Beslut. Göteborgs kommun GÖTEBORG (6) Dnr :1600

Transkript

1 Beslut Göteborgs kommun GÖTEBORG (6) Genomförd utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, delbeslut gymnasieskola och gymnasiesärskola Skolverket genomför under hösten 2004 och våren 2005 inspektion i Göteborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen är indelat i sex delbeslut. En sammanfattande kommunrapport planeras till årsskiftet 2005/2006. Detta beslut avser gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Besök i verksamheterna genomfördes under perioden 26 oktober 2004 till 10 februari Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom den övergripande rapporten om gymnasieskolan och gymnasiesärskolan finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 6 december 2005 skall Göteborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Kommunen skall vidare senast detta datum redovisa förbättringsåtgärder och klargöranden avseende de principiella frågorna kring utbildningarnas utformning vid Motorbranschens Tekniska Gymnasium, Lindholmens gymnasium/ytg och Polhemsgymnasiet. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan 9, Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 Beslut (6) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att verksamheten i gymnasieskolan i Göteborgs kommun är av god kvalitet och att verksamheten i gymnasiesärskolan är av mycket god kvalitet. Det förekommer dock skillnader i kvalitet mellan de olika skolorna. Skolorna erbjuder ett brett utbud av program och valmöjligheter. Skolorna har stor frihet att anpassa organisationen efter den enskilda skolans förutsättningar. Lärarna upplevs överlag som engagerade och kompetenta och skolorna är vanligtvis välutrustade. Åtskilliga prov har getts på varierade arbetssätt och god kontakt mellan lärare och elever. Skolornas resultat för kunskaper är överlag goda, i några skolor mycket goda. Gymnasieskolorna har fått en kraftig förstärkning av organisationen för att tillgodose elevernas behov av särskilt stöd. Inspektörerna har tagit del av exempel på åtgärdsprogram som är väl genomarbetade och av mycket god kvalitet. Vid gymnasiesärskolan har eleverna god tillgång till utbildning och undervisningen utgår från de förutsättningar och behov som varje enskild elev har. Skolan har en välutbildad och kompetent personal. Gymnasieskolornas och gymnasiesärskolans arbete med normer och värden är överlag bra och flera skolor bedriver ett bra arbete för att motverka kränkande behandling. De flesta skolorna har även hittat fungerande former för samverkan där eleverna kan utöva inflytande på verksamheten genom formella samverkansorgan som klassråd, elevråd och skolkonferens. Inspektörerna bedömer att den nya ledningsorganisationen ger möjligheter till tydligare ansvarsfördelning och ledarskap. Verksamhetscheferna jämte rektorerna på de flesta av skolorna är väl förtrogna med verksamheten. Förvaltningsledningen tillämpar ett systematiskt och mycket bra tillvägagångssätt för att skaffa sig kunskap om en omfattande verksamhet. Studie- och yrkesvägledningen fungerar väl, liksom det övergripande informationsarbetet. Gymnasieskolorna har omfattande externa kontakter med framförallt arbetsliv, högskolor och universitet. Förbättringsområden I den övergripande gymnasierapporten och i skolrapporterna finns redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i flera av de inspekterade skolorna, är i behov av förbättringsinsatser: Kunskaper, utveckling och lärande - arbetet för att generellt öka måluppfyllelsen bland eleverna, Normer och värden - elevernas delaktighet och inflytande över sitt lärande och sin utbildning, - arbetet med och uppföljning av hur eleverna utvecklar normer och värden,

3 Arbetsmiljö och delaktighet - skolornas förebyggande arbete och åtgärder mot kränkande behandling, Pedagogisk verksamhet och undervisning Beslut (6) - kvalitetssäkringen av betygssättningen bl.a. genom nationella prov, - lärarnas arbete med att konkretisera och förklara innehållet i kursplaner och betygskriterier för sig själva och eleverna, Styrning, ledning och kvalitetsarbete - den omfördelning av undervisningstid som gjorts vid några gymnasieskolor till förmån för verksamhet i studiehallar eller motsvarande, innebär risker för eleverna att dessa inte erhåller tillräcklig studietid, - styrning och ledning, exempelvis det pedagogiska ledarskapet jämte ansvarsfördelning, - kvalitetsarbete, bland annat i kvalitetsredovisningen, för värdering och bedömning av måluppfyllelsen i relation till de nationella målen och Tillgång till omsorg och utbildning - kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning. I följande skolor har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: Kunskaper, utveckling och lärande - elevernas förutsättningar att nå målen för utbildningen när undervisningen är på engelska (International High School of the Gothenburg Region), Pedagogisk verksamhet och undervisning - utbildningarna måste anordnas så att de, för de elever som önskar det, avslutas som en fullständig gymnasieutbildning efter gymnasiepoäng (Motorbranschens Tekniska Gymnasium, Lindholmens gymnasium/ytg och Polhemsgymnasiet), - klargörande av vilka utbildningsinslag som är arbetsplatsförlagd utbildning och ingår i den utbildning som ger gymnasiepoäng och vad som är praktik (Motorbranschens Tekniska Gymnasium och Lindholmens gymnasium/ytg), - läsåret skall omfatta 40 veckor för genomgång av en fullständig gymnasieutbildning (Motorbranschens Tekniska Gymnasium),

