Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Transkript

1 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan Anonym donation

2 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden INNEHÅLL DIALÄSEN, Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden samarbetar med Svensk Nefrologsjuksköterskeförening, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Transplantationssjuksköterskor, Svensk Förening för medicinsk teknik och fysik-dialys samt Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin. Tidningen sänds till samtliga medlemmar i dessa föreningar. Även kuratorer, dietister samt farmaceuter inom njurmedicin erhåller tidningen. Tidningen når också alla transplantations och njurmedicinska kliniker i Norden. Dialäsen utkommer fyra gånger per år (sista veckan i februari, maj, september och november). Upplaga: 3300 exemplar ( senaste TS-kontroll 2800 ex.) Ansvarig utgivare: Pia Lundström Postadress: Getabocksvägen 4, S Täby, Sverige. Tel/Fax: , E-post: pia.dialasen@telia.com, Redaktionella rådgivare: Ulla Winge, e-post: sren.w@telia.com och Annette Lennerling, e-post: annette.lennerling@vgregion.se Grafisk utformning: Ulrica Nykkel Tryckeri: Centraltryckeriet AB, Alingsås. Tel: 0322/ Annonsering: Se eller Sveriges Tidsskrifters hemsida på internet: Artikelförfattaren och annonsör svarar för inne hål let i pu bli - ce rat material. Redaktionen förbehåller sig rät ten att redigera insända bidrag, dock utan att för van ska innehållet i materialet. Insända bidrag kan publiceras anonymt, men redaktionen skall dock veta artikelförfattarens namn. All redaktionell text lagras elektroniskt för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. För obeställt material ansvaras ej. Manusstopp för Dialäsen: Manusstopp för Dialäsen nr 3/2004 är den 1 Augusti. Tid ning en utkommer i september. Sänd din ar ti kel skri ven i Word 2000 till: pia.dialasen@telia.com. Komplettera gärna med fotografi er som sänds separat per post. Ev digi ta la bil der bör vara hög upp lös ta i minst 300 dpi. ISSN: Omslagsbild: Margareta Melander Dialäsens Årets medarbetare inom njurmedicin Foto: Magnus Eriksson Adressändring: Medlemmar i SNF, STF, MTF-D samt SFTS kontaktar respektive förening vid adressändring. Övriga kontaktar: pia.dialasen@telia.com Kommunikationsdagar 4 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet 7 Årets medarbetare inom njurmedicin EDTNA/ERCA 13 Att leva med bloddialys 14 Ergonomi 17 Så gör vi i Skene 20 Nordiatrans 23 Svensk Nefrologsjuksköterskeförening 26 Utbildning på Rånäs 27 Chefsdagar 29 Accessgruppen 30 Dialys i Köpenhamn 32 Rädda det som räddas kan 34 Studie om åsikter vid livsuppehållande behandling 37 Anonym donation Dialäsens Årets medarbetare 2003 Manusstopp för Dialäsen 3/ augusti 2004 Dialäsen 4/ oktober Foto: Magnus Eriksson Årets medarbetare Budkavle från Dialysavdelningen i Skene -kontrollerad upplaga Lena Kärrbrand och Martina Berndtsson serverar tårta på 1 årsdagen 17 mars 3

3 Dialäsens Skriva, Tala, Lyssna, Söka! En dag om Kommunikation för personal inom transplantation och njurmedicin Tid: 29 november 2004 Plats: Nordic Sea Hotel, Vasaplan 4, vid Centralstationen i Stockholm. Föreläsare: Olle Bergman Pass 1 (09:00-12:00): Skriva & söka Skriva är kul. Det vet du innerst inne, men ringrostighet, prestationskrav och tusen vardagsdistraktioner har fått dig att glömma. Här får du praktiska tips av en yrkesskribent, som hjälper dig att komma igång, att jobba snabbare och att hitta ditt personliga tonfall. Som avslutning får du en snabbkurs i internetsökning. Olle Bergman Olle Bergman är skribent, redaktör och föreläsare. Efter civilingenjörsexamen tillbringade Olle ett par år på medicinskt forskningslabb vid Lunds universitet, innan han insåg att det var roligare att lära ut naturvetenskap och medicin än att diska provrör. Under åren som följde provade han sig fram med anställningar som redaktörsassistent på Nationalencyklopedin, informatör på Gambro (där han t.ex. deltog i arbetet med utbildningsmaterialet Gambro Basics) och copywriter. Sedermera tog han sitt förnuft till fånga och blev frilans. Idag driver Olle text- och föreläsningsfirman Bergmans Bokstäver tillsammans med hustrun Lotten Bergman, kåsör i bl.a. Sydsvenskan. Deras äktenskapliga passion omfattar - förutom en brinnande kärlek till svenska språket - fem fina barn, en ful funkiskåk i Eskilstuna och ett idrottsintresse som är klart olämpligt med tanke på deras ålder. Av Olle Bergman: Den lilla sorgen - en bok om missfall (tillsammans med Anna Normelli, W&W 2000) Ett annat liv, ett bättre liv -- om tvångssyndrom (ocd) och dess behandling (Lundbeck 2001) Skriv för webben (tillsammans med Lotten Bergman, Liber 2002) Familjens handbok om fästingar loppor och löss (W&W 2003) Konsten att skriva en text Bekanta dig med läsaren och informationsmiljön. Övervinn skrivkrampen! Viktiga skrivregler. Tips för tydligare protokoll, artiklar och journaler. Så planerar du större jobb, t.ex. uppsatser och rapporter. Effektiv redigeringsteknik. Jobba som ett textproffs: Samarbeta och utnyttja fiffiga verktyg. Söka på nätet: Hur hittar du informationen, och hur vet du att den går att lita på? Pass 2 (13:00-16:00): Tala & lyssna Får du stora skälvan när du ska hålla föredrag? Eller försöker du hålla så många goda presentationstips i minnet att du glömmer vad det var du skulle tala om? Bara lugn - de flesta kan lära sig att bli utmärkta talare efter lite studier, övning och pep talk. Du får också råd om hur du kan bli bättre på att kommunicera i vardagens arbetssituationer - från telefonsamtal till avdelningsmöten. Hitta glädjen i att kommunicera ditt budskap Visa din personlighet med röst och kroppsspråk. Du och din publik: Hur trivs ni bäst tillsammans? Goda förberedelser = lyckad improvisation. PowerPoint-bilder som når fram. Snabbkurs i retorik: Beprövade informationsstrategier från antikens dagar. Så hanterar du oväntade utmaningar, t.ex. sen ankomst eller motsträviga åhörare. Anmälan sker genom registrering på senast 4 oktober. Antalet deltagare är begränsat till 60 personer. Först till kvarn principen gäller! Kostnad 950 sek inkl moms. Kaffe x 2 samt lunch ingår i priset. Bindande anmälan. Välkomna önskar tidningen Dialäsen i samarbete med Gambro Lundia AB Gambro Svenska Försäljning

4 LEDARE Skall det verkligen vara nödvändigt att ge varandra beröm...? att beršm hšlsa i det pœ personen, dagliga arbetet uppmuntra, Ð ja, som lyssna, fšrhoppningsvis de škar ß esta varje av oss persons hade egenkšnsla det som smœ och barn dšrigenom Ð mar- stšdja, ge kant trivseln inte kostar pœ arbetsplatsen. pengar utan BetŠnk endast att kršver dessa ett smœ Šndrat ting fšrhœllningssštt legor. MŒhŠnda av kan oss man gentemot pœ sœ vis vœra minska arbetskolnalomsšttningen och vidare bli en arbetsplats perso- attraktiv att sška sig till. Kanske kan det vara mer prova!? všrt DialŠsens 2003Ó instiftades Ó rets just medarbetare fšr att visa inom uppskattning njurmedicin en person som har lyckats bibehœlla eller fšrbšttra till arbetsklimatet i Sverige. rets pœ utnšmning en arbetsplats gick inom till njurmedicin Melander som ni ocksœ ser pœ framsidan. Margareta nominerad av sina arbetskollegor pœ VŠsterŒs Hon dialysavdelning fšr fšrmœga att kunna skapa ett blev gott I Sverige har vi många långtidssjukskrivna och hög sjukfrånvaro på våra arbetsplatser. Orsakerna till detta är förstås fl era, men kanske är det så att många människor inte blir sedda, inte får uppmuntran och att de ibland bara är en liten prick på schemat för ledningen på arbetsplatsen. Även politiska beslut leder till förändringar inom vården som sällan är populära och skapar oro bland anställda. Allt detta leder till minskad trivsel - och arbetsglädje som i värsta fall slutar med att en arbetstagare blir sjuk alternativt slutar sin M anställning. in tro Šr att vi genom att SE genom att bekršfta den anstšllda varandra, t ex genom; d vs arbetsklimat mer om henne pœ pœ arbetsplatsen sidan 10. DialŠ- - lšs sens gen delas fšrhoppning ut pœ VŒrmštet Šr att priset till en, Œrli- personalen nominerad, person inom av njurmedicin medarbetare. som Šr en verkligt god I tastisk detta resa nummer genom tar vi ocksœ talets med utveckling dig pœ en inom fan- njurmedicin och docenten och Bertil transplantation. Wehle, en av Fšrre pionjšrerna šverlškaren nefrologin, delar med sig av sina upplevelser under inom fšrra njurtransplantationen. seklet - alltifrœn Jag fšrsta Šr oerhšrt dialysen glad till šver fšrsta DialŠsen har fœtt Šran att publicera denna artikel och att vill Šr just samtidigt 40 Œr sedan passa den pœ fšrsta att uppmšrksamma njurtransplantationen att det genomfšrdes i Stockholm! Pia Lundström Ansvarig utgivare Pia Lundström Foto: Rolf Andersson Rättelse I förra numret av Dialäsen 1/2004 blev det fel vid bildtexten i Budkavlen. Rätt skall vara Karlskrona och inte något annat! /Redaktionen Möteskalender European Working Group on Psychosocial aspects on children with chronic renal failure, maj 2004, Dublin, Irland 22nd Congress of the Scandinavian Transplantation Society, 2-6 juni 2004 Århus, Danmark ISPD, 21 augusti-1 september 2004, Amsterdam, Nederländerna EDTNA/ERCA, 4-7 september 2004 Genève, Schweiz Södra Sveriges Regionmöte, 23 september 2004, Ljungby, Sverige Dialäsens Chefsdagar, 6-7 oktober 2004 Stockholm, Sverige Regionmöte, Uppsala november 2004, Sverige Dialäsens Skriva, Tala, Lyssna, Söka! En dag om kommunikation för personal inom transplantation & njurmedicin. 29 november 2004, Nordic Sea Hotel, Stockholm, Sverige Nordiatranskongress mars 2005, Tønsberg, Norge SNSF vårmöte, maj 2005 Linköping, Sverige 34 th EDTNA/ERCA Conference,10-13 september 2005 Wien, Österrike 35 th EDTNA/ERCA Conference,8-11 september 2006 Madrid, Spanien Dialäsen 2/2004 5

