GS-Trean. För avd. 3 Halland/Kronoberg Nr 31 juni Vårt årsmöte sid 3 Vad gör man på Burde i Växjö? sid 4-5 Facklig/politisk samverkan sid 7

Transkript

1 GS-Trean För avd. 3 Halland/Kronoberg Nr 31 juni 2017 Vårt årsmöte sid 3 Vad gör man på Burde i Växjö? sid 4-5 Facklig/politisk samverkan sid 7

2 Ordföranden har ordet: Jörgen Johansson heter jag och bor i ett litet samhälle som heter Nissafors tillsammans med min sambo, hund och katt. Vi har fyra vuxna barn som flyttat hemifrån sedan några år tillbaka. Jag jobbar på en industri i Nissafors som lokalt kallas för påsen, fabriken heter egentligen JD Stenqvist och har ett femtiotal anställda. Vi tillverkar papperspåsar till dagligvaruhandeln till största delen och jag har jobbat som maskinförare där sedan Min fackliga bana började 1993 då jag blev invald i avdelningen och klubben, det var nämligen så att grafikerna som vi tillhörde då kunde ha en avdelning som omfattade en arbetsplats.1995 upphörde vi som egen avdelning och gick in i Jönköpingsavdelningen tills vi 1997 bildade grafiska avdelningen 4 Småland. I denna avdelning blev jag vald till studieansvarig och satt även med som styrelseledamot tills vi bildade GS Den grafiska Smålandsavdelningen blev uppdelad i tre delar vid sammanslagningen och jag själv hamnade i Ljungby där jag hade förmånen att tillsammans med några andra vara med och bilda GS men framförallt avdelning 3. Det är ju inte alltid så enkelt att slå ihop två förbund, det är andra kulturer och branscher osv, men jag måste säga att det gick mycket bra att bygga upp avdelningen, mest beroende på att det finns anställd personal och förtroendevalda på avdelningen som har fokus på att bygga organisationen att serva våra medlemmar. Visst stötte vi på problem ibland men aldrig något som vi inte tillsammans kunde lösa. Torsdagen den 6 april 2017 valde vårt representantskap mig till ordförande i avdelningen, jag är mycket tacksam för detta förtroende. Tillsammans ska vi fortsätta att bygga vår organisation genom medlemsvärvning, teckna avtal, utbildning och välja fler förtroendevalda på våra medlemsföretag. Vi får inte glömma bort att det är många medlemmar som gör att GS blir en stark fungerande motpart på den svenska arbetsmarknaden. Jörgen Johansson E-post: Twitter: 1 maj-firande i Falkenberg I Falkenberg samlades runt 250 personer för att demonstrera. 14 GS-medlemmar deltog och både fana och banderoll kunde ses bland alla plakat. Vi bjöds på ett fantastiskt väder hela dagen. Vi hade hoppborg, popcorn och ballonger till barnen och många var glada och nöjda! Talare i Falkenberg var Marcelle Farjallah, ordförande i AK, Meryem Özen som är ordförande i SSU, vår egen Patrik T. Nilsson som är ordförande i LO-facken när han inte är facklig/politiskt ansvarig i vår egen avd. 3 samt Daniel Suhonen, författare, debattör och chef för tankesmedjan Katalys.