4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Beslut (6) - rektorn bör delta i elevvårdskonferenser i större utsträckning (Bräckegymnasiet och Burgårdens utbildningscentrum), Tillgång till omsorg och utbildning - möjligheter att erbjuda APU för eleverna i den omfattning som gymnasieförordningen kräver samt i de fall platser inte kan anskaffas erbjuda motsvarande utbildning i skolan (Lindholmens gymnasium och Munkebäcksgymnasiet), - skolans information om utbildningarna till elever och föräldrar (Burgårdens utbildningscentrum, International High School of the Gothenburg Region, Schillerska gymnasiet och Vingagymnasiet) och Resurser - analys och bedömning av utnyttjandet av lärares kompetenser (Bräckegymnasiet, Burgårdens utbildningscentrum och Vingagymnasiet). Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas: Arbetsmiljö och delaktighet - Klassråd saknas i flera klasser på skolan (4 kap. 3 gymnasieförordningen) (Lindholmens gymnasium). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Skolan låter elever som påbörjat studierna på ett nationellt program välja bort en kurs mot en annan varvid eleven även byter program från det påbörjade till ett individuellt specialutformat program (5 kap. 3, 4 a och 13 skollagen samt 6 kap. 12 gymnasieförordningen) (Hvitfeldtska gymnasiet). - Individuellt specialutformade program beviljas på felaktiga grunder då skolan inrättar dessa för elever med studiesvårigheter (5 kap. 4 a skollagen och 2 kap. 18 samt 8 kap. 1 gymnasieförordningen) (Frölundagymnasiet, Hvitfeldtska gymnasiet och Schillerska gymnasiet). - Reducerat program beviljas på felaktiga grunder då även elever utan påtagliga studiesvårigheter kan få en sådan studiegång. Skolans rutiner är inte tydliga (5 kap. 23 och 6 kap gymnasieförordningen) (Katrinelundsgymnasiet). - Elever som behöver stöd ges inte alltid det och åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av det (8 kap. 1, 1 a gymnasieförordningen) (Bräckegymnasiet, International High School of the Gothenburg Region, Katrinelundsgymnasiet, Munkebäcksgymnasiet, Ester Mosessons gymnasium och Lindholmens gymnasium).

5 Beslut (6) - I stället för att ge stödundervisning i svenska anordnas stöd genom den lokala kursen språklig medvetenhet om 100 gymnasiepoäng (2 kap. 14 gymnasieförordningen) (Polhemsgymnasiet). - Utvecklingssamtal sker inte varje termin för samtliga elever (7 kap. 19 gymnasieförordningen) (Burgårdens utbildningscentrum). - Betygen är inte kvalitetssäkrade bl.a. beroende på att lärarna inte i tillräcklig utsträckning använder sig av resultaten från nationellt fastställda prov inför betygssättningen (7 kap. 5 gymnasieförordningen) (Motorbranschens Tekniska Gymnasium). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Skolan saknar kvalitetsredovisning (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet) (International High School of the Gothenburg Region). - Skolan kan inte redovisa hur varje elev har erbjudits den garanterade undervisningstiden (5 kap. 4 d skollagen och 1 kap. 11 och 2 kap. 18 gymnasieförordningen) (Angeredsgymnasiet, Hvitfeldtska gymnasiet, International High School of the Gothenburg Region, Kartrinelundsgymnasiet, Lindholmens gymnasium, Munkebäcksgymnasiet, Polhemsgymnasiet och Ester Mosessons gymnasium). - Betyg har satts av annan än lärare (7 kap. 3 gymnasieförordningen) (Frölundagymnasiet). - Beslut om utökat program och reducerat program har inte fattats av skolans rektor (5 kap gymnasieförordningen) (Bräckegymnasiet och Burgårdens utbildningscentrum). Tillgång till omsorg och utbildning - Det saknas styrelsebeslut enligt bestämmelserna för lokala inriktningar (2 kap gymnasieförordningen) (samtliga gymnasieskolor). - Alla lokala kurser är inte utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 14 gymnasieförordningen) (samtliga gymnasieskolor). - Eleverna erbjuds inte individuella val till en omfattning av 300 gymnasiepoäng (5 kap. 4 c skollagen, bilaga 2 och 5 kap. 19 gymnasieförordningen) (Motorbranschens Tekniska Gymnasium och Katrinelundsgymnasiet/Bernadottegymnasiet). - Intagningen till det specialutformade programmet vid Bernadottegymnasiet följer inte urvalsreglerna för intagning till gymnaseiskolan (2 kap. 19 och 6 kap. gymnasieförordningen samt 5 kap. 15 skollagen) (Katrinelundsgymnasiet/Bernadottegymnasiet). - Skolan erbjuder inte fullt ut kurser i moderna språk i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 4 gymnasieförordningen) (Bräckegymnasiet och Burgårdens utbildningscentrum). - Eleverna erbjuds inte alltid svenska som andraspråk (5 kap. 2 gymnasieförordningen) (Katrinelundsgymnasiet/Bernadotte-gymnasiet).

6 Beslut (6) - Elever som är berättigade till undervisning i ämnet modersmål och till studiehandledning på modersmålet har inte alltid tillgång till detta (5 kap. 7 och 8 kap. 5 gymnasieförordningen) (Vingagymnasiet). - Skolan tillåter, i strid med författningarna, elever som redan fått minst betyget Godkänd på en kurs att gå om kursen och få ett nytt betyg (6 kap. 14 gymnasieförordningen) (Burgårdens utbildningscentrum). - Modersmålsundervisning erbjuds inte till eleverna på de individuella programmen (5 kap. 11 gymnasiesärskoleförordningen) (Slottsbergsgymnasiet). Resurser - De specialutformade programmen med inriktning mot naturbruk saknar i några fall utrustning som krävs för att eleverna skall kunna nå samtliga mål i sina kurser och vissa lokaler är inte funktionella (5 kap. 21 skollagen) (Burgårdens utbildningscentrum). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Maria Mindhammar Enhetschef I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Hans Enckell, Elisabeth Fogelberg och Mats Löwing samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

7 Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, Göteborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