5 UTVECKLINGEN AV DIALYS OCH NJURTRANSPLANTATION Dialys och njurtransplantation under 1900-talet För nästan precis fyrtio år sedan, den 4 april 1964, genomfördes den första njurtransplantationen i Stockholm. Hemodialys hade man startat redan 1960 under primitiva former för akut njursjuka patienter. Bertil Wehle, överläkare och docent, får oss att stanna till ett ögonblick och begrunda den utveckling som njursjukvården i stort har genomgått. Genom sitt pionjärarbete visade Bertil Wehle och hans kollegor och medarbetare att det fanns en möjlighet till ett friskare liv även för de njursjuka patienterna. Text av förre överläkaren, docent Bertil Wehle, Sollentuna M Bertil Wehle itt lškare namn vid Šr ß era Bertil njurkliniker Wehle och i Stockholm jag har varit der tiden och har haft ansvaret un- dialysavdelning pœ Sšdersjukhuset som šverlškare en och ningen docent. 57 patienter; NŠr jag slutade numera min kan tjšnst man ta hade emot avdel- till 100 patienter. upp Jag kom Šr jag fšdd i kontakt i Stockholm, med sjukvœrden men redan pœ hšg som nivœ, tioœring jag vœrdades fšr lungtuberkulos pœ ett šsterrikiskt nšr sanatorium och ni kan fšrstœ i Alperna. att detta Jag vistades gjorde intryck dšr i 14 pœ mœnader, pojke. DŠrefter fšljde skolœren i en liten pittoresk en ung stad, min far inte och lœngt mina frœn farfšršldrar Wien. Detta bodde pœ i grund Wien. av Efter att studentexamen studier vid det anrika i bšrjan universitetet av 1944 bšrjade Wien. jag DŠr mina gick ocksœ att tjšnstgšra som sjukvœrdsbitršde in- olika kliniker pœ ett stort sjukhus i nšrheten. Det pœ var Krankenhaus. ett gammalt Ett všlkšnt avbrott sœdant i studierna Ð das intršffande Allgemeine den ryska armžn intog staden och de šstliga lšnen dœ av sterrike Barnens Þ ck lastbilar jag mšjlighet hem till att Sverige fšlja med och en 1947 av RŠdda nuari kunde jag fortsštta mina medicinska studier i ja- vid majestšt Karolinska Gustav Institutet, V: s tillœtelse. efter det Jag att har jag fortfarande fœtt Hans kvar Efter det avslutad stora brevet lškarexamen med hans tjšnstgjorde sigill och underskrift. som provinsial- och lasarettslškare, men i jag januari fšrst 1959 cialist startade under en min mycket fortsatta framstœende lškarbana lškare till och njurspe- Docent HŠrje Bucht pœ St. Eriks sjukhus. Han všn, den som inledde nya behandlingar av svœra inß ammatoriska kallad uremi, sjukdomar som dœ var och svœr urinfšrgiftning, att bota. var ocksœ Dialäsen 2/2004 PŒ det St. stadium Eriks av sjukhus njursjukdom sœg jag med patienter uremi i och framskri- kramper. De vœrdades pœ enskilt rum och ofta svœra vi enbart morþ ninjektioner till patienterna fšr gav underlštta de sista dygnen i livet. Vi gav palliativ att behandling, levelsen ingav som mig det som nu talas lškare mycket och mšnniska om. Den upp- vissheten, att vœra medicinska kunskaper har sina den infšr. gršnser Dessutom och att det insikten Þ nns sjukdomar att lškarens vi uppgifter stœr maktlšsa bara Šr att besitta tekniskt kunnande, utan Šven empati bota och deras humanism. sjukdomar Att kršver kunna att hjšlpa vi stšndigt patienter mœste och inte fšrkovra och fšrbšttra oss. Den patienternas kliniska behandlingsmšjligheter. forskningen mœste pœgœ Kiilnjuren Det sœ kallade var ocksœ hemodialysbehandling pœ St. Eriks sjukhus som 1960 vi pœ startade patienter vœr som HŠrje rœkat Bucht ut och fšr akut jag sjšlv njursvikt. medverkade Fšrutom dr rsten Docent denna verksamhet. Dialysavdelningen bestod av ett i dialysrum met utanfšr dšr fanns Kolff-njuren stor 800-liters var placerad. rostfri I skšljrum- dialysvštskan bestod av vattenledningsvatten tank plus dšr salter. med cellofanslangarna Vad som var besvšrligt, mœste fyllas var pœ med dialysþ tvœ ltret kor blod infšr dialysbehandlingens bšrjan. Men, ß nšr as- vi uppbyggd Þ ck tillgœng i skikt, till dšr en blodet sœ kallad ß št plattnjure, mellan tvœ cellofanmembran Denna dialysator omgiven hade av dialysvštskan, konstruerats lšpte av norrmannen det bšttre. som var varje Fredrik dialysbehandling. Kiil och Þ ck byggas upp och rengšras fšre NŠr var han Nils tvungen Alwall att dialyserade frioperera sina ena patienter armens artšr i Lund ven och lšgga in en glaskanyl fšr att fœ god tillgœng och till hade patientens ršntgenlškaren blodcirkulation. Dr ke Gidlund PŒ St. Eriks utvecklat sjukhus en 7

