Inspektion Optimering av strålskydd, Ringhals AB

Transkript

1 TILLSYNSRAPPORT Process: Inspektera Vår referens: SSM 2010/816-6 Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals AB Förrättningsdatum: Arbetsgrupp: Per-Olof Hägg, Siv Larsson, Josephine Speziali, Birgitta Ekström Författare: Birgitta Ekström Samråd: Anne Edland, Leif Karlsson Fastställd: Jan Lillhök Inspektion Optimering av strålskydd, Ringhals AB Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) genomförde en inspektion vid Ringhals AB (RAB) den november Inspektionens syfte var att bedöma om kraven, på optimering av strålskyddsverksamheten, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:26) om personalstrålskydd i verksamhet med joniserande strålning vid kärntekniska anläggningar, uppfylldes. Den samlade bedömningen är att RAB uppfyller kraven på optimering av strålskyddet i syfte att minska doser så långt det är rimligt möjligt enligt 4 och 5 SSMFS 2008:26. Myndigheten konstaterar att det inom RAB pågår mycket arbete i syfte att ytterligare optimera strålskyddet. Enligt SSM:s bedömning finns det förbättringspotential gällande - Mål: o Stringens i ordval rörande mål o Nedbrytning av övergripande mål o Konkretisering av mål o Kännedom om långsiktiga mål o Åtgärdsplaner för att nå långsiktiga mål - Utvärdering av effektiviteten av arbetet med optimering av strålskyddet Dessutom anser myndigheten att RAB skulle ha nytta av att utvärdera om de krav som RAB ställer rörande de s.k. 6- och 7-utbildningarna på bästa sätt gagnar strålskyddet. Myndigheten vill också poängtera vikten av att tillvarata de anställdas och entreprenörers idéer inom optimering av strålskyddet. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten

2 Sida 2 (27) Bakgrund En av det internationella strålskyddsorganets (ICRP) grundpelare för ett gott strålskydd är optimering. Ofta används beteckningen ALARA 1 som synonym för optimering av strålskyddet. Syftet med optimering av strålskyddet är att minska stråldoser så långt som det är rimligt möjligt med hänsyn taget till ekonomiska och samhälleliga faktorer. ICRP:s övriga grundpelare är att all verksamhet med strålning ska vara berättigad och att dosgränser ska innehållas. Optimering av strålskydd omfattar från organisatorisk till praktisk hantering. För att begränsa tillsynsinsatsen så valde myndigheten att framförallt undersöka mål och styrmedel för strålskyddsverksamheten samt hur optimering av strålskydd omhändertas vid en anläggningsändring. Syfte Syftet med inspektionen var att bedöma om RAB uppfyllde kraven i 4 och 5 i SSMFS 2008:26. Dessutom var den en del av efterlevnadskontrollen av de omnämnda paragraferna hos samtliga tre tillståndshavare för kärnkraftverk i drift. Motsvarande inspektion har under 2011 genomförts hos övriga två tillståndshavare. Slutligen användes inspektionen som en pådrivande faktor i strålsäkerhetsarbetet Metod inklusive avgränsningar Metoden följde i stort SSM:s inspektionsprocess. Ett förmöte anordnades på SSM den 18 februari Närvarande på detta möte var bl.a. representanter från tillståndshavarna samt de för tillsynsinsatsen inplanerade inspektörerna. Vid detta tillfälle fick tillståndshavarna presentera sin syn på innebörden av Optimering av strålskydd. [1-73] omfattar de dokument som SSM har granskat i samband med inspektionen. Mål, styrmedel och hur optimering av strålskydd omhändertas vid anläggningsändring var den huvudsakliga avgränsningen av inspektionen. Det SSM har fokuserat på vid anläggningsändringar är optimering av strålskydd med avseende på hur anläggningsändringen påverkar den strålningsmiljö som kommer att råda vid framtida drift och underhåll t.ex. materialval och konstruktion. Under de intervjuer som genomfördes gällande anläggningsändringar var därför fokus riktat mot strålskydd ur ett mera långsiktigt perspektiv än under själva införandet. Som exempel på anläggningsändring användes vid inspektionen ånggeneratorbytet på R4 under RA11 (projekt FREJ). 1 ALARA står för As Low As Reasonably Achievable

3 Sida 3 (27) Två inspektörsgrupper med två inspektörer i vardera gruppen genomförde intervjuerna. Krav I 4 och 5, SSMFS 2008:26, finns krav på optimering av strålskyddet angivna. Kraven innebär att verksamheten vid kärnteknisk anläggning ska bedrivas så att alla stråldoser begränsas så långt som det är rimligt möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. För detta ändamål ska tillståndshavaren se till att mål och styrmedel utformas och dokumenteras samt att erforderliga resurser tillhandahålls. Dessutom ska mål och styrmedel vara anpassade för anläggningen och vara utformade så att de beaktar såväl det dagliga som det långsiktiga strålskyddet. Alla personer som i sitt arbete utsätts för strålning eller som fattar beslut som kan påverka de av personalen erhållna stråldoserna ska, i den utsträckning de berörs, känna till de aktuella målen och styrmedlen. Verksamheten, inklusive dess mål och styrmedel, ska följas upp och utvärderas med avseende på bestämmelserna i 4 SSMFS 2008:26. Sådan utvärdering ska göras minst en gång varje år. Dokumentation av utvärderingen ska sändas till SSM. Observationer och bedömningar De observationer som myndigheten har gjort är uppdelade dels från granskning av dokument som myndigheten har tagit del av före och under inspektionen dels från intervjuer under själva inspektionstillfället. Någon observation framkom under avslutningsmötet eller har gjorts efter inspektionstillfället. SSM presenterar nedan sina bedömningar utifrån de sammanlagda observationerna som har gjorts i samband med denna tillsynsinsats. Mål Dokumentgranskning I syfte att eliminera risken för akuta skador på grund av joniserande strålning samt att minimera risken för långsiktiga skador ges i VD-direktiv Strålskydd [3] övergripande mål och krav för strålskyddsverksamheten. Verksamheten ska bedrivas så att stråldoserna till personalen hålls så låga som det är rimligt möjligt med hänsyn tagen till såväl ekonomiska som tekniska och samhälleliga faktorer. VD-direktivet gäller för all verksamhet med joniserande strålning på RAB. Det anges att betryggande marginal (normalt 5 msv) mot de

