Hur ser framtiden ut där du bor?

Transkript

1 PROGRAM FÖR Översiktsplan Gävle Hur ser framtiden ut där du bor? Läs om Gävle s mål och inriktning Sidan 10 Norra en och Hamrångebygden Sidan 18 Södra en och Hedesundaområdet Sidan 25 Forsbacka och övriga västra en Sidan 28

2 Läs mer på Program för översiktsplan gävle Projektgrupp: Christina Eneris, projektledare, övergripande planering Tage Blomqvist, mark och exploatering Helena Olsson, fysisk planering - miljö Lars Skogsberg, fysisk planering Helena Werre, trafik och park Viveka Sohlén, fysisk planering Marie Wallström, trafik och park Formgivare: Johan Dahlin Foto: Tage Blomqvist, Albin Bogren/BARINGO, Christina Eneris, Viveka Sohlén, Marie Wallström och Blekinge Tekniska Högskola, fysisk planering åk 3, våren 2008 Kartor: Karin Fäldt Omslagsfoto: Albin Bogren/BARINGO Gävle, 2009 Tryckort: Sandvikens Tryckeri Tryckår: 2009 Upplaga: Samrådshandling

3 Förord Vi har aldrig varit så många gävlebor som nu. Drygt personer bor i Gävle varav nästan personer i den del som behandlas i det aktuella programområdet. Det betyder att vi aldrig varit så många som kan älska, sköta, värna och bry oss om Gävle! Det har varit en lång resa från det att fullmäktige i januari 2004 beslutade att en ny översiktsplan för Gävle skulle arbetas fram i två etapper. Den första etappen översiktsplan för Gävle stad antogs av fullmäktige den 27 april Nu startar den andra etappen i och med att program för översiktsplan för Gävle går ut på samråd. Detta skall ge oss den sista pusselbiten i en heltäckande översiktsplan för hela en. Arbetet med att ta fram förslaget till program har skett med dialog med befolkningen som prioriterat arbetssätt. Även framöver kommer det att vara den röda tråden i arbetet. Detta har ägt rum via en framtidsenkät i de mindre orterna. I de tre tätortsområdena Hedesunda, Forsbacka och Hamrångebygden har det genomförts ett antal dialogmöten där jag och andra politiker samt tjänstemän haft många givande möten med medborgare. Jag är imponerad över allt engagemang som innevånarna visat i dialogmöten och de grupparbeten som genomförts. Jag vill med detta tacka alla er som på olika sätt delat med sig av engagemang, tankar och kunskaper som berikat programmets innehåll. Jag ser också fram emot det fortsatta arbetet, Per Johansson Kommunstyrelsens vice ordförande Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Förord 3

4 Innehåll Inledning...5 Programområdet...7 Omvärldsanalys...8 Dialog...9 Mål...10 Norra en...16 Hamrångebygden...18 Kusten...20 Södra en...22 Hedesunda- och Dalälvsområdet...24 Västra en Innehåll Samrådshandling

5 Inledning Att planera för hur marken och vattnet ska användas i framtiden är en al angelägenhet. Planeringen behövs för att med hjälp av ett långsiktigt och ansvarsfullt arbete kunna främja jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer 1. Översiktsplanering Översiktsplanen är ens verktyg för långsiktig planering av marken och vattnet. Den har till uppgift att behandla frågor om utveckling kopplat till den fysiska miljön, som t ex byggande, infrastruktur samt skydd och utveckling av värdefulla miljöer. Översiktsplanen ska ge vägledning för kommande planering och beslut enligt Plan- och bygglagen i form av fördjupningar av översiktsplanen, detaljplanering och bygglovhandläggning. I områden med glesare bebyggelse är det vanligt att en utbyggnad till stor del styrs av bygglov och förhandsbesked 2. Därför är det viktigt att en översiktsplan för ett område med en glesare bebyggelse ger tydlig vägledning i sådana frågor. Eftersom förutsättningarna och motiven till en plan måste framgå 3 inleds ofta ett översiktsplanearbete med att ta fram ett program. Programmet klargör utgångspunkter och mål för kommande översiktsplan och redovisar den politiska viljan för den fortsatta planeringen. Programmet gör också en första avvägning mellan olika intressen och ger utrymme för att föra en dialog med medborgarna och berörda instanser för att i ett tidigt skede få in kunskap samt ge möjlighet att påverka innan ens ställningstaganden är gjorda. Program för Översiktsplan Gävle I januari 2004 beslutade fullmäktige att en ny översiktsplan skulle tas fram. Arbetet delades in i två etapper, en för Gävle stad och en för delarna utanför staden. I slutet av 2005 antogs Program för översiktsplan Gävle stad och i april 2009 antog fullmäktige Översiktsplan Gävle stad 2025, därmed var första etappen av översiktsplanearbetet avklarat. Program för Översiktsplan Gävle utgör starten på den andra och sista etappen i arbetet med en heltäckande översiktsplan för Gävle. Det behandlar en stor del av ens totala yta. För att tydligare kunna utläsa ens vilja i olika delar har programområdet delats in i tre geografiska områden; norra, södra och västra en. Programmet innehåller specifika ställningstaganden för dessa geografiska områden. Det finns också generella ställningstaganden för t ex boende, ikationer och företagande som beskriver hur en vill att utvecklingen ska se ut i framtiden. Dessa ställningstaganden finns samlade under åtta målrubriker. Utvecklingstankarna i programmet är ens framtida inriktning och utgör förutsättningar för kommande översiktsplan. Som utgångspunkt för framtida planering finns en planeringsfolkmängd. Den är beslutad av styrelsen våren 2009 och säger att år 2020 ska personer bo i en, med utblick mot framtiden innebär det invånare år Detta innebär att en behöver planera för knappt nya invånare och nya bostäder. Av dessa bostäder ska enligt Program för översiktsplan Gävle stad majoriteten planeras för i Gävle stad. Med bakgrund av detta bör det planeras för ca 300 bostäder i området utanför staden. Fritidshusbebyggelse ingår inte i dessa 300. I uppdraget med att ta fram Program för Översiktsplan Gävle ingår att hantera frågor som hur jordbrukets Arbetsgången Förslag program Här är vi nu Samråd Antaget program Förslag översiktsplan och skogsbrukets verksamhet långsiktigt ska kunna säkerställas, hur energitillgångar ska kunna nyttjas och utvecklas, hur kustområdena, öarna, natur- och kulturmiljöerna ska utvecklas, vilka möjligheter det finns att skapa områden för boende som är fria från elektromagnetisk strålning, hur infrastrukturen för ikationer ska se ut i framtiden, vilken utveckling bebyggelsen bör ha samt hur näringslivet ska utvecklas. Miljökonsekvensbeskrivning I Miljöbalken finns krav på att göra en miljöbedömning för de planer vars genomförande kan antas leda till en betydande miljöpåverkan 4. I miljöbedömningen ingår bland annat att samråd genomförs, att miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och att resultaten av beskrivningen och samråden beaktas i beslutsprocessen. För översiktsplaner ska alltid en miljöbedömning göras. Syftet med bedömningen är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. I programskedet inför en översiktsplan finns inga lagkrav för MKB och den kommer att tas fram parallellt med översiktsplanen. Hållbarhetstanken är dock en utgångspunkt för programmet som genomsyrar de åtta målrubrikerna, vilka anger inriktningen för kommande översiktsplan och MKB. 1 Plan- och bygglagen (PBL) 1987:10 2 Ett förhandsbesked undersöker möjligheten att få bygglov och prövar om det är lämpligt att bygga på den tilltänkta platsen. 3 6 kap 11 miljöbalken 4 Enligt PBL Samråd Förslag översiktsplan Utställning Antagen översiktsplan Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Inledning 5

6 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger spännande upplevelser och frihet att välja hur vi vill leva. Vi vågar oss ut på världshaven men återvänder gärna till livet i hemmahamnen. Visionsformuleringen ur Gävle s vision för år 2025 Vision 2025 Våren 2009 antog fullmäktige en ny vision för Gävle ; vision Den är ens yttersta styrdokument och det som alla ens verksamheter ska sikta mot. Visionen beskriver vår önskade bild av Gävle i framtiden och visar tillsammans med strategin Vägen till 2025 vägen dit. Många styrdokument och policys har varit utgångspunkter för arbetet med programmet t ex Handelspolicy, Lokala tillväxtprogram, Lokala miljömål, Trafikstrategi, Folkhälsoprogram, Jämställdhetspolicy och Handikappolitiskt program. Men främsta utgångspunkt har varit visionen. Hållbar utveckling En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. 5 Den består av social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet som alla måste samverka för att en hållbar utveckling ska kunna uppnås. I programmet har hållbarhetstanken integrerats och utgått ifrån att de tre perspektiven bidrar med följande: Den sociala hållbarheten bidrar till människans behov av att känna trygghet, gemenskap och identitet värden som tillsammans skapar en god livsmiljö och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Ekologisk hållbarhet värnar den biologiska mångfalden, följer uppsatta miljömål och medverkar till att samhällsbygget är resurssnålt och att materialanvändningen går i kretslopp. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser under lång tid. Människor ska kunna försörja sig, företag ska vara långsiktigt konkurrenskraftiga och utvecklas och samhället ska fungera och bidra med service. Levande landsbygd Gävle består av Gävle stad och ett antal större tätortsområden som Forsbacka, Hamrångebygden och Hedesunda och en mängd byar av varierande storlek belägna på landsbygden. För att Gävle ska kunna vara en välmående och ha en god och hållbar utveckling är det viktigt att såväl staden som landsbygden och dess tätorter utvecklas. (För en levande landsbygd krävs en fungerande stad och för en fungerande stad krävs en levande landsbygd.) En levande landsbygd där människor, företag och verksamheter trivs innebär att förutsättningar finns inom ett antal områden som invånarna kan tillgodogöra sig oavsett kön, ålder eller livsfas. Attraktiva livsmiljöer på landsbygden inrymmer ett gott boende och möjligheter till ett rikt liv i form av arbete, fritidssysselsättning och andra upplevelser. Goda ikationer samt fysisk och digital infrastruktur är viktiga förutsättningar för boende och verksamheter. Att kunna tillgodogöra sig såväl samhällelig som kommersiell service är viktigt, liksom att tekniska system, t ex vattenförsörjning, avloppslösningar och elförsörjning är säkra och väl fungerande. För att bidra till en levande landsbygd är det viktigt att Gävle s externa och interna samarbete fungerar väl och ständigt utvecklas. Inte minst i områden utanför staden, där människor av tradition engagerar sig i frågor som berör dem, är det viktigt att samarbetet mellan och invånare fungerar väl med ömsesidig förståelse och gott bemötande som grund. Många situationer kan behöva ett brett internt alt samarbete för att få en helhetsbild av en ort och se sambanden mellan skola, arbetstillfällen, ikationer, fritidssysselsättningar mm. I detta arbete utgör befintligt engagemang på orten t ex genom utvecklingsgrupper och annat föreningsliv en stor resurs. Landsbygden med dess tätorter har många och goda kvaliteter att erbjuda såväl boende som besökare och förknippas ofta med ett lugnare tempo, mindre anonymitet och mer plats. Tillsammans med levande landsbygd utgår ens vilja och framtida inriktning för programområdet utifrån åtta övergripande mål som tillsammans beskriver ett önskvärt framtida tillstånd i Gävle. Unika kvaliteter och stolta invånare Attraktiva livsmiljöer Grönt och skönt Framgångsrika företag och arbetstillfällen Allt inom räckhåll Var beredd Tillsammans är vi starka Välkommen hit 5 Plan- och bygglagen (PBL) 1987:10 6 Inledning Samrådshandling