8 Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverkets utbildningsinspektion i Göteborgs kommun planeras att redovisas i sex delbeslut jämte ett slutligt beslut med tillhörande kommunrapport. Två av delbesluten kommer att avse gymnasie- och vuxenutbildningen och de övriga den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna. Denna rapport om gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är det andra delbeslutet. Alla delbeslut riktas till Göteborgs kommun som huvudman och ytterst ansvarig. Göteborgs kommun har drygt invånare. Kommunen är indelad i 21 stadsdelsnämnder. Utbildningsnämnden som ansvarar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är en av ett tjugotal facknämnder. I Göteborg finns 15 kommunala gymnasieskolor varav en är gymnasiesärskola. Nästan elever går i dessa skolor. I kommunen finns också 22 fristående gymnasieskolor där cirka Göteborgsungdomar är elever. Utbildningsförvaltningen består av de kommunala gymnasieenheterna, gymnasiesärskola och särvux samt en enhet för vuxenutbildning i egenregi. I förvaltningsledningen arbetar 17 personer. Vid Stöd- och servicekontoret arbetar cirka 40 personer med bland annat ekonomi, IT, personal och planering på uppdrag av hela organisationen. Vägledningscentrum med drygt 50 anställda samlar studie- och yrkesvägledningen inom grundskola och gymnasieskola. Prövningsenheten som startade den 1 januari 2005 samordnar prövningar i gymnasiekurser för unga och vuxna har fyra medarbetare. Genomförandet av inspektionen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av gymnasie- och gymnasiesärskoleutbildningen har bestått av undervisningsråden Leif Aljered, Hans Enckell, Tomas Erlandsson, Monica Gillenius, Eva Jönsson, Thomas Nilsson samt experterna Sonja Henriksson, Karin Widlund och Jonas Österberg. Vid inspektionen av Hvitfeldtska gymnasiet medverkade också Carl-Magnus Damberg och Hanna Hede från Elevorganisationen. Besöken i verksamheterna inleddes den 26 oktober 2004 och avslutades den 10 februari Denna rapport omfattar gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som utbildningsnämnden har ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets delbeslut angående förbättrings- och kritikområden. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättringsoch kritikområden som samtliga återfinns i det avslutande avsnittet Sammanfattande bedömning i denna rapport. Rapporten kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets delbeslut. 2

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Skolrapporterna, kan till sitt innehåll se något olika ut och de avser inte att ge en heltäckande bild eftersom inspektionen till viss del anpassats efter förhållandena vid varje skola. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, utbildningsnämnden, utbildningsförvaltningen, gymnasieskolorna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsredovisning jämte kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever och personal värderat verksamheterna. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, förvaltningsledningen, verksamhetsföreträdare och med elever. Totalt har Skolverkets inspektörer genomfört över 200 intervjuer i gymnasieskolan och cirka 10 i gymnasiesärskolan. Gruppstorleken vid intervjuerna har i allmänhet varit mellan 1 till 10 personer och totalt har cirka personer intervjuats vid dessa tillfällen. Huvuddelen av de intervjuade har varit cirka 430 lärare och cirka 400 elever. Därutöver har samtliga skolledare, utbildningsnämndens presidium och centrala tjänstemän intervjuats. Inspektörerna har besökt drygt 300 lektioner. Inledande beskrivning av gymnasieskolan Vid gymnasieskolorna finns 16 nationella och 18 specialutformade program. Det enda nationella program som saknas är Naturbruksprogrammet. Individuella programmet (IV) finns vid Vingagymnasiet. För nyanlända invandrarelever finns ett särskilt individuellt program för invandrarungdom, IVIK. Ytterligare ett individuellt program är High School Diploma vid International High School of the Gothenburg Region (IHGR). Specialutformade program Affärsprogrammet (Hvitfeldtska gymnasiet) Bernadottegymnasiet (Katrinelundsgymnasiet) Djurvårdarprogrammet (Burgårdens utbildningscentrum) Djur- och växtliv (Burgårdens utbildningscentrum) Estet och media (Munkebäcksgymnasiet) Fordonstekniker (4 program) (Motorbranschens Tekniska Gymnasium MTG) Hippologiprogrammet (Bräckegymnasiet) Hälso- och omsorgspedagogiska programmet (Burgårdens utbildningscentrum) Idrottsprogrammet (Angeredsgymnasiet, Katrinelundsgymnasiet) 3

10 Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan SKOLVERKET Info-Kom (Frölundagymnasiet) International Baccalaureate IB (Hvitfeldtska gymnasiet) Multimediateknik (Frölundagymnasiet) Natural Science Program (International High School of the Gothenburg Region IHGR) Park- och trädgårdsprogrammet (Burgårdens utbildningscentrum) Samhällsvetenskap och media (Munkebäcksgymnasiet) Social Science Program (International High School of the Gothenburg Region IHGR) Turismgymnasiet (Burgårdens utbildningscentrum) Yrkesdansprogrammet (Angeredsgymnasiet) Yrkestekniska gymnasiet YTG (Lindholmens gymnasium) Tabell 1 Studerande i Göteborgs kommuns gymnasieskolor Gymnasieskola Angeredsgymnasiet (An) Bräckegymnasiet (Br) 785 Burgårdens utbildningscentrum (BUC) Ester Mosessons gymnasium (EMG) 692 Frölundagymnasiet (Fr) Hvitfeldtska gymnasiet (Hv) International High School of the Gothenburg Region (IHGR) 192 Katrinelundsgymnasiet (Ka) Lindholmens gymnasium (Li) 904 Motorbranschens Tekniska Gymnasium (MTG) 200 Munkebäcksgymnasiet (Mu) 695 Polhemsgymnasiet (Po) 934 Schillerska gymnasiet (Sc) 946 Vingagymnasiet 797 Totalt antal elever Gymnasiesärskola Slottsbergsgymnasiet 369 4

