Röster kring konst som kreativ resurs och möjlighet. Dokumentation från ORIGO-seminariet den 4 februari 2005 Folkets Hus, Järntorget, Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Röster kring konst som kreativ resurs och möjlighet. Dokumentation från ORIGO-seminariet den 4 februari 2005 Folkets Hus, Järntorget, Göteborg"

Transkript

1 Röster kring konst som kreativ resurs och möjlighet Dokumentation från ORIGO-seminariet den 4 februari 2005 Folkets Hus, Järntorget, Göteborg

2 Innehåll ORIGO konst som resurs 2 Simon Roos och Ylva Gustafsson I konstens och marknadens gränstrakter 4 David Björklund Konstnären som social aktör 12 Cecilia Parsberg ORIGO konst som resurs Simon Roos, konstkonsulent Ylva Gustafsson, utredare Bild och form, Västra Götalandsregionen Sammanställning av ORIGO:s eftermiddagsdiskussioner 14 Frida Edby Larsson Föreläsare, Deltagande organisationer, Regionala kontaktuppgifter 19 Seminariet arrangerades i samverkan med: Konstnärscentrum Väst, Arbetsförmedlingen Kultur Västra Regionen, Trappan, Folkets Hus samt Nätverkstan Kultur i Väst. Produktion: Konst- och Kulturutveckling, Kultursekretariatet Layout: Anton Andreasson/Standardice Tryck: SG Zetterqvist,

3 Konst och kultur blir allt viktigare områden när man diskuterar regionala utvecklingsfrågor, kommunala attraktionsvärden, kvaliteten i skola, vård och omsorg. Kulturindustrin och det professionella kulturföretagandet är ett hastigt expanderande fält och behovet av kreativa entreprenörer kommer sannolikt att öka. ORIGO är ett initiativ från Västra Götalandsregionen som syftar till att tillvarata och tydliggöra konstnärernas breda kompetens och resurser. I vårt arbete med att stärka konstens roll i regionen påminns vi dagligen om de nya utmaningar som dagens konstnärer står inför. Vi möter också en uttalad vilja hos många konstnärer att ta sig in på nya arenor där konstnärlig kompetens kanske hittills inte varit så efterfrågad. ORIGO vill skapa ökat engagemang kring konstens roll i ett brett samhällspolitiskt perspektiv. Under våren 2005 bjöd vi därför in konstnärer, deras organisationer och regionala representanter där vi tillsammans kunde ställa frågorna: Hur skall vi bäst ta tillvara konstnärliga kompetenser? Vilka strukturer och resurser behövs? Var skall vi börja? I Västra Götaland finns en rik flora av verksamheter och organisationer som på olika sätt representerar kreativa utvecklingsmöjligheter i gränssnittet mellan kultur och olika samhällsområden. Konstnärer arbetar med kommunikation och inspiration på arbetsplatser som till exempel i projektet AIRIS som drivs av Skådebanan Västra Götaland. Konstnärer fungerar som samtalspartners och rådgivare i samband med ny- och ombyggnationer, stadsplanering och arbetar sida vid sida med personal inom skola, vård och omsorg. På många olika områden visar det sig att efterfrågan ökar av konstnärliga tjänster och intresset är stort också från konstnärernas sida. Vi ville sätta upp ett finger i luften och stämma av hur vinden på detta område blåser idag i Västra Götaland. På vilket sätt kan konst och kultur vara en utvecklingsmöjlighet för kommunerna, företagen och regionen och samtidigt en utvecklingsmöjlighet, en möjlighet till en breddad arbetsmarknad för konstnärerna? Det var några av utgångspunkterna för seminariet. Vi valde att lyfta fram några goda exempel och höra vad konstnärerna och deras organisationer själva hade för synpunkter. Här följer en sammanställning av de röster som kom till tals den 4 februari 2005 på Folkets Hus i Göteborg. Sammanställningen inleds med en reflekterande text av kulturskribent David Björklund och avslutas av en komprimerad sammanställning av eftermiddagens diskussioner, sammanställd av Frida Edby Larsson, Karlstads Universitet. Däremellan får vi en bild av hur konstnären Cecilia Parsberg arbetar och ser på konstnärens roll idag och den kontext vi befinner oss i. Under seminariet deltog medlemmar/representanter från konstnärsdrivna organisationer, enskilda aktörer och regionala representanter. 3

4 I konstens och marknadens gränstrakter David Björklund, kulturskribent För att utnyttja den kraft som finns i mötet mellan konst och samhälle måste det också finnas platser, frågor och konkreta projekt att mötas kring. I Västra Götaland finns flera sådana gränsöverskridande verksamheter där konstnärer samarbetar med näringsliv, arbetsplatser och skolor. I det sammanhanget behöver konstlivet också reflektera och diskutera kring relationen mellan konsten och samhället. Det är bakgrunden till ORIGO, ett initiativ från Västra Götalandsregionens konstkonsulenter. Konstnärer och andra kulturarbetare har en problematisk situation på arbetsmarknaden. Ersättningsnivåerna, trygghetssystemen och långsiktigheten är generellt sett betydligt sämre än för andra yrkesgrupper. Dessutom är kunskapen om konstnärens yrkesroll, villkor och kompetens ofta liten i det omgivande samhället. Kan man göra något åt det och i så fall vad? Den frågeställningen var bakgrunden till ett seminarium som ORIGO bjöd in till i början av februari Deltagare var bland annat konstnärer, representanter från konstnärsdrivna organisationer och regionala representanter för konstfrågor. Syftet med dagen var att ge perspektiv på konstnärens arbetsmarknadssituation och att synliggöra kreativa resurser och möjligheter till samverkan inom och utom konstområdet. Första delen av dagen bestod av presentationer av olika verksamheter och projekt, medan den senare delen användes till diskussioner. Sammanfattningsvis kunde man urskilja två linjer i sättet att förhålla sig till grundfrågan om konstnärens arbetsvillkor, linjer som också går igen i den allmänna debatten. Den ena linjen är mer traditionellt inriktad på förändrade och förbättrade stödformer och hämtar sina argument från i första hand arbetsmarknads- och kulturpolitiken. Jag kommer att kalla den för stödlinjen. 4

