Lysekils kommun LYSEKIL

Transkript

1 BESLUT (3) Lysekils kommun LYSEKIL Genomförd utbildningsinspektion i Lysekils kommun Skolverket har genomfört inspektion i Lysekils kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen. Inspektionen aviserades i brev och besök gjordes i verksamheten under perioden Av bilagda rapporter framgår vilka enheter som inspekterats, hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av dem som svarat för utredningen. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Utredningen skall ytterst klargöra om kommunen uppfyller krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden vilka granskas ur olika aspekter. Utredningen syftar således inte till att skapa en heltäckande bild av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande frågeställningar som Skolverket utgår ifrån finns publicerade på Skolverkets hemsida ( I bilagor finns dels en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för barnomsorg och skola, dels rapporter för de kommunala skolorna och förskolan. Dessa bildar underlag för Skolverkets beslut. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Måluppfyllelsen är mycket god eller i vissa fall tillfredsställande i flertalet skolor och andra verksamheter. Lysekils kommun uppfyller till största del, inom de områden som granskats, också de krav som ställs i författningarna. Skolverket bedömer att författningarnas krav inte uppfylls när det gäller följande områden - kommunens styrning av kvalitetsarbetet, bl.a. när det gäller kvalitetsredovisning på kommunal nivå, kvalitetsredovisning för gymnasieskolan samt särskolan, - kvalitetssäkringen av gymnasieskolans betygssättning så att skolans bedömning av eleverna är likvärdig och rättvis, - i utformningen av och innehållet i gymnasieskolans lokala kurser, Postadress Ekelundsgatan Göteborg Sverige Besöksadress Ekelundsgatan 9 Telefon +46 (0) vx Telefax +46 (0) Epost skolverket@skolverket.se

2 SKOLVERKET BESLUT individanpassning och omfattning av utbildningen i svenska för invandrare, - att skolkonferens saknas vid gymnasieskolan, - ansvarsfördelning mellan rektorer för elever som tillhör gymnasiesärskolan, - utredning och beslut om mottagande av elever i särskolan, - asylsökande barns rätt till undervisning och studiehandledning. Dessa brister skall snarast åtgärdas. Härutöver kan det finnas ytterligare brister, med mera begränsad räckvidd, där det i enskilda skolrapporter anges att en skola inte lever upp till de krav som ställs i författningarna. Också dessa skall omgående rättas till. Kommunen skall inom tre månader skriftligen redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits på nämnda områden. Inspektionsteamet har funnit följande områden i behov av utveckling - läroplanernas och kursplanernas mål behöver förankras och sambandet bör bli tydligare mellan å ena sidan utbildningarnas innehåll och arbetsformer och å andra sidan de mål verksamheten skall leda till, - elevers möjlighet till inflytande behöver förbättras i grundskolan, gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen, - kommunen bör i grundskolan och gymnasieskolan tillförsäkra sig att betygssättningen är likvärdig och rättvis, - särskilda stödåtgärder för elever i gymnasieskolan bör förbättras, - skolorna i de lägre årskurserna bör förbättra uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, - innehållet, förankringen och spridningen av skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling bör förbättras, - innehållet i undervisningen i språkvalet i svenska och engelska bör ses över så att kursplanerna för svenska och engelska följs, - informationen till elever, studerande och föräldrar bör förbättras, och missvisande information beträffande vuxenutbildningen bör korrigeras, - kommunen bör se över förskolornas och skolornas lokaler så att barn, elever och anställda får en god miljö för lärande. Vidtagna åtgärder när det gäller dessa områden skall redovisas till Skolverket, enheten i Göteborg, senast inom ett år. I övrigt framförs i rapporterna påpekanden och rekommendationer vad gäller kvaliteten i verksamheterna. Huvudmannen förväntas förbättra kvaliteten inom dessa områden i ett fortsatt kvalitetsarbete. Skolverket avser att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år.

3 SKOLVERKET BESLUT På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Liselotte Hakeberg Föredragande I ärendets slutliga handläggning har också enhetschef Maria Mindhammar deltagit. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

4 Utbildningsinspektion i Lysekils kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl för att lösa utbildningsuppdraget. 1