6 UTVECKLINGEN AV DIALYS OCH NJURTRANSPLANTATION Patient dialyseras med Kiilnjure och Sieverts dialysmaskin. kateter vener, som som kunde t ex ljumskvenen. anvšndas fšr Han att punktera infšrde stšrre dubbellumenkateter, dvs tvœ sammankopplade ocksœ katetrar. armens artšrer. DŠrmed I den kunde ena delen man undvika av katetern att ß frioperera till den anslutna dialysatorn och den andra delen št blodet emot blodet som gœtt genom dialysatorns slangar. tog Vi minns hade sšrskilt i bšrjan en patient ofta svœrt som sjuka hade personer, opererats och pœ thoraxkliniken som kršvde dialysbehandlingar. och rœkat in i ett stadium Han vœrdades av njursvikt, jag i respirator, och vi dialyserade honom under en ocksœ mœnad ett ß ertal gœnger, men pœ grund av sviktande hel cirkulation liknande fall kunde innebar vi inte stora klara psykiska honom. pœfrestningar Detta och som VŒr avdelning endast kunde utvecklade uppvšgas sig av till de riktig lyckliga intensivvœrdsavdelning, TyvŠrr rœkade dšr personal ß era patienter pœ vœr hemodialys-avdelning ocksœ lœg i respirator. fallen. ut som fšr kršvde en epidemi inlšggning av sœ kallad pœ epidemisjukhuset. B-hepatit, dvs gulsot, demin spred sig tyvšrr ocksœ till andra avdelningar Epi- pœ personalen Stockholms drabbades. sjukhus. SjŠlv ver lœg 300 jag bland sex veckor sjukvœrds- Epidemisjukhuset. pœ 1962 till avdelningen. kom Dr Jonas Han Bergstršm konstruerade som tredje tillsammans lškare med dialysmaskin, ingenjšr som Nilsson dels var frœn ansluten fšretaget till den Sievert vanliga en vattenledningen ten till och frœn och dialysatorn. dels fšrde Maskinerna blodet frœn anvšndes patien- mœnga men de Œr gick dšrefter, enastœende till en bra. bšrjan DŠrmed ganska kunde primitivt, ocksœ behandla ß era patienter samtidigt. PŒ vinden man ter i St. kunde Eriks sjukhus dialyseras inršttades samtidigt. en sal Jonas dšr Œtta Bergstršm patien- fšrbšttrade eftertršdde HŠrje sedan Bucht hemodialysbehandlingen nšr han Þ ck en professur och Gšteborg. Bergstršm utnšmndes sedan till professor i och sjukhus. startade 1982 den stšrre kliniken pœ Huddinge NŠr dialyserades nu lœngtidsbehandling patienterna mellan med Œtta dialys och infšrdes, timmar šver natten, tre gœnger per vecka. femton behandlingen var de i sœ gott skick att de kunde Efter gœ hjšlp till av sitt duktiga arbete. och Fšr intresserade en sœdan verksamhet sjukskšterskor kršvdes underskšterskor. Antalet patienter som behšvde och dialysbehandling stršm Þ ck ansvaret škade fšr att kraftigt, infšra varfšr hemdialys. Jonas Detta Berg- innebar att utfšra att hemodialys man lšrde i patienten hemmet. och SŒdan nœgon behandling anhšrig hade i London redan av pœbšrjats Dr Shaldon. i Seattle Jonas under Bergstršm Dr Scibner och och sjukskšterskor Œkte 1964 till Seattle och lšrde tvœ hemdialys. Efter deras hemkomst šppnades en avdelning och denna fšr hemdialys har sedan pœ fšrß Arbetargatan yttats till en i paviljong Stockholm sig gamla SeraÞ merlasarettet. i Södersjukhuset Verksamheten huset startades 1973 av dialysavdelningen med Dr Mike Asaba. pœ Sšdersjuk- begršnsat antal patienter, sjukskšterskor och Med bitršden škade ledde kom han avdelningen. jag att vara DŒ med antalet om dialyspatienter ett utškande. Tillsammans utvecklade vi avdelningens samarbete med olika avdelningar inom ett sjukhuset. intimt Behandlingar ter som vœrdades av akuta pœ olika njurinsufþ intensivvœrdsavdelningar. cienser pœ patien- Tillsammans patienter med utfšrde immunologiska vi plasmaferesbehandling sjukdomar, liksom pœ ultraþ vit diuretikaresistenta. ltration pœ patienter Stort med arbete stora nedlades šdem som ocksœ bli- pœ hos beta-2 dialyspatienter mikro- globulin som led amyloidosens av karpaltunnelsyndrom utveckling och dialysformer amyloidavlagringar och dess inverkan i kroppen. pœ Studier patienterna av olika nomfšrdes ocksœ. ge- Denna och intresserad utveckling personal, kunde sjukskšterskor, genomfšras pga. underskšterskor, tekniker med ß era. duktig Peritonealdialys En Šr att annan utnyttja metod bukhœlan att hjšlpa med patienter den inre med bukhinnan som dialysmembran nšr Vi vi kallar bšrjade denna med form perito- fšr uremi peritonealdialys. nealdialysbehandling bukvšggen och fšra in var en vi kateter tvungna i bukhœlan. att punktera En 8 Dialäsen 2/2004

7 UTVECKLINGEN AV DIALYS OCH NJURTRANSPLANTATION Expressens förstasida måndagen den 6 april 1964 ß upp aska i en innehœllande upphšngningsanordning tvœ liter dialyslšsning och lšsningen hšngdes rinna in i bukhœlan. Efter en tid stšlldes ß askan Þ pœ ck golvet innehšll och uremiska den vštskan Šmnen som och rann šverß tillbaka šdigt in vatten. i ß askan Behandlingen vecka. OcksŒ denna pœgick form i 24 av timmar dialys tre har gœnger utvecklats per avsevšrt. till bukhœlan Inopererad gšr att silikonkateter katetern kan fšrenas i bukvšggen med en in maskin bekymmer som med utfšr Œterkommande dialysen. Till en infektioner bšrjan hade som vi kršvde fšrekommer antibiotikabehandling. infektioner mera sšllan. Men nu fšr tiden Numera 31 december Þ nns 2001 det behandlades 66 dialysenheter 3112 i patienter Sverige. Den dialys, dšrav 2332 patienter i hemodialys och med hade peritonealdialys. 63 % av dem var mšn % kvinnor. Den yngsta patienten som gick och behandling med lœngtidsdialys var 14 Œr och den i Šldsta var 6494 Œr och Œr. MedelŒldern fšr peritonealdialys fšr hemodialyspatienterna lopp har ß er och ß Šldre fœtt tillgœng 60 Œr. Under till dialysbehandlinghandlas nu med ver dialys en miljon och transplantation patienter i všrlden pœ grund be- Œrens av sina uremiska symptom. Transplantationsverksamhet Eftersom snabbt škade antalet i Stockholm patienter och med dialysresurserna kronisk uremi ršckte till fšrberedde Professor Curt Franksson inte mšjligheten lasarettet. till njurtransplantation pœ SeraÞ mer- PŒ patienter. St. Eriks Det sjukhus visade sig dialyserade att somliga vi fšršldrar dœ ß era stšllde yngre upp medicin som i donatorer. Paris, pœ Jag Hop tal hade Necker varit pœ 1963 en kurs och i njur- en god inblick i deras transplantationsverksamhet fœtt och kunde fšrmedla deras goda resultat. Eftersom Dialäsen 2/ Œrige pœ vœr avdelning Tommy och som hans dialyserades samma blodgrupp och far faderns hade hšlsotillstœnd den fšrsta njurtransplantationen var ypperligt, kunde Stockholm genomfšras den 6 april Tommys Faderns ljumskregion njure placerades och blod-kšrlen i fšrenades ljumsken med och nšrliggande med urinblœsan. Jag minns urinledaren všl denna dag och natt, dœ jag mycket operationen švervakade Tommy. efter Fšr uppfšrts att undvika ett sterilt infektion rum, hade dšr patienten dygnet, och och jag dšr Þ han ck vistas Þ ck vara det fšrsta det ß era dagar dšrefter. Vad som var intressant med kvar den i lyckade av kortison transplantationen och Azathioprin var, kom att till relativt anvšndning. smœ doser hjšlp VŒr nšsta av sin patient far som var donator en yngre och kvinna behandlades som Þ pœ ck samma mœnga komplikationer, sštt som Tommy, sœsom men avstštningsreaktion, dšr Þ ck vi uppleva blšdning, klarade sig hšgt ett Œr blodtryck efter transplantationen, och infektion. Patienten sedan i komplikationer. Sedan har jag men upplevt dog mœnga gœngar dœ lyckliga t ex en operationer, vœldsam rejektion men ocksœ intršffade svœra mot- efter operationen och medfšrde en total fšrstšring strax av att den avlšgsna transplanterade densamma njuren. pœ en Man gœng var och dœ šverfšra tvungen patienten nyaste immunosuppresiva till hemodialysbehandling. mediciner Dock har man med nu de lyckats bšttre. PŒ det grund under av ledning brist pœ av organ professor fšr Carl transplantation Gustav Groth har pœ mšjligheten Huddinge att sjukhus genomfšra bedrivits exogen mycket transplantation. forskning pœ Det gris. har Men ršrt det sig ŒterstŒr genetiskt mœnga problem fšršndrade att lšsa djur innan som en till sœdan biverkningar transplantation hos mottagaren kan genomfšras av organet. utan risk Jag njursjukvœrden hoppas att jag under har givit 1900 er en som liten jag šverblick har upplevt šver personligen. med dialys och Jag transplantation. har koncentrerat Det mig bedrivs pœ omrœden fortfarande stor forskning och har gjorts stora framsteg dessa inom omrœden alla omrœden har den av njurmedicinska njursjukdomar. kliniken OcksŒ pœ Huddinge och skriftliga sjukhus arbeten. bidragit ß era dock avhandlingar 9

8 ÅRETS MEDARBETARE Medarbetarna inspireras till eget ansvar Margareta Melander Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 blev Margareta Melander på Dialysen i Västerås! Hon nominerades av sina medarbetare på avdelningen för sitt goda sätt att styra verksamheten. Under hösten har Västerås dialysavdelning haft hälsoinventering och där framkom det att arbetsklimatet på avdelningen är positivt och att personalen trivs mycket bra. Margareta, som arbetar som avdelningschef, är med och styr upp arbeten väl, inspirerar medarbetarna till eget ansvar och dessutom ser hon hela sin personal. DialŠsen rets medarbetare inom njurmedicin Šr ett nytt pris som tidningen person, har instiftat fšr att visa uppmuntran och uppskattning till en motivationen verksam inom njurmedicin, som har fšrmœgan ška trivseln och arbetslusten bland sin kollegor pœ arbetsplatsen. Under pœ informerade DialŠsen sina lšsare om mšjligheten att skicka in fšrslag njurmedicinska personer. Skriftliga motiveringar med lšmpliga kandidater frœn olika Christianssen, enheter sšndes in till en jury som bestod av docent Anders genjšr Chefssjukskšterska Elisabeth Fransson, Medicinteknisk in- Pia Lundstršm, Gunnar Malmstršm, DialŠsen. Barbro Jansson, Vingmed Svenska AB, och Fotograf: Magnus Eriksson Priset pristagaren pœ 5000 Þ ck kr berštta delades om ut sitt vid arbete. prisutdelningen Hon Þ ck pris, pœ SNSF/SNF resa, logi och VŒrmšte kongressavgift den 10 maj till 2004 VŒrmštet i Malmš, bekostat dšr av Vingmed Svenska AB. Margareta Melander med sina medarbetare på Västerås dialysavdelning! Utdelning av årets pris visar att en arbetsledare också är en medarbetare som skapar ett gott arbetsklimat. Fotograf: Magnus Eriksson 10 Dialäsen 2/2004