5 Den andra kan snarare beskrivas som näringspolitik och argumenterar för att konstnären har mycket att vinna på att försöka bredda och omdefiniera både sin marknad och sin yrkesroll. Det var kring denna linje som det mesta av diskussionen under seminariet kretsade. Jag kommer att kalla den för marknadslinjen. På många sätt är den hållningen en nyhet i den samtida svenska konstoch kulturdebatten och formerna är därför fortfarande flytande. En central fråga i sammanhanget är vem som ska ha ansvar för sådant som kompetensutveckling, samordning och rådgivning på detta utvidgade konstnärliga fält. Hur ska till exempel rollfördelningen mellan det offentliga, de konstnärliga organisationerna och konstnärerna se ut? Kan konstnärerna själva ta makten över sin situation? Seminariet visade att det finns ett stort behov av att diskutera de här frågorna och att försöka finna sätt att förhålla sig till en föränderlig omvärld för konsten och konstnären. Klart är också att samverkan står högt på dagordningen; samverkan inom konstområdet, men också samverkan mellan konsten och andra samhällssektorer som skolan, omsorgen och näringslivet. Det ligger också i linje med Västra Götalandsregionens kulturvision. I den heter det bland annat att vi ska utveckla gränssnittet mellan kulturen och andra sektorer och skapa metoder för att få fler aktörer att engagera sig i kulturen. Hos konstlivet i regionen finns en stark vilja att skapa sådana breddade sammanhang. Det ger anledning att se positivt på möjligheterna att förbättra konstnärers arbetsvillkor. Förbättra stödsystemen Att diskussionerna var schemalagda till eftermiddagen hindrade inte deltagarna från att ta upp angelägna frågor från första stund. Anders Forsman, som på uppdrag av kulturdepartementet har utrett hur trygghetssystemen fungerar för kulturarbetare, fick en ström av synpunkter och frågor. Han konstaterade att systemen fungerar dåligt för konstnärer, bland annat därför att de helt enkelt inte passar in i dem; svenska trygghetssystem är skapade för människor med fast anställning, hygglig lön och en förutsägbar yrkeskarriär. Det är sällan verkligheten ser ut så för konstnärer. Flera av de deltagande konstnärerna konstaterade också att de ofta möts av oförståelse när de tar upp de här svårigheterna med myndigheterna. Anders Forsman bekräftade den bilden och berättade att han föreslagit åtgärder. Som det är nu är kunskapen hos till exempel Skattemyndigheterna helt enkelt liten om konstnärers villkor och krav, menade han. Flera röster i publiken hävdade också att konstnärer är för försiktiga och tysta när det gäller att argumentera för sin egen sak. Jämförelser med andra yrkesgrupper gör tydligt att de dåliga villkoren är en maktfråga. Grupper med starka organisationer bakom sig kan genomdriva förändringar som gynnar dem. För att åstadkomma förbättringar måste konstnärer bli starkare som grupp. Folk vet inte hur dåliga villkor vi har, menade många. Den diskussion som Anders Forsmans presentation gav upphov till ansluter sig till det jag kallar stödlinjen. Den efterlyser ett större ansvar för kulturen från det offentliga genom till exempel utställningsersättningar, stipendier 5

6 och konstnärslöner, förändringar i trygghetssystemen och aktivare utnyttjande av enprocentsregeln. I mångt och mycket handlar det om en traditionell svensk arbetsmarknads- och kulturpolitik. Ska man förenkla kan man säga att den grundar sig på en stabil konstsyn och konstnärsroll, på en tydlig och statisk avgränsning mellan konsten och samhället och på en befintlig och sluten marknad för konsten. Bredda marknaden Det kan vara intressant att ställa stödlinjen mot den andra linjen, den jag kallar marknadslinjen. Kort uttryckt ser den istället möjligheter för konstnären att arbeta i nya konstellationer och sammanhang. Det handlar inte om att marknadsanpassa konsten eller falla till föga för kommersiella krav, utan om att bredda arbetsmarknaden och hitta nya vägar och nya platser att nå ut med konstnärligt arbete. Den bygger också ofta på en konstsyn där ickemateriella processer är viktigare än de - eventuella - objekt som konstnären skapar. Konstnärsrollen innebär - också - att fungera som idégivare, eventmakare, projektledare och entreprenör. Det är en hållning som kan liknas vid att driva företag med konst som affärsidé. Det var kring den här linjen som många av de andra inslagen och diskussionerna under seminariedagen kretsade. David Karlsson och Lotta Lekvall från Nätverkstan presenterade RAMP. Det är ett projekt för att hjälpa konst- och kulturföretag att utvecklas genom att ge stöd i form av till exempel lokaler, teknik och företagsrådgivning. AF Kultur Västra Regionen presenterade sin verksamhet, och betonade att den inte enbart syftar till att förmedla existerande jobb, utan också om att vara en resurs för kompetensutveckling för konstnärer och andra kulturarbetare. Mia Frankedal och Ulf Carlsson från Konstnärernas kollektivverkstad i Göteborg berättade om det aktiva säljarbete som de startat för sina medlemmar och som riktar sig mot byggbranschen. Genom att jobba systematiskt och metodiskt som agenter har de lyckats över förväntan. Deras uppfattning är att det finns gott om pengar till konst bara köparen får en bra kontakt och hjälp med att hitta kanaler till konstnärerna. På det sättet är säljarbetet också en läroprocess. Köparen får kunskap om hur det går till att handla konst. Och säljaren lär sig att förpacka erbjudandet på ett attraktivt sätt. Det gemensamma för de olika exemplen som gavs är konstlivets vilja att vända sig ut mot det övriga samhället. Som någon sa: konsten ska vara där människorna finns, så varför inte samarbeta med köpcentrum, sjukhus och arbetsplatser? Samtidigt finns en kluvenhet inför de nya krav som ställs på konstnären. Många känner sig främmande för att diskutera sitt konstnärskap i termer av marknad, målgrupper eller entreprenörskap. Man upplever att det är under ett yttre tvång som man till exempel väljer att driva sin verksamhet i företagsform och att den konstnärliga friheten hotas. Det finns också en osäkerhet kring rent praktiska frågor som har med till exempel företags- och arbetsmarknadsregler att göra. 6

