Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping"

Transkript

1 LINKÖPINGS ÖVERSIKTSPLAN DEL 1 NORRKÖPINGS ÖVERSIKTSPLAN DEL 1 Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping Antagen av kommunfullmäktige i Linköping i juni 2010 Antagen av kommunfullmäktige i Norrköping i juni 2010

2 Politisk styrgrupp Eva Andersson (s), kommunalråd, Norrköping Cecilia Ambjörn (v), 1:a vice ordförande i Stadsplaneringsnämnden, Norrköping Muharrem Demirok (c), kommunalråd, Linköping (f o m beslut om samråd) Gösta Gustavsson (c), kommunalråd, Linköping (t o m beslut om samråd) Karin Jonsson (c), oppositionsråd, Norrköping Paul Lindvall (m), Kommunstyrelsens ordförande, Linköping Lena Micko (s), kommunalråd, Linköping Mattias Ottosson (s), Kommunstyrelsens ordförande, Norrköping Jörgen Rundgren (m), oppositionsråd, Norrköping Tjänstemannastyrgrupp Åsa Byman Falck, kommundirektör, Norrköping Lena Rydin Hansson, kommundirektör, Linköping Lars Hågbrandt, samhällsbyggnadsdirektör, Linköping Hans Revenhorn, stadsbyggnadsdirektör, Norrköping Arbetsgrupp Linda Apelgren, processansvarig översiktlig planering (projektansvarig), Norrköping Karin Elfström, översiktsplanechef (projektansvarig), Linköping Jan Eklund, översiktsplanerare, Norrköping (f o m utställningsskedet) Viktoria Fagerlund, översiktsplanerare, Linköping (f o m utställningsskedet) Bertil Malmström, översiktsplanerare, Linköping (t o m samrådsskedet) Johan Mases, översiktsplanerare, Norrköping (t o m samrådsskedet) Susanne Ingo, WSP Analys & Strategi (t o m beslut om samråd) Karin Eklund, WSP Analys & Strategi (f o m beslut om samråd) Anna Modin, WSP Analys & Strategi (t o m beslut om samråd) Kartor Birgitta Hjelm, grafiker, Linköping Eila Kanerva, WSP Analys & Strategi Övriga som har deltagit i arbetet med samrådshandlingen Gunnar Elfström, stadsantikvarie, Linköping Jenny Fredriksson, miljöledare, Linköping Magnus Gullstrand, fysisk planerare, Norrköping Lisa Herland, trafikplanerare, Norrköping Dag Johansson, stadsarkitekt, Norrköping Gunnar Lönn, programansvarig kollektivtrafik, Linköping Christer Nilsson, trafikplanerare, Linköping Martin Schmidt, kollektivtrafikplanerare, Norrköping Josefine Schön, informatör, Visit Linköping Bror-Tommy Sturk, stadsantikvarie, Norrköping Johan Svärd, trafikplanerare, Norrköping Göran Tevell, projektledare Näringslivskontoret, Norrköping Gunnar Ölvingsson, kommunekolog, Linköping Layout och figurer: Birgitta Hjelm, grafiker, Linköping. Foto omslag: Göran Billeson, Martin Schmidt och Linda Apelgren. Tryck: AB Danagårds Grafiska,

3 Förord Samarbetet mellan Linköping och Norrköping har utvecklats och stärkts under de senaste åren. Arbetet med den gemensamma översiktsplanen bekräftar detta. Planen har väckt stort intresse och det är glädjande att så många ser positivt på vårt samarbete. En gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping innebär ytterligare ett steg på vägen mot förstärkt samverkan, ekonomisk tillväxt och långsiktigt hållbar utveckling. Tillsammans blir vi starkare. Kontakter mellan människor i olika delar av regionen blir enklare efterhand som kollektivtrafiken och andra delar av transportsystemen byggs ut. Det underlättas för oss som redan bor i Linköping och Norrköping att finna ett lämpligt arbete och en passande bostad i bra läge. Det underlättar också för verksamheter i olika branscher att etablera sig, växa och utvecklas i mer ändamålsenliga lägen än tidigare. Men det är inte tillräckligt. Vi vill att fler ska flytta hit och arbetstillfällena ska bli fler och mer varierade. Ökat utbyte och integration och större befolkningsunderlag, stärker förutsättningarna att få ett större och rikare utbud av mötesplatser, handel, kultur och andra upplevelser. Då får invånarna i både Linköping och Norrköping, liksom i regionens övriga kommuner, tillgång till fler jobb, bostäder, skolor och annan samhällsservice. Förslagen i översiktsplanen stimulerar befolkningstillväxt och stärker förutsättningarna för näringslivet. Nya höghastighetsbanor, utbyggt vägnät och flygplatser i båda kommunerna ger synnerligen god tillgänglighet. I planen betonas de samlade värdena och resurserna i båda kommunerna. Vi har rika möjligheter att skapa attraktiva boende-, näringslivs- och upplevelsemiljöer. Det är en avgörande förutsättning för att locka fler människor att bosätta sig, utbilda sig, söka jobb, starta företag eller besöka vår region. Det måste också vara lätt och bekvämt för invånarna att kunna förflytta sig effektivt. Om våra kommuner ska fortsätta att utvecklas på ett långsiktigt hållbart och klimatsmart sätt behöver en stor del av förflyttningarna kunna ske till fots, med cykel och kollektivtrafik. Långväga godstransporter på järnväg och till sjöss behöver underlättas. Den antagna översiktsplanen är resultatet av en lång planprocess. Intresset har varit stort både inom och utanför Linköpings och Norrköpings kommuner och planförslaget har i olika omgångar bearbetats utifrån de synpunkter som kommit in. Vår förhoppning är att den gemensamma översiktsplanen, och arbetet med att ta fram den, ska lägga grunden för en långsiktig process, som leder till tillväxt och hållbar utveckling i regionen. Paul Lindvall Kommunstyrelsens ordförande Linköpings kommun Mattias Ottosson Kommunstyrelsens ordförande Norrköpings kommun 3

4 Innehåll FÖRORD... 3 INNEHÅLL... 4 FRAMTIDSBILD EN GEMENSAM ÖVERSIKTSPLAN ÖVERSIKTSPLANERING FÖR TVÅ KOMMUNER GEMENSAM INRIKTNING PROCESSEN LÄSANVISNING PLANFÖRSLAGETS HUVUDDRAG SAMVERKAN FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT BEBYGGELSEUTVECKLING SAMORDNAS MED TRANSPORTER ÖKAD ATTRAKTIVITET OCH KONKURRENSKRAFT GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER STORA FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN REGIONALA UTVECKLINGSINITIATIV GEMENSAMMA MÖJLIGHETER LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR ORTSTRUKTUR UTVECKLINGSTENDENSER FRAMTIDA UTVECKLING FÖRSLAG TILL HÅLLBAR ORTSTRUKTUR UTVECKLING AV REGIONENS KÄRNSTÄDER UTVECKLING PRIORITERADE UTVECKLINGSORTER SÄRSKILDA SATSNINGAR PÅ ORTER I NATURSKÖNA LÄGEN HÄNSYNSFULL TÄTORTSUTVECKLING EFFEKTIVA TRANSPORTER HÅLLBARA RESOR OCH TRANSPORTER FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE TRANSPORTSTRUKTUR OSTLÄNKEN OCH GÖTALANDSBANAN NYA RESECENTRUM VÄGNÄTETS UTBYGGNAD KOLLEKTIVTRAFIK CYKELPENDLING REGIONALA FLYGPLATSER GODSTRANSPORTER UPPLEVELSEVÄRDEN UNIKA MILJÖER UTVECKLINGSBARA OMRÅDEN AV REGIONAL BETYDELSE STADSKÄRNORNA ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER VARIERAT BOSTADSUTBUD ENKEL OCH RIK VARDAG GEMENSAMMA ETABLERINGSOMRÅDEN INTEGRATIONEN ÖKAR MARKNADEN CENTRALA LÄGEN OMRÅDEN MED ANKNYTNING TILL UTBILDNING OCH FORSKNING HELA STADSREGIONEN NATUR- OCH KULTURVÄRDEN, KLIMATANPASSNING OCH MILJÖHÄNSYN NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN LÅNGSIKTIGT HÅLLBARA VATTEN- OCH AVLOPPSSYSTEM DEN KLIMATSMARTA REGIONEN MILJÖANPASSAD UTVECKLING STRATEGISKA KONSEKVENSER BEFOLKNING OCH SOCIAL VÄLFÄRD EKONOMISK UTVECKLING MILJÖ PÅVERKAN PÅ RIKSINTRESSEN SAMLAD BEDÖMNING GENOMFÖRANDE TRANSPORTSYSTEMET BEBYGGELSEUTVECKLING MARKNADSFÖRING OCH ANDRA ÅTGÄRDER VIKTIGA FRAMGÅNGSFAKTORER BILAGA 1. GÄLLANDE PROGRAM OCH POLICYDOKUMENT BILAGA 2. LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE FRISTÅENDE BILAGOR BILAGA 3, RIKSINTRESSEN LINKÖPINGS KOMMUN BILAGA 4, RIKSINTRESSEN NORRKÖPINGS KOMMUN TILL PLANEN FINNS ÄVEN EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 4

5 Framtidsbild Om tjugo år är de samverkande stadskärnorna i Linköping och Norrköping centrum i en gemensam region med en halv miljon invånare. Den byggda miljön utvecklas på ett långsiktigt hållbart och energieffektivt sätt. Kommunernas invånare har tillgång till en stor och varierad arbetsmarknad, ett stort utbud av attraktiva bostäder i olika lägen, prisnivåer och kvalitéer samt ett rikt kultur- och fritidsutbud. De nya spännande stadsdelarna inom bekvämt gångavstånd till resecentrum har stimulerat utveckling av kunskapsintensiva tjänsteföretag, kultur, handel och nöjesliv i båda stadskärnorna. Täta och snabba tåg- och bussförbindelser binder samman städerna med varandra, den omgivande regionen och andra storstäder. Höghastighetståg, flygplatser inom bekvämt räckhåll och effektiva system för godstransporter har stärkt näringslivets internationella konkurrenskraft. Varierade och upplevelserika miljöer i städerna, omgivande tätorter och på landsbygden lockar både boende och besökare. Här finns en öppen och tolerant social miljö. Linköpings och Norrköpings starka gemensamma identitet kännetecknas av historisk förankring, samtidskultur och framtidstro. Linköpings och Norrköpings attraktiva och dynamiska utvecklingsmöjligheter lockar till inflyttning och stimulerar näringslivets förnyelse och tillväxt i hela regionen. 5

6 1. En gemensam översiktsplan 1.1 Översiktsplanering för två kommuner Som ett led i det fördjupade samarbetet mellan Linköpings och Norrköpings kommuner har en gemensam översiktsplan arbetats fram. Detta är ett nytt grepp för att bygga en gemensam plattform för strategiska beslut om framtida markanvändning. I juni år 2005 beslutade kommunfullmäktige i Linköping att en ny kommunomfattande översiktsplan skulle tas fram och att möjligheten att utforma en gemensam översiktsplan skulle undersökas. Följande år bestämde man sig i Norrköping för att översiktsplanera tillsammans med Linköpings kommun. Den gemensamma översiktsplanen ingår som ett delprojekt i Fjärde storstadsregionen ett nytt storstadsalternativ. Tillväxtverket (f d Nutek) har beviljat bidrag till projektet (år 2006) som genomförs av Regionförbundet Östsam samt Linköpings och Norrköpings kommuner. Ansvaret för den gemensamma översiktsplanen vilar dock på kommunerna. Den kommunomfattande översiktsplanen Den gemensamma översiktsplanen utgör en del av den obligatoriska kommunomfattande översiktsplanen i respektive kommun. Den kommunomfattande översiktsplanen består i sin helhet av följande delar: 6 munerna och ersätter delar av Linköpings översiktsplan 1998 och Norrköpings översiktsplan -90. Del 2 Översiktsplan Staden (var sin del för respektive kommun) I Linköping antogs Översiktsplan för staden Linköping samtidigt som den gemensamma delen. För Norrköping gäller ÖP 02 utvecklingsplan för staden som del 2. Översiktsplan för staden Linköping ersätter delar av Linköpings översiktsplan Del 3 Översiktsplan/utvecklingsplan för landsbygden (var sin del för respektive kommun) Utveckling och markanvändning på landsbygden kommer att hanteras i nya översiktsplaner/utvecklingsplaner för respektive kommun. Tills vidare fortsätter de delar av nuvarande översiktsplan att gälla som rör bostadsbyggande i mindre orter och på landsbygden, fritidsbebyggelse samt bygglovpliktens omfattning 1. Särtryck av gällande delar ska finnas framme vid antagandet av den gemensamma översiktsplanen. Bilagor och underlag Till planförslaget finns en gemensam bilaga med gäl- 1 Linköpings översiktsplan 1998 del 1 (s 71-73, och de hänvisningar som finns till kartor m m ersätts med aktuell information) och Norrköpings ÖP 90 (s 88-89, , , 117, kartor A2, A4, A6, A7) Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping inklusive bilagor om riksintressen = Linköpings översiktsplan del 1 Norrköpings översiktsplan del 1 Fördjupning av översiktsplanen Kommuntäckande översiktsplanering Fördjupning av översiktsplanen Översiktsplan för staden Linköpings översiktsplan del 2 Översiktsplan utvecklingsplan för staden Norrköpings översiktsplan del 2 Fördjupning av översiktsplanen Fördjupning av översiktsplanen Översiktsplan/utvecklingsplan för landsbygden Linköpings översiktsplan del 3 tills den är antagen gäller landsbygdsdel av ÖP 98 Översiktsplan/utvecklingsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 tills den är antagen gäller landsbygdsdel av ÖP 90 Tillägg till översiktsplanen Tillägg till översiktsplanen I Linköpings och Norrköpings kommuner kommer den obligatoriska översiktsplanen att bestå av tre delar. Del 1 Gemensam översiktsplan (detta dokument) Denna översiktsplan är gemensam för Linköpings och Norrköpings kommuner. Den omfattar hela komlande kommunala program och policydokument. För respektive kommun finns fristående bilagor som redovisar riksintressen. Till den gemensamma översiktsplanen hör även en miljökonsekvensbeskrivning. Fördjupningar av översiktsplanen Linköping har aktualitetsprövat samtliga gällande fördjupningar av översiktsplanen i samband med antagandet av den gemensamma översiktsplanen. Norrköpings kommun har aktualitetsprövat ÖP90, ÖP02 för staden och samtliga gällande fördjupningar av översiktsplanen enligt beslut i kommunfullmäktige Översiktsplanen i pågående och kommande planering Den kommunomfattande översiktplanens olika delar gäller parallellt och ska inte stå i konflikt med varandra. En rullande planering införs, där olika delar kan uppdateras successivt. Dock ska den del som mest

7 1. EN GEMENSAM ÖVERSIKTSPLAN detaljerat belyser en fråga alltid konsulteras, till exempel i samband med detaljplaneläggning. Översiktsplan för staden Linköping och planerna för de nya områdena Kallerstad i Linköping och Butängen i Norrköping svarar väl mot intentionerna i den gemensamma översiktsplanen. 1.2 Gemensam inriktning Inriktningen för den gemensamma översiktsplanen lades fast i kommunstyrelserna i båda kommunerna hösten Visionen är en gemensam storstadsregion med två samverkande stadskärnor. Besluten grundade sig bland annat på det regionala utvecklingsprogrammet och på en underlagsrapport om regionens marknadsekonomiska förutsättningar ( Linköping-Norrköping gemensam marknad och framtid, Tyréns Temaplan år 2007). Fokus ska ligga på gemensamma planeringsfrågor av betydelse för storstadsregionens långsiktiga utveckling. Utgångspunkter: Båda kommunernas tillväxt och långsiktiga utveckling ska gynnas inom en gemensam funktionell storstadsregion med två samverkande stadskärnor. De två kommunernas utvecklingspotentialer ska tas tillvara på ett sätt som sammantaget leder till nytta för båda. Utbyggnad av transportsystem och bebyggelse- struktur ska möjliggöras på ett sätt som stimulerar hållbar tillväxt i ekonomiskt, socialt och miljömässigt avseende. Historiska värden, kulturell särart och unika miljö kvalitéer i de två kommunernas städer och tätorter, samt det i omgivande omlandet ska värnas och vidareutvecklas. Efterfrågan på bostäder och lokaler från växande befolkning och näringsliv ska tillgodoses. Den gemensamma planeringsprocessen ska bidra till att bygga upp kunskap, strategier och samsyn. 1.3 Processen Arbetet med den gemensamma översiktsplanen påbörjades 2007 och inriktning beslutades Samråd genomfördes under våren 2009 och under hösten samma år reviderades handlingarna utifrån inkomna synpunkter. Översiktsplanen ställdes ut vintern 2009/2010. I juni 2010 beslutade kommunfullmäktige i respektive kommun att anta planen i de delar som är tillämpliga för den egna kommunen. 1.4 Läsanvisning Denna antagandehandling är tematiskt indelad i olika kapitel. I kapitel två finns planförslagets huvuddrag samlade och i kapitlet Gemensamma utgångspunkter ges en beskrivning av planförutsättningar och utgångspunkter. Texten består dels av skrivningar i rutor som uttrycker kommunernas gemensamma inriktning, dels av bakgrundsbeskrivningar och förklaringar till vald inriktning. På liknande sätt är vissa kartor rubricerade Linköpings och Norrköpings inriktning för att särskilja dessa från underlagskartor och illustrationer. I vissa fall rör kommunernas inriktning områden som man har stort inflytande över, exempelvis markanvändningen i den egna kommunen. I andra fall beskriver inriktningen kommunernas strategiska förhållningssätt i viktiga regionala frågor där den egna rådigheten är begränsad. Detta gäller exempelvis utbyggnader av regional och nationell infrastruktur. På kartan med upplevelsevärden redovisas Linköpings och Norrköpings bedömning. Det har genomgående ansetts viktigt att redovisa övriga delar av regionen och hur Linköpings och Norrköpings kommuner ser på relationen till dessa. I SOU 2009:74, Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft, beskrivs Ostlänken som en första del av både Götalandsbanan (till Göteborg) och en ny höghastighetsbana till Skåne. Översiktsplanen delar utredningens synsätt. Beslut i frågan har dock inte fattats (juni 2010) och Götalandsbanan har i planen behållits som begrepp för höghastighetsjärnvägen söderut från Linköping, d v s både för Götalandsbanan och höghastighetsbanan till Skåne. 7

8 2. Planförslagets huvuddrag 2.1 Samverkan för hållbar tillväxt I den gemensamma översiktsplanen anges övergripande principer för framtida bebyggelseutveckling, transportsystem och markanvändning i Linköpings och Norrköpings kommuner. Genom att planera tillsammans närmar man sig visionen om en gemensam storstadsregion med två stadskärnor. En positiv utveckling i Linköping och Norrköping förutsätts ge positiva effekter i hela regionen. De större tätorterna i regionen ska länkas samman till ett stadnätverk, en stadsregion. Ambitionen i den gemensamma översiktsplanen är att skapa hållbar ekonomisk, social och ekologisk utveckling i regionen. För att åstadkomma detta är bedömningen att arbetsmarknadsregionen behöver omfatta invånare och sysselsatta år Det innebär knappt fler boende och fler jobb än Kommunstyrelserna i båda kommunerna har fattat beslut om dessa mål. Som grund för målen ligger den ekonomiska analysen Linköping - Norrköping, gemensam marknad och framtid. Den gemensamma översiktsplanen baseras på en arbetsmarknadsregion som utgörs av Linköpings och Norrköpings nuvarande arbetsmarknadsregioner (2010), det vill säga Östergötland, med undantag för Ydre kommun. På längre sikt kan dock arbetsmarknadsregionen komma att omfatta ett större geografiskt område. En större sammanhållen region och gemensamma marknader förväntas skapa en rad mervärden för såväl medborgare som näringsliv. Utifrån ett individperspektiv skapar integration ett större och mer varierat utbud av arbets-, boendeoch utbildningsplatser. För näringslivet innebär en mer sammanflätad region tillgång till en större och mer diversifierad arbetskraft samt en större lokal och regional hemmamarknad. Detta skapar förutsättningar för ett mer dynamisk och konkurrenskraftigt näringsliv, vilket förväntas påverka sysselsättningen positivt. Sammantaget skapar ökad integration nya möjligheter till stärkt attraktivitet, vilket på sikt kan stimulera inflyttning såväl som fler företagsetableringar. 2.2 Bebyggelseutveckling samordnas med transporter Planförslaget genomsyras av tanken att bebyggelseutvecklingen ska gå hand i hand med transportsystemets utbyggnad. Tillgängligheten till och inom regionen ska bli betydligt bättre än idag och den ökade tillgängligheten ska tillvaratas på bästa sätt. Utveckling av infrastruktur och bebyggelse ska samordnas med särskild tonvikt på att åstadkomma: Folkrika städer och tätorter binds samman till ett stadsnätverk. Koncentrerad bebyggelseutveckling och lokalisering av målpunkter för många människor i centrala Linköping och Norrköping. Utveckling av orter med goda förutsättningar för kollektivtrafik. Utveckling av industri- och logistikverksamheter i områden med hög tillgänglighet för nationella och internationella godstransporter med sjöfart och flyg, samt på vägar och järnvägar i det Transeuropeiska Transportnätet TEN-T. 8

9 2. PLANFÖRSLAGETS HUVUDDRAG Prioritering av bebyggelsesatsningar Samordningen mellan bebyggelse och transporter innebär att möjliga utbyggnadssatsningar prioriteras utifrån graden av tillgänglighet. Detta bidrar till en positiv utvecklingsspiral där resandeunderlaget för kollektivtrafiken förbättras, vilket i sin tur ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Kommunernas mark- och lokalresurser för regionalt betydelsefulla verksamheter ska betraktas som gemensamma resurser. Storstadsbranscher, industri, logistik, regionala handelsplatser och vetenskapsknutna satsningar ska kunna lokaliseras i de lägen som är mest konkurrenskraftiga för respektive verksamhet oberoende av kommungräns. Samtidigt ska utbudet av attraktiva boendemiljöer öka. Fler ska lockas till inflyttning och för dagens invånare ska det finnas stora möjligheter att välja boendeformer utifrån livssituation. Högsta prioritet ges till satsningar i Linköping och Norrköping i centrala lägen och intill kollektivtrafikstråken. I stadskärnorna utvecklas attraktiva miljöer med hög täthet och blandat innehåll som kan inrymma fler boende, arbetsplatser, mötesplatser och upplevelser. Särskilt viktigt är att planeringen möjliggör koncentration av arbetsplatser, verksamheter och bostäder nära resecentrum, där de kan dra fördel av regionens bästa tillgänglighet. Utveckling av mark och lokaler för näringsliv anpassas för att dra nytta av specifika lägesegenskaper och kvaliteter i enskilda stadsdelar. Pågående planering kring nya resecentrum i både Linköping och Norrköping ligger väl i linje med den gemensamma översiktsplanen. Områdena Kallerstad i Linköping och Butängen i Norrköping kan på sikt bli intressanta innerstadsmiljöer. I Norrköping kan dessutom hamn- och industriområden intill Motala Ström i stadens mest centrala delar omvandlas till attraktiva stadsmiljöer med blandade funktioner. Utöver satsningarna i städerna prioriteras särskilt Kimstad - Norsholm, Krokek, Linghem, Ljungsbro - Berg, Malmslätt, Skärblacka, Svärtinge, Vikingstad och Åby Jursla. Dessa tätorter bedöms ha goda möjligheter att kunna utvecklas till småstäder med allsidig service och inslag av arbetsplatser samt bra cykelvägar och bra förbindelser med kollektivtrafik. Dessutom föreslås satsningar på områden i riktigt attraktiva lägen i städernas närhet Bråvalla strand, Glans södra strand, Ekängen - Roxtuna, Marby Unnerstad, Sturefors, och Sättuna. Kommunernas övriga tätorter har möjlighet att utvecklas efter hand. Översikts/utvecklingsplaner för landsbygden i respektive kommun kommer att tas fram. Fler boende på landsbygden kan bidra till en mer uthållig befolknings- och servicestruktur och en mer levande landsbygd. Prioritering av transportsatsningar Befintlig infrastruktur förutsätts bli uppgraderad för att stödja en snabb tillväxt i stadsregionen. Översiktsplanen utgår från att Ostlänken (höghastighetsbanan mellan Stockholm och Linköping) är fullt utbyggd år 2020 och hela Götalandsbanan (höghastighetsbanan mellan Stockholm och Göteborg) år Södra stambanan kan då utnyttjas för mer regional trafik, vilket i kombination med expressbussar och lokaltrafik skapar konkurrenskraftig kollektivtrafik. I stadskärnorna prioriteras hög framkomlighet och trafiksäkerhet för gående, cyklister och kollektivtrafik. Stråk för effektiv kollektivtrafik, till en del spårburen, med hög framkomlighet och smidiga bytespunkter utvecklas i båda städerna. Gemensam översiktsplan föreslår att Södra stambanan kompletteras med yttre godsspår utanför städerna för att undvika störningar från godståg i stadskärnorna. Högsta prioritet Täta och snabba förbindelser mellan de två stadskärnorna samt till Stockholm och Göteborg. Höghastighetståg till Stockholm och Göteborg. Pendeltåg Linköping - Norrköping, samt minst två snabbtåg per timme. Hög prioritet Bra förbindelser till städer i omlandet, inklusive grannlänen. Interregional pendeltågstrafik med få stopp till Stockholm/Mälardalen och Jönköping/Nässjö Inomregional pendeltågstrafik till Mjölby/Motala, Tranås/Nässjö/Jönköping, Katrineholm/Flen och Nyköping med stopp i mellanliggande stationer 9

10 2. PLANFÖRSLAGETS HUVUDDRAG Prioritet Förbindelser mellan städerna och prioriterade utvecklingsorter i städernas närhet Stomtrafik, på väg eller bana, till Söderköping, Valdemarsvik, Finspång, Vadstena, Ödeshög, Kisa/ Vimmerby och Åtvidaberg/Västervik. 2.3 Ökad attraktivitet och konkurrenskraft Föreslagen bebyggelseutveckling och transportsystem lägger grunden för hållbar tillväxt i hela regionen. För att möta konkurrensen från andra regioner och få största möjliga utväxling på olika satsningar behöver kommunernas attraktivitet vara stark. I planförslagets betonas värdet av att i en rad olika avseenden arbeta med att upplevelserikedom, urbana kvaliteter och rekreativa värden. Det är väsentligt att boende, besökare och verksamma i regionen finner livskvalitet och ser möjligheter. Linköping och Norrköpings gemensamma identitet och attraktivitet stärks när samspelet mellan städerna ökar. Människor med många olika livsstilar får tillgång till ett större, rikare och mer mångfaldigt utbud. Befintliga kvaliteter tillvaratas, utvecklas och kompletteras. Industrilandskapet. Linköpings och Norrköpings gemensamma översiktsplan föreslår Nya banor för höghastighetståg till Stockholm, Jönköping och Göteborg samt nya resecentrum i Linköping och Norrköping. Högsta prioritet till bebyggelseutveckling i Linköpings och Norrköpings stadskärnor samt tät och snabb tågtrafik mellan städerna. Målmedveten utveckling av städerna Linköping och Norrköping fler boende och fler arbetsplatser. Större och tätare stadskärnor som attraherar boende, besökare och näringsliv. Koncentrerad stadsbebyggelse med både bostäder och verksamheter nära resecentrum Inre hamnen i Norrköping omvandlas till ny stadsbebyggelse. Bra kollektivtrafik till folkrika städer och tätorter i omlandet - de binds samman till ett stadsnätverk, en stadsregion. Ett större och mer varierat utbud av bostäder i hela regionen Särskild satsning på vissa orter som utvecklas till småstäder och på bostäder i särskilt attraktiva lägen i städernas närhet. Ändamålsenliga lägen för olika typer av verksamheter ska underlätta näringslivets utveckling, oberoende av kommungräns. Linköpings stadsbibliotek. Utflyttning av hamnverksamheter och anslutande tåg- och vägtrafik till Händelö och Malmölandet. 10