5 SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleverksamhet: 445 Skolbarnsomsorg: 507 Förskoleklass: 158 Särskola: 29 Grundskola: Gymnasiesärskola: 12 Gymnasieskola: 844 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, (särvux): 7 Kommunal vuxenutbildning, (komvux) 276 Svenskundervisning för invandrare (sfi): 24 Lysekils kommun har cirka invånare. Kommunen består förutom av Lysekils centralort även av flera mindre tätorter och sträcker sig över två näs i Gullmarsfjorden. Kommunen har elva förskolor. Organisatoriskt är ett antal förskolor knutna till en rektor som också har ansvar för grundskoleverksamhet, medan de andra förskolorna leds av rektorer med ansvar enbart för förskola. Grundskoleverksamheten är organiserad i tio skolor omfattande - en skola med förskoleklass t.o.m. årskurs 2, - tre skolor med förskoleklass t.o.m. årskurs 3, - en skola med årskurs 3 6, - fyra skolor med förskoleklass t.o.m. årskurs 6 samt - en skola med årskurs 7 9. Fritidshemmen är alla knutna till skolorna. Grupper inom obligatoriska särskolan finns på fyra av kommunens grundskolor. Därutöver finns åtta särskoleelever integrerade i grundskolans klasser. Skolbarnsomsorg för särskolan finns vid Kronbergsskolan. Utbildningen vid Gullmarsgymnasiet omfattar nio nationella program, individuellt program och gymnasiesärskola. Gymnasiesärskolans elever följer gymnasieskolans kurser i karaktärsämnen men undervisas i en egen grupp i kärnämnen. Vuxenutbildningen omfattar grundläggande vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi), gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning och särvux. Vuxenutbildningens huvudbyggnad ligger i anslutning till Gullmarsgymnasiet. Den gymnasiala vuxenutbildningen Restaurang och storhushåll samt särvux finns i f.d. industrilokaler i Rinkenäs och påbyggnadsutbildningen Maritim Gastronomi i centrala restauranglokaler. Omvårdnadsutbildningen genomförs i lokaler i anslutning till lasarettet. Ansvaret för alla verksamheter utom gymnasieskolan har Barn- och utbildningsnämnden. Förvaltningen leds av en förvaltningschef. Lysekils kommun bildar tillsammans med Sotenäs kommun en gymnasienämnd och en gymnasieförvaltning. Förvaltningen och det gemensamma gymnasiet, Gullmarsgymnasiet, ligger i Lysekil. 2

6 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Lysekils kommun I Lysekils kommun undervisas drygt 50 asylsökande barn och ungdomar utspridda i flera av kommunens skolor. Genomförandet av inspektionen i Lysekils kommun Skolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för granskningen av kommunen har bestått av undervisningsråden Liselotte Hakeberg, Monica Gillenius, Agneta Wennberg, Eva Jönsson, Erik Bergeå, Susanna Åhgren samt experterna Astrid Halling och Lennart Sott. Besöken i verksamheterna inleddes den 27 augusti 2003 och avslutades den 5 november De förskolor som besökts är Badhusbergets förskola och Ängens förskola. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till Lysekils kommun och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem. Övrig information av betydelse för inspektionen har inhämtats genom dokumentgranskning av t.ex. elevvårdsprotokoll, resultatsammanställningar, betygskataloger och annan elevdokumentation som skett på plats i de olika verksamheterna. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. 3

7 SKOLVERKET Inom samtliga skolformer i Lysekils kommun utvecklar barn, elever och studerande normer och värden som ligger i linje med läroplanens mål. Uttalandet grundar sig på observationer vid inspektörernas besök på samtliga skolor i kommunen och i alla verksamhetsformer, samt två förskolor. Barnen i Lysekils förskolor har en bra social gemenskap som ger trygghet och barnen utvecklar öppenhet, respekt och ansvar samt sin förmåga att ta hänsyn till andra. Inspektörernas bedömning är att det är en trygg och vänlig stämning på alla skolor. Denna bild styrks av samtal med elever, föräldrar och personal samt av de utvärderingar och enkäter som skolorna har överlämnat till inspektörsteamet. I samtal med elever inom grundskolan visar de att de lärt sig de demokratiska principerna och att de kan tillämpa dem i den dagliga verksamheten genom klassrådsverksamhet och elevråd. I samtal med elever framkommer även att de kan argumentera och reflektera. Även vid klassrumsobservationer framkommer att eleverna kan argumentera och framföra sina åsikter. Inspektionen ger en bild av att elevernas inflytande över sitt lärande är ett utvecklingsområde. På flera skolor, men inte alla, får eleverna vara med och planera sin undervisning utifrån givna ramar. Detta är vanligast i årskurserna 1 3, därefter finns det en tendens att elevernas inflytande minskar i årskurserna 4 6, för att ytterligare minska i årskurserna 7 9. I samtal med elever framkommer att de oftast har ett etiskt förhållningssätt och inte tolererar kränkande behandling samt att de anser att alla människor har lika värde. Eleverna i särskolan uttrycker sina uppfattningar och visar respekt för andra utifrån sina förutsättningar. Vid gymnasieskolan bedömer inspektörerna att eleverna trivs och känner sig trygga. På vissa program och för vissa lärare pågår redan ett bra arbete för att ge eleverna ansvar och inflytande. Diskussioner om övergripande mål enligt läroplanen sker också lokalt. Detta arbete kan dock förbättras för att omfatta hela skolan. Gymnasiesärskolans elever har en trygg skolsituation. De flesta av de studerande i vuxenutbildningen är trygga och anser sig ha möjlighet att direkt framföra sina åsikter. Personalen är i regel respektfull och lyhörd mot de studerande. Deltagare inom gymnasial vuxenutbildning har möjligheter till direkt inflytande men det är begränsat. Etiska diskussioner förekommer när frågor kring värderingar ingår bland målen för vissa kurser. Sammanfattningsvis är inspektionsteamets bedömning att barn, elever och studerande i Lysekils förskolor, grundskolor, gymnasieskola samt vuxenutbildning har en bra social gemenskap som ger trygghet. Eleverna utvecklar öppenhet, respekt och ansvar samt förmåga att ta hänsyn till andra. Grundskolans elever har, i olika skolor, varierande inflytande och förmåga att ta ansvar. Elevernas inflytande och delaktighet i grundskolan, gymnasieskolan samt inom gymnasial vuxenutbildning och sfi bör förbättras. 4