7 Samhällets stöd till konsten Med det sagt kan det vara dags för några klarlägganden. Uppdelningen mellan en stödlinje och en marknadslinje ska här bara ses som en tankemodell. Den existerar inte i renodlad form utan används för att beskriva tendenser. Uppdelningen ska inte heller ses som argument för eller emot offentligt stöd till konsten. Snarare handlar det om en diskussion om hur samhällets engagemang kan se ut för att göra mest nytta. Kulturpolitiken är bara ett medel för att förverkliga konstnärliga och kulturella mål. Om den rena kulturpolitiken visar sig otillräcklig får man söka sig andra vägar, skriver Sven Nilsson i Kulturens vägar. Inte mycket talar för ett dramatiskt ökat ekonomiskt ansvarstagande för kulturen från det offentligas sida. Tvärtom. Mest nytta kan det offentliga därför göra genom att initiera och stödja aktiviteter som breddar konstnärers arbetsmarknad och slussar in pengar i konstsektorn från andra håll än de traditionella. På det sättet kan marknadslinjen beskrivas som kulturpolitikens fortsättning med andra medel. Samverkan och nytänkande Vad krävs då för att konsten och konstnären ska nå ut på nya marknader? Som många påpekade har ju konstnären fullt upp med att vara konstnär och att utveckla sitt konstnärskap, och ofta finns varken tid, resurser eller intresse för att syssla med annat än kärnverksamheten. Samtidigt är det en fråga om hur man definierar sitt yrke. Vilka kompetenskrav kan man ställa på en professionell konstnär? Borde det kanske ingå professionen att ha kunskap om projektekonomi, skriva jobb- eller projektansökningar eller känna till grunderna i marknadsföring och presentationsteknik? Vad innefattar, kort sagt, begreppet konstnärlig kompetens? Kring sådana frågor kretsade mycket av eftermiddagens diskussioner. För att skapa ett dynamiskt samtal fick deltagarna sitta vid sju olika bord med en samtalsledare. Vid varje bord valde man en fråga att fokusera på. Efter en halvtimme bytte man bord för att diskutera med en ny konstellation av människor. De frågor som diskuterades var: * Hur kan kreativa resurser tydligare riktas mot näringsliv, skola, offentlig verksamhet? * Hur kan vi gemensamt möta förändrade behov och strukturer på arbetsmarknaden? * Hur förhåller vi oss till begrepp som konstnärlig kompetens, kreativitet, främjande och förmedlande? * Vilka insatser vill vi göra och hur kan vi samverka kring detta? De flesta av samtalen kom att handla om samverkan i olika former, främst kring sådant som administration, ekonomisk redovisning, marknadsföring och försäljning. Här nämndes Nätverkstan, Kollektivverkstäderna och KRO som möjliga och nödvändiga resurscentra. 7

8 Det fanns också gott om förslag på att öka samarbetet med andra aktörer, inom konst- och kultursfären som gallerier, tidskrifter, media och konsthögskolor och utanför den som kyrkan, humanitära rörelser, näringslivet och vårdsektorn. Flera grupper efterlyste agenter som representerar flera konstnärer och arbetar med att sälja in konstnärliga uppdrag till företag, organisationer och offentliga verksamheter som skolor och sjukhus. Det handlar då inte bara om att sälja faktiska objekt, utan också om att öka förståelsen för vad konstnärlig kompetens kan bidra till i en verksamhet och hur det går till att samarbeta med en konstnär. En naturlig följdfråga blev vem som ska vara drivande i en sådan verksamhet. Man konstaterade att konsten inte har någon naturlig och självklar representant, men att Västra Götalandsregionen kan spela en viktig roll, till exempel genom att hjälpa till att skapa samordning mellan olika aktörer och att marknadsföra regionens konstliv. Men många betonade också vikten av att använda de etablerade konstnärsorganisationerna och inte lägga resurser på att skapa nya strukturer. Det handlar också om att konstnärerna inte ska släppa ifrån sig makten över de här frågorna. De måste själva vara drivande och agera professionellt även i andra frågor än de rent konstnärliga. I Västsverige finns dessutom redan en tradition av samarbete. För att komma vidare föreslogs att man skulle fortsätta att träffas för att komma fram till konkreta åtgärder. Förslag på ämnen som kunde komplettera diskussionen i framtiden var hur västsvenska konstnärer ska kunna arbeta internationellt, hur konsten och konstnärens kompetens ska få en högre status och hur konstutbildningarna kan förbereda studenterna på kraven från samhället och arbetsmarknaden. Konstnärlig frihet... Ett företag eller en skola kan dra sig för att ta in en konstnär på arbetsplatsen. Det kan innebära att invanda föreställningar vänds upp och ner, och för att ändå våga krävs mod bland både chefer och personal. Samma sak för konstlivet. Här finns en rädsla för att bli styrd i mötet med företag och en kommersiell marknad. Samtidigt kan mötet också innebära en ökad frihet och nya impulser till det egna skapandet. Om man öppnar sig för intryck. En ljudkonstnär kan utveckla informationssystem i bilar, en performanceartist kan arbeta med kreativa processer på en vårdinrättning, en bildkonstnär kan få människor på en arbetsplats att må bättre genom att gestalta deras vardag i en bild. Konstnären kan, kort sagt, vara nyttig på en rad olika områden i samhället. Men vad betyder det egentligen att vara nyttig? När konst och samhälle möts föds också behovet av att reflektera kring begreppet nytta. I ett företag definieras det på ett sätt, i en skola eller på ett vårdhem på ett annat, medan man i konstlivet snarast värjer sig för tanken på att vara till nytta, åtminstone på något enkelt mätbart sätt. Om denna komplikation krävs medvetenhet. Annars hamnar konst och samhälle lätt på kollisionskurs när de möts. Men man måste också vända på frågan: kan samhället vara till nytta för konsten? Och då inte bara genom att ge bidrag eller stöd, utan genom 8