11 3. Gemensamma utgångspunkter I detta kapitel sammanfattas utgångspunkterna för arbetet med den gemensamma översiktsplanen. För att kunna fatta kloka strategiska beslut behövs insikter i vart utvecklingen i stort är på väg och vad Linköping och Norrköping har för olika möjligheter. 3.1 Stora förändringar i omvärlden Globala förändringar får lokala effekter Linköping och Norrköping påverkas i hög grad av förhållandena i omvärlden. Under de senaste åren har den globala konkurrensen hårdnat. Folkrika länder i Asien och Latinamerika deltar i världshandeln på samma villkor som vi. Där etableras och växer nu många nya konkurrenskraftiga företag. Företag och verksamheter i Linköping och Norrköping behöver bli mer kreativa, innovativa och effektiva för att kunna hävda sig i konkurrensen om kapital och välutbildad arbetskraft. Samtidigt åldras västvärldens befolkning. Kvinnor föder färre barn i genomsnitt. De stora åldersgrupper, som föddes efter andra världskriget, blir gamla och behöver mer vård. Städernas utveckling blir viktigare Den ekonomiska utvecklingen sker i huvudsak i världens storstäder. Andelen människor som bor i städer växer stadigt och omfattar nu mer än hälften av jordens befolkning. Den globala ekonomiska utvecklingen ger förutsättningar för bättre levnadsvillkor för många men ger också upphov till omfattande miljöproblem. Situationen i världens storstäder sätter i stor utsträckning agendan för arbetet med hållbar utveckling. Det är avgörande att städerna blir till goda livsmiljöer med mer klimatanpassad bebyggelse och transportstruktur. Stora städer i Sverige Inför arbetet med översiktplanen beställdes en utredning av Ulf Strömqvist på Tyréns Temaplan för att analysera Linköpings och Norrköpings marknadsförutsättningar. I denna framhålls att både i ett nationellt och internationellt perspektiv så har storstadsregioner en viktig roll för tillväxten. Den nuvarande regionala strukturen bedöms inte kunna bli bestående utan kommer att förändras då storstäderna lockar allt fler. Urbaniseringen med allt större och växande regioner kan i Sverige ge stärkta förutsättningar för hållbar utveckling. De ekonomiska fördelarna handlar om större marknader, de sociala om storstadens större utbud och kulturella mångfald och för miljön kan vinster uppnås genom bland annat att kollektivtrafikens andel av persontrafiken ökar. Stora och täta regioner kan bära effektiva system och nätverk med höga fasta kostnader, som exempelvis spårtrafik, vilket inte är möjligt på samma sätt i mindre och glesbefolkade delar av landet. Tidsperspektiv på Linköpings och Norrköpings gemensamma utveckling bronsåldern Hällristningar vid Himmelstalund och Fiskeby 1100-talet Dagens domkyrka och äldsta delen av Linköpings slott byggs 1128 Vreta kloster grundas 1219 Johan Sverkersson kröns i Linköpings domkyrka 1227 Katedralskola etableras i Linköping 1251 Valdemar Birgersson kröns i Linköpings domkyrka 1287 Linköping har stadsrättigheter 1300-talet Östötalagen ersätts av Magnus Erikssons landslag 1384 Norrköping stad bekräftas Strider om borgen Ringstaholm vid Fiskeby som till sist bränns 1500 talet Norrköping viktig exporthamn 1598 Slaget vid Stångebro 1600 Linköpings blodbad Bosättning på Saltängen, vapenindustri (Holmens Bruk) etableras Johannisborg byggs 1627 Louis De Geer till Norrköping 1600-talet Skeppsvarv, repslageri, spiksmedja, pappersbruk, bleckslageri och klädesfabrik anläggs Drags klädesfabrik anläggs 1655 Stadsbrand i Norrköping 1700 Stadsbrand i Linköping 1719 Ryska flottan bränner Norrköping 1750-talet Snustillverkning i Norrköping 1758 Norrköpings Tidningar utkommer 1762 Norrköpings första teater invigs 1782 Norrköping blir en av tre städer i landet där judisk bosättning tillåts företag i Norrköping tillverkar hälften av Sveriges kläder Göta kanal byggs 1822 Stor stadsbrand i Norrköping 1838 Östgötakorrespondenten grundas diligenser mellan Linköping och Norrköping per vecka 1866 Östra stambanan Katrineholm - Norrköping invigs 11

12 1872 Järnvägen utbyggd till Linköping 1900, ca Linköpings garnison etableras 1904 Norrköping får spårväg 1907 ASJ etableras i Linköping Stuveribolaget bildas i Norrköping 1910 Norrköpings rådhus invigs 1937 SAAB tillverkar stridsflygplan 1946 Beslut etablera Gamla Linköping 1950-talet Utländsk textilindustri konkurrerar 1961 Tuppens väveri flyttar 1967 Regionalpolitiskt stöd, Norrköping 1960-talet Linköpings högskola etableras 1965 Kolmårdens djurpark etableras 1970 Textilproduktionen i centrala Norrköping upphör 1971 Flera statliga verk till Norrköping 1975 Högskolan blir universitet 1970-talet Motorväg Linköping - Norrköping 1980 Östnytts första sändning 1981 Östgötatrafiken bildas 1983 Mjärdevi forskningspark etableras 1992 Borås Wäfveri flyttar 1995 Pendeltåg Linköping - Norrköping 1996 Biblioteket i Linköping brinner 1997 Campus Norrköping etableras 2000 Ny biblioteksbyggnad i Linköping 2002/03 Östsam bildas 2004 Norrköpingspaket lanseras 2006 Nutek stöder 4:e storstadsregionen 2007 Norrköpings kommun ensam ägare till Norrköpings Hamn och Stuveri AB 2008 Gemensamt kommunalförbund 2008 Corren och NT går samman 2008 Järnvägsutredning för Ostlänken 2008 Gemensam klimatvision för Linköping och Norrköping 2010 Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping antas Östersjösamarbete Den internationella och interkontinentala handeln växer via Östersjön och de östliga kontaktvägar, som förbinder Väst- och Centraleuropa med Medelhavsområdet och de asiatiska marknaderna. Östersjön har samtidigt ett särskilt känsligt ekosystem där miljön hotas. Här är länder med höga och låga priser och löner nära grannar. Här finns också en lång landsträcka som är yttre gräns för EU. För att få bukt med miljöproblemen, men också för att stärka regionens konkurrenskraft och öka välståndet, har EU antagit en strategi och handlingsplan för Östersjöregionen. EU:s Östersjöstrategi kommer att påverka EU:s satsningar inom olika program som exempelvis det transeuropeiska transportsystemet (TEN), ramprogram för forskning, kultursatsningar och strukturfondernas framtida användning. Det kan stärka förutsättningarna att utveckla verksamheter som är viktiga för Linköping och Norrköping. Nationella satsningar får stora effekter Det pågår därtill många nationella utredningar och överväganden om exempelvis transportsystemet, den högre utbildningen och forskningen liksom det regionala inflytandet, som kan komma att stärka Linköpings och Norrköpings utvecklingsförutsättningar. En av regeringen utsedd utredare har under SOU 2007:58 och aktuellf förslag till nationell plan för transportsystemet lagt förslag till svenskt system för höghastighetståg. Norrköpings hamn har pekats ut som en strategiskt viktig hamn i Sverige 2. Hamnen liksom E4 och Södra stambanan (och i framtiden även Ostlänken) ingår i Nordiska Triangeln som är ett av EU:s prioriterade projekt för uppgradering av de transeuropeiska nätverken för kommunikationer (TEN-T) mellan Köpenhamn, Stockholm, Oslo och Helsingfors. Även E22 ingår i TEN-T. GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING LINKÖPING Gemensam arbetsmarknadsregion STOCKHOLM Linköpings och Norrköpings läge i förhållande till Nordiska Triangeln. 12

13 N 3.2 Regionala utvecklingsinitiativ Transportsystemet i östra Götaland Även den nationella åtgärdsplaneringen för investeringar i transportinfrastrukturen bygger på nära samspel med motsvarande planering på regional och lokal nivå. I Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland som tagits fram av regionala aktörer i östra Götaland, framhålls särskilt vikten av välfungerande kommunikationer som binder samman högskoleorter och funktionella arbetsmarknadsregioner och som kan hantera trafikflödena till och från stora hamnar och godsterminaler samt turisttrafiken. (TEN-T) mellan Köpenhamn, Stockholm, Oslo och Helsingfors. Även E22 ingår i TEN-T. Östra Mellansveriges utveckling Linköping och Norrköping betraktas allt oftare som en del av ett storregionalt sammanhang med Stockholm som kärna. I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) avspeglas detta. Den rumsliga målbild med utblick mot år 2050 som redovisas är tänkt att utgöra underlag för gemensamma planeringsfrågor i östra Mellansverige. I RUFS 2010 beskrivs Linköping och Norrköping som storregionala städer. Genom samarbete städerna emellan kan deras betydelse som motorer i östra Mellansverige stärkas. Detta synsätt ligger väl i linje med hur Linköpings och Norrköpings kommuner vill utvecklas. Ett utvecklat nätverk av större stadsregioner i östra Mellansverige kan innebära ökade kontakter mellan människor i å ena sidan Linköping och Norrköping med omland och å andra sidan med Mälardalsregionen. När höghastighetståg byggs ut längs Ostlänken och Götalandsbanan kan kontakter utvecklas även mellan Linköping och Norrköping och andra stora stadsregioner i södra Sverige. Då blir Linköping och Norrköping en central mötesplats. Östgötaregionen 2020, regionalt utvecklingsprogram Regionförbundet Östsam har bildats av Östergötlands tretton kommuner och landstinget. Politiska representanter för medlemmarna styr verksamheten. Ett regionalt utvecklingsprogram för Östergötland, Östgötaregionen 2020, har tagits fram. Där poängteras att det korta avståndet mellan Linköping och Norrköping och mellan fjärde storstadsregionen och Stockholm, ger förutsättningar att vidareutveckla integrationen mellan de båda regionerna. När Ostlän- Borlänge Falun Örebro Storstockholm med de regionala kärnorna Storregionala städer Samarbetsområden Övriga orter (> inv år 2005) Västerås Eskilstuna Linköping Norrköping Gävle Storregionala ressamband Regionala ressamband Regional godsstruktur Huvudstråk för nationella godsflöden Uppsala Stockholm km Internationella flygplatser Hamn Stockholms yttre terminallägen Stockholms yttre pendlingsomland Urvalet av orter (som redovisas i bilden) grundar sig på nuvarande befolkningsstorlek, prognoser samt närheten till regionala stråk respektive till Stockholm. Rumslig framtidsbild för östra Mellansveriges utveckling till år 2050 enligt RUFS

14 Linköping år 1872, G. Pabst. Källa: Östergötlands läns museum. Linköping hade vid denna tidpunkt drygt invånare. Norrköping år 1876, P. L. Andersen. Källa: Norrköpings stadsarkiv. Norrköping hade vid denna tidpunkt drygt invånare. 14

15 3. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER ken byggs ut förändras förutsättningarna för en regional integration i positiv riktning. Utvecklingen i Östergötland ska enligt det regionala utvecklingsprogrammet leda till: en region med stärkt attraktivitet, konkurrenskraft och position flerkärnig stadsregion region med balans centrum - omland stärkt innovationsmiljö och miljö för uppbyggnad och utveckling av företag stärkta möjligheter till hög livskvalitet och personlig utveckling för invånarna utvecklade och öppnare former för det politiska arbetet på regional nivå 3.3 Gemensamma möjligheter Befolkningsutveckling historiskt Norrköping Linköping Folkmängd i tätorterna Linköping (rött) och Norrköping (blått) under perioden Källa: Lars Nilsson på Stads- och kommunhistoriska institutet (Stockholms universitet). Kombinerade marknader När befolkningsunderlaget ökar växer branschrikedomen i näringslivet. I stora regioner finns fler specialiserade tjänstebranscher. Fler branscher gör att regionens arbetsmarknad blir mer robust och mindre sårbar i tider av lågkonjunktur och strukturomvandling. Människor med olika utbildningsnivå och bakgrund får lättare att komma in på arbetsmarknaden i en region med stor och diversifierad arbetsmarknad än i en mindre. Linköpings och Norrköpings kommuner samt Regionförbundet Östsam samarbetar med stöd av Tillväxtverket (f d Nutek) inom projektet Fjärde storstadsregionen ett nytt storstadsalternativ för att driva på integrationen av de båda kommunernas arbets- och bostadsmarknader. Full integration skulle ge nya jobb och ökad tillväxt. Enligt Tillväxtverkets beräkningar kan ytterligare nya jobb skapas till år Gemensam marknad och framtid Linköpings och Norrköpings utvecklingsmöjligheter har, som tidigare nämnts, analyserats av Ulf Strömqvist på Tyréns Temaplan. Analysen Linköping Norrköping Gemensam marknad och framtid utreder förutsättningarna för att skapa en stor gemensam stadsregion med två jämnstora kärnor. Linköping - Norrköping Gemensam marknad och framtid (Temaplan) Analysen inkluderar följande slutsatser: Ta större grepp för att skapa en riktig storstadsregion. Sätt konkreta mål för att troliggöra en positiv utveckling. Tillför fler platsspecifika och unika urbana produkter. Fundera över vad som kan ge Linköping - Norrköping större gemensam identitet. Utveckla en strategi för att attrahera storstadsbranscher. Vänta inte; nyttiggör exempelvis Ostlänken genom att planera för den och mobilisera kraftfulla aktörer. Tidigarelägg förväntade intäkter genom att bygga vidare på pendeltrafik och öka attraktiviteten vid resecentrum. Hög exploatering runt resecentrum för att dra nytta av tillgängligheten. Koncentrera nytillkommande bebyggelse så att storstäderna och andra tätorter med hållbara egenskaper stärks. Befäst ambitionerna genom att binda aktörer med samarbetsavtal för exempelvis infrastruktursatsningar. Fokus till stadskärnorna genom att förlägga kontaktkrävande verksamheter dit och använda utrymmet väl. Förkasta inte möjligheterna att bjuda in fler partners i samarbetet. Källa: Linköping - Norrköping Gemensam marknad och framtid 15

16 3. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Utveckla stadskärnorna. I utredningen konstateras att stadsregioner som regel är monocentriska, det vill säga har en tydlig centrumkärna. Att bygga en stadsregion kring två likvärdiga kärnor kräver mycket goda förbindelser dem emellan. Man menar också att under uppbyggnadsfasen av en storstadsregion är det primärt kärnområdet som växer. Endast i etablerade storstäder växer både kärna och omland. En viktig frågeställning handlar om vilken kritisk befolkningsmassa som behövs för att regionen ska kunna få en storstadsliknande position. Strömqvists bedömning är att befolkning bör vara omkring en halv miljon för att önskade effekter ska kunna uppnås. För att dessutom hålla jämna steg med befolkningstillväxten i andra storstadsregioner bör befolkningsmålet kunna nås på tio till tjugo års sikt. Denna bedömning är en viktig utgångspunkt för den gemensamma översiktsplanen. Förutsättningar för regionens tillväxt genom bland annat specialisering, mångfald och växande komplementaritet behandlas också. I rapporten betonas även att frågan om städers identitet och om vad som skapar identitet, hör nära samman med föreställningen om storstäder. Storstadsregioner har som regel en internationell identitet. Identiteten är i allt väsentligt en följd av regionernas dignitet, närmarknadernas storlek, ekonomisk och social mångfald. Mindre regioners identitet begränsas å andra sidan ofta till en nationell sfär. Detta betyder emellertid inte att stadsregioner uteslutande får en internationell identitet genom sin storlek. För mindre regioner kan internationell identitet vara en följd av vetenskaplig eller akademisk ryktbarhet, historiska stadsvärden, särskilda värden för turism eller målmedvetna insatser som märkbar arkitektur eller återkommande professionella evenemang. Foto: Göran Billeson Cloetta Center i Linköping, en arena för olika evenemang. 16

17 3. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Linköpings och Norrköpings inriktning Regional tillväxt Mobilisering av gemensamma resurser och gemensam kraftsamling ger ökad komplementaritet och konkurrenskraft till nytta för båda kommunerna och hela regionen. Befolkningsrika tätorter binds samman till ett stadsnätverk, en stadsregion. Ökad täthet i båda städernas centrala delar, särskilt i områdena nära städernas nya resecentra, prioriteras. Mål för den gemensamma översiktsplanen är boende och arbetsplatser i den gemensamma funktionella arbetsmarknadsregionen år Tillväxten ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Planeringen utgår från att Ostlänken och övriga delar av Götalandsbanan byggs. Campus Norrköping, en del av Linköpings universitet. En klimatsmart stadsregion Enligt Linköping - Norrköpings gemensamma klimatvision (antagen av fullmäktige i båda kommunerna 2008) ska kommunerna tillsammans medverka till att hejda den globala och lokala klimatpåverkan. Kommunerna ska vara föregångare. Kommunernas kommunala planering ska vara klimatmedveten. Fokus ska ligga på att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhället till framtida klimatförändringar. Kommunerna ska alltid välja förnybara energikällor inom transport- och energisystemen. De ska ställa klimat- och miljökrav vid all upphandling. Klimatengagemanget ska öka. Medarbetare, förtroendevalda, boende och verksamma i kommunen ska få information om klimatfrågan. Affärsdriven miljöteknikutveckling ska stödjas. 17

18 Linköping och och Norrköping med omgivningar, med omgivningar, nuvarande VINGÅKERS nuvarande förhållanden KOMMUN förhållanden Laxå mot Örebro VINGÅKERS KOMMUN HALLSBERGS KOMMUN Högsjö ÖREBRO KOMMUN Åsbro ÖREBRO LÄN Tisnaren ASKERSUNDS KOMMUN ASKERSUND Åmmeberg Hunn Rejmyre Ljusfallshammar FINSPÅNGS KOMMUN Simonstorp Boren Vättern MOTALA VADSTENA Falla Åby MOTALA KOMMUN Svärtinge Jursla Glan Borensberg Lotorp Sonstorp Tjällmo FINSPÅNG Motala ström Göta kanal Svartån FLENS KOMMUN Forssjö SÖDERMANLANDS LÄN KATRINEHOLMS KOMMUN Yngaren NYKÖPINGS KOMMUN Stigtomta Skavsta flygplats NYKÖPING Jönåker Östgötaslätten Linghem SÖDERKÖPINGS KOMMUN Västerlösa Malmslätt Askeby Rappestad VADSTENA KOMMUN Skänninge Vikingstad LINKÖPINGS KOMMUN LINKÖPING Ö Ryd St Annas skärgård Tåkern Spångsholm Mantorp Slaka Eklandskapet MJÖLBY KOMMUN Sturefors ÖSTERGÖTLANDS LÄNRingarum Väderstad MJÖLBY Grebo E Stångån Västra stambanan Motala ström KATRINEHOLM Göta kanal Södra stambanan 56 Motala 56 ström Båven GNESTA KOMMUN Strömsfors Kolmården OXELÖSUND Krokek OXELÖSUNDS KOMMUN Bråviken Nävekvarn Vånga Skärblacka Ljunga Ö Husby Östersjön NORRKÖPING NORRKÖPINGS KOMMUN Kimstad Ensjön Vikbolandet Ljungsbro Roxen Norsholm Berg V Husby Arkösund Ekängen Gistad SÖDERKÖPING Slätbaken 55,57 Västra stambanan 52 E22 E4 53 Arnö 53 Teckenförklaring KISA Stambana (TEN-T) Bana E4 (TEN-T) E22 (TEN-T) Riksväg 34, 35, 51, 56 Länsväg, annan väg Länsgräns Kommungräns Linköpings-Norrköpings kommuner = planområde Tätort > inv. (år 2005) Tätort inv. (år 2005) Huvudort i kommun Tätort inv. (redovisas endast i Linköpings och Norrköpings kommun) Hamn Flygplats Nykil 35 Ödeshög Strålsnäs 34 St Rängen Yxningen Gusum ÖDESHÖGS KOMMUN Boxholm 32 Sö d ra st a m bana n Kinda kanal Järnlunden Bestorp Brokind ÅTVIDABERG ÅTVIDABERGS KOMMUN VALDEMARSVIK Gryts skärgård BOXHOLMS KOMMUN Ulrika Rimforsa VALDEMARSVIKS KOMMUN KINDA KOMMUN mot Jönköping TRANÅS KOMMUN TRANÅS Sommen KALMARS LÄN 18 JÖNKÖPINGS LÄN YDRE KOMMUN Hestra KISA Åsunden mot Kalmar Överum VÄSTERVIKS KOMMUN mot Västervik och Kalmar km Horn KALMARS LÄN

19 Kuml VINGÅKERS KOMMUN ÖREBRO LÄN 4. Långsiktigt hållbar ortstruktur 4.1 Utvecklingstendenser Lax Befolkningsmål För att driva på och leva upp till fjärde storstadens ambitioner, utgår planeringen från befolkningsmålet på personer i regionen år Det motsvarar en ökning med cirka personer och en genomsnittlig folkökning på 0,7 procent per år. Befolkningsförändringar Vättern År 2008 hade Linköping och Norrköping MOTALA invånare. Under perioden var den genomsnittliga folkökningen inom den lokala arbetsmarknadsregionen 0,06 procent per år. Linköping har VADSTENA haft en betydligt snabbare folkökning VADSTENA än KOMMUNorrköping. Skänninge Tåkern Hösten 2008 angav Linköpings befolkningsprognos en genomsnittlig tillväxt motsvarande en MJÖLBY procent KOMMUN till år Norrköpings prognos redovisade en folkökning på halv procent per år till År 2008 Strålsnäs ökade Linköpings kommun med ca och Norrköping Boxholm kommun med ca personer. 50 Åsbro ASKERSUND Åmmeberg Sö d ra 32 st a m bana n HALLSBERGS KOMMUN ASKERSUNDS KOMMUN 34 Boren MOTALA KOMMUN Spångsholm MJÖLBY Motala ström Göta kanal Svartån Östgötaslätten ÖREBRO KOMMUN Roxen Slaka Eklandskapet VINGÅKERS KOMMUN FINSPÅNGS KOMMUN Tisnaren Befolkningsutveckling i tätorter Hunn Borensberg E4 Mantorp 51 Tjällmo Sjögestad Malmslätt Vikingstad Ljungsbro Berg Skeda udde Ljusfallshammar LINKÖPING Högsjö Sonstorp Sturefors Kinda kanal Järnlunden Falla Ekängen/Roxtuna St Rängen FINSPÅNG Stångån Brokind Bestorp Vånga Linghem Rejmyre Lotorp Svärtinge LINKÖPINGS KOMMUN Glan Motala ström Skärblacka Kimstad Norsholm Askeby Bankekind Gistad Grebo 35 Västra stambanan KATRINEHOLM Befolkningsutveckling i tätorter Göta ÅTVIDABERG kanal Södra stambanan Simonstorp 56 Åby Jursla Motala 56 NORRKÖPING ström Ensjön V Husby SÖDERKÖPINGS KOMMUN Ö Ryd Forssjö KATRINEHOLMS KOMMUN SÖDERKÖPING Bråviken Ljunga NORRKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄNRingarum Yxningen ÅTVIDABERGS KOMMUN 55,57 Västra stambanan 52 Strömsfors FLENS KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN Krokek Kolmårdens station E22 E4 Gusum Yngaren Vikbolandet Slätbaken Ö Husby Kolmården VALDEMARSVIK Jönåker 53 Stigtomta Nävekvarn Båven St Annas skärgård Gryts skärgård GNESTA KOMMUN NYKÖPINGS KOMMUN Skavsta flygplats Arnö Östersjön Arkösund NYKÖPING 53 Teckenförklaring Antal invånare år 2005 OXELÖSUND OXELÖSUNDS KOMMUN Linköping Norrköping Orter som växer Orter med oförändrad folkmängd* Orter som krymper * förändringen är < 20 inv. eller max 4% under perioden Källa: SCB tätortsstatistik, femårsklasser ÖDESHÖGS BOXHOLMS KOMMUN KOMMUN Städerna, landsbygden och vissa tätorter Om kommunerna ska uppnå den önskade befolkningsutvecklingen behöver de kunna erbjuda en kon- TRANÅS KOMMUN TRANÅS kurrenskraftig livsmiljö med många attraktiva boendealternativ. Befolkningsutvecklingen under perioden JÖNKÖPINGS LÄN Hestra visar att befolkningen har vuxit i de stora städerna och på landsbygden medan mindre tätorter, som grupp räknat, har tappat befolkning. Sommen YDRE KOMMUN VALDEMARSVIKS KOMMUN Rimforsa KINDA KOMMUN km KALMARS LÄN Befolkningsutveckling i Linköpings och Norrköpings tätorter år 1990 till Utvecklingen har bland annat påverkats av lågkonjunkturen under Åsunden 1990-talet. KISA Överum VÄSTERVIKS KOMMUN KALMARS LÄN Horn 19

20 Ortstruktur 2030 Ortstruktur 2030, Linköpings och Norrköpings inriktning 20 Ödeshög mot Jönköping Laxå Vättern VADSTENA 50 VADSTENA KOMMUN Tåkern Väderstad ÖDESHÖGS KOMMUN TRANÅS KOMMUN mot Örebro Åsbro ASKERSUND MJÖLBY KOMMUN JÖNKÖPINGS LÄN mot Jönköping MOTALA Skänninge Boxholm 32 TRANÅS Åmmeberg MJÖLBY Strålsnäs Sö d ra 32 st a m bana n BOXHOLMS KOMMUN ÖREBRO LÄN ASKERSUNDS KOMMUN 34 YDRE KOMMUN HALLSBERGS KOMMUN Boren MOTALA KOMMUN Spångsholm Sommen Hestra mot Österbymo Borensberg Västerlösa E4 Mantorp 51 Motala ström Göta kanal Svartån Östgötaslätten Rappestad Tjällmo Sjögestad Malmslätt ÖREBRO KOMMUN Vikingstad Nykil Ulrika Ljusfallshammar Ljungsbro Berg 51 Sättuna Roxen Slaka Eklandskapet 34 LINKÖPING Sturefors Kinda kanal Järnlunden Rimforsa Högsjö Sonstorp Skeda udde KISA mot Kalmar Falla Ekängen/Roxtuna St Rängen VINGÅKERS KOMMUN FINSPÅNGS KOMMUN Linghem Stångån Brokind FINSPÅNG Bestorp mot Kalmar Vånga KINDA KOMMUN Åsunden Rejmyre Lotorp Askeby Tisnaren Hunn Glan Bråvalla strand Glans Skärblacka södra strand Motala ström Kimstad Gistad Svärtinge LINKÖPINGS KOMMUN Bankekind Norsholm Grebo 35 Västra stambanan KATRINEHOLM Simonstorp Göta Åby Jursla kanal Motala NORRKÖPING ström Öbonäs Ensjön V Husby SÖDERKÖPINGS KOMMUN Ö Ryd Forssjö KATRINEHOLMS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN Ringarum ÅTVIDABERG Södra stambanan VÄSTERVIKS KOMMUN SÖDERKÖPING Bråviken Ljunga ÅTVIDABERGS KOMMUN KALMARS LÄN NORRKÖPINGS KOMMUN Yxningen 55,57 Västra stambanan 52 Strömsfors FLENS KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN Kolmårdens station Krokek Marby-Unnerstad E22 Överum Gusum E4 Yngaren Vikbolandet Slätbaken Ö Husby Kolmården VALDEMARSVIK Jönåker VALDEMARSVIKS KOMMUN mot Västervik och Kalmar 53 Stigtomta Nävekvarn Båven St Annas skärgård Gryts skärgård GNESTA KOMMUN NYKÖPINGS KOMMUN Skavsta flygplats Arnö Östersjön Arkösund NYKÖPING 53 OXELÖSUND OXELÖSUNDS KOMMUN km Teckenförklaring Linköping och Norrköping, ökad befolkning och täthet eftersträvas Prioriterade utvecklingsorter med allsidig service och god kollektivtrafikförsörjning. Särskilda satsningar på attraktiva lägen i städernas närhet Övriga tätorter i Linköpings och Norrköpings kommuner. Växer successivt Särskilda rekommendationer för bebyggelse på landsbygden kommer att tas fram inom ramen för arbetet med översikts-/utvecklingsplanerna för landsbygden Illustration av tätorter i andra kommuner som har mer än 500 inv. och ligger vid pendeltågs- eller stombusslinje Grov uppskattning av antal inv Linköping Norrköping > (redovisas bara i Linköpings och Norrköpings kommun) Alternativa spårsträckningar för höghastighetståg Götalandsbanan mot Jönköping Högprioriterad pendelttågstrafik Möjlighet till utvecklad pendeltågstrafik på sikt Snabbpendel Stationer med InterCity/regionaltågstrafik Resecentrum med höghastighetsförbindelser Stationer med pendeltåg. Ny pendeltågsstation öppnas i Skänninge Pendeltågstrafiken förlängs till Åby innan Ostlänken är utbyggd. Ny station kan öppnas i Norsholm när Ostlänken byggts ut och i Malmslätt när Götalandsbanan byggts ut söder om Linköping. Övriga markerade pendeltågsstationer är befintliga Regional stomlinje busstrafik Busshållplats Prioriterad lokal kollektivtrafik KALMARS LÄN