3 Jörgen Johansson ny ordförande Vid vårens representantskapsmöte, tillika årsmöte, för avdelning 3 som hölls i april blev det ändring på ordförandeposten. Den alltid så populäre Christer Gustavsson föll för åldersstrecket och ny ordförande blev vår tidigare studieansvarige Jörgen Johansson. I övrigt gästades årsmötet av vår förbundsordförande Per-Olof Sjöö och vår tidigare ombudsman Christoffer Ahlqvist som numera tjänstgör som personalchef på LO. Mötet blev en snabb historia, de 51 deltagarna godkände verksamhetsberättelse, årsredovisning och beviljade styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året. Information från förbundet P-O Sjöö inledde med avtalsinformation från förbundet, de nya treårsavtalen för Industri var tecknade och ger totalt 6,5% i löneökning fördelat på tre år, alltså två procent varje år + 0,5% till deltidspension. Men det viktigaste var att vi stod upp i låglönesatsningen, vi höll försvarskampen och gjorde ett bra jobb framför allt inom GS, Per-Olof Sjöö sa P-O stolt. Mycket kvarstår dock, tidningsavtalet, virkesmätningsavtalet och en del andra avtal ska tecknas. - Kampen fortsätter, som P-O uttryckte det. P-O talade också om den stundande kongressen Han trodde på mer byggen i trä men att vi måste fokusera på våra arbetsplatser. - Vår organisationsgrad sjunker bland annat på grund av rationaliseringar och vi måste vända medlemstrenden, mässade P-O. Tommy Hallberg som representerade våra tre ombudsmän rapporterade om att vi för närvarande har högkonjunktur och därmed färre uppsägningar och att vi tecknar flera nya kollektivavtal med arbetsgivare. Vid valet av medlemsstugans sommarveckor meddelades att veckorna (i skrivande stund) 35 och 36 fortfarande är lediga. Val Därefter inleddes valproceduren som efter valberedningens idoga arbete blev en snabb historia. Ny ordförande på två år efter Chris-ter Gustavsson blev Jörgen Johansson, J.D. Stenqvist AB och vår tidigare studieansvarig. Ny studieansvarig blev Peter Berntsson. Nya styrelsen fr.v: Ola Bengtsson, Peter Berntsson, Torbjörn Nilsson, Fredrik Svensson, Jörgen Johansson, Patrik T. Nilsson, Magnus Johansson, Ove Dahl, Matilda Lövgren och Tony Johansson Avtackning av förre ordföranden Vår populäre ordförande Christer Gustavsson drog sig som sagt tillbaka med ålderns rätt och efterträddes av Jörgen Johansson. Christer avtackades av P-O Sjöö med förbundets förtjänsttecken och mindes i sitt anförande om tider då han bland annat varit som en elev hos Christer. Även avdelningen tackade honom för den gångna tiden, bland annat av nyvalde orföranden Jörgen Johansson (nere till höger) och av Magnus Johansson (nederst).

4 Burde* i Växjö störst på De flesta av våra fickalmanackor kommer från Växjö. I samband med en facklig information på företaget gjorde vi en rundvandring för att se hur det hela går till. - Vår produktion är störst i Europa, men även i Sverige och Asien, säger Marc Burde, VD i Växjö (infällda bilden) och fortsätter: - Vi färdigställer över 12 miljoner kalendrar per år vilket utgör cirka 70% av produktionen. Resten utgörs av anteckningsböcker och andra kontorsgrejer. Vi har egna designers och är totalt cirka 50 anställda plus fem i Danmark och omsatte 2016 runt 187 miljoner kronor, tillägger han. Tar hand om sin personal Man slås av den fina stämning som råder på verkstadsgolvet. Vi har ett bra företagsklimat med väldigt liten personalomsättning här och sjukskrivningsprocenten är låg, säger Marc vidare och framhåller att företaget kompletterar företagshälsovården med JobOut, korta övningar som man erbjuder personalen att utföras ett par gånger under dagen. Alla får också ett gymkort. Elena Vukovac till höger job-bar just nu på avdelningen för packning. Man låter ofta personalen skifta arbetsuppgifter så att alla kan lite av varje. Mirjam Ljung Bland plockhyllorna finner vi Mirjam Ljung (bilden t.v.). Det är mycket att hålla koll på, säger hon, men vi har ett modernt logistiksystem med scannrar och Ipads till vår hjälp för att hålla reda på alla detaljer, avslutar hon och visar upp en färdig väggalmanacka. Man håller samtidigt på med produktutveckling, bland annat gör man så kallade profilkalendrar åt företag, t. ex. Pippi-kalendrar och Pettsson/Findus-kalendrar. När vi besöker Burdes är 2018 års produktion i full gång. Allt plockas samman i en maskin i en automatisk produktionslinje. Linda Kron plockar till höger ihop de olika delarna till en färdig kalender. Miljödiplom Burdes Förlags AB är stolt över att vara ett miljödiplomerat företag och man är FSC-certifierade vilket innebär att man jobbar för ett ansvarsfullt skogsbruk. Bland annat använder man återvunnen FSC-kartong till sina kalendrar.