7 Programområdet Programområdet omfattar de delar av en som inte har någon aktuell översiktsplan. Det innebär hela en utom områdena för översiktplanerna Gävle stad, Furuvik, Eskön samt Norrlandet. Gävle bildades i två steg, först genom att landserna Hamrånge, Hedesunda och Hille 1969 las samman med Gävle stad och därefter vid reformen 1971 när den tidigare en Valbo tillfördes. Gävle har ett strategiskt läge i södra delen av det geografiska Norrland och därmed närhet till såväl övriga Norrland som Stockholms- och Mälardalsregionen. Utbyte i form av exempelvis arbets- och studiependling, fritids- och nöjesbesök sker med ett flertal närliggande er. Kommunen har en långsträckt form i nord-sydlig riktning utmed Bottenhavet. Största delen utgörs av låglänt terräng med en del mindre höjdsträckningar. Såväl i söder som i norr och öster finns en del uppodlad mark. Kommunen domineras av ett skogslandskap, vilket naturligt lett till att trä- och pappersindustrin fått en stark ställning. Därutöver har elektronik- och livsmedelsindustrier under åren vuxit sig starka i Gävle. I en bor drygt invånare, befolkningstätheten är ca 58 invånare/km² och Gävle är ens huvudort 7. I programområdet bor knappt personer med en täthet på knappt åtta personer per kvadratkilometer. I de större tätorterna Bergby, Norrsundet, Hedesunda och Forsbacka bor det mellan och personer, medan de mindre byarna endast i undantagsfall har fler än 500 bofasta invånare. Jämfört med Gävle som helhet har programområdet ett underskott på kvinnor och män i de mest flyttningsbenägna åldrarna år. Mer än en tredjedel av alla arbetstillfällen i området finns inom tillverkning och utvinning 8. I övrigt återfinns arbetstillfällen i huvudsak inom handel och ikationer, personliga och kulturella tjänster, byggverksamhet, vård och omsorg samt utbildning och forskning Befolkningstätheten i Sverige är 21 invånare/ km 2. 8 Källa: SCB AMPAK nov. 2007, vilket är innan fabriken i Norrsundet lades ner. Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Programområdet 7

8 Omvärldsanalys Omvärldens utseende och skeenden påverkar oss. Vissa skeenden är så tydliga och starka att vi inte kan förbise dem medan andra påverkar oss mindre och kan vara lättare att bortse ifrån. Oavsett om vi väljer att följa med i ett skeende eller inte så påverkar de oss i olika hög grad. För att kunna styra utvecklingen är det viktigt att ha kunskap om vad som händer i omvärlden vilka trender 9 som råder. Några få väldigt tydliga trender driver utvecklingen framåt och kan sägas fungera som förutsättningar för framtiden. Dessa trender är de drivkrafter som i sin tur driver fram andra trender. Trenderna utgör förutsättningar för den framtida utvecklingen och ligger tillsammans med andra utgångspunkter till grund för de övergripande målen för programområdet. Globaliseringen kan sägas vara en drivkraft såväl människor som varor och gods reser och förflyttas mer än någonsin. Ny teknik för elektronisk ikation och transporternas utveckling gör resandet och kontakterna möjliga. Miljöpåverkan en annan drivkraft jordens resurser börjar sina och vi ser effekter på klimatet till följd av hur vi lever, reser och konsumerar. Kännedom om vår påverkan medför emellertid att många människor gör aktiva val för att med sin livsstil påverka miljön så lite(t) negativt som möjligt. Individualisering en tredje drivkraft människor vill kunna förverkliga sig själva och leva det liv som passar just dem. Detta gör att det ställs allt högre krav på omgivningen som ska leverera och medverka till att allas drömmar blir verklighet. På grund av globalisering, miljöpåverkan och individualisering pågår en ständig teknikutveckling t ex inom elektronik, transporter, alternativa energikällor och bränslen. I globaliseringens och individualiseringens fotspår följer en ökad urbanisering. De följdtrender som drivkrafterna medverkar till kan kännas lättare att hantera, vare sig man vill stärka eller motverka dem. Några av de viktigaste av dem att ta hänsyn till för Gävle i framtiden är följande. Regionförstoringen pågår och innebär möjligheter för människor att ta del av fler alternativ bl a på arbetsmarknaden och ger arbetsgivare ett större urval att välja ur. En trend som kan leda till att områden utanför Gävle stad blir mer attraktiva för såväl boende som verksamheter. Med detta följer utmaningar som att bygga ut och hålla kvalitet i fysiska och digitala ikationer i takt med det ökade behovet och att lokalisera viktiga funktioner så att de lätt nås i en allt större region. Med hållbara transporter och hållbart resande följer bättre miljö och hälsovinster pga fler kollektivtrafikresor, promenader och cykelresor men för att nå dit krävs att samhällen planeras bl a för en effektiv kollektivtrafik där gena och snabba rutter kompletteras med pendlarparkeringar samt gångoch cykelvägar vid viktiga knutpunkter och hållplatslägen. Kommunikationernas betydelse ökar. Utmaningar i framtiden kan bli att lägga om mer godstrafik till hållbara transporter på järnväg och till sjöss kompletterat med omlastningsplatser där olika trafikslag möts. Det blir också allt viktigare att påverka människors attityder kring resande och att möta kraven på elektronisk ikation. Klimatet förändras, andelen förnybar energi och miljömedvetenheten ökar men vår livsstil kräver fortsatt mer resurser. Klimatförändringarna för med sig utmaningar bl a rörande vatten- och avloppshantering och byggande vid vatten. För att fortsatt öka andelen förnybar energi krävs fler områden för produktion av t ex vindkraft. Tankställen för alternativa bränslen måste finnas lätt tillgängliga. Andra utmaningar blir att stödja energisnåla konsumtionsmönster, möta efterfrågan på ekologiska och närproducerade produkter och få lokal hållbar produktion lönsam. Livsmiljöns betydelse ökar, mångfalden och tempot ökar och den egna hälsan är viktig, man söker lugn, äkthet och njutning. Detta innebär t ex att även verksamheter väljer att lokalisera sig där det finns en god livsmiljö. Det blir viktigt att kunna erbjuda olika attraktiva boendemiljöer och upplevelser men samtidigt kunna välja ur mångfalden och satsa där förutsättningarna att göra avtryck är störst. Att kunna erbjuda ett rikt friluftsliv, värna tysta miljöer och att kunna erbjuda ekologiska livsmedel blir viktigare. De socioekonomiska skillnaderna ökar i samhället vilket bl a innebär utmaningar i att nå ökad integration inom bostadsområden och orter. Offentliga inrättningar uppfattas som öppna och tydliga och att utforma mötesplatser skall utformas attraktivt och inbjudande. Ökad jämställdhet och ökat engagemang och påverkan kan bli än tydligare i framtiden. En utmaning blir att identifiera kvinnors, mäns, pojkars och flickors behov och möta behoven för att t ex kunna erbjuda attraktiva arbeten oavsett kön och utbildningsnivå, samt att kunna ge flickor och pojkar samma möjlighet till goda uppväxtvillkor och positiva bild av hemorten. En annan utmaning blir att vårda och odla kontakten med medborgarna i allmänhet och engagerade grupper i synnerhet för att därigenom nå ökad delaktighet och ökade kunskaper. 9 En trend definieras som ett skeende i omvärlden. Den är synlig och uppenbar, ökar eller minskar, verkar inom ett visst område och kommer sannolikt att sträcka sig över en tid. 8 Omvärldsanalys Samrådshandling

9 Dialog I arbetet med programmet är dialog med medborgarna prioriterat. Dialogen löper som en röd tråd genom arbetet såväl med programmet som med kommande översiktsplan. Medvetet har tyngdpunkten lagts i starten av arbetet för att tidigt kunna få ta del av medborgarnas kunskap om sin ort eller bygd samt idéer och tankar om dess utveckling, men också för att ge möjlighet att påverka processen innan något bestämts. I de tre tätortsområdena Hedesundaområdet, Hamrångebygden och Forsbackaområdet genomfördes hösten 2007 hösten 2008 en större dialog med ett antal möten i varje område. På uppstartsmötena i såväl Hedesunda som Hamrångebygden var uppslutningen mycket god. Utvecklingsgrupperna i respektive bygd stod som medarrangörer och mellan 35 och 60 personer deltog vid vardera möte. I dessa områden ledde mötena till att grupper bildades som på egen hand arbetade fram utvecklingsidéer för sin bygd. I grupparbetet agerade de lokala utvecklingsgrupperna som sammanhållande och pådrivande. Efter ett antal månader redovisade grupperna vad de kommit fram till för intresserade ortsbor och ala politiker och tjänstemän. I Forsbacka slöt ett 30-tal personer upp vid ett antal möten för att fundera kring Forsbackas utveckling. För att få en bild av nuläge och framtidstankar även i de mindre orterna i en skickades en framtidsenkät ut till alla hushåll hösten Över trehundra personer svarade på frågor som Vad är det bästa med din ort? och Hur ser din ort ut om 20 år? och bidrog därmed med värdefull kunskap i arbetet med programmet. Resultatet av dialogen finns samlade i ett par underlagsrapporter och medborgarnas kunskaper och utvecklingsidéer har likt annat underlagsmaterial vägts in i programmet. I synnerhet har kunskaper och idéer sprungna ur dialogen använts i arbetet med att hitta ställningstaganden för utvecklingen i de geografiska delområdena. Dialogen fortsätter närmast i och med att detta förslag till Program för Översiktsplan Gävle går ut på samråd i början av Då finns möjlighet att lämna synpunkter på ens förslag till utveckling för programområdet. Därefter ges flera tillfällen till dialog under kommande arbete med översiktsplanen för Gävle, se bild på sidan 5. Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Dialog 9