21 4. LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR ORTSTRUKTUR Tittar man närmare på befolkningsutvecklingen i kommunernas olika tätorter under samma period ser man ett tydligt mönster av orter som ökat, minskat eller haft en relativt oförändrad befolkningsutveckling. De stora städerna har vuxit. Några mindre orter har också vuxit medan andra, inklusive stationssamhällena, har haft en stagnerande eller minskande befolkning. Även om tillväxten påverkats av tillgången till villatomter, tycks vissa tätorter vara mer attraktiva än andra. 4.2 Framtida utveckling Utgångspunkter för tätortsutveckling En ökad befolkning förutsätts leda till stabil regional utveckling. Ekonomiskt står det klart att desto större andel av befolkningen som bor i regionens stadskärnor, desto större framgång förväntas regionen få i form av tillväxt, ökad branschbredd, bredare service etc. Miljömässigt medför regionförstoringen ökade transportbehov. Med bra kommunikationer och stor andel bebyggelse i kollektivtrafikförsörjda lägen behöver inte de ökande transporterna leda till motsvarande ökning av miljöbelastningen. Generellt åker boende i stora städer betydligt mer kollektivt än boende i övriga landet. Om nya bostäder lokaliseras till kollektivtrafiklägen, skapas underlag för hög turtäthet och korta resvägar. Andra skäl till att bygga tätt kan handla om att skapa stadsmässiga kvaliteter men också om att exempelvis den tekniska försörjningen kan lösas mer tillfredställande och att åkermark kan bevaras. För en positiv utveckling i regionen är det samtidigt viktigt att kunna erbjuda ett brett utbud av attraktiva boendemiljöer med olika kvaliteter. Det bedöms därför finnas anledning att bejaka utvecklingen av orter i riktigt natursköna lägen även om de inte har de allra bästa förutsättningarna för kollektivtrafik. Ambitionen är att identifiera riktigt attraktiva boendemiljöer som ligger nära städerna. Sammanfattningsvis bygger föreslagen ortstruktur på följande utgångspunkter: För att stärka Linköpings och Norrköpings utveckling till en gemensam storstadsregion bör en stor del av folkökningen ske centralt i städerna. Beroendet av pendling med bil ska minska genom att befolkningsunderlaget stärks i stadskärnorna och i orter med förutsättningar för god kollektivtrafikförsörjning och med förutsättningar att utvecklas till småstäder med allsidig service och lokala arbetsplatser. Kommunerna behöver kunna erbjuda ett rikt varierat utbud av bostäder och boendemiljöer med mer attraktiva alternativ än idag. 4.3 Förslag till hållbar ortstruktur Foto: Göran Billeson Översiktsplanen föreslår en strategi för prioriteringar mellan olika möjliga bostadssatsningar. Med bostäder följer även planering för annan bebyggelse som exempelvis handel och såväl kommunal som kommersiell service. I den gemensamma översiktsplanens övergripande perspektiv handlar det således främst om att ge kommuninvånarna valfrihet och att definiera vilka orter kommunerna ser som strategiskt viktiga att utveckla. Denna så kallade ortstruktur ska ge vägledning till kommande prioriteringar och planering. Att vissa tätorter pekas ut i ortstrukturen innebär bland annat att planberedskapen bör vara hög i dessa orter och att särskilda satsningar bör göras på exempelvis cykelstråk. 21

22 4. LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR ORTSTRUKTUR Linköping och Norrköping är viktigast Högsta prioritet ges satsningar i städerna Linköping och Norrköping. Ökad befolkning och täthet är avgörande för regionens framgång. Områden inom gångavstånd till resecentrum ska ha särskilt hög bebyggelsetäthet. Prioriterade utvecklingsorter Särskilda satsningar görs i utvalda orter som ligger i kärnstädernas relativa närhet och som bedöms vara möjliga att kollektivtrafikförsörja på ett bra sätt. Samtidigt är de orter som erbjuder intressanta boendekvaliteter och som kan utgöra stödjepunkter för omkringliggande landsbygd. Mer samlad bebyggelse på dessa orter ger underlag för långsiktigt tryggad service. För att ge underlag för bra service behöver befolkningen uppgå till minst invånare. Till sin karaktär betyder det att utpekade orter utanför stadskärnorna får småstaden som förebild. Kollektivtrafiksatsningar i dessa orter bör kompletteras med säkra cykelvägar och med bra gångstråk. Två kilometer kan ses som ett ungefärligt mått på acceptabelt gång- och cykelavstånd till närmaste pendeltågsstation eller busshållplats. Detta avstånd kommer därför att påverka var ny bebyggelse lokaliseras. Är orten tillräckligt stor för att kunna förses med lokal kollektivtrafik kan denna radie vidgas. i mycket attraktiva lägen i städernas närhet. Dessa vackert och centralt belägna orter av varierande storlek, möter efterfrågan på boende nära vatten. Förutsättningarna för kollektivtrafik varierar men säkra cykelvägar ska kunna säkerställas i samband med utbyggnad. Övriga tätorter och landsbygden Övriga tätorter kommer att behandlas inom ramen för kommande översiktsplaner/utvecklingsplaner för landsbygden. Hänsyn och anpassning måste ske till Staden Linköping Staden Norrköping Stationsorter i Linköping och Norrköping Städer och stationsorter i annan kommun Övriga tätorter i regionen Landsbygd Summa specifika lokala förhållandena som råder i olika orter och områden. Det kan gälla både områden med växande exploateringstryck och områden med andra starka markanvändningsintressen som högvärdiga jordbruks- och skogsmarker, stora natur- och kulturvärden eller områden av intresse för produktion av vindkraft. Även vid ställningstagande till nybyggande på landsbygden behöver man beakta förutsättningarna för kollektivtrafik samt övriga hållbarhetsaspekter % Skillnad procent Skillnad antal personer 36% % % % % Särskilda satsningar i vackra lägen Därutöver föreslås särskilda satsningar på områden Tabellen visar ett räkneexempel på hur befolkningsmålet skulle kunna uppnås genom inflyttning till olika platser i regionen perioden I såväl Linköping och Norrköping som i övriga tätorter ger pågående planarbeten med god marginal utrymme för en utbyggnad i enlighet med detta exempel. En viktig slutsats är att särskilt inflyttningen till Norrköping behöver öka för att befolkningsmålet ska kunna nås. 22

23 4. LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR ORTSTRUKTUR Hållbar ortstruktur Linköpings och Norrköpings inriktning Högsta prioritet till Linköping och Norrköping I städerna eftersträvas ökad befolkning och täthet. Särskilt hög bebyggelsetäthet inom gångavstånd till resecentrum. Prioriterade utvecklingsorter: Kimstad/Norsholm, Krokek, Linghem, Ljungsbro - Berg, Malmslätt, Skärblacka, Svärtinge, Vikingstad och Åby/Jursla. Dessa tätorter utvecklas till småstäder. Orternas attraktivitet och förutsättningar för gång-, cykeloch kollektivtrafik, arbetsplatser och allsidig service stärks. För att få önskad servicenivå krävs tillräckligt stort befolkningsunderlag, uppskattningsvis minst ca invånare. Dessa orter kan därtill fungera som stödjepunkter för omgivande landsbygd. Särskilda satsningar på mycket attraktiva lägen i städernas närhet: Bråvalla Strand, Ekängen Roxtuna, Glans Södra Strand, Marby Unnerstad, Sturefors och Sättuna. Vackert belägna orter av varierande storlek, som utvecklas för att ta tillvara utblickar, vattenkontakt och intressanta omgivningar. Förutsättningarna för kollektivtrafik varierar. Säkra gång- och cykelvägar ska säkerställas i samband med utbyggnad. Övriga tätorter Kommunernas övriga tätorter utvecklas successivt. Kollektivtrafik, gång- och cykelförbindelser förbättras vid behov. Landsbygden Båda kommunerna kommer att ta fram särskilda översiktsplaner/utvecklingsplaner för landsbygden. Vid all utbyggnad behöver hänsyn tas till natur- och kulturvärden, rekreationsvärden, omgivande bebyggelses karaktär, miljö- och riskfaktorer och andra allmänna intressen. 4.4 Utveckling av regionens kärnstäder I båda kommunerna finns goda möjligheter att skapa attraktiva livsmiljöer i områden av olika karaktär och med såväl storstadens arbetsmarknad, nöjesliv och kultur som rikt varierade natur- och rekreationsmiljöer inom nära räckhåll. Stadskärnorna utvecklas med attraktiva offentliga miljöer, levande bottenvåningar, mötesplatser, handel och publika verksamheter som stärker dess upplevelsevärden. Stadskärnornas unika karaktärer, inklusive kulturhistoriska miljöer, parker och vattennära områden, vidareutvecklas på ett sätt som är väl anpassat till de lokala förhållandena. Trafikmiljön anpassas till de gåendes villkor. Hög framkomlighet för regional och lokal kollektivtrafik skapas i stadskärnorna. Näringslivet får tillgång till mer varierad och högspecialiserad arbetskraft än tidigare. Tillsammans kan städerna inte bara erbjuda näringslivet ett större marknadsunderlag. De kan också dra nytta av närhet till gemensamma funktioner. Stadskärnorna utgör viktiga näringslivsmiljöer och tillhör kommunernas viktigaste konkurrensfördelar. Föreslagen struktur syftar till att stärka utvecklingsförutsättningarna för kontorsverksamheter intill resecentrum i båda städerna. En attraktiv och tillgänglig stadskärna med goda handels- och näringslivsmiljöer är av stor vikt för ett expanderande näringsliv. 23

24 4. LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR ORTSTRUKTUR Linköping. Norrköping. Figurerna redovisar schematiskt prioriterade områden med förtätnings- och utbyggnadspotential för bostäder. De redovisade områdena täcker med god marginal det uppskattade behovet till

25 4. LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR ORTSTRUKTUR Utveckling Linköpings stad Linköpings stadskärna är idag liten och tydligt definierad med historisk karaktär, livfullhet och stark identitet. Stadskärnan är välbevarad och utpekad som ett riksintresse för kulturmiljövården. Domkyrkan är Linköpings mest kända byggnad och en av stadens viktigaste symboler. Även slottet och gatumönstret har medeltida anor. Senare tiders bebyggelse har i stor omfattning anpassats till de historiska gatulinjerna och kvartershöjderna. Ågatan samt Stora Torget, Trädgårdstorget och Lilla Torget med mellanliggande gågator är invånarnas vardagsrum. Många söker sig dit för att shoppa eller umgås. Stadskärnan, som har många bostäder och arbetsplatser, är kommunens viktigaste och mest tillgängliga handelsplats, särskilt med kollektivtrafik. Den ska utvidgas så att både det nya resecentrumet och det centrala årummet vid Stångån inkluderas. Därigenom får Linköping en tydlig vattenkontakt. Kallerstad i Linköping planeras som en expansion av innerstadens blandade stadsbebyggelse och blir en helt ny stadsdel nordost om framtida resecentrum, med plats för ca tio tusen boende och omkring femton till tjugo tusen arbetsplatser. Här finns möjlighet att skapa nya profilbyggnader med modern arkitektur och plats för olika evenemang. Stråket Malmslätt - Mjärdevi - Campus Valla - Djurgården Universitetssjukhuset - Centrum ska bindas samman med attraktiv kollektivtrafik samt nya verksamheter och bostäder. Den nya stadsdelen Djurgården får en tydlig miljöprofil. I anslutning till Campus Valla finns friluftsmuseet Gamla Linköping, som årligen lockar hundratusentals besökare. Omedelbart söder om staden finns naturreservatet Tinnerö eklandskap. Staden Linköping har genom ett antal grönstråk direktkontakt med detta värdefulla landskap. Reservatet är ett fantastiskt natur-, kulturoch strövområde för stadens invånare. I framtiden kan det utvecklas ännu mer som natur/kulturområde och besöksmål. I Linköping skapas dessutom förutsättningarna för: Upplevelser och shopping i den trivsamma och välbevarade stadskärnan. Stångån infogas tydligare i stadskärnan och området kring Stångån utvecklas. Djurgården. Illustration: David Wiberg. Evenemang i ett stråk som förbinder domkyrkan, biblioteket, Konsert & Kongress, länsmuseet, nuvarande järnvägsstation (som får ny användning) samt Cloetta Center och nytillkommande anläggningar i Kallerstad. Akademisk forskning, innovationer och nyföretagande i det utvecklingsbälte som förbinder Mjärdevi forskningspark, Campus Valla, Djurgården, Garnisonen och Universitetssjukhuset. Avancerad industri- och flygverksamhet inklusive SAAB och en företagspark för företag med flygrelaterade verksamheter centralt i östra delen av staden. Regional sällanköpshandel, inklusive IKEA, i Tornby och i Mörtlösa, det nya handelsområdet söder om E4 Logistikföretag och företag som miljömässigt kan påverka sin omgivning genom ett nytt etableringsområde vid Distorp. För staden Linköping överensstämmer redovisningarna och inriktningarna i den gemensamma översiktsplanen med översiktsplanen för staden Linköping. Detta gäller bl a figurerna som visar verksamhetsområden (indelningen i verksamhetstyper är dock något annorlunda), prioriterade utbyggnadsområden för bostäder och kollektivtrafiksystem i staden. Utveckling Norrköpings stad Norrköping är en rutnätstad som inramas av flera breda, gröna promenader med flerdubbla lindalléer. Här finns Motala Ström, Industrilandskapet och många 25

26 4. LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR ORTSTRUKTUR Södra Butängen. Illustration: Semrén och Månsson miljöer som attraherar boende, företag och samtidskultur. Industrilandskapet är unikt och har stora möjligheter att bli en symbol för hela den gemensamma storstadsregionen. Denna stadsmiljö har hittills främst utvecklats som kunskaps- och kulturmiljö. Här finns många målpunkter för besökare som Campus Norrköping, Norrköping Science Park, Arbetets Museum och Louis de Geer Konsert & Kongress. Ett visualiseringscentrum, som kommer att få nationell betydelse för både forskning och besöksnäring, invigdes Inom området finns också betydande potential för ett urbant attraktivt boende, omvandlingen av äldre industribyggnader ger boendemiljöer som är svåra att hitta på andra håll. Nya tillägg av bostäder kan ske i området och marknadsföras internationellt och nationellt. På båda sidor om Strömmen, mellan Femöresbron och Industrilandskapet, finns fina gångstråk som är en stor tillgång för alla som bor och vistas i staden. Norrköpings innerstad ska förtätas och utvidgas med ny stadsbebyggelse i Butängen där ett nytt resecentrum planeras. Här ska en ny stadsdel byggas med plats för ca boende och arbetsplatser. Utformningsambitionerna för den nya stadsdelen är höga med miljöfokus och modern arkitektur, som både sticker ut och står i överensstämmelse med dagens innerstadskaraktär. Västra Saltängen och Sylten i den inre hamnens äldsta delar, med struktur från 1600-talet, kan också på sikt bebyggas med nya attraktiva stadsdelar centralt i stadskärnan. Kompletterande stadsbebyggelse ska uppföras längs spårvägen, som förlängs via Hageby söderut till Ringdansen. Möjlighet till ytterligare förlängning mot Ensjön, Brånnestad och på sikt till Söderköping finns. I Norrköping skapas dessutom förutsättningarna för: Stadsliv i den täta stenstaden - Norrköpings urbana charm med stadsmiljöer av många olika karaktärer utvecklas och lyfts fram. Innerstadens skala och storlek ger ekonomisk potential som bidrar till att ännu fler storstadskvalitéer lätt utvecklas. Den intermodala noden Norrköping med hamn, flyg, väl utvecklade väg- och järnvägsanslutningar, logistik och industriverksamheter på Händelö och Malmölandet. Omvandling av Bråvallaområdets nedlagda militärflygfält till ett verksamhetsområde med en modern kriminalvårdsanläggning och andra verksamheter samt ny trafikplats vid E4. Kvalificerade arbetsplatser inklusive flera statliga verk. Media och kommunikation inklusive visualiseringscenter och Campus Norrköping, idrottsevenemang, samtidskultur och mötesplatser i Industrilandskapet och övriga delar av stenstaden intill Motala Ström och Skvallertorget samt i Himmelstalund. Handel i innerstaden, Hageby och Ingelsta. Händelö och Malmölandet utnyttjas för lokalisering av internationellt och nationellt betydelsefulla terminal- och industrirelaterade verksamheter med behov av närhet till hamn, godsbangård och europaväg. Mark intill stadsregionens flygplatser används främst för verksamheter som har behov av hög tillgänglighet med flyg. Trafikplats och godsspår byggs till det tidigare flygplatsområdet vid Bråvalla (F13), som utvecklas för regionalt betydelsefulla verksamheter med behov av tunga landtransporter. 4.5 Utveckling prioriterade utvecklingsorter Kimstad/Norsholm Kimstad och Norsholm (2100 invånare år 2008) ligger nära varandra och kompletterar varandra med avseende på offentlig och kommersiell service. I Kimstad finns pendeltågstation, vilket gör ny bebyggelse i Kimstad/Norsholm särskilt intressant. Andra viktiga utgångspunkter för ny bebyggelse är kulturlandska- 26

27 4. LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR ORTSTRUKTUR pet intill Motala ström, Göta kanals upplevelsevärden, goda vattennära boendemiljöer samt områdets övriga kultur- och naturområden. Befintlig byggelse utgörs till övervägande del av enfamiljshus. Gällande fördjupning av översiktsplanen för Kimstad (2007) skisserar att orten kan växa med personer till år För Norsholm pågår arbete med en fördjupning av översiktsplanen. Krokek Krokek (4 200 invånare år 2008) ligger i vid järnvägsstationen Kolmården, där regionaltågen mellan Stockholm-Linköping stannar. I framtiden kan denna trafik ersättas eller kompletteras med pendeltåg. Den lokala servicen är väl utbyggd och Kolmården erbjuder stora strövområden. Bebyggelsen består övervägande av villor, många med fin utsikt över Bråviken. Ett förtätningsprogram ger viss ledning till ortens utveckling men behov finns av en fördjupning av översiktsplanen. Stationsnärhetsprincipen innebär att många bostäder och arbetsplatser ligger nära stationer och hållplatser. Linghem Linghem (2500 invånare år 2008) är en populär bostadsort utmed stambanan mellan Linköping och Norrköping. Det finns ett bebyggelsetryck i Linghem tack vare läget och de goda pendlingsmöjligheterna. Pågående planering visar att orten skulle kunna växa till ungefär dubbel storlek på lång sikt. Linghem har redan idag stor betydelse som serviceort för sitt omland och denna betydelse bedöms öka i takt med ortens utveckling. Ambitionen är att utveckla Linghem till en attraktiv småstad med arbetsplatser, olika typer av boende och bra service. Orten består i dag till övervägande del av enfamiljshus. Vid en större utbyggnad bör särskilt höga krav ställas på gestaltningen av centrum och stationsområdet samt utformningen av stråket där emellan. Arbetet med en fördjupning av översiktsplanen för tätorten pågår (2010). Ljungsbro-Berg Tätorterna Ljungsbro och Berg (sammanlagt invånare år 2008) är efterfrågade bostadsorter med intressant historia och vattennära lägen. I Berg präglas bebyggelsen av småhusbebyggelse medan Ljungsbro har inslag av flerfamiljshus bland annat kring centrumområdet. På sikt är det troligt att orterna kommer att växa samman. Viktiga utgångspunkter i den fortsatta planeringen är de kulturhistoriska värdena och vattenkontakten. Man behöver även studera hur man kan öka attraktiviteten i Ljungsbros centrum ett centrum med fina arkitektoniska kvaliteter. Arbetet med en ny fördjupning av översiktsplanen påbörjades Malmslätt Malmslätt (5300 invånare år 2008) ligger i nära anslutning till Linköping. Orten har vuxit fram intill Malmen (flygvapnets anläggningar), Kärna kyrka och den numera nedlagda järnvägsstationen. Enligt översiktliga skisser bedöms Malmslätt på sikt kunna växa med ca invånare. Målsättningen är att Malmslätt ska få en pendeltågsstation utmed stambanan (när Götalandsbanan byggts ut). LinkLink är tänkt att knyta samman pendeltågsstationen i Malmslätt och Linköpings resecentrum. Förbindelsen kommer att passera de större arbetsplatsområdena i de västra delarna av staden. Det goda kollektivtrafikläget ger Malmslätt förutsättningar att utvecklas till en attraktiv småstad med bra service. En ny fördjupning av 27

28 4. LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR ORTSTRUKTUR översiktsplanen bör tas fram de närmaste åren. Skärblacka Skärblacka (4 000 invånare år 2008) är en bruksort belägen mellan Glans södra strand och Motala ström. I Skärblacka finns ett pappersbruk som är den största arbetsgivaren på orten och som även leder till inpendling från andra delar av regionen. Orten har ett relativt brett utbud av offentlig och privat service. Det är möjligt att i framtiden utveckla järnvägstrafik för persontransporter på järnvägen mellan Kimstad och Finspång genom Skärblacka. Svärtinge Svärtinge (2 600 invånare år 2008) är en snabbt växande ort vid Glans norra strand. Tätorten ligger i kuperad terräng med utblickar över sjön. Bebyggelsen består till allra största del av villor. Idag finns förskolor, skola, affär, kyrka och en handelsträdgård med en regional kundkrets. Svärtinge har en avlång form utmed gamla riksväg 51 vilket gör att kollektivtrafikförsörjningen, idag med buss, är effektiv. Här finns behov av ett samlande centrum och flerbostadshus som kompletterar det nuvarande bostadsutbudet. För Svärtinge gäller en områdesplan från 1984 vilken fick status av fördjupning av översiktsplanen när ÖP02 för staden antogs Denna bör ersättas av en ny fördjupning. Vikingstad Vikingstad (2 000 invånare år 2008) är populärt mycket tack vare pendeltågstrafiken på Södra stambanan. Pågående planering pekar mot att tätorten skulle kunna fördubbla sin storlek på lång sikt. Det är sannolikt fördelaktigt att flytta pendeltågsstationen till ett nytt läge öster om befintligt samhälle när Götalandsbanan byggts. Ambitionen är att planera en attraktiv tätort med boende, arbetsplatser och service kring det nya stations- och centrumområdet. Arbetet med en fördjupning av översiktsplanen för tätorten pågår (2010). Åby/Jursla Åby/Jursla (6 500 invånare år 2008) ligger där Kolmårdens skogar möter Kvillingeslätten. Åby har ett bredare bostadsutbud från enfamiljshus till större bostadskomplex. Befintlig service finns i huvudsak samlat i centrum. Jursla, som främst består av villor, ligger strax väster om Åby. Ambitionen är att förlänga pendeltågstrafiken till Åby inom en tioårsperiod. En fördjupning av översiktsplanen bör tas fram. 4.6 Särskilda satsningar på orter i natursköna lägen Bråvalla strand Bråvalla strand (150 invånare år 2008) utgörs av gles fritidsbebyggelse, gårdar och gamla torp med inslag av åretruntbostäder i natursköna lägen. Området gränsar till den nedlagda flygflottiljen F13 med inhägnade landningsbanor. Arbete pågår (2009) med en fördjupning av översiktsplanen som föreslår bostäder i byar utmed Glans strand samt verksamhetsområden vid F13. Ett kollektivtrafikstråk genom området är tänkt att knyta samman Norrköping med Svärtinge. Ekängen-Roxtuna Ekängen-Roxtuna (1 700 invånare år 2008) ligger vackert vid Roxen. Ekängen är en populär boendeort som utvecklats från fritidshusområde till villaområde. Roxtuna (en nedlagd kriminalvårdsanstalt) ligger ca 1 km nordost om Ekängen vid Roxens södra strand. Bebyggelsetrycket är starkt och pågående planering behandlar bl a möjligheten att bygga samman orterna samt behovet av nya vägar. Arbete med en fördjupning av översiktsplanen pågår (2010). Ambitionen är att öka Ekängens attraktivitet och bygga ut Roxtuna på ett sätt som tillvaratar läget. Glans södra strand Glans södra strand (600 invånare år 2008) ligger vid Glans södra strand. Den största orten är Eksund som tillsammans med omgivande mindre samhällen utgör en attraktiv boendemiljö. Bebyggelsen består av enfamiljshus. Runt om finns odlingslandskap och ängsmarker med inslag av skog. En stor andel av transporterna mellan Glans södra strand och Norrköping bör kunna ske med cykel. Bra cykelstråk är därför särskilt viktigt. Marby/Unnerstad Marby/Unnerstad (230 invånare år 2008) utgörs av 28