9 att faktiskt ha en djupare inverkan på den konstnärliga processen? Jag tror det. Och ska det överhuvudtaget vara meningsfullt att tala om mötet mellan konst och samhälle måste utgångspunkten vara att båda parter ska utvecklas i ett sådant möte. En självklar och nödvändig start är att representanter för olika sektorer i samhället börjar samtala och samverka över gränserna. Många pratar om det, men i verkligheten görs det fortfarande sällan. Ett problem i sammanhanget är vem som ska föra konstlivets talan eftersom det inte finns någon självklar samlande representant. En idé är att snegla på hur andra löst sammanfogade grupper arbetar för att stärka sina medlemmar. Branschorganisationer kan vara ett exempel. Ett annat kan vara Företagarna, vars medlemmar främst är småföretag med ofta liknande problematik som konstföretagen. På konstområdet finns redan en rad organisationer som skulle kunna samlas tätare under ett paraply. En gemensam intresseorganisation som samlar regionens konstnärer skulle vara en självklar samtalspartner, vara en stark påverkansgrupp och fungera som resurscentrum för konstnärer. På det sättet skulle också konstnärer som grupp ha större möjlighet att själva ta makten över sin situation på arbetsmarknaden. Med den starka gemensamma basen kan sedan varje konstnär söka sin egen väg i gränstrakten mellan konst och marknad, frihet och nytta. 9

10

11

12 Konstnären som social aktör Cecilia Parsberg, konstnär Synsättet är så inrotat i modernitetens kultur att själva den västliga definitionen av kunskap och moral förutsätter detta slags perspektiv: innan kunskap kan nås och värderingar göras, måste världen objektiveras till bild till världsbild. Stefan Jonsson, Dagens Nyheter den 24 juni 2004 I två artiklar i Dagens Nyheter beskriver Stefan Jonsson hur han ser på skillnaden (i arbetet) mellan dokumentärfilmaren och konstnären hur massmedierna bevakar historien från åskådarplats medan konstnären går närmare människan. Det är i denna nära situation som konstnären utvecklar estetiken med utgångspunkt från det egna uppdraget, inte från det som är givet. Televisionens kontext kräver objektivitet medan konstnären är subjektiv (och måste så förbli). Den egna personliga drivkraften är, enligt Jonsson, förutsättningen för en subjektiv estetik som bryter igenom klichéer, döda språk och slitna koder. Normerna bryts och vi får se bakom och innanför. Dagens konstnärer har blivit kopplare, förmedlare, nätverkare, och många arbetar med information som sitt material. Det är i situationen konstverket finns, situationen är rummet eller den vita kuben om man så vill. En situation som också involverar andra människor på plats och en levnadssituation, samhällssituation, en sociala situation. Det är hela kontexter som beskrivs, kontexter i verkligheten. Konsten blir verkligheten. Den beskriver inte en som-om-verklighet metaforernas konst är inte lika intressant, åtminstone inte på samma sätt som tidigare. Estetikens yrkesutövare aktualiserar i allt högre grad det politiska, i så måtto att de gestaltar de mekanismer som gör att en stor del av mänskligheten hamnar utanför offentligheten, det allmänna, och därför 12

13 står utan företrädare i politiken., skriver Stefan Jonsson 1. Det är ur denna utveckling, den relationella konsten och dokumentär-konstnärernas gestaltande av det politiska (till skillnad från journalister som i allt högre grad tjänar politiken), som man måste omformulera konstarenan. Konstnärerna har i hög grad blivit sociala aktörer, de driver egna nätverk och projekt, de samarbetar och relaterar. Konstnärer behöver inte längre enbart sälja sin konst på en marknad för konstobjekt, och de behöver få respons på sina nya verksamheter. Utvecklingen att allt fler konstnärer närmar sig företagen, i TV eller andra liknande sammanhang anser jag vara farlig för konstens utveckling. Jag tror konstnären ska stå fri och ha en tydligt formulerad position. Jag är inte alls säker på att vi konstnärer måste organisera oss vi kan mycket väl vara frilansande projektledare inom många olika områden. Men vi behöver respons från samhället att vi behövs; att vårt yrke, vår träning i att se och skapa, vår upptränade perception, vår kunnighet kan konsulteras. Vi behöver veta att också vi har rätt till vårt yrke. Vi behöver lika många agenter som kuratorer, om inte fler. Men vi som driver projekt kan också representera oss själva och våra kollegor som arbetar på liknande sätt. Jag vill slutligen betona att det inte enbart handlar om att driva projekt. Lika mycket handlar det om att initiera en debatt om vad konst är och kan vara. I samhälle, ett globalt civilsamhälle handlar det om att ifrågasätta värderingar och betrakta möjliga positioner gentemot varandra. Det är här konsten spelar och kan spela mycket större roll. Det är här konstnärer kan forska och formulera, beskriva, koppla, aktivera de bilder vi har av varandra, av det där som försiggår där borta, men som inte är så långt borta längre, utan nära, mycket här. Om projektet TAPETEN i Rinkeby mars 2004 gav Kulturförökarna, Rinkeby I Folkets Hus, Riksutställningar och deras kurator Frida Cornell i uppdrag till konstnären Cecilia Parsberg att sätta igång ett konstprojekt i Rinkeby som del av ett helt utställningsprojekt 4 U! De ville ha en process som kunde fortsätta också efter konstprojektet. De hade också engagerat tre andra konstnärer på tre andra platser: Jörgen Svensson som skulle arbeta i Hammarkullen, Lou Lou Cherinet i Orminge och Jafer Taoun i Rosengård. Vart och ett konstprojekt presenterades i oktober 2004, såväl som i Expomobilen (en stor lastbil som byggts om till ett utställningsrum av Riksutställningar) på en turné till 15 orter i Sverige. Cecilia samlade några konstnärer i Rinkeby och gruppen tog namnet: projekt samarbete. Idén var att aktivera frågan: Vad vill du fråga någon som har mer makt än du? - Vi alla har makt och befinner oss i en hierarki och det finns hela tiden maktstrukturer som behöver ifrågasättas, säger Cecilia Parsberg. Vi ville diskutera frågeställningen med andra människor som lever i Rinkeby, så vi inviterade allmänheten till olika rum : 3 Forum, Trum-rum, Film-rum (utomhusbio) och Sagooch Mask-rum för barn. Under den här perioden översattes frågan till 71 språk. Vi designade en tapet av de 71 översättningarna av frågan och Rinkeby Folkets Hus trapphall har tapetserades på alla fem våningar. En miljon människor passerar genom Folkets Hus varje år. Folk kan skriva ned sina egna frågor och vi samlar in dem. Tapeten i Folkets Hus i Rinkeby kommer att sitta uppe permanent. 1 Dagens Nyheter den 22 juni