10 Mål Mycket som rör t ex framtidens boende, energi- och infrastrukturfrågor är generellt och gäller för hela programområdet. Ställningstaganden kring detta återfinns under åtta målrubriker, som tillsammans målar bilden av ens vilja för den framtida utvecklingen. Unika kvaliteter och stolta invånare Identitet, karaktär och mångfald Identitet är viktigt såväl för den enskilda individen som för ett samhälle oavsett storlek. Identiteten eller karaktären på en ort är det utmärkande, det som känns bland invånare och som man är stolt över, samt det som besökare lägger märke till kanske redan innan man kommit dit. Gävle inrymmer en mångfald av karaktärer och unika miljöer: öppet landskap, åar, sjöar, hav, skog och kulturhistoriska byggnader och miljöer. Kommunen har en lång kuststräcka med skärgård och avgränsas i söder av Dalälven som utgör en skiljelinje mellan nordliga och sydliga naturtyper med speciellt växt- och djurliv som följd. Många kvaliteter finns även i närliggande er, vilket också det kan bidra till utvecklingen av Gävle. I en finns mycket att vara stolt över och utveckla, vilket också blivit tydligt i dialogen med medborgarna; merparten är både nöjda och stolta över den del av en och ort man bor i. För att stärka identiteten är det viktigt att stödja och nyttja den initiativkraft som finns i respektive ort och att stödja de funktioner som hjälper till att bära identiteten framåt, t ex skolan. Med ett ökande tempo i samhället och ett växande informationsflöde är det viktigt att synas och märkas. Ett sätt att märkas är att vårda och förstärka det unika. Ställningstagande Gävle vill ta vara på den mångfald av fysiska, kulturella och mänskliga kvaliteter som finns i en, och vill vårda och utveckla det unika i varje bygd Attraktiva livsmiljöer Boende, service, friluftsliv mm. Inom programområdet finns många attraktiva boendemiljöer nära naturen och i anslutning till kulturlandskapet. Det är ett trivsamt, lugnt och tryggt boende med närhet till öppet landskap, skogsmark eller vatten. Kulturmiljöerna erbjuder en vacker boendemiljö och en rik rekreation. Till avigsidorna med denna typ av boendemiljö hör ofta en låg servicenivå, långa avstånd till viktiga funktioner och begränsad kollektivtrafik. Infrastruktur som vägar, VA-system 10, mobiltelefoni och bredband kan vara en begränsande faktor för ytterligare etablering av såväl boende som verksamheter. Ett utspritt boende ställer krav på samhället då man ofta förväntar sig viss service oavsett var man bor. Kommunens mindre tätorter fyller en viktig roll genom att erbjuda basservice, t.ex. skolor, butiker och ikationer. För ett utökat, utvecklat, mer differentierat serviceutbud behöver kundunderlaget växa. Förutsättningarna skiftar och en expansion måste anpassas till respektive orts struktur, karaktär och skala. Det finns också stora möjligheter 10 Vatten- och avloppssystem 10 Mål Samrådshandling

11 att bo i anslutning till verksamheter. Detta skapar en blandad bebyggelse som är levande hela dygnet, samtidigt som det ger möjlighet till en bra arbetsmiljö med nära tillgång till upplevelser och rekreation. Möjligheterna att bo i mindre tätorter under hela livet är begränsade. Barnfamiljer, ungdomar och äldre har olika behov och önskningar för få livet att fungera. Förskola, möjlighet att utöva idrott och andra fritidsintressen, serviceboende etc är exempel på verksamheter med fokus på dessa gruppers livssituationer. En utmaning kan vara att skapa multimiljöer med flera olika funktioner i ett begränsat antal byggnader eller anläggningar. Inom programområdet finns stora möjligheter för en rik fritid nära naturen och kulturmiljöer. Med den nya strandskyddslagstiftningen finns möjligheten att identifiera områden lämpliga för landsbygdsutveckling där lättnader i strandskyddet kan komma att aktualiseras. Kriterier för lättnader kan vara lägen som ligger perifert från Gävle tätort med attraktiva vattennära lägen för boende samt publika anläggningar för kultur, turism eller rekreation. Bebyggelsen i dessa områden ska vara ett stöd för att kunna behålla service och bidra till den lokala utvecklingen. En förutsättning är dock att området närmast vattnet alltid ska vara tillgängligt. Ställningstaganden Gävle vill att de unika värden som finns tas till vara genom att boende skapas i de olika karaktärsmiljöerna: i skogslandskapet, i anslutning till det öppna kulturlandskapet och i närhet av vatten. Ny bebyggelsen förläggs i huvudsak tätortsnära eller med närhet till kollektivtrafikstråk I ÖP: peka ut lämpliga områden för bebyggelse anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Gävle kan erbjuda kategoriboende utifrån intressen t ex häst, golf, båt Möjligheterna till att bo kvar i områdena under hela livet förbättras I ÖP: mark för olika upplåtelseformer avsätts Gävle vill verka för att det finns ett utbud av tomter i attraktiva områden I ÖP: peka ut lämpliga områden för bebyggelse Gävle vill stödja den lokala utvecklingen genom att bl a begränsa strandskyddet inom områden lämpliga för landsbygdsutveckling. Områdena får dock inte hysa för höga natur- eller friluftsvärden I ÖP: potentiella områden för landsbygdsutveckling identifieras Verka för att minska strandskyddet där skäl saknas för utökat strandskydd I ÖP: peka ut områden där utökat strandskydd inte bör gälla längre Grönt och skönt Naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv mm. Natur- och kulturmiljöer är viktiga resurser. Hållbarhet innebär att naturen kan fortsätta att utvecklas som livsmiljö för arter, för friluftsliv och rekreation samt som utbildningsobjekt. Kulturmiljöer är attraktiva för såväl boende som verksamheter och en hållbar utveckling innebär att värdena bibehålls, förstärks och görs tillgängliga. Naturen har stor ekologisk, social och kulturhistorisk betydelse. Vissa gröna områden är mycket artrika och främjar den biologiska mångfalden. Människor möts och rör sig ofta i grönområden och får därigenom motion, kan hålla sig friska, följa årstiderna och uppleva vackra miljöer. Våra kulturmiljöer är sprungna ur och har präglats av fiske, jordbruk och järnhantering. Naturmiljön längs kusten är mycket artrik, bland annat för att nordliga och sydliga naturtyper möts och att hav möter land. Havet, sjöarna, åarna och älven är viktiga naturvärden och en stor tillgång för rekreation. I en pågår en kraftig landhöjning 11 vilket gjort att mycket land stigit upp ur havet och på många ställen återfinns rester av gamla 11 6 mm/år Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Mål 11

12 stränder. Sydöstra delen av en är mycket kalkrik vilket bidrar till en speciell flora på t ex Limön och Orarna som är nationellt kända för detta. Öarna är dock bristfälligt inventerade när det gäller framför allt kulturmiljö. Strandskyddet finns till för att förhindra en överexploatering av stränderna och för att bevara allmänhetens tillgång till stränder och vatten för friluftsliv. Stränderna är också av stor betydelse för den biologiska mångfalden. Strandskyddslagstiftningen har nyligen ändrats, vilket bl a innebär att området allra närmast stranden får ett starkare skydd. Ställningstaganden Gävle vill ge unika och värdefulla naturmiljöer ett gott skydd I ÖP: se över befintliga avgränsningar, identifiera och avgränsa skyddsvärda områden, arbetet med att bilda naturreservat eller på annat sätt skydda värdefulla områden kring våra tätorter fortsätter. Gävle vill stärka och vårda unika och värdefulla kulturmiljöer. Kommunen ställer sig positivt till boende och annan utveckling av kulturmiljöer som underlättar att värden bibehålls och görs tillgängliga I ÖP: identifiera, värdera och tillvarata kulturmiljöer Gävle vill värna det rörliga friluftslivet både på land och vatten I ÖP: identifiera och skydda viktiga områden för det rörliga friluftslivet Gävle värnar strandskyddet för att förhindra en överexploatering av stränderna, för att bevara allmänhetens tillgång till stränderna och vatten, för det rörliga friluftsliv och för den biologiska mångfalden Framgångsrika företag och arbetstillfällen Näringsliv, areella näringar, handel och service Lantbruket förvaltar den viktiga resursen jordbruksmark som ska producera livsmedel för nu levande och kommande generationer. Odlings- och betesmarken bär biologisk mångfald, håller kulturlandkapet öppet och ger förutsättningar för goda boendemiljöer, rekreation och turism. Förutom livsmedelsproduktion kan detta innebära nya och traditionella verksamheter med jord och skog som bas. Varje sysselsatt i jord och skog sysselsätter ytterligare tre personer med jobb i andra verksamheter eller kringnäringar. 12 Skogen är landets viktigaste naturresurs och skogsdriften är en av Sveriges viktigaste näringar där trä-, pappers- och massaindustrin har stor ekonomisk betydelse. Skogen utgör livsmiljön för ett stort antal växter och djur men nyttjas också av människan för jakt, svamp- och bärplockning, motion och rekreation. Målsättningen för framtiden skall vara att med största möjliga hänsyn till biologiska funktioner och ekologiska samband sköta skogen så att produktions- och rekreationsvärden upprätthålls. Miljöbalkens krav på en långsiktig, god hushållning med naturresurser 12 Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt företagande i de gröna näringarna LRF, Mål Samrådshandling