29 4. LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR ORTSTRUKTUR enfamiljshus. Orten ligger vid Bråvikens strand med det öppna jordbrukslandskapet i söder. Marby/Unnerstad bedöms i ett översiktligt program kunna växa med ca invånare på lång sikt. Kollektivtrafikförsörjningen är tänkt att ske via Lindö och kan på sikt bli spårburen. Sturefors Sturefors (2 200 invånare år 2008) är en attraktiv bostadsort vid Stångåns dalgång, belägen i ett område med goda möjligheter till rekreation och bad i natursköna miljöer. Småhusbebyggelsen i Sturefors har vuxit fram kring järnvägsstationen och Vist kyrka. Bebyggelsetrycket är starkt och skisser visar att orten skulle kunna växa med ca invånare på längre sikt. Tätorten har goda cykelförbindelser till Linköping och en ny vägförbindelse till Linköping byggs 2009 vilket förbättrar kommunikationerna ännu mer. Viktiga frågor att studera i den fortsatta planeringen är möjligheten att utveckla pendeltågstrafiken utmed Stångådalsbanan, hur man tar tillvara på ortens natursköna kvalitéer och hur man kan utöka serviceutbudet. En ny fördjupning av översiktsplanen bör tas fram. Sättuna Sättuna (160 invånare år 2008) består av villabebyggelse vid Roxens västra strand. Pågående planering pekar mot att Sättuna på sikt kan växa med invånare (olika alternativ studeras). Det vatten- Värdefull jordbruksmark Linköpings och Norrköpings inriktning Genom att bygga tätt och att koncentrera ny bebyggelse till städerna och vissa utvalda orter begränsas den fortsatta utbyggnaden på jordbruksmark. Inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse i städerna, de prioriterade utvecklingsorterna och de attraktivt belägna boendemiljöerna prioriteras utbyggnad framför bevarande av jordbruksmark. nära läget, bra cykelförbindelse och närheten till staden Linköping är Sättunas främsta kvalitéer. Arbetet med en fördjupad översiktsplan för samhället pågår (2010). 4.7 Hänsynsfull tätortsutveckling Bygg tätt och grönt Att bygga tätt med ökad befolkning på mindre yta förutsätter ett stort mått av eftertanke. Befintliga värden och kvaliteter måste identifieras och föras in i förtätningsplaneringen. Det kan handla om såväl natur- och kulturvärden som om rekreativa värden. Nya kvaliteter som förstärker eller kompletterar de ursprungliga kan behöva tillskapas. Många gånger handlar det om att på en begränsad yta åstadkomma ett intressantare innehåll. I översiktsplanerna för Linköpings respektive Norrköpings stad och i olika fördjupningar av översiktsplanerna beskrivs noggrannare överväganden beträffande befintliga värden och potentialen för ny bebyggelse. Värdefull jordbruksmark Den svenska åkermarken är en naturresurs vars betydelse växer i takt med klimatförändringen. Östergötland har åkermark av högsta kvalitet. Att bygga tätt och att koncentrera ny bebyggelse till vissa utvalda städer och andra orter är i sig ett bra sätt att hushålla med jordbruksmark. Samtidigt är det avgörande för den regionala utvecklingen att städerna både förtätas och har möjlighet att expandera. Kommunerna anser det vara väl motiverat att såväl städerna som de prioriterade utvecklingsorterna och de attraktiva boendemiljöerna ska kunna tillåtas ta jordbruksmark i anspråk för att kunna växa och utvecklas. Att bygga ut städerna och de utpekade orterna enligt aktuella fördjupade översiktsplaner och program innebär att som mest ca 3% av åkermarken i Linköpings och Norrköpings kommuner eller 0,014% av åkermarken i Östergötland tas i anspråk. 29

30 5. Effektiva transporter 5.1 Hållbara resor och transporter Efterfrågan på resor och transporter ökar En förutsättning för att bostads- och arbetsmarknaderna ska integreras är att tillgängligheten förbättras. Integrationen kan också väntas leda till ökat utbyte av varor och tjänster inom ett större geografiskt område. Ökad konkurrenskraft i näringslivet kan väntas driva på efterfrågan på resor och transporter per person räknat. Fler kommer att resa oftare och längre. Dessutom kommer ökad befolkning och sysselsättning att resultera i fler resor och transporter. Samtidigt som efterfrågan av resor och transporter ökar kommer insatser för att minska klimatpåverkan och störningar från transporter att krävas i hela världen, inklusive Linköping och Norrköping, under de kommande decennierna. Vägnät, spårsystem, sjöfart och flyg behöver kunna utnyttjas smartare, smidigare. Förflyttningarna måste bli mer klimatanpassade och energieffektiva. Mer gods behöver kunna fraktas med tåg och fraktfartyg. Norrköpings hamn arbetar för att kunna stärka sin position som knutpunkt för nationella och europeiska godstransporter. Minska behovet av att åka bil Städerna behöver bli tätare så att en stor del av de lokala förflyttningarna kan göras till fots, på cykel och med kollektivtrafik. Samtidigt behöver stadsmiljön bli attraktivare, tryggare och säkrare. Det förutsätter att en stor del av trafiken flyttas ut från stadskärnan. Hållbara resor och transporter De flesta resor är korta. Det behöver bli bekvämare att gå, cykla och resa med kollektivtrafik. Begränsade parkeringsmöjligheter vid arbetsplatser, konkurrenskraftig kollektivtrafik och kombinationer av flera samverkande åtgärder (mobility management) har visat sig vara effektiva. Fyrstegsprincipen ska tillämpas. Den innebär att lösningar och åtgärder eftersträvas som i första hand påverkar resenärernas behov och beteende i önskad riktning. Därnäst prövas åtgärder för att effektivisera användningen, och att öka kapacitetsutnyttjandet, av den befintliga infrastrukturen. Först i sista hand föreslås byggande av ny infrastruktur. Många olika åtgärder behöver kombineras Järnvägssystemets framtida struktur och trafikering Linköpings och Norrköpings inriktning Samordna planeringen av infrastruktur och bebyggelse. Bebyggelsen ska vara tät i stations- och hållplatsnära lägen. Lokalisera verksamheter som är målpunkter för många resenärer i områden inom gångavstånd till resecentrum i Linköping och Norrköping. Tillämpa fyrstegsprincipen vid åtgärder i transportsystemet. Underlätta för resenärerna att åka kollektivt så att bilresor förs över till andra transportslag. Utveckla kraftfulla kollektivtrafikstråk med smidiga bytespunkter inne i båda städerna. Underlätta för gående, cyklister och kollektivtrafik i stadskärnan. Fyrstegsprincipen Val av åtgärder i transportsystemet görs i följande ordning: 1. Påverka transportefterfrågan/val av färdmedel 2. Effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur 3. Förbättring av befintlig infrastruktur 4. Nyinvestering eller stor ombyggnad är särskilt viktigt. Dess kapacitet behöver öka. På kort sikt behöver det befintliga systemets användning trimmas och fler stationer trafikeras. Ostlänken och Götalandsbanan är viktiga för att förkorta restiderna mellan Linköping och Norrköping och till andra stora stadsregioner. Även användningen av 30

31 5. EFFEKTIVA TRANSPORTER vägar och gator behöver bli säkrare och effektivare. Trafikslagen behöver kunna samverka effektivare än idag. Vissa nya väganläggningar är nödvändiga för att minska genomfartstrafiken i tätorter (särskilt med tunga fordon) och för att skapa effektiva anslutningar till terminal-, hamn- och verksamhetsområden. Men det räcker inte. Ett av huvudsyftena med översiktsplanen är att långsiktigt påverka bebyggelsestruktur och lokalisering av start- och målpunkter för resor och transporter. 5.2 Förslag till övergripande transportstruktur Transportsystemets utveckling till 2030 Översiktsplanens ortstruktur utgår från att transportinfrastrukturen utvecklas enligt nedan fram till år Punkterna sammanfattar därmed vad kommunerna anser vara de mest betydelsefulla satsningarna i transportsystemet: Befintliga järnvägar på Södra stambanan, banan mellan Mjölby och Hallsberg via Skänninge och Motala samt Nyköpingsbanan trafikeras med regionaltåg, pendeltåg och godstrafik. Ostlänken och resterande Götalandsbanan byggs som nya järnvägar för höghastighetståg enligt Banverkets planer. Nya resecentrum byggs i nytt läge i Linköping, nära befintligt läge i Norrköping samt vid Skavsta flygplats. Ny elektrifierad godsjärnväg byggs från Södra stambanan med anslutning till Händelö via Malmölandet. Nuvarande bangård avvecklas och ny etableras på Malmölandet. Södra hamnspårets funktion säkerställs. Yttre godsspår planeras/byggs utanför Linköpings och Norrköpings stadskärnor. Kollektivtrafikens framkomlighet i städerna säkerställs. Möjlighet ska finnas att i framtiden kunna utveckla lokal spårburen kollektivtrafik i båda städerna samt längs Tjust - Stångådalsbanan, järnvägen Kimstad - Skärblacka - Finspång, järnvägarna mot Katrineholm och Nyköping samt i stråket Norrköping - Söderköping. Vägnätet byggs ut enligt nationella och regionala investeringsplaner inklusive Östra länken i Linköping och Norrleden i Norrköping. Trafikplats Staby i Linköping kompletteras och en ny trafikplats byggs vid Bråvalla. Möjligheten att bygga ut E4 till tre körfält i båda riktningarna finns kvar, dock prioriteras investeringar i järnvägen högre för att säkerställa framkomlighet mellan Linköping och Norrköping. Väg E22 får en ny sträckning med fyra körfält från Norrköping förbi Söderköping där en ny passage över Göta Kanal byggs. Önskvärda vägåtgärder redovisas på kartan Regional infrastruktur. Hamnen med tillhörande verksamheter flyttas efter- Banverkets vision år 2030 Ostlänken - grön Götalandsbanan - orange Övriga banor med hastighet över 200 km/tim - röd Övriga snabbtågslinjer - blå hand ut från Norrköpings centrala delar och utvecklas vidare på Händelö och på Malmölandet. Farleden fördjupas. 5.3 Ostlänken och Götalandsbanan Före Ostlänken Innan Ostlänken byggs ut råder mycket starka ka- 31

32 5. EFFEKTIVA TRANSPORTER STOCKHOLM 45 min pacitetsbegränsningar på Södra stambanan. En ny station har öppnats i Kimstad hösten Nya spår byggs från Mjölby via Motala till Hallsberg för att underlätta godstågstrafik. Det möjliggör pendeltågstrafik till Skänninge och Motala. Pendeltåg planeras även på befintlig bana söderut till Nässjö och Jönköping och norrut till Åby och på sikt till Krokek. Ostlänken utbyggd, före Götalandsbanan När Ostlänken byggts ut frigörs kapacitet på Södra stambanan, som kommer att få utökad godstrafik. Bättre bankapacitet ger också möjlighet att utveckla snabb lokal och regional tågtrafik mellan Norrköping och Katrineholm samt andra stationer i Stockholm-/ Mälarregionen. Kapaciteten ökar även på Nyköpingsbanan. När Ostlänken är i bruk bör pendeltågstrafiken kunna förlängas till Kolmården och Nyköping. När Ostlänken byggts ut, men inte Götalandsbanan, är kapaciteten på Södra stambanan från Linköping och västerut starkt begränsad. Ostlänken och Götalandsbanan utbyggda Linköpings kommun anser att det är angeläget att bygga ut en pendeltågsstation i Malmslätt, men enligt Banverket är detta inte möjligt förrän Götalandsbanan/Höghastighetsjärnvägen till Skåne är utbyggd. En pendeltågsstation i Malmslätt blir en regional bytespunkt för resande via LinkLink till Mjärdevi, Campus Valla, sjukhuset och den planerade stadsdelen Djurgården. Denna nya förbindelse ger mycket GÖTEBORG MALMÖ 75 min 90 min stora restidsförkortningar för resenärer som bor i den västra delen av regionen. Kollektivtrafiklinjen mellan Malmslätt och resecentrum i Linköping får således en regional funktion. Den planeras för att kunna bli spårburen på sikt. När både Ostlänken och Götalandsbanan byggts ut kan de nya banorna trafikeras med höghastighetståg som förbinder Stockholmsområdet med Norrköping, Linköping samt Jönköping och Göteborg. När hela Europakorridoren byggts ut till Sydsverige och Öresundsområdet kan man även nå Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Troligen kommer det också att finnas möjlighet att knyta det svenska höghastighetssystemet till motsvarande system på kontinenten. När Ostlänken och Götalandsbanan finns kan Södra stambanan utnyttjas för lokal och regional kollektivtrafik samt för godstrafik. 15 min NORRKÖPING LINKÖPING Utbyggnad av Ostlänken och Götalandsbanan skulle innebära att Linköping och Norrköping knyts närmare till Stockholm, Jönköping och Göteborg. Stockholm nås inom ca 45 minuter från Norrköping och inom ca en timme från Linköping. 5.4 Nya resecentrum I Linköping planeras resecentrum i nytt läge intill stadens kommersiella centrum och i anslutning till utvecklingsområdet Kallerstad. I Norrköping planeras resecentrum nära befintligt läge i stadens centrum med stora möjligheter att utveckla ny stadsbebyggelse inom gångavstånd från resecentrum vid Butängen, västra Saltängen och Sylten. De nya resecentrumen utvecklas till centralpunkter för såväl resenärer som besökande och boende. Resecentrum kan förutom själva resecentrumfunktionerna också rymma handel, kontor, offentlig service, restauranger, hotell, lokaler för utbildning mm. Internationella arkitekttävlingar planeras för båda resecentrumen, vilket kan resultera i spännande arkitektur och internationell uppmärksamhet. 32

33 5. EFFEKTIVA TRANSPORTER Planerat resecentrum i nytt läge i Linköping. Idéskiss: White. Planerat resecentrum i Norrköping. Ideskiss: PeGe Hillinge, SWECO Architects. Linköpings och Norrköpings inriktning Resecentrum I Linköping planeras resecentrum i nytt läge intill stadens kommersiella centrum. I utvecklingsområdet Kallerstad, som ligger i anslutning till resecentrum, skapas plats för ny stadsbebyggelse och många arbetsplatser. I Norrköping planeras resecentrum nära befintligt läge i stadens centrum med stora möjligheter att utveckla ny stadsbebyggelse inom gångavstånd från resecentrum vid Butängen, västra Saltängen och Sylten. Internationella arkitekttävlingar för de nya resecentrumen planeras 33

34 Regional infrastruktur 2030 Regional infrastruktur 2030, Linköpings och Norrköpings VINGÅKERS inriktning KOMMUN 34 Ödeshög mot Jönköping Laxå Vättern VADSTENA 50 VADSTENA KOMMUN Tåkern Väderstad ÖDESHÖGS KOMMUN TRANÅS KOMMUN Åsbro ASKERSUND MJÖLBY KOMMUN JÖNKÖPINGS LÄN mot Jönköping 50 Skänninge Boxholm 32 TRANÅS mot Örebro 50 Åmmeberg Strålsnäs MOTALA Sö d ra 32 st a m bana n BOXHOLMS KOMMUN Hestra ÖREBRO LÄN ASKERSUNDS KOMMUN 34 YDRE KOMMUN HALLSBERGS KOMMUN Boren MOTALA KOMMUN Spångsholm MJÖLBY Sommen Borensberg Västerlösa E4 Motala ström Göta kanal Svartån Östgötaslätten Mantorp 51 Rappestad Tjällmo 8 ÖREBRO KOMMUN Malmslätt 7 Vikingstad Nykil Ulrika Ljusfallshammar Ljungsbro 9 51 Berg Roxen Slaka 1 Eklandskapet Sturefors 34 6 Kinda kanal Järnlunden Rimforsa KISA 2 Falla Ekängen St Rängen VINGÅKERS KOMMUN FINSPÅNGS KOMMUN Sonstorp FINSPÅNG 5 Högsjö LINKÖPING 4 Brokind Stångån Bestorp mot Kalmar Vånga Linghem 3 Askeby KINDA KOMMUN Åsunden Rejmyre Lotorp Tisnaren Hunn Svärtinge Glan 11 Skärblacka Motala ström 12 Kimstad Norsholm Gistad LINKÖPINGS KOMMUN Grebo 35 Västra stambanan KATRINEHOLM Simonstorp Göta Jursla 16 kanal ÅTVIDABERG Åby Motala NORRKÖPING 15 ström Ensjön V Husby SÖDERKÖPINGS KOMMUN Ö Ryd Forssjö KATRINEHOLMS KOMMUN SÖDERKÖPING ÖSTERGÖTLANDS LÄNRingarum ÅTVIDABERGS KOMMUN KALMARS LÄN VÄSTERVIKS KOMMUN Kartan visar vägar och järnvägar som är av särskilt stor regional betydelse utifrån ett Linköpings/Norrköpings perspektiv. 17 Södra stambanan Bråviken KALMARS LÄN NORRKÖPINGS KOMMUN 14 Yxningen FLENS KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN Strömsfors 10 Kolmårdens station 13 55,57 Västra stambanan 52 Ljunga E22 Krokek Gusum E4 Yngaren Vikbolandet Slätbaken Ö Husby Kolmården VALDEMARSVIK Jönåker VALDEMARSVIKS KOMMUN Överum mot Västervik och Kalmar 53 Stigtomta Nävekvarn Båven St Annas skärgård Gryts skärgård GNESTA KOMMUN NYKÖPINGS KOMMUN Skavsta flygplats Arnö Östersjön Arkösund NYKÖPING 53 OXELÖSUND OXELÖSUNDS KOMMUN km Teckenförklaring Stambana (TEN-T) Bana Alternativa spårsträckningar för höghastighetståg Götalandsbanan mot Jönköping Planerat godsspår Reservat för godsspår LinkLink Kollektivtrafikstråk (Norrköping-Söderköping) Resecentrum med höghastighetsförbindelser Station för interregional tågtrafik Hamn Flygplats Vägar av särskild betydelse i ett regionalt perspektiv E4, E22, motorväg Riksvägar Önskvärda vägåtgärder i Linköpings och Norrköpings kommuner Nr Sträcka 1 Lv 687, Linköping Sturefors 2 Rv 35, Östra länken 3 Rv 35/Lv 757, Vårdsberg Linghem - E4 4 Rv 35, Linköping Åtvidaberg 5 E4, Trafikplats Staby 6 Rv 34, Linköping Kisa 7 Rv 34, Trafikplats Malmen 8 Rv 34, Stora Sjögestad Borensberg 9 Lv 1044, mellan Berg och rv Lv lv 903, E4 Kolmårdens djurpark 11 Lv 1153, E4 Skärblacka 12 Lv 215, Kimstad Finspång 13 Lv 209, Norrköping Östra Husby 14 E22, Norrköping Söderköping 15 E22, Norrleden genom Norrköping 16 Trafikplats Bråvalla, ny tpl på E4 17 RV 210, Söderköping - E4 Norsholm

35 5. EFFEKTIVA TRANSPORTER 5.5 Vägnätets utbyggnad Planering utifrån länstransportplanen För städerna finns det en ambition att minska bilberoendet och i högre grad stimulera till ökad andel resor med kollektivtrafik, cykel och gång. För boende i små orter och på landsbygden är dock bilen oftast den enda resmöjligheten. Teknikutvecklingen innebär sannolikt att problemen med biltrafiken minskar. Samtidigt ser vi ökande konkurrens om marken i de täta stadsmiljöerna där bilarna riskerar att skapa trängsel, barriäreffekter och otrivsel. Infartsparkeringar lokaliserade vid goda kollektivtrafikförbindelser kan delvis undanröja problemen. För landsbygden föreslås en satsning på ett antal riks- och länsvägar med funktionen att samla upp biltrafik från den omgivande landsbygden. Dessa vägar är även viktiga för bilpendling mellan övriga städer i regionen och Linköping/Norrköping. I flera fall klarar inte vägarna dagens höga krav på trafiksäkerhet. Såväl kortsiktiga åtgärder i form av sänkt hastighet som långsiktiga ombyggnader är därför i flera fall aktuella. Åtgärder för att göra expressbusstrafik mer konkurrenskraftig längs dessa vägar bör utföras samordnat med vägförbättringar. Exempel på åtgärder är hållplatser med hög tillgänglighet och funktioner som säker cykel- och bilparkering. Förbättring av vägarna är även viktigt för det lokala näringslivet och vägavsnitten utgör i många fall viktiga delar i det nationella vägnätet. Exempel på vägar som avses är E22 Söderköping Norrköping, rv 34 Kisa Linköping Motala och rv 35 Åtvidaberg Linköping. Ytterligare vägar med behov av förbättringar redovisas på kartan Regional infrastruktur Kollektivtrafik Kommunernas inflytande över kollektivtrafiken Kollektivtrafiken i Linköping och Norrköping sköts av Östgötatrafiken, som ägs av Landstinget och länets tretton kommuner. Ägarorganisationen utgör tillika beställarorganisation för länets kollektivtrafik. Östgötatrafiken handlar i sin tur upp de trafikföretag som sköter trafiken. Det regionala kollektivtrafiknätet omfattar landsbygdstrafik mellan kommuncentra, pendeltåg, länståg och expressbussar. Landstinget står här som beställare och betalar även den del av trafiken som inte kan finansieras genom biljettintäkterna. De enskilda kommunerna beställer och beslutar kring den kommunala kollektivtrafiken. De kostnader som inte kan täckas av biljettförsäljningen, står kommunerna för. Regionförbundet Östsam har därtill ett övergripande ansvar för planeringen av länets kollektivtrafik. Landstingets förslag Landstinget i Östergötland har har fattat beslut om utvecklingsplan för regional kollektivtrafik fram till Foto: Göran Billeson 35

36 Regional kollektivtrafik 2030 Regional kollektivtrafik 2030, Linköpings och Norrköpings VINGÅKERS inriktning KOMMUN Laxå Ödeshög Vättern VADSTENA 50 VADSTENA KOMMUN Tåkern Väderstad Åsbro ASKERSUND 50 mot Örebro 50 Skänninge MJÖLBY KOMMUN Boxholm 32 Åmmeberg Strålsnäs MOTALA Sö d ra 32 st a m bana n HALLSBERGS KOMMUN ÖREBRO LÄN ASKERSUNDS KOMMUN 34 Boren MOTALA KOMMUN Spångsholm MJÖLBY Borensberg Västerlösa E4 Motala ström Göta kanal Svartån Östgötaslätten Mantorp 51 Rappestad Tjällmo Malmslätt ÖREBRO KOMMUN Vikingstad Skeda udde Nykil Ljusfallshammar 51 Ljungsbro Berg Roxen Slaka Eklandskapet Sturefors 34 Kinda kanal Högsjö Järnlunden Ekängen St Rängen VINGÅKERS KOMMUN FINSPÅNGS KOMMUN Sonstorp FINSPÅNG LINKÖPING Falla Brokind Stångån Bestorp Vånga Linghem Rejmyre Lotorp Tisnaren Hunn Svärtinge Glan Motala ström Skärblacka Kimstad Norsholm Gistad Askeby LINKÖPINGS KOMMUN Bankekind Grebo 35 Västra stambanan Simonstorp Göta ÅTVIDABERG KATRINEHOLM Jursla kanal Södra stambanan 56 Åby Motala NORRKÖPING 56 ström Ensjön V Husby SÖDERKÖPINGS KOMMUN Ö Ryd Forssjö KATRINEHOLMS KOMMUN SÖDERKÖPING Bråviken NORRKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄNRingarum Yxningen ÅTVIDABERGS KOMMUN 55,57 Västra stambanan 52 FLENS KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN Strömsfors Kolmårdens station Krokek Ljunga E22 E4 Gusum Yngaren Vikbolandet Slätbaken Ö Husby Kolmården VALDEMARSVIK Jönåker 53 Stigtomta Nävekvarn Båven St Annas skärgård Gryts skärgård GNESTA KOMMUN NYKÖPINGS KOMMUN Skavsta flygplats Arnö Östersjön Arkösund NYKÖPING 53 OXELÖSUND OXELÖSUNDS KOMMUN Teckenförklaring Alternativa spårsträckningar för höghastighetståg Götalandsbanan mot Jönköping Pendeltåg Pendeltåg, utveckla tågtrafik på sikt Snabbpendel Stationer med pendeltåg. Ny pendeltågsstation öppnas i Kimstad 2009 och i Skänninge Förlängd pendeltågstrafik om ny station i Åby före Ostlänken. Ny station kan öppnas i Norsholm när Ostlänken byggts ut. Linköpings kommun anser att en pendeltågsstation i Malmslätt ska prioriteras, men enligt Banverket är en utbyggnad inte möjlig förrän Götalandsbanan/Höghastighetsjärnvägen till Skåne är utbyggd. Övriga markerade pendeltågsstationer är befintliga. Stationer med InterCity/regionaltågstrafik Resecentrum med höghastighetsförbindelser Regional stomlinje busstrafik Hållplats Hamn Flygplats mot Jönköping 36 ÖDESHÖGS BOXHOLMS KOMMUN KOMMUN Rimforsa Ulrika KINDA KOMMUN TRANÅS KOMMUN TRANÅS Sommen Åsunden JÖNKÖPINGS LÄN YDRE KOMMUN KISA mot Hestra Jönköping mot Österbymo mot Kalmar KALMARS LÄN VÄSTERVIKS KOMMUN Överum mot Västervik och Kalmar VALDEMARSVIKS KOMMUN km Horn KALMARS LÄN

37 5. EFFEKTIVA TRANSPORTER år 2020, tiden innan Ostlänken finns. Prioritering har skett från ett samlat östergötlandsperspektiv. Pendeltåg är stommen i det föreslagna regionala systemet med stomlinjer, som kompletteras med busstrafik och anslutningspunkter på landsbygden. Förslaget innebär att pendeltågstrafiken byggs ut till Tranås, Nässjö och Jönköping år 2010 och till Skänninge och Motala år Tågtrafik till Åby, Krokek, Nyköping eller Katrineholm ingår inte i förslaget. Bra kollektivtrafikförsörjning i orter nära städerna förutsätter att den lokala stadstrafikens linjer förlängs. Kollektivtrafikstruktur på lång sikt Pendlingsmöjligheterna med kollektivtrafik behöver öka. Översiktsplanen eftersträvar tillväxt genom att fler människor inkluderas i samma arbetsmarknad. I första hand behöver orter med jämförelsevis stor befolkning knytas samman. Översiktsplanens förslag, som i huvudsak stämmer med Landstingets förslag, innebär att kommunerna verkar för: Täta och snabba förbindelser mellan de två stadskärnorna för att underlätta integration. Bra förbindelser till större städer i omlandet inklusive städer i grannlänen för att knyta samman orter med stor befolkning. Bra förbindelser mellan städerna och prioriterade utvecklingsorter i kommunerna. Bra kollektivtrafik i attraktiva orter nära städerna som kommunerna vill satsa särskilt på. Möjlighet till framtida utveckling av spårburen kollektivtrafik längs Tjust - Stångådalsbanorna, järnvägen Kimstad - Finspång, till Katrineholm och Nyköping samt mellan Norrköping och Söderköping. Stationsnärhetsprincipen Att resenärer kan nå många målpunkter utan byte, och att många bostäder och lokaler ligger mycket nära stationerna, bidrar starkt till att många väljer att resa kollektivt. Det stärker också marknadsunderlaget för tågtrafik. Det är särskilt viktigt att lokalisera verksamheter som behöver hög storregionalt tillgänglighet, och målpunkter för många resande, i dessa lägen. Vid stationerna behövs bra bytespunkter mellan regional och lokal kollektivtrafik och möjlighet att parkera bilar och cyklar. Eventuella önskemål om nya stationer måste vägas mot att varje stopp förlänger den totala restiden. För de flesta är i allmänhet restider på upp till tre kvart från dörr till dörr acceptabla. Kollektivtrafiken i städerna I båda städerna ska resenärer kunna byta till lokala linjer för att nå olika målpunkter. Hela resan, från dörr till dörr, behöver vara smidig och snabb. En väl fungerande trafikmiljö i stadskärnan är särskilt viktigt. Framkomlighetskrav för kollektivtrafik, servicefordon och annan trafik med mål i området behöver förenas med krav på trafiksäker och god miljö för oskyddade trafikanter, samt boendes och besökares Illustrationer av framtida spårväg via Hageby. behov av biltillgänglighet och parkeringsplatser. Resecentrum och bytespunkter för region- och stadstrafikens linjer behöver länkas samman. Hög framkomlighet för bussar och spårvagnar behöver säkras inne i städerna genom prioriteringar och fysiska åtgärder. 37

38 5. EFFEKTIVA TRANSPORTER Roxen SÄTTUNA Linköpings inriktning mot Ljungsbro/ Berg mot Motala Norrköpings inriktning DISTORP GÄRSTAD mot Ekängen mot Norrköping TIFT mot Svärtinge, Finspång mot Kvillinge BRÅVALLA TORNBY TALLBODA Mörtlösa MALMSLÄTT SLOTTSHAGEN ENEBYMO FISKEBY KALLERSTAD TORVINGE VASASTADEN HÄNDELÖ INGELSTA mot Svärtinge, Bråvalla strand SKÄGGETORP mot Ingelsta, Åby, Krokek LINDÖ MARBY UNNERSTAD LAGERLUNDA PRYSSGÅRDEN HAGA BUTÄNGEN GOTTFRIDSBERG INNERSTADEN RYD SALTÄNGEN Östra länken HIMMELSTALUND MARIELUND SYLTEN NORDAN TILL TANNEFORS ÖSTRA VALLA KNEIPPEN VÄSTRA VALLA mot Linköping GARNISONEN JOHANNELUND SÅPKULLEN mot Arkösund SÖDERSTADEN LJURA EKTORP HACKEFORS RISÄNGEN OXELBERGEN BERGET mot Åtvidaberg MJÄRDEVI JÄGARVALLEN ÖSTAN GAMLA TILL STADEN KLINGSBERG KLOCKARETORPET LJUNGA SMEDBY mot Kisa BERGA Resecentrum DJURGÅRDEN Resecentrum Bytespunkt av regional betydelse Regionalt stomlinjenät buss VIDINGSJÖ HJULSBRO Regionalt stomlinjenät buss LinkLink, högkvalitativa lokala kollektivtrafikstråk ULLSTÄMMA SLAKA LinkLink, kollektivtrafikstråk av regional betydelse Resecentrum - Universitetet - Malmslätt mot Sturefors Förslag till prioriterade stråk och bytespunkter för LinkLink och regionala busslinjer i Linköping. 38 RAMBODAL HAGEBY VILBERGEN Bytespunkt av regional betydelse EKHOLMEN LAMBOHOV SKARPHAGEN Framtida kollektivtrafikstråk i gällande planer och program Framtida kompletteringar i stomlinjenätet Spårväg befintligt nät Spårväg, trafikstart 2010/2011 VRINNEVI BRÅNNESTAD STYRSTAD NAVESTAD mot Södra Vrinnevi mot Söderköping mot Valdemarsvik Förslag till prioriterade stråk och bytespunkter för spårväg och regionala busslinjer i Norrköping.

