Astma/KOL sjuksköterskor Närsjukvård Lund/Ystad, Primärvården Skåne

Transkript

1 Nätverksträff Astma/KOL sjuksköterskor Närsjukvård Lund/Ystad, Primärvården Skåne Therese Sterner Samordnande allergisjuksköterska Barnmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus us Therese.sterner@skane.se 1

2 Agenda Riktlinjer för akutbehandling samt uppföljning av barn med astma och allergi Miljöpåverkan Astmautbildning Spacer i akutbehandling och andra devicer Gränssnittet Adrenalinpenna hur den ska användas på ett korrekt sätt 2

3 Astma Recidiverande andningssvårigheter, pip Frekvent pneumoni Hosta, speciellt på natten Dåligt humör, dålig aptit, allmänt hängig Fysisk aktivitet it t trigger, ger hosta och andfåddhet, men misstolkas ofta som dålig kondition, ointresserad av sport, bara intresserad av datorer BARN KLAGAR SÄLLAN UTAN ACCEPTERAR OBEHAG SOM VUXNA ALDRIG SKULLE TOLERERA 3

4 Astma Astma och allergi är 2 olika tillstånd. Astma = lungsjukdom med kronisk inflammation av luftvägar 2/3 av astmabarn har också allergi som kan trigga/göra g astma värre Många barn med astma har ingen relevant allergi, och många barn med allergi har ingen astma 1/3 av skolbarn med astma är symtomfria som vuxna, sämst chans för Barn som har utvecklat eksem eller allergi Barn med svår astma Barn som är underbehandlade dl d (kanske) k 4

5 Astma Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn (8-10 % av alla) Barnet kan med rätt behandling leva ett fullt normalt liv Behandling är Enkel Utan större biverkningar Tar bort symtom Normal lungkapacitet bevaras Vid underbehandling Reducerad QoL Kroniska lungproblem på lång sikt Det är barnen som lider och därför inte de som ej vill behandlas Barnet offer för passiva triggermekanismer Tobaksrök allergener 5

6 Astma och rhinit En luftväg en sjukdom Rhinit är en riskfaktor för astma Vid persisterande rhinit bör patienten utredas för astma Kombinerad behandlingsstrategi Optimal behandling av rhinit kan förbättra astmasymtom Börjande astmasymtom hos patient med pollenrhinit är indikation för immunoterapi i 6

7 Triggerfaktorer 7

8 Pälsdjur 8

9 PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här externa bilden för att skydda din integritet. Om du vill hämta och visa den här bilden klickar du på Alternativ i meddelandefältet och sedan på Aktivera externt innehåll. jp Pollenallergi Vädra inte dagtid Följ pollenprognosen p och medicinera efter det. Se över växtlighet på tomtent Tvätta håret på kvällen Motionera inomhus Res bort 9

10 Astmautbildning - effekter att ge god information till patienterna lägga mer tid på att instruera patienten i inhalationsteknik alltid kontrollera att patienten vet hur inhalatorn används rätt gäller även patienter som använt samma inhalator länge Ökad kunskap bättre inhalationsteknik, förståelse för medicineringen Mindre astmabesvär Minskat antal sjukhusbesök Minskad oro Minskad skolfrånvaro Hälsoekonomi Förbättrad lungfunktion Chaoying L. 2001, Colland VT. 1993, Sullivan SD. 2001, Guendelman S. 2002, GINA guidelines

11 Ansträngningsastma God förebyggande medicinering! Ev. luftrörsvidgande behandling före. Långsam uppvärmning, intervalträning min. Tänka på triggerfaktorer Pollen Kall luft 11

12 Underhållsbehandling med leukotrienantagonist och inhalationssteroid av förskolebarn med astma 0 till <6 månader. Finns inga registrerade preparat för denna åldersgrupp. Nebuliserad budesonid har dock under många år använts som inhalationssteroid i denna åldersgrupp. Dos som för 6 månader gamla barn. Från 6 månader Singulair dosgranulat Nebuliserad budesonid Flutide i spacer ej registrerat t för barn under 1 år, men önskas inhalationssteroid via spacer kan styrkan 50 mikrogram/dos användas, (1)2 doser x 2. Från 1 år Singulair dosgranulat Flutide i spacer Nebuliserad budesonid Från 4 år Singulair dosgranulat Flutide i spacer Nebuliserad budesonid Seretide Från 5 år Singulair dosgranulat Flutide i spacer Nebuliserad budesonid Seretide BLFa 12