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid gymnasieskolorna visar eleverna stor öppenhet och uttrycker sina egna uppfattningar i de samtal som inspektörerna genomför. Vid de lektioner inspektörerna besöker finns i regel ett demokratiskt förhållningssätt mellan lärare och elever. Av intervjuer med elever framkommer att de är nöjda med sina skolor och att de trivs. Eleverna vet oftast hur den representativa demokratin, bland annat klassråd, elevråd och skolkonferens, fungerar vid gymnasieskolorna. Vid flera skolor är dessa samverkansorgan viktiga inslag i skolans verksamhet. Viljan till engagemang hos elevråden är stor och exempel finns från ett flertal områden där de kunnat påverka verksamheten. Inspektörerna bedömer dock att många skolor befinner sig i början av en utvecklingsfas i arbetet med att utveckla samverkan och inflytande. Representanter för elevråden menar också att det ibland finns brister i engagemang i såväl elevråd som klassråd. Det finns klasser som inte har klassråd och som inte väljer elevrepresentanter till elevrådet. Vid t.ex. Angeredsgymnasiet beskriver både personal och elever att frågor om elevernas ansvar och inflytande ofta aktualiseras i undervisningen. Elever och personal uppger dock att elever inte alltid ser värdet av att vara med och påverka i t.ex. kurs-, klass- och elevråd. Vid Katrinelundsgymnasiet genomfördes under hösten 2004 en utbildningsdag för alla elevrepresentanter i syfte att få fram synpunkter på vilka förändringar som behöver vidtas omgående. Bland annat framkom att skolan behöver förbättra informationsvägarna så att flertalet av eleverna känner att de blir mer involverade i skolans beslutsprocesser. Inspektörerna bedömer att det är stora skillnader mellan elevernas förmåga i olika skolor att ta ansvar för sina studier och studiemiljön. Det finns bl.a. därför behov av att överlag vid gymnasieskolorna öka elevernas ansvar och inflytande. Uppfattningen att kränkande behandling inte kan tolereras delas av de intervjuade eleverna och vid de olika enheterna och verksamheterna upplever eleverna överlag att det är en lugn och trygg miljö på skolorna. Inspektörernas intryck är att förhållningssätt och umgängesformer är goda på skolorna. Vid Angeredsgymnasiet, med hög andel elever med invandrarbakgrund, har det dock vid flera tillfällen förkommit bråk mellan olika elevgrupper. Personer som inte tillhör skolan har varit med vid några av dessa tillfällen. Vid inspektörernas 5

12 Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan SKOLVERKET besök hade skolan nyligen infört ID-brickor för alla som har rätt att vara på skolan. Enligt Balansen är resultaten för Bräckegymnasiet i stort jämförbara med övriga kommunala gymnasieskolor i Göteborg. På ett område avviker dock skolan. Hela 54 procent av eleverna vid Bräckegymnasiet svarar att det förekommer våldssituationer på skolan. Vid intervjuer och samtal med eleverna framträder bilden av att det framförallt är i skolmiljön på skolenheten Stora Holm som dessa situationer inträffar. Eleverna anger också att det kan förekomma ett grovt språkbruk och rasistiska tendenser. På Stora Holm kan även elever från andra utbildningar och skolor vistas i bland annat matsalen och på skolområdet. Inspektörerna noterar också att det finns elever vid Burgårdens utbildningscentrums Trädgårdsinriktning på Stora Holm som uppfattar miljön som otrygg och enligt lärarna vistas eleverna mest i sin lektionssal även utanför lektionstid. Se vidare avsnitt 3. Gymnasiesärskolan På alla enheter har eleverna klassråd och på de flesta enheter uppfattar inspektörerna att det finns fungerande representation för verksamhet i elevråd. Inspektörerna noterar att några elevrepresentanter har svårt att redogöra för vad man gör i klass- respektive elevråd. Lärarna försöker uppmuntra eleverna att säga vad de tycker är bra och dåligt i skolan. Eleverna vet att de har en person de kan vända sig till om de har problem. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att resultaten av gymnasieskolornas arbete med normer och värden överlag är bra, men att det vid flera skolor finns behov av att öka elevernas inflytande och delaktighet. Det finns också elever som visar lågt intresse för att delta i demokratiska processer vilket de berörda skolorna bör arbeta med att förbättra. Kommunen behöver göra riktade insatser för utbildningarna på Stora Holm. Se vidare avsnitt 3. Även för gymnasiesärskolan bedömer inspektörerna att resultaten av skolans arbete med normer och värden är bra. 6

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2. Kunskaper, utveckling och lärande Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet och undervisningen. Kunskapsresultaten för gymnasieskolorna i Göteborg är goda i jämförelse med riket. Det finns dock stora variationer mellan skolorna. Tabell 2 Medelvärdet för slutbetygen per skola och program läsåret 2003/04 (Uppgifter från Göteborgs utbildningsförvaltnings sammanställning Slutbetygen för avgångseleverna läsåret 2003/04 ). An Br BUC EMG Fr Hv Ka Li Mu Po Sc Summa BF 13,0 13,0 BP 11,3 11,3 EC 12,8 11,8 11,9 EN 10,8 10,8 ES 14,2 16,1 15,0 15,0 FP 10,9 9,3 10,3 HP 11,0 11,1 13,4 11,8 HR 12,8 13,6 13,1 HV 14,2 13,8 14,0 IP 8,8 11,3 11,3 LP 12,5 12,5 MP 12,1 12,9 12,8 NV 15,1 14,4 15,8 16,3 13,9 16,0 15,6 OP 12,8 12,8 SP 12,1 14,0 13,7 15,0 12,8 14,1 15,6 14,3 SMg 14,7 13,8 15,9 13,9 14,6 14,5 SM 13,0 8,8 13,0 16,6 13,4 15,0 13,2 9,9 14,4 14,3 13,9 TE 13,7 11,6 12,2 13,8 12,0 15,2 13,3 Tot 13,2 11,0 13,3 13,8 13,5 15,3 13,4 11,4 13,5 14,7 15,0 13,7 På några skolor, bland annat Polhemsgymnasiet, bedömer inspektörerna att eleverna når mycket goda kunskapsresultat. Även Hvitfeldtska gymnasiet och Schillerska gymnasiet visar på goda kunskapsresultat avseende slutbetygen. Det finns också skolor där eleverna har sämre ingångsvillkor, men som ändå lyckas väl. Samtidigt redovisar några skolor sämre resultat än riksgenomsnittet. 7