39 5. EFFEKTIVA TRANSPORTER Linköpings och Norrköpings inriktning Kollektivtrafik i ett regionalt perspektiv Högsta prioritet: Täta och snabba förbindelser mellan stadskärnorna samt till Stockholm och Göteborg Höghastighetståg till Stockholm och Göteborg Pendeltåg Linköping - Norrköping, samt minst två snabbtåg per timme Hög prioritet: Bra förbindelser till städer i omlandet, inklusive grannlänen Interregional pendeltågstrafik med få stopp till Stockholm/ Mälardalen och Jönköping/Nässjö Inomregional pendeltågstrafik till Mjölby/Motala, Tranås/ Nässjö/Jönköping, Katrineholm/Flen och Nyköping med stopp i mellanliggande stationer Prioritet: Förbindelser mellan städerna och prioriterade utvecklingsorter i städernas närhet Stomtrafik, på väg eller bana, till Söderköping, Valdemarsvik, Finspång, Vadstena, Ödeshög, Kisa/Vimmerby och Åtvidaberg/Västervik Etappvis utbyggnad av tågtrafiken Före Ostlänken Södra stambanan, längre tåg och perronger Stadstrafik till Ljungsbro - Berg, Ekängen/Roxtuna, Sturefors, Ljunga/Östra Husby, Marby - Unnerstad och Svärtinge Pendeltåg Åby, Tranås/Nässjö/Jönköping Ostlänken utbyggd, före Götalandsbanan Pendeltåg Linköping - Norrköping samt minst två snabbtåg per timme Interregionala snabbtåg Linköping - Norrköping - Skavsta flygplats- Stockholm-/ Mälarregionen Pendeltågstation vid Norsholm Pendeltåg Kolmården, Katrineholm, Nyköping Götalandsbanan utbyggd Pendeltågstation i Malmslätt Höghastighetståg till Jönköping - Göteborg Övrig utbyggnad/trafikering, ej beroende av höghastighetsbanornas utbyggnad På kortare sikt Regionala stombusslinjer med hög framkomlighet i städerna, Spårväg till Ringdansen, även ytterligare utbyggnader kan bli aktuella Utbyggnad av LinkLink Möjlig utbyggnad på längre sikt Utvecklad pendeltågstrafik på Stångådals/Tjustbanan Utvecklad pendeltågstrafik Kimstad - Finspång Pendeltågstrafik på ny bana Norrköping Söderköping Utbyggnad av LinkLink Ytterligare spårvägsutbyggnader i Norrköping 39

40 34 5. EFFEKTIVA TRANSPORTER Linköpings inriktning Norrköpings inriktning 9 Vikingstad 4 6 Ljungsbro 5 3 Berg Svartån Malmslätt Malmens flygplats Ekängen Roxen 5 km Tekniska verken 1 Tornby Mörtlösa Kallerstad Ryd SAAB flygplats LINKÖPING Universitet Mjärdevi Södra Ekkällan Djurgården Lambohov Ekholmen Kinda kanal 7 E Mot Norsholm Linghem Bankekind Behov av nya cykelstråk mellan tätorter i Norrköpings kommun Nr Sträcka 1 E22, Norrköping Söderköping 2 Lv 799, Norrköping Västra Husby 3 Lv 215, Norsholm Kimstad Skärblacka 4 Lv 1153, Norrköping Skärblacka 5 Lv 1149, Norrköping Kimstad 6 Lv 796, Norsholm Linghem 7 Lindö Marby/Unnerstad Befintliga cykelstråk Skärblacka 3 4 Svärtinge Glan 51 Bråvalla Kvillingeslätten Fiskeby bruk E m Motala ström 56 Jursla Lindö 7 Johannisborg Öhmans- Saltängenterminalen Sylten Kungsängens flygplats Himmelstalund 2 5 km Ingelsta Åby Vrinnevi Malmölandet Händelö Braviken Brånnestad Bråviken Klockaretorpet Pampushamnen Butängen Slottshagen NORRKÖPING Hageby Centrum Kolmården Marby/ Unnerstad Ljunga Strömsfors Kolmårdens station Krokek Slaka Eklandskapet Ullstämma Stångån 5 E22 1 Behov av nya cykelstråk mellan tätorter i Linköpings kommun Nr Sträcka 1 Lv 1030, Linköping Malmslätt 2 Rv 34/lv 702, Slaka Skeda Udde 3 Lv 1123, Berg Ljungsbro 2 4 Lv 1123 och 1050, Ljungsbro - Flistad 5 Lv 636, Vikingstad Linköping 6 Lv 1037,Vikingstad Malmslätt 7 Lv 796, Linköping Linghem Norsholm 8 Rv 35, Linköping Bankekind 9 Lv 1032, Rappestad Vikingstad 10 Lv 716, Hjulsbro Vårdsberg 11 Lv 757, Vårdsberg Linghem Befintliga cykelstråk Skeda udde Sturefors km Mot Linghem Kimstad Norsholm 6 Mot Söderköping km Karta över Linköping med omgivningar inklusive cykelnät. Karta över Norrköping med omgivningar inklusive cykelnät. 40

41 5. EFFEKTIVA TRANSPORTER 5.7 Cykelpendling Ett transportslag att ta på allvar Arbetspendling med cykel är ett transportmedel att ta på allvar, inte minst när vi eftersträvar hållbara transportsystem. Cykeln har framför allt en uppgift som lokalt färdmedel i tätorter och till knutpunkter för kollektivtrafik. I Sverige är drygt en tredjedel av de bilresor som tätortsboende gör kortare än tre kilometer 3. En stor andel av dessa resor bör vara möjliga att ersätta med cykelresor och därtill en betydande del av de litet längre. Cykeln har också många andra fördelar och bidrar till såväl positiva hälsoeffekter som till mer attraktiva tätortsmiljöer genom att vara ren, utrymmessnål, tystgående och utan stora barriäreffekter. Kommunerna har de senaste åren gjort stora satsningar på utbyggnaden av cykelnätet och att på olika sätt uppmuntra till cykling. Erfarenhet och kunskaper har successivt byggts upp. Cykelplanering handlar om allt från hög framkomlighet till hur man organisatoriskt hanterar dessa frågor. Smidiga omstigningar mellan cykel och andra transportmedel och möjligheten att ta med cykel på pendeltågen är exempel på utvecklingsområden. Rimliga pendlingsavstånd I samband med att ortstrukturen har arbetats fram har 3 Cykel i medvind, SKL 2008 acceptabla cykelavstånd diskuterats. Linköping och Norrköping har kommit fram till att det är rimligt att i planeringen utgå från ett cykelavstånd på upp till ca två kilometer från bostaden till pendeltågsstationen eller expressbusshållplatsen. I städerna accepterar många ett cykelavstånd på 5 6 km till arbetsplatsen eller resecentrum. 5.8 Regionala flygplatser De civila flygplatserna vid Linköping City Airport samt Norrköping flygplats ger regionen internationell tillgänglighet och är av största betydelse för såväl näringsliv och universitet som regionens invånare. Tidigare har möjligheten att etablera en ny storregional flygplats, som skulle kunna ersätta befintliga civila flygplatser, diskuterats. I dagsläget råder dock stark politisk enighet i flygplatsfrågan och det är inte aktuellt med någon ny etablering i regionen. Det betraktas som orealistiskt att bygga en helt ny flygplats med det resandeunderlag som det här är frågan om. I Linköping svarar det privata bolaget Linköping City Airport för utveckling av reguljärflyg, t ex genom fler flygförbindelser, medan det kommunala flygbolaget FlygMex svarar för utbyggnad av centrum för allmänflyg, utbyggnad av företagspark och annan infrastruktur vid flygplatsen. Linköping City Airport har utarbetat en framtidsvision för utvecklingen av flygplatsen och området i anslutning till flygplatsen, benämnd Vision Linköpings kommun och det kommunala bolaget Flygmex har ställt sig bakom visionen. Inriktningen innebär bl a att flygplatsen, som i första hand är inriktad på reguljärflyg, ska kunna utvecklas med större plan och ytterligare flygförbindelser och att mark därför ska reserveras för en ny terminalbyggnad och en förlängning av landningsbanan. När ett nytt resecentrum planeras är det angeläget att kopplingen till flygplatsen utvecklas så att de olika transportsätten kan samordnas. Utvecklingen av Linköpings Aviation Park har påbörjats genom utbyggnad av centrum för allmänflyg (företagsflyg, taxi m.m.) samt en företagspark för flygrelaterade verksamheter. Norrköping flygplats är Sveriges äldsta flygplats för trafikflyg. Norrköping flygplats ägs av Norrköpings kommun och erbjuder reguljärflyg, fraktflyg och charterflyg. Antalet passagerare, avgångar och destinationer har de senaste åren stadigt ökat. Flygplatsens utveckling, framtida funktion och betydelse för Norrköping ska säkerställas. Åtgärder som kan vara aktuella är förlängd landningsbana och olika åtgärder som stärker terminalens funktionalitet. 5.9 Godstransporter Väl fungerande system för godstransporter är en regional framgångsfaktor. Det är relativt långt till de stora marknaderna i Europa och de växande i öst. Hög 41

42 Infrastruktur godstrafik 2030,2030 Linköpings och Norrköpings inriktning Infrastruktur godstrafik VINGÅKERS KOMMUN 51 HALLSBERGS KOMMUN Åsbro Väs VINGÅKERS KOMMUN Högsjö ÖREBRO KOMMUN tra s tam Laxå 7 56 mot Örebro ban 55,5 an V KATRINEHOLM ÖREBRO LÄN n Forssjö a stambana 50 ASKERSUNDS KOMMUN Båven nan FLENS KOMMUN Flygplats KATRINEHOLMS KOMMUN Södr JÄRNVÄG Yngaren Reservat för godsspår FINSPÅNGS KOMMUN Tjällmo FINSPÅNG Falla Arnö Åby MOTALA KOMMUN 50 Svärtinge 53 Kolmården OXELÖSUND Kolmårdens station Krokek Jursla OXELÖSUNDS KOMMUN Bråviken Nävekvarn Glan Gö ta k an öm MOTALA st r Vättern Mo tal a st r öm Roxen Berg 32 Spångsholm LINKÖPING tå ng ån St Rängen n a kanal Kind a Gusum Yxningen Bestorp ÅTVIDABERG Brokind ÅTVIDABERGS KOMMUN Gryts skärgård VALDEMARSVIK dra st am b an St Annas skärgård ÖSTERGÖTLANDS LÄNRingarum Nykil Järnlunden Sö 32 Ö Ryd Grebo Strålsnäs ÖDESHÖGS KOMMUN Slätbaken SÖDERKÖPINGS KOMMUN Sturefors MJÖLBY Boxholm Arkösund Askeby MJÖLBY KOMMUN Ödeshög Vikbolandet SÖDERKÖPING LINKÖPINGS KOMMUN Slaka Eklandskapet Mantorp Östersjön NORRKÖPINGS KOMMUN 2 E2 Malmslätt Vikingstad E4 Ensjön Linghem Rappestad Skänninge Ö Husby Ljunga G öta kanal Gistad S Väderstad Ekängen Östgötaslätten Västerlösa öm V Husby Svart ån VADSTENA Norsholm str NORRKÖPING Kimstad Ljungsbro al Motala la Borensberg Boren 50 Mo ta Skärblacka Vånga Vägar med stora godsmängder Jönåker Strömsfors 34 Nationellt betydelsefulla godsbanor NYKÖPING E4 Lotorp 56 Sonstorp Ny väglänk Skavsta flygplats Simonstorp 51 Tåkern Götalandsbanan mot Jönköping NYKÖPINGS KOMMUN Stigtomta Ljusfallshammar I hibtujhifut. cbob Opefs VADSTENA KOMMUN Alternativa spårsträckningar för höghastighetståg Rejmyre wfshsjqboef hpetusbgjl VALDEMARSVIKS KOMMUN BOXHOLMS KOMMUN Ulrika Rimforsa KINDA KOMMUN mot Jönköping TRANÅS KOMMUN KALMARS LÄN TRANÅS Sommen 42 mot Jönköping JÖNKÖPINGS LÄN mot Eksjö YDRE KOMMUN Hestra Åsunden KISA mot Kalmar VÄSTERVIKS KOMMUN Horn Teckenförklaring Hamn SÖDERMANLANDS LÄN Hunn Åmmeberg GNESTA KOMMUN 53 ASKERSUND a ästr 52 Tisnaren ba stam Överum mot Västervik och Kalmar KALMARS LÄN km Ny rangerbangård och järnvägsrelaterade anläggningar

43 5. EFFEKTIVA TRANSPORTER Norrköpings hamn har ett centralt läge i Östersjön. tillgänglighet är av gemensamt intresse för regionens aktörer. Olika slags gods ställer dock olika krav på infrastruktur och transporter. Förenklat kan man skilja mellan distributionstrafik av varor in till städerna och transporter som är produktionsrelaterade. En stor andel av transporterna ingår i internationella flöden och styrs av beslutsmekanismer som ligger utanför Sverige. Konkurrensen är hård och prisbild- ningen marknadsstyrd. Linköping och Norrköping ligger i ett av de större nord-sydliga godsstråken. Norrköpings hamn servar ett stort omland och är en viktig regional tillgång. Nittio procent av allt gods kommer till Sverige via en hamn. Sjötransporternas betydelse ökar och i takt med detta kraven på god landinfrastruktur till och från hamnarna. Fram till år 2020 förväntas handeln inom Östersjöområdet öka med drygt 80% 4. Norrköping och Örebro/Hallsberg har under en följd av år rankats som de mest intressanta logistiklägena efter Göteborg. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det önskvärt att gynna transportkedjor som inkluderar sjöfart och järnväg. Överflyttningspotentialen bedöms dock ofta som relativt låg. Förhoppningar ställs till det man ibland kalla intermodala transporter, dvs effektiva kombinationer av olika trafikslag. För att slå vakt om effektiv godstrafik i stråket genom Linköping/Norrköping utan att försämra städernas utveckling, föreslås reservat för yttre godsspår. Internationell knutpunkt för godshantering Norrköping är en s.k. intermodal logistiknod i det europeiska och nationella godstransportsystemet. Här möts sjövägar och landförbindelser som länkar samman de skandinaviska storstadsregionerna med nationellt betydelsefulla kombiterminaler. Hamnen är 4 Baltic Maritime Outlook 2006 av riksintresse och anses vara av strategisk betydelse för landets näringsliv, med såväl export som import. I regionens näringsliv finns en lång tradition inom logistik och handel. Bland hamnens kunder återfinns många stora och små företag i flera olika branscher med stora upptagningsområden. Norrköpingspaketet De nationella transportverken har träffat en gemensam överenskommelse med Norrköpings kommun, Östsam, länsstyrelsen och Norrköpings Hamn och Stuveri AB. Syftet är att stärka Norrköpings förutsättningar att vidareutvecklas som intermodal knutpunkt. Genom att samordna internationella, nationella, regionala och lokala krav på transportsystemet ska möjligheter ges för effektiva kombinationer av flera olika transportslag förbättras. Det ska bidra till att minska trafikens klimatpåverkan och andra miljöstörningar samt avlasta hårt trafikerade vägar och spår. Norrköpingspaketet innehåller flera olika åtgärder som genomförs stegvis: Breddning och fördjupning av farleden till Pampusterminalen för att få en effektivare och säkrare inseglingsränna så att större fartyg kan tas emot i Norrköpings hamn dygnet runt oberoende av vindoch siktförhållanden. Ombyggnad till kombiterminal och förstärkning av kajer vid Pampusterminalen. Direkt järnvägsförbindelse mellan kombiterminalen och Södra stambanan för effektivare godstranspor- 43

44 5. EFFEKTIVA TRANSPORTER I Norrköpingspaketet ingår Norrleden (1), ny järnvägsanslutning till Pampusterminalen (2), förbifart Svärtinge på väg 51 (3, genomförd, ej på karta) samt breddad och fördjupad inseglingsränna till Pampusterminalen (4). När Norrleden (1) byggts ut kommer tung lastbilstrafik och genomfartstrafik att kunna ledas utanför Norrköpings stadskärna. Hamnverksamheter och bangården kommer på sikt att flytta ut från centrum till Händelö och Malmölandet. Tidigare hamnområden i centrala lägen i staden kan frigöras och få ny användning. 44

45 5. EFFEKTIVA TRANSPORTER ter till Stockholm och Mälardalen, Bergslagen, Norrland och Västsverige. Ny väganslutning (Norrleden) som förbinder E4, E22 samt riksvägarna 51, 55 och 56 med Pampusterminalen. Förbifart på riksväg 51 vid Svärtinge (färdig). Åtgärderna kommer att avlasta vägnät och järnvägar i både sydöstra Sverige och lokalt i Norrköping samtidigt som utbyggnaden av Ostlänken underlättas. Det blir också möjligt att flytta ut expanderande hamnverksamheter, tunga godstransporter, bangård och genomfartstrafik från de centrala delarna av Norrköpings innerstad. Efterhand kommer tidigare hamnområden i mycket attraktiva och centrala lägen att kunna utnyttjas för stadsutveckling. Norrleden, som ska binda samman E4 med E22 och bli en del av kringfarten runt Norrköpings centrum, gör det möjligt att leda trafiken utanför den tätt befolkade stadskärnan. Hamnbron och Östra Promenaden kan då få en mer lokal funktion. Fler satsningar på gods och logistik Utöver satsningarna som ingår i Norrköpingspaktet planerar man i Norrköping för logistiketableringar i Herstadberg, södra Malmölandet och Bråvalla. Gemensamt för dessa områden är att de har närhet till E4, E22 och riksvägarna 51, 55 och 56 samt är lokaliserade i anslutning till Södra stambanan. Också Linköping planerar för att ytterligare gods- Godstransporter Genomför åtgärderna i Norrköpingspaketet. Linköpings och Norrköpings inriktning Utnyttja Södra stambanan för kollektivtrafik och godstransporter till regionen och hamnen. Led mer transitgods på järnväg via Mjölby och Motala. Reservat för yttre godsspår utanför stadskärnorna i både Linköping och Norrköping ska säkras. transporter ska kunna flyttas från väg till järnväg. Befintliga industrispår ses som en resurs för framtiden, även om de tagits ur bruk idag. Det föreslagna nya industriområdet norr om Gistad vid Distorp är lämpligt bland annat för logistikföretag då det ligger i anslutning till E4 och kan anslutas till det planerade godsspåret utanför staden. Flera andra nya verksamhetsområden har också förutsättningar för spåranslutning. För att underlätta godstransporter på järnväg reserverar kommunen mark för en kombiterminal i anslutning till Södra stambanan. E4 samt riksvägarna 34 och 35 är de viktigaste vägarna för gods till Linköping. Den viktigaste järnvägen för godstrafik är Södra stambanan, men också Stångådals/Tjustbanan är viktig för godstransporter. Förslag till nationell plan för transportsystemet I det aktuella förslaget till nationell transportplan är Norrköpings logistiska behov uppmärksammade. Kapacitetsbrist på järnväg till Norrköpings hamn och med tiden även på väg omnämns liksom att farleden in till Norrköpings hamnar måste breddas för att uppnå internationella säkerhetsrekommendationer och fördjupas för att kunna ta emot fartyg med mer last. 45

46 6. Upplevelsevärden 6.1 Unika miljöer Översiktsplanen fokuserar på utveckling av den fysiska miljön, i syfte att stärka attraktiviteten och konkurrenskraften jämfört med andra städer och regioner. Utöver att öka attraktiviteten för regionens invånare handlar det om att skapa en mångfald av upplevelser som gör regionen till något alldeles extra för besökare. Betydelsen av detta förhållningssätt kan inte nog understyrkas. Upplevelsevärden är sammansatta och komplexa. Hit hör delar av vad vi vanligtvis kallar natur- och kulturvärden men också mer svårfångade upplevelser som en plats unika atmosfär. Upplevelsen av en plats är dessutom intimt förknippad med människorna som brukar den. Stark identitet Linköping och Norrköping med omland har en rik och intressant historia. Båda städerna har haft egna tydliga funktioner och roller i den gemensamma regionen under nästan tusen år. Detta arv, som fortfarande är tydligt avläsbart i städernas fysiska och sociala miljö, gör stadsregionen intressant och upplevelserik. Den gemensamma identiteten stärks av att historia och karaktärsdrag lyfts fram och marknadsförs. Detta är också en förutsättning för att gemensamma visioner och strategier, som ska vägleda arbetet med att utveckla den gemensamma stadsregionen, ska vinna acceptans och trovärdighet. Upplevelsevärden i Linköping och Norrköping Linköpings och Norrköpings inriktning I områden med stora attraktiva natur-, kultur- och rekreationsvärden eftersträvas varsam utveckling. Värdena skyddas samtidigt som möjligheter att ytterligare vidareutveckla och berika dem tas tillvara. Fortsatt planering inriktas på att dra nytta av intressanta upplevelsemiljöer för att skapa attraktiva boendemiljöer. Fler bostäder lokaliseras i centrala delar av Linköping och Norrköping, i tidigare hamnområden intill Motala Ström i Norrköping, i orter nära Göta kanal, Roxen, Glan, Bråviken och andra områden med goda förutsättningar att erbjuda en attraktiv boendemiljö. Fortsatt planering ska utgå ifrån att upplevelserika stadskärnor är en viktig faktor för att attrahera företag. Tillgänglighet med kollektivtrafik till upplevelserika miljöer och attraktiva besöksmål ska stärkas. Kunskap om upplevelsevärdena i de mest intressanta miljöerna, särskilt de av internationellt intresse, ska stärkas och marknadsföras. Upplevelsevärdena ska medvetet utnyttjas för att stärka och kommunicera kommunernas identitet. Besöksnäring, evenemang och samtidskultur i karaktärsfulla miljöer ska underlättas. Platsbundna resurser De olika utgångspunkter och utvecklingsförutsättningar som råder i de två städerna och deras omgivningar, har sin grund i geografi och historia. De platsbundna olikheterna ger städerna karaktär och originalitet. Upplevelserikedomen präglar städernas, kommunernas och regionens image. Besöksnäring, evenemang och samtidskultur är en nyckel till att påverka och marknadsföra regionens och platsens attraktivitet och konkurrenskraft. Ökad diversifiering och dynamik Regionen behöver kunna erbjuda hushåll och företag ett varierat utbud av bostäder, lokaler och upplevelser. I båda städerna och deras omgivningar finns möjligheter att stärka upplevelsevärdena och att skapa 46

47 6. UPPLEVELSEVÄRDEN attraktiva bostäder och lokaler i nya och befintliga byggnader i spännande miljöer. Äldre billiga lokaler kan ha ett stort värde för kreativ samtidskultur och småföretag. 6.2 Utvecklingsbara områden av regional betydelse Särpräglade förutsättningar I både Linköping och Norrköping finns möjligheter att öka livskvalitén för människor med olika livsstilar. Fler attraktiva bostäder och arbetsplatser kan inrymmas i upplevelserika och särpräglade stadsmiljöer där marknadsförutsättningarna är gynnsamma. I Linköpings äldsta delar finns specifika och karaktärsfulla stadsmiljöer med domkyrkan och slottet samt torg, intressanta gaturum, parkmiljöer och åstränder. Friluftsmuseet Gamla Linköping, en typisk svensk trästad från sekelskiftet 1900, lockar årligen hundratusentals besökare. I staden och dess omgivningar finns också medeltida stadsmiljöer, kyrkor och kloster. Kulturlandskapet med ekar, slott och parker, sjöar, vattendrag och slussar i stadens närhet är exempel på karaktärsfulla miljöer som attraherar många människor. I Kallerstad, ett centralt utvecklingsområde med innerstadskaraktär intill nya resecentrum, finns möjlighet att skapa nya profilbyggnader, ny arkitektur och nya typer av mötesplatser. Utvecklingsbältet Mjärdevi Campus Valla Djurgården Universitetssjukhuset rymmer många kunskapsintensiva verksamheter. I Djurgården byggs nya bostäder och lokaler med tydlig miljöprofil. I Norrköping utgör industrilandskapet, Motala ström med sina forsande vatten och rutnätsstaden innanför promenaderna unika miljöer som är starkt förknippade med Norrköpings historia och identitet. Här finns attraktiva miljöer för samtidskultur. Stadens omgivningar präglas av närheten till havet och vildmarken. Kolmården och Vikbolandet med kust och skärgård inom räckhåll är attraktiva för både boende och rekreation. Till Kolmårdens Djurpark kommer flera hundra tusen svenska och utländska besökare varje år. Det finns stor potential i att binda ihop djurparken med staden och dess upplevelser, både kommunikationsmässigt och i form av paketarrangemang för turister. Skärgården är ett attraktivt besöksmål med stor utvecklingspotential. Östersjökustens skärgård är unik och består i Norrköpings kommun av en mjuk övergångszon från Vikbolandet till Östersjön med djupa sprickdalar och tusentals öar. Skärgården har olika karaktär, lövrika kulturlandskap i de inre delarna, hällmarkstallskog och björkbeklädda öar i kustbandet och ytterst kala fågelskär. I centrala Norrköping finns goda möjligheter att skapa nya högkvalitativa stadsmiljöer, i direkt anslutning till den täta rutnätsstaden i Butängen. På sikt finns även möjligheter till stadsutveckling i de gamla Foto: Martin Schmitdt hamnkvarteren vid Saltängen och väster om Syltens industriområde i hamnens innersta delar. 6.3 Stadskärnorna Koncentration, täthet och mångfald Det är särskilt viktigt att vidareutveckla de särpräglade karaktärsdragen i Linköpings och Norrköpings stadskärnor på ett klokt sätt. I den historiska kärnan möts många människor. Utbudet av varor, tjänster och 47

