd Övriga kostnader, projektering, byggledning, ritningar mm kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Dessa belopp är beräkningar utifrån preliminära offerter som vi har fått i april Totalt uppgår byggkostnaderna mm till ca 21 mkr exklusive moms. Vidare ska ytterligare 5 % rent schablonmässigt läggas på ovan angivna priser. Fråga 7 Vad kan vi få in på försäljning av de olika lägenheterna? Under senaste året har lägenheterna i fastigheten sålts för i snitt ca kr per kvm. Försäljningspriserna har legat på mellan kr per kvm och upp till kr per kvm. Vi vet att kvm priset på små lägenheter är något högre än för större lägenheter. Vi vet också att vindsvåningar generellt är attraktiva, särskilt om det finns en terrass eller balkong. Enligt Södermäklarna som vid årsskiftet värderade vindsvåningen på ritningarna så bör föreningen kunna få in ca 8 mkr på en försäljning av densamma. Efter det att värderingen gjordes har dessutom tillkommit två stycken mindre terrasser till vindsvåningen som inte fanns på ritningarna från början, vilket ökar värdet ytterligare. 3

4 Övriga 6 lägenheter på sammanlagt 234 kvm har av Södermäklarna värderats till ca 15 mkr på ritningarna. Enligt styrelsens beräkningar bör försäljningarna kunna täcka större delen av renoverings- och ombyggnadskostnader. Fråga 8 Kommer renoveringen och ombyggnationen medföra några besparingar och intäkter förutom försäljningen av lägenheterna? Fastighetens värmekostnader bör minska på grund av ny och förbättrad isolering av fastigheten och på grund av nya och tätare fönster. Hur stor besparingen kan bli går inte är svårt att uppskatta men troligen ca tkr per år. Vidare bör reparationskostnaderna i fastigheten minska. Dessutom kommer vi att få in 7 nya månadsavgifter för de nya lägenheterna istället för hyresintäkten från Actus. Samtliga 7 nya lägenheter kommer att inbringa ca kr/år i avgifter. Fråga 9 Hur kommer värdet på våra bostadsrättslägenheter förändras? Standarden i gemensamma uterymmen i fastigheten kommer att höjas. Tillgängligheten till fastigheten kommer att öka genom handikappanpassning av hiss, balkonger och dubbla balkongdörrar där båda går att öppna. De flesta lägenheterna kommer att få större balkonger vilket kommer att öka värdet på lägenheterna. Föreningens ekonomi kommer att förbättras väsentligt med en helt renoverad fastighet, en bättre möjlighet att amortera på befintliga lån och inget större renoveringsbehov inom en nära framtid. Fråga 10 Hur kommer renoveringen av fasaden att gå till? De delar av fasaden som är i så dåligt skicka att den måste knackas ner kommer att tas bort, medan resten kommer att vara kvar. Utanpå fasaden kommer att sättas en isolering och ovanpå isoleringen kommer att sättas puts. Totalt kommer ca 10 cm isolering och puts att sättas på huset. Fråga 11 Kommer ventilationen att åtgärdas i samband med renoveringen/ombyggnationen? Ja. F n försörjer en maskin på taket ventilationen i hela huset sen huset byggdes. Förslaget innebär att vi delar upp huset i tre delar som istället försörjs av tre mindre nya maskiner som kommer att styras av temperaturen, trycket etc. De flesta ventilationskanalerna på vinden kommer att dras om och rengöras. Detta kommer att förbättra ventilationen och minska kostnaderna i fastigheten. Fråga 12 Varför måste vi byta hissen? Vi måste inte byta hiss men den befintliga hissen börjar bli gammal. Den är liten, trång och stannar inte på alla plan dvs inte på mellanplanen. Den följer inte kraven på säkerhet som innebär att det måste finnas innerdörrar i hissen. Den följer inte kraven på tillgänglighet till nya vindsvåningen och nya tvättstugan. Den är inte heller handikappanpassad vilket innebär att det inte går att få