8 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Lysekils kommun Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Lysekils kommun genomförs de nationella proven för årskurs 5 för samtliga elever i årskursen. Resultatet visar att flertalet elever når målen i svenska, engelska och matematik. Det sammanlagda resultatet för kommunens skolor för år 2003 visar att 91 procent av eleverna har nått målen i svenska, 87 procent har nått målen i engelska och 88 procent har nått målen i matematik. Kommunens skolor uppvisar här ett jämnt resultat. Uppföljningar och bedömningar av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska görs inte alltid på skolorna. Några resultatsammanställningar eller annan samlad bedömning av elevernas kunskapsutveckling i de andra ämnena görs inte av skolorna. Kommunens enda skola för årskurs 7 9 är Gullmarsskolan. Skolans sammanlagda betygsresultat i årskurs 9 är och har under flera år varit bland de högsta i landet. Det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 är 227,5 läsåret 2002/03. Motsvarande siffra för riket är 205,4. Av eleverna är 95,8 procent behöriga till gymnasieskolan, motsvarande siffra för riket är 89,9 procent. Andelen elever som ej har uppnått målen i ett eller flera ämnen är 6,9 procent i Lysekil och 15,3 procent för riket. Inspektörerna har fått ta del av resultatet av de nationella proven i årskurs 9. Gullmarsskolans bedömning av de nationella proven våren 2003 är att 15 elever uppnått nivån MVG i matematik. Detta kan jämföras med att 33 elever sedan fick betyget MVG som slutbetyg i matematik. Betygsresultatet 2002 i ämnena svenska, engelska, matematik, språkval, och hemkunskap visar genomgående att eleverna har väsentligt högre betyg än i riket i genomsnitt. I språkvalet har exempelvis 80 procent av eleverna betygen VG eller MVG jämfört med 52 procent för riket i övrigt. I hemkunskap har 81 procent VG eller MVG jämfört med 58 procent i riket. En jämförelse av betyg mellan pojkar och flickor visar att 50 procent av flickorna hade MVG i hemkunskap, medan endast 10 procent av pojkarna uppnådde samma resultat. Även gymnasieelevernas betygsresultat ligger över genomsnittet i riket. Enligt statistik från 2002 fullföljde 86,8 procent av eleverna vid Gullmarsgymnasiets nationella program sina studier och fick alltså slutbetyg inom fyra år. Genomsnittet i riket är betydligt lägre, cirka 10 procent. Bland eleverna som på NV-programmet fick slutbetyg våren 2003 hade 76 procent MVG i matematik A medan resultaten av det nationella provet visade 48,5 procent MVG. Motsvarande för matematik B är 58 procent MVG jämfört med nationella provets 37 procent. I fysik A hade 30 procent MVG och 42 procent VG och i fysik B hade 36 procent MVG och 38 procent VG vilket också är höga värden jämfört med andra skolors resultat. Resultaten inom gymnasieskolan bör enligt inspektionsteamet ses i relation till vad som sägs om betygssättning i avsnitten Pedagogisk verksamhet och undervisning samt Styrning, ledning och kvalitetsarbete i denna rapport. 5

9 SKOLVERKET Eleverna på NV-programmet har av rektorn beviljats reducerat program i större omfattning än snittet för elever på det naturvetenskapliga programmet i riket; 11,1 procent jämfört med 6,8 procent i riket. Enligt Skolverkets statistik deltog kortutbildade i Lysekil i vuxenutbildning läsåret 2001/02 i ungefär lika hög grad som genomsnittet i landet; 5,2 procent jämfört med 5,8 procent i riket. Inom vuxenutbildningen har de studerande möjlighet att utveckla ansvar för innehåll och arbetsformer och förmåga att planera och utvärdera. Dessa möjligheter finns dock i mycket olika grad i olika ämnen och kurser. Om all vuxenstuderande skall kunna utveckla insikter om sitt sätt att lära behöver de i samtliga kurser få tillfälle att diskutera val av innehåll och arbetssätt, med utgångspunkt från kursens mål, samt att utvärdera sitt arbeta. Ett utvecklingsområde är därför systematiskt arbete med alla studerandes planering och utvärdering av sitt lärande. Elever i särskolan får utmaningar och deras utveckling och lärande ligger i linje med läroplanens mål att sträva mot. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att resultatet av lärandet i förskolor och skolor överensstämmer med läroplanens och kursplanernas mål. Skolorna har dock inte dokumenterat elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik i de lägre årskurserna. Det sammanlagda betygsresultatet för årskurs 9 är mycket gott. Betygsresultaten inom grundskolan och i många kurser i gymnasieskolan bör analyseras. Inspektörsteamets uppfattning är att det goda resultatet bör ses i relation till vad som sägs om betygssättning i avsnittet Pedagogisk verksamhet och undervisning samt Styrning och ledning och kvalitetsarbetet. Vuxenutbildningen bör förbättra möjligheterna för de studerande att, genom medverkan i planering och utvärdering av sitt lärande inom alla kurser, utveckla insikter om sitt eget sätt att lära. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I alla verksamheter arbetar personalen med att främja en god arbetsmiljö och att motverka förekomsten av kränkande behandling. Vid besök i förskolor och skolor är intrycket att verksamheterna kännetecknas av öppenhet och vänlighet. Föräldrar och elever uttrycker att förhållningssättet i förskolor och skolor är gott. I förskolorna arbetar personalen mycket aktivt med att skapa en trygg psykosocial miljö för barnen. Exempel på detta är gruppsamtal och lekar. Barnen får diskutera regler och förhållningssätt och lära sig att själva lösa mindre konflikter. Personal och elever i grundskolorna arbetar också på olika sätt förebyggande. Exempel är dels regelbundna samtal i ring där eleverna bl.a. kan diskutera uppkomna konflikter, dels kamratstödjare som ordnar aktiviteter för att stärka 6