4 Sida 4 (27) av myndigheten fastställda dosgränser ska upprätthållas. Ett mer specifikt mål, som anges i [3], är målsättningen att som ett genomsnitt över flera år begränsa varje individs totala stråldos till högst 20 msv per år. Även i andra styrande dokumenten [2, 4] nämns att verksamheten ska bedrivas med beaktande av att stråldoserna till personalen ska hållas så låga som rimligt möjligt med hänsyn till såväl ekonomiska som tekniska och samhälleliga faktorer. Vidare anges, i den övergripande strålskyddsinstruktionen [2], skall-krav för att begränsa källstyrkan. T.ex. anges att material med låg kobolthalt ska användas och att optimerad kemi för att minimera aktivitetsuppbyggnad ska användas. I detta dokument anges inte hur dessa skallkrav ska omhändertas i organisationen. I [5] finns angivet att verksamheten på RAB ska styras mot RAB:s övergripande miljömål som är Ringhals Miljöindex 3. Miljöindex för Ringhals 1, Ringhals 2, Ringhals 3, Ringhals 4 (R1, R2, R3, R4) och för RAB totalt ska nå minst värdet tre för att miljömålen ska anses vara uppfyllda. Ringhals Miljöindex (RMI) består av ett antal indikatorer. För varje indikator har ett målvärde formulerats. Utfallet vägs mot målvärdet och resulterar i en färg (grön, gul eller röd). RMI-utfallet redovisas kvartalsvis i företagsledningen. [5] För inspektionen relevanta miljöindikatorers målvärden som om uppfyllt, ger utfallet grön är följande [5]: - Det, över tre år, rullande medelvärdet av kollektivdosen ska vara 3,2 mansv för hela RAB 1,5 mansv för R1 0,6 mansv för R2 0,5 mansv för R3 och 0,6 mansv för R4 - Dosratstrenden (Viktat medelvärde, dosrat för ett urval referenspunkter per rullande femårsintervall) ska visa ingen ökning för de enskilda blocken och för RAB totalt gäller att gällande dosratstrend (summa för fyra block) 2 I [5] anges att målvärdena för kollektivdos kommer att utvecklas vidare med beaktande av relevanta reaktorer för jämförelse. I definitionen av RMI-parametern kollektivdos anges att för gemensamma anläggningsdelar så räknas dosen fram enligt det beräkningssätt som används vid WANO 2 -rapporteringen och läggs till respektive produktionsavdelningsvärde [5] I [19] anges teknikavdelnings (RT) kollektivdosmål för 2011 samtidigt som det i samma dokument står att kollektivdosen uppskattas till samma värde som själva målvärdet. 2 WANO står för World Association of Nuclear Operators

5 Sida 5 (27) Avdelningsvisa kollektivdosmål (AKM) infördes som ett test 2008 för att tydliggöra ansvar och ägarskap i strålskyddsfrågor och på sikt förbättra styreffekten med kollektivdosmål [48]. I [42] anges att de viktigaste ALARAmålen är att hålla nere produktionen och spridningen av radioaktiva ämnen i och utanför anläggningen. Under 2010 har AKM utökats till att även innefatta underhållsavdelningen [42]. Under hösten 2010 har RAB skärpt kravet på uppföljning av individdoser som riskerar överstiga/överskrider 10 msv respektive 20 msv. En skriftlig värdering rörande personens fortsatta arbete görs av berörd person tillsammans med arbetsledning och skyddspersonal. I de fall man bedömer att personen får passera en kontrollpunkt, dose constraint, så ska detta godkännas av utsedda chefer på enhetsnivå (10 msv) respektive avdelningsnivå (20 msv). Syftet med de skärpta kraven är att få bättre planering och att öka engagemanget. [42] Intervjuer Flera intervjuade personer påpekade att avdelningsspecifika kollektivdosmål hade införts som ett pilotprojekt för att tydliggöra avdelningarnas ansvar inom strålskyddsområdet. I detta ingår olika roller som dosägare/dossamordnare/doshandläggare/doskontakt. En bidragande anledning till att genomföra avdelningsspecifika kollektivdosmål var att bryta upp invanda mönster. Det har ännu inte beslutats om avdelningsspecifika kollektivdosmål fullt ut ska genomföras. Utvärdering av pilotprojektet kommer att ske under nästkommande år. Långsiktigt/strategiskt mål som innebär att RAB ska tillhöra den bästa kvartilen bland de jämförbara reaktorerna inom WANO-kollektivet omnämndes bl.a. av VD och av ytterligare en person. Detta mål finns enligt VD nedskrivet i den hemligstämplade affärsplanen. Dokumentet var inte tillgängligt för de anställda. Inga konkreta åtgärder för att nå detta mål har ännu tagits fram. Strategiskt mål mot världsklass kräver långsiktigt arbete enligt någon av de intervjuade. Vid internationell jämförelse har R1 höga kollektivdoser. Efter ett bra arbete under talen har R2-4 tidigare legat bland de främsta i WANO-kollektivet men så är inte längre fallet. Någon anser att Vattenfall nu bygger upp kompetens inom området (optimering av strålskyddet) så att diskussionspartner finns tillgängliga, vilket ses som positivt ur Ringhals synvinkel. Ingen av de tillfrågade kunde redogöra för vad som menades med målen RMI 3 eller dosratstrenden 2 (Dessa värden anges i [5]). Någon påpekade att kollektivdosmålen snarast var dosprognoser och att individdosmålet var < 10 msv för arbete på Ringhals. ALARA-planer är mera fokuserade på åtgärder snarare än på mål var en annan kommentar.

6 Sida 6 (27) Olika typer av mål finns angivna på flera ställen och det är svårt att se vilka mål som finns enligt några personer. Det är viktigt att mål ska vara rimliga att nå och de ska vara konkreta uttryckte några. Reducering av dosrater anger någon som ett mål. Det generella kravet på att strålskyddet ska optimeras finns i regel inte nedbrutet till mer konkreta mål och återfinns inte i de kravmatriser som finns vid en anläggningsändring, AÄ. Det finns dock en förväntan om att strålskydd (och optimering av det) beaktas som ett av många krav. I systemkonstruktionsspecifikationen dokumenteras hur strålskyddet beaktas i projektet. I mallen för systemkonstruktionsspecifikationen [53] finns en egen rubrik för detta med tillhörande hjälptext som enligt intervjuerna säkerställer att projektets ställningstagande dokumenteras. Det omnämns vid intervjuer att det finns en möjlighet att i beställningen av AÄ definiera specifika krav på strålskydd men det ges inga exempel på att så har skett. Bedömning SSM bedömer att övergripande mål för strålskyddsverksamheten finns bl.a. i - det företagsgemensamma miljömålet, Miljöindex - VD-direktivet där det finns angivet att verksamheten ska bedrivas så att stråldoserna till personalen hålls så låga som det är rimligt möjligt med hänsyn tagen till såväl ekonomiska som tekniska och samhälleliga faktorer. Dessutom anges ett mer specifikt mål i samma dokument [3]; målsättningen är att som ett genomsnitt över flera år begränsa varje individs totala stråldos till högst 20 msv per år - affärsplanen - den övergripande strålskyddsinstruktionen - verksamhetshandboken - Miljö - miljöhandlingsplanerna Myndigheten konstaterar att det finns ett antal mål angivna men har samtidigt inte kunna observera att dessa bryts ner till konkreta mål som den enskilde arbetstagaren kan identifiera som mål för det egna arbetet. Miljöindex är ett svårförståeligt mål enligt myndighetens och flertal intervjuades åsikt. På samma sätt förstår myndigheten inte innebörden av dosratstrenden som anges för RAB totalt [5]. Inte heller anser SSM att det tydligt framkommer av de dokument som myndigheten har tagit del av hur framtagandet av RMIparametern kollektivdos görs. Ett stringent ordval för det som menas med mål skulle enligt myndighetens bedömning underlätta förståelsen. Ambitionsnivån i det specifika mål som anges i VD-direktivet ovan är inget högt ställt mål enligt myndigheten eftersom det är ett föreskriftskrav. Det långsiktiga målet, som VD pekar på, att RAB ska tillhöra den bästa kvartilen bland de jämförbara reaktorerna inom WANO-kollektivet, finns omnämnt i RAB:s årliga utvärdering [42] där även ett annat mål anges; att hålla nere produktion och spridning av radioaktiva ämnen. Enligt myndig-