13 kräver att uttagen av naturgrus begränsas så långt det är möjligt eftersom gruset är en ändlig resurs. Beträffande torv bör nyetablering av torvtäkter så långt som möjligt ske på redan påverkade och dikade torvmarker 13. Yrkesfisket i en har anor långt tillbaka i tiden och har historiskt sett haft stor ekonomisk betydelse. Näringen brottas idag med problem knutna till lönsamhet och generationsväxling. Servicenäringar och handel är beroende av ett tillräckligt kundunderlag. Näringsverksamhet såsom handel, kontor och småskalig icke störande industri bör kunna inlemmas i eller i nära anslutning till bostadsbebyggelse. Distansarbete kommer att kunna utföras för allt fler arbetsuppgifter och från platser långt från leverantörer, kunder och arbetsgivare. En grundförutsättning för detta är att den digitala infrastrukturen har tillräcklig utbredning och kapacitet. 13 Rekommendation från SGU (den myndighet som svarar för frågor rörande jord, berg och grundvatten) Ställningstaganden Gävle främjar jordbruksnäringen som ges utrymme att utvecklas och öka andelen ekologisk produktion I ÖP: Jordbrukets intressen beaktas i gränszoner mot andra verksamheter och intressen Gävle främjar ökad förädlingsverksamhet av skogsråvaror Gävle främjar fortsatt yrkesfiske och värnar den lokala kedjan av produktion-förädlingförsäljning I ÖP: Områden viktiga för yrkesfisket identifieras och säkerställs Gävle vill att täktverksamhet beträffande grus, berg och torv begränsas till redan påverkade ytor I ÖP: Identifiera anläggningar med pågående verksamhet och ange avgränsning för ytterligare expansion eller utbredning Större externa köpcentra skall i enlighet med Gävle s handelspolicy utvecklas i Hemlingby eller Valbo. Övrig handel, kontor utanför staden etc skall samlokaliseras, integreras och anpassas till befintlig intilliggande miljö i struktur, skala och karaktär Gävle skall ha markberedskap för såväl tyngre industri som för det lokala näringslivets behov. Befintliga verksamhetsområden och planerade områden prioriteras framför etablering av nya områden I ÖP: identifiera möjliga expansionsriktningar i befintliga områden för näringsverksamhet Gävle hamn stärks som logistikcentrum med Norrsundets hamn som komplement och en verkar för att inseglingsrännan till Gävle hamn klassas som riksintresse I ÖP: avgränsa inseglingsrännan som riksintresse Gävle främjar utbyggnad av bredband i hela en Allt inom räckhåll Kommunikationer och infrastruktur Resandet i samhället ökar, särskilt bil-, tåg- och flygresor. Vi gör fler och längre resor och transporterna står för en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige idag. Vi vet också att befolkningen skulle må bra av ökad fysisk aktivitet. Transportsystemet betyder mycket för en s attraktivitet och för hur en uppfattas. För att ge människor förutsättningar att göra mer hållbara val är ett hållbart transportsystem viktigt. Gävle har ett bra läge när det gäller ikationer. Det är lätt att ta sig hit både med bil, tåg och genom närheten till Arlanda även med flyg. Att förflytta sig inom en är också lätt, men resandet med bil står fortfarande för den största delen. Bilinnehavet är högre i en utanför Gävle stad. För att kunna utveckla tätorterna med dess omgivningar utanför Gävle stad och samtidigt arbeta för ett hållbart samhälle gäller det att förbättra kollektivtrafiken, gång- och cykelvägnätet samt dataikationen. Dessutom måste den fysiska planeringen möjliggöra förutsättningar för hållbara transport- och ikationslösningar. Att underlätta för byten mellan olika transportslag och förbättra kollektiva transportlösningar över regiongränser är viktigt. Att bygga längs befintliga kollektivtrafikstråk är ett sätt att verka för en hållbar utveckling. Busslinjerna ska göras så raka som möjligt och därmed hålla restiderna korta. För att minska antalet resor är det väsentligt att det finns goda dataikationslösningar. Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Mål 13

14 Ställningstaganden Gävle vill att det ska finnas goda ikationsmöjligheter för transportintensiv verksamhet. Det åstadkoms genom att sådana verksamheter lokaliseras vid huvudvägnät, vid järnväg eller i anslutning till hamn I ÖP: reservera mark Gävle vill erbjuda väl fungerande kollektivtrafik med gena transportlösningar som främjar snabba resor Gävle vill att det ska finnas pendlarparkeringar för bil och cykel i knutpunkter vid hållplatslägen för buss och tåg I ÖP: reservera mark Gävle vill att gångoch cykelvägar ska vara väl utbyggda i och mellan närliggande tätorter särskilt till målpunkter för service, ikation och fritid I ÖP: reservera mark Gävle främjar utbyggnaden av bredband i hela en Var beredd Energi, klimatförändringar, VA, tysta och lågstrålande områden mm. En hållbar samhällsutveckling innebär att försörjning av såväl dricksvatten som el och uppvärmning är robust och kan motstå påfrestningar i form av t ex klimatförändringar och olyckor. Försörjningen ska vara hållbar under lång tid och fungera för alla människor. Klimatförändringarna ger oss nya förutsättningar som t ex ökad nederbörd och höjd havsnivå, vilket är mycket viktiga aspekter att planera för i framtiden. Byggnader måste anläggas på en acceptabel nivå med tanke på översvämningsrisker och en måste skaffa sig beredskap för att hantera högre flöden. En hållbar utveckling inom energiområdet innebär bland annat att minska den totala energiförbrukningen samt att öka andelen energi som produceras ur förnybara energikällor. Vindkraftsproduktionen i en befinner sig i en inledande fas och ett tiotal områden av riksintresse för vindkraft finns utpekade såväl till lands som till sjöss. En vindkraftspolicy som visar ens vilja för utvecklingen av vindkraft finns. Dricksvatten av god kvalitet och säker hantering av avlopps- och dagvatten är en av förutsättningarna för en god bebyggd miljö och ett hållbart samhälle. De klimatförändringar vi står inför kommer att ställa än högre krav på hanteringen av vatten och avlopp (VA). Ökad nederbörd ger större mängder dagvatten att hantera och kan även påverka kvaliteten på dricksvattnet. I dagsläget 14 försörjer alt VA de centrala delarna av tätorterna Hedesunda, Forsbacka och Hamrångebygden. Det finns begränsningar i kapaciteten för att kunna försörja fler hushåll. Gästrike vatten arbetar med att ta fram en långsiktig plan för VA-utvecklingen i en som bl a tar upp framtida investeringar som kan innebära att vissa kapacitetsbrister löses. Utanför nämnda tätorter finns inte alt VA och här är vatten- och avloppslösningarna många och varierande. För vatten av god kvalitet och en god miljö är det viktigt att dessa lösningar är av hög kvalitet, vilket ställer krav på såväl anläggandet som underhåll och tillsyn. För att säkra vattenförsörjningen i hela en på lång sikt är det viktigt att det finns en eller flera lösningar för reservvatten med god kvalitet. Tysta områden har blivit en bristvara. Eftersom sådana områden, där bara naturens ljud dominerar, samtidigt är värdefulla ur rekreativ synpunkt finns anledning att undvika exploatering som kan försämra för dessa områden. För att ge strålningskänsliga större möjlighet att bo och komma ut i naturen, bör möjligheten att peka ut lågstrålande områden undersökas. Detta skulle innebära att verksamheter som riskerar att ge en ökad strålbelastning så långt som möjligt ska undvikas i anslutning till områdena. Ett problem är att det saknas tillräckliga styrmedel för att avgöra var anläggningar etableras och för att styra människors användande av elektrisk utrustning. 14 År Mål Samrådshandling

15 Ställningstaganden Gävle vill främja att vatten- och avloppslösningar av god kvalitet anläggs samt bibehålls. Gemensamhetsanläggningar för VA där flera hushåll går samman är att föredra, framför enskilda lösningar där varje hushåll har sin egen anläggning Huvudinriktningen är att verksamhetsområdet för VA ska utökas när ny tät och sammanhållen bebyggelse tillkommer i anslutning till befintligt verksamhetsområde I ÖP: mark reserveras för ny bebyggelse i anslutning till befintliga orter Gävle vill säkra en långsiktigt hållbar vatten- och energiförsörjning I ÖP: skydda mark för reservvattentäkt vid behov, beakta kommande behov av ledningar för t ex el och gas Lägsta möjliga nivå för att bygga vid havet, större vattendrag och sjöar klarläggs I ÖP: riktlinjer utformas med hänsyn till byggnadens användning och standard, identifiera riskområden för ras- och skred Gävle vill anpassa dagvattenhantering till högre flöden och använda dagvatten som en resurs i planeringen Ny gruppbebyggelse prioriteras i områden där miljöanpassade gemensamhetslösningar för uppvärmning kan ordnas Gävle vill utveckla vindkraften i en I ÖP: Avväg och avgränsa utpekade riksintresseområden för vindkraft. Avgränsa ev ytterligare lämpliga områden, samt implementera övriga ställningstaganden ur vindkraftpolicyn Kommunen ska främja produktion och användning av förnybar energi I ÖP: markbehov för denna typ av produktion studeras Befintliga vattenkraftverk bör effektiviseras för att kunna öka produktionen och möta klimatförändringarna Kommunen ska verka för fortsatt framställning av biogas. I ÖP: studera markbehov och reservera mark vid behov Gävle ska erbjuda tysta områden i en I ÖP: identifiera områden och ta fram riktlinjer för hur dessa ska hanteras Gävle vill bibehålla några områden så fria från elektromagnetiska fält som möjligt. I ÖP: identifiera områden och ta fram riktlinjer för hur dessa ska hanteras Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Mål 15

16 Tillsammans är vi starka Samverkan inom regionen, med andra er samt inom en Gävle har ett strategiskt läge i södra delen av det geografiska Norrland och därmed närhet till såväl övriga Norrland som Stockholms- och Mälardalsregionerna. Kommunen har utbyte i form av exempelvis arbetsoch studiependling, fritids- och nöjesbesök med ett flertal närliggande er. Gävle är en långsträckt i nord-sydlig riktning och därför har de olika delarna kopplingar till skilda orter och er. Medan Hedesunda- och dalälvsområdet inte bara vänder sig mot Gävle utan söderut mot Älvkarleby, Tierp, Uppsala samt Avesta vänder sig Forsbackaområdet på samma sätt mot Sandviken och Hofors och Hamrångebygden mot Ockelbo samt Söderhamn. Kopplingen till och samarbetet med omliggande er är viktigt och bör alltså se olika ut i olika delar av en. För att Gävle ska ha en god utveckling och ett bra utbyte med andra er är det viktigt att stärka Gävle som centrum i gästrikeregionen samt utveckla samarbetet inom viktiga utvecklingsområden med närliggande er. Inom en är samverkan mellan Gävle tätort och landsbygden med dess tätorter viktig för en hållbar utveckling. Hållbara ikationer för transporter och pendling samt utbyte av varor och tjänster är några förutsättningar för detta. För att kunna arbeta för en god och hållbar utveckling i en krävs ett väl fungerande samarbete även inom ens olika verksamheter. Ställningstaganden Gävle vill utveckla samarbetet med närliggande er i frågor som rör näringsliv, ikationer, samhällsviktiga funktioner, vattensystem, turism och energi Gävle vill främja och stärka de mellanala ikationsstråken ostkustbanan, norra stambanan, bergslagsbanan, E4, samt riksvägarna 76, 80 och 56 samt länsväg 303 I ÖP: Säkerställ utvecklingsmöjligheter för järnvägen. Säkerställ riksintressena som rör vägar samt möjlighet till utveckling även för länsväg 303, avgränsa byggnadsfritt avstånd Gävle vill kontinuerligt utveckla det interna och externa samarbetet och ser god samverkan som en framgångsfaktor Välkommen hit Turism och besöksnäring Gävle har mycket att erbjuda såväl invånare som besökare. Gävle stad har ett brett utbud av upplevelser och möten kopplat till djur, kultur, sport och här finns smaker som kaffe, godis, choklad och whisky. Smakerna lockar också utanför staden med det lokala yrkesfisket och rökerier samt välrenommerade restauranger. Naturmiljön i en är rik med kusten, skärgården, Dalälven, Storsjön, de öppna kulturlandskapen och skogen. Årstidsväxlingarna är tydliga och vintertid finns möjligheter till långfärdsskridskoåkning, fiske, skidåkning och skoteråkning. Kulturmiljön utmärker sig med bland annat bruksmiljöer, herrgårdar, hytta och slottspark och bidrar till attraktiva miljöer för boende och besökare. Somliga besöksmål och fina platser är lätta att ta sig till, medan många andra behöver uppmärksammas mer för att flera ska kunna nyttja dem. Ett ökat samarbete inom besöksnäringen är en förutsättning för ökad tillväxt. Främsta anledningen till att besöka erna är att se och uppleva sevärdheter och besöksmål samt att besöka släkt och vänner. En stor del av den ökande turismen i Sverige är kopplat till nöje och shopping. Det är viktigt att en ger förutsättningar för näringen att kunna erbjuda goda upplevelser. Det stärker ens attraktionskraft och bidrar till fler invånare, företag och verksamheter som trivs, är välmående och tillsammans kan bidra till tillväxt och hållbar utveckling. Ställningstaganden Gävle vill att besöksmål vårdas och utvecklas i hela en I ÖP: identifiera och markera viktiga områden för besöksnäringen Gävle ser stora möjligheter till utveckling av turismen med fokus på kusten, kultur, kulturmiljö, sport, cykling och vill främja en utveckling av yrkesfisket mot besöksnäring I ÖP: identifiera och markera viktiga områden för turismen, säkerställ utvecklingsområden för yrkesfisket 16 Mål Samrådshandling