10 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Lysekils kommun skolans gemenskap. Under inspektionsbesöken observeras att skolans personal uppmärksammar tendenser till kränkande behandling såsom mobbning och dåligt språkbruk. I alla verksamheter finns någon form av handlingsprogram mot kränkande behandling. Programmen är dock av skiftande kvalitet och inskränker sig i flera fall till att i huvudsak definiera och ange rutiner kring mobbning. Det förekommer att föräldrar och elever inte känner till innehållet handlingsprogrammet. Skolornas strategiska och kontinuerliga arbete med att motverka alla former av kränkande behandling uttrycks inte i handlingsprogrammen. Som tidigare nämnts finns i grundskolorna fungerande elevråd och klassråd. I de högre årskurserna finns även elevskyddsombud. I flertalet grundskolor finns också föräldraråd. Skolkonferens av den art som anges i gymnasieförordningen förekommer inte vid Gullmarsgymnasiet. Inspektionsteamets intryck är att kommunikationen mellan lärare och elever på skolan är förtroendefull men att samverkan i skolgemensamma frågor försvåras av att skolan inte har skolkonferenser och att elevrådet inte fungerar. Programråd, där elever och personal deltar, finns på vissa program. Detta gör att samverkan kring regler och förhållningssätt blir beroende av vilket program eleven valt eller vilka lärare som undervisar i gruppen. Lärarna i gymnasial vuxenutbildning är i hög grad lyhörda för synpunkter på utbildningens innehåll och former, även om utrymmet för inflytande är begränsat i flera av kurserna. Ett mer målinriktat arbete samt ett studeranderåd bör kunna bidra till de studerandes möjligheter till inflytande. Programmet mot kränkande behandling är nytt och inte förankrat hos personal och studerande eller anpassat till vuxenutbildningens behov. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att alla verksamheter i kommunen på olika sätt arbetar för att skapa en god arbetsmiljö för barn och elever och för att förebygga och förhindra kränkande behandling. En skriftlig planering i form av handlingsprogram för detta arbete finns också inom i stort sett alla enheter, men innehållet, förankringen och spridningen av dessa program bör förbättras. Detta är inte minst viktigt för att alla som berörs skall få insikt i skolornas arbete och därmed få ökade möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Elevers möjlighet till inflytande och ansvarstagande vid gymnasieskolan är enligt inspektörsteamets bedömning sammantaget inte tillfredsställande, bland annat därför att skolkonferens saknas. Möjligheten till inflytandet för elever vid vuxenutbildning bör utvecklas genom studeranderåd. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen för lärandet skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. 7

11 SKOLVERKET Inspektörsteamets intryck är att eleverna i Lysekils grundskolor överlag får en undervisning som främjar deras utveckling och egna sätt att lära. Inspektionsteamet har sett flera exempel på undervisning som väcker elevers lust att lära. Enstaka exempel på motsatsen har också kunnat noteras. Denna variation kan förekomma både mellan skolor och inom en skola vilket närmare beskrivs i skolrapporterna. Föräldrar är mycket nöjda med den information som skolornas personal lämnar om elevens utveckling. Förutom vid de obligatoriska utvecklingssamtalen får föräldrarna information via veckobrev och andra kontakter. Vid flera grundskolor, dock inte alla, förs diskussioner och görs lokala tolkningar och konkretiseringar av målen i läroplanen och kursplanerna. Diskussioner bör föras på alla grundskolor. Som tidigare redovisats under avsnittet Kunskaper har eleverna i Gullmarsskolan i genomsnitt höga betyg. Det goda resultatet behöver emellertid närmare analyseras och värderas utifrån frågan om betygssättningen är likvärdig och rättvis. Det genomsnittliga meritvärdet ligger även över det förväntade meritvärdet när hänsyn tagits till de bakgrundsfaktorer som har betydelse för elevers studieresultat. (Se SALSA, Skolorna har möjlighet att anpassa stödinsatserna till elevernas behov. Eleverna kan undervisas i mindre grupper och elever får även enskild stödundervisning av speciallärare. Elever med funktionshinder kan arbeta omväxlande enskilt och i grupp. För elever som inte når målen i svenska, engelska och matematik i årskurs 5 finns åtgärdsprogram utarbetade. Som stöd för arbetet med att identifiera, utreda och vidta åtgärder för elever med studiesvårigheter finns ett gemensamt centralt resursteam. Teamet består av specialpedagoger, talpedagog och kurator samt ett antal elevassistenter. Modersmålsundervisning erbjuds i mån av lärartillgång. Studiehandledning ges för de elever som behöver sådan, dock inte till asylsökande barn. Språkvalet svenska och engelska genomförs inte genomgående som en förstärkt undervisning i just dessa ämnen. I stället för förstärkning av språken använder eleverna tiden till t.ex. läxläsning och förberedelser för prov i andra ämnen. Inspektörernas intryck är att språkvalet används för annat än en fördjupning och breddning av svenska och engelska. Inspektionsteamet ger i gymnasieskolans rapport exempel på god verksamhet som beror på enskilda engagerade lärares insatser. Gymnasiet behöver utveckla en mer programoberoende verksamhet när det gäller läroplansövergripande mål t.ex. när det gäller undervisningen om ANT (Alkohol, Narkotika och Tobak) samt sex och samlevnad. Gymnasieskolan har ett bra samarbete med näringslivet i syfte att ge eleverna en utbildning av hög kvalitet. Skolan erbjuder alla elever i de yrkesföreberedande programmen arbetsplatsförlagd utbildning (APU) på minst femton veckor. Även gymnasieskolans betygsresultat bör analyseras. De nationella proven används till exempel inte som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt. Se även avsnittet Styrning, ledning och kvalitetsarbete. Flertalet av skolans lokala kurser är, beträffande utformning eller innehåll, inte tillfredsställande utifrån de bestämmelser som finns. De måste revideras eller tas bort. Vid Gullmarsgymnasiet finns inom skilda ämnen ett stort antal 8