14 Sammanställning av ORIGO:s eftermiddagsdiskussioner Frida Edby Larsson, Karlstads universitet Kompetens och engagemang Konstnärer behöver bli bättre på att beskriva * och definiera sin egen kompetens. Det måste finnas en egen drivkraft från konstnärer att stärka sin självkänsla och marknadsföra sig. Verksamma måste våga för att vinna. Det går inte längre att förvänta sig att intresse finns om inte konstnärerna själva agerar professionellt, där de lyfter fram sin egen breda kompetens tydligare. Den konstnärliga högskoleutbildningen ger en * formell konstnärlig kompetens, men genom arbete och erfarenheter utvecklas även andra kompetenser, vilket tydliggör vikten av att definiera den individuella kompetensen. Konstutbildningarna borde, för att förbereda konstnärerna på en kommande arbetsmarknad, även ge kurser i konstpedagogik, utställningskunskap, hur man beskriver och formulerar en projektplan, hur man söker sponsorer och bidrag etc. Verksamma inom konstområdet har en * stor pedagogisk utmaning att lära medborgare och politiker att kultur inte enbart bör betraktas ur konsumenternas perspektiv, det vill säga som en demokratisk och social rättighet, utan mycket tydligare ur de skapandes perspektiv - nämligen som en näring likställd med andra näringar. Problematiken ligger ofta i att konstnärer själva har dåligt engagemang i konstpolitiska frågor. Det finns en uppgivenhet och trötthet gällande de frågorna. Konstnärer måste trots det vara engagerade för att behålla den självorganiserande strukturen, där myndigheter skall undanröja hinder men inte lägga sig i det kreativa arbetet. 14

15 Stöd och resurser Ett gemensamt resurscenter för konstnärlig * kompetens, coachning och rådgivning bör etableras. Det kan förslagsvis ske genom ett samarbete mellan Konstnärscentrum, Kollektivverkstäderna och Nätverkstan. En ny organisations behöver inte skapas, utan istället stärka det nätverkssamarbete och de strukturer som finns. I ett resurscenter skulle även managers och förmedlare kunna ingå. Kulturområdet behöver en regional resurs när * det gäller EU-finansiering, regler, nyheter och så vidare. Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och * olika former av nyföretagarstöd borde samverka bättre kring servicen till konstnärer. KRO bör i större utsträckning ha en tydligare * och bredare rådgivande status, både nationellt och regionalt. Det fackliga samarbetet mellan sektioner, distrikt och KRO riks, samt med andra konstnärliga fackliga företrädare bör stärkas och utvecklas. Vad som saknas är en lobbyorganisation som driver olika frågor för konstnärerna och deras organisationer. Det saknas en stark talesman i regionen och en paraplyorganisation av något slag som arbetar mer politiskt med frågor kring konstnärers arbetssituation. Västra Götalandsregionen borde arbeta mer * aktivt för en allmän statushöjning av konsten i samhället och hos kommunerna. Ett mer offensivt arbete och en bättre presentation över vad som händer inom konstområdet är steg på vägen. Samtalet mellan konstnärer, deras organisationer, * beslutsfattare och regionala politiker bör utvecklas mer. Samtalet behöver en större transparens och öppenhet i själva dialogen, för att inte enbart fokusera på ökade offentliga resurser utan också på kreativa möjligheter med de resurser som finns. Regional utställningsersättning är ett effektivt * sätt att vitalisera de konstinstitutioner, gallerier och arrangörer som bedriver utställningsverksamhet. Offentliga medel, kulturpolitiska stöd, försvinner in i hyror, löner och lokaler till 98 procent. Mycket liten del används till ersättningar för den utställande konstnären eller till pedagogisk verksamhet. Intendenter och utställningsarrangörer har svårt att finansiera utställningar av mer kostnadskrävande art med risk för att kvaliteten hotas. Konstnären får i allmänhet ingen ersättning för sin insats. Ett regionalt utställningsstöd skulle möjliggöra en kvalitetshöjning av utbudet, fler internationella och nationella samarbeten och i förlängningen en möjlighet för regionen att leva upp till sina stolta ambitioner; att öka försprånget som landets ledande kulturregion. Distributionsstöd till kreativa projekt. Idag * ligger makten över konstutbudet hos intendenter och curatorer. Konstnärerna själva kan inte påverka valet av utställningsinnehåll- eller profiler på våra institutioner. Genom att införa ett regionalt distributionsstöd möjliggör man för en grupp av konstnärer, en särskild konstnär eller fri organisation att själva kontraktera utställningsarrangörer och curatorer, vilket innebär att makten över vad som visas och vem som får möjlighet till exponering sker på mer jämlika premisser mellan konstnärer och konstförmedlare av olika slag. Utställningsersättningen och distributionsstödet skulle därmed kunna samverka kring stora produktioner med 15