17 Söderhamns Axmar Gåsholma Viksjö Ockelbo Bergby Norrsundet Hamrångebygden Kusten Råhällan Hamrångefjärden Katrineholm NORRA KOMMUNEN Trödje Säljemar Iggön Hillevik Eskön Oslättfors Utnora Gävle Grinduga Forsbacka VÄSTRA KOMMUNEN Rörberg Överhärde Mårtsbo Älvkarleby Sandvikens Jordåsen Hästbo Gräsbäcken Främlingshem Kessmansbo SÖDRA KOMMUNEN Finnböle Hedesunda Vinnersjö Hedesunda- och Dalälvsområdet Ön Ålbo Tierps Geografiska områden Hade Sevallbo Heby Kommunens orter och områden ser olika ut och har olika kvaliteter och förutsättningar. Därför har programområdet delats in i tre huvudområden; norra, södra och västra en. Under norra en återfinns också delområdena Hamrångebygden och Kusten och under Södra återfinns delområdet Hedesunda- och Dalälvsområdet. För varje område redovisas styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Specifika ställningstaganden och utbyggnadshänvisningar ger inriktningen för den framtida utvecklingen i respektive område. Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Geografiska områden 17

18 Norra en Kommunens norra del utgörs av ett stort geografiskt område med en lång kuststräcka och tillhörande skärgård. Förutom tätortsområdet Hamrångebygden består området av ett antal mindre orter som exempelvis Viksjö, Katrineholm, Råhällan, Trödje och Oslättfors. Landskapet präglas av lätt kuperad skogmark och har i västra delen ett påtagligt inslag av sjösystem. Området genomskärs vertikalt av såväl ny som gammal E4, där den gamla E4:an utgör ett viktigt infrastrukturstråk inte minst för kollektivtrafiken. Söderhamns E4 Viksjö Viksjön Storsjön Bottenhavet Ockelbo 303 Vittersjö Katrineholm Råhällan E4 Trödje Oslättfors Lundbosjön Sandvikens Öjaren Gävle 18 Norra en Samrådshandling

19 Analys av området Analysen av området har utgångspunkt i ett nuläge och fokuserar på framtida möjligheter. Hamrångebygden och kusten analyseras separat längre fram. Styrkor God infrastruktur, E4, väg 303 och väg 583, ger bra koppling till bl a Gävle och Hamrångebygden Möjlighet att nyttja skog- och sjöområden för friluftsliv och attraktivt boende Gott om mark för bebyggelse Värdefulla kulturmiljöer Flertal byar i attraktiva lägen med utvecklad social gemenskap Möjligheter Stärkt infrastruktur med tågstopp på Ostkustbanan och på-/ avfart E4 Oslättfors Ökat friluftsliv, samt skyddade tysta och lågstrålande områden Stärka kopplingen västerut mot Ockelbo Utveckling av vindkraft Utveckling av jordbruk och hästgårdar Stora delar av det norra området har närhet antingen till Gävle eller till Hamrångebygden och det är där som service och arbetstillfällen finns i första hand. Infrastrukturen är god med E4, väg 303 och väg 583 samt Ostkustbanan. Vissa delar av området som t ex orterna Katrineholm och Trödje längs väg 583 har god tillgång till kollektivtrafiken, Trödje har med sitt läge nära Gävle vuxit allt mer i popularitet för nybyggnation. Norra en erbjuder stora orörda områden för friluftslivet. I Oslättfors finns en välbevarad bruksmiljö som utgör en av ens värdefulla kulturmiljöer. Här finns gott om mark och flera byar i attraktiva lägen vilket underlättar för ny bebyggelse. Svagheterna ligger i en mycket begränsad såväl samhällelig som kommersiell service och få arbetstillfällen vilket gör att området är beroende av omgivande tätortsområden. Kollektivtrafiken är bäst utbyggd längs väg 583 vilket gör att delar av området ligger för långt ifrån kollektivtrafiklinje eller hållplats för att kunna nyttja den som Svagheter Dåliga bussikationer i delar av området Svag samhällsservice Dålig mobiltäckning och avsaknad av bredband i delar av området Få arbetstillfällen Hot Fortsatt befolkningsminskning ett alternativ till bilresor. Området är redan idag mycket intressant för vindkraftsetableringar och eventuellt kan fler områden nyttjas för detta ändamål. Här finns möjligheter att utveckla det rörliga friluftslivet såväl på land som på vatten och förutsättningar för att hitta tysta och lågstrålande områden torde vara goda. Med stora ytor och välfungerande orter kan området ge möjlighet till såväl nya bostäder som utrymmeskrävande verksamheter i anslutning till boende i befintliga orter. För en god utveckling i området och möjlighet till t ex nya verksamheter krävs dock en utbyggnad av bredband och en bättre mobiltäckning. Ställningstaganden Attraktiva tomter finns i olika lägen, också med möjlighet till verksamhet intill eget boende där verksamheten är av sådan art att den lämpar sig i boendemiljöer I ÖP: reservera mark i olika karaktärsmiljöer som öppet landskap, skogslandskap, nära vatten, i tätort samt tätortsnära anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Gävle vill verka för landsbygdsutveckling i och med ett förändrat strandskydd genom att erbjuda attraktivt boende vattennära I ÖP: identifiera områden för ny bebyggelse anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras i anslutning till befintliga orter eller kollektivtrafikstråk I ÖP: reservera mark för tomter i attraktiva lägen som anpassas till respektive trakts struktur, karaktär och skala I första hand bör lokala gemensamhetsanläggningar för VA anläggas vid ny tät bebyggelse Pendlarparkeringar uppförs i viktiga lägen i anslutning till kollektivtrafik I ÖP: identifiera lägen och reservera mark Gävle förordar Tolvforsskogen som nytt läge för logistikcentrum där vägar möter nya dragningar av Ostkustbanan, Norra stambanan och Bergslagsbanan. I ÖP: reservera mark för ny järnvägskorridor Gävle vill erbjuda tysta samt lågstrålande områden I ÖP: identifiera de tysta samt lågstrålande områden som finns i området Gävle vill främja en utveckling av vindkraften I ÖP: Riksintresseområden för vindkraft avgränsas och avvägs mot övriga intressen, samt ev. övriga områden för vindkraft identifieras Utbyggnadshänvisningar I området kan ny bebyggelse tillkomma med utgångspunkt i attraktivt boende i de olika karaktärsmiljöerna t ex öppet kulturlandskap, skogslandskap och nära vatten. Här finns också goda möjligheter till boende i nära anslutning till egen verksamhet. Det är viktigt att bygga vidare på befintliga orter för att stärka dem och bidra till en sammanhängande bebyggelse, liksom att det är viktigt att ta hänsyn till befintliga kollektivtrafikstråk som väg 583 och 303 och bygga i anslutning till dem. Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Norra en 19

20 Hamrångebygden Hamrångebygden utgörs av området mellan E4 i väster, gränsen mot Söderhamn i norr, kusten i öster och Hamrångefjärden i söder och består av orter som Norrsundet, Bergby, Axmar by och bruk och Hamrångefjärden. Hamrånge blev socken omkring år 1300 och var under talen en viktig del i Järnriket med ett flertal järnbruk belägna i bland annat Axmar bruk och Vifors. Norrsundet växte fram som industrisamhälle kring Kopparfors, senare Stora Enso, sågverk. På 1920-talet startades massafabriken som lades ner I anslutning till industrierna finns en hamn för djupgående fartyg. Till samhället hör även fiskeläget Saltharsfjärden med bl.a. fiskrökerier. Bergby hette ursprungligen Wij. I samband med att Ostkustbanan drogs genom bygden på 1920-talet anlades stationen Bergby i Wij, vilket sedermera kom att bli ortens namn. Den odlade bygden kring Bergby består av två dalgångar på var sida om en bergsrygg. Söderhamns Axmar bruk Uppe på bergsryggen ligger kyrkan och ute på de flacka jordbruksmarkerna ligger gårdarna utspridda. Namnet Axmar är känt sedan vikingatiden och vid kusten intill Axmar by finns Gästriklands största gravhög, Högkullen eller Axmarhögen. Fisket som näring har lång tradition i Axmar by och orten är belägen i en skogsoch jordbruksbygd, som också varit ett säte för sågverksindustrin anlades Axmar bruk och var under olika ägare i drift fram till I Norrsundet och Bergby finns god service och mötesplatser bl a i form av skola och barnomsorg, äldreboende, affärer, bank, restaurang, konditori och Bygdegård. Näringslivet i Hamrångebygden är rikt och differentierat. Fakta (Gävle inom parentes) Invånarantal: 3500 Andel födda utanför Sverige: 5% (10%) Förvärvsgrad kvinnor: 69% (71%) Förvärvsgrad män: 80% (76%) Ohälsotal: 60 dagar/år/kvinna (44) 40 dagar/år/man (30) Andelen med eftergymnasial utbildning: män 13% (30%), kvinnor 22% (39%) Antal bilar: 0,46 st/person (0,38 st) Bara var tionde innevånare med arbete pendlar ut ur en för att nå sitt arbete. Åldersstruktur (5-årsklasser) i Hamrånge jämfört med Gävle män kvinnor Axmar by överskott underskott Källa: SCB, senaste tillgängliga statistik 583 Bergby Norrsundet Fårholmen Saltarsfjärden Totra Lindön E4 575 Hamrångefjärden Hamrångefjärden 20 Norra en Hamrångebygden Samrådshandling