48 Upplevelsevärden mot Jönköping Laxå 14 Ödeshög 12 Vättern VADSTENA 50 VADSTENA KOMMUN Tåkern Väderstad ÖDESHÖGS KOMMUN 9 10 TRANÅS KOMMUN mot Örebro Åsbro ASKERSUND MJÖLBY KOMMUN JÖNKÖPINGS LÄN Boxholm Åmmeberg BOXHOLMS KOMMUN ÖREBRO LÄN ASKERSUNDS KOMMUN YDRE KOMMUN HALLSBERGS KOMMUN Boren MOTALA KOMMUN Sommen Hestra mot Österbymo Borensberg Motala ström Göta kanal Svartån Östgötaslätten Mantorp Tjällmo ÖREBRO KOMMUN Ljusfallshammar Ljungsbro Berg Slaka Tinnerö Eklandskap Sturefors Järnlunden Roxen Ekängen Västerlösa Malmslätt Rappestad Vikingstad Skänninge LINKÖPING 32 6 TRANÅS Strålsnäs MOTALA Sö d ra 32 st a m bana n 34 Spångsholm MJÖLBY E Nykil Ulrika Kinda kanal Rimforsa KISA Högsjö Falla St Rängen VINGÅKERS KOMMUN FINSPÅNGS KOMMUN Sonstorp FINSPÅNG Brokind Stångån Bestorp mot Kalmar KINDA KOMMUN VINGÅKERS KOMMUN Vånga Linghem 1 1 Tisnaren Hunn Glan Motala ström LINKÖPINGS KOMMUN Åsunden Rejmyre Lotorp Svärtinge Skärblacka Kimstad Norsholm Askeby Gistad Grebo 35 Västra stambanan KATRINEHOLM Simonstorp Göta Jursla ÅTVIDABERG kanal Södra stambanan 56 SÖDERKÖPINGS KOMMUN KATRINEHOLMS KOMMUN Glotternskogen Åby Motala NORRKÖPING Ö Ryd ström Ensjön Forssjö V Husby SÖDERKÖPING ÖSTERGÖTLANDS LÄNRingarum ÅTVIDABERGS KOMMUN KALMARS LÄN VÄSTERVIKS KOMMUN Bråviken KALMARS LÄN NORRKÖPINGS KOMMUN Yxningen 55,57 Västra stambanan 52 FLENS KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN Yngaren Strömsfors Fjällmossen Kolmårdens stn Krokek Ljunga E22 2 Gusum E4 Vikbolandet Slätbaken Ö Husby VALDEMARSVIKS KOMMUN Överum mot Västervik och Kalmar Kolmården VALDEMARSVIK På kartan redovisas upplevelsevärden som enligt Linköpings och Norrköpings bedömning har förutsättningar att i hög grad bidra till regionens attraktivitet Jönåker 53 Stigtomta Nävekvarn St Annas skärgård Fyrudden Båven Gryts skärgård GNESTA KOMMUN NYKÖPINGS KOMMUN Skavsta flygplats Arnö Östersjön 4 Arkösund NYKÖPING 53 OXELÖSUND OXELÖSUNDS KOMMUN km Teckenförklaring Järnväg Regional stomlinje, busstrafik Befintlig eller framtida båtförbindelse Internationellt och nationellt intressanta upplevelsemiljöer 1 Eklandskapet i Linköpings och Åtvidabergs kommuner, sjöar, slott och parker 2 Kolmårdens vilda natur 3 Göta kanal inkl slussar, båtförbindelse 4 Skärgården 5 Kolmårdens djurpark 6 Industrilandskapet i Norrköping 7 Gamla Linköping 8 Linköpings domkyrka 9 Trästäder: Söderköping, Vadstena, Skänninge 10 Medeltida miljöer: kloster och kyrkor i Bjälbo, Skänninge, Vadstena, Vreta Kloster, Askeby och Linköping 11 Axel von Fersens värld med Löfstad slott samt Ljungs kyrka och slott 12 Hällristningar vid Himmelstalund Regionalt intressanta upplevelsemiljöer, exempel 1 Kinda Kanal, Stångån och sjöarna söder om Linköping, båtförbindelse 2 Linköpings och Norrköpings stadskärnor med kulturmiljöer, muséer, evenemangsläggningar, shopping och promenadstråk 3 Flygvapenmuseum 4 Handelsplatser i Tornby, Ingelsta och Hageby 5 Bruks- och slottsmiljö i Finspång 6 Verkstadsön i Motala 7 Marmorbruket 8 Rejmyre glasbruk 9 Stegeborgs slottsruin 10 Yxbacken slalombacke 11 Ågelsjön, bergsklättring 12 Tåkern 13 Alvastra 14 Omberg

49 6. UPPLEVELSEVÄRDEN upplevelser med kvällsliv, nöjen och folkliv inom en begränsad yta är rikt. Här finns städernas sociala centrum. Stadskvalitéer I båda städerna har den publika miljön i stadskärnan fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren. Kulturmiljöerna i både Linköping och Norrköpings stadskärnor har pekats ut som riksintressen med mycket stora bevarandevärden. Skydd av dessa värden kombineras i båda stadskärnorna med utvecklingssatsningar och miljöförbättrande investeringar. Upprustningen av parkmiljöer, gator, torg och kulturhistorisk bebyggelse har väckt stor uppskattning och uppmuntrar till fortsatta ansträngningar för att höja stadskärnornas attraktivitet ytterligare. Miljön runt domkyrkan och slottet i Linköping är även ett centrum för studenternas sociala liv och stadens kultur- och kongressverksamhet. Omvandlingen av Industrilandskapet för universitetets behov och satsningar på belysning och utsmyckning av karaktärsfulla innerstadsmiljöer i Norrköping har blivit en stor framgång. Ytterligare investeringar planeras och genomförs för att locka fler boende, kunder, företagare och besökare till stadskärnorna och attrahera investeringar i bebyggelse, affärsverksamhet. Det är också viktigt, för alla som bor i städerna idag, att få kunskap om dessa befintliga värden och hur de kan vidareutvecklas. Stadskärnorna Linköpings och Norrköpings inriktning Stadskärnorna ska bli större och tätare. Fler boende, besökare och arbetsplatser och en mer upplevelserik miljö med handel och besöksverksamheter eftersträvas. Stadskärnornas unika karaktärer, kulturhistoriska värden och speciella identiteter är värdefulla tillgångar som ska värnas och stärkas när stadskärnorna utvecklas. Kulturmiljöprogram bör tas fram, där städernas unika värden och karaktärsdrag i såväl kvartersmönster, bebyggelsestruktur som byggnader, gator, torg, parker behöver definieras. Särskilda stadsmiljöprogram med rekommendationer tas fram för att underlätta för fastighetsägarna och kommunerna att utveckla och berika stadskärnorna med nya högkvalitativa och medvetet gestaltade, byggnader och utemiljöer. Tydliga sammanhängande stråk ska skapas för gående, cyklister och kollektivtrafik till och i stadskärnan. Gående och cyklister ska prioriteras i stadskärnans centrala delar. Innerstäderna ska bli mer barnvänliga. Fler trafiksäkra utemiljöer, där barn kan röra sig fritt och känna sig trygga, ska tillskapas på gårdar och i parker. Boende i innerstäderna ska också fungera bra för personer med funktionsnedsättning och för äldre som behöver en trygg och säker utemiljö. Arbetet med att förbättra stadskärnan med fler mötesplatser och ökad folkliv ska vidareutvecklas i dialog med företag, fastighetsägare och andra berörda. Höga krav ska ställas på arkitektur samt utformning av gaturum och parker. Skötseln ska vara god av torg, parker och övrig utemiljö. 49

50 City Butikstråk Resecentrum 6. UPPLEVELSEVÄRDEN 0 0,5 1 km Linköping Norrköping Dagens innerstad, stadskärna och city i Linköping. Dagens innerstad, stadskärna och city i Norrköping. Innerstad Stadskärna City Butikstråk Resecentrum 0 0,5 1 km Linköpings stadskärna utvidgas öster om Stångån i anslutning till nya resecentrum. Innerstad Stadskärna City Butikstråk Resecentrum 0 0,5 1 km Norrköpings stadskärna utvidgas norr om resecentrum och österut i tidigare hamnområden. 50

51 6. UPPLEVELSEVÄRDEN Linköping Norrköping Teckenförklaring Innerstad Shoppingstråk Restaurangstråk Promenadstråk Evenemangsstråk Teckenförklaring Innerstad Shoppingstråk Restaurangstråk Promenadstråk Industrilandskapet STÅTHÖGA HERRGÅRD JOHANNISBORG 1 Cloetta Center 2 Resecentrum 3 Nuvarande resecentrum, ny funktion 4 Teater 5 Länsmuséet 6 Konsert & Kongress 7 Stadsbibliotek 8 Domkyrka 9 Fotbollsarena TRÄDGÅRDS- FÖRENINGEN Resecentrum 2 Teater 3 Stadsmuséet 4 Arbetets museum 5 Stadsbibliotek 6 Visualiseringscentrum Citilab 7 Campus Norrköping 8 Norrköping Science park 9 Louis de Geer och Konsert & Kongress 10 Fotbollsarena 11 Konstmuséet FOLKPARKEN CARL JOHANS PARK STRÖM- PARKEN Norra promenaden Saltängskajen Östra promenaden SYLTEN OXELBERGS- PARKEN TANNEFORS SLUSSAR 10 IDROTTS- PARKEN 5 11 Södra promenaden VASA- PARKEN VALLASKOGEN LJURAPARKEN EKLANDSKAPET 0 0,5 1 km KLINGSBERGS- PARKEN 0 0,5 1 km Regionalt intressanta besöksmål, mötesplatser och andra upplevelserika miljöer i Linköpings innerstad, utblick mot år Regionalt intressanta besöksmål, stråk, mötesplatser och upplevelserika miljöer i Norrköpings innerstad, utblick mot år

52 7. Attraktiva livsmiljöer 7.1 Varierat bostadsutbud Hög andel lägenheter Linköping och Norrköping har en näst intill identisk fördelning av befolkningen med avseende på hur många som bor i staden, i tätorter och på landsbygden. De flesta bor i städerna, ca 70 procent. I övriga tätorter bor ca 18 procent och på landsbygden ca 12 procent. Fördelningen mellan boende i småhus och flerbostadshus är också nästan likadan i båda kommunerna. I Linköping bor 67 procent av befolkningen i flerbostadshus, i Norrköping 65 procent. Stockholmsregionen har en något högre andel flerbostadshus än Linköping och Norrköping medan både Göteborgs- och Malmöregionerna har en något lägre andel. I övriga Sverige bor i genomsnitt 47 procent av befolkningen i flerfamiljshus. Flera målgrupper Linköping och Norrköping behöver kunna dra nytta av sina speciella fördelar som livsmiljö jämfört med konkurrerande bostads- och arbetsmarknader. För att kunna bli framgångsrika i konkurrensen om befolkning och sysselsättning behöver Linköping och Norrköping kunna erbjuda attraktiva och prisvärda boendealternativ. Kommunerna behöver vara attraktiva för många olika kategorier av hushåll, livsstilar och åldersgrupper, men speciellt för de mest flyttningsbenägna grupperna. Flyttningsbenägenheten är störst Nytt bostadshus vid Drags intill Motala ström i Norrköping. bland unga vuxna som flyttar till egen bostad, till studier och jobb. Människor som går i pension och inte längre behöver tät kontakt med arbetsmarknaden är en annan flyttbenägen grupp. Unga och välutbildade i fokus Unga och välutbildade är en särskilt viktig kategori att attrahera för Linköping och Norrköping. Detta beror på att städerna har ambitionen att utveckla ett expanderande näringsliv inom storstadsbranscher, d.v.s. branscher med många kunskapsintensiva och företagsnära tjänsteföretag. Erfarenheten är att en tredjedel av studenterna stannar i Linköping/Norrköping, lika många flyttar till Stockholmsregionen och lika många tillbaka hem. 7.2 Enkel och rik vardag Mer stad Att bo i den utvecklade regionen, där de två stora städerna kan samspela med varandra och omlandet, ger stora fördelar för dagens invånare. Ökat samspel mellan Linköping och Norrköping ger också fördelar för den som ska välja studieort eller söka jobb. Invånarna får tillgång till den stora stadsregionens samlade utbud med två attraktiva stadskärnor och olika typer av arbetsplatser inom måttligt restidsavstånd. Chansen att finna önskat jobb, utbildning eller social samhörighet ökar. Samtidigt kan hushållen välja om de vill bo i städer, samhällen, byar eller på landsbygden. I Linköping och Norrköping är boendekostnaderna (för jämförbara bostäder) ofta lägre än i andra storstäder. Nätverk av attraktiva städer och orter Den geografiska strukturen med två stora städer, och 52

53 7. ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER Linköpings och Norrköpings inriktning Attraktiva livsmiljöer I enskilda tätorter reserveras mark för att kunna bygga ut service i lämpliga lägen. Risk för boendesegregation ska motverkas genom systematisk uppföljning av exempelvis skolresultat, inkomstförhållanden och arbetslöshet i enskilda tätorter och stadsdelar. Behovet av insatser för att främja social integration ska ses över återkommande. Parker och grönområden som rymmer värdefull natur eller har betydelse för rekreation bevaras och utvecklas. Grönområden som inte har betydelse för rekreation eller rymmer värdefull natur får ny användning. Attraktiviteten för boende, besökare och verksamma i regionen påverkas också av tillgången till, kulturvärden, trivsamma och trygga miljöer, kollektivtrafik mm. Linköpings och Norrköpings inriktning beträffande dessa aspekter behandlas i andra delar av dokumentet. Ungdomar, Södra promenaden. flera samhällen strax intill någon av de båda städerna, i kombination med varierade natur- och landsbygdsmiljöer, innebär att en stor del av invånarna har tillgång till både stadens och naturens härligheter nära sin bostad. Närheten gör att tiden räcker till mer. Det ger också frihet. Man blir inte så beroende av att åka bil för att nå olika målpunkter. Dessa fördelar är viktiga att värna när befolkning och arbetsmarknad växer. Nätverket av städer och tätorter stärks när: Förflyttningar mellan tätorter och stadsdelar med cykel och kollektivtrafik underlättas. Tätorter och stadsdelar blir mer innehållsrika när: Befolkningsunderlaget ger underlag för omsorg, skola, samlingslokal, butik, café, restaurang, hantverkare, kollektivtrafik och annat som hushållen behöver nära hemmen. Nya bostäder och lokaler byggs i äldre miljöer så att de kompletteras och berikas. Nya byggnader och anläggningar ger ökad täthet, fler miljökvalitéer och rikare innehåll. Bebyggelsemiljön underlättar vardagslivet för flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar och livssituationer. Platser, stråk och gaturum anpassas till gående och cyklister. Nära till parker och natur I den utveckling som översiktsplanen skisserar är det nära till parker och grönområden. Detta är livskvalitet som många människor uppskattar. Vi mår bra av att 53

54 7. ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER vara utomhus och särskilt i naturområden. Det östgötska kulturlandskapet rymmer både naturupplevelser och otaliga nycklar till vår historia. Strandnära områden, kulturmiljöer och upplevelserika områden kan bidra till att skapa attraktivt boende i regionen. Samtidigt måste detta ske med varsamhet, så att ny bebyggelse inte hotar värdefulla natur- och kulturmiljöer. Ambitionen är att ge fler östgötar nära tillgång till sådana värden. Exempelvis är möjligheterna att röra sig utmed stränderna en kvalitet som ska bibehållas och utvecklas. Utarmning och privatisering av attraktiva rekreationsmiljöer behöver motverkas. Dessutom är parker och andra gröna miljöer i städerna och tätorter viktiga komplement till den allt tätare bebyggelsen. Parker och grönområden som rymmer värdefulla naturvärden eller har betydelse för rekreation bevaras och utvecklas. Övriga gröna områden, exempelvis impediment utmed vägar, kan få en annan användning. Dessa frågor studeras vidare i översiktsplanerna för städerna och i planer eller program för övriga större tätorter. Gemensamma anläggningar för rekreation och kultur Anläggningar för kultur och fritidsverksamhet kan många gånger vara intressanta att lokalisera så att de blir regionalt tillgängliga. Det kan handla om kostsamma anläggningar som har potential att attrahera en bred publik och bidra till regionens image. Det kan också handla om enklare anläggningar som möter ett smalare intresse och som därför bara kan finnas på någon enstaka plats i regionen. Därtill kommer en kategori av anläggningar som är störande och därför svåra att lokalisera. I samtliga dessa fall bör man söka sig till lägen med hög kollektiv tillgänglighet och samordna sig kommunerna emellan, för att tillsammans kunna erbjuda ett attraktivt och brett utbud. Social sammanhållning Växande befolkning och ett mer diversifierat utbud på bostadsmarknaden, kan leda till ökade ekonomiska och sociala skillnader mellan olika områden. Det kan samtidigt generera flyttkedjor. En del av de nytillkommande bostäderna kommer att attrahera människor som redan bor i Linköping och Norrköping. När de flyttar blir deras tidigare bostad tillgänglig för andra som i sin tur säljer eller byter sin bostad och så vidare. För att främja integration och social välfärd är det är viktigt att kedjan av planering, nybyggande, förvaltning, renovering och förnyelse av bebyggelse och offentliga miljöer fungerar väl i varje enskild tätort och stadsdel och att sambanden mellan stadsnätverkets olika delar stärks. Kommunerna behöver återkommande följa upp förhållanden och vid behov initiera åtgärder. Framtida scenarier för befolkningsutveckling i östra Mellansverige inkluderar antaganden om fortsatt hög invandring. Regionen behöver arbetskraft och utvecklingen är beroende av invandringen. Kommer Foto: Erik G Svensson Under sommaren finns det gott om uteserveringar på Stora Torget. östgötar med utländsk bakgrund att känna sig hemma i regionen och kunna komma in på arbetsmarknaden? Fungerande integration är en regional framgångsfaktor att räkna med. Antalet utländska studenter som väljer att studera vid Linköpings universitet har ökat under senare år (masterprogrammet). Det är viktigt att kommunerna identifierar vilka särskilda insatser som kan göras för att få dessa studenter att stanna kvar i regionen. Vart efter Linköping och Norrköping växer kommer alltmer av storstadens sociala dimensioner att infinna sig. Rätt förvaltade kan en mångfald av olika kulturer samexistera i ett tolerant socialt klimat. 54

55 8. Gemensamma etableringsområden 8.1 Integrationen ökar marknaden Integration ger ökad sysselsättning Regionen har en något lägre tillväxt än vad som kan förväntas om man jämfört med andra regioner med motsvarande folkmängd. Ökad integration mellan Linköping och Norrköping kan väntas driva på tillväxt av befolkning, ekonomi och jobb. Allra viktigast för att öka tillväxten är att det byggs täta nya stadsdelar i anslutning till respektive resecentrum. Förnyelse, omstrukturering och tillväxt Målet är att Linköpings och Norrköpings gemensamma arbetsmarknadsregion ska ha arbetsplatser år Det innebär fler arbetsplatser än år För att uppnå detta behöver kommunernas planering särskilt inriktas på att kunna erbjuda lägen och lokaler som attraherar sådana delar av näringslivet som driver på tillväxten i ekonomin och ger ökad sysselsättning. När folkmängden ökar växer efterfrågan på personal och lokaler för vård, skola, omsorg och andra befolkningsrelaterade tjänster. Det kommer också att behövas mark och lokaler för att underlätta framtida nyföretagande, omstrukturering och förnyelse av befintliga verksamheter. Flera företag kan komma att samla sin verksamhet i den ena eller andra staden. Etableringsområden 8.2 Centrala lägen Linköpings och Norrköpings inriktning Kommunernas mark- och lokalresurser för regionalt betydelsefulla verksamheter ska ses som gemensamma. De behöver få effektivast möjliga utnyttjande oberoende av kommungräns. Storstadsbranscher, industri, logistik, flygfrakt, regionala handelsplatser och vetenskapsanknutna satsningar ska kunna lokaliseras i de lägen, som är mest konkurrenskraftiga för respektive verksamhet. Kommunernas planering ska skapa förutsättningar som attraherar företag i växande branscher, särskilt sådana kvalificerade företagsnära tjänsteföretag som kan dra nytta av marknadsunderlaget i hela arbetsmarknadsregionen underlättar näringslivets fortsatta förnyelse möjliggör koncentration av arbetsplatser och verksamheter nära resecentrumen, där de kan dra fördel av regionens högsta tillgänglighet. Storstadsbranscher Det bedöms vara av särskild vikt att Linköping och Norrköping lyckas attrahera växande företag och storstadsbranscher som är beroende av stora närmarknader och som därför koncentreras i storstäder. Det gäller främst företag och verksamheter som tillför tjänster med relativt högt värde och är beroende av närkontakter med kunder i hushåll och företag. Exempel på sådana tjänster är teknisk, finansiell och juridisk rådgivning, förmedlings- och transaktionsverksamhet (som exempelvis fastighetsmäklare, artistförmedling), ITkonsulter, medieföretag, design och marknadsföring, forskning och utveckling, professionella evenemang, konferenser, hotell och restauranger. Huvuddelen av dessa verksamheter behöver kontorslokaler och har ungefär likartade behov av arbetskraft och närtjänster. Kontorsföretag kan dra fördel av att ligga nära varandra och sina tjänsteleverantörer. Centrala stadskärnan är en självklar plats för sådana företag. 55

56 Kallerstad nordost om Linköpings nya resecentrum är ett utvecklingsområde i Linköping som får hög regional tillgänglighet. I en framtid när området är fullt bebyggt enligt planen kommer området förutom ett stort resecentrum, sportanläggningar och parker m m att innehålla cirka bostäder och arbetsplatser. Butängen norr om Norrköpings nya resecentrum får hög regional tillgänglighet. Målet är att den nya stadsdelen södra Butängen ska fungera som en integrerad del av Norrköpings innerstad. Här finns den blandade stadens mångfald, attraktivitet och folkliv med ca nya bostäder och arbetsplatser nära resecentrum. På sikt kan även norra Butängen omvandlas. Områden runt resecentrum blir centrala En stabilt tvåkärnig stadsregion förutsätter framför allt att de mest kontaktkrävande verksamheterna får bästa läget i respektive stadskärna. Med utbyggd kollektivtrafik blir områdena runt resecentrumen de två mest tillgängliga områdena i den gemensamma regionen. De nya områdena Kallerstad i Linköping samt Butängen, Saltängen och det nuvarande industriområdet väster om Sylten i Norrköping liksom andra markytor nära resecentrumen behöver bebyggas tätt och stadsmässigt. Områdena bör få ett blandat innehåll med bostäder, service och en stor andel verksamheter som kan dra fördel av den höga tillgängligheten. Förutsättningar skapas för att attrahera verksamheter som vänder sig till kunder i hela regionen. Shopping och regionala handelsplatser Ett brett och spännande handelsutbud är en central funktion i staden. Många söker sig till staden specifikt för att shoppa och omkring en tredjedel av vår totala privatkonsumtion går till detaljhandelsvaror 5. Hand i hand med handeln kommer tjänster inom service, nöje och upplevelser. Studerar man handelns tillväxt i kronor under perioden ligger Linköping på en niondeplats och Norrköping på trettonde 6. Räknar man samman 5 SCB/ Kampen om köpkraften Bergström HUI/ Kampen om köpkraften Bergström

57 8. GEMENSAMMA ETABLERINGSOMRÅDEN delar av dessa komma att utvecklas mot mer kompletta stadsdelar. I övrigt hänvisas till översiktsplanerna för städerna och till aktuella handelspolicydokument för närmare information. Knäppingsborg en nyetablerad handelsplats i de gamla industrimiljöerna vid Motala ström i Norrköping. handelns tillväxt ligger man på fjärde plats i riket. Om den fjärde storstadsregionen ska bli framgångsrik krävs framgångsrika handelskoncept. Handeln är tillväxtdrivande och bidrar generellt till ökat välstånd. Regionalt intressanta handelsplatser liksom en utvecklad cityhandel är av stor betydelse. En tydlig tendens är att kunderna i allt större utsträckning tar sig till de stora handelsplatserna och centralorterna för att handla. Ur ett regionalt perspektiv är det handeln i stadskärnorna i Linköping och Norrköping samt vid Tornby, Mörtlösa och Ingelsta som bör uppmärksammas. Det bedöms inte som lämpligt att anlägga någon gemensam handelsplats mellan städerna. Befintliga handelsplatser föreslås istället kunna ligga kvar i nuvarande lägen med utbyggd kollektivtrafik. På sikt kan även Kreativa miljöer för samtidskultur och småföretagare Nya företag och utövare av samtidskultur söker sig ofta till spännande områden med billiga lokaler. Särskilt i Norrköping finns många sådana verksamheter i de gamla industrimiljöerna vid Motala ström. Denna typ av företag och verksamheter är dynamiska och lättrörliga. Upplevelserika miljöer som lockar unga och kreativa kulturutövare bidrar till att göra stadsmiljön attraktiv. Efterhand lockas andra, som är mer kapitalstarka, att investera i bostäder och lokaler. När priserna stiger i området måste ofta de unga, experimentella, som har begränsade ekonomiska resurser, flytta därifrån. Då behöver det finnas en strategi för att få dem att stanna kvar eller för att erbjuda dem andra alternativ. Över tid måste oputsade områden i staden kunna förändras och återfinnas på olika platser. Det är en naturlig utveckling. 8.3 Områden med anknytning till utbildning och forskning Foto: Roger Stigsson Mjärdevi Science Park i Linköping. Under de kommande decennierna kommer Universitetssjukhuset/Campus US att kräva omfattande nybyggnationer och en fastighetsutvecklingsplan har tagits fram Universitetet/Campus Valla ser området öster om dagens universitetsområde som sitt långsiktiga expansionsområde. Inom hela det sk utvecklingsbältet, Mjärdevi Science park Universitetet/Campus Valla Djurgården - Garnisonsområdet Universitetssjukhuset/Campus US, ges sällsynt goda förutsättningar för verksamheter med anknytning till högre utbildning och forskning. LinkLink mellan resecentrum och en ny pendeltågsstation i Malmslätt passerar genom utvecklingsbältet och kommer att ge 57