9 ÅRETS MEDARBETARE Margareta om sitt arbete: NŠr det fšrst jag tšnker lite svœrt pœ vad att sštta jag gšr ord i mitt pœ det; arbete det sker sœ kšnns naturligt. Jag tycker att jag har ett mycket roligt helt arbete entusiasm och och jag glšdje trivs všldigt pœ vœr arbetsplats; bra. Det Þ nns ett engage- stor mang patienter. fšr att Vi har fšrbšttra ett antal omhšndertagandet strategiska fšrbšttringsomrœden upp Œrligen. inskrivna i vœr verksamhetsplan som fšljs av vœra TeamkŠnslan medarbetarna som Šr viktig besitter fšr kompetensen vœr avdelning. inom Det dialys. att de De fœr Šr všxa experter i sin inom roll. Jag sitt som omrœde, chef och och det ledare viktigt Šr ansvar fšr helheten, och ska se till att det Þ nns rštt har resurser nikation och Šr grunden coacha medarbetarna. fšr vœrt arbete, En att bra skapa kommu- kulturella betingelserna, gemensamma všrderingar rštt och dialogen attityder. med medarbetarna, FšrbŠttringsomrŒden och det všxer Šr betydelsefullt De grupper fšr oss att som alla Šr fœr i gœng del med i alla fšrbšttringsarbe- sœdana processer. fram i ten att ha jobbar en šverblick mycket sjšlvstšndigt, šver att arbetet och fortlšper min roll mot Šr vœra lœg proþ verksamhetsmœl. l, avdelningens Som framgœngar chef/ledare tillskriver hœller medarbetarna. Min roll Šr att entusiasmera, skapa jag engagemang, inte gœr som vi hitta tšnkt alternativa oss, fšrankra lšsningar beslut, nšr fšlja saker verksamheten och ansvara arbetsmiljšn mm. upp Bitr avd föreståndare Ann-Charlotte Åhström: tiv Margareta och drivande Šr en otroligt person posi- všrdig vinnare av Œrets pris! Ð en Juryns motivering: Priset vid VŠsterŒs fšr 2003 dialysavdelning, tilldelades Margareta fšr sin fšrmœga Melander, mšjligheter i omšjligheter. Trots ekonomiska att besparingar, kunna skapa personalneddragningar ett positivt arbetsklimat och och hœrd fœ motvind se len att mœ bra. Att Šven i stressade situationer persona- problem och pœ ett positivt sštt Þ nna lšsningar. ta tag i rets arbetsplatsen, medarbetare styr upp driver sœ och projektet organiserar delas ut projekt till ÓrŠtt pœ person deltagare pœ har rštt alla platsó. och envar De eget olika ansvar. arbetsgruppernas Hon mœ všl har vilket bevisligen visade fšrmœgan sig i den att ÓHŠlsoinventeringÓ fœ personalen att som att arbetsklimatet genomfšrdes pœ hšsten avdelningen DŠr positivt framkom och det personalen trivs mycket bra. att Margareta arbetsglšdje har och fšrmœgan fœr pœ sœ att sštt skapa arbetskamraterna engagemang och orka fortsštta framœt. Vi anser att hon har skapat att bra och všrdefull arbetsmiljš som gagnar samtliga en pœ avdelningen. Sjukskötare Åke Wallenbert om Margareta: Hon humšr tar och sig alltid har en tid, smittsam har gott entusiasm hon fšrmœgan och att framfšrallt se mšjligheter! har att hon Jag Þ Šr ck inte utmšrkelsen. fšrvœnad šver Fotograf: Magnus Eriksson Fotograf: Magnus Eriksson Mer om Margareta Melander Född: 1950, uppväxt i norra Finland, Rovaniemi, bodde där fem första åren, fl yttade sedan till Hallstahammar. Bor och arbetar idag i Västerås. Utbildning: Ekonomiskt gymnasium, Sjuksköterskeutbildning i Västerås, diverse kortare utbildningar, bl.a. Hälso o Sjukvårdsadministration, 10p. Tidigare arbeten: Bank (SEB) 5 år och lärare inom AMU (arbetsmarknadsutbildning) för vuxna invandrare i drygt 10 år. Arbetat på Centrallasarettet i Västerås som sjuksköterska i 15 år, på Dialysen sedan 1990 till stf. avdelningschef på vårdavdelning 12. Startade MAVA 2001, Avd chef Dialysen Startade avd 10 år Idag avdelningschef för Dialysen och avdelning 10. Familj: Fyra vuxna barn, särbo. Så laddar hon batterierna : Salsakurs på måndagar och chigong träning. Margaretas bästa ordspråk: Att vara begränsad är ingen styrka, men det är en styrka att begränsa sig. Dialäsen 2/

10 RAPPORT FRÅN EDTNA/ERCA Senaste nytt från EDTNA/ERCA Vi var 17 Key-members från olika länder i Europa som träffades den mars i Bryssel. Mycket tid gick åt till förberedelser inför konferensen i Genevé, den 4-7 september Olika länders situation och problematik diskuterades, och överlag noterades en tuffare ekonomi. I en verksamhet med allt äldre och allt fl er patienter fi nns rädslan för att ekonomin påverkar den vård vi ger till våra njursjuka patienter på ett negativt sätt. S jšlvdialys av sœvšl patienter pœ sjukhus som eller sjukskšterskor, i hemmet, utbildning vœrden gœ Cameron vidare frœn mœste England. vi veta Fšr var att vi av ledarskap Šldre, predialytiskt var Šmnen som omhšndertagande, genomgœende nšmndes etik och av pektive de ß esta hemlšnder. representanterna som Óhot topicsó i res- Skandinavien (Education Booard) har fœtt Kristi en ny Lindqvist, representant frœn inom Finland. EB Grupperna och Transplantation fšr Hypertension, sšker en Anemia, deltagare Pediatrics grupp. AnmŠl er! till varje Titta pœ ocksœ pœ on-line utbildningarna Klicka vidare till som Education ni hittar Board ni utbildningarna och sedan About. presenterade. Under Varannan Last-Titles mœnad Þ nner fœr ß ektionsfrœgor. fšrslag pœ Den lšsvšrd senaste, litteratur, nummer studie- 11, handlar och re- om mœnga. patientutbildning och kan sškert intressera EDTNA/ERCA 2-4 april ÓPEAK for i samarbete Nurses Ð med Promoting Roche ordnar Excellence den for dam, Anemia och frœn and the Sverige KidneyÓ. Œker Mštet Matilda hœlls Appelgren, i Amster- Karolinska frœn N L i Sjukhuset, TrollhŠttan. och Lena Sundberg HŠlldin EPD pilotstudie (European Practice I fšrsta omgœngen Database) ingick bšrjade England, som en Tjeckoslovakien gien, Grekland och och Skottland. Italien, i den Vill andra vi i Sverige Norge, vara Bel- med? i den Ett 31/12 multidisciplinšrt och skickas in frœgeformulšr till en utsedd skall ansvarig fyllas person Sverige senast men givetvis den 28/2-05. ger det mer Vi kan om hela všlja landet en del deltar. vœrt Kanske všlfungerande kunde SRAU- detta vara och ett SDDB komplement register? Jag till av invšntar frœgeformulšret och Œterkommer. Konferensen temat Building i GenevŽ on the Past den Challenging 4-7 september the med ture bjuder pœ mœnga intressanta fšrelšsningar. Fu- Sšndagen bšrjar med dialysens historia av Doktor Dialäsen 2/2004 bšrjade. av dialyspatienterna Med tanke pœ avled att 90 vid % dialysens kommit en begynnelse lœng všg. Konferensen av Professor avslutas med Dirks en frœn fšrelšsning har Coping with the next Canada HŠr emellan presenteras decade. vanligt fem parallella fšrelšsningar. som TvŒ nande. workshops Dels av Research anordnas Board fšre konferensens om anvšndandet špp- av Nutrition Internet om fšr SGA att (Subjective sška kunskap Global och Assessment). dels av IG Antalet platser Šr begršnsat. 197 har škat abstracts sitt har bidrag skickats med in 100 till % konferensen. i jšmfšrelse Sverige fšrra Œret. Kul, Šven om siffran fortfarande Šr med (4 stycken) i fšrhœllande till mœnga andra lšnder lœg (England mœnga godkšnda 61 stycken, var Šnnu Turkiet inte 32 klart. och Israel 14). Hur Jag ingen. behšver nskar era ni synpunkter ÓworkshopsÓ som framšver? medlemmar Hur i fšren- skriver ett abstrakt? Hur man hœller en presentation? man PŒ infšra min EDTNA/ERCAÕs avdelning i Trelleborg portfolio. Šr vi r igœng det ß er med avdelningar Fšr att som underlštta Šr intresserade, informationen sœ hšr av och er! att kationen med medlemmarna Šr jag tacksam kommuni- fyller i er mail adress pœ anmšlningsblanketten eller skickar den till mig. Om dœ temat vi inte blir ses Bridging i GenevŽ the kanske Gap Beetwen vi syns i Patients Wien 2005, Technology. and EDTNA/ERCA står för European Dialysis and Transplant Nurse s Association/European Renal Care Association. Text av Keymember, EDTA/ERCA Eva-Lena Nilsson, Dialysavdelningen,Trelleborg, HF02463@stud.mah.se 13