7 Sida 7 (27) hetens bedömning skulle RAB vinna på att dessa mål finns med i styrande dokument. Vissa mål, exempelvis vissa avdelningsspecifika kollektivdosmål, som anges bedömer myndigheten snarare vara prognoser. SSM konstaterar att RAB har mål för sin strålskyddsverksamhet och uppfylller därmed kraven i SSMFS 2008:26 4 och 5 men att förbättringsmöjlighet finns gällande konkretisering och nedbrytning av övergripande mål. Strukturering av mål kan förbättras. Dessutom anser myndigheten att långsiktiga mål och då menas mål på längre sikt än några få år bör var känd inom hela organisationen. Myndigheten har åsikten att det är väsentligt att det arbetssätt som man har på något sätt ska vara integrerat i ledningssystemet. Styrmedel och resurser Dokumentgranskning I [49] anges att styrning av villkor inom området Miljö anges i det årliga målbrevet till Miljöstaben utgivet av VD. Enligt VD-direktiv Strålskydd [3] ansvarar VD för att det finns en av SSM godkänd strålskyddsföreståndare för RAB:s verksamhet. Strålskyddsföreståndaren ska aktivt verka för att krav i lagar och föreskrifter inom området efterlevs. Styrande dokument för strålskydd utfärdas normalt av strålskyddsföreståndaren på uppdrag av VD. Strålskyddsföreståndaren granskar styrande dokument inom strålskyddsområdet, med tillämpning utanför egen organisation, som annan avdelning/enhet utfärdar [3]. I [3] anges att det till chefer är delegerat ansvaret för strålskyddsfrågor som rör den egna avdelningen/enheten/anläggningen. I [50] finns beskrivet bl.a. definition av olika typer av ansvar inom RAB och speciella befogenheter som strålskyddsföreståndaren har. Enligt verksamhetshandbok Miljö [4] är VD ansvarig för verksamheten ur miljösynpunkt och arbetsuppgifterna är delegerade till anläggningsinnehavare och verksamhetsansvarig. Dessa har fått befogenheter och resurser för att vidta de åtgärder som krävs för att skapa en god miljö. I [4] redovisas de åtgärder som respektive avdelning ska utföra för att nå RAB:s miljömål (inklusive kollektivdosmål och dosratstrend) i avdelningarnas miljöhandlingsplaner. Ägare av planerna ansvarar för att löpande uppföljning och analys sker. Enligt [4] ska strålskyddsmål och satsningar för att optimera strålskyddet för personal redovisas i miljöhandlingsplaner från respektive produktionsavdelning och teknisk service. I VD-direktivet Strålskydd [3] anges att beslutade åtgärder för att begränsa stråldoser ska sammanfattas i ALARA-planer. Enligt [3] ansvarar avdelningarna (R1, R2, R3, R4, Projektavdelning (RP), Skyddsavdelning (RS), Tekni-

8 Sida 8 (27) kavdelning (RT), Underhållsavdelning (RU)) för att ta fram ALARA-planer, integrerade i miljöplan eller i verksamhetsplan. ALARA-planerna ingår på en övergripande nivå i RAB:s miljöprogram. På underliggande nivå tas ALARA-planer fram för de avdelningar som utför, planerar eller i sin verksamhet påverkar arbete på kontrollerat område eller produktion och behandling av radioaktivt avfall eller utsläpp av radioaktiva ämnen [3]. I [5] anges att ALARA-plan för Ringhals utgörs av summering av avdelningarnas ALARA-planer för och att dessa ska integreras i miljöplan och verksamhetsplan enligt crx bedömning. Varken i R1:s verksamhetsplan [6] eller miljöhandlingsplan [8] finns någon specifik ALARA-plan. I [47] som är en uppföljning av miljöhandlingsplanen finns angivna mål som - individdos 10 msv - två möten per år för källtermsgruppen - inga bränsleskador - frekvent erfarenhetsutbyte Enligt senare uppgift från RAB syns inte alla sidor i R1 miljöhandlingsplan på grund av ett fel i konverteringen av excel-filer till pdf-filer i Darwin. De mål som finns angivna i uppföljningen (som egentligen är en senare version av miljöhandlingsplanen) finns även specificerade i den ursprungliga planen. Dock framgår inte målen samlade i en tydlig ALARA-plan, specifika mål är dock integrerade i miljöhandlingsplanen. I R2:s miljöhandlingsplan [10] finns målet att minimera aktivitetsuppbyggnad vilket kopplar till optimering av strålskyddet. Däremot finns ingen specifik ALARA-plan. I R34:s miljöhandlingsplan [12] ingår att årligen upprätta ALARA-plan. I samma dokument påpekas att R34 saknar kompetens inom strålskyddsområdet. Det anges också att utvecklingsarbete pågår hos Operativt skydd (RSS). Två åtgärder anges som har koppling till ALARA-verksamhet. RT:s ALARA-planer återfinns som en bilaga till RT:s Miljöhandlingsplan [19]. I ALARA-planerna anges åtgärder såsom att aktivt arbeta för att inventarieanskaffning i dosreducerande syfte alltid ska beaktas vid genomförande av arbeten och att vid upphandling av ny utrustning ska kontroll av material ske ur ALARA-synpunkt. Det anges att fokus gällande erhållen persondos ska ligga på dem som löper risk att få en dos överstigande 10 msv. Mått för detta anges Ingen individ > 10 msv. I ALARA-planerna anges inga ytterligare specifika mål eller förväntad effekt för en åtgärd. I [1] som är en kvartalsuppföljning av [19] anges Prioritering, Åtgärd, Ansvarig, Färdig och Mått. I Avdelningen underhålls miljöhandlingsplan [21] finns ingen ALARA-plan. I [21] finns däremot exempel på mål, åtgärder med angiven ansvarig inom det operativa strålskyddet. Exempelvis ska inga medarbetare eller av RU