5 kalendrar i Skandinavien Toni Dojcinorski, till höger, har varit i företaget länge och visar här hur kalendrar skärs ut och hålstansas före hopsättning. Vi har över 100 omslag till kalendrarna så det gäller att välja rätt, säger han. Elsa Drougett Vallejos, bilden nedan, jobbar vid en maskin som monterar spiralbindning på kalendrarna. Hon är tillika fackets kontaktombud. - Processen är väldigt snabb, säger hon, men vi producerar också hela två miljoner kalendrar varje år. Stora utrymmen krävs Alla detaljer som behövs kräver mycket utrymme. Elsa Drougett Vallejos Här finns totalt 9500 kvadratmeter och cirka 3000 pallplatser, säger David Eriksson, som vant kör truck mellan hyllorna. Bland övriga kontorsgrejer finns butiksinredningar, bland andra ett vykortsställ som designats utvecklats av Burde i Sverige. Tight dialog med Samhall En del arbetskrävande moment utförs av Samhall som inhyses i ett hörn av fabriken. Det rör sig om runt 25 tjänster varje år och handlar om montering och emballering av större kalendrar som stoppas i tuber m.m. De är väldigt duktiga och vi har stor nytta av dem, säger Marc Burde. Facklig närvaro Samtidigt höll Fredrik Svensson och Christofer Rosberg ett fackligt möte för medlemmarna för att förklara fördelarna med facklig tillhörighet. Inledningsvis hade man en introduktion om Infomedias avtal. Man informerade bland annat om vikten av att behålla den svenska modellen nu när regeringen vill sänka trösklarna för att få in fler flyktingar på arbetsmarknaden. GSfacket passade också på att göra en rundvandring bland Samhall-personalen på Burdes. På bilden till höger ses Fredrik Svensson vid den fackliga pratstunden förklara lönesättningen för en del av medlemmarna på Burdes.

6 MBL-utbildningen är populär! Den 20 april erbjöd GS Avdelning 3 förtroendevalda en MBL-utbildning. Just en MBL utbildning har varit efterfrågad vilket också märktes på deltagarantalet som uppgick till 32 deltagare. Utbildningen hölls på Terraza i Ljungby och handledare Ola Bengtsson inledde utbildningen med att förklara vikten av att parterna efterlever MBL. Ola gick igenom de punkterna i MBL som man ofta berörs ute på arbetsplatserna. Det blev en bra utbildning med mycket frågor och diskussioner där även de med stor erfarenhet snappade upp ett och annat matnyttigt. Inför GS Förhandlarutbildning steg 1 Den 4, 11-12, och 25 september erbjuds GS Förhandlarutbildning steg 1. Utbildningen vänder sig till de förtroendevalda som är eller kommer bli aktuella i förhandlingar. Förhandlarutbildning steg 1 är ett av de utbildningskrav som ställs på de förtroendevalda inom GS som ska sätta sig vid förhandlingsbordet. Utbildningen som innehåller både teoretiska och praktiska övningar kommer att hållas av ombudsmän från avdelningen. När det gäller höstens övriga utbildningar hänvisar vi till avdelningens hemsida under studier. Förutom de utbildningar ni hittar på hemsidan sker fortlöpande medlemsutbildning ungdomsutbildning fackets roll i samhället. Kolla med studieråden eller ring avdelningen ! Vidare sker kontaktombudsutbildning ute på sektionerna samt klubbstyrelseutbildning ute på klubbar på arbetsplatserna. Studieråden vet mera! Vissa icke-fackliga studiecirklar är subventionerade av avdelningen som betalar hela deltagaravgiften en gång per år (upp till 2500 kr). T.ex: Grundläggande datautbildning, Matematik svenska engelska, Samhällskunskap eller Övriga språkutbildningar För övriga fritidsutbildningar betalar avdelningen 50% av deltagaravgiften (upp till 1250 kr). En medlem kan alltså få två deltagaravgifter per år, en på 100% och en på 50%! Ytterligare en från vår avd. i förbundsstyrelsen! Vår avdelning har fått in ytterligare en person i förbundsstyrelsen. Patrik T. Nilsson till vardags på Smurfit Kappa i Brännögård har på grund av ett avhopp fått en ordinarie plats i högsta beslutande organet, där vår ordförande Jörgen Johansson redan finns. Från och med maj 2017 är Patrik ordinarie i förbundsstyrelsen och sitter hela mandatperioden (fem år) fram till Bara att gratulera! Patrik T. Nilsson