16 den fördelen att regionen också automatiskt får en bättre överblick hur de offentliga medlen används i projektoch utställningssammanhang. Resurserna för pedagogiskt utvecklingsarbete * är också alltför små. Medlen är villkorande, vilket innebär att de inte går att använda i den dagliga verksamheten, som trots allt är ett villkor för att kunna erbjuda den pedagogiska tjänsten. Ett radikalt förslag som framfördes vore att * minska eller helt slopa landstingsskatten eller minska/ slopa företagsbeskattningen för näringsidkare inom kultursektorn. Föreslås att regionen utreder de tekniska och ekonomiska konsekvenserna av en sådan åtgärd som skulle sända signaler ut i hela landet och verkligen profilera Västra Götaland som en kulturvänlig region. Regional samverkan Vem har egentligen ansvaret för att visa regional * konst och regionala konstnärer? Givetvis vilar en stor del av ansvaret på konsthallar och museer. Men även privata gallerier har en viktig uppgift. En förteckning över samtliga gallerier i regionen vore ett sätt att skapa fokus på de plattformar, som arbetar med att visa och sprida kunskap om den konst som produceras i regionen. Organisera sig. Det är viktigt att konstnärerna * också organiserar sig internt på ett bättre och mer strukturerat sätt, för att därmed ta makt över processer som pågår inom kulturområdet och samhället i stort. Ett ökat samarbete mellan konstnärer befrämjar utåtriktade projekt, till exempel paketlösningar med teman, projekt eller andra riktade insatser mot specifika målgrupper. Om samarbete sker i olika former och i större utsträckning, blir konstnärerna aktiva samtalspartners för beställare och kunder. Genom samverkan tar man kontroll över situationen och skapar makt. Vilket ansvar kan KRO och Konstnärscentrum ta i den här frågan? Alla är dock inte anslutna till dessa organisationer. Många väljer att stå utanför organisationstillhörighet. Och hur fångar man upp unga konstnärer som nyligen gått ut HDK och Valands konsthögskola? Ett stort problem inom bildkonstområdet är * att enskilda aktörer och organisationer arbetar parallellt, söker från samma bidragsgivare för likartade projekt, konkurrerar om det snäva utrymmet på konstmarknaden och riktar sig till samma beställare och kunder. Det är därför relevant att det finns en samlande funktion som representerar konstnärerna regionalt. Det är viktigt att konstnärsgrupper träffas regelbundet och diskuterar strategier och möjligheter. Konstnärer, gallerier, kollektivverkstäder och andra aktörer borde träffas en gång i kvartalet och stämma av de frågor som konstnärsgrupper kan driva genom en regional samverkan. Genom ökad samverkan och dialog, utbyte * av utställningsidéer, projekt och metoder ökar möjligheterna till att konstnärer respekteras och efterfrågas som en kreativ resurs i samhället. Västra Götalandsregionen kan stötta ett ökat kontaktflöde genom att uppmuntra initiativ i den här riktningen. 16

17 Nya arenor för konsten Göteborg har en otydlig profil som konststad * och Västra Götalandsregionen har otydlig profil som konstregion. Någon form av mässa, typ Stockholm Art Fair, vore ett sätt att synliggöra Göteborg och Västra Götalandsregionen på bild- och konstområdet. Mässor är en form av event som lockar en stor skara människor och är därför ett bra sätt att marknadsföra sig på. Verksamma inom konstområdet borde * undersöka och utveckla nya rum och hitta nya former för utställningsverksamhet, till exempel sjukhus, skolor, caféer och fikarum på arbetsplatser, vilka är utmärkta platser för samtidskonsten. Landvetter flygplats och Danmarksfärjan är arenor där det rör sig mycket människor och även Sveriges ambassader runtom i världen är viktiga rum för konsten. Konstformerna överskrider alltmer sina ramar och tangerar varandra. Att medvetet blanda musik, dans och bildkonst kan vara ett sätt att ge området uppmärksamhet och locka nya grupper till samtidskonsten. Under ombyggnaden av Moderna museet * tillämpade man en c/o-princip och lyfte ut konsten till nya platser som tidigare inte förknippats med konst. Det är en god idé att inspireras av. Tanken rimmar också väl med att gå medborgarna till mötes - oavsett vad det gäller besök på våra museer, bibliotek eller arkiv, så behöver vi lyfta ut de stora husens resurser i samhället på de platser där människor finns. Internet är ett offentligt rum som konsten måste * utnyttja till fullo. Det är en viktig plattform och kontaktyta för utbyte, vilket innebär nya försäljningsställen och information som kan leda till uppdrag. De som arbetar med media och kommunikation * behöver öka kontakterna med konstnärer och konstnärer behöver möta de som arbetar utifrån ett mer marknadsanpassat perspektiv. Den konstnärliga integriteten och konstnärsrollen får dock inte styras och rubbas. Olika kanaler inom media bör användas mer, då många arbetar i gränslandet mellan konst och media. En bättre och mer utåtriktad information om * konstnärliga processer och metoder skulle troligtvis öppna nya marknader och skapa ett större intresse för konst. Genom att synliggöra konstnärers arbete och processer, så fördjupas bilden av konstnären också som näringsidkare, projektmakare och som en kompetent resurs att anlita i olika sammanhang. Ett ökat samarbete mellan konst och olika * samhällsområden såsom hälsa, näring, turism bör uppmuntras samt att samtalet mellan konst och politik fördjupas. Det skulle legitimera konsten i högre grad eftersom den på så sätt konkretiseras för medborgare och beslutsfattare. Kulturturismen är en av de globalt * mest snabbväxande näringsgrenarna. Västra Götalandsregionen bör utveckla konstens delaktighet inom besöksnäring och kulturturism i regionen. Genom att turistorganisationer i större utsträckning uppmuntras till att samarbeta med professionella konstnärer ökar också möjligheterna för kommunerna att förbättra sina attraktionsvärden. Konstvandringar är ett exempel på hur konstnärer kan skapa ökade attraktionsvärden för ett geografiskt område. Turistsektorn har stora möjligheterna att samverka med professionella konstnärer. Besökare efterfrågar i allt högre utsträckning högkvalitativa upplevelser och ett aktivt deltagande. 17