in en rullstol i hissen. En ny hiss kan installeras mitt i trapphuset med ingång från samtliga våningsplan från källarplanet längst ner vid källarförråden upp till vindsvåningen på plan 8. Bilder på den föreslagna hissen kommer att visas. Vi har fått en offert från Kone på en hiss som följer säkerhetskraven och som är väsentligt större än befintlig hiss. Innermåtten på den nya hissen kommer att vara 90 cm x 200 cm Hissen kommer att placeras mitt i trappan med ca 90 cm trappa på varje sida. Varje våningsplan kommer att vara intakta och hissen kommer bara att påverka trappans bredd. Enligt den offert som vi har fått från Kone kostar hissen 1,5 mkr och arbetet att skära i trappen hela vägen från källaren till plan 8 ca kr. Under hela installationen av den nya hissen kommer den gamla hissen att kunna användas och så snart den nya hissen kan tas i bruk först då kommer den gamla hissen att nedmonteras. Ytan på respektive våningsplan där det befintliga hisschaktet nu går kommer att kunna förvärvas av de boende som har lägenheter i anslutning till hisschaktet. 4

5 Vidare är en förutsättning för att vi ska få bygga vindsvåningen att vi har en hiss som går hela vägen upp till plan 8. Fråga 13 Varför säljer vi inte råvinden och övriga lägenhetsytor i befintligt skick? En självklar fråga är varför vi inte säljer råvinden och övriga lägenhetsytor i befintligt skick och låter någon annan bygga lägenheterna. Visst skulle det vara mycket enklare för föreningen och styrelsen att sälja råvind och övriga ytor men mycket dyrare för föreningen. Vi räknar med att föreningen kommer att tjäna mer på att sälja färdiga lägenheter än att sälja råytor. Dessutom kan ombyggnationen ske i samband med renoveringen av fastigheten i övrigt. Om en extern entreprenör ska bygga lägenheterna så kan byggnationen påbörjas när som helst och hålla på hur länge som helst. Gängse pris för en råvind ligger på ca kr per kvm, vilket skulle ge ett pris på ca 3,2 4 mkr. Råvindar i exklusivare lägen kan naturligtvis inbringa mer pengar. Priser för övriga ytor torde ligga runt kr per kvm, vilket skulle innebära ca 5 mkr. Detta kan jämföras med ett kvm pris på som lägst kr per kvm vilket ger totalt 16,5 mkr i intäkter. Vi räknar med att byggkostnaden för vindsvåningen uppgår till ca kr per kvm boyta (80 kvm). Motsvarande siffra för övriga lägenheter är kr per kvm. Detta är en beräknad schablonmässig kostnad. Det kommer att finnas synergier som ger olika spareffekter eftersom många av byggnationerna görs samtidigt. Om det sen visar sig att det är svårt att sälja lägenheterna till det pris föreningen har satt på dem så kan vi alltid hyra ut dem och på det sättet få in intäkter som täcker våra kostnader. Fråga 14 Vad krävs för att vi ska få bygga vindsvåningen och i nu angiven storlek? En förutsättning för att vi ska kunna bygga vindsvåningen och få ut så mycket yta som möjligt är att det befintliga hisschaktet på vinden försvinner. Vidare förutsätter bygglovet för vindvåningen att en hiss går hela vägen upp till plan 8. Fråga 15 Varför ska vi byta ut befintliga balkonger? Är det inte billigare att renovera befintliga balkonger? Har balkongerna besiktigats? Vad kostar den nya balkongen jämfört med att renovera befintlig balkong? Hur kommer balkongerna att konstrueras? I november 2014 genomförde styrelsen en balkongbesiktning av samtliga balkonger. Ett flertal av balkongerna uppvisade sprickor och det konstaterades att balkongerna generellt är i behov av renovering. En balkong stängdes omgående men har sedan reparerats tillfälligt. Kostnaden för att bygga en ny större balkong jämfört med att renovera befintliga balkonger beräknas vara densamma. Anledningen härtill att andra material och andra