14 Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan SKOLVERKET Tabell 3 Andel ( % ) slutbetyg per program och skola läsåret 2003/04 (Uppgifter från Göteborgs utbildningsförvaltnings sammanställning Slutbetygen för avgångseleverna läsåret 2003/04 ). An Br BUC EMG Fr Hv Ka Li Mu Po Sc Summa BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP SMg SM TE Tot I några skolor får en stor andel av eleverna slutbetyg år Ett exempel är Frölundagymnasiet där 99 procent av eleverna på NV, 95 procent på SP och 94 procent på HP, får slutbetyg. Däremot får endast 59 procent av skolans elever på Elprogrammet slutbetyg. Katrinelundsgymnasiet redovisar mycket goda resultat då 93 procent av eleverna på OP får slutbetyg, vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet för programmet. Vid Hvitfeldtska gymnasiet framstår andelen elever med slutbetyg från HP som mycket lågt i jämförelse med övriga program vid skolan samt i jämförelse med HP vid Frölundagymnasiet. Inspektörerna bedömer att resultaten vid Angeredsgymnasiet, Bräckegymnasiet, Burgårdens utbildningscentrum och Lindholmens gymnasium till delar är låga. Skolorna bör arbeta för att generellt öka måluppfyllelsen bland eleverna. Skolledningen vid Angeredsgymnasiet uttrycker själva oro för skolans kunskapsresultat då andelen elever med slutbetyg minskat. I skolans årsredovisning uppges orsaken till de låga kunskapsresultaten vara att andelen som Göteborgs kommun benämner programnära elever (dvs. elever som inte är behöriga till ett nationellt program och därför tillhör det individuella programmet, men som till stora delar följer utbildningen i ett nationellt program) och elever med låga intagningspoäng har ökat vid skolan. Det är också så att de studievägar som har 8

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan högre intagningspoäng även har relativt sett högre betygsmedelvärden i slutbetygen. Av årsredovisningen från år 2003 för International High School of the Gothenburg Region (IHGR) framgår att vissa elever vid skolan inte talar svenska. Bland dem finns även elever som behöver extra stöd eftersom de inte heller behärskar engelska. Skolan har lämnat sammanställningar av vissa resultat av nationella prov. Resultat av de nationella proven i engelska visar att även engelska A kan vålla svårigheter. Av 42 elever hade 9 stycken betyget IG på det nationella provet vårterminen De elever som efter ett års studier inom kursen engelska A inte når godkänt betyg på det nationella provet bör, enligt inspektörernas bedömning, rimligen ha svårigheter att på engelska studera alla övriga ämnen utom svenska. Det finns också exempel på enstaka skolor där kunskapsresultaten är svåra att bedöma. Dessa skolor saknar i stor utsträckning rutiner för uppföljning av resultaten. Se vidare avsnitt 4. På tre gymnasieskolor är andelen elever som lämnar skolorna med individuellt specialutformade program anmärkningsvärt stor. Det finns också skolor där många elever lämnar skolorna med reducerat program. Se vidare avsnitt 4. Utbildningsförvaltningen har gjort en sammanställning och en analys av skolornas resultat Slutbetygen för avgångseleverna läsåret 2003/04. Underlag för analys finns i utbildningsförvaltningens material, men det är inspektörernas intryck att sådan sker i begränsad utsträckning vid såväl skolor som förvaltning. Vid intervjuer med förvaltningsledningen framkommer att det finns kännedom om problematiken kring individuellt specialutformade program samt reducerade program, och att diskussioner förs med verksamhetschefer/rektorer. Det är inspektörernas intryck att många av de beskrivna problemen vid gymnasieskolan i Göteborg varit kända under lång tid. Gymnasiesärskolan Det är stor skillnad i de olika programmens kunskapsinnehåll. På de nationella programmen läser elever kärnämnen och karaktärsämnen med valbara kurser och individuella val. Inspektörerna ser flera exempel där lärarna på olika sätt integrerar kärnämnen och karaktärsämnen. De flesta elever på nationella program känner till målen för den egna utbildningen och kan göra egna studieval samt arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Inspektörerna bedömer att resultatet av gymnasiesärskolans pedagogiska arbete med kontinuerlig uppföljning och utvärdering ger goda förutsättningar för varje elev att nå uppsatta mål. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att resultaten för kunskaper överlag är goda, i några skolor mycket goda. I några skolor får också en större andel av eleverna slutbetyg än riksgenomsnittet. Det finns dock exempel på skolor där många elever inte når målen. Detta innebär att skolornas ansträngningar för att eleverna skall nå målen bör intensifieras ytterligare. 9