13 Intermittent behandling av infektionsutlöst astma hos förskolebarn Singulair 4 mg x 1 i ca 10 dagar Nebuliserad budesonid Flutide i spacer 13

14 Behandling äldre barn Airomir, Ventoline, Bricanyl Effekt efter 2-5 5min, varar46tim 4-6 Oxis, Serevent Oi Oxis effekt ffkefter min, Serevent min Varar 12 tim 14

15 Akutbehandling med spacer Salbutamol 0,1mg/dos - Airomir, Ventoline, Bricanyl < 2 år > 2 år 6 puffar 4 puffar 6 puffar Inhalationen kan upprepas efter min 15

16 Nebulisator Har ingen funktion i hemmet. Långsam, dyr, klumpig, pg, oprecist läkemedels output, betydande spill av medicin Vid astmaanfall ges 4-6 normaldoser Ventoline/Bricanyl i l via spacer/pulverspray På sjukhus Vid syrgasbehov Kräver inte kraft 16

17 Alternativmedicin Akupunktur Zonterapi Naturmedicin Receptfri hostmedicin Har ingen effekt på astma. Men - ½ av all ordinerad medicin tas ej 17

18 Tonårsastma En ungdom med en kronisk sjukdom Känner sig annorlunda Söker oavhängighet Experimenterar Känner skuld på grund av familj som måste göra uppoffringar 18

19 Checklista Längd/vikt. ACT score eller specifika frågor kring symtom. PEF-mätning/spirometri samt granskning av ev. medhavd PEFkurva. Kontroll av inhalationshjälpmedel och inhalationsteknik. Ny allergitest ca vart 3. år. Check övriga atopiska sjukdomar. Samtal: Har behandlingsmålet uppnåtts? Övermedicinering? Rådgivning kring allergisanering. Motion. Hur fungerar skolan? Extrakontroller efter akut försämring. 19

20 Miljöns inverkan på astma och allergi 20

21 Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel och att fukt och mögelskador leder till en ökad risk för astmasymtom 30%vuxna 50%barn Gunnel Emenius Fisk et al. IA 2007;17: : Meta-analyses of the associations of respiratory health effects with dampness and mold in homes 21

22 Riskskattning (fuktrelaterade problem) Barn upp till 4 år småbarnsastma 11 procent (MHR 2005) 19 % rapporterar fukt/mögelskada (MHR 2005) fukt ger 50 % riskökning för astma (BAMSE, m.fl.) I Sverige: mer än fall årligen 22

23 Ospecifika triggerfaktorer Kall luft Kylig och fuktig luft Temperaturväxling Fysisk ansträngning (gå uppför backe/trappa, jogga/springa) Luftburna kemiska Starka dofter Allergener I olika arbetsmiljöer finns dessutom ett stort antal andra luftvägsirriterande ämnen. 23

24 Orsaker till ohälsa inomhusmiljön Fuktskador och/eller mögelskador =>astmasymtom, sjuka-hus-symtom Bornehag et al Indoor Air, 2001, 2004, barn >50 % riskökning Mendell et al EPA, NIOSH 2003, (arbetsmiljö) Fisk et al, Indoor Air2007; vuxna % riskökning WHO 2009; Guidelines for indoor air quality; Dampness and Mould 24

25 Faktorer som påverkar inomhusmiljön Var finns huset? Geografi, klimat mm Konstruktion och material Bruk av byggnaden Grund Skal Tak Installationer Aktivitet Inredning Underhåll Information till föräldrar Förståelse för problematiken 25

26 Partiklar Tobaksrökning Öppen förbränning bl a sot Fotogenkamin, vedeldning mm Dieselavgaser Damm Kvalster pollen Mögelsporer Pälsdjursallergen Bakterier Virus Mikroorganismer Sotpartiklarna (gulfärgade) har tagit sig in genom luftvägarna och ansamlas i lungblåsorna - alveolerna - (violetta). Foto: Lennart Nilsson 26

27 Partiklar Koncentrationen inomhus står i relation till aktivitetsnivån inne i bostaden samt hur det städas Partikelstorlek Pollenkorn µm Kvalster µm Mögelsporer 2-8 µm Kattallergen 1-10 µm Bakterier µm Partiklar kan till sin yta binda olika ämnen. T ex kan sot bära delar av pollen,gaser i luften kondenserar på redan befintliga partiklar. Källa: Partiklar i inomhusmiljö. Socialstyrelsen