9 Sida 9 (27) inhyrda entreprenörer överskrida dosen 10 msv/år. Man ska dessutom identifiera åtgärder i dosbesparande syfte. RU anger i sin verksamhetsplan, [20] att man ska bidra med resurser och kompetens för att genomföra delåtgärder/bidra till att ta fram lösningar till Ansvar och styrning av strålskyddsfrågor för att säkerställa målet som drivs av Skydd och Miljö (RS). I RP:s miljöhandlingsplan [14] finns angivet att ett ALARA-program ska finnas och att ansvaret för att åtgärder i detta ALARA-program genomförs åligger enhets- respektive gruppcheferna. De satsningar som RP fokuserar på kopplar främst till att hålla nere dosbelastningen för medarbetarna samt att skapa en bra framtida radiologisk miljö genom att poängtera renhet i system samt ordning och reda på arbetsplatsen. Exempel på aktiviteter som omnämns är att dosbelastningen ska begränsas och uppföljning av egen personals individ och kollektivdoser. I RS miljöhandlingsplan [16] finns ingen specifik ALARA-plan, däremot finns det i bilagan [17] under Betydande miljöaspekt Operativt strålskydd, skrivningen Mer fokus på ALARA och vidare Ta fram förslag på ALARA-kommitté. Avdelningen har i sin verksamhetsplan [15], angivet att man bl.a. fokuserar på genomförandeplanering för att optimera revisionsavställningar. Man agerar främst genom bl.a. kravutbildningar och som stöd till organisationen med sin kompetens inom strålskydd. Sedan den 1 juli 2011 är strålskyddsföreståndaren direkt underställd chefen för Dosimetri och Radiologi (RSF). RSF har fackområdeshandläggning, kompetens och resurser inom området Strålskydd. Aktuella dokument håller på att uppdateras med avseende på organisationsförändringen. Det operativa skyddet (RSS) har fackområdeshandläggning, kompetens och resurser inom området Arbetsmiljö. I den övergripande strålskyddsinstruktionen [2] anges att trendmätningar (dosrats- och nuklidspecifika mätningar) genomförs för att möjliggöra att mera långsiktigt studera den radiologiska effekten av tillämpade driftoch kemiparametrar. Det anges att dessa bör nyttjas i PWR och BWR källtermsfora som underlag för optimeringsanalyser av valda parametrar. I det pågående pilotprojektet [48] med avdelningsspecifika kollektivdosmål har RAB infört olika roller inom strålskyddsområdet: - Dosägare är avdelningschefen - Dossamordnaren är resursägande chef - Doshandläggare finns på enheterna (planerare och arbetsledare) och ansvarar för kontakten med doskontakten - Doskontakt finns inom det operativa strålskyddet De olika rollernas ansvarsområden finns dokumenterade i [48]. Övergripande riktlinjer för de fyra ledningsfora som VD har som stöd i sitt beslutsfattande beskrivs i [63]. Samverkansgrupper finns på olika nivåer och där arbetsmiljökommittén spelar en övergripande roll [64]. Inget specifikt om hantering av strålskyddsfrå-

10 Sida 10 (27) gor finns angivet i detta dokument. Myndigheten tog del av en avdelnings samverkansmötesprotokoll där dosbelastningar fanns på agendan [65]. Yrkesspecifika ALARA-grupper ingår enligt [48] och i [66] finns angivet att exempelvis - identifiera behovet av information och utbildning - värdera skälen till att individdoser överskrids/förväntas överskrida 10 msv under ett år - arbeta med dosratsreducerande åtgärder ingår i gruppens arbete. I dokumentet finns ett antal förbättringsförslag angivna. I R2-4:s källtermsgrupps första mötesprotokoll [67] finns syftet med gruppen angivet. Gruppen ska bl.a. följa utvecklingen av källtermen och dess påverkan på R2-4 verksamhet samt genom analyser och värderingar rekommendera R2-4-lgr eller R2-4X beslut för att optimera påverkan på blocket mm. I ett annat möte med gruppen diskuterades provprogram för dosrat- och ytaktivitetsmätningar i samband med RA11 på Ringhals 4 [68]. Processbeskrivning Anläggningsändring (DAP) [31] syftar till att säkerställa att anläggningsändringar (AÄ) kan ske utan säkerhetsrisker, att de bygger på verifierade och validerade produkter samt att de kan ske så effektivt som möjligt avseende kvalitet, teknik och kostnad. AÄ-processen tar vid efter anläggningsoptimeringsprocessen, AO, när den rekommenderade lösningen är en AÄ. AÄ-processen sträcker sig från början av planering av ärendet fram tills att åtgärden följs upp. AÄ-processen består av sex produktrelaterade faser: - Förprojektering - Projektering - Detaljprojektering - Införande - Slutförande - Uppföljning Beslutspunkter i processen anges i [31] som exempelvis beslut om projektering som sker efter beslutspunkten ÄK0. Fem huvudspår ingår i AÄ-processen: - Leda projekt - Anläggningskonstruktion - Systemkonstruktion - Detaljkonstruktion - Införande I [31] finns beskrivet olika roller med ansvar och arbetsuppgifter. Avdelning RP driver anläggningsändringar i projektform. Anläggningskonstruktionsledaren (AKL) ansvarar inför projektledaren inom ett projekt för