11 LIVSKVALITET VID DIALYS D Gunilla Nordansjö och Lotta Spansk tillsammans med Christel Josephsson. Text av Gunilla Nordansjö, arbetstterapeut sedan 1989 och Lotta Spansk, kurator sedan 1987, njursektionen Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ). Varannandagsmänniska att leva med enna njurmedicin studie pœ presenterades US den 4-5 vid november regionmštet i Temat fšr denna dag var Livskvalitet vid dialys. Bakgrund Vi handling. intervjuade Studien, 24 som patienter vi kallade som fšr gick ÓVarannandagsmŠnniskaÓ i november Ð att Vi leva anvšnde med bloddialys, ett semistrukturerat blev klar i HD-be- intervjuinstrument tional Case Analysis som Interview hette OCAIRS and Rating (Occupa- Det innehšll frœgeomrœden som var knutna till Scale). respektive yrkesomrœden, nšmligen, intressen, vœra ler, vanor, fšrmœgor, produktion, fysisk miljš, social rol- miljš, fattning Œterkoppling, om egen fšrmœga. tidigare erfarenheter och upp- Instrumentet videns totala livssituation. var avsett att IntervjufrŒgorna ge information om innebar, indi- att idag patienterna jšmfšrt med Þ ck hur reß den ektera var innan šver sin de startade livssituation bloddialys, och hur de trodde att den skulle bli lšnge med fram. och kvantitativa Genom intervjun data. inhšmtades bœde kvalitativa Syfte vergripande hur HD-behandling syfte med pœverkade studien patienternas var att beskriva situation. livs- Delsyfte var mellan att undersška om det fanns likheter eller skillnader Patienter HD livet som ut gentemot var hšnvisade patienter till behandling som hade med mšjlighet att genomgœ en njurtransplantation Olika Œldrar Kvinnor och mšn Par och ensamstœende Arbetsfšra Ð inte arbetsfšra Vi fann Tid inga i dialys syftets olika punkter, skillnader fšrutom i svaren mellan nšr vi patienter jšmfšrde som del- var som aktuella inte var fšr aktuella. transplantation jšmfšrt med dem Urval Samtliga ett Œr tillfrœgades patienter med som fšljande haft HD-behandling undantag; minst De som inte talade och fšrstod svenska med demenssjukdomar i livets slutskede Patienter med grava hšrselnedsšttningar Det kriterier var sammanlagt och 24 av dessa 28 patienter tackade som ja till uppfyllde intervjuerna. vœra Resultat I patienternas resultatet framkom svar. En skillnad bœde likheter i svaren och mšrktes skillnader mel-lan jšmfšrt patienter med dem som som var inte aktuella var aktuella. fšr transplantation Resultat från frågeområdet intressen NŠr vad man det gšllde gjorde frœgor pœ sin som lediga beršrde tid, beskrev intressen de ß esta och hade patienter med att socialt Šgnade umgšnge, sig hobbies Œt fritidsaktiviteter och hantverk som gšra; ÓumgŒs med všnner och bekanta, gšra sœnt som att och livet snickrar roligtó, och ÓŠr pular med varje i tvœ dagó. syjuntoró, ÓŠr i verkstan Flera aktiviteter patienter som hade man Šgnat inga intressen sig Œt fšrr, nu innan utan beskrev na och orken fšrsvann; Ó ligger pœ sofß ocketéinga krafterß ykter lšngreó, Ódet var en nšrgœngen frœgaédet har ut- fšrsvunnit Patienterna alltingó. och sœdant som fšrsškte var gšra trevligt. det TrŠdgŒrdsarbete som var nšdvšndigt ofta fšrekommande, vilket kunde vara fšrenligt var med skštsel, sjukdomsbilden. vilket dialyspatienter TrŠdgŒrden med sitt fordrade regelbundna daglig liv ork kunde och tid erbjuda. och man Intressen hšll sig var gšrna numera till hemmet reglerade och av den nšrmaste omgivningen. Resultat från frågeområdet roller Relationen rats. NŠr patienterna till andra skulle mšnniskor berštta tycktes om sig ha sjšlva fšršnd- roller de hade i sitt vardagsliv, var det endast familjerollen ÓŠr matte som till beskrevs; hunden ÓfšrŠldrarollen och faster och mosteró. Šr juste och braó, i de NŠra hšlften ansœg sig ha tappat roller; ÓkŠnner mig 14 Dialäsen 2/2004

12 LIVSKVALITET VID DIALYS bloddialys instšngd, utœtó, Ódet vœgar har blivit inte annorlunda planera, orkar sedan inte jag ha blivit kontakt ingen visar sig, jag tar inte kontakt heller, har inget sjuk, behov, Dialysen orkar tog mycket inteó. var inom nšrmsta tid familjen och kraft. och Den gentemot viktigaste husdjurende liten vriga všnkrets. roller hade Det tappats verkade, till som stor om del. de De inte ha- roll- tyckte de hela att tiden passade mœste anpassa in i ett stšrre sig efter umgšnge, dagsformen. eftersom ta hšnsyn till sig sjšlv tog stort utrymme. Att Resultat från frågeområdet värderingar och mål Inom Vad Šr frœgeomrœdet mest betydelsefullt ingick fšljande fšr dig? Vad frœgestšllningar; mest i ditt liv? Hur ser dina planer ut fšr všrderar kommande Vad tror veckorna? du att du Vad gšr tror om 5-10 du att Œr? du gšr om ett Œr? du De framtidstro patienter var som de, uttryckte som inte kunde en mer bli pessimistisk terade. Vi kunde ocksœ se i patientutsagorna transplan- nœgra patienter helt hade mist sin framtidstro. Livet var innan! Patienten befann sig i den lœnga att utfšrsbacken Ó hoppas ingen Ð nu fšrsšmring handlade har det skett, om fœr šverlevnad; pœ vad som helstó, Ója, blir en inte sšmre sœ vara Ð som beredd Patienter som stod i transplantationskš uttryckte nuó. optimistisk instšllning till framtiden. De var en mer Men hoppfulla fšrutsšttningen och hade Šr en ß er ny fšrvšntningar njure; Ótransplantation pœ livet. snart ha en Ð njure! det Šr Sen mitt ser mœl. dom Allt inte kan ršken bli av bšttre!ó mej!ó. ÓJag ska Centrala begrepp ur resultatet Oavsett i svaren, intervjufrœgornas upplevelser av orkeslšshet, innehœll Œterkom bundenhet stšndigt kšnslan av fšrlorad tid. Dessa begrepp var centrala och och situation. šverskuggade mycket annat i patienternas livs- Orkeslöshet Begreppet patientgrupp. orkeslšshet ÓŠr mycket var kšnnetecknande mera stšngd Ð inte fšr vœr ligtéhelgerna viktiga, ingen glšdje att ha dialys ro- en beroende lšrdag, Ð dialys Šr tvungen pœ kvšllarna att gšra Šr si eller ocksœ sœ. jobbigt. Orkar r