12 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Lysekils kommun lokala kurser, vars innehåll helt eller delvis ingår i nationella kurser. För flera av de lokala kurserna visar inte beskrivningen av mål och betygskriterier att de håller en nationell nivå. Kurserna svarar inte heller mot sådana behov som inte kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Inspektörernas intryck är att de nationella kursplanerna kan användas om Gullmarsgymnasiet utnyttjar det friutrymme som finns. Inspektörernas bedömning är att rektorer och lärare inte arbetar tillfredsställande med kvalitetssäkring av sin betygssättning. Arbetet med tolkning av kursplaner och betygskriterier bör förbättras i gymnasieskolan och vara ett gemensamt utvecklingsområde för skolans elever och personal. Alla elever som har studiesvårigheter kan inte ta del av de särskilda stödåtgärder som gymnasieskolan erbjuder. Möjligheterna för eleverna att få stöd i sina studier skiljer sig åt mellan olika program. Marinbiologerna har stödlektioner inlagda på schemat medan stödet för andra elever, exempelvis på det individuella programmet och elprogrammet, kan ligga parallellt med annan undervisning eller vid en tidpunkt när eleverna inte kan delta på grund av busstider. Den obligatoriska särskolans personal visar förmåga att ge eleverna realistiska utmaningar utifrån deras förutsättningar. Varje elev arbetar genomgående med uppgifter på sin nivå, såväl när det gäller helt individuella arbetspass som i gemensamt arbete. Skolan har god kontakt med hemmen och utvecklingssamtal genomförs. Eleverna deltar också på olika sätt i grundskolans verksamhet. Arbetssätten för gymnasiesärskolans elever är goda och stödjer elevernas utveckling. Förskolorna arbetar på olika sätt med bland annat barnens motoriska, språkliga och sociala utveckling. Förskolorna svarar upp mot läroplanens strävansmål kring barns utveckling och lärande. Fritidshemmen är integrerade i skolverksamheten och erbjuder en bra verksamhet med meningsfulla fritidsaktiviteter. Inom vuxenutbildningen varierar arbetsformerna för den pedagogiska verksamheten beroende på olika lärares syn på ämnet samt på läroplan och kursplaner. Lärarna behöver tillsammans diskutera läroplanens innehåll och sträva mot ett gemensamt förhållningssätt till vuxnas lärande inom vuxenutbildningen i Lysekil. Sfi-utbildningen behöver dessutom utvecklas liksom arbetet med de studerandes förståelse av de nationella kursplanerna. Sammanfattningsvis är inspektionsteamets bedömning att sambandet behöver bli tydligare mellan de allsidiga kunskaper som utbildningarna har som mål och det arbete som bedrivs. Inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen bör föras en diskussion om förutsättningarna för lärande i enlighet med läroplaner och kursplaner. I dessa dokument betonas, i både mål att sträva mot och mål att uppnå, att de lärande skall utveckla olika slags kunskaper och t.ex. förmåga till reflektion, insikt, kommunikation och skapande. Kommunen bör i grundskolan säkerställa att betygssättningen är likvärdig och rättvis. De särskilda stödåtgärderna bör förbättras för elever som har studiesvårigheter i gymnasieskolan. Även Gymnasieskolan måste se till att betygssättningen sker på ett likvärdigt och rättvist sätt. Innehållet i och utformningen av lokala kurser måste ses över i gymnasieskolan. Innehållet i undervisningen i språkvalet 9