11 Sida 11 (27) anläggningskonstruktionsspåret i AÄ-processen. Ansvaret innebär bl.a. att klarställa en övergripande kravbild (förändrings- och anläggningskrav). Själva anläggningskonstruktionsarbetet inklusive framtagande av systemkonstruktionsspecifikation utförs av anläggningskonstruktören (ANLK). Beställarombudet (BOMB) är produktionsenheternas beställarrepresentanter mot leverantör och innebär att denne utgör teknisk och ekonomisk kontakt mellan produktionsenheten och utförande enhet. Driftombudet (DOMB) hjälper till att identifiera de krav som ställs på projektet från driftens synpunkt. Montageledaren (ML) ansvarar inför projektledaren för införandespåret. Projektledaren (PL) ansvarar för hela projektet och dess ingående delar. Skyddssamordnaren (SKYDD-S) ansvarar inför projektledaren för skyddsrelaterade frågor. I detta ingår att ha en aktiv dialog med skydd så samtliga skyddsaspekter blir beaktade i projektet. Underhållsombudet (UOMB) är en resursförstärkning till beställarombudet och som hjälper till med att identifiera de krav som ställs på projektet från underhålls synpunkt. [31] Genom att inom anläggningskonstruktionsprocessen ta fram en kravmatris struktureras verifierbara krav och visar hur projektet verifierar dessa krav [32]. I DAP [31] ingår dokumentation med generella formuleringar om att strålskyddsfrågor och ALARA-principen ska beaktas samt att lösningen ska förankras med strålskyddspersonal [52], [53], [54]. [55], [56], [57], [58]. I vissa fall finns detta mer specificerat [59] och då nämns framförallt strålskyddsarbete som är relaterat till införandet av anläggningsändringen. Det finns inte specifikt omnämnt att strålskyddsarbetet även ska innefatta konstruktionsval samt strålskydd och optimering av strålskydd ur ett mer långsiktigt perspektiv I projekt FREJ:s projekthandbok [27] beskrivs projektets organisation. Organisationen innehåller funktionen Stab Skydd som ansvarar för projektets övergripande skyddsfrågor. De arbetsuppgifter som Stab Skydd ansvarar för handlar i huvudsak om kontakter med myndigheter och operativt strålskydd vid revisionsavställning. I en annan del av projekthandboken [35] beskrivs att Stab Skydd bl.a. medverkar som skyddskompetens i konstruktionsarbetet och lägger upp strategier/riktlinjer tillsammans med delprojekten Bytesteknik och Montage. Av projekthandboken framgår bl.a. att målvärden för strålskyddet ska tas fram och följas upp, att entreprenörer och underentreprenörer ska veta vilka krav som ställs inom strålskyddsområdet, att allt arbete inom kontrollerat område ska följas upp och granskas för att optimera utförande och skyddsinsatser samt att träning ska utföras i fullskalig Mock-up med den utrustning som kommer att användas vid det verkliga arbetet. I [28] beskrivs skyddsgruppens upplägg avseende rutiner, ansvarsområde, arbetsuppgifter samt funktioner i samband med revisionsavställning på R4 RA11. I projekt FREJ finns en överenskommelse mellan Areva och RAB rörande strålskyddsfrågor vid införandet [38]. Överenskommelsen innehåller bl.a.

12 Sida 12 (27) information om att ALARA-principen ska tillämpas samt information om hälsokrav, dosimetrar och innehållande av dosgränser. Överenskommelsen innehåller även beskrivningar av strålningsmiljön i de utrymmen där arbete ska utföras under införandet av anläggningsändringen. Inom projektet finns även en strålskyddsplan [39] vars syfte är att säkerställa att Areva och RAB arbetar mot samma mål i strålskyddsfrågor. Strålskyddsplanen fokuserar på införandet av anläggningsändringen och redovisar hur ansvaret fördelas mellan RAB och Areva och vilka kriterier det operativa strålskyddet ska uppfylla. Under den tid projektet pågick införde RAB krav på diskussion medarbetsledning och individ då denne nått 8 msv för ett år så att man hinner genomföra ett värderingsmöte innan kontrollpunkten 10 msv passeras [29]. Denna nivå fanns inte inskriven i kontraktet med Areva men RAB beslutade ändå att i praktiken tillämpa det nya kravet. Inför ÅG-bytet har PWR Källtermsgrupp lämnat ett antal rekommendationer till dosratsreducerande åtgärder för R4 [41], till cr34. Rekommendationerna grundar sig på att R4 visat en uppåtgående trend gällande avställningstransienter, bränslecrud och dosrater. Dessutom pekar erfarenheter från andra ÅG-byten på att även om bytet ur ett långsiktigt perspektiv främjar strålningsmiljön så förväntas en ökning av källtermen från nickel/co-58 under de första åren. De rekommendationer som lämnades var; sänkt gränsvärde för locklyft, utökad reningsdrift, modifierad kemistyrning, bränsledekontaminering och Mid Cycle Shut Down. Underlagsrapporten om ALARA-åtgärder som var grunden till brevet med rekommendationerna finns i [60]. Beslut, om att beslut om utökad reningsdrift på Ringhals 4 RA- 11 skulle tas av R4 RA-styrgrupp, togs vid ett driftsammanträde [61]. Vid ett möte med R34-lgr beslutas om en utökad reningsdrift [62]. I [3] anges att varje dosreducerande åtgärd ska genomföras om kostnaden per inbesparad kollektivdos i mansv understiger 10 MSEK i 2007 års penningvärde. Åtgärder som medför högre kostnader bedöms individuellt. Produktionen av radioaktiva ämnen ska minimeras, deponering på systemytor ska begränsas/styras samt spridning av kontamination ska undvikas. Motsvarande skrivning om avvägningen mellan kostnaden för en insatt åtgärd och den förväntade reduceringen av kollektivdosen anges också i Ringhals övergripande strålskyddsinstruktion [2]. Det s.k. alfavärdet (rimlig kostnad per inbesparad mansievert) var 4,5 MSEK vid tidpunkten för undertecknandet av kontraktet med leverantören. I mellantiden från kontraktsskrivande till genomförande höjde RAB alfavärdet till 10 MSEK. För att undvika kontraktuella tvister beslöt RAB att inte tillämpa det nya alfavärdet i FREJ-projektet. [40]

13 Sida 13 (27) Intervjuer VD-direktiv Strålskydd och den övergripande strålskyddsinstruktionen anges av flera personer vara de styrmedel som Ringhals har för att styra optimering av strålskyddet. Andra personer omnämner förberedelser, affärsplan, miljöplan, blockvisa planer, PJB, Mock-up, skärmning, blyning, avgränsning och alfavärdet. Post-Job-Debriefing (PJD) ansågs av flera personer vara ett bra styrmedel och borde användas oftare än vad som görs nu. Dose constraints nämnde flera personer som ett viktigt styrmedel. Det handlar om att fördela doser på flera personer, d.v.s. det krävs mera planering och det tar resurser. Flertalet intervjuade framför att 2011 har varit ett extremt år i RAB:s historia och detta gäller även strålskyddsarbetet. Vid intervjuerna framkom att det finns exempel på en yrkesgrupp där ett flertal har tillåtits att passera den angivna kontrollpunkten ( dose constraint ) på 10 msv för arbete som har utförts på RAB. De flesta kände till pilotprojektet med avdelningsspecifika kollektivdosmål. Flertalet av de tillfrågade var dock mycket osäkra om rollernas (dosägare/dossamordnare/doshandläggare/doskontakt) benämning i pilotprojektet och vad de olika rollerna innebar. En ALARA-kommitté är planerad att införas under I denna ska avdelningschefer, enhetschefer och strålskyddsexperter ingå. ALARA-kommittén är tänkt att arbeta med strategiska strålskyddsfrågor; idén kommer från OSART. Utvärdering av ALARA-planernas effektivitet planeras vara en av ALARA-kommitténs uppgifter. ALARA-planer ska finnas på varje avdelning vilket det inte finns ännu. Det finns ingen specifik ALARA-plan för hela Ringhals utan den anses vara summan av avdelningarnas ALARA-planer. Det skrivs ALARA-planer för större projekt men det finns inget styrmedel för detta. Flera chefer uttryckte att med det tydligt utpekade ansvaret så har man själv också mer kontroll. Detta leder till att verksamheten är lättare att styra. ALARA-arbetet kommer numera in i verksamhetsplaneringsarbetet på ett naturligt sätt. Den GAPanalys som har genomförts i samband med OSART 2010 ligger till grund för åtgärdsprogram och förslag på sådant som kan förbättra strålskyddet på kort och lång sikt. Som exempel nämndes förenklad och förbättrad uppföljning av kontaminationer genom registrering av personal i kontaminationsmonitorerna vid utpassage från kontrollerat område. Vidare föreslås en ändring till att doskod ska anges innan man går in på kontrollerat för att möjliggöra ett mer optimalt användande av larmgränserna på de elektroniska dosimetrarna. En avdelningsrepresentant nämnde att man hade nio indikatorer som används för att följa effekterna av strålskyddsarbetet. Antal personer som fastnar i inre respektive yttre monitering, antal kontaminationer på blå area, antal felaktiga elektroniska dosimetrar är exempel på sådana indikatorer.