58 8. GEMENSAMMA ETABLERINGSOMRÅDEN området mycket god kollektivtrafikförsörjning. Stråket började byggas ut Vrinnevisjukhuset kommer i framtiden att behöva expandera och i närområdet behöver sjukhusets behov ges företräde. Samverkan och utveckling tillsammans med kunskapsföretag och universitetet är goda. Kommunikationsmöjligheter mellan Campus Norrköping och Vrinnevisjukhuset kommer att stärkas med utbyggt kollektivtrafiksstråk mot Vrinnevi. Campus Norrköping ligger vid Motala Ström i Industrilandskapet. Universitetet är integrerat i staden med närhet till stadens tjänsteföretag och utbud. Industrilandskapet erbjuder spännande lokaler och miljöer för expansion av verksamheten. 8.4 Hela stadsregionen Konkurrenskraftiga etableringsalternativ Näringslivet i båda städerna har nytta av den höga internationella tillgängligheten med flyg och sjöfart, som följer av att regionen har flygplatser för internationell passagerartrafik och en internationellt konkurrenskraftig hamn. Mark och lokaler i speciella lägen ska utnyttjas på bästa sätt. Mark intill hamnen, godsspår och stora trafikleder ska kunna användas för industri, logistik och andra verksamheter med stort behov av tunga transporter. Mark vid flygplatserna bör användas för flygrelaterade verksamheter och andra verksamheter med behov av snabba transporter eller hög tillgänglighet med flyg. Särskilt i Linköping är närhet till flygplats viktigt för flera företag. I Norrköping har efterfrågan på mark för verksamheter nära hamnen och annan trafikinfrastruktur ökat. Kluster I båda städerna finns intressanta klusterbildningar. CleanTech Östergötland (Miljökteknikcentrum) är ett gemensamt kluster. I Linköping finns ett framgångsrikt kluster för livsmedel med mejeri- och charkuteriverksamhet. IT-klustret i Mjärdevi rymmer bl a flera stora utvecklingsavdelningar och klustret med logistik och trafikintensiv verksamhet i anslutning till E4 rymmer åkerier, lager och distributionsföretag. Handelsklustret i Tornby är ett av Sveriges största handelscentra. I Ljungsbro, i anslutning till Vretagymnasiet (naturbruksgymnasium) etableras dessutom ett kluster för verksamheter med anknytning till jordbruksnäringar. I anslutning till SAAB/Linköping City Airport planeras ett kluster för flyg och flygteknisk verksamhet (Linköping Aviation Park). I Norrköping finns ett tydligt logistikkluster som vuxit fram med den goda tillgängligheten till sjö-, väg- och järnvägstransporter som grund. I kommunen finns också ett kluster relaterat till pappersindustrin, här finns både tillverkning, utveckling och kopplingar till tryckeribranschen. Det pågår planering för sågverk på Malmölandet vilket ytterligare kommer att stärka klustret. Visualiseringscentret förstärker klustret design och visualisering med stark koppling mellan universitet och företag. Utflyttning av verksamheter I stora städer sker en ständig omvandling och omstrukturering av företag och verksamheter som etableras, växer, slås samman, köps upp eller läggs ned. Det påverkar efterfrågan på lokaler och fastigheter i olika lägen, storlekar och prisklasser. Båda städerna arbetar för att underlätta utflyttning och omlokalisering av befintliga verksamheter från de stationsnära områdena som ska få ny användning. I Linköping erbjuds företag som idag ligger inom det område som ska bebyggas tätt och stadsmässigt, att flytta till bland annat mark nordöst om Kallerstadsleden nära E4-infarten. I Norrköping kommer planerad utflyttning av de innersta hamnområdena och omläggning av järnvägen att motivera ytterligare verksamheter att flytta till andra mindre centrala delar i staden. På mycket lång sikt kan även omvandling av de yttre delarna av nuvarande hamn- och verksamhetsområden innanför Händelö bli möjlig, till exempel Slottshagen. Nya boendemiljöer här skulle berika hela regionens bostadsutbud. En sådan omvandling ska ses som en mycket långsiktig utvecklingsprocess. 58

59 8. GEMENSAMMA ETABLERINGSOMRÅDEN Områden med verksamheter av regional betydelse 2030 Linköping Stambana Ekängen Bana Europaväg Riksväg, huvudled Länsväg S Roxen tån var Tätortsbebyggelse E4 Sjukhus Flygplats Tekniska verken Nya stationer Resecentrum med höghastighetståg Tornby Ny/utvidgad trafikplats Alternativa dragningar Stångådalsbanan Kallerstad Ryd LINKÖPING Malmens flygplats Mjärdevi ra Länk en Stadskärna Os Ny väglänk LinkLink, prioriterat kollektivtrafikstråk av regional betydelse SAAB:s flygplats Reservat för godsspår, alternativa dragningar Ö st Malmslätt en tlänk Alternativa spårsträckningar för höghastighetståg 35 Universitet Industri/logistik med behov av närhet till flygplats Garnisonen Verksamheter med god tillgänglighet för tunga landtransporter Ki nd a Djurgården Ekholmen Verksamheter med anknytning till högre utbildning och forskning (i Djurgården gäller blandad stadsbebyggelse) l na ka Lambohov Utveckling på mycket lång sikt. Verksamhetsområden 34 n a tal Gö Skäggetorp an an b ds Mörtlösa Storstadsbranscher (företagsnära tjänster, kultur, handel, forskning, högre utbildning) i blandad stadsbebyggelse med bostäder Blandad användning inklusive kontor och småindustri n 1 gå 0 en ck bä er Slaka S t ån Tin Ullstämma n Handel, i huvudsak volym-/sällanköpshandel, samt småindustri, kontor 5 km Kartan visar schematiska avgränsningar och sträckningar. 59

60 8. GEMENSAMMA ETABLERINGSOMRÅDEN 56 Norrköping Kolmården n ke än tl Os Stambana Bana Europaväg Riksväg, huvudled Länsväg Åby Jursla Områden med verksamheter av regional betydelse 2030 Tätortsbebyggelse Sjukhus 51 Ny hamn Kvillingeslätten Flygplats Braviken Malmölandet Nor rled en Pampushamnen Händelö ä gsr glin e Ins nna Planerat godsspår Ny väglänk Spårväg Planerat kollektivtrafikstråk Reservat för godsspår Slottshagen Glan Lindö Saltängen st rö m Sylten Campus Norrköping Kungsängens flygplats Verksamheter med anknytning till högre utbildning och forskning Klockaretorpet Storstadsbranscher (företagsnära tjänster, kultur, handel, forskning, högre utbildning) i blandad stadsbebyggelse med bostäder Hageby Centrum Vrinnevi Brånnestad Stadsutveckling på mycket lång sikt. Storstadsbranscher i blandad stadsbebyggelse (se ovan) Handel, i huvudsak volym-/sällanköpshandel, samt småindustri, kontor E2 0 Verksamheter med god tillgänglighet för tunga land och/eller sjötransporter Utredningsområde för framtida verksamheter NORRKÖPING E4 Ny rangerbangård och järnvägsrelaterade anläggningar Industri/logistik med behov av närhet till flygplats No Himmelstalund Marby/ Unnerstad Alternativa spårsträckningar för höghastighetståg Öhmansterminalen rrle Fiskeby bruk Johannisborg den Butängen Mo tal a Resecentrum med höghastighetståg Nya/utvidgade trafikplatser Bråviken Ingelsta Bråvalla Nya stationer Köpcentrum 5 km Kartan visar schematiska avgränsningar och sträckningar. 60

61 9. Natur- och kulturvärden, klimatanpassning och miljöhänsyn 9.1 Natur- och kulturmiljövärden Stora natur- och kulturvärden I både Linköpings och Norrköpings kommuner finns områden med mycket stora natur-, kultur och friluftslivsvärden. Många av dem är av riksintresse. I norr och söder finns sjörika kulturlandskap och skogsbygder. Östgötaslätten sträcker sig igenom området. Vikbolandet mellan de djupa havsvikarna Bråviken och Slätbaken övergår i skärgården. Sammantaget finns i regionen nära nog alla nordiska naturtyper utom fjällnatur. Naturmiljöerna på land och vatten i de båda kommunerna är en viktig naturresurs som har stor betydelse för den biologiska mångfalden och är rik på upplevelsevärden. Här finns populära badplatser, kanotvatten, fiskevatten och strövområden samt naturområden med rik flora och fauna. Skärgården, som rymmer alla dessa värden, är av riksintresse för friluftslivet och också till stora delar riksintresse för naturvården. Kulturlandskapet är omväxlande, innehållsrikt och avspeglar att det här är trakter som sedan mycket lång tid varit bebodda och högt ansedda. Redan från förhistorisk tid finns fyndplatser som exempelvis Himmelstalund och Tinnerö. Under medeltiden var Östergötland en av Sveriges tre centralbygder och härifrån stammade både den Sverkerska ätten och Folkungaätten från Bjälbo. Under denna period blev Linköping biskopssäte, domkyrkan uppfördes och flera kloster anlades. Även flera större gårdar Sjön Roxen norr om Linköping utgör riksintresse för yrkesfisket, naturvården och friluftslivet samt är klassat som Natura område. och herresäten har sina rötter långt tillbaka. Under 1600-talet började industrin att växa sig stark i Norrköping, som länge var Sveriges andra stad. I kölvattnet av industrialismens genombrott finns en rad intressanta byggnader och anläggningar. De många kulturmiljöerna är av stort intresse och är en tillgång för regionen. Rätt förvaltade kan kulturmiljöerna vara en drivkraft för utveckling och tillväxt. Foto: Jeppe Gustavsson Hällristningarna vid Himmelstalund i Norrköping är av riksintresse för kulturmiljövården. 61

62 9. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN, KLIMATANPASSNING OCH MILJÖHÄNSYN Natur- och kulturvärden Båda kommunerna har tagit fram särskilda naturvårdsprogram. I dessa liksom i länets naturvårdsplan och kulturminnesprogram ( Natur, Kultur, Miljöer i Östergötland, 1983) finns information och kartor som beskriver värdefulla områden. I Linköping pågår arbetet med ett kommunalt kulturmiljöprogram. Naturvårdsprogrammet för Linköping omfattar cirka 1300 beskrivna områden. I Linköpings kommun finns många områden av riksintresse för naturvården, 21 naturreservat och ett kulturreservat. Ett trettiotal områden är klassade som Natura 2000 områden. Naturvårdsprogrammet för Norrköping omfattar cirka 2600 beskrivna områden I Norrköping finns många områden av riksintresse för naturvården, 25 naturreservat och ett fyrtiotal Natura 2000 områden. Söder om staden Linköping finns ett omfattande, karaktäristiskt och till stora delar väl bevarat eklandskap. Området, som är av riksintresse, rymmer förutom värdefulla ekmiljöer också värdefulla fornlämningsmiljöer, bl. a. boplatser och omfattande stensträngssystem från järnåldern. Eklandskapet präglas av hagmarker, skogspartier, sjöar och vattendrag samt Linköpings och Norrköpings inriktning Natur- och kulturvärdena är viktiga för stadsregionens attraktivitet och konkurrenskraft. Stort hänsynstagande till dessa värden ska tas vid framtida förändringar av markens och vattnets användning samt vid fortsatt bebyggelseutveckling. slott och parker. Norra delen av området, Tinnerö eklandskap, är naturreservat och delar av det utgör Natura 2000-område. I Norrköping finns bland mycket annat Kolmårdens skogsbygd med stora arealer äldre hällmarksskog, näringsfattiga, klara sjöar och raviner. Kolmården är riksintresse för det rörliga friluftslivet och här finns flera naturreservat. Riksintressen Både Linköpings och Norrköping rymmer en mängd olika typer av riksintressen. Båda stadskärnorna är exempelvis av riksintresse för kulturmiljövården. Riksintressena redovisas i särskilda bilagor till översiktsplanen. I Linköpings kommun finns områden av riksintresse för yrkesfiske, naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård, kommunikationer, totalförsvaret m m. I Norrköpings kommun finns områden av riksintresse för yrkesfiske, naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård, energiproduktion i form av reservat för vindbruk, kommunikationer m m. Vattenrika miljöer Linköpings och Norrköpings kommuner ligger i ett vattenrikt landskap mellan Vättern och Östersjön och ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt. Ett rikt sjösystem med många förgreningar avvattnas mot Östersjön. Motala Ström, som avvattnas mot Bråviken, är det dominerande avrinningsområdet. I regionen finns två kanaler, Göta kanal och Kinda kanal. De flesta större sjöarna i Linköping ingår i Stångåns vattensystem med stor genomströmning och snabb omsättning. Många sötvattenområden är kraftigt påverkade av bland annat sjösänkning, fördämning, kanaler och kulvertar samt försurning, övergödning och miljögifter. Men det finns också sjöar som har lång omsättningstid, lågt näringsinnehåll och hög vattenkvalitet. Övergödning är det största hotet mot kustvattnen och miljön i skärgården. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten ska god vattenstatus uppnås i alla vatten senast år Vatten som riskerar att inte klara kraven ska åtgärdas. 9.2 Långsiktigt hållbara vatten- och avloppssystem Vattentäkter, vatten- och avloppssystem I Linköpings kommun har Tekniska Verken ansvaret för de kommunala ledningsnäten för vatten och avlopp (VA). Vattnet kommer från Motala ström vid Ljung och från Stångån. Norrköpings Vatten har ansvaret för 62

63 9. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN, KLIMATANPASSNING OCH MILJÖHÄNSYN Långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning utanför tätorterna behöver prioriteras. att Norrköpings kommun har tillgång till fungerande vatten- och avloppssystem. I Norrköping finns idag cirka tjugo vattentäkter i bruk, där merparten är grundvattentäkter. Den största är ytvattentäkten Glan, som förser både Borgs och Skärblacka vattenverk med vatten. Vattenskyddsområde för Glan planeras bli fastställt under För närvarande pågår en utbyggnad av en överföringsledning mellan Norrköping och Skärblacka som via befintliga ledningar ansluter till Kimstad och Norsholm. Förutsättningarna att lösa vatten- och avloppsförsörjning till nya bebyggelseområden bedöms vara goda i båda kommunerna. Detta utgör inte någon restriktion för bebyggelseutvecklingen i Linköping, Norrköping och de prioriterade orterna. Befintliga enskilda vatten- och avloppsanläggningar orsakar emellertid redan idag miljöproblem i glest bebyggda delar av kommunerna. Här kan därför nya gemensamma men småskaliga lösningar krävas. Båda kommunernas huvudreningsverk ligger av naturliga orsaker i låglänt terräng, vilket på sikt kan visa sig vara sårbart om klimatförändringar skulle leda till höjda medelvattennivåer och ökade översvämningsrisker. Förbättringsmöjligheter av strategisk betydelse för långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning är: Det behövs en bättre reservvattentäkt i Norrköping Konsekvenser av framtida klimatförändringar för kommunernas huvudreningsverk behöver studeras och bevakas samt vid behov åtgärdas Långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning och avloppshantering utanför tätorterna behöver prioriteras Möjligheterna att på sikt bygga samman de båda kommunernas system för vatten och avloppsförsörjning bör också undersökas. En sådan lösning kan minska sårbarheten i systemen och ge Norrköping tillgång till en alternativ reservvattentäkt. 9.3 Den klimatsmarta regionen En offensiv energi- och klimatstrategi Linköping och Norrköping har gemensamt ambitionen att vara föregångare inom energi- och klimatarbete. All kommunal planering ska ske klimatmedvetet med fokus på att minska utsläppen av växthusgaser. En målsättning är att alltid välja förnyelsebara energikällor inom transport- och energisystemen. Affärsdriven miljöteknikutveckling ska stöttas och åtgärder vidtas för att successivt öka klimatengagemanget bland boende och verksamma i kommunerna. Dessutom behöver konsumtionsmönstren generellt bli mer energieffektiva och hushållningen med energi och material bli bättre. Val av energisystem i städerna och regionen är en av de viktigaste miljöfrågorna på grund av de emissioner som uppstår vid förbränning av fossila bränslen. Lösningar som inte är lokala innebär ofta utsläpp både genom bränslet i sig och på grund av transporten till Östergötland. Ett kommungemensamt energiarbete bör därför bland annat titta på ett ökat utnyttjande av mer lokala energikällor. Att effektivisera energianvändningen för bostäder och lokaler är prioriterat. En viktig frågeställning är vilken potential passiva hus kan ha för minskad energianvändning. Även industrisektorn är en stor konsument av energi. Ökad återvinning av spillvärme från industriella anläggningar är värt att studera vidare. Vägtransporter representerar den enskilt största 63

64 9. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN, KLIMATANPASSNING OCH MILJÖHÄNSYN utsläppskällan av växthusgaser även om alternativa drivmedel blir allt vanligare. Fem procent av det fordonsbränsle som används i Linköpings kommun utgörs numera av biogas (2009). Det är en hög andel i europeisk jämförelse men ambitionen är att höja den andelen avsevärt. Att utveckla hållbara transporter handlar emellertid i minst lika stor omfattning om att minska bilåkandet. Det bästa sättet har visat sig vara att erbjuda bra alternativ. Regionen och kommunerna råder själva över det viktigaste redskapet, nämligen kollektivtrafiken. En huvudstrategi i översiktsplanen, när det gäller energi och klimat, är att nya bebyggelseområden ska tillkomma i lägen där de både kan försörjas med bra kollektivtrafik och anslutas till robusta tekniska system. Därmed skapas två viktiga förutsättningar för att energiförbrukningen och regionens klimatpåverkan ska minska på sikt. Som ett led i arbetet med att utveckla en klimatsmart region har Norrköping och Linköping skrivit under en avsiktsförklaring med Energimyndigheten gällande programmet Uthållig kommun med energin som språngbräda. Programmet syftar till att i bred samverkan med det lokala näringslivet och det övriga lokalsamhället bidra till långsiktigt hållbar utveckling genom att fokusera på energisystem och energieffektivitet, bland annat i förhållande till den fysiska planeringen. För att inte förekomma Uthållig kommun ger den gemensamma översiktsplanen inte alltför detaljerade förslag inom området. Programperioden är tre år med start den 1 juli Energimyndighetens åtagande består i att skapa kommunikationskanaler och mötesplatsen Uthållig kommun så att alla aktörer kan få och ge information, utbyta erfarenheter, presentera resultat, få tillgång till kunskap och kompetens på ett effektivt sätt under programperioden. Kommunernas övergripande åtagande är att skapa ett långsiktigt förhållningssätt till de verksamhetsområden som ingår i Uthållig kommun, genomföra aktiviteter och redovisa utfallet samt delta aktivt i nätverket. Flerbränslestrategi och satsning på förnyelsebara energikällor Ökad användning av lokala och förnyelsebara energikällor ska prioriteras inom kommunerna. Men ju fler ben som den lokala energiförsörjningen kan stå på, desto mindre blir sårbarheten, och därför är det också viktigt att utveckla en flerbränslestrategi. Det bördiga jord- och skogslandskapet innebär att potentialen för lokal produktion av bioenergi är god. I regionen finns också gedigen kunskap om hur avfall kan bli till en viktig resurs i kretsloppsanläggningar. Markanspråken för energiproduktion kan successivt komma att växa i takt med att beroendet av fossila bränslen fasas ut. En annan viktig frågeställning är om skogsavfall bör eldas i flispannor eller om det är bättre att göra biogas. Svensk Biogas har som ambition att fördubbla produktionen av biogas i framtiden för att möta ökad En flerbränslestrategi ska fortsätta utvecklas. Foto: Oskar Lüren efterfrågan från bland andra Östgötatrafiken. Även i Norrköping finns planer på framtida gasproduktion. Norrköpings hamn blir en viktig resurs om ytterligare biobränsle, exempelvis flis, behöver importeras till regionen i framtiden. En utbyggd regional gasledningsinfrastruktur skulle kunna användas för en kostnadseffektiv och miljövänlig transport av bioenergi i gasform. Ett reservat för en eventuell regional natur- och biogasledning kommer att behandlas i den fortsatta planeringen. Vattenkraft är en kraftfull och förnyelsebar energiform. Samtliga större vattendrag i Östergötland är redan idag reglerade för vattenkraft. På lång sikt kan även vågkraft vara en möjlighet. En annan förnyelsebar energikälla med stor potential på sikt är solenergi. Även om förutsättningarna är 64

65 9. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN, KLIMATANPASSNING OCH MILJÖHÄNSYN långt ifrån optimala på våra breddgrader kan solpaneler på enskilda hus få stor betydelse i framtiden, inte minst i områden där fjärrvärme saknas. Båda kommunerna har antagit en policy för utbyggnad av vindkraft. Staten har emellertid nyligen lagt fast en ny inriktning avseende vindkraft, bland annat har riksintressen för vindbruk pekats ut. Detta innebär att tidigare riktlinjer kan behöva revideras. Teknisk försörjning Linköpings och Norrköpings inriktning Lokala och förnyelsebara energikällor inom transport- och energisystemen ska prioriteras. En flerbränslestrategi ska fortsätta utvecklas för att minska regionens sårbarhet. Behov av eventuella markreservat för biogasledning och framställning av biobränslen ska utredas och ambitioner att öka produktionen av biogas ska stöttas. Möjligheten att koppla samman fjärrvärmeförsedda områden och bygga ut systemen så att de blir mer robusta och flexibla ska utredas. Även möjligheterna att på sikt bygga samman de båda kommunernas system för vatten och avloppsförsörjning bör undersökas, med målet att minska sårbarheten i systemen och ge Norrköping tillgång till en bättre reservvattentäkt. Långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning och avloppshantering utanför tätorterna behöver prioriteras. Foto: Martin Schmidt Effektivisering av energianvändningen för bostäder och lokaler ska prioriteras. Till exempel bör potentialen i passivhus studeras. Möjlighet till ökad återvinning av spillvärme från industriella anläggningar ska studeras. Linköping och Norrköping ska fortsatta stötta affärsdriven miljöteknikutveckling och bidra till att profilera regionen inom kretsloppskunnande. Kollektivtrafiken ska byggas ut. I Linköpings kommun finns fem områden där det bedömts möjligt att bygga vindkraftverk med hänsyn till allmänna intressen. Därutöver redovisas stora områden där vindkraftverk får etableras om tillräck- liga krav på hänsyn till andra intressen uppfylls, samt områden där vindkraftverk endast i undantagsfall får etableras. Norrköpings kommun har inte angett några speciella geografiska områden. Enligt riktlinjerna 65

66 9. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN, KLIMATANPASSNING OCH MILJÖHÄNSYN finns kunskap om transporternas miljöpåverkan. Linköping och Norrköping etablerade år 2008 ett gemensamt miljötekniskt centrum i samarbete med universitetet och näringslivet. Samverkan om miljöteknik ska ge förutsättningar för affärer och regional utveckling. Systemkunnande och avfallshanteringen är särskilda styrkeområden. 9.4 Miljöanpassad utveckling Både Linköping och Norrköping har antagit en policy för utbyggnad av vindkraft. prioriteras vindkraftsetablering i grupper om 3-5 i områden som redan är bullriga, till exempel utmed större vägar och järnvägar. I övriga områden ska en noggrann avvägning göras mot andra intressen. Fjärrvärme Idag finns fjärrvärme i tätbebyggda delar av regionen. Långsiktigt kan det vara intressant att koppla samman olika områden till större system. I Norrköping är det tänkt till exempel att Åby och Söderköping ska anslutas till Norrköpings fjärrvärmenät och på lång sikt är det även värt att undersöka möjligheten att ansluta Finspång. Tekniska Verken tittar samtidigt på möjligheter att producera el i mindre anläggningar och att utöka systemen för fjärrkyla i regionen. Det underlättar elproduktion även på sommaren. Satsning på kunskapsutveckling I Linköping och Norrköping finns väletablerad forskning om energi- och klimatfrågor vid exempelvis SMHI och Centrum för klimatpolitisk forskning samt avdelningarna för Energisystem och Industriell Miljöteknik och Temainstitutionen vid Linköpings Universitet. På Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) Bättre luft Översiktsplanens grundläggande princip är att förtäta bebyggelsen i lägen med god kollektivtrafikförsörjning. Stadskärnorna ska avlastas från biltrafik. Hamnverksamheter i Norrköping flyttas successivt ut och utvecklas i bättre lägen på Händelö och Malmölandet. Nya yttre godsspår ska medverka till att minska störningar och buller i städernas centrum. Utbyggd infrastruktur i kombination med lämplig lokalisering av verksamheter med stort behov av tunga transporter, minskar samtidigt riskerna för olyckor med farligt gods. Framtida trafiklösningar och ändrad markanvändning väntas inte minst ge positiva effekter på luftkvalitén. Idag har höga halter av kvävedioxid uppmätts i trafikbelastade gatumiljöer i både Linköping och Norrköping. Linköping och Norrköping har tagit fram var sitt program för att sänka halterna av hälsoskadliga partiklar och andra föroreningar i luften. 66

67 9. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN, KLIMATANPASSNING OCH MILJÖHÄNSYN översvämmade. Sådana ytor kan bli attraktiva rekreationsområden som berikar stadsmiljön. Foto: Göran Billeson Tätare, större och attraktivare stadskärnor väntas leda till att det blir lättare och trevligare att gå, cykla och vistas i den offentliga miljön. Åtgärdsprogrammet föreslår åtgärder på kort och lång sikt från spridning av dammbindningsmedel och bättre städning till infrastrukturåtgärder. Risk för översvämningar och skred I den fortsatta planeringen behöver hänsyn tas till förväntade effekter av global uppvärmning som kan leda till höjda vattenstånd, häftiga regn och stora nederbördsmängder. SMHI har på uppdrag av kommunerna tagit fram en översvämningskartering för delar av Stångån, Motala ström, Glan, Roxen och Bråviken. SMHIs analys av hur flödena kommer förändras i ett framtida klimat visar på minskade framtida extremflöden i sjöar och andra vattendrag i Linköpings kommun. Därför ska man i planeringen i Linköping utgå från dagens situation. I Miljö och riskfaktorer i Linköpings kommun, underlag 2010 redovisas vilka stränder och vattennära områden i Linköping som hotas av översvämning vid högt vattenstånd och kraftig nederbörd samt rekommendationer för byggande inom dessa områden. Med detta underlag som grund kommer ett tillägg till översiktsplanen beträffande miljö- och riskfaktorer att utarbetas. Norrköpings kommun kommer att arbeta fram ett tillägg till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer som bland annat kommer att ta ställning till översvämningsrisker och utreda förebyggande åtgärder. Översvämningar kan även medföra risk för ras och skred i slänter och lerhaltiga jordar i vattendragens närhet. Inom områden där ras- eller skredrisk kan föreligga bör exploatering föregås av särskild stabilitetsutredning. Dagvattensystemen i tätt bebyggda områden är också känsliga. I städerna behövs ytor som tål att bli Förbättrad hälsa Tätare, större och attraktivare stadskärnor med mer varierat innehåll samt lokalisering av tillkommande bebyggelse inom cykelavstånd och med hög tillgänglighet med kollektivtrafik, väntas leda till att det blir lättare och trevligare att gå, cykla och vistas i den offentliga miljön. Barn och äldre får en tryggare utemiljö. Beroendet av den egna bilen kan minska. Tillsammans väntas detta leda till minskad risk för många sjukdomar inklusive överviktsrelaterade sjukdomar. Miljö- och riskfaktorer Buller från trafiken - tågtrafik, flyg och bilar är en stor störningskälla. Utflyttning av trafikleder och verksamheter med stort behov av varutransporter väntas leda till en väsentligt förbättrad situation. På grund av flygverksamheten vid två flygfält, Malmen och SAAB, är stora delar av Linköpings kommun utsatta för störningar från flygbuller. Boverkets allmänna råd 2009:1 om lokalisering av bostäder i områden utsatta för flygbuller tillämpas vid planering och byggande enligt plan- och bygglagen. För Linköpings del innebär Boverkets allmänna råd bl a att bostäder inte bör lokaliseras inom område med mer än FBN 55 db(a). Linköpings kommun kommer, som tidigare nämnts, att utarbeta ett tillägg till översiktsplanen som be- 67