13 SKOLVERKET i svenska och engelska bör ses över så att kursplanerna för svenska och engelska följs. Asylsökande barns rätt till studiehandledning tillgodoses inte. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Lysekils kommun behöver utveckla styrningen av och kvalitetsarbetet för barnomsorg, skola och vuxenutbildning genom att skapa tydliga samband mellan planering, utvärdering, kvalitetsredovisning och revidering av planer och mål både centralt och på skolnivå. För förskola, grundskola och obligatorisk särskola finns en skolplan. För gymnasieskolan finns också en skolplan. Det finns därutöver ett kommunövergripande styrdokument som anger mål för alla verksamheter utom vuxenutbildningen. För vuxenutbildningen skall kommunens kunskapslyftsansökan ses som skolplan enligt förvaltningschefen. De lokala målbeskrivningarna i form av arbetsplaner eller liknande i verksamheterna är i Lysekil inte konsekvent kopplade till centrala styrdokument. Denna otydlighet när det gäller mål på kommunal nivå försvårar enligt inspektörsteamets uppfattning både verksamheternas arbete med lokala planer och planeringen av utvärdering och kvalitetsredovisning. Kommunens kvalitetsredovisning består av en okommenterad katalog av skolornas olika kvalitetsredovisningar. I kvalitetsredovisningen finns ingen bedömning av verksamheternas måluppfyllelse, inte heller anges vilka åtgärder kommunen avser att vidta för förbättringar. De skolor som har kvalitetsredovisningar uppfyller formellt kraven på vad en sådan skall innehålla men har varierande kvalitet. Skolornas kvalitetsredovisningar kan enligt inspektörsteamets bedömning inte sägas vara ett resultat av ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete utifrån skolornas behov. Gymnasieskolan har inte upprättat någon kvalitetsredovisning. Skolledningen vid gymnasieskolan bör ansvara för att en analys och värdering av skolans samlade resultat sker och verka för en likvärdig och rättvis betygssättning. Alla rektorer inom grundskolan är ansvariga för den utredning som skall göras och det beslut som skall fattas om en elev skall mottas i särskola. Vid inspektionstillfället konstateras att beslut som var tagna under de senaste tre åren i flera fall är fattade på ofullständigt underlag. I några fall saknas också beslut. Kvalitetsredovisningar för särskola saknas. Ansvarsfördelningen mellan rektorer är oklar för de elever som tillhör gymnasiesärskolan. Dessa elever kan ha fler än en rektor. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att kommunens styrning av kvalitetsarbetet bör förbättras. Kommunen behöver skapa tydliga samband mellan planering, utvärdering, kvalitetsredovisning och revidering av mål och 10

14 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Lysekils kommun planer både centralt och lokalt. Den kommunala kvalitetsredovisningen är bristfällig, kvalitetsredovisning saknas för gymnasieskola liksom för särskola. Skolledningen vid gymnasieskolan måste i högre utsträckning verka för en likvärdig och rättvis betygssättning. Ansvarsfördelningen mellan rektorer är oklar för de elever som tillhör gymnasiesärskolan. Beslut om mottagande i särskolan saknas. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. Tillgången till omsorg och utbildning är god. Föräldrarna har god tillgång till förskola och föräldrars önskemål om placering tillgodoses på ett bra sätt. Enligt rektorerna har alla skolbarn, som efterfrågar plats, tillgång till skolbarnsomsorg. På skollov erbjuder kommunen plats på fritidshem även för barn som i vanliga fall inte har skolbarnsomsorg. Flera av kommunens skolor har använt sig av möjligheten till skolans val, t.ex. Bro och Bergs skolor, som arbetar med utomhuspedagogik och Gullmarsskolan som har ämnet etik, moral och hälsa. Inom grundskolan och särskolan har eleverna tillgång till elevens val. Skolorna har valt att organisera verksamheten på olika sätt, allt ifrån 20-minuterspass ett par gånger i veckan till att eleverna har heldagar med elevens val. Kronbergsskolan har ett bra arbete med elevens val. Vad inspektörerna kunnat se är skolorna anpassade för elever med funktionshinder Vid Mariedalskolan finns en mycket bra organisation för elever i behov av särskilt stöd. Särskolans elever ges möjlighet till skolgång nära sin hemmiljö. Flertalet skolor har individintegrerade särskoleelever. Ansvaret för att föräldrar och elever informeras faller ofta på den enskilde läraren eller arbetslaget. Föräldrar anser att de oftast får bra information om skolans verksamhet genom veckobrev och föräldramöten. Alla föräldrar som inspektörerna talar med är positiva till utvecklingssamtalen och den information de får om sina barns kunskapsutveckling. Kommunen beskriver i olika måldokument vikten av ett fungerande elev- och föräldrainflytande, men en förutsättning för att föräldrar och elever skall kunna utöva inflytande över verksamheten är att de känner till eller lätt kan skaffa sig information om hur verksamheten är tänkt att fungera. Insatser för att informera föräldrar och elever om utbildningens mål, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och vårdnadshavare har, är knapphändiga både på kommunal nivå och på verksamhetsnivå. Gullmarsskolans hemsida är bra exempel på hur sådan information kan göras tillgänglig. Gullmarsskolan informerar om den pedagogiska verksamheten på även på andra sätt, t.ex. finns lokala bearbetningar och betygskriterier också att tillgå i skriftlig form. 11