14 Sida 14 (27) Några upplevde att strålskyddet, med den nya organisationen med avdelningsvisa kollektivdosmål, kommer in tidigare och har därmed större möjlighet att kunna påverka de åtgärder som görs. Metoder har ändrats, exempelvis så används Lixi-röntgen där så är möjligt. Medvetenheten är större på avdelningarna om att man kan påverka strålningsmiljön och det är tydliga kontaktvägar. Samverkansgruppen för arbetsmiljö på en avdelning träffas tre gånger per år och diskuterar erfarenheter och utfallet av strålskyddsarbetet. Dessa möten protokollförs och man anser att samarbetet med skyddet fungerar bra. Yrkesspecifika grupperingar/alara-grupper förekommer som t.ex. isolerare, ställningsbyggare och för de som arbetar med bränsleunderhåll. Det planeras sådana grupper för andra yrkeskategorier som t.ex. sanerare, dekontare och driftens personal. Två källtermsgrupper, R1 och R2-4, finns som arbetar med att minska aktivitetsuppbyggnad. Kemister, radiofysiker, strålskyddspersonal och personal från teknikkontoret ingår i dessa grupper. Det finns ingen specifik instruktion som reglerar arbetet i källtermsgrupperna. Arbetet där upplevs som mycket positivt och man känner att arbetet ger effekt. Förslaget om ökad reningsdrift inför R4 RA11 gav resultat. Ett annat exempel på en källtermsgrupps arbete gäller hur man bäst kan följa upp och därmed minska antalet kontaminationer på blå area. Inom flera avdelningar finns ett antal samverkansgrupper på enhetsnivå som träffas tre gånger per år med fast agenda. Miljösamordnare leder dessa mötet. Relevanta frågor förs upp till avdelningsnivå. Det finns även samverkansgruppsmöten på avdelningsnivå här är det avdelningschefen som är ordförande. Arbetsmiljökommittén (AMK) på företagsledningsnivå sammanträder tre gånger per år. AMK följer upp arbetsmiljöparametrarna och arbetar efter en formell instruktion [64]. Exempel på andra regelbundna möten där strålskyddsfrågor kunde diskuteras var Företagsledning, Driftledning och Teknikledning. Ett annat exempel på samverkan är en nystartad grupp för strategifrågor på R34 där RS, driften, kemi och R34T träffas för utvecklingsfrågor med fokus på miljö, kemi och strålskydd. Optimering av strålskydd sker vid anläggningsändringar främst genom följande: - Två utsedda projektingenjörer (en per blockpar) från RSS deltar i de teknikmöten där beställarorganisationen bestämmer vilka ändringar som ska genomföras. Detta gör att RSS hjälper till att identifiera vilka ändringar som behöver beaktas ur ett strålskyddsperspektiv. Projektingenjörerna på RSS bevakar ändringarnas framdrift och om den utsedda projektledaren inte begär skyddskompetens till projekten påminner projektingenjörerna om det. Projektingenjörerna

15 Sida 15 (27) deltar sedan som skyddssamordnare i projektet. De hjälper även till att avgöra om strålskyddsfrågorna är så omfattande att en eller flera specifika strålskyddsresurser behöver tillsättas. Detta styrs enl. intervjuerna av en rutin för handläggning och överlämning av projekt inom RS [59]. - Strålskydd finns med som ett av de områden som beaktas vid verksamhetsprioritering. Detta styrs enligt intervjuerna av en prioriteringsmall [73]. - Anläggning och reaktorsäkerhet (RTA) identifierar strålskyddspåverkan. RTA är involverade i anläggningsändringar som beställarens stöd vid behovsanalysen i förstudien samt i rollen som anläggningskonstruktionsledare i projektet där de tar fram de förutsättningar som gäller för anläggningsändringen. RTA:s kompetens i strålskyddsfrågor varierar men det finns representanter på avdelningen som har god strålskyddskompetens. Alla inkommande ärenden till RTA gås igenom av en grupp med bred kompetens som identifierar strålskyddsfrågor och ber strålskyddskompetensen om hjälp vid behov. - Projektledarna utbildas enligt 7 i SSMFS 2008:26 vilket skapar en förståelse för strålskyddsområdet och gör att projektledarna kan identifiera när en skyddssamordnare ska utses. - Enligt DAP tillsätts Skyddssamordnare, Underhållsombud och Driftombud. De bevakar sina områden och att strålskyddet optimeras ur underhålls, driftens och skyddets perspektiv. Detta medför att optimering av strålskydd sker vid såväl konstruktion som införande av en anläggningsändring. RU kommer tidigt in i projekten som underhållsombud. Dessa brukar vara underhållsingenjörerna och de kan ibland delta i flera projekt och får svårigheter att hinna med. - Remissgranskning sker, enligt DAP, bl.a. av RS. I granskad dokumentation omnämns inte specifikt att långsiktig optimering av strålskyddet är något som ska beaktas vid en anläggningsändring. Enligt intervjuerna sågs detta som en självklar del av arbetet och en mängd exempel gavs på när detta har skett. De exempel som gavs kommer främst från bytet av ånggenerator, ÅG, på Ringhals 4. Bland exemplen på långsiktig optimering av strålskydd återfanns bl.a. val av stellitfritt material, minskat antal svetsfogar i ÅG och tryckhållare samt åtgärder för att minska behovet av återkommande kontroll på dessa, låg kobolthalt i ÅG-tuber, komplett dränering av den nedre gaveln i ÅG, borttagbart termiskt foder, optimerad ytfinhet, lågt placerat handhål, förändrad storlek på manluckor samt diverse andra åtgärder för förbättrad underhållsmässighet och minskad dosbelastning vid underhåll på ÅG och tryckhållare. RAB lämnade över kompletterande material som visar hur detta kravställts gentemot leverantören [69]. Exempel gavs på när optimeringsinsatser övervägts men valts bort. Ett sådant exempel är elektropolering av ånggeneratorns nedre gavel. Projekt FREJ lämnade rekommendationer rörande en option på elektropoleringen [70] till R34 och rekommenderade R34 att optionen inte