16 Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan SKOLVERKET Det är inte klart att alla elever vid IHGR har förutsättningar att följa med i undervisningen som till mycket stor del bedrivs på engelska, vilket bör analyseras av kommunen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar och elever i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan Inspektörerna bedömer att flera skolor har skapat bra former för samverkan med eleverna. Inspektörerna vill som goda exempel framhålla arbetet vid Burgårdens utbildningscentrum, Motorbranschens Tekniska Gymnasium (MTG) och Polhemsgymnasiet. Klassråd hålls, ofta på schemalagd tid, varje vecka. Eleverna är väl insatta i hur den representativa delen av deras inflytande är tänkt att fungera och de anser att möjlighet till inflytande är viktigt och att samverkan fungerar bra. Vid Burgårdens utbildningscentrum beskriver t.ex. eleverna att de kan utöva inflytande på övergripande frågor som exempelvis vilken personal man vill förorda vid en rekrytering, men att de även i så kallade gruppråd och kursråd kan framföra synpunkter direkt kopplade till den egna undervisningen. Vid andra skolor framför eleverna att de frågor som tas upp ofta begränsas till typiska elevfrågor som handlar om skolmat, uppehållsrum etc. Det är dock inspektörernas bedömning att många skolor strävar efter att utveckla bra samverkansformer. Det framgår också av elevintervjuerna att deras delaktighet i den konkreta undervisningssituationen varierar beroende på lärare och ämne. Intervjuer och iakttagelser visar vid många skolor att klassråden inte fungerar. Klassråd hålls i varierande utsträckning och vid Lindholmens gymnasium saknas klassråd i flera klasser. Se även avsnitt 1. Arbetet mot kränkande behandling Skolorna arbetar överlag aktivt mot kränkande behandling och tar tag i de konflikter som uppstår. Eleverna vid Bräckegymnasiets skolenhet Stora Holm uppger dock att olika typer av kränkande behandling är vanligt förekommande. När elevrådet tar upp konkreta händelser med rektorn, upplever de att problemen bagatelliseras eller nonchaleras. Enligt elevenkäten från år 2004 svarar hela 23 procent av skolans elever att de blivit utsatta för trakasserier eller annan kränkande behandling, vilket inspektörerna bedömer vara allvarliga signaler och förhållandena på skolenheten bör därför klarläggas och åtgärdas. 10

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Inspektörerna finner att handlingsprogrammen vid många av skolorna behöver kompletteras med rutiner för olika typer av kränkande behandling. Ester Mosessons gymnasium är dock exempel på en skola som har en tydlig och bra plan. Ett väl utvecklat handlingsprogram ger förutsättningar för att upptäcka kränkande behandling i ett tidigt skede och förbättra den psykosociala miljön. Skolhälsovård och elevhälsa Skolorna har överlag mycket bra elevvårdsverksamheter med personal som visar ett stort engagemang i arbetet. Det finns flera exempel från skolorna på hälsofrämjande insatser. Ett bra exempel är den samverkan som sker på Bräckegymnasiet mellan idrottslärare, bygglärare och byggbranschen i projektet Aktiv byggare. Syftet med projektet är att skapa nya modeller och arbetssätt för att öka medvetenheten om fysisk aktivitet och lämplig kost hos eleverna på Byggprogrammet för att minska antalet framtida arbetsskador. Det bedrivs ett aktivt arbete mot droger vid skolorna. Utbildningsnämnden beslutade i juni 2004 om drogpolicy och handlingsplan som benämns nolltolerans mot droger i skolan. Det är en bra satsning som kommunen gör i arbetet mot användning av droger. Gymnasiesärskolan Vid intervjuer med elever och lärare, såväl på de nationella programmen som på enheter med de individuella programmen, noterar inspektörerna att skolan på många olika plan strävar efter en god arbetsmiljö och delaktighet för gymnasiesärskolans elever. Inspektörerna bedömer att arbetsmiljön vid gymnasiesärskolan är god. Gymnasiesärskolan har en väl fungerande mobbningsplan och plan mot kränkande särbehandling. Av planen framgår att kurator och specialpedagog skall bilda grupper av elever som är i riskzonen både som mobbare och som mobbningsoffer. På frågan till elevrepresentanterna på de nationella programmen om de känner till att det finns en sådan plan blir svaret inte helt tydligt. Några elever säger att det känner till att det finns en sådan plan, andra att de inte gör det. Inspektörerna bedömer att eleverna på de nationella programmen på ett tydligare sätt bör få delaktighet och information om skolans planer mot kränkande särbehandling. Skolan har en bra elevvårdsverksamhet. De individuella hälsosamtalen, som genomförs med samtliga elever under det första året, tar upp socioemotionella frågor och frågor som belyser elevernas fritid. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att de flesta skolorna har hittat bra former för samverkan där eleverna kan utöva inflytande på verksamheten genom formella samverkansorgan som klassråd, elevråd och skolkonferens. Det framgår dock av intervjuerna att elevernas delaktighet i den konkreta undervisningssituationen varierar beroende på lärare och ämne. Se vidare avsnitt 1. De flesta skolorna bedriver ett bra arbete för att motverka kränkande behandling. Handlingsprogrammen behöver dock kompletteras med rutiner för olika 11