7 Riksdagsman besökte avdelning 3 Facklig/politisk samverkan varför då? Adnan Dibrani, riksdagsledamot (S) besökte avdelning 3 i samband med den facklig/politiska kommitténs sammandragning i våras, där 17 politiskt intresserade från olika företag hade samlats. Adnan inledde med att berätta om sig själv och sin resa från Kosovo som barn till Varberg och riksdagen till i dag. Det började med flykt från Kosovo 1989 vid fem års ålder. Nu är han 32 år gammal och kommer från en arbetarfamilj, boende i Varberg och sitter bland annat i Skatteutskottet. Mycket målande förklarar han vilka möjligheter Sverige gav honom och varför det fortsatt är så viktigt att ha en bra mottagning av alla som flyr till vårt fina land. Det är en investering, inte en kostnad, avslutade Adnan. - Partiet och fackförbunden är långt ifrån varandra när det gäller facklig/politisk samverkan. Adnan Dibrani Vi har för dålig samordning och saknar styrning vilket gör det svårt att kraftsamla, menade Adnan. Han talade mycket om bristande engagemang i politiken, vi har tappat lite av det den senaste tiden. Stefan Lövén har också svårt att ena riksdagen i vissa frågor, hög tid för de fackliga organisationerna att ligga på partiet i de olika frågorna. Vårt parti måste visa mer av sig själv och sitt program, det måste bli tydligare budskap. Vi behöver mer SSU och ungdomlig energi i utvecklingsarbetet, någon som driver på förändring, sade Adnan bestämt! I samband med detta lyfte de intresserade åhörarna frågan om de politiska diskussionerna på arbetsplatserna. Enligt någon finns inga sådana diskussioner längre. Gubbarna var mer intresserade, medan de yngre ofta upplevs mer egoistiska och är mer självständigt tänkande. Mer individualistiska. Patrik T. Nilsson förklarar beslutsprocessen Vinster i välfärden blir en stor fråga i nästa val, tror Adnan. Åkerinäringen, där utländska åkare inte ger en enda skattekrona till Sverige blir också en het punkt. Här handlar det bland annat om lagen om offentlig upphandling. - Det är svårt att skriva kollektivavtal med åkerierna, säger Adnan. Detta är en av frågorna vi tydligt ser att SD är arbetarfientliga, SD är emot en reglering av detta. Avdragsrätten för fackavgiften, som inte längre finns för arbetaren men är kvar för arbetsgivaren är också en ständig fråga för riksdagen. Horribelt att det är så orättvist, menar många av deltagarna! Skatteflyktingar är en stor fråga för Socialdemokraterna. Moderaterna vill däremot inte röra i detta och hänvisar till den personliga integriteten. Det blir en lång väg att gå och kan kanske lösas med hjälp av EU, hoppas Adnan. Efter Adnans anförande tog vår egen fackligtpolitiske ansvarige, Patrik T. Nilsson, ordet och förklarade hur vi inom avdelningen kan påverka beslutsprocessen. Det upplevs ofta för långt mellan arbetsplatsen och riksdagen, menade Patrik och förklarade att med ett brett, aktivt och synligt nätverk så är det inte så långt. Styrelsen för avdelningen har direktkontakt med ett flertal riksdagsledamöter och kan därför ganska enkelt nå in i riksdagen med tankar och idéer. Martin Karlsson, LO Väst, talade inför en intresserad publik Foto: Patrik Nilsson Efter lunch förklarade Martin Karlsson, ombudsman för LO Västsverige, hur LO arbetar med frågan.

8 Så här är det inför semestern Inför semestern dyker det alltid upp en del frågor, allt från semesterlön till vilka övriga rättigheter man har. Vi har tagit fram de viktigaste reglerna, men att göra detta fullständigt är svårt då vi har så många avtal inom vårt område. Generellt beträffande semester gäller huvudregeln att anställda har rätt till fem veckors semester (25 dagar). Man har också rätt att spara den femte veckan i max fem år. Vidare har man rätt att få fyra veckors sammanhängande semester i månaderna juni, juli och augusti. Lagen skiljer på semesterledighet och semesterlön. Det innebär att du kan ha rätt till betalda och obetalda semesterdagar. Så här räknar man: Antal anställningsdagar x 25 dividerat med 365. Avrundas till närmast högre tal. Vilka dagar räknas som anställningsdagar? Som anställningsdag räknas i detta sammanhang - dag då arbetaren uppburit lön från företaget - dag då arbetaren haft semester (betald eller obetald) - dag då arbetaren varit frånvarande av semestergrundande anledning Semesterlönegaranti Några av våra avtal har en semesterlönegaranti som är ett minimum av semesterlön per betald dag, och är som följer för 2017: Träindustriavtalet: 1393 kr Avser heltid (minst tre mån anställning, fyllt 18 år) Vid deltid minskas i proportion till arbetstiden Stoppmöbelavtalet: 1393 kr Avser heltid (fyllt 18 år) Vid deltid minskas i proportion till arbetstiden. Feriearbetare och praktikant är ej berättigade till semesterlön eller semesterersättning Timavlönade arbetare och/eller rörliga lönedelar Stoppmöbelavtalet 13,00% Träindustriavtalet 12,96% Sågverksavtalet 13,35% Skogsavtalet 13,00% Infomediaavtalet 12,80% Förpackningsavtalet 12,80% Virkesmätningsavtalet 13,00% Har man månadslön har man kvar sin månadslön under semestermånaden och får ett semesterlönetillägg på 0,8%. Här är ett exempel: Månadslön kr x 0,8% = 192 kr per dag x 20 dagar = 3840 kr, till detta kommer semesterlön på rörliga lönedelar såsom exempelvis OB-ersättning eller övertid.