16 Sida 16 (27) skulle accepteras. Detta med hänvisning till att kostnaden (8.8 MSEK) inte var ekonomiskt motiverad. Det hade enligt dokumentet och intervjuerna ansetts ekonomiskt motiverat om kostnaden understigit 4 MSEK. R34 valde att inte acceptera optionen [71]. Ett senare daterat dokument (från projekt FREJ Stab Skydd till delprojekt Komponenter) [72] innehåller information om att elektropoleringens beräknade dosbesparing, omräknad enligt alfavärde på 10 MSEK, motsvarar max 3.9 MSEK. Ovanstående är det exempel som har lämnats för hur alfavärdet använts inom projektet. Alfavärdet finns enligt intervjuerna inskrivet i kontraktet med leverantören, men i de flesta diskussioner rörande optimering av strålskydd har fokus varit på strålskydd och inte ekonomi varför alfavärdet då inte har använts. Flera exempel gavs på åtgärder som har genomförts eller kommer att genomföras för att minska stråldoserna inom RAB: - ÅG-bytet kommer att minska doser p.g.a. att provningsintervallerna kommer att kunna ökas. Till en början kommer dock Ni-halten att öka vilket påverkar dosraterna negativt. - På R4 genomfördes en passivering av de nya komponenterna genom att man under cirka en vecka låg kvar utan produktion men vid fullt tryck och temperatur för att bland annat få en mindre frigörelse av partiklar från ytan. - Vissa arbeten kan skjutas upp; som exempel nämndes saneringen av den regenerativa värmeväxlaren under R2:s reaktortank. - Målet är att utföra mera planerade och mindre avhjälpande arbeten. - Mock-up byggdes inför arbetet med förstärkning av 313-ventiler på R1. - Utrustningar byggs så att de kan underhållas på plats, utbyteskomponenter förbereds för att snabbt kunna byta ut, förbättringar i skyddsmaterial (overaller). - Man avvaktar med tre provningar av totalt 33 för att bättre förberedda kunna utföra dessa prover vid nästa revision. - Inför framtagandet av en ALARA-plan på R1, som fastställs av cr1, genomförs ett omfattande utredningsarbete där för närvarande 14 prioriterade åtgärder har framkommit. Utredningsrapporten är ännu inte fastställd. R1:s ALARA-plan kommer att agera som mall för de övriga blocken. Även R34 kommer att fastställa en ALARA-plan för Leverantörens strålskyddsrepresentanter har funnits på plats under FREJ-projektet. - Kamera i inneslutningen. - Beslut har tagits om bränsledekontaminering. Alfavärdet används i bedömningen om en strålskyddsåtgärd ska genomföras och prioriteringsmallen är ett verktyg som används i samband med verksamhetsprioritering inklusive resursfördelning.

17 Sida 17 (27) Flera personer uppgav att man aldrig har upplevt att strålskyddsåtgärder har prioriterats bort. Flera personer omnämner alfavärdet men en del anser att det inte är så användbart eftersom kostnaderna för inbesparad kollektivdos ofta är högre än vad alfavärdet anger. Några personer anser att man vid värderingen, ifall ett åtgärdsförslag kan vara motiverat av kostnadsskäl, bör ta med andra positiva effekter som exempelvis kvalitet och tidsbesparing. Vägledning till hur alfavärdet ska användas efterfrågas. Bedömning De övergripande målen inom strålskydd finns beskrivna i de styrande dokumenten VD-direktiv, miljömål, övergripande strålskyddsinstruktion, verksamhetshandboken Miljö och i de avdelningsvisa verksamhetsplanerna/miljöhandlingsplanerna. Andra styrande dokument som kan knytas till optimering av strålskyddet är exempelvis [64], [66], [31] och [27]. Samtliga avdelningar som enligt övergripande styrande dokument ska ha så kallade ALARA-planer har inte ännu infört dessa i sina styrande dokument. Det finns inte heller definierat vad en ALARA-plan ska innehålla. De ALARA-planer som finns är mycket kortfattade. Däremot kan myndigheten, genom att under intervjuerna har fått se inte färdigställt dokument, konstatera att det pågår arbete med att på ett vederhäftigt sätt att ta fram en ALARA-plan för ett av blocken. Inom anläggningsändringsprocessen finns olika roller (underhållsombud, driftombud och skyddssamordnare) som bevakar sina frågor vilket förväntas medföra att strålskyddet beaktas och optimeras. DAP styr så att strålskyddskompetens involveras vid konstruktion. SSM bedömer att detta skapar förutsättningar för att i tillräcklig mån beakta strålskyddsfrågor vid anläggningsändringar. Detta bekräftas av de exempel myndigheten har sett i projekt FREJ där man har skapat specifika krav mot leverantör som bidrar till optimering. SSM ser positivt på de olika samarbetsfora inom strålskyddsområdet som finns och som planeras att finnas inom RAB. SSM har svårt att se den röda tråden från mål till åtgärder och resultat. Trots detta bedömer myndigheten att verksamheten med att optimera strålskyddet fungerar i praktiken. Myndigheten ser positivt på att RAB har infört obligatoriska samtal vid kontrollpunkten för persondos. SSM konstaterar att RAB har styrmedel och verkar tillhandahålla tillräckliga resurser för sin strålskyddsverksamhet och uppfyller därmed kravet på detta i SSMFS 2008:26. Förbättringsmöjlighet finns dels genom att konkretisera och bryta ned de övergripande målen i styrande dokument dels genom att systematisera i arbetet. En definition av vad som menas med en ALARA-