13 LIVSKVALITET VID DIALYS inte liv Ð lika har mycket fšršndrats. som Allting! tidigare. Det Hela Þ nns mitt inga liv fšrdelar.ó Ð sociala Orkeslšshet och ett fenomen Šr ett som ospeciþ vi inom kt och njursjukvœrden osynligt symtom uppmšrksamma mera. bšr Bundenheten Bloddialys bundenhet, Šr bœde en tidsmšssigt, behandling geograþ som innebšr skt och en psykologisktnar mœnadsvisétar ÓSer dšden jšmt en dag Ð om i taget. jag lever Morgondagen dœé jag ršk- unik helgen kan jag planera fšr. Det har varit sœ lšnge. Det och var framó. annorlunda MŒnga patienter fšrr, dœ sade, kunde att jag det planera var som lšngre ett Óhalvtidsjobb, men som man aldrig kan ta att ledigt ha ifrœnó. en noggrann Spontana planering, aktiviteter vilket Þ ck var ofta svœrt stœ att tillbaka acceptera fšr fšr mœnga. Känslan förlorad KŠnslan att Ódan av fšrlorad Šr bortaó tid beskrevs eller Ódan av Šr mœnga fšrstšrdó patienter som en patient uttrycker det Óman har blivit en varannandagsmšnniskaó. Šr mycket tršttélšgger ÓKommer mejéšr hem vaken 15.00ÉŠter bara en maté eller stundéden dagen Šr bortaéó. Vi fann att ingen besk- liten rev inga vad medpatienter som hšnde eller under personal dialysbehandlingen nšmndes. I stšllet och var talade det om. genomgœende Alla ofšrutsedda tiden fšre dršjsmœl och efter knutna dialys man sjukhuset, transporter eller behandlingen orsakade till missnšje och fšrstšrkte kšnslan av fšrlorad tid. Slutord UtifrŒn behandling vœr studie medfšr kan vi omfattande i stort sammanfatta inskršnkningar att HD- i tydligt patienternas att patienternas livssituation. všrld Vi tycker krymper att Ð det Óhemmet framgœr Šr lingen min styr borgó det och sociala att sjukdomen livet till och stora HD-behand- patient har man smœ fšrvšntningar pœ delar. livet Som framtiden. Uppgivenhet, hœglšshet och hopplšshet och kan mœnga skšnjas fall till i patientutsagorna. omfattande ensamhet, Att gœ i dialys dels genom leder i att dels man genom sjšlv att drar andra sig tar undan avstœnd. frœn sociala kontakter, Vi betydande anser att stšd den och enskilde engagemang patienten frœn har oss behov alla av som ett arbetar att de som inom inte njursjukvœrden. har mšjlighet att Framfšrallt bli transplanterade anser vi, mœste fœ extra mycket stšdinsatser.

14 ERGONOMI Hand- och handledsmärtor hos dialyssjuksköterskor Vi är tre sjuksköterskor som har arbetat med dialys ett fl ertal år. Under dessa år har vi mött många kollegor med smärtor i händer och handleder. Några har till och med fått sluta på dialysavdelningen pga. denna smärta. Under smärtutbildningen (40 p) på Röda Korsets Högskola 2003 gjorde vi ett projektarbete med detta problem som bakgrund. Vi genomförde en enkätundersökning och gjorde en jämförelse med likartade studier. Vi kom fram till att arbetet kring dialysapparaten kunde ge dialyssjuksköterskorna belastningsskador på händer och handleder. Studien visade, att 64 % hade smärtor. Det var främst de många vrid- och skruvmomenten som gav upphov till dessa. och metod Syftet om smšrtor med studien i hšnder var och att handleder fœ en fšrdjupad hos dialyssjukskšterskor. till smšrtorna? Hur Hade vanligt antal var det, arbetsœr, och vad Œlder var och orsaken kunskap nœgon betydelse? kšn Resultat Vi ningarna delade i ut Stockholm, 103 enkšter och pœ Þ de ck stšrsta in totalt dialysavdel- Sextiofyra procent (64%) hade smšrtor/besvšr 80 svar. hšnder och handleder. De ß esta dialyssjukskšterskominerande var hšgerhšnta, handen var och den man som kunde pœverkades se att den mest. do- frœn Granskning av tidigare studier gav fšljande resultat: Figur 1.1 Hand- och handledssmšrtor hos dialyssjukskšterskor i Stockholm Dialäsen 2/2004 Text av leg. sjuksköterskorna Charlotte Hellstrand-Peterson, Ann Svensson och Ingela Grop, Karolinska sjukhusets dialysavdelning. Marcus dialyssjukskšterskorna Lund Larsen (2001) hade smšrtor uppger vid att priming. 62% av Bergkvist smšrta vid et priming. al. (2002) kom fram till att 48% hade PŒ % som Huddinge hade besvšr sjukhus i hšnder (HS) avd. och K handleder 87-89, var pœ det dialysavdelningen dialysavdelning (Simonsson, (DS) 56 %(Samuelsson, 1995). Vid Danderyds ). Orsaker till dialyssjuksköterskornas smärtor i handoch handleder En skorna av frœgorna uppgav till var smšrtorna. vilken orsak Nittio dialyslyssjukskšter- av sjukskšterskorna menade, att det procent var arbetet (90%) dialysavdelningen som var orsaken. Andra orsaker pœ var fritidsaktiviteter, olycksfall/sjukdom, eller annat. I kring de tidigare de dialyssjukskšterskor studierna hade man som format hade enkštfrœgorna arbetet pœ dialysavdelningen. kom Marcus fram till Lund att Larsen smšrtor pga. uppgav arbetet pœ dialysen 62 % som son och orsak. Olsson Bergkvist, frœgade Nils- dialyssjukskšterskorna upplevdning smšrta av dialysmaskinen. vid pœklšd- om Mellan upplevde 31 smšrta % och pœ de 60 olika % dialysavdelningarna. Det se i studierna, man genomgœende Šr att som kan har dialys arbetat har mest kortast ont tid i hšnder orsaken och enligt handleder sjukskšter- och med att 17

15 ERGONOMI Figur Hand- 1.2 och handledssmšrtor hos dialyssjukskšterskor frœn andra studier 2.1 Arbetsmoment pœ dialysavdelningen som ger upphov till smšrta skorna Šr arbetet pœ dialysavdelningen. Arbetsmoment som ger smärta Den grepp, stšrsta vilket 53 orsaken % av de uppgavs tillfrœgade vara trodde. Þ nmotoriska Þ nmotoriska grepp har vi lagt arbetsmoment Under utfšrs genom pincettgreppet, t.ex. vrid- och skruvmoment, lock till lškemedelsampuller. šppna och stšnga klšmmor samt šppna som 21 sakerna, % av men tillfrœgade i priming trodde ingœr priming mycket var Þ nmotoriska en av or- grepp; šppnande exv. av trycka dialysatdunkar fast Bicbagen, mm. tunga lyft och Marcus enkšt och Lund Þ ck Larsen till svar, stšllde att en klšmmorna liknande frœga pœ slangarna var ett problem, vilket ca 60 % av de i sin tillfrœgade arna. OcksŒ tyckte. Samuelsson 15 % uppgav frœgade propparna dialysskšterskorna handlederna. om orsaken 100 % till av de besvšren tillfrœgade i hšnder uppgav och pœ slang- besvšren kom frœn arbetsuppgifterna i samband att med priming. Könsfördelning hos dialyssjuksköterskor med handoch handledsmärtor Av kšten de var 8073 dialyssjukskšterskor kvinnor och 7 mšn. som Det svarade Šr procentuellt hand- ß och er mšn handleder. Šn kvinnor 71% av som mšnnen hade och smšrta 63% av i pœ en- kvinnorna uppgav att de hade smšrta. Resultatdiskussion Vi besvšr har i hela hšnder tiden och vetat, handleder att det fšrekom hos vœra smšrtor kollegor. / Dock framkom inte i att vœr det enkštundersškning. fšrekom i sœ hšg procent Det fanns som inte tittade nœgra pœ vad stora som skillnader bidrog till mellan att sœ sjukhusen. mœnga hade Vi besvšr. De dvs. sjukskšterskor 0-4 Œr hade som mest hade smšrta arbetat och kortast det var tid, mellan 20 Ð 29 Œr. Troligtvis hade dialyssjukskšterskornlysen och sedan fœtt slutat besvšr pga. de detta. fšrsta Det Œren intressanta pœ dia- de var, kvinnorna att det som bœde har Šr de mest yngre smšrta. mšnnen Varfšr och kan de yngre undra? Vad var det som orsakade smšrtorna? man Arbetet vanligaste pœ orsaken. dialysavdelningen SŒ var fallet uppgavs Šven i vara de tidigare Den studierna. den bl.a. stšrsta vrid- och orsaken skruvmoment, var de Þ nmotoriska šppna och greppen, klšmmor mm. DŒ Ergonomi Design Gruppen stšnga (1998) Þ ngrar och kom hšnder fram till fšr att att det utfšra kršvdes tryck- stor och kraft vrid-momenteten, tittade och vi nšrmare att kvinnor pœ de inte mšn hade som den arbetar kraf- pœ besvšr? dialysavdelningarna. Det visade sig, att Hur mšnnen var det hade med mera deras med hand- och handledssmšrtor Šn kvinnornasškningen Vi vill var pošngtera lœgt i att fšrhœllande antalet mšn till i under- be- kvinnor. Om detta pœverkat resultatet antalet jšmfšrelsen mellan kšnen, vet vi inte. Det i som sškning ej var, har vad framkommit de personerna i vœr med enkštunder- hšnder och handleder gjorde pœ fritiden. smšrtor Kanske i var verade de, som Þ nmotoriska Šven pœ fritiden grepp gjorde sœ som saker ex. som snickeriarbetenen att fœ handarbeten besvšr Šven mm. pœ arbetet. var mer Slutsatsen utsatta fšr mœste risk- invol- bli att det dialysmaskinerna och slangseten som 18 Dialäsen 2/2004