metoder används än om vi ska renovera balkongerna. Befintliga balkonger är 200 cm x125 cm och de nya balkongerna kommer att bli 300cm x 140 cm. Notera att fasaden kommer att byggas på med 10 cm vilket innebär att balkongen kommer ut 10 cm från fasaden. Om det skulle vara så att vi inte bygger nya balkonger utan bara renoverar befintliga balkonger innebär det att balkongernas djup minskas med 10 cm dvs den del som fasaden ökar i tjocklek. Tanken är att de nya balkongerna ska avlasta fastighetens konstruktion genom att balkonger kommer att ha en egen utanpåliggande stomme som placeras in i fasaden och i isoleringen. Genom detta kommer fastighetens konstruktion att förstärkas. Istället för att bila bort balkongerna kommer man att såga av befintliga balkongbalkar som går in i fastigheten. Skälet till att styrelsen föreslår att detta är att bytet av balkonger ska ske så varsamt som möjligt för att i möjligaste mån undvika vibrationer i huset och minska risken för fler sprickbildningar i fastigheten. 5

6 Bilder på de nya balkongerna kommer att tas fram så att alla kan se hur de kommer att se ut. Fråga 16 Varför ska vi byta ut befintliga fönster? Går det inte att renovera dem? Vad händer med elementet under fönstret vid balkongen? Som ovan angivits har det tidigare konstaterats att fastighetens fönster är i så dåligt skick att de bör bytas ut. Fönstren har generellt dåliga termodynamiska U-värde på över 3 och lika dåliga om inte sämre bullervärden. De nya fönstren ska i stort sett se likadana ut som befintliga fönster. Den enda skillnaden är fönstren vid balkongen som kommer att vara hela glasdörrar där båda pardörrarna är öppningsbara för att rullstolsbundna ska kunna ta sig ut på balkongen. De kommer att ha samma bredd som befintlig balkongdörr och befintligt fönster, dvs den ena dörren kommer att vara bredare än den andra. Notera att fasaden kommer att byggas på 10 cm vilket innebär att samtliga fönster kommer att flyttas ut 10 cm för att vara i linje med fasaden. Det innebär också att hela fönstret och fönsterkarmen från insidan kommer att bli 10 cm djupare. Elementet under balkongfönstret kommer att tas bort och ersättas av ett element som sänks ner i golvet längs med hela den nya balkongdörren. Elementet kommer att ha en bredd på ca 15 cm. Bilder på hur ett sådant element ser ut kommer att visas. Fråga 17 Vad händer med befintlig tvättstugan? Var kommer den att placeras och vad kommer byggnationen av en ny tvättstuga att kosta? Kommer vi att få fler maskiner i den nya tvättstugan? Befintlig tvättstuga och tvättstugan bredvid, som idag inte används, samt vagnsförrådet kommer att byggas om till två mindre lägenheter. Den nya tvättstugan kommer att flyttas ner till det nuvarande cykelförrådet. Den nya hissen kommer att gå ner till tvättstugorna. Det kommer att blir två tvättstugor med 2 tvättmaskiner, torktumlare och torkskåp vardera. Kostnaden för tvättstugorna beräknas till kr.. Fråga 18 Vad händer med våra vinds- och källarförråd? Var kommer vi att ha förråden? Hur stora blir förråden? Vad kostar det att inreda nya förråd? Befintliga förråd försvinner både på vindsvåningen och i källaren. Helt nya förråd kommer att byggas i källaren för samtliga lägenheter som idag har förråd. Storleken på förråden kommer att anpassas till storleken på resp lägenhet som de tillhör. Exakt hur stora de blir är ännu inte klart. Den nya hissen kommer att gå ner till förråden. Kostnaden för att bygga själva förråden uppgår till ca kr. Denna kostnad ingår i rivningskostnaderna. Fråga 19 Vad händer med den gamla hissen och vad händer med golvytan till den gamla hissen? Hur stor är den och vem får köpa denna yta och till vilket pris? Den gamla hissen kommer att användas