21 Analys av området Styrkor Attraktiv havsnära jordbruksbygd och kulturlandskap Rikt och differentierat näringsliv med industrihamn, fabriksområde och lokaler Bra serviceutbud, rikt föreningsliv och starkt socialt engagemang Gynnsamt ikationsläge med E4, Ostkustbanan och goda kollektivtrafikförbindelser med Gävle Möjligheter Attraktivt permanent- eller fritidsboende, vattennära eller lantligt Nya verksamheter i tomma industrilokaler att utveckla besöksnäringen kring camping, fiske, leder för vandring, cykel, kanot, etc Ytterligare stärka samverkan i bygden Regionalhållplats för tåg och resecentrum utmed E4 I Hamrångebygden finns goda möjligheter att erbjuda attraktivt boende, inte minst vattennära, bara 4 mil från Gävle. Här finns också förutsättningar att etablera nya logistik- och industriverksamheter i och med befintlig hamn, lokaler och järnväg. Här är kopplingen till granner stark då man har nära till servicefunktioner särskilt i Ockelbo. Besöksnäringen är tämligen outvecklad med mycket begränsad logikapacitet. Kusten såväl som den lantliga kulturmiljön erbjuder emellertid stora möjligheter till upplevelsebaserade arrangemang för besökare med intresse för mat, hantverk, friluftsliv och kulturhistoria. Mångfalden av orter och kvaliteter i form av god tillgång till service, rikt föreningsliv och stark socialt engagemang gör hela Hamrångebygden till ett välutvecklat tätortsområde i norra en. Befintlig infrastruktur i form av väg och järnväg ger möjligheter att etablera resecentrum i Hagsta Svagheter Kommunikationerna norr- och västerut är bristfälliga Logikapaciteten är låg Gång- och cykelvägnätet Norrsundet-Bergby-Axmar saknar länkar Utspridd fysisk struktur Buller från E4 och järnväg Begränsad kapacitet i VA- systemen Hot Fortsatt befolkningsminskning Minskat antal arbetstillfällen Minskande service, både kommersiell och samhällsservice som är ett nav för trafiken på E4 och väg 303, samt regionalt tågstopp. VA-systemen är på sina håll starkt begränsade, t ex i Axmar by där inga ytterligare anslutningar är möjliga. I Norrsundet och Bergby behöver vattenförsörjningssituationen ses över. Ställningstaganden Gävle vill att befintliga unika värden tas till vara genom att möjligheter till boende skapas i de olika karaktärsmiljöerna: i skogslandskapet, i anslutning till det öppna kulturlandskapet och i närhet av vatten. Ny bebyggelse förläggs i huvudsak tätortsnära eller med närhet till kollektivtrafikstråk I ÖP: peka ut lämpliga områden för bebyggelse anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Gävle vill verka för landsbygdsutveckling i och med ett förändrat strandskydd I ÖP: identifiera områden för bostäder och publika verksamheter anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Gävle vill att befintlig jordbruksmark värnas och ges möjlighet till utveckling I ÖP: jordbrukets intressen beaktas i gränszoner mot andra verksamheter och intressen Värdefulla naturmiljöer ges ett gott skydd I ÖP: inventera och identifiera tätortsnära natur för eventuell reservatsbildnig eller annat skydd Norrsundets och Bergbys centrum ges möjlighet att stärkas och utvecklas Gävle anser det önskvärt att etablera regionalhållplats för tåg längs Ostkustbanan i Hamrångebygden I ÖP: identifiera möjliga lägen och reservera ev. mark Norrsundets hamn ges möjlighet till fortsatt utveckling I ÖP: avgränsa området och säkerställ dess möjlighet till utveckling Gävle vill stärka företagsamheten i Hamrångebygden I ÖP: redovisa lämplig expansion kring befintliga och planerade områden för näringsverksamhet, reservera mark för icke störande verksamheter i anslutning till boende Utbyggnadshänvisningar I Hamrångebygden kan ny bebyggelse tillkomma med utgångspunkt i attraktivt boende i de olika karaktärsmiljöerna öppet kulturlandskap, skogslandskap och nära vatten. Det är viktigt att bygga vidare på de befintliga orterna för att stärka dem och få en sammanhängande bebyggelse som stärker och knyter ihop Hamrångebygden som helhet. Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till befintliga kollektivtrafikstråk och bygga i anslutning till dem. Utgångspunkt för industriutveckling bör vara industriområdet kring hamnen i Norrsundet. Möjligt resecentrum vid Hagsta längs E 4 bör beaktas. Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Norra en Hamrångebygden 21

22 Kusten Gävles moränkust är splittrad med fjärdar och ett glest band av öar och skär i Bottenhavet utanför. Den flacka kustlinjen präglas av stränder rika på block och klapperstensfält. Längs kusten återfinns orter som Gåsholma, Hari, Småmuren, Iggön, Säljemar, Hillevik och Utnora. Till kusten hör även Gävlebukten och Yttre Fjärden med öar som Limön, Orarna och Eggegrund. Sedan medeltiden har fiskevattnen på ostkusten tillhört Kronan som gav grupper av fiskare rätt till utskärsfiskelägen. De norrländska städernas borgare gavs denna möjlighet med syftet att koncentrera näringslivet i städerna. Den mest dominerande staden var Gävle, med fiskerätter upp till Örnsköldsvik. Säsongslägena övergick under 1800-talet till att bli fasta bosättningar samtidigt som norrlandskusten industrialiserades. Havet betydelse för människans försörjning har successivt minskat och även många av industrierna har lagts ned sedan dess. Befolkningen har minskat och kusten har fått ett ökat värde som turist- och rekreationsområde. Byar och fiskelägen som i sig själva är levande kulturhistoria utgör en viktig grund för utveckling av en livskraftig turistnäring vid kusten. I kombination med fiske, jord- och skogsbruk kan turism och fritidsverksamhet bidra till att hålla denna del av landsbygden levande. Söderhamns Kusön Axmarfjärden Gåsholma Finnharsfjärden Hari Saltarsfjärden Bottenhavet Småmuren Iggön Säljemar Silverbäckarna Hilleviksfjärden Hillevik Utnora Vitgrund Lövgrund Eggegrund Römaren Yttre fjärden Limön Gävle Orarna Älvkarleby 22 Norra en Kusten och Gävlebukten Samrådshandling

23 Analys av området Styrkor Närhet till havet och andra attraktiva naturmiljöer Värdefulla kulturmiljöer Goda upplevelsemöjligheter, t ex fritidsfiske och fiskförsäljning Möjligheter Utveckla turism och friluftsliv, kommersiell service Utveckla vägnätet Utveckla fler boendealternativ Lokala gemensamma VA-lösningar Utveckla vindkraft Kusten är tämligen orörd på långa sträckor och har stor utvecklingspotential. Områdets vägnät har sin stomme och matning i gamla E4:an som ingenstans är längre än 5 km från strandlinjen. Det finns ingen med stranden parallell väg som knyter ihop byarna längs kusten bortsett från ett antal skogsbilvägar med låg standard. Havet har alltid varit viktigt för Gävle och avgörande för områdets utveckling. Sjöfarten har en lång historia i en. Gävlefiskarna har en anrik historia och det finns aktiva fiskare som håller traditionen levande även om man brottas med lönsamhetsproblem och osäker generationsväxling. I Gävlebukten och i fjärdarna norr därom finns ett levande och mycket aktivt fritidsbåtsliv med flera båtklubbar och båtsällskap. Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen och Sjöfartsverket har alla stationer i Gävle och omfattande verksamhet i området. Förutsättningarna för upplevelsebaserad turism t ex sälsafari, paddling, ridning, fiske, dykning mat och hantverk är goda. En starkt begränsande faktor då det gäller att ta emot tillresande besökare är låg logikapacitet. Stor osäkerhet kan också anses råda om möjligheterna att ordna tillfredställande VA-lösningar i mer omfattande skala. Stora områden både på land och i havet har klassats som värdefulla ur vindkraftsynpunkt. Finngrunden ca 4 mil Svagheter Kustnära väg saknas och befintliga vägar har ofta låg standard VA-system svåra att etablera Outvecklad samhällelig och kommersiell service Outvecklade turistmål, få turbåtar, liten logikapaciteten Hot Klimatförändringar, t ex havsnivåhöjning Fortsatt befolkningsminskning och minskat permanentboende Ökad miljöbelastning i havet Fisket som näring är hotad utanför kusten bedöms kunna hysa drygt 200 vindkraftverk med kapacitet att leverera ca 3, 9 TWh 15. Vindkraftsområden på land kan innebära konflikter med friluftsliv och anläggningar för turism, andra näringsverksamheter eller boende. Ställningstaganden Gävle främjar kustnära turism och friluftsliv längs kusten I ÖP: identifiera angöringspunkter från havet och målpunkter på land, identifiera potentiella områden för landsbygdsutveckling kopplat till förändrad strandskyddslagstiftning Gävle främjar landsbygdsutveckling och vill att de unika värden som finns i närhet av vatten tas till vara genom att förutsättningar för boende skapas. Ny bebyggelse bör i första hand förläggas i anslutning till befintliga orter eller med närhet till kollektivtrafikstråk I ÖP: identifiera attraktiva områden, anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala, samt ta fram riktlinjer för byggande vid havet med hänsyn till bl a havsnivåns variationer och natur- och friluftsvärden Attraktiva tomter finns i olika lägen, också med möjlighet till verksamhet intill eget boende där verksamheten är av sådan art att den lämpar sig i boendemiljöer I ÖP: reservera mark i olika karaktärsmiljöer som öppet landskap, skogslandskap, nära vatten, i tätort samt tätortsnära anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala I första hand bör lokala gemensamhetsanläggningar för VA anläggas vid ny tät bebyggelse Gävle vill främja en utveckling av vindkraften I ÖP: riksintresseområden för vindkraft avgränsas och avvägs mot övriga intressen, ev. övriga områden för vindkraft av alt intresse identifieras Gävle främjar fortsatt yrkesfiske och värnar den lokala kedjan av produktion-förädlingförsäljning I ÖP: identifiera och säkerställ viktiga områden för fiskenäringen längs kusten Utbyggnadshänvisningar Längs kusten kan ny bebyggelse tillkomma med utgångspunkt i att möjliggöra attraktivt boende i de olika karaktärsmiljöerna öppet kulturlandskap, skogslandskap och nära havet. Det finns goda möjligheter att etablera anläggningar för besöksverksamhet i området. Att bygga vidare på befintliga orter är viktigt för att stärka dem och bidra till en sammanhängande bebyggelse. Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till avståndet till befintliga kollektivtrafikstråk vid byggande för att så långt det är möjligt underlätta för kollektivt resande. 15 Motsvarar hushållsel för ca 1,3 miljoner människor Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Norra en Kusten och Gävlebukten 23