18 Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan SKOLVERKET typer av kränkande behandling. Inspektörerna bedömer även att kommunen behöver uppmärksamma de allvarliga signalerna om situationen vid Bräckegymnasiets skolenhet Stora Holm. Inspektörerna bedömer vidare att eleverna vid gymnasiesärskolans nationella program på ett tydligare sätt bör få delaktighet och information om skolans planer mot kränkande särbehandling. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll På de flesta skolorna finns en strävan att informera eleverna om kursplanemålen och betygskriterierna. Vanligtvis informerar lärarna om dessa vid kursstart. Av intervjuerna framgår emellertid att eleverna endast i viss utsträckning tagit del av dessa. Lokala tolkningar och konkretiseringar av de nationella kursplanerna förekommer i varierande grad. Lärarnas arbete med att konkretisera och förklara innehållet i kursplaner och betygskriterier behöver enligt inspektörernas bedömning utvecklas. Inspektörerna vill som positivt exempel framhålla det arbete som bedrivs vid Motorbranschens Tekniska Gymnasium (MTG) med lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna. För de kurser som delvis är förlagda till arbetsplatser finns en mycket bra planering över vad som skall arbetsplatsförläggas. Det finns ett väl utvecklat system för återrapportering av vad som gåtts igenom på arbetsplatsen. Inspektörerna uppfattar att huvuddelen av verksamheten vid Vingagymnasiet, som har hand om det individuella programmet, är koncentrerad till ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. I hög grad studerar eleverna dessa ämnen i former som överensstämmer med arbetet i grundskolan. Eleverna känner sig hemma i arbetsformerna men de får sällan möjlighet att utveckla kunskaperna på andra sätt än dem de redan prövat och misslyckats med. Inspektörerna bedömer att skolan tillsammans med eleverna bör diskutera både vilka kunskaper eleverna behöver för fortsatta studier och i arbetslivet och hur elever på olika sätt kan nå målen i kursplanerna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Inspektörerna har sett exempel på olika sätt att organisera undervisningen och upplever att skolorna har stor frihet att anpassa organisationen efter den enskilda skolans förutsättningar. Vid de flesta skolorna är eleverna organisatoriskt och lokalmässigt i stor utsträckning indelade efter programmen. Lärarna är of- 12

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan tast organiserade i arbetslag. Inspektörerna bedömer också att arbetslagen i stort utformats efter de olika skolornas program eller inriktningar. Av utbildningsförvaltningens årsrapport för år 2004 framgår att samverkan mellan skolan och olika branscher befästs under året genom en speciell Göteborgsmodell. Tydligaste exempel på denna samverkan är de båda gymnasieskolorna Motorbranschens Tekniska Gymnasium (MTG) som startade hösten 2003 och Yrkestekniska Gymnasiet (YTG) vid Lindholmens gymnasium som startade hösten Även om de samverkar med olika branscher och det finns olikheter har de mycket gemensamt, när det gäller organisering av undervisningen. Eleverna vid MTG får en utbildning som är mer omfattande än t.ex. fordonsprogrammet eftersom alla elever följer ett utökat program. Enligt inspektörernas bedömning måste MTG erbjuda ett fullständigt program om gymnasiepoäng. Detta gäller även YTG och Polhemsgymnasiet. Inget hindrar dock att eleverna frivilligt får läsa ytterligare kurser genom att välja att läsa ett utökat program. Enligt de redovisade dokumenten skall utbildningarna vid MTG och YTG delvis vara förlagda till arbetsplatser. Inspektörerna bedömer att det är viktigt att skolan gör klart för bl.a. eleverna vad som är obligatoriska inslag i form av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och att praktiken, med eller utan anställning, ligger utanför det som ger gymnasiepoäng. Läsåret för den del av utbildningen som leder till en fullständig utbildning måste inrymmas inom bestämmelserna som anger att ett läsår skall omfatta 40 veckor. Hvitfeldtska gymnasiet har höga intagningspoäng till varje enskilt program. Trots det framkommer det av slutbetygen vid det Samhällsvetenskapliga programmet (SP) att hela 50 procent var individuellt specialutformade för de elever som slutade sina studier efter läsåret 2003/2004. Intervjuer och dokument visar att skolan efter det att eleverna påbörjat sin gymnasieutbildning tar beslut om individuellt specialutformade program för elever från framförallt SP och Naturvetenskapliga programmet (NP). Såväl elever som skolledare menar att det är elever med studiesvårigheter i en eller flera kurser som byter program. Vid SP ersätter eleverna till övervägande del språk- och matematikkurser med andra kurser och vid NV är det kurser i framför allt fysik B samt kemi B som ersätts, det vill säga det är ämnen genom vilka programmet får sin karaktär som byts ut. Närmare dokumentstudier för ett antal elever vid NV visar också att det finns ett samband mellan övergångar till det individuella specialutformade programmet och elevernas betyg. Nästan i samtliga fall går det att se att eleven byter ut en gemensam kurs på programmet eller inom inriktningen. Den utbytta kursen återfinns i flera fall med betyget G eller IG i elevens samlade betygsdokument. Förutom vid Hvitfeldtska gymnasiet förekommer individuellt specialutformade program i stor omfattning vid Frölundagymnasiet och Schillerska gymnasiet. Som förklaring till att det är så många elever, anges bland annat att skolorna rekommenderar detta för elever med studiesvårigheter, vilket enligt inspektörernas bedömning inte är tanken med ett specialutformat program. Beslut om specialutformade program sker i vissa fall sent i utbildningen. 13