28 Hus Hälsa Inomhusmiljö Alla Hög innetemperatur Hög luftfuktighet Undermålig ventilation Kemiska emissioner Hög partikelhalt Tobak Aktivt Passivt Allergiker m fl Formaldehyd I gasform i rumsluft =>luftvägsbesvär och trigga astmasymtom =>allergiska reaktioner + hudsymtom Djurägare Starka dofter Passiv rökning + röklukt fr kläder Prydnadsväxter Hög y partikelhalt Aktiviteter Tillförs inomhusluften från: byggnadsmaterial, möbler, textilier och vattenbaserade färger cigarettrök kosmetika, hygienprodukter m.m. utomhus luftföroreningar Halterna är högre: inomhus än i omgivningsluften i småhus än i flerbostadshus ELIB 1993, Barregård och Sällsten,

29 Relativ fuktighet t är enkelt uttryckt: -Vatteninnehållet i luften i förhållande till vad luften kan ta emot vid sin temperatur -På vintern är vatteninnehållet mycket lågt, 1-3 gram vatten/m3 luft -På sommaren är vatteninnehållet mellan gram vatten/m3 luft 29

30 Att tänka på Fakta kring patienten Boendeform Inomhusmiljö Utomhusmiljö - påverkbar Förskola/skola Kontaktnät mormor farmor andra Fritidsaktiviteter Ställ många frågor!!!!!! 30

31 Kontakter Rektor Fastighetsförvaltning Miljöförvaltning Boverket Anticimex Socialförvaltning Allergikonsulent 31

32 Spacer Små barn Inhalation i spacer kan ges både akut på sjukhus, på vårdcentraler och i hemmet Ger samma effekt som en nebulisator Ger mindre biverkningar Cochrane library 2009, Cates CJ, Crilly JA, Rowe BH Spacer är ett hjälpmedel som skrivs på recept och är kostnadsfritt för patienten 32

33 Fördelar med spacer En spacer har två principiella effekter: 1. Minskar munhåledeponeringen 2. Minskar krav på koordination: Fördel då koordination eller medverkan inte är optimal 33

34 Vortex Metalltub som förhindrar elektrostatisk bindning av läkemedel. Passar alla dosaerosoler Barnmasker finns i två storlekar. Från ca 4 års ålder och uppåt kan Vortex användas utan mask med enbart munstycke. De är kokbara. Masken är lätt att rengöra genom att handdiskas eller spritas. Den tål kokning eller desinfektion i diskdesinfektor eller autoklav. 34

35 Vortexmask Masken är lätt att rengöra genom att handdiskas eller spritas, men tål också kokning eller desinfektion i t ex diskdesinfektor eller autoklav. Artikel Artikelnr Apotekets varunr VORTEX Babymask nyckelpiga pg 0-2 år 041G VORTEX Barnmask groda 041G från 2 år - 35

36 Optichamber Passar alla dosaerosoler Plastbehållare: Statisk elektricitet innebär att den bör diskas innan användning och sedan självtorka Masken i tre olika storlekar, small (0-18 månader, medium (18 mån till 6 år) och large (< 6 år). Masken passar på andra andningsbehållare Optichamber ska rengöras när den är ny och sedan rekommenderas en gång i veckan. 36

37 Teknik vid inhalation i spacer Skaka sprayen Sätt masken/munstycket till/i munnen Tryck en gång på dosaerosolen Påbörja inhalationen direkt och inhalera i spacern Spraya en puff i taget Proceduren upprepas om patienten fått ordination på mer än en puff. Från cirka 2,5-3 års ålder kan masken ofta tas bort. Var noga med att tekniken fungerar vid byte från mask till munstycke. 37

38 Pulverinhalatorer Vanligaste formen för astmaläkemedel i Sverige. Kan användas från 5-6 års ålder Parallell användning av spray vid försämring Noggranna instruktioner: Måste ha kraft i inandningen Använd andningstränare Veta vad som är in- och utandning Kontroll vid återbesök 38

39 Pulverinhalatorer 39

40 Det är viktigt t att välja en inhalator som patienten tycks föredra och kan hantera, samt att regelbundet kontrollera inhalationstekniken. 40