24 Södra en Södra en innefattar ett stort geografiskt område med många och skiftande typer av miljöer. Området består förutom Hedesunda- och dalälvsområdet av ett stort antal mindre byar som till exempel Grinduga, Mårtsbo, Hästbo, Jordåsen, Åsbo, Kessmansbo och Främlingshem. I södra delen finns en lång tradition av att hävda marken. Jordbruken har dock minskat i antal under årens lopp och den öppna marken lockar idag istället till boende i lantlig miljö och natur- och kulturmiljöupplevelser på många platser. Sjön Trösken och dess närområde utmärker sig med sitt avskilda läge ändå nära staden, en speciell naturmiljö som lockar såväl boende som besökare såväl vinter- som sommartid. Grinduga och Mårtsbo är orter som kan tänkas växa på grund av sitt läge nära Gävle. Tillgången till service är låg i området och orterna är till största del rena bostadsorter varifrån pendling till arbete och service sker. Gävle 67 Grinduga Trösken Stackbo Mårtsbo Kubbo Glamsen Hästbo E4 Jordåsen 509 Sandvikens Främlingshem Gräsbäcken Åsbo Kessmansbo Älvkarleby 56 Tierps 24 Södra en Samrådshandling

25 Analys av området Nedan följer en analys av området med utgångspunkt i ett nuläge och med fokus på framtida möjligheter. Hedesunda- och dalälvsområdet behandlas separat Styrkor Delar mycket nära Gävle Delar av området har närhet till Hedesunda och koppling söderut Tillgång till kollektivtrafik längs väg 509, 76 och 56 Många byar i attraktiva lägen med utvecklad social gemenskap Gott om mark för bebyggelse Möjligheter Ökat småföretagande med ytkrävande verksamheter intill eget boende Utveckla vindkraft Utveckla ekologiska jordbruk och hästgårdar Utveckling av Trösken-området och Sala-banan för friluftsliv En styrka hos södra ens mer glesbefolkade områden är det geografiska läget där flera av orterna ligger nära Gävle medan andra kan vända sig till Hedesunda och söderut för serviceärenden eller arbete. Kollektivtrafiken längs såväl väg 509, 76 som 56 kan bidra till ett mer hållbart resande och minskat bilbehov. Byarna är många och kan erbjuda såväl social gemenskap som ett attraktivt boende i olika karaktärsmiljöer t ex öppet landskap, skogslandskap eller nära vatten. Svagheterna i området ligger i att tillgången till samhällelig och kommersiell service är låg i området. Bredband är inte utbyggt till alla orter i området och mobiltäckningen är dålig på vissa håll vilket försvårar för distansarbete och nya verksamhetsetableringar. För de nordvästra delarna upplevs närheten till väg 56 med mycket tung trafik störande. Ett framtida hot mot området är fortsatt befolkningsminskning. Med sina generösa ytor är en utveckling av boende kombinerat med ytkrävande verksamheter en stor möjlighet för detta område, dock måste tillgången till bredband och mobiltäckning förbättras. Fortsatt utveckling av det Svagheter Begränsad tillgång till kommersiell och samhällelig service för vissa delar Avsaknad av bredband och dålig mobiltäckning i vissa områden Störande tung trafik längs väg 56 nära bebyggelse i vissa områden Hot Översvämningsrisk vid Trösken Fortsatt befolkningsminskning ekologiska jordbruket i södra en är möjligt. Förutsättningarna för vindkraft är gynnsamma i delar av området. Gamla Sala-banan sträcker sig genom området längs väg 56 och skulle kunna utvecklas såväl för rörliga friluftslivet. Ställningstaganden Attraktiva tomter finns i olika lägen, också med möjlighet till verksamhet intill eget boende där verksamheten är av sådan art att den lämpar sig i boendemiljöer I ÖP: reservera mark i olika karaktärsmiljöer som öppet landskap, skogslandskap, nära vatten, i tätort samt tätortsnära anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras i anslutning till befintliga orter eller kollektivtrafikstråk I ÖP: reservera mark för tomter i attraktiva lägen som anpassas till respektive trakts struktur, karaktär och skala I första hand bör lokala gemensamhetsanläggningar för VA anläggas vid ny tät bebyggelse Tröskenområdet stärks som friluftsmiljö I ÖP: inventera och identifiera viktiga områden för det rörliga friluftslivet Gävle vill erbjuda tysta samt lågstrålande områden I ÖP: identifiera de tysta samt lågstrålande områden som finns i området Väg 56 och 76 stärks som transportstråk I ÖP: riksintressena säkerställs Framtida ny förbindelse E4 väg 76 mot Korsnäs för tung trafik för att undvika genomfart genom Gävle stad I ÖP: Inventera och identifiera möjligt vägreservat Pendlarparkeringar uppförs i viktiga lägen i anslutning till kollektivtrafik I ÖP: identifiera lägen och reservera mark Gävle vill att befintliga jordbruk värnas samt ges möjlighet att utvecklas och förutsättningar ges för fortsatt och ökad ekologisk livsmedelsproduktion I ÖP: jordbrukets intressen beaktas i gränszoner mot andra verksamheter och intressen Utbyggnadshänvisningar I området kan ny bebyggelse tillkomma med utgångspunkt i att möjliggöra attraktivt boende i de olika karaktärsmiljöerna öppet kulturlandskap, skogslandskap och nära vatten. Det finns goda möjligheter till boende i nära anslutning till egen verksamhet i området. Att bygga vidare på befintliga orter för att stärka dem och bidra till en sammanhängande bebyggelse är viktig, liksom att ta hänsyn till befintliga kollektivtrafikstråk och bygga i anslutning till dem. Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Södra en 25

26 Hedesunda- och Dalälvsområdet Området består förutom centralorten Hedesunda av ett stort antal små eller medelstora byar norr och söder om Dalälven - t ex Lövåsen, Kågbo, Ölbo, Brunn, Östveda, Ålbo, Jugansbo, och Hadeholm. Området som helhet har sedan lång tid tillbaka dominerats av jordbruket. Stora gårdar vittnar om att näringen gav god vinst. Hedesundabygden har en lång historia. Centralorten nämns i bevarade dokument från år 1314, men har ett ännu äldre förhistorisk ursprung. Fakta (Gävle inom parentes) Invånarantal: cirka Andel födda utanför Sverige: 3,5% (10%) Förvärvsgrad kvinnor: 78% (71%) Förvärvsgrad män: 83% (76%) Ohälsotal: 48 dagar/år/kvinna (44) 30 dagar/år/man Andelen med eftergymnasial utbildning: män 14% (30%), kvinnor 29% (39%) Antal bilar: 0,45 st/person (0,38 st) Knappt var fjärde innevånare med arbete pendlar ut ur en för att nå sitt arbete. Åldersstruktur (5-årsklasser) i Hedesundaoch Dalälvsområdet jämfört med Gävle män kvinnor överskott underskott Källa: SCB, senaste tillgängliga statistik Den stora Hedesundafjärden korsas av Enköpingsåsen, som bildar en lång smal åsrygg som sedan urminnes tider varit färdväg mellan Uppland och Gästrikland. Dalälven breder ut sig i stora fjärdar med mängder av öar och vikar. I älven ligger Ön som tillsammans med sitt närområde har flera värdefulla historiska kopplingar. Området är Analys av området Styrkor Infrastruktur väg 509 och 56, samt geografiskt läge ger god koppling söderut Attraktiv vattenkontakt Hög servicetillgång och rikt företagande Traditionsrik jordbruksbygd med stor andel ekologiska jordbruk Stort socialt engagemang mycket fornlämningstätt. Fortfarande bedrivs här relativt många jordbruk, de flesta med ekologisk inriktning och Hedesunda är ens största jordbruksbygd. I förhållande till sin storlek har Hedesunda god offentlig och kommersiell service. Företagandet är utbrett. Möjligheter Utveckla kulturlandskapsstråk och naturturism Landsbygdsutveckling enligt ny strandskyddslagstiftning Utveckla det rika företagandet med bl a utökning av Hedesunda industricenter och Utveckling av ekologisk odling samt djurhållning inklusive häst Boende för alla livsfaser och multilokaler t ex allaktivitetshus och ridhus Hedesunda Brunn Ölbo Lövåsen 509 Finnböle Östveda Dalälven Kågbo Tierps Svagheter Begränsat gång- och cykelvägnät Bristfällig digital infrastruktur Otydlig centrumkärna Begränsade möjligheter till kvarboende platsbrist äldreboende Myggrykte vid Dalälven Sandvikens 56 Ålbo Ön Hadeholm Jugansbo Dalkarlsbo Sevallbo Heby Hot Riksintressen vid Dalälven begränsar utvecklingsmöjligheter Ökad översvämningsrisk vid Dalälven Ingen utökning av alt VA Fortsatt befolkningsminskning 26 Södra en - Hedesunda- och Dalälvsområdet Samrådshandling