16 ERGONOMI Šr hos utformade dialyssjukskšterskorna. pœ ett sœdant sštt att de ger smšrtor Åtgärdsförslag Vad HŠr Šr kan nœgra dœ gšras ŒtgŠrdsfšrslag att fšrebygga frœn de dessa olika besvšr? rna och vœra egna slutsatser. studie- RŒdstršm prima mer (1995) Šn tvœ maskiner rekommenderar per dag och att att ingen fabrikanterna mšjligt ska frœn ta sina bort produkter. sœ mœnga Hon vridmoment fšreslœr som ska arbetsrutinerna ska ses šver. Simonsson (1995) att rekommenderar tunga pœsar och b dunkar la. minilyft och fšr maskinellt transport hšj- av och som sšnkbara mœste hšnga stšllningar ovan axelhšjd. fšr pœsar FriskvŒrd med vštskor sekvenstršning har visat sig ha god effekt pœ typ ß esta belastningsrelaterade besvšr. Om personalen de fœr arbetstid, mšjlighet har att de tršna en mšjlighet en timme att per sjšlva vecka minska under sina Samuelsson besvšr. tillverkarna (1997) av maskiner fšreslœr och bl.a. utrustning en diskussion om med ergonomiska utformningen av dialysapparatens den grepp centrat och och tillbehšr, koksalt, typ slangklšmmor pœsar med och dialyskon- mm. Hon fšreslœr vidare att gšra dialyssjukskšterskorna maskiner medvetna Šn nšdvšndigt. om att man ej bšr prima ß Bergkvist, sjšlva ge fšrslag et al (2002) pœ ŒtgŠrder lšt dialyssjukskšterskorna spikar sškning. De fšreslog bl.a. att i undvika sin enkštunder- endast klš och prima tvœ maskiner per dag, peanger, och stšnga klšmmor i onšdan, ej vrida ej pump- šppna -segmentet att slangseten manuellt. och klšmmorna Fšrslag pœ skulle ŒtgŠrder vara var mjukare att och šppna, lšttare mindre att arbeta vridmoment, med, lšttare skruvlocken fšrpackningar b la. Þ ltrena borde sitta lšsare, anvšnda Þ lterhœllare pœ som mer fast Šr utformade Þ ltret (expanderhœllare), med fjšderfunktion annan som koppling klšm- till trycka ven- dit och dem artšrtrycksmštarna istšllet fšr att skruva. fšr att Det kunna Šven apparater pœ marknaden som Šr enklare Þ nns klš och prima, dšr slangsetet redan Šr kopplat till att dialysatorn mera. pœ en kasset, som borde kunna utvecklas Slutsats Det medvetna Šr viktigt om dessa att problem, dialyssjukskšterskorna och att de dšrigenom blir Šndrar ifrœn och sina inte arbetsrutiner. acceptera slangset De mœste som ger ocksœ smšrtor sšga hšnder och handleder. Fabrikanterna har vetat om i detta fšrbšttringar. sedan lšnge, Vi som men det dialyssjukskšterskor har inte blivit sœ mœnga mœste Dialäsen 2/2004 stšlla Det ligger hšgre krav i klinikledningens och kršva en lšsning och fabrikanternas pœ problemen. intresse en ergonomiskt att vidareutveckla riktig arbetssituation en lšsning utan som smšrtor. ger oss REFERENSLISTA Andersson, mansen, L., G., Jonsson, Biering-Sšrensen, B., Jšrgensen, F., K., Herbom,., Kuorinka, & Vinterberg, H. (1984). Kil- Nordiska yrkesrelaterade frœgeformulšr muskuloskeletala fšr kartlšggning besvšr. av Nordisk medicin. 1984;99: Bergkvist, KŠra kollegor, J., Nilsson, var ršdda A.& Olsson, om era M. hšnder!. (2002). Examensarbete akadem 5p. Gšteborg. Sahlgrenska Ergonomi miutredning. Design Gruppen. (1995). Ergono- Marcus bejdsmiljš Lund pœ en Larsen, dialyseafdeling C. ( 2001 med ). Fysisk fokus ar- Þ nger- og hœndledsgener. Copenhagen. Nefrologisk Klinik, Rigshospitalet, Danmark. pœ RŒdstršm, delning. DialŠsen.10:8. M. (1995). Ergonomi pœ dialysav- Samuelsson, hand och handledsbelastning M.(1997). Ergonomisk hos analys av dialysskšterskor. Stockholms lšns landsting. Simonsson, enkšt angœende A. (1995). besvšrsfrekvens Sammanfattning frœn ršrelseorganen Personalpolitiska hos personal pœ avd avd C1-77. K 87-89, Huddinge hšsten av sjukhus. Svensson, Grop, I. (2002). A., Hellstrand Hand- och Peterson, handledssmšrtor C. & hos Stockholm: dialyssjukskšterskor. Ršda Korsets Examensarbete Hšgskola. 5p. 19

17 BUDKAVLE Budkavlen är nu i händerna på en ettåring! Text av Ingela Kullberg, sektionsledare, dialysavdelningen SÄS, Skene. Dialysavdelningen i Skene öppnade 17 mars förra året. Det var spännande att vara med och öppna en ny enhet. Vi fi ck chansen att utforma avdelningen med möbler, textiler och konst mm. Allt är nytt och fräscht, ja utom vissa gamla patientskåp och dörrar från sjukhusets födelse 40 år sedan (!) men det jobbar vi på att förnya. Vi hör till dialysavdelningen i Borås och har en gemensam avdelningschef. I Borås fi nns Njursektionen med dialysavdelning, njurmottagning, CAPD-verksamhet, njurmedicinsk vårdavdelning, njurskola mm. På avdelningen i Borås gick vi vår upplärning och där arbetar vi nu vissa patientfria dagar. Under semesterperioden tvingas vi, pga. sjuksköterske- och läkarbrist att stänga och fl ytta verksamheten dit. Hela personalen samlad i dagrum/matsal. Fr.v: Sven Aage Johnsen, Susanne Karlsson, Svanthe Liberg, Ingela Kullberg, Marita Sjögren, Martina Berndtsson V och Lena Kärrbrand. i patienter har 10 behandlingsplatser dagtid mœndag, och onsdag dialyserar och fredag. nu nio Vi tekniker Šr fem pœ sjukskšterskor avdelningen, och och en behandlingsdagar kommer en pœ nefrolog har ocksœ frœn njurmottagning BorŒs. VŒr doktor i Skene fšr patienter som bor hšr trakten och stœr till fšrfogande i konsult pœ sjukhuset. som njurmedicinsk Verksamheten Šr att utfšra 2000 ska utškas dialyser i under hšst, och detta vœrt Œr. uppdrag klara det ska vi bli ß er, nio sjukskšterskor, Fšr och att dialysera ansvariga sex fšr dagar 1-2 patienter per vecka. var Vi Šr och omvœrdnads- 1-2 maskiner! Lite extra pyssel behšver fadder alla! fšr Vi "Verksamheten ska utökas i höst, och vårt uppdrag är att utföra 2000 dialyser under detta år." anvšnder AK 200 ULTRA Gambro S och AK har 200 dessutom S och nœgra maskiner. gamla Vi AK har 100 ocksœ som ansškt reserv- att kunna kšra on-line behandling. fšr Gästdialys Skene havet. FrŒgan ligger bara om gšstdialys ca 5 mil har frœn fœtt nœgra gœnger men inte kunnat vi ta ha emot šppet nœgon. nšsta sommar Vi hoppas och pœ dœ erbjuda TvŒ av dialys vœra sjukskšterskor fšr semesterþ rare. att lšrning i BorŒs fšr att lšra gœr sig upp- Sedan ska de vara den fšrlšngda PD. armen Mark. Provtagningar, fšr PD-patienterna injektioner, hšr i vissa hjšlp bedšmningar med hos oss. mm ska de fœ Flera fšrstœs, ansvarsomrœden bl. a accesser, nutrition engagerar dokumentation. Just arbetar och dokumentationsgrupp bestœende av sjukskšterskor en frœn vœrdplan. BorŒs och Skene med en form av standard- Tät patientkontakt Vi att uppmanar ta del i behandlingen, vœra patienter NŒgon klšr maskinen rškna och primar, ut UF vissa volym bšddar mm. sšngar. Dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut sina kurator Þ nns nšra och gšr insatser nšr sœ behšvs. och Patientkontakten gœng de kommer fšr Šr tšt, dialys. vi tršffar Det Šr alla en patienter utmaning varje vara professionell, vi Šr medvetna om detta, och att roterar dšrfšr mellan patientrummen och stšttar vi 20 Dialäsen 2/2004

18 BUDKAVLE varandra. Dessutom ska vi under vœren starta en grupp fšr reß ektionssamtal, ledd av sjukhusets diakon. Studiebesök En Šr en annan Þ lial utmaning till avdelningen Šr det faktum i BorŒs. att Det vi kršvs ß šdet bra rutiner fungera, fšr men att det informationsats ganska bra med. har vi lyck- Vi enter trivs och gott personal. pœ vœr lilla Patienterna enhet, bœde slipper pati- Œka nare, 3,5 mer mil personligt till BorŒs och och godare det Šr mat, lug- sšger Ni Šr všlkomna dom! det. Om ni inte till visste oss det fšr att sœ Þ se nns hur vi vi mitt har i shoppa tygriket, samtidigt! sœ slœ tvœ Tack ß ugor fšr i en oss smšll och och nar vi budkaveln vidare till nu BorŒs! Wanda Trzeszkowska, på Skene dialys. Jubileum 1965 Dialys på Danderyd 2004 Den 14 oktober firar vi att hemodialys funnits på Danderyds sjukhus i 40 år! Anmäl dig per e-post till Carl.Warholm@ds.se om du vill komma och lyssna på historier från förr och nu. Seminariet beräknas bli kostnadsfritt. Carl Warholm, överläkare, dialysen DSAB.