under byggnationen och kommer därefter att monteras ned. Boende i anslutning till hissen från våningsplan 1 och uppåt kommer att erbjudas att köpa hissytan på respektive våningsplan. Ytan är drygt två kvm. Om ingen är intresserad av att köpa utrymmet så stängs det bara och kan säljas till nya boende längre fram. Om båda boende vill köpa det så får man dela det och om enbart en vill köpa det så får den köpa hela ytan. Priset för hiss ytan är inte bestämd. Fråga 20 Vad händer med min lägenhet när man flyttar ut fönstren 10 cm? Vad blir det för åverkan i lägenheten och vem kommer att bekosta den? Den åverkan som blir på ytterväggarna lägenheterna i och med att fönstren byts och flyttas ut 10 cm och pardörrarna monteras in kommer att bekostas av föreningen liksom kostnaden för att installera ett element i golvet vid balkongdörren. Fönsterbytet i varje lägenhet beräknas ta en arbetsdag. 6

7 Fråga 21 Kommer föreningen att upphandla ett förmånligt pris för det fall jag som bostadsrättinnehavare vill vidta andra åtgärder med min lägenhet i samband med ombyggnationen? Styrelsen har för avsikt att förhandla fram ett förmånligt pris för de boende som vill passa på att göra förändringar i sina lägenheter i samband med renoveringen och ombyggnationen. Fråga 22 Vilka konsulter har föreningen anlitat hittills? Vem kommer vi att anlita framöver? Styrelsen har hittills anlitat följande konsulter: Paul Adler, civ ing. väg och vatten, kvalitetsansvarig enligt PBL-behörighet K. Specialområden: Projekt omfattande husbyggnadskonstruktioner med tyngdpunkt på lösningar. Anställningar: SWECO Infrastructure AB, SWECO VBB AB, VBB Anläggning AB, Tyréns AB Tidigare uppdrag: Vasamuseet, Södertörns Högskola, Södersjukhuset etapp 2, SkyCity Arlanda Affärscentrum Konsult för hjälp med bygglov frågor: Mikael Sandberg, Arkitekt SAR/MSA, Civilingenjör KTH, lantmäteri och stadsbyggnad Certifierad riksbehörig kontrollansvarig för komplicerade bebyggelse. Diplomerad vid Konsthögskolans arkitekturskola i Kulturhistorisk restaurangarkitektur Färg konsult för utvändig färgsättning: Gunnar Ahlberg, DOM Arkitekter AB, Arkitekt SAR/MSA Second opinion: Peter Ullmark, Arkitektur doktor KTH director of CRD and guest professor at KTH Ansvarig för levande brandskydds dokument: Gunnar Wikholm, Brandinspektör, Brandskyddslaget AB. Tidigare arbetat som konsult på Riskteknik, WSP Brand & Risk och Säkerhetspartner. Arbetat i projekt med samlingslokaler, hotell, kulturbyggnader, skolor, flerfamiljshus och sjukhus. Utfört utredningar/analyser av brandskydd i komplexa byggnader samt inom kommunal räddningstjänst. Extern kontroll ansvarig för hela byggprojektet enligt SBK: Hans Anekrans, Byggingenjör SBR, Sweco Management AB. Arbetar med projektering, byggledning samt som kontrollansvarig Andra samarbetspartners och företag är inte bestämda i och med att de kommer att bli beroende av själva upphandlingsprocessen. Upphandlingen kommer att påbörjas först efter stämman och ett godkännande av medlemmarna. När det är dags för upphandling kommer tre företag att väljas ut för varje delentreprenad för att lämna detaljerade offerter och först därefter kan priserna förhandlas. Då vet vi vilka företag som kommer att genomföra ombyggnationen. Vilka tre företag kommer att bli ombedda att lämna in detaljerade offerter är beroende av ett antal villkor som kommer bestämmas framöver, ex vis företagets omsättning, erfarenhet av tidigare jobb, priser, tillgänglighet mm. Fråga 23 När kan renoveringen och ombyggnationen påbörjas? När renoveringen och ombyggnationen kan påbörjas är helt beroende av de beslut som fattas i föreningen. Det är styrelsens förhoppning att renoveringen och ombyggnationen kan påbörjas Q2 - Q