18 Västsvenska turistrådet har ett ansvar att * hitta sam-verkansformer med konstnärsdrivna organisationer och olika kulturfrämjande funktioner i regionen. Konstnärsorganisationer tillsammans * med regionen borde ta fram en plan för hur västsvenska konstnärer mer offensivt kan marknadsföras internationellt. Många konstnärer från Västra Götaland är idag mer kända internationellt än här hemma. Det är en resurs som är relativt outnyttjad i de kontakter regionen har med städer och andra regioner i Europa. Konstnärer med annan etnisk bakgrund är en * grupp som ofta för en undanskymd tillvaro. Deras erfarenheter och arbete borda lyftas fram bättre. Ur ett mångfaldsperspektiv, som är ett av de prioriterade målen i det regionala arbetet, finns här mycket att göra. Hur ser ansökningsstatistiken ut till konstutbildningarna? Hur många personer med utländsk bakgrund söker sig hit, eller vet om att möjligheten finns? Regionalt konstkalendarium. En enkel trycksak * där alla vernissager finns samlade borde regelbundet ges ut i regionen, likt Malmös Vernissageguiden, för att allmänheten ska få överskådlig information om vad som händer på konstområdet. Det kan anordnas gallerinätter med vernissager, vilket har visat sig vara mycket uppskattade när det genomförts i Malmö. KLIV (Konstliv i Västra Götaland, regionens * kulturportal.) är ett gott initiativ men bör kompletteras av kalendarium i pappersformat som utkommer regelbundet. 18

19 F ö r e l ä s a r e : Åke Lindén, Chef för Näringslivsutveckling, Regionutvecklingssekretariatet Ylva Gustafsson, utredare Bild och form, Kultursekretariatet Anders Forsman, statlig utredare för rapporten Konstnärerna och trygghetssystemen Cecilia Parsberg, konstnär Simon Roos, konstkonsulent, Konst- och Kulturutveckling Västra Götaland Mia Bergdahl och Lotta Lekvall, Nätverkstan Kultur i Väst Mia Frankedal och Ulf Carlsson, KKV Göteborg Mia Christersdotter Norman och Kerstin Burhöi, Arbetsförmedlingen Kultur Västra Regionen Arthur Ragnarsson, Konstnärscentrum Väst M o d e r a t o r : Jörgen Svensson, konstnär D e l t a g a n d e o r g a n i s a t i o n e r : Arbetsförmedlingen Kultur Västra Regionen Konst- och Kulturutveckling Västra Götaland Kultursekretariatet, Uddevalla Konstnärscentrum Väst Nätverkstan Kultur i Väst Regionutvecklingssekretariatet Arciv, Västerbotten Norrbottens konstkonsulent Folkrörelsernas Konstfrämjande, Malmö IKK Institutet för konstnärer och konstförmedlare, Malmö Konstfrämjandet i Skåne KRO Riks KRO distrikt Skåne KRO Sjuhäradsbygden KRO distrikt Norrbotten KRO Göteborg KRO Bohuslän/ Dalsland Konst och Television Bohusgalleriet Galleri 54 Grafik i Väst KKV Bohuslän KKV Göteborg Konstepidemin Konstgrafiska verkstaden i Dalsland Konstkusten/Lokstallet i Strömstad Konsthantverkshuset Konsthantverkscentrum Kooperativ Konsult Kultur och Fritid, Mölndal Kulturförvaltningen Göteborgs stad Litografiska Akademin Not Quite, Fengersfors Nääs Konsthantverk, Nääs slott M 15, Mediaverkstaden i Trollhättan Digitala Bildverkstan, Lagerhuset Göteborg Skådebanan Västra Götaland Teater Kurage Skaraborgs Konstgrafiska verkstad Regionala kontaktuppgifter K u l t u r s e k r e t a r i a t e t Kulturchef Kerstin Quentzer Regionens Hus, Uddevalla Vx: Webb: Ylva Gustafsson, handläggare Bild, form och film Tel: / Mail: K o n s t - o c h K u l t u r u t v e c k l i n g V ä s t r a G ö t a l a n d Enhetschef Evike Sandor Tel: Webb: Simon Roos, konstkonsulent Tel: Mail: Webb: Eva-Lotta Sandberg, konstkonsulent (SOS projektet, konstpedagogik) Tel: Mail: K o n s t e n h e t e n Enhetschef Lena Wallin Regionkansliet, Vänersborg, Tel: , Fax: Webb: K L I V Kulturliv i Västra Götaland Webb: Konstkonsulenterna har producerat en faktakatalog Konstnärsdrivet kring konstnärsdrivna organisationer i Västra Götaland. Katalogen kan beställas från Konst- och Kulturutveckling. Kontakta Simon Roos.

20 Konst och Kulturutveckling Västra Götaland är en regional institution med uppdrag att främja och utveckla konst- och kulturområdet i hela Västra Götaland. Konst och Kulturutveckling samlar konsulenter inom dans, konst och mångkultur samt ett antal regionala utvecklingsprojekt.

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016 1(5) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34)

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-10-01 Dnr 14-13/2010 Ku2010/882/KV YTTRANDE På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Konstnärsnämnden har till

Läs mer

Origo II Med ena foten i konsten och den andra i... Om konst och kulturföretagande. Dokumentation av Origo seminariet, 9 november på Rydals museum

Origo II Med ena foten i konsten och den andra i... Om konst och kulturföretagande. Dokumentation av Origo seminariet, 9 november på Rydals museum Origo II Med ena foten i konsten och den andra i... Om konst och kulturföretagande. Dokumentation av Origo seminariet, 9 november på Rydals museum Innehåll Innehåll... 2 Förord... 3 Konstnären som entreprenör...