15 SKOLVERKET Informationen till föräldrar behöver dock utvecklas. Det gäller information dels om de olika förskolornas och skolornas verksamhet och om innehållet i undervisningen, dels om förskole- och skolverksamhetens övergripande mål och riktlinjer. Informationen är också viktig för att föräldrar skall kunna välja mellan olika förskolor och skolor. Lysekils kommun har ingen information om möjligheten att välja skola eller om de olika skolorna. Tillgången till vuxenutbildning på gymnasial nivå är god i Lysekil. Det finns dock brister, som måste åtgärdas, i informationen på vuxenutbildningens hemsida. Kortutbildades rätt till hela den grundläggande vuxenutbildningen framgår inte tydligt. För särvux är beskrivningen av utbildningarnas målgrupp felaktig. Sfi-utbildningen är inte flexibel och individanpassad. Omfattningen är alltför begränsad. Sammanfattningsvis är teamets bedömning att tillgången till förskola, grundskola, gymnasieutbildning samt vuxenutbildning är god. Sfi-utbildningen är inte individanpassad och omfattningen är alltför begränsad. Kommunen erbjuder ett stort urval av gymnasieutbildningar. Informationen till föräldrar inför val av förskola och skola kan förbättras. Felaktig informationen om vuxenutbildningen bör korrigeras. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Förskolan och skolorna har tillräckliga personella resurser för att kunna bedriva en verksamhet i linje med läroplanens mål. Inskrivna barn per årsarbetare är 4,8 inom förskolan jämfört med 5,3 i riket. Andelen årsarbetare med pedagogisk utbildning är 65 procent jämfört med 51 procent i riket. Andelen lärare per 100 elever är 7,4 inom grundskolan i Lysekils kommun jämfört med 7,9 i riket och 90 procent har pedagogisk utbildning jämfört med 82 procent i riket. Skolbarnsomsorgen inom Lysekils kommun har goda personalresurser. Antalet inskrivna barn per årsarbetare är 17,9 jämfört med 18,4 i riket och 76 procent har pedagogisk utbildning jämfört med 57 procent i riket. Inom gymnasieskolan är det 9,8 lärare per 100 elever att jämföra med 8,2 i riket. Personal finns i tillräcklig omfattning, med kompetens för respektive verksamhet. Skolorna har en organisation för elever i behov av särskilt stöd, där personalens kompetens tas till vara. Centralt finns ett resursteam som skall ge stöd till elever och personal vad det gäller elevers stödbehov och utredningar. Kommunen bör se över hur upprepade personalbyten inom förskolan vid vissa avdelningar kan minimeras. Tillgång till läromedel är god på flertalet skolor och det finns stor variation av pedagogiskt materiel. Vid Gullmarsskolan ser man över tillgången av läromedel och förnyar bokbeståndet. Inom förskolan finns tillgång till materiel men viss utrustning kan behöva förnyas och kompletteras. 12

16 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Lysekils kommun Flera av kommunens skolor är av äldre datum och i behov av ständigt underhåll. Några skolor är mindre ändamålsenliga. Säkerheten i förskolornas och skolornas utemiljö kan behöva ses över, liksom lokalernas underhåll. Det finns tillräckliga resurser vid Gullmarsgymnasiet för att bedriva en gymnasieverksamhet, som gör det möjligt för eleverna att nå de nationella målen. Skolan kan behöva se över sina lokaler så att alla elever får en god och likvärdig arbetsmiljö. Huvuddelen av verksamheten inom vuxenutbildningen och sfi har goda resurser. Resursfördelningen har dock lett till att enheten inte haft beredskap för att möta nyanlända flyktingars studiebehov. Vuxenutbildningen i Lysekil skulle kunna utveckla lärcentrum eller studieverkstad för att förbättra möjligheterna att flexibelt möta nya studerande. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att verksamheten inom förskola, grund- och särskola, gymnasieskola samt vuxenutbildning har god tillgång till personal och andra resurser. För vuxenutbildningen har dock resursfördelningen lett till att enheten inte haft beredskap för att möta nyanlända flyktingars studiebehov. Kommunen kan behöva se över skolornas lokaler så att barn, elever och anställda får en god arbetsmiljö och miljö för lärande. Sammanfattande bedömning Lysekils kommun har goda resultat inom utbildningsverksamheten och personalens arbete inom normer och värden är gott. Personalen bemöter elever och studerande med respekt. Vid inspektionsbesöken uttrycker barn, elever och föräldrar sin uppskattning av verksamheten. Tillgången till förskola, skolbarnsomsorg och utbildning är tillfredsställande. Utvecklingsområden för de olika verksamheterna finns angivna i respektive verksamhets/skolas inspektionsrapport. Inspektionsteamet vill dock här betona följande områden i behov av utveckling: - läroplanernas och kursplanernas mål behöver förankras och sambandet bör bli tydligare mellan å ena sidan utbildningarnas innehåll och arbetsformer och å andra sidan de mål verksamheten skall leda till, - elevers möjlighet till inflytande behöver förbättras i grundskolan, gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen, - kommunen bör i grundskolan och gymnasieskolan tillförsäkra sig att betygssättningen är likvärdig och rättvis, - särskilda stödåtgärder för elever i gymnasieskolan bör förbättras, - skolorna i de lägre årskurserna bör förbättra uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, - innehållet, förankringen och spridningen av skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling bör förbättras, - innehållet i undervisningen i språkvalet i svenska och engelska bör ses över så att kursplanerna för svenska och engelska följs, 13