27 Hedesunda och Dalälvs-områdets styrkor ligger mycket i det geografiska läget med dess naturliga förutsättningar samt i historien och traditioner som format Hedesunda med omland. Hedsunda ligger strategiskt i den södra delen av en med närhet till exempelvis Uppsala, Tierp, Älvkarleby, Avesta och Mälardalen. Stora delar av Hedesunda samt byar på södra sidan har tydlig vattenkontakt och utgör redan idag attraktiva boendemiljöer. Hela Ön utgör i sig en av områdets stora styrkor med visst boende men framförallt en unik natur- och kulturmiljö med många målpunkter för kultur- och fritidslivet som Skaparbyn, hembygds- och campingområdet, gravhögarna och Sandsnäsbadet. Hedesunda centralort har en hög grad av service med tanke på sin storlek. Här finns en lång tradition av lokalt engagemang bland annat i form av den lokala utvecklingsgrupp som funnits sedan 1990-talet och här finns ett rikt lokalt näringsliv. Söder om Dalälven finns värdefulla kulturmiljöer och vattennära fritidshusområden med växande intresse i t ex Hällskog. Några av svagheterna i området är ett ofullständigt gång- och cykelvägnät, brister i digital ikation, samt platsbrist inom äldreboendet. Hot mot området kan komma att utgöras av svårigheter med att utveckla dalälvsområdet på grund av många riksintressen och översvämningsrisk samt fortsatt befolkningsminskning. Möjligheter för området är att utveckla kultur- och naturturism på Ön med bl a Ralph Erskines Skaparbyn, samt i och i närheten av Dalälven. Att skapa nya attraktiva tomter bl a vattennära är ytterligare en möjlighet liksom att stärka och utveckla det lokala näringslivet inklusive jordbruket med ökad ekologisk profilering. Detta kan bidra till ett stärkt lokalsamhälle där mötesplatser finns och engagemanget märks. Ställningstaganden Attraktiva tomter finns i olika lägen I ÖP: reservera mark i olika karaktärsmiljöer som öppet landskap, skogslandskap, nära vatten, i tätort samt tätortsnära anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Gävle vill verka för landsbygdsutveckling i och med ett förändrat strandskydd genom att: erbjuda attraktivt boende vattennära I ÖP: identifiera områden för ny bebyggelse anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala ge möjlighet att utveckla Ön för turism, friluftsliv, kultur och begränsat boende I ÖP: avgränsa områden och reservera mark Ny bebyggelse lokaliseras i huvudsak längs kollektivtrafikstråk eller i centralorten och prioriteras i områden som kan anslutas till närvärmeverket eller där annan miljöanpassad gemensam uppvärmning kan ordnas I ÖP: identifiera områden för ny bebyggelse anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Hedesunda centrum ges möjlighet att stärkas och utvecklas Väg 56 stärks i egenskap av transportled I ÖP: säkerställ riksintresset Pendlarparkeringar uppförs i viktiga lägen/omstigningspunkter i anslutning till kollektivtrafik I ÖP: identifiera lägen och reservera mark Gävle vill att gång- och cykelvägnätet i och i anslutning till Hedesunda kompletteras I ÖP: reservera mark för utbyggnad av saknade gc-länkar Värdefulla naturmiljöer ges ett gott skydd I ÖP: inventera och identifiera tätortsnära natur för eventuell reservatsbildnig eller annat skydd Gävle vill värna det rörliga friluftslivet och utveckla Dalälven som turistmål I ÖP: säkra allmänhetens tillgång till Dalälven Gävle vill möjliggöra kvarboende i Hedesunda I ÖP: reservera mark för utökat boende för olika hushållstyper Befintliga jordbruk värnas samt ges möjlighet att utvecklas och förutsättningar ges för fortsatt och ökad ekologisk livsmedelsproduktion I ÖP: jordbrukets intressen beaktas i gränszoner mot andra verksamheter och intressen Gävle vill stärka företagsamheten i Hedesunda I ÖP: reservera mark för utökning av Hedesunda industricenter samt för ickestörande verksamheter i anslutning till boende Möjlighet ges att utveckla multianläggningar för fritidsverksamhet, t ex allaktivitetshus och ridhus I ÖP: reservera mark Utbyggnadshänvisningar I Hedesunda- och Dalälvsområdet bör ny bebyggelse tillkomma med utgångspunkt i att möjliggöra attraktivt boende i anslutning till de olika karaktärsmiljöerna som finns i området det öppna kulturlandskapet, skogslandskapet och Dalälven, samt att genom att bygga vidare på befintlig centralort och mindre orter. Kopplingen till centralorten samt befintliga kollektivtrafikstråk är viktig, varför ny bebyggelse i huvudsak bör tillkomma i lägen med närhet till dessa. En utveckling av Ön med fokus på kultur och friluftsliv kan vara möjlig. Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Södra en - Hedesunda- och Dalälvsområdet 27

28 Västra en Området Västra en omfattar ett relativt litet geografiskt område, men har ett varierat innehåll med bruksort med anor, strandnära attraktiv bebyggelse vid Storsjön, flygfält och motorsport, deponi, återvinningsindustri mm. Området utgörs förutom av Forsbacka, av Heliga landet, Överhärde, Rörberg, Stensängarna, Brunnsvik och Yttertorp. Forsbacka har ett läge nära riksväg 80, i stråket mellan Gävle och Sandviken, med goda förutsättningar att nå en bred arbetsmarknad. Forsbacka betyder backen vid forsen och finns belagt från Bruket är en mycket värdefull kulturmiljö och har en historik från 1600-talet med utveckling av Forsbacka Jernverks AB som bildades På 1940-talet hade bruket sin storhetstid med 1000 anställda. Viss metallindustri finns fortfarande kvar men i liten omfattning. Fakta (Gävle inom parentes) Invånarantal: cirka Andel födda utanför Sverige: 10% (10%) Förvärvsgrad kvinnor: 73% (71%) Förvärvsgrad män: 77% (76%) Ohälsotal: 46 dagar/år/kvinna (44) 35 dagar/år/man Forsbacka Andelen med eftergymnasial utbildning: män 19% (30%), kvinnor 32% (39%) Antal bilar: 0,41 st/person (0,38 st) Heliga landet Överhärde Fler än var tredje (16,7%) av innevånarna med arbete pendlar ut ur en för att nå sitt arbete. Storsjön Stensängarna Rörberg Åldersstruktur (10-årsklasser) i Forsbacka jämfört med Gävle män kvinnor Brunnsvik Yttertorp överskott underskott Källa: SCB, senaste tillgängliga statistik 28 Västra en Samrådshandling

29 Analys av området Styrkor Värdefulla kulturmiljöer Attraktiv vattenkontakt: Storsjön, Gavleån Goda ikationer och närhet till väg 80 samt Gävle och Sandviken Kompakt fysisk struktur Flygplats i Rörberg Möjligheter Utveckla Forsbacka som pendlarort erbjud attraktivt boende Marknadsföring och exponering mot t ex rv 80 Utveckla deponiområdet för energiproduktion Attraktivt boende vid Storsjön Utveckla turism och friluftsliv Forsbackområdets styrkor, bruksmiljön och vattenkontakten, ger bra förutsättningar för en fortsatt utveckling som boendemiljö med goda ikationer till både Gävle och Sandviken. Eftersom Forsbacka är en utpräglad pendlarort finns ett hot mot det lokala serviceutbudet. Ett överskott i allmännyttans bostadsbestånd skulle kunna användas t ex som en satsning på äldreboende i centralt läge. Brukets och järnindustrins byggnader är både en tillgång och en belastning. De är en tillgång ur turistisk och kulturhistorisk synvinkel, medan nedgångna och extensivt utnyttjade industribyggnader kan vara en belastning. I det senare fallet ligger lösningen i att finna en användning där man på ett respektfullt men ändå ekonomiskt sätt drar nytta av byggnaderna. Forsbackas tradition som industriort är värd att bygga vidare på. Här finns goda förutsättningar till en näringslivsutveckling, i många fall i samarbete med verksamheter i Sandvikens. Forsbackatippen har utvecklats till en modern deponi med viktiga inslag av återvinning och kompostering samt framtida gasproduktion mm. Läget i regionen är väl valt för en anläggning som betjänar flera er. Svagheter Pendlarort liten befolkning dagtid Länkar i gång- och cykelvägnätet saknas mellan Gävle och Sandviken Hot Översvämningsrisk vid Storsjön och Gavleån Åldrande befolkning Historiskt arv som soptipp Risk för minskande service Fortsatt nedgångna industriområden Rörberg har utvecklingspotential för industri och motorsport. Flygplatsens förutsättningar ska bibehållas; ny bebyggelse, vindkraft, master etc får inte placeras på olämpligt sätt. En omläggning av väg 56 på sträckan Valsjön riksväg 80 utreds. Väg 56 har mycket stor andel tung trafik och en förbättring av vägstandarden till mötesfri väg är angelägen för såväl boende och trafikanter samt naturligtvis av trafiksäkerhetsskäl. Ställningstaganden Stärk turismen i och kring Storsjön I ÖP: identifiera viktiga områden för det rörliga friluftslivet och för turismutveckling Värdefulla kulturmiljöer i Forsbacka skyddas och bevaras samtidigt som verksamheter i byggnaderna ges möjlighet att utvecklas I ÖP: säkerställ riksintresset Värdefulla naturmiljöer ges ett gott skydd I ÖP: inventera och identifiera tätortsnära natur för eventuell reservatsbildnig eller annat skydd Gävle vill verka för landsbygdsutveckling i och med ett förändrat strandskydd genom att erbjuda attraktivt boende vattennära I ÖP: identifiera områden för ny bebyggelse anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala, översvämningsrisker som följd av klimatförändringar utreds i samarbete med Sandvikens Ny bostadsbebyggelse förläggs i huvudsak i kollektivtrafikstråk eller i anslutning till befintliga orter I ÖP: reservera mark Forsbacka centrum ges möjlighet att stärkas och utvecklas Gävle vill möjliggöra kvarboende i Forsbacka I ÖP: reservera mark för utökat boende för olika hushållstyper Gävle vill att gångoch cykelvägnätet i och i anslutning till Forsbacka kompletteras I ÖP: reservera mark för utbyggnad av saknade gc-länkar Biogasproduktionsanläggning utvecklas I ÖP: studera markbehov och reservera ev mark Gävle Flygplats ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet I ÖP: bibehåll säkerhetsavstånd, inflygningsnivåer justeras så att bedömning av master och vindkraftverk underlättas Väg 56 stärks som transportled I ÖP: säkerställ riksintresset Utbyggnadsriktningar I området bör ny bebyggelse tillkomma med utgångspunkt i att bygga vidare på befintlig sammanhängande bebyggelse, att möjliggöra attraktivt boende i närhet av vatten samt med närhet till kollektivtrafikstråk. Ytor för industriutveckling bör reserveras norr om rv 80 i anslutning till Margretehill och möjligheterna studeras att utveckla järnverkets gamla område på ett för kulturmiljön respektfullt sätt. Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Västra en 29

30 Vad händer sen? Denna samrådshandling utgör ett förslag till Program för Översiktsplan Gävle. Förhoppningen är att medborgardialogen blir god och omfattande och att många synpunkter på förslaget ges under samrådet. När samrådet avslutats sammanställs, bearbetas och bereds alla inkomna synpunkter politiskt. En samrådsredogörelse upprättas som beskriver vilka synpunkter som kommit in, samt vilka som föranlett några förändringar i programmet. Därefter antages programmet i fullmäktige. Det antagna programmet utgör förutsättning och anger inriktning för den kommande översiktsplanen för Gävle, och arbetet med översiktsplanen kan därmed börja. 30 Vad händer sen? Samrådshandling

31 Samråd: 15 januari - 15 mars 2010 Vad händer sen? 31