19 NORDIATRANSKONGRESSEN 2004 Att mötas människor emellan Temat för den 32: a Nordiatrans-kongressen i Göteborg var Kommunikation. Hela 347 deltagare från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island samlades för att under två dagar lyssna på olika föredrag om att mötas människor emellan. Språket var som vanligt skandinaviska, ett speciellt sätt att kommunicera, som ändå fungerar förvånansvärt bra. Lou Sverige Rossling, inledde pedagog med sitt anfšrande och ÓinspiratšrÓ Fšrnuft frœn och om, totalt att fšršndrar kronisk njursjukdom livsvillkoren kšnsla-arbeta grundlšggande med všrderingar bœde hjšrna som och pœverkar hjšrta. vœra MŒnga tityder till andra mšnniskor, har vi med oss sedan at- barndomen. tšnkandeó mot Hon det satte kšnslomšssiga. i sitt anfšrande Det det linjšra ÓlinjŠra kandet innebar ett relativt strikt tankemšnster med tšn- fasta skulle ramar amma hur var tillvaron fjšrde timma skulle vare organiseras. sig det passade Man barnet spika pœ eller torsdagar, mamman, fastšn och man pœ kanske dagis Þ ville ck man spika bara annan dag. Barnen som hade sœdan glšdje nšr en kom till fšrskolan tappade lusten och det spontana de uttrycket. vi har roligt. ndœ Vad Šr gšr det det, ju sœ, om att det vi blir lšr oss kaos mest ibland? nšr Lou Det Þ Rossling. nns inte nœgot som všxer fram ur stillhet, sade "-Den enda sanna kunskapen är den egna upplevelsen." Lou Rossling Ett man samtal ett sšrkilt kan syfte ofta všxa det fram man spontant, vill sšga, men gšr man har klokt rica Hšsterey i att ha en Ugander, medveten chefspsykolog struktur att gœ frœn efter. Sverige Ul- tog punkter under som rubriken kan gšra Det ett goda mšte samtalet meningsfullt: upp nœgra 1. situation FrŒga dig du alltid mšter var honom. patienten Det beþ blir nner en bra sig, inledning i vilken att 2. kšnna Ge ett av affektivt var han stœr gensvar, kšnslomšssigt. besvarad i sina kšnslor genom dšr du visar patienten ett aktivt blir deltagande. lyssnar. Du kan humma, nicka och visa att du 3. svar StŠll pœ šppna frœgor frœgor som Vad? fœr man Hur? ofta NŠr? och viktigaste Vem? Som patienten. Forskning har visat, att det mesta blir frœn pœ tvœ minuter, sœ lœt patienten fœ tala till punkt. sagt heller inte ršdd fšr en paus. Den ger ofta en kšnsla Var av trygghet och lugn i samtalet. Betydelsen empati har man av att prioriterat kunna samtala pœ sjukhuset med i kšnsla Fredericia och i sonal Danmark. i kommunikation. Sedan 1997 har Temat man har utbildat varit HD-pertiverande samtalet, och som grund ligger Det insikten mo- Dialäsen 2/2004 fšr mœnga en mšnniska. gœnger som Vi personal, undrar varfšr som vi patienterna sšger nšr det inte gšller gšr mediciner, mera. Det Šr vštskeintag svœrt att fšrstœ, med eftersom Med den hšr vi vill utbildningen deras bšsta. man ška personalens kunskaper att fšrstœ om hur patienterna man kan och lšra deras sig vill livssituation. egen vilja Šndrar MŒlet sitt Šr beteende. att av Fšr ring att frœn anvšnda Lou Rossling: en formule- enda sanna kunskapen Šr ÓDen den "-Det är inte hur man har det utan hur man tar det som är det viktiga." Lotte Prescott egna presenterades upplevelsenó. av Jette Fšredraget frœn Sjukhuset i Fredericia. Nissen Den všldigt kroniska fœ symtom, njursvikten och patienterna bšrjan inte kšnner sjuka. sig Men till allt- en ger eftersom der, blir sjukdomen synen pœ den fortskri- hšlsan mera pessimistisk. egna en presentation frœn Hilleršds I sjukhus te Prescott i Danmark om synen talade pœ hšlsa Lot- hos HD- patienter och PD-patienter i preuremifasen. och Titeln danska var versionen Presentation av frœgeschemat Life Kidney Ð Short Disease Form. Det Quality var en of av den tvšrsnittsundersškning ver, kliniska undersškningar med och frœgeschema, journalupplysningar. sjuk, Sett men i ett ŠndŒ socialt uppleva hšlsoperspektiv hšlsa. Det har kan mera man att gšra blodpro- vara Text av Ulla Winge Lotte Jensen, Nordiatrans ordförande Lotte Prescott, Hillerøds sygehus, Danmark Ny i Nordiatransstyrelsen samt vinnare av Janssen Cilag Stipendie. 23

20 NORDIATRANSKONGRESSEN 2004 med Šn Óhur Óhur man man har tar detó. Som av denna sammanfattning sšga, att studie de njursjuka kan man patienterna hšlsa lšgre Šn všrderade motsvarande kunna friska resa gjorde. var ett Att av inte sin stšrsta bekymren liksom de sexuallivet. Sjuksköterskorna Kirsten Hald Holdesen och Agnete Leschly föreläste om "Det kroniske dilemma" Chefssjuksköterska Carolin Herlin, talade om "En yngre dialyspatients upplevelse av att ligga i dialys". "-Det största felet många gör, är att de jämför sig med andra istället för att titta på sina egna förutsättningar och den faktiska utvecklingen man själv har gjort." David Lega Om tivet vi frœn fšrskjuter patienten perspek- ligger i hemodialys till som nya oerfarna sjukskšterskan, den sœ spektiv fœr vi pœ ett kommunikation. annorlunda per- Mštet kan bli mellan en kulturkrock dessa bœda sjukskšterskan, som inte fšr van att mšta patienter som Šr har den sœ egna mycket behandlingen. kunskap I beskrev Det kroniska Agnete Leschly dilemmat Kirsten Hald Holdesen, och sjukskšterskor sjukhus i Danmark, frœn Skejby detta perspektiv. Bakgrundeterskor var pœ att HD-avdelningen mœnga just sjukskš- slutade upplevt efter kontakten att ha med som mycket pati-enterna blematisk. NŒgra pro- lšmplighet fšr yrket ifrœgasatte efter att till och ha konfronterats mycket med všl dessa vilken patienter. omvœrdnad Sjukskšterskorna patienten behšvde, visste med sin men Agnete, klarade Kirsten inte av och att nœgra ge den. andra sjukskšterskor "-Ingen människa har sårat mig utan mitt eget medgivande -det är mina tankar som skapar mina problem." Kay Pollack IVA sykepleier Anahita Nikman, Norge. Talade om Kommunikationer över kulturgränserna och Blodvolymskontroll, en bättre dialys bättre liv. startade ett projekt. olika dialysavdelningar De att bad beskriva 22 kollegor en upplevelse frœn fyra frœn analyserade sin fšrsta texterna, tid pœ dialysavdelningen. Þ ck man nyckelord NŠr man Tillit och Makt, Kompetens och Mestring som Sjukskšterske-Patientrelation. KŠnslan av makt och och attityd maktlšshet av gšr Šr att nœgot sjukskšterskan centralt. Patienternas Ett fšrslag till att underlštta inskolningen blir osšker. nya sjukskšterskorna blev att diskutera de problem fšr de som senare uppstod tillfšlle. direkt, inte gšmma undan dem till ett Pris för bästa föredrag FrŒn Herlin, Capio chefssjukskšterska Citykliniken och i Malmš talade kom En Carolin dialyspatients upplevelse av att Óligga i dialysó. yngre Hennes nšstan poetiska en framstšllning fenomenologisk byggde studie pœ om perspektiv. begreppet Hon hade livsvšrlds- Œtta intervjuer med gjort enter mellan 25 Ð 53 pati- med syfte att fšrstœ deras Œr lysbehandling. Hennes speciþ slutsats ka var, upplevelser att man av mœste dia- vara och hitta šppen praktiska fšr dessa lšsningar patienters fšr att speciþ underlštta ka problem anpassning. Denna presentation vann fšr švrigt deras fšr bšsta fšredrag! pris 24 Dialäsen 2/2004