68 9. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN, KLIMATANPASSNING OCH MILJÖHÄNSYN handlar miljö- och riskfrågor. Detta tillägg kommer att behandla flygbullerfrågorna både allmänt och i förhållande till de riksintressen som berör flygbuller. Kommunen behöver emellertid redan innan ett tillägg till översiktsplanen antagits av kommunfullmäktige uttrycka en viljeinriktning när det gäller flygbuller. Kommunens inriktning innebär att kommunen ställer sig bakom Boverkets allmänna råd, vilka möjliggör den i planen föreslagna utbyggnaden. Vad Boverkets allmänna råd innebär beträffande Linköpings kommun framgår av Miljö- och riskfrågor i Linköpings kommun, underlag Kommunens uppfattning är att Boverkets allmänna råd är en lämplig avvägning mellan hänsyn till bullerstörningar, hänsyn till försvarsrelaterad verksamhet och önskemål om att kunna utveckla staden. Kommunen kan emellertid konstatera att olika statliga myndigheter har olika synsätt beträffande flygbuller. I samband med tillståndprövning för flygplats tillämpas miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna råd. Enligt kommunens uppfattning är det mycket angeläget att Boverkets allmänna råd snarast får genomslag även i miljöprövningsprocesser och att Naturvårdsverkets och Socialstyrelsens allmänna råd anpassas till Boverkets allmänna råd. Norrköpings kommuns syn på miljö- och riskfaktorer redovisas i ÖP02 - utvecklingsplan för staden samt handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Ett tillägg till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer i Norrköpings kommun kommer att arbetas fram. Detta Miljö- och riskfaktorer Linköpings och Norrköpings inriktning Linköpings kommuns syn på miljö- och riskfaktorer redovisas i översiktsplanen för staden samt i Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun, underlag Med detta underlag som grund kommer ett tillägg till översiktsplanen beträffande miljö- och riskfaktorer att utarbetas. Norrköpings kommuns syn på miljö- och riskfaktorer redovisas i ÖP02-utvecklingsplan för staden samt handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Ett tillägg till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer i Norrköpings kommun kommer att arbetas fram. På kort sikt genomförs åtgärder enligt kommunernas miljöprogram och åtgärdsprogram för partiklar. Uppföljning sker återkommande via länets miljöövervakningsprogram. kommer bland annat att innefattande farliga verksamheter, luftkvalitet och översvämningsrisker. Mycket stora miljövinster i sikte Föreslagen bebyggelse- och trafikstruktur väntas ge flera gynnsamma miljöeffekter samtidigt: Tät bebyggelse i ett sammanhängande nätverk av städer och tätorter ger goda förutsättningar att samordna den tekniska försörjningen av vatten, avlopp, biologiskt avfall, energi, el och kyla. Centralt belägna hamn och industriområden kan omvandlas till stadsbebyggelse när utflyttning av verksamheter, som har stort behov av tunga transporter, möjliggörs. Godståg och tung lastbilstrafik till hamnen liksom genomgående trafiken på E22 flyttas ut från Norr- köpings stadskärna. Yttre Ringen runt Linköping fullföljs. Kringleder och förbifarter samt flyttade eller nya hamn- och järnvägsanläggningar ger förutsättningar att leda bort tung trafik och genomfartstrafik, sanera tidigare förorenade områden och att utveckla nya trafiklösningar i stadskärnorna. Utemiljön i städernas centrum kan bli tystare och säkrare och samtidigt blir luften renare. Fortsatt utveckling av stadskärnorna i direkt kontakt med Stångån och Motala ström kommer att tillföra nya miljökvalitéer. Genom att lokalisera en stor del av bebyggelsen i städer och tätorter minskar risken för oönskad påverkan på jordbruksmark och värdefulla natur-, kultur- och rekreationsmiljöer. 68

69 10. Strategiska konsekvenser 10.1 Befolkning och social välfärd Målet är att regionen ska ha cirka en halv miljon invånare inom en tjugoårsperiod. Föreslagen bebyggelse- och transportstruktur väntas påverka tillväxten av befolkning och sysselsättning i hela den lokala arbetsmarknadsregionen positivt. Fler jobb, jobb i fler branscher och högre genomsnittlig inkomst kan väntas, jämfört med om planens inriktningar inte följs. Förutsättningarna att få ett större och mer varierat utbud av vård skolor, omsorg och annan samhällsservice stärks också. Förslaget innebär ökad befolkningskoncentration i städernas mest centrala delar liksom i prioriterade orter. Nya bostäder ska tillkomma i centrala lägen och längs betydelsefulla kollektivtrafikstråk i städerna. Prioriterade utvecklingsorter utanför städerna blir attraktivare. Särskilda satsningar ska göras i områden med goda förutsättningar att skapa en riktigt attraktiv boendemiljö, förutsatt att de får bra kollektivtrafikoch cykelförbindelser till städerna. Dessutom ska utveckling i övriga orter, på landsbygden och i grannkommunerna underlättas. Sammantaget väntas detta ge ett större och mer varierat utbud av bostäder i miljöer med olika karaktär och kvalitéer. Det ska locka till inflyttning från andra kommuner, och även underlätta för unga och seniorer att bo kvar i Linköping och Norrköping när deras livssituation förändras. Större utbud och ökad rörlighet på bostadsmarknaden kommer att underlätta flyttningar. Tätare och snabbare kollektivtrafik mellan de båda stadskärnorna. För att underlätta social integration ska lokala förhållanden följas upp systematiskt och särskilda insatser initieras vid behov. Föreslagen orts- och trafikstruktur väntas leda till högre tillgänglighet med kollektivtrafik och stärkt underlag för service nära hemmet. Det underlättar både kvinnors som mäns vardag. Det blir också lättare för unga och äldre att ta sig till aktiviteter och uträtta ärenden på egen hand. Fler boende och ökad anpassning av trafikförhållanden till gående och cyklister i stadskärnan, kommer att förbättra livsmiljön för barn och äldre i staden. Rikare social miljö i centrum berikar hela regionen Ekonomisk utveckling Foto: Oskar Lüren Enligt rapporten Linköping - Norrköping: Gemensam marknad och framtid har Linköping och Norrköping underpresterat i tillväxt i flera avseenden, bland annat inkomster och företagande. Linköpings och Norrköpings gemensamma intentioner för framtida utveckling av bebyggelsens, markanvändningens och transportsystemets struktur syftar till att stärka förutsättningarna för integration och hållbar tillväxt. Tätare och snabbare tågtrafik mellan stadskärnorna förutses sänka den genomsnittliga tiden för arbetsresor med kollektivtrafik med mellan 30 och 45 minuter 69

70 10. STRATEGISKA KONSEKVENSER för boende i båda stadskärnorna. Tillgänglighet till arbetsplatser inom 45 minuters restid från resecentrum i Linköping och Norrköping blir i det närmaste likvärdig. I praktiken betyder det att man får tillgång till hela den egna kommunens och stadens arbetsplatser och en större del av grannstadens. Om man tänjer ut restiden från respektive resecentrum med kollektivtrafik till närmare 60 minuter, täcks alla arbetsplatser i grannstaden in. Detsamma gäller för bil. De ekonomiska förutsättningarna att bygga bostäder och lokaler nära resecentrum kommer att stärkas. Tät och effektiv kollektivtrafik kan väntas leda till ökat markvärde, vilket förbättrar möjligheterna att exploatera mark kring resecentrum i båda städerna. Redan före Ostlänken krävs åtgärder för att stärka resecentrums attraktivitet och utveckla kollektivtrafiken. Närmarknaderna växer för företag och verksamheter. Det kommer framför allt att gynna företag i både Linköping och Norrköping som erbjuder kvalificerade högvärdiga företagstjänster. Även sådana som erbjuder kvalificerade tjänster till hushållen gynnas till exempel finansiell rådgivning, professionella kulturevenemang, specialistvård och liknande. Samtidigt skärps konkurrensen mellan sådana företag i de två städerna. Marknadsvillkoren för mer lågvärdiga och frekventa tjänster till hushållen, som dagligvaror och cafébesök, kommer däremot inte att påverkas. Några företag och hushåll kan dra fördel av att flytta mellan städerna Miljö Dagens trafiksituation medför delvis problem med luftkvalité, buller och olycksrisker. När befolkning, ekonomi och arbetsmarknad växer, väntas efterfrågan på resor och transporter öka ytterligare. Föreslagen utveckling av bebyggelsens, markanvändningens och transportsystemets struktur kan dock väntas leda till betydande miljöförbättringar. Förslagen innebär bland annat att: Näringslivets förutsättningar att expandera stärks inom personintensiva tjänstesektorer med begränsat behov av tunga varutransporter. Trafikleder, spår och verksamheter med tunga transporter flyttas från folkrika områden Kollektivtrafikens kapacitet och kvalitet förbättras och trafikutbudet utvidgas med förbindelser till fler stadsdelar och tätorter i båda kommunerna och i deras omland Trafikmiljön i stadskärnorna anpassas till de oskyddade trafikanternas villkor Infrastrukturinvesteringar som stärker konkurrenskraften i Norrköpings hamn, samt utbyggnad av Ostlänken och Götalandsbanan som frigör kapacitet på Södra stambanan, ger förutsättningar för ökade godstransporter med järnväg och till sjöss. Foto: Göran Billeson Trafikmiljön i stadskärnorna anpassas till de oskyddade trafikanternas villkor. Efterfrågan på bostäder, mark och lokaler förutses också öka. Planförslaget innebär att en mycket stor del av bebyggelseutvecklingen ska koncentreras i redan bebyggda områden som får ny användning. På Malmölandet, Bråvalla och i Klinga i Norrköping förutses ökad exploatering av jordbruksmark och andra tidigare obebyggda områden. Utbyggnad av Djurgår- 70

71 10. STRATEGISKA KONSEKVENSER den och Mörtlösa i Linköping kommer också att ta ny mark i anspråk. Förslaget innebär att verksamheter som riskerar att orsaka störningar för omgivningen kan flyttas till mindre störande lägen. Exploatering av tidigare hamnområden i Norrköping kommer att medföra omfattande sanering av förorenad mark. Förslaget innebär också att mark nära attraktiva områden med känsliga natur- kultur- och rekreationsvärden, och vattennära områden, kan komma att bebyggas. Det ställer stora krav på hänsynstagande till de lokala miljöförhållandena och avvägning mellan olika intressen i detaljplane- och bygglovskedena Påverkan på riksintressen Inriktningen i den gemensamma översiktsplanen står inte i konflikt med kommunernas ambition att värna och utveckla gällande riksintressen (se 9.1) Kommunerna anser inte att motstående riksintressen bör hindra utbyggnad av riksintresset Götalandsbanan/ Ostlänken. I bilagorna 3 och 4 presenteras en sammanställning över samtliga förekommande riksintressen med värdebeskrivningar. I översiktsplanerna för respektive stad, i fördjupade översiktsplaner för olika orter och delområden och i de kommande utvecklingsplanerna/ översiktsplanerna för landsbygden kommer kommunerna att redovisa vilka ställningstaganden som gjorts beträffande markanvändningen i områden som berörs av riksintressen Samlad bedömning Linköping och Norrköping står inför betydande utmaningar. Samarbetet bidrar till att man står bättre rustade inför framtiden. Kommunerna kan lägga grunden till förverkligandet av den gemensamma översiktsplanens intentioner. Men kommunala ansträngningar och investeringar är inte nog. Lejonparten är marknadsberoende och avhängig andra investeringar. Om exempelvis järnvägsinvesteringarna uteblir blir befolkningstillväxten sannolikt inte lika hög. Detta skulle i sin tur undergräva den gemensamma marknadens förutsättningar. Samtidigt är översiktsplanens strategier tillämpbara även om tillväxttakten skulle visa sig bli långsammare. Den föreslagna strukturen stärker näringslivets marknadsförutsättningar och konkurrenskraft jämfört med tidigare. Den kommer också att leda till bättre livskvalitet för många hushåll. Linköping och Norrköping får förutsättningar att bli två komplementära centrum i en och samma stadsregion. Människor med många olika livsstilar och kulturer kommer att känna sig mer välkomna. Fler får förutsättningar att resa kollektivt, delta i fritidsaktiviteter och gå på caféer och restauranger. Fler kommer att vara välutbildade och jobba i tjänsteföretag, med samtidskultur eller i olika besöksnäringar. Det sammanlagda resandet i regionen ökar vilket belastar miljön lokalt. Den täta stadsbebyggelsen ger dock förutsättningar för en högre kollektivtrafikandel. För en mer ingående beskrivning av förslaget effekter på miljön och människors hälsa hänvisas till tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. 71

72 11. Genomförande 11.1 Transportsystemet Utökad kollektivtrafik Kollektivtrafiken behöver utvecklas och i väntan på Ostlänken kan en rad åtgärder vidtas. Kommunernas planer för den lokala kollektivtrafikens utveckling behöver ses över så att samordning med regional kollektivtrafik underlättas och genomförande av kollektivtrafik i enlighet med översiktsplanens förslag förbereds. Kapaciteten i pendeltågsystemet kommer att fördubblas genom att nya tåg tas i trafik och genom beslut att bygga ut plattformar för längre tåg. Kommunerna utreder också möjligheterna till utökad pendeltågtrafik med fler turer under kvällar och helger samt att förlänga trafikdygnet med senare turer på fredags- och lördagsnätterna. Därutöver kan en åtgärd vara utbyggnad av pendeltågstrafik till Åby. Pendeltåget kan kompletteras av utvecklad expressbusstrafik med högre turtäthet. Bättre framkomligheten för busstrafiken i stadskärnorna bidrar till att förkorta den totala restiden med buss mellan Linköping och Norrköping. Trafikinfrastruktur EU har beviljat TEN-bidrag som möjliggör att planeringen för Norrköpingspaketets genomförande kan skyndas på. Utbyggnad av E22 mellan Norrköping och Söderköping, samt väg 32 i Motala, kan delvis komma att samfinansieras av flera parter. Utbyggna- 72 der av spårväg kan vara berättigade till statsbidrag. Gemensamma strategier för att fortsatt påverka nationella och regionala investeringsplaner för infrastruktur, och för att harmonisera lokala trafikplaner med dessa, behöver återkommande följas upp och revideras. Samverkande kollektivtrafik Kollektivtrafiken behöver utvecklas i stråk mot städer utanför länet. Nuläge, beslutade förändringar för den interregionala kollektivtrafiken samt förslag till principer för agerande i viktiga interregionala reserelationer vid överläggningar med andra trafikhuvudmän och beställare redovisas i förslaget till regional kollektivtrafikstrategi. Resecentrum I både Linköping och Norrköping pågår arbete med att planera för nya resecentrum. Närmast står genomförandet av internationella arkitekttävlingar Bebyggelseutveckling Pågående planering i linje med översiktsplanen. Det pågår flera planeringsprocesser som har starka samband med den gemensamma översiktsplanen. Arbetet med översiktsplanen för staden Linköping samt fördjupningarna för Kallerstad i Linköping och Butängen i Norrköping ligger alla i linje med intentionerna i den gemensamma översiktsplanen med bland annat stadsutveckling i områdena intill framtida resecentrum. Arbete pågår också med fördjupade översiktsplaner och detaljplaner för utbyggnad i stadsdelar som får hög regional tillgänglighet med kollektivtrafik, i prioriterade utvecklingsorter samt i attraktiva områden/ orter med hög efterfrågan på nya bostäder. Utflyttning och omlokalisering Dessutom pågår förberedelser eller genomförandeinsatser för att flytta verksamheter från omvandlingsområden till nya lägen i båda städerna. Norrköping har säkrat åtkomst till mark i Butängen för att möjliggöra ny stadsutveckling. I Linköping erbjuds företag att flytta till mark nordost om Kallerstadsleden. Detaljhandelsinvesteringar I både Norrköping och Linköping finns intressenter som håller på att genomföra eller förbereda betydande investeringar i utbyggd handel. Bostadsmarknad Kommunerna behöver på sikt ta fram en gemensam policy för bostadsbyggandet, för att stimulera rörlighet på bostadsmarknaden och för att successivt följa upp och vid behov förbättra förhållandena i redan byggda områden. En gemensam portal för att presentera det samlade utbudet för bostadssökande på nätet kan vara en intressant möjlighet.

73 11. GENOMFÖRANDE 11.3 Marknadsföring och andra åtgärder Det ska vara tydligt för aktörer i omvärlden att Linköping och Norrköping vill bli en gemensam stadsregion med två samverkande centrum i landets fjärde storstadsregion. Kommunikationen av den gemensamma översiktsplanen och dess fördjupningar kan spela en viktig roll för att väcka intresset för framtida investeringar, och därmed driva på genomförande. Det är viktigt att planering och kommunikation om utvecklingsmöjligheter i enskilda områden stämmer med de intentioner som översiktsplanen föreslår. Målbild 2030 Utöver gemensam planering, investeringar och andra åtgärder för att stimulera ömsesidig integration har kommunerna under utarbetat ett underlag för en gemensam framtidsbild Målbild Arbetet med översiktsplanen och underlaget för målbilden har varit ömsesidigt förstärkande. Marknadsbolagets roll Ett gemensamt marknadsbolag har bildats för fjärde storstadsregionen. Bolaget kan komma att spela en viktig roll i arbetet med att genomföra översiktsplanens intentioner Viktiga framgångsfaktorer Linköpings och Norrköpings identitet Idén om två samverkande stadskärnor som centrum i en gemensam region bygger på att människor uppfattar dem som delar av samma helhet. Linköpingsborna ska kunna känna sig hemmastadda i en hamnstad och Norrköpingsborna ska känna sig bekväma i en akademiskt präglad miljö. Det är inte en självklar och enkel förändring. Etableringen av Linköpings Universitet och Campus Norrköping innebar stora förändringar i synen på respektive stad. Höghastighetståget och de nya resecentrumen, med intill liggande stadsdelar och anslutande kollektivtrafiklinjer kommer att skapa en ny bild Linköpings universitet. Foto: Göran Billeson Hamnstaden Norrköping. av städerna och det starka sambandet dem emellan. Både Linköpings och Norrköpings innerstäder kommer att kunna tillföras betydande värden. Upprustningen av den yttre miljön har redan gett mycket positiv uppmärksamhet. Norrköping får ånyo en rejäl chans att bättra på sin popularitet när centralt belägna hamnverksamheter flyttar och nya stadsdelar byggs vid Motala ström. Särskilt Saltängen har ett gynnsamt läge med goda förutsättningar att kunna bli en riktigt eftertraktad boendemiljö. Kunskap om historia, samtidskultur och gemensamma projekt i Linköping, Norrköping och Östergötland behöver spridas för att och skapa intresse och stärka den lokala identiteten. Besöksarrangemang, marknadsföring och evenemang kan utnyttjas för att stimulera processen. 73

Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping

Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping S ÖVERSIKTSPLAN DEL 1 S ÖVERSIKTSPLAN DEL 1 Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping Antagen av kommunfullmäktige i Linköping i juni 20 Antagen av kommunfullmäktige i Norrköping i juni 20 Kuml

Läs mer

Not: Postnummerområden med en mindre befolkning än 5 invånare har tagits bort ur listan.

Not: Postnummerområden med en mindre befolkning än 5 invånare har tagits bort ur listan. Sveriges Radio har beställt uppgifter från SCB om så kallade ROT-avdrag i samtliga postnummerområden i Östergötlands län. Här ser du dem sorterat efter andel per invånare över 20 år, där de med högst andel

Läs mer

Statistikinfo 2017:03

Statistikinfo 2017:03 Statistikinfo 217:3 Över 3 pendlar till Linköpings tätort Mer än 3 6 förvärvsarbetande pendlade till Linköpings tätort 215, vilket innebär att 48 procent av dem som arbetar i tätorten pendlar dit Mellan

Läs mer

Statistikinfo 2014:04

Statistikinfo 2014:04 Statistikinfo 214:4 Inpendlingen till Linköpings tätort har ökat med 3 personer på sju år Mer än 28 2 förvärvsarbetande pendlade till Linköpings tätort 212, vilket innebär att 45 procent av dem som arbetar

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen har beretts tillfälle att avge yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag. Yttrandet

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Linköping c-kärna exkl A-läge Bostad. Linköping A-läge butiker Bostad. Linköping B-läge butiker Bostad. Linköping C-läge butiker Bostad

Linköping c-kärna exkl A-läge Bostad. Linköping A-läge butiker Bostad. Linköping B-läge butiker Bostad. Linköping C-läge butiker Bostad Sida: 1 ( 7 ) 0501 0580007 Linköping c-kärna exkl A-läge 0580200 Linköping A-läge butiker 0580201 Linköping B-läge butiker 0580202 Linköping C-läge butiker 0581300 Norrköping A-läge city 0501 0580200 Linköping

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Dokumentation från det regionala cykelseminariet

Dokumentation från det regionala cykelseminariet 1 Dokumentation från det regionala cykelseminariet 2016-10-27 Workshop 1: Hur är vi beredda att satsa för en ökad och säker cykling? Syftet med den första workshopen var att starta en diskussion om hur

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning

Läs mer

Förslag til yttrande över gemensam översiktsplan tör

Förslag til yttrande över gemensam översiktsplan tör Kommunstyrelsens handling nr 36/2009 IZatrinehol111s k0111111un '\ l:o00 '. 110 t~/\ (6) KOMMUNSTYRELSEN Vår handläooare Mats Hedberg 0150-57024, 070-35863 71 2009-05-12 Ert datum KS/2009:200-212 Erbetecknino

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen mm4 2016-11-24 Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen 2018-2029 Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 YTTRANDE 1/5 Datum: 2016-09-22 Dnr: TSN 2016-67 Tillväxt- och Regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting TRN 2016-0047 Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Region

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Ortstruktur Östra Sörmland november 2016

Ortstruktur Östra Sörmland november 2016 Ortstruktur Östra Sörmland 2050-27 november 2016 Upplägg 1. Bakgrund och syfte (Christian) 2. Metod och slutsatser (Sarah) 3. Vad har det används till? (Christian) Ostlänken och städers relation Ostlänken

Läs mer

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Gävleborg i ett större funktionellt perspektiv utmaningar och möjligheter En urbaniserad värld från landbygd till megastäder En osäkrare värld krig, fattigdom,

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Andersson 0589-87005 rebecka.andersson@arboga.se Datum 2008-09-25 1 (5) Synpunkter på samrådsförslaget Regional

Läs mer

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara

Läs mer

ÅVS stråken Kalmar-Linköping Västervik- Linköping. Peter Linnskog

ÅVS stråken Kalmar-Linköping Västervik- Linköping. Peter Linnskog ÅVS stråken Kalmar-Linköping Västervik- Linköping. Peter Linnskog 2 2014-05-13 Stråken Låg standard på Stångådalsbanan Tjustbanan Behoven längs stråken är lågt prioriterade av Trafikverket Sträckningen

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk

Läs mer

2 Förutsättningar marknad och trafik

2 Förutsättningar marknad och trafik 2 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R M A R K N A D O CH T R A FIK 2 Förutsättningar marknad och trafik Ostlänkens trafikering på sträckan Norrköping Linköping definieras utifrån den marknad som finns för nationella

Läs mer

Därför behöver vi Götalandsbanan

Därför behöver vi Götalandsbanan Därför behöver vi Götalandsbanan Mindre tid till resan. Mer tid till annat. De nya höghastighetsjärnvägarna kretsar mycket kring tid: 320 km/h, 45 minuter dit, en timme hit, Stockholm Göteborg inom loppet

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Fakta om Norrköpings kommun 130 000 invånare, 57 000 förvärvsarbetande Fakta om Norrköpings kommun 6000 studenter vid Campus Norrköping Vård, omsorg och handel

Läs mer

Lysande av Linköping och Norrköping!

Lysande av Linköping och Norrköping! Lysande av Linköping och Norrköping! Vid vissa tillfällen ges det tillfälle att skriva en kritik som i stort enbart kan kläs i positiva omdömen. Det här är ett sådant tillfälle. Samrådsförslaget för den

Läs mer

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson MalmöLund-samarbetet - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen Cecilia Hansson och Johan Emanuelson Avståndet mellan Malmö och Lund är jordens omkrets minus 20

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2012:04 Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun hade totalt 147 334 invånare vid årsskiftet 2011/2012.

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

En Bättre Sits. Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande

En Bättre Sits. Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande En Bättre Sits Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande Patrik Åhnberg, Länsstyrelsen Stockholm Jenny Lundström (MP), Region Uppsala Monica Johansson (S), Landstinget Sörmland

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

RUFS erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering

RUFS erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering RUFS 2010 - erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering Reglab 3 september 2014 Bette Malmros och Ulrika Palm TMR i Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Dagens presentation

Läs mer

Målbild med mätbara samt generella mål

Målbild med mätbara samt generella mål Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar

Läs mer

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering 2018-2029 SJU LÄN: STOCKHOLM, UPPSALA, VÄSTMANLAND, ÖREBRO, SÖRMLAND, ÖSTERGÖTLAND OCH GOTLAND

Läs mer

4 Mälarstäder

4 Mälarstäder 4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.

Läs mer

Yttrande om översiktsplan Flens kommun

Yttrande om översiktsplan Flens kommun Kommunstyrelsen 2017-05-10 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:298 Kristina Birath 016-710 51 56 1 (3) Kommunstyrelsen Yttrande om översiktsplan Flens kommun Förslag till beslut

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 1 (5) Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550 104 22 Stockholm RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Region Örebro län

Läs mer

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

Regionala perspektiv på den skånska framtiden Regionala perspektiv på den skånska framtiden Det motsägelsefulla Skåne Å ena sidan, å andra sidan Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark sysselsättningstillväxt men lägst sysselsättningsgrad

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen

Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen Södra Sverige blir mindre i Vision 2030 Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h Del av Götalandsbanan Gbg-Jönköping-Sthlm Del av TEN-sträckan Sthlm-Köpenhamn Sammanbinder Östergötland-Södermanland-

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?

Läs mer

Det goda lokalsamhället

Det goda lokalsamhället Det goda lokalsamhället I alternativet Det goda lokalsamhället har följande mål fått högst prioritering (målen angivna i prioriteringsordning): 1. Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur.

Läs mer

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Region Skåne Joakim Lloyd Raboff Claus Pedersen claus.pedersen@skane.se Inledning RUS och det regionala utvecklingsuppdraget

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Befolkningsförändringar under 2014

Befolkningsförändringar under 2014 FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre

Läs mer

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland 1/6 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland Bakgrund och syfte Utökat

Läs mer

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken 2017

Trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken 2017 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Anders Lennartsson 2016-09-15 TSN 2016-145 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken 2017 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Utställning 27 juni 3 november 2017 En omfattande process med tät dialog RUFS 2050 fyller flera funktioner Befolkningstillväxten är utgångspunkt Stockholmsregionen

Läs mer

Statistikinfo 2014:03

Statistikinfo 2014:03 Statistikinfo 2014:03 Folkmängden ökade med 1681 personer i Linköping 2013 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 681 personer 2013, det är en betydligt större ökning än både 2011 och 2012. Vid årsskiftet

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Möte med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd 13 november 2013 En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Upplägg presentation

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer

Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050.

Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050. 2012-03-01 Till Trafikverket Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050. Dags att satsa på Södertörn Södertörnssamverkan -

Läs mer

Statistikinfo 2017:02

Statistikinfo 2017:02 Statistikinfo 17: Arbetslöshet i Linköpings kommuns stadsdelar 17 Den öppna arbetslösheten minskade i av stadsdelar mellan 1 och 17. Den totala arbetslösheten i mars 1 (inklusive personer i program med

Läs mer

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Kommunstyrelseförvaltningen Planering och samhällsutveckling Sid 1 (5) Ärendenummer: 171/2013-211 Handläggare: Anna Eklund 2013-11-19 Kommunstyrelsen Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen Resultat dialogen Naturen är en förutsättning för att kunna erbjuda bra boendemiljöer och locka till sig nya invånare, men även besökare vilket ökar turismen. Detta är något som efterfrågas bland både

Läs mer

Yttrande över ÖMS 2050 Samverkan och planering i östra Mellansverige

Yttrande över ÖMS 2050 Samverkan och planering i östra Mellansverige YTTRANDE 1/6 Tillväxt- Datum: 2016-09-22 och Regionplaneförvaltningen Dnr: TSN 2016-67 Stockholms läns landsting Yttrande över ÖMS 2050 Samverkan och planering i östra Mellansverige Region Östergötland

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Statistikinfo 2017:01

Statistikinfo 2017:01 Statistikinfo 217:1 Rekordökning med 2 851 nya invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 851 personer 216. Det är den största ökningen någonsin i Linköping, och 24 fler än det tidigare

Läs mer

Arkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad.

Arkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad. Linköping Innerstaden växer över ån Arkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad. Linköpings kommun linkoping.se/innerstaden Arbetet hittills Redan 2001 påbörjades en förstudie för Ostlänken

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands

Läs mer