Miljöatlasprojektet inom EnSaCo

Transkript

1 Miljöatlasprojektet inom EnSaCo Svenskt förmöte vid EnSaCo Environmental Atlas Seminar Stockholm Hasseludden, 3-4 maj 2011 Björn Forsman SSPA Sweden AB

2

3 5 delprojekt 1. Inventering och beskrivning av miljöatlas i Sverige, Finland, Estland och Ryssland 2. Analys av använd metodik i varje land 3. Harmonisering av klassificering 4. Koordinering av resurser och känsliga områden 5. Utveckling av harmoniserad spatial databas och manual

4 1. Inventering och beskrivning av miljöatlas i Sverige, Finland, Estland och Ryssland Demonstrationsmöte i Helsingfors i februari 2011, möten vid WMU konferens, korrespondens, kompletterande info här Rapport: ENSACO -Environmental Atlas 1) Inventory of existing environmental sensitivity mapping systems and tools

5 System Beskrivn Strandklassn. Digital Miljöatlas SJÖBASIS, KBV MARSUNO KBV/EU GIS för beredskapsplanering och respons Datortjänst samordning sjöiforamtion ESI variant 0-10 Kartlager kan läggas in Ekologisk känslighet Känsl/skyd dad omr ej klassn. Resurser Användar gränssnitt Begränsat men möjl. Web klient Baltic Master II BRISK DK BORIS II SYKE Fi OILRISK KMRC Flera miljökänslighets spår/delprojekt Sjöfartsrelaterade risker GIS för beredskapsplanering kostnadseff respons Beslutsstöd för planering och respons 0-3 känsl. kumulativ

6 2. Analys av använd metodik i varje land Workshop i Sverige 3-4 maj 2011 I samarbete med Baltic Master II Analys/utvärderingsrapport, sept 2011 Presentationer och diskussioner från seminariet kommer att sammanfattas och skickas ut för information och för synpunkter Uppföljningsseminarium inom Baltic Master II om miljöatlas ev i augusti 2011 i Gdansk

7 3. Harmonisering av klassificering Workshop i Finland augusti 2011 Analys/utvärderingsrapport

8 4. Koordinering av resurser och känsliga områden Workshop i Estland november 2011 Table top övning Analys/utvärderingsrapport

9 5. Utveckling av harmoniserad spatial databas och manual Utvecklingsarbete Workshop i Sverige mars 2012 Spatial databas

10 EnSaCo miljöatlasprojektets inverkan pådigital miljöatlas Utvärdering Jämförelse med andra alternativ Uppslag till nya idéer, funktioner, teknik Ett bra tillfälle att påverka, förbättra och utveckla digital miljöatlas

11 Inspel och erfarenheter från arbete med Miljöatlas MSBs syn påmiljöatlas, Sonja Dobo Introduktion av den svenska miljöatlasen Användning och förvaltning. Charlotta Källerfelt, Länsstyrelsen VGR Swecos Oljejour, Petra Wallberg/Ingrid Håstad Kustbevakningen Reg O, Tommy Carlsson Fler inspel välkomna

12

13 ENVIRONMENTAL ATLAS SEMINAR STOCKHOLM, HASSELUDDEN 3-4 MAY Diskussionsfrågor i grupper Diskutera och redovisa svaren gärna med OH bilder 1.Principer för prioritering av känslighet/sårbarhet, detaljrikedom och användarvänlighet - Hur noggrant måste man klassificera - viktigare att få något än att ingen vågar försöka klassificera? - Vilka aspekter ska klassificeras/prioriteras? - Biologiska, friluftsliv, exploateringsgrad, sanering, samhällsnytta -Ska man addera känsligheter eller låta största avgöra? erfarenheter av Cowi-klassning/BRISK, NV/Metria - Är BM2 mall för prioritering en god vägledning för klassificering/prioritering för Länsstyrelser i andra län? 2.Hur att införa och utnyttja information om materiella resurser i Miljöatlasen - Idag innehåller Miljöatlasen lite info om materiella resurser vad behöver beredskapsplanerare och sanerare veta? - Är det tillräckligt att veta plats och typ av utrustning? Logistikfunktioner, transportvägar, uppställningsplatser -Skulle man ha nytta av att kunna beräkna hur mycket man kan ta om hand med bef resurser påviss tid? 3.Hur kan man sprida användningen, öka attraktivitet till flera län och vilka utbildningsbehov finns -Idag används Miljöatlasen endast i ett fåtal kustlän varför? - Vad kan/bör göras för att öka användning? tydligare direktiv från NV, manualer, regelbundna utbildningar, mallar - Hamnar Miljöatlasen mellan stolarna vid Lst Miljöskyddsenheter resp beredskapsenheter? problem el möjlighet 4.Behov av internationell harmonisering, informationsutbyte, gemensam miljöatlas - Behöver Sverige planera för cross border beredskap och insatser i strandzonen? gränsen mot N, mot Dk, mot Fi? -Gäller BSAP kraven främst för cross border Fi-Est-Let-Lit-Ru-Pl? - Kan storolyckor ge behov av att kunna lokalisera och låna utrustning från grannländer? -Värdet av harmonisering, utbytesmöjligheter, gemensam platform, översättnings -mallar mellan olika nationella känslighetsklassificeringssystem.

14 ENVIRONMENTAL ATLAS SEMINAR STOCKHOLM, HASSELUDDEN 3-4 MAY Tänkbara alternativ för harmonisering av miljöatlasverktyg 1.En helt ny gemensam enhetlig och harmoniserad GIS-baserad miljöatlasverktyg med resursdatabaser - Den svenska miljöatlasen skulle kunna stå som modell för en internationell modell - Den svenska Miljötlasen försätter att användas som nu men får utvecklingsstöd för att internationaliseras r - Övriga länder anser sina modeller mer lämpade för sina behov och kommer inte att ersätta sina befintliga - Det nya harmoniserade miljöatlasverktyget kommer att användas alltför sällan för att förbli hållbart levande - Förvaltningsfrågor kring ägande, drift och underhåll är resurskrävande för ett sällan nyttjat verktyg 2.Helt ny gemensam enhetlig miljöatlasverktyg med resursdatabaser baserad på dagen bästa funktionalitet/teknik - Exempelvis kan dagens finska känslighetskartläggnings- och prioriteringsverktyg anses mest sofistikerade - BORIS II och OILRISK skulle kunna vara modell för ett nytt gemensamt verktyg - Olika förvaltningsprinciper och användarbehov kan skapa konflikter expert/vanlig operatör, behörigheter - Viss information hemlig i finska systemet - Sofistikerad funktionalitet och teknik är resurskrävande och avskräckande för organisationer med begr. resurser Möjligheter till enkelt informationsutbyte för crossborder -planering, -övning och insats via etablerad plattform - Info om nationella känslighetsklassningar görs tillgängliga och översättbara till andra nationella system - Info om nationella utrustnings resurser görs tillgängliga till andra nationella systems och dess användare - HELCOM map and data services är en etablerad plattform med modern teknik, långsiktig förvaltning, stor bredd - HELCOM map and data services kommer att omfatta känlisghetsinformation om havsområden i Östersjön - Shorleine spill sensitivity och response resources kompletterar havsrelaterad känlighetsinformation väl - Att nyttja HELCOM map och data services som plattform för EnSaCos harmonisering av miljöatlas kan ge goda synergier med andra projektresultat och underlätta riskbaserad beredskapsplanering