18 Sida 18 (27) plan och vad som kan förväntas ingå i en sådan verkar enligt myndighetens uppfattning vara eftersökt. Kännedom Dokumentgranskning I [2] finns angivet att varje person ska uppfylla ställda kompetenskrav för de arbetsuppgifter som ska utföras. I samma dokument beskrivs olika nivåer på strålskyddsutbildningar. I [42] anges som ett av skälen till att införa kontrollpunkter för persondoser var att öka organisationens och individens engagemang i ALARA-frågor. Det långsiktiga mål som omnämndes av VD (RAB ska tillhöra den bästa kvartilen bland de jämförbara reaktorerna inom WANO-kollektivet) fanns enligt uppgift dokumenterat i den hemligstämplade affärsplanen som inte personalen har tillgång till. Myndigheten har inte sett detta styrande dokument och inte heller något annat styrande dokument som bryter ner detta mål eller ger anvisning om hur man ska nå målet. Intervjuer ALARA och optimering var ett känt begrepp. Varför finns strålskyddsmålen i miljömålen; det är lätt att de glöms bort var en kommentar. Man ansåg att Ringhals egen personal känner till grundtanken med ALARA, kortsiktiga mål och åtgärder. Efter införande av dose constraints har man börjat diskutera ALARA på ett mera konstruktivt sätt än tidigare. Flera är positivt inställda efter införandet även om kritik fördes fram gällande information inför införandet. Det långsiktiga målet, som VD pekar på, att RAB ska tillhöra den bästa kvartilen bland de jämförbara reaktorerna inom WANO-kollektivet och vad detta konkret innebär eller hur man ska nå målet är inte allmänt känt bland de som intervjuades. De intervjuade uppgav att det finns en positiv attityd bland de anställda till strålskyddsfrågor. Dock kan brister och oförståelse finnas till dagliga skyddsåtgärder som klädbyte och skogränser. Någon uttryckte att man överlag har en bra attityd till skyddsutrustning. Införandet av obligatorisk användning av skyddsglasögon inom kontrollerat område hade gått relativt smärtfritt. Entreprenörer fick information innan arbetets start. Informationen gällde arbetsmetoder snarare än om mål. Nivån på utbildningen enligt 6 i SSMFS 2008:26 ansågs vara alltför för låg. Det vore bättre med en bra strålskyddsutbildning för att öka engagemanget snarare än doshandläggare var en kommentar.

19 Sida 19 (27) Alla som arbetar på kontrollerad sida borde ha utbildningen enligt 7 i SSMFS 2008:26 var en kommentar som gavs av flera personer. Det förekom att doshandläggaren inte har strålskyddskompetens eller förutsättningar för att göra ett bra jobb. Doshandläggaren blir pådyvlad jobbet. Någon annan uttryckte att möjligheten att påverka hade ökat efter införandet av doshandläggare. Enligt strålskyddspersonal så hade engagemanget för strålskyddsfrågorna ökat efter det att pilotprojektet med avdelningsvisa kollektivdosmål hade startat. Undantaget var i år då doshandläggaren inte har haft lika mycket tid för arbetet. Strålskyddsarbetet/planeringen kom in i ett tidigare skede, nu än tidigare, så det fanns möjligheter till mera strukturerade förberedelser inför revisionsavställningarna. Någon uttryckte det som en helt annan medvetenhet om strålskyddsfrågorna. Någon uttryckte att arbetsledarens roll är viktig för attityden. Chefernas närvaro har inte ökat enligt ambitionen i säkerhetskulturprogrammet. Någon påpekade att det kan vara svårt för entreprenörer att lämna förbättringsförslag eftersom det är lätt att bli missförstådd. De flesta intervjuade beskrev att det övergripande målet ur strålskyddsperspektiv vid anläggningsändringar är att sträva mot ALARA. De har även gett exempel på hur detta omsätts i praktiken (se ovan). De intervjuade har beskrivit att de avdelningsvisa miljöplanerna innehåller ALARA-element och har gett exempel på vilka dessa är. De personer som inte har kunnat beskriva vilka mål och styrmedel som gäller för deras arbete har beskrivit att de förlitar sig på att detta är inbyggt i ledningssystemet och att de genom att följa ledningssystemet uppfyller de förväntningar som ställs på dem. Flertalet har beskrivit alfavärdet och hur det används vid anläggningsändringar. Flera uttrycker det som positivt med internationellt arbete för att ta lärdom av andra. Deltagande i olika nätverk och benchmarkingarbete fördes fram av flera som ett sätt att öka kompetensen inom området. En snabbt, till flera språk, översatt informationsbroschyr inför årets omfattande arbete hade varit mycket uppskattad. Bedömning SSM bedömer att i idén med ALARA är allmänt känd däremot verkar kännedom om miljöindex, långsiktigt mål och innehållet i ALARA-planer vara begränsad. Myndigheten bedömer att olika typer av styrmedel kan anses vara kända. Myndigheten bedömer att de avdelningsspecifika kollektivdosmålen hade ökat det personliga engagemanget för optimering av strålskyddet men att kunskapen av vad de olika rollerna innebar var begränsat. Troligtvis skulle engagemanget ytterligare öka ifall olika yrkeskategorier fick handfasta exempel om vad som menas med optimering av strålskydd.

20 Sida 20 (27) Myndigheten anser att RAB bör utreda ifall nivån på de så kallade 6- och 7-utbildningarna är sådana att de bäst gagnar strålskyddsverksamheten inom RAB. Eftersom målen enligt tidigare bedömning inte är konkretiserade och nedbrutna så är det svårt för den enskilde att känna till vad målet innebär för henne/honom. Myndigheten bedömer att kunskapen om de viktigaste målen och styrmedlen var allmänt kända förutom det långsiktiga målet. SSM konstaterar att kännedomen om mål och styrmedel verkar vara tillräcklig enligt kravet i författningen i SSMFS 2008:26. Utvärdering Dokumentgranskning Avdelningarna ansvarar för att årligen sammanställa utfallet från ALARAplanerna samt att göra en värdering av detta [3]. I ALARA-planerna ska verksamheten, inklusive mål, styrmedel och resultat definieras, följas upp och utvärderas [3]. RS ansvarar för att inhämta, kontrollera och sammanställa utfall av ALARA-planerna. Avdelningen för Säkerhet, Kvalitet och Miljö (RQ) ansvarar för att sammanställningarna värderas och presenteras vid ledningens genomgång [3]. Respektive avdelning R1, R2, R34 samt RS ansvarar för kvartalsvis bokföring av RAB:s miljöindex (RMI). RS ansvarar även för övriga avdelningarnas bokföring förutom produktionsavdelningarna. RS ansvarar för att RMI beräknas och presenteras korrekt och enheten Kvalitet och Miljö (RQA) svarar för kvalitetsgranskning. [5] Ringhals ALARA-plan ska värderas i anslutning till årsskiftet [5]. I [42] anges att Ringhals satsningar, i form av mål för strålskyddet och övergripande ALARA-planer, redovisas som övergripande miljömål i Ringhalsgruppens miljöindex samt i avdelningarnas miljö- och verksamhetsplaner. Låga kollektivdoser och sjunkande utsläpp av radioaktiva ämnen visar att ALARA-planerna är effektiva. I R1 och R2:s redovisning anges att man anser att ALARA-planerna anses vara uppfyllda för de åtgärder som anges i miljöhandlingsplanerna. I den övergripande värderingen i [42] anges att för att nå världsklass inom personalstrålskyddsområdet behövs tuffare ALARA-mål tas fram. I den övergripande strålskyddsinstruktionen [2] anges att verksamheter som omfattas av krav på skydd mot strålning ska kontrolleras inom ordinarie program för kvalitetsrevisioner.