17 SKOLVERKET - informationen till elever, studerande och föräldrar bör förbättras, och missvisande information beträffande vuxenutbildningen bör korrigeras, - kommunen bör se över förskolornas och skolornas lokaler så att barn, elever och anställda får en god miljö för lärande. Inspektionsteamet bedömer att författningarnas krav inte uppfylls när det gäller följande områden - kommunens styrning av kvalitetsarbetet, bl.a. när det gäller kvalitetsredovisning på kommunal nivå, kvalitetsredovisning för gymnasieskolan samt särskolan, - kvalitetssäkringen av gymnasieskolans betygssättning så att skolans bedömning av eleverna är likvärdig och rättvis, - i utformningen av och innehållet i gymnasieskolans lokala kurser, - individanpassning och omfattning av utbildningen i svenska för invandrare, - att skolkonferens saknas vid gymnasieskolan, - ansvarsfördelningen mellan rektorer för elever som tillhör gymnasiesärskolan, - utredning och beslut om mottagande av elever i särskolan, - asylsökande barns rätt undervisning och studiehandledning. Därtill kan även för varje skola eller rektorsområde förekomma ytterligare brister som måste åtgärdas och som då påpekas i respektive skolrapport Datum Ort Göteborg Lise-Lotte Hakeberg Monica Gillenius Eva Jönsson Agneta Wennberg Erik Bergeå Susanna Åhgren Astrid Halling Lennart Sott 14

18 Utbildningsinspektion av förskolan i Lysekils kommun Utbildningsinspektion i Lysekils kommun Förskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl för att lösa utbildningsuppdraget. 1

19 Förskolan SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Skolform Antal elever/barn Förskola: 445 Förskoleverksamheten i kommunen är tillsammans med grund- och särskolan indelad i fem olika distrikt. Ansvarsfördelningen för förskoleverksamheten skiljer sig mellan varje distrikt. I några distrikt finns särskilda förskolerektorer, i andra distrikt har rektorn ansvar för både skola och förskola. Vid inspektionen besöktes en förskola i Västra distrikten och en förskola i Stångenäsdistriktet. Badhusbergets förskola tillhör Västra distriktet. Där har en förskolerektor ansvar för två förskolor, en annan har ansvar för en förskola samt familjedaghem. Ängens förskola tillhör Stångenäsdistriktet. Där är det rektorn vid den närbelägna Brastad kyrkskola förskoleklass t.o.m. årskurs 3 som har ansvar för Ängens förskola. Beslut om ett enskilt barns förskoleplacering ligger hos respektive förskola. Genomförandet av inspektionen av förskolan i Lysekils kommun Skolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Vid inspektion av förskolan i Lysekil har två förskolor valts ut för att representera förskolan i kommunen, Badhusbergets förskola och Ängens förskola. Valet av dessa förskolor har gjorts med hänsyn till förskolornas storlek och läge i kommunen. Inspektionsteamet har bestått av undervisningsrådet Agneta Wennberg och experten Lennart Sott. Besök i förskolorna genomfördes mellan den 3 till den 5 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och de båda förskolorna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I förskolorna genomfördes intervjuer med förskolerektor, pedagoger och ett urval av föräldrar. Observationer i den dagliga verksamheten gjordes vid besöken. 2

20 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Lysekils kommun Förskolan Bedömning Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Förskolans uppgift är, enligt läroplanen för förskolan (Lpfö98), att sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Den främsta uppgiften för Lysekils förskolor är att varje barn skall känna trygghet och ha roligt. Det framhåller både förskolans personal och föräldrar. Vid observationer i de båda förskolorna uppvisar barnen för det mesta ett positivt samspel med andra, de pratar med och lyssnar på andra barn, de deltar i trivsamma samtal med vuxna. De kan också ta viss hänsyn till andra genom att vänta på sin tur och att låta andra barn leka själva. Barnen tar även ett visst ansvar genom att följa uppgjorda praktiska rutiner. De väljer spontana lekar, leker tillsammans med andra eller med sig själv och tycks trivas med detta. Vid enstaka fall stöter barn bort andra barn från leken, en vuxen går oftast in och försöker påverka situationen. I de båda förskolorna finns även funktionshindrade barn, några med gravt funktionshinder. Personalens och föräldrarnas uppfattning är att dessa barn är en stor tillgång genom att de andra barnen på ett naturligt sätt lär sig att ta hänsyn och att umgås med dem. Föräldrar har förståelse för de svårigheter som andra barn kan ha i samvaron med barn med funktionshinder. Personalens uppfattning är att barnen har det tryggt i förskolan. Också föräldrar från båda förskolorna anser att barnen trivs och är trygga, och de väljer samma förskola för sitt andra barn. Sammanfattningsvis är det inspektionsteamets bedömning att barnen i Lysekils förskolor har en bra social gemenskap som ger trygghet och att barnen utvecklar öppenhet, respekt och ansvar samt sin förmåga att ta hänsyn till andra. Utveckling och lärande Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Några specifika mål att uppnå för varje barn finns inte i förskolans läroplan, men verksamheten skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet, nyfikenhet och sin lust och förmåga att leka och lära. Till utveckling och lärande hör till exempel att utveckla sin motorik, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, lyssna och berätta, upptäcka skriftspråket och bli bekant med matematiska begrepp. 3