20 Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan SKOLVERKET Inspektörerna bedömer att det är otillfredsställande att gymnasieskolorna i Göteborgs kommun använder sig av individuellt specialutformade program i så stor utsträckning. I propositionen 1991/1992:157 anges som skäl för att inrätta specialutformade program att de bör vara speciella inriktningar eller kombinationer för ungdomar som vill ha en utbildning som inte ryms inom de nationella programmen. Det kan vara både teoretiska och yrkesinriktade utbildningsönskemål. De individuellt specialutformade programmen uppkommer således när eleven väljer att byta ut en kurs. Inspektörernas bedömning är att lagstiftaren med specialutformat program avsett en i förväg planerad utbildning. Gymnasieskolornas fria tolkning av när ett specialutformat program kan inrättas är inte förenlig med lagstiftarens avsikt om en planerad utbildning. Elever, som har svårt för enstaka ämne och där eleven således inte kan sägas ha så stora problem med sina studier att denne kan beviljas reducerat program, skall istället få stöd i sin utbildning. Enligt kommunens egen statistik över reducerade program framkommer stora skillnader mellan skolorna i Göteborg. Exempelvis på Polhemsgymnasiet och Ester Mosessons gymnasium är det inga elever som lämnat med slutbetyg från reducerat program, medan det på Lindholmens gymnasium är 17 procent och på Katrinelundsgymnasiet 12 procent, av slutbetygen som är reducerade. Vid Katrinelundsgymnasiet beviljas reducerat program på felaktiga grunder då även elever utan påtagliga studiesvårigheter ges ett reducerat program. Skolans rutiner för hur reducerade program beviljas är också otydliga. Vid Frölundagymnasiet hade ett fåtal elever på skolan under läsåret reducerat program med undantag av eleverna på Teknikprogrammet där hela 33 procent av de som lämnade skolan 2004 hade reducerat program. Reducerat program är enligt inspektörernas bedömning något som skall tillgripas i undantagsfall. En av utgångspunkterna, att eleven skall ha studiesvårigheter, innebär att det skall göras en bedömning av hela elevens studiesituation och inte enbart i den eller de kurser som eleven befrias ifrån. Det är då inte meningen att eleven skall läsa en annan kurs, dvs. byta ut den kurs man befrias från mot någon annan. Ett sådant byte innebär i stället en revidering av elevens studieplan. En obligatorisk kurs för programmet kan inte bytas utan att eleven byter studieväg. En kärnämneskurs kan inte bytas ut överhuvudtaget. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Gymnasieskolorna i Göteborgs kommun har fått en kraftig förstärkning av organisationen för att tillgodose elevernas behov av särskilt stöd. Det är ett område där det genomförts stora satsningar de senaste åren. Inspektörerna konstaterar dock att det är stora variationer mellan skolorna. Inspektörerna har tagit del av åtgärdsprogram som är väl genomarbetade och av mycket god kvalitet, bland annat på Angeredsgymnasiet och Burgårdens utbildningscentrum och dess HR-program. Inspektörerna bedömer dock att flera av skolorna inte kan tillgodose elevernas rätt till särskilt stöd. Inte heller åtgärdsprogram upprättas för alla elever som har behov av detta. Vid Polhemsgymnasiet är ett relativt litet antal elever i behov av särskilt stöd. Dessa elever, men även elever som skulle kunna behöva läsa svenska som andraspråk, följer den lokala kursen språklig medvetenhet som omfattar 100 poäng. 14

21 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Kursen utformas individuellt för eleverna. Inspektörerna noterar också att fler skolor, i viss utsträckning använder den lokala kursen som ersättning för stödverksamhet. Därmed tillgodoses inte elevernas rätt till särskilt stöd. Några skolors organisering av stödverksamheten bör förändras bland annat för att möta stödbehov hos de elever som idag rutinmässigt erbjuds ett specialutformat program. Vingagymnasiet bör reflektera över innehållet i de olika individuella studieplaneringar som förekommer. Vid utformningen av dessa bör sambandet mellan elevens långsiktiga mål och studiernas innehåll och form tydliggöras. Arbetssätten Inspektörerna har under inspektionen besökt över 300 lektioner. Vid de genomförda lektionsbesöken fann inspektörerna i huvudsak intressanta och väl genomförda lektioner. Åtskilliga prov gavs på varierade arbetssätt och god kontakt mellan lärare och elever. Lärarna vid gymnasieskolorna i Göteborgs kommun upplevs som engagerade och kompetenta. Inspektörerna har vid lektionsbesök i skolor med i huvudsak yrkesinriktade program, sett exempel på både individuella och gruppvisa arbetsformer. Undervisningen i kärnämnen sker ofta i mindre grupper, 16 istället för 24 elever, för att eleverna skall få möjlighet till bättre måluppfyllelse. Verksamheten varvas, i elevernas karaktärsämnen, med teori och praktiska tillämpningar. De uppgifter som ligger till grund för elevernas arbete vid dessa tillfällen är av olika karaktär och uppmuntrar eleverna till problematiseringar och kritiskt tänkande. Under lektionsbesöken vid många skolor observerar inspektörerna att arbetsformerna i såväl kärn- och karaktärsämnen engagerar eleverna och stärker deras intresse för ämne och program. Men i vissa undervisningsgrupper observeras tydliga undantag från detta, där är eleverna mindre engagerade. Inspektörerna noterar att dessa lektioner ofta består av envägskommunikation från läraren eller ett eget arbete som pågår utan något större intresse. Det finns lektioner där elever kommer och går som de vill, där ljudnivån är hög och möjligheten att koncentrera sig liten och andra där elever sitter tysta men sysslar med privata angelägenheter. I ytterligare någon grupp skriver eleverna av det som läraren skriver på tavlan utan att någon dialog förekommer mellan lärare och elever under lektionstillfället. Särskilt noterar inspektörerna att all kommunikation vid flera lektioner i moderna språk sker på svenska. Eleverna får knappast tillfälle att yttra sig på målspråket och får inget språkligt inflöde på det aktuella språket under en hel lektion. Vägledning och utvecklingssamtal Intervjuer visar att eleverna överlag är nöjda med sina utvecklingssamtal, men att detta i hög grad är beroende av lärarnas engagemang. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Inspektörerna uppfattar att det generellt finns stora brister i gymnasieskolornas arbete med kvalitetssäkring av betygen. Ofta överlämnar rektorerna hela ansvaret till lärarna. Inspektörernas intryck från skolorna är att lärarnas diskussion rörande bedömningar och betygssättning är begränsad till den enskilda skolans ämnesgrupper. För att trygga en likvärdig och rättvis betygssättning mellan olika 15