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Konst och Politik Del II. Hösten 2007

Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Vision för VGR Det goda livet Vision för kulturen Kulturens position ska vara stark Ska vara attraktiv för kulturutövare att bo och verka i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 2009-11-30 1 (5) Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 Plats: KKV-Härnösand Datum: lördagen den 28 november 2009 Före mötet presenterade Carl Forsberg från Nätverkstaden en studie om KKV:erna i Sverige.

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

KONST som RESURS. Projekt för näringslivsutveckling, Landstinget Västernorrland Regional Utveckling

KONST som RESURS. Projekt för näringslivsutveckling, Landstinget Västernorrland Regional Utveckling KONST som RESURS Projekt för näringslivsutveckling, Landstinget Västernorrland Regional Utveckling KONST SOM RESURS FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING MÅL 1 SÖDRA SKOGSLÄNSREGIONEN Projekttid 040901-061231 Bakgrund

Läs mer

Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014

Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014 Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014 Dokumentation från World Cafésamtalen World Café: Bordssamtal 1-4 Omgång 1: Tankar och reflektioner om grundidén om

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18 INLEDNING... 3 HANDLINGSPLANENS UTFORMNING... 4 ÅTAGANDE... 4 HANDLINGSPLANENS ÅTAGANDEN OCH MALMÖ STADS STYRMODELL... 5 ANSVARSFÖRDELNING... 5 UPPFÖLJNING... 5 REVIDERING OCH NY HANDLINGSPLAN... 5 TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Anders Hurtig Kulturverkstan LIA- rapport: KITE-projektet/ Webbresurs för länskonstnärer

Anders Hurtig Kulturverkstan LIA- rapport: KITE-projektet/ Webbresurs för länskonstnärer Anders Hurtig Kulturverkstan 2001-05-18 LIA- rapport: KITE-projektet/ Webbresurs för länskonstnärer kite [kajt] 1. zoo. glada 2. drake av papper etc. y a a) sända upp en drake b) bildl. släppa upp en försöksballong,

Läs mer

Västsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget

Västsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget Projektansökan för Kulturmedel från Västra Götalandsregionen Projektbeskrivning för Västsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget Ett utvecklingsprojekt med syfte att skapa en hållbar plattform för samarbete

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Strategikarta 2015 Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014 Medborgarperspektivet Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Antalet besök/år till kulturverksamheter med regionala

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek

Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek Vid pennan: Anders Gustavsson KRO/KIF Introduktion Konstkonsulent Anne Lang hälsade alla välkomna. Sven Lundström, museichef Hallands

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Bilaga KN 2012/6868 Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Konstnärsnämnden har fått regeringens uppdrag att utveckla former för internationellt kulturutbytet

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Konstepidemin utökar!

Konstepidemin utökar! Konstepidemin utökar! Konstepidemin i Göteborg har nu existerat i 20 år. Förutom att vara en arbetsplats för 100-talet konstnärer som verkar lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, drivs också

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Kultur och företagande Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Trender Kultur och media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stora organisationer mot projekt

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Modernt ungdomsarbete Åland 12-14 februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Alla människors lika värde - alla ska ha samma rätt till en utvecklande fritid oberoende av bakgrund

Läs mer

Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Regionteater Väst, 2015-2017

Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Regionteater Väst, 2015-2017 1 (11) Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Regionteater Väst, 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 23 oktober 2014, dnr. KUN 175-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats:

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Medarbetare i Norrköpings kommun

Medarbetare i Norrköpings kommun Antagen av personalutskottet den 16 december 2011, KS 2011/0765 Medarbetare i Norrköpings kommun Det goda livet finns i Norrköping en framtidsvision för Norrköping Medarbetarskap gör skillnad! Har du tänkt

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI 2012-2014

RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI 2012-2014 RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI 2012-2014 Print Visby 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund Riksutställningar ska enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 utforma en strategi för sin barn- och

Läs mer

Konstruktionen av ett kulturarv. Karlstad 27 februari 2012

Konstruktionen av ett kulturarv. Karlstad 27 februari 2012 Konstruktionen av ett kulturarv Karlstad 27 februari 2012 Utgångspunkter Från industrisamhälle till tjänstesamhälle, till informationssamhälle, till upplevelsesamhälle. Vad styr lokaliseringen av upplevelsetjänster?

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.

fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter. Projektbeskrivning Projektetsnamn: Berätta! Sökande: De Ungas Sommarakademi på Konstepidemin, Göteborg Kontaktperson: Sofia Åhrman, projektledare 0708-144104, sofia@konstepidemin.se, Adress: Konstepidemin,

Läs mer

Konstorganisationer i Skåne

Konstorganisationer i Skåne KulturSkåne Konstorganisationer i Skåne Innehåll Inledning 4 Institutet för konstnärer och konstförmedlare 5 Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare 6 Svenska

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Utvärdering av det konstpedagogiska nätverket Genomförd av Julia Lang på uppdrag av Maria Carlgren, konstkonsulent, Västra Götalandsregionen

Utvärdering av det konstpedagogiska nätverket Genomförd av Julia Lang på uppdrag av Maria Carlgren, konstkonsulent, Västra Götalandsregionen 2008-04-29 Utvärdering av det konstpedagogiska nätverket Genomförd av Julia Lang på uppdrag av Maria Carlgren, konstkonsulent, Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning Inledning..s. 3 Syfte Metod

Läs mer

Gävle Konstgrafiker Årsberättelse 2011

Gävle Konstgrafiker Årsberättelse 2011 Gävle Konstgrafiker Årsberättelse 2011 Gävle Konstgrafiker Årsberättelse 2011 Gävle Konstgrafiker Årsberättelse 2011 Inledning 2011 har i kölvattnet av förra årets jubileumsaktiviteter varit något stillsammare

Läs mer

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning 1 (5) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Utbildning och arbetsmarknad, Anette Granberg 2015-11-16 Tjänsteanteckning Minnesanteckningar från Mötesplats - Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

Läs mer

DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN

DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN DIALOGGRUPPSMÖTE 1 2 MARS 2011 DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN Dokumentation Bakgrund Den sociala välfärden i regionen ska präglas av goda levnadsvillkor

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer