Aktiv exspektans vid bedömning av tarmsymptom enligt svenska NICE-kriterierna. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktiv exspektans vid bedömning av tarmsymptom enligt svenska NICE-kriterierna. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland"

Transkript

1 Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland ISSN Rapport-FoUrnalen 2014:7-ST Aktiv exspektans vid bedömning av tarmsymptom enligt svenska NICE-kriterierna Finns det risk att diagnostiken av kolorektal cancer fördröjs? Gabriella Karlsson

2

3 Aktiv exspektans vid bedömning av tarmsymtom enligt svenska NICEkriterierna Finns det risk att diagnostiken av kolorektal cancer fördröjs? Gabriella Karlsson

4 Gabriella Karlsson, 2014 Tellogruppen AB, Linköping, Sverige 2014 Rapport-FoUrnalen 2014:7-ST ISSN

5 Förord I arbetet på vårdcentral möter man som läkare ofta patienter med tarmsymtom av varierande grad och ställs då inför svårigheten att bedöma vilka patienter som behöver remitteras för vidare utredning - när ska man misstänka allvarlig sjukdom? Ett användbart beslutsstöd kan ge en säkrare utredningsgång med kortare tid till diagnos samt bidra till att färre radiologiska undersökningar görs i onödan. I Landstinget i Östergötland genomfördes under 2013 ett projekt med syfte att utvärdera ett beslutsstöd för utredning av patienter med tarmsymtom. Syftet med mitt delprojekt var att närmare studera handläggningen av den grupp av patienter som enligt beslutsstödet inte skulle remitteras för vidare utredning utan där aktiv exspektans rekommenderades. Projektet har genomförts som en del av min specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin. Magnus Falk och Ann-Britt Wiréhn på FoU-enheten för närsjukvården har varit handledare. Gabriella Karlsson ST-läkare Ljungsbro Vårdcentral, Linköping gabriella.karlsson@lio.se

6

7 Sammanfattning Kolorektal cancer är en av de vanligaste cancerformerna i Europa och efter lungcancer den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död. Vid utredning av symtom från tjocktarmen där frågeställningen i första hand är om tumör föreligger görs i Landstinget i Östergötland datortomografi av kolon (DT kolon). Under åren var väntetiden för DT kolon i genomsnitt 37 dagar i centrala länsdelen. För att komma till rätta med de långa väntetiderna initierades under 2013 ett projekt, NICE-projektet, där ett beslutsstöd för utredning av tarmsymtom, svenska NICE-kriterierna (snice), utformats och utvärderats. Beslutsstödet bygger på de rekommendationer som tagits fram av brittiska NICE, National Institute for Health and Clinical Excellence, avseende utredning vid misstänkt kolorektal cancer. Rekommendationerna har justerats för svenska förhållanden och ligger till grund för tre olika utredningsalternativ: 1. DT kolon vid förekomst av minst ett snice-kriterium (rektalpalpation krävs, men inte rektoskopi) 2. DT buk utan laxering för överblick av bukorganen när snicekriterier saknas. 3. Aktiv exspektans med återbesök efter sex veckor vid låg misstanke om koloncancer. Syftet med föreliggande delprojekt inom NICE-projektet var att närmare studera handläggningen av den grupp av patienter som omfattas av utredningsalternativet aktiv exspektans avseende omfattning och patientsäkerhet. De specifika frågeställningarna var: Hur stor andel av den aktuella patientgruppen remitteras för radiologisk undersökning efter sex veckors exspektans? Finns det risk att aktiv exspektans kan leda till fördröjning av diagnostiken av kolorektal cancer? Delprojektet genomfördes i form av en retrospektiv journalgranskningsstudie vid en av de sex vårdcentraler som ingick i NICE-projektet. För att identifiera under vilka diagnoser patienter med anala besvär kunde finnas gjordes en genomgång av diagnosförteckningarna ICD-10-SE samt KSH97-P. Därefter gjordes en sökning i datajournalen, Cambio Cosmic, där alla patienter 18 år som på den aktuella pilotvårdcentralen under perioden till erhållit någon/några av dessa diagnoser identifierades. Trettiotvå individer inkluderades. Den vanligaste diagnosen var I84: hemorrojder och det dominerande symtomet var blod på toalettpappret. Majoriteten undersöktes med perianal inspektion och rektalpalpation (31 respektive 28 patienter) men endast 14 patienter undersöktes med rekto- eller proktoskopi. I 17 fall, 53%, gjordes någon form av uppföljning. Fyra patienter (12,5%)

8 remitterades för röntgenundersökning i samband med uppföljningen, samtliga till DT kolon. Man fann inte några malignitetsmisstänkta förändringar hos någon av dem. Sammanfattningsvis tyder resultatet av journalgranskningen på att riktlinjerna för aktiv exspektans inte följs avseende klinisk undersökning och tid till uppföljning men att en god följsamhet finns till att remittering för DT kolon ska ske vid förekomst av snice-kriterier. Resultatet talar för att man inte förbiser cancersjukdom eller fördröjer diagnostiken genom att tillämpa snice-kriterierna vid bedömning av tarmsymtom. Undersökningen omfattar dock ett mycket begränsat material på en enskild enhet, och motsvarande undersökning skulle behöva utföras på fler enheter som deltagit i NICE-projektet.

9 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 5 Metod... 5 Datainsamling... 5 Etiska överväganden... 6 Resultat... 7 Studiepopulation... 7 Diagnos och symtom... 7 Klinisk undersökning... 8 Behandling Uppföljning Diskussion Lärdomar Referenser... 17

10

11 Bakgrund Kolorektal cancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor och den tredje vanligaste hos män med sammanlagt fall per år i Europa. Efter lungcancer är det den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död. 1 I Sverige insjuknar i genomsnitt 3093 män och 2846 kvinnor varje år i sjukdomen och 1350 respektive 1307 avlider till följd av den. 2 I 20-25% av alla fall söker patienten akut med dramatiska symtom såsom kolonileus, blödning eller perforation. Majoriteten har dock en svårtolkad symtomatologi med diskreta förändringar i tarmvanorna. 3 I ett tidigt skede är kolorektala tumörer ofta asymtomatiska och det finns ingen korrelation mellan symtomduration och patologiskt stadium. Huvudsymtom är ändrade avföringsvanor med omväxlande förstoppning och diarré samt ofta blod och slem i avföringen. Symtomen varierar beroende på tumörens lokalisation och utbredning. Ovanstående symtom dominerar vid tumör i vänsterkolon och ökar ju längre distalt i tarmen tumören är belägen. Typiska symtom vid rektalcancer är trängningar till avföring med blod och slem. Tumörer belägna mer proximalt, i högerkolon, ger ofta mer diffusa symtom såsom viktnedgång, järnbrist-anemi och nedsatt allmäntillstånd. I dessa fall kan tarmsymtom helt saknas. 4 I högerkolon utvidgar sig tarmen lätt och tarminnehållet är relativt flytande vilket gör att tumören hinner bli stor innan den ger upphov till obstruktion. 5 Vid utredning av symtom från tjocktarmen där frågeställningen i första hand är om tumör föreligger görs i Landstinget i Östergötland datortomografi av kolon (DT kolon). Under 2012 genomfördes 4125 DT kolon i länet, varav 1391 undersökningar i centrala länsdelen. Under åren var väntetiden för DT kolon i genomsnitt 37 dagar i centrala länsdelen. 6 Enligt Socialstyrelsens delrapport om väntetider i cancervården är medianväntetiden för koloncancer 39 dagar i Östergötland, från remissbeslut till behandlingsstart. 7 Remissbeslut är den tidpunkt då den läkare som patienten söker primärt, i samråd med patienten, beslutar att en bedömning eller behandling behöver göras av en specialist. Remissbeslut sker oftast i samband med ett besök till en primärvårdsläkare och troligtvis har det föregåtts av utredning av patientens symtom, genom tidigare besök och någon form av undersökning, exempelvis DT kolon. Den sammanlagda väntetiden för en patient med koloncancer skulle alltså kunna vara drygt 75 dagar från det att remiss för DT kolon skrivs till dess att någon form av behandling påbörjas. Väntetiden från remissbeslut till behandlingsstart är kortare vid mer allvarlig cancer vilket kan bero på att de svårast sjuka har störst 1

12 behov av behandling eller att det för patienter med svår sjukdom finns färre utrednings- och behandlingsalternativ att erbjuda och därmed är det lättare att erbjuda vård snabbt. 7 Tidig diagnostik av tarmcancer antas ofta förbättra överlevnaden men har inte säkert kunnat visas. Man har sett att behandling som fördröjts mer än 60 dagar är associerad med mer avancerat stadium och sämre långtidsöverlevnad för rektalcancer men inte för koloncancer. 8-9 Patienter med väldigt kort eller väldigt långt diagnostiskt intervall har setts ha högre mortalitet än övriga, en U-formad association Detta överensstämmer med ovanstående, att de med allvarlig sjukdom söker med mer dramatiska symtom vilket då ger kortare tid till diagnos och behandling men också högre mortalitet. Korta förseningar innan remittering påverkar troligen inte överlevnaden. 13 Oavsett om väntetiderna påverkar prognosen eller inte vittnar många patienter om att denna tid är mycket påfrestande. I en litteraturöversikt om cancerpatienters upplevelser av att vänta på diagnos och behandling beskrivs att perioden från att det varit en misstänkt cancer till diagnos upplevde majoriteten av deltagarna som en svår tid, en del tyckte till och med att det var den värsta perioden. Att vänta dränerade patienterna på energi som de hade behövt senare i sin sjukdomsperiod. 14 För att komma till rätta med de långa väntetiderna till DT kolon har man i centrala länsdelen initierat ett projekt, NICE-projektet 15, där ett beslutsstöd för utredning av tarmsymtom utformats och utvärderats. Beslutsstödet bygger på de rekommendationer som tagits fram av brittiska NICE, National Institute for Health and Clinical Excellence, avseende utredning vid misstänkt kolorektal cancer. 16 Rekommendationerna har justerats för svenska förhållanden och ligger till grund för tre olika utredningsalternativ: 1. DT kolon vid förekomst av minst ett snice-kriterium (rektalpalpation krävs, men inte rektoskopi) 2. DT buk utan laxering för överblick av bukorganen när snicekriterier saknas. 3. Aktiv exspektans med återbesök efter sex veckor vid låg misstanke om koloncancer. 2

13 Svenska NICE-kriterier (snice): 1. Synlig blödning från tarmen under minst sex veckor. 2. Ständig blödning från tarmen hos individer som är över 60 år och som inte har anala besvär och som inte har tydliga tecken på benign anal sjukdom. 3. Ändrade tarmvanor den senaste tiden med lös avföring och/eller ökat eller minskat antal tarmtömningar. Förändrad tarmtömning under minst sex veckor. 4. Järnbristanemi utan tydlig anledning (Hb lägre än 110 hos män eller lägre än 100 hos postmenopausala kvinnor) 5. Palpabel tumör vid bukpalpation eller rektalpalpation. 6. Hereditär eller familjär belastning. Patient under 60 år, som har symtom från buken och har minst en förstagradssläkting som fått koloncancer före 60 års ålder. 17 Det pågående NICE-projektet syftar till att i samverkan mellan primärvården och röntgenkliniken undersöka om snice-kriterierna kan utgöra ett användbart beslutsstöd i samband med utredning av patienter med misstanke om kolorektal cancer. Projektet syftar även till att beslutsstödet ska säkra att patienter med stark misstanke om cancer kan garanteras utredning inom tio dagar från första besök i primärvården. 15 Beslutsstödet har förankrats på sex vårdcentraler i centrala länsdelen under våren Detta skedde genom att representanter från projektgruppen åkte ut till respektive vårdcentral och höll informationsmöten riktade till läkarna vid dessa. Vid mötena informerades om bakgrunden till NICE-projektet, och beslutsstödet med ingående snicekriterier presenterades och gicks igenom. Efter informationsmötet fick respektive vårdcentral ge sitt samtycke till att delta i projektet, vilket samtliga av dessa valde att göra. Bedömningen utifrån projektet är att en del av de DT kolon som tidigare beställts kommer att styras om till DT buk, alternativt att ingen undersökning görs, vilket skulle leda till färre remisser för DT kolon och därmed kortare väntetider. Det i sig skulle vara en vinst för patienterna men att undvika DT kolon är också en fördel för den enskilda individen. DT kolon är en undersökning som i sig kan upplevas mycket besvärande. Dygnet före undersökningen får patienten inte inta någon fast föda och ska dricka minst tre liter dryck samt genomgå laxering. Under undersökningen fylls tarmen med gas som kan ge spänningar och knipkänslor i magen och mellan de olika bildserierna som tas måste patienten vända sig mellan buk- och ryggläge. I jämförelse är DT buk en mer skonsam och mindre tidskrävande undersökning där fasta och laxering inte krävs. 3

14 Aktiv exspektans rekommenderas enligt beslutsstödet vid isolerade anala besvär t.ex. ljusrött blod på toalettpappret. Med aktiv exspektans avses att för stunden inte vidta någon ytterligare utredning, men att följa upp symtomen efter en bestämd tid för nytt ställningstagande. Om snicekriterier saknas görs palpation och rektoskopi, eventuellt ordineras behandling av de anala besvären, och sedan rekommenderas ny kontakt efter sex veckor. Om besvären då kvarstår görs nytt ställningstagande till radiologisk utredning. 17 Anala besvär, såsom blödning, är vanligt i befolkningen men i de allra flesta fall ofarligt. En studie i Storbritannien visade att inom primärvården sker varje år 15 konsultationer per 1000 patienter på grund av rektal blödning. 18 Nittiosju procent av dessa patienter har inte cancer. Benign anal sjukdom innebär i majoriteten av fall att symtomen är övergående medan för patienterna med allvarlig sjukdom kommer symtomen att kvarstå samt successivt försämras. Patienter med låg risk för malign sjukdom kan därför behandlas och följas i primärvården förutsatt att rektalpalpation utförs. 13 Att patienten inte undersökts är en orsak till fördröjning av diagnostik och rektalpalpation rekommenderas alltid vid bedömning av rektala symtom. 13,16,17,19 Högre risk för cancersjukdom ses när symtomen består av rektal blödning tillsammans med förändrade avföringsvanor, rektal blödning utan perianala symtom eller vid ålder över 60 år. 18 I rekommendationerna enligt svenska NICE ska dessa patienter handläggas aktivt med remittering för DT kolon och inte inkluderas i gruppen för exspektans. De patienter som omfattas av utredningsalternativet aktiv exspektans bör vara patienter med låg risk för allvarlig sjukdom. Genom att följa riktlinjerna och inte remittera för vidare utredning besparar man dem förhoppningsvis onödiga besvär i samband med undersökning och kan även minska deras oro. Detta förutsätter dock att riktlinjerna är tillförlitliga och att man inte riskerar att missa någon malignitet. 4

15 Syfte Syftet med det aktuella delprojektet inom NICE-projektet var att på en av pilotvårdcentralerna närmare studera handläggningen av den grupp av patienter som omfattas av utredningsalternativet aktiv exspektans avseende omfattning och patientsäkerhet. De specifika frågeställningarna var: Hur stor andel av den aktuella patientgruppen remitteras för radiologisk undersökning efter sex veckors exspektans? Finns det risk att aktiv exspektans kan leda till fördröjning av diagnostiken av kolorektal cancer? Metod Datainsamling Då syftet var att studera handläggningen av patienter med anala besvär gjordes en genomgång av diagnosförteckningarna ICD-10-SE samt KSH97-P (primärvårdskoderna) för att identifiera under vilka diagnoser dessa patienter kunde finnas. Nitton diagnoser/diagnosgrupper valdes ut (tabell 1). Därefter gjordes en sökning i datajournalen, Cambio Cosmic, där alla patienter 18 år som på den aktuella pilotvårdcentralen under perioden till erhållit någon/några av dessa diagnoser identifierades. En journalgenomgång genomfördes sedan där följande variabler registrerades: Kön Födelseår Datum för besök Relevant diagnos Symtom, med tonvikt på anala besvär. Huruvida snice-kriterier omnämnts eller kan utläsas i journaltexten. Om perianal inspektion, palpation per rektum och rekto- eller proktoskopi utförts och i så fall vilka fynd som gjorts vid dessa undersökningar. Datum för rekto- eller proktoskopi. Om någon behandling ordinerats och i så fall vilken. Om uppföljning planerats, genomförts och eventuell åtgärd vid uppföljningen samt datum då uppföljningen genomfördes Om remiss för radiologisk undersökning skrevs vid uppföljningen och i så fall vilken undersökning, datum för remiss och svar, samt utfall av undersökningen. 5

16 Patientfall där det inte beskrevs några anala besvär i journaltexten, journaltext saknades eller där vidare utredning initierats redan vid första besöket exkluderades. Tabell 1: Diagnoser från ICD-10-SE samt KSH97-P som valdes ut för sökning i datajournalen Kod Benämning I84 Hemorrojder K55 Kärlsjukdomar i tarmen K56 Paralytisk ileus och tarmpassagehinder utan uppgift om bråck K57 Divertikel i tarmen K58 Irritabel tarm K59 Andra funktionsrubbningar i tarmen K60 Fissur och fistel i stolgångs- och ändtarmsområdet K61 Abscess i stolgång- och ändtarmsområdet K62 Andra sjukdomar i stolgången och ändtarmen K63 Andra sjukdomar i tarmen K64 Hemorrojder och perianal venös trombos L29.0 Pruritus ani L29.3 Anogenital pruritus L29.-P Pruritus UNS R14 Flatulens och besläktade tillstånd R15 Fecesinkontinens R19.4 Förändrade avföringsvanor R19.5 Förändrade fekalier S36.6 Skada på rektum Etiska överväganden Under projektet genomfördes en genomgång av journaler vilket medför etiska överväganden avseende tillgång till patientinformation utan att en pågående patientrelation är etablerad. Granskningen utfördes som en kvalitetsuppföljning inom ramen för verksamhetsutveckling på uppdrag av verksamhetschefen på vårdcentralen. Vid journalgenomgången användes ett särskilt inlogg i journalen, avsett för kvalitetskontroll. Handläggningen av patienterna påverkades inte av journalgenomgången då denna genomfördes retrospektivt. Vid registrering av data från journalerna avidentifierades alla patienter och erhöll en kod, inga enskilda individers journaluppgifter redovisades. Allt material 6

17 behandlades konfidentiellt, utdragna patientlistor med diagnoser förvarades i låst rum och förstördes efter att arbetet slutförts. Inga obehöriga kunde ta del av patientuppgifterna. Därmed bedömdes det inte indicerat med etisk prövning. Resultat Studiepopulation Vid sökning i datajournalen Cambio Cosmic på de utvalda diagnoserna för perioden till erhölls journaler för 169 enskilda individer. Vid genomgång av journalerna exkluderades 120 patienter för vilka anala symtom ej beskrevs i journaltexten och fem patienter då det inte fanns någon journalanteckning utan endast en diagnos, ställd i samband med recept- eller hjälpmedelsförskrivning. Sammanlagt identifierades 44 enskilda individer med anala symtom, för dessa fanns 58 vårdkontakter registrerade. Tolv av dessa exkluderades då vidare utredning initierats direkt vid första besöket eller redan pågick på annan klinik. Sammanlagt exkluderades 137 av de 169 journaler som erhölls vid sökningen. Följaktligen inkluderades journaler för 32 individer, varav 22 kvinnor och tio män. Åldern varierade mellan år med en medelålder på 51,5 år och medianålder på 52,5 år. Kontakten med vårdcentralen som lett till att diagnos ställts bestod i tre fall av besök hos distriktssköterska medan resterande var läkarbesök. Diagnos och symtom Genomgång av journalerna visade att den vanligaste diagnosen, ställd i samband med det aktuella besöket, var I84: hemorrojder (tabell 2). I två fall angavs två diagnoser, analfissur och rektal blödning samt colon irritabile och diarré. Det dominerande symtomet var blod på toalettpappret (tabell 3). Vid genomgången skildes blod på toalettpappret från blödning, när blödning angetts har i journalen riklig blödning rektalt beskrivits. Övriga symtom som angavs, och som då ofta var kontaktorsaken, var sveda, obehag, klåda och smärta analt samt att patienterna själva känt utbuktningar eller knölar i analområdet. Även läckage, hygienproblem och slem per rektum beskrevs. I elva respektive fyra fall angavs två respektive tre symtom. 7

18 Tabell 2: Diagnoser som identifierades vid journalsökningen och fördelning av dessa. Diagnos Diagnoskod Antal Hemorrojder, perianal hudflik I84 19 Rektal blödning K63, K625 5 Analfissur K61-P 4 IBS/colon irritabile K58-P 4 Diarré A09-P 1 Obstipation K590 1 Tabell 3: Symtom beskrivna i journaltexten och fördelning av dessa Symtom Antal Blod på toalettpappret 19 Hemorrojder, utbuktning, knöl, 9 tryckkänsla Sveda, obehag, klåda 8 Smärta 7 Läckage, hygienproblem, slem 5 Blödning 3 Ur journalerna för två patienter kunde ett snice-kriterium utläsas vid det första besöket, i båda fallen kriterium nr 3: Ändrade tarmvanor den senaste tiden med lös avföring och/eller ökat eller minskat antal tarmtömningar. Förändrad tarmtömning under minst sex veckor. Journalanteckningarna för båda patienterna beskrev att uppföljning planerades, och i samband med att den genomfördes skickades remiss för DT kolon. Undersökningarna utföll i båda fallen utan anmärkning, man fann inte något malignitetsmisstänkt. Klinisk undersökning Vid journalgenomgången noterades om patienterna undersöktes och på vilket sätt, inspektion av perianala området, palpation per rektum och/eller rekto- eller proktoskopi. Undersökningsfynden redovisas i tabell 4. Inspektion utfördes i samtliga fall utom ett. Denna patient undersöktes inte alls. I fem fall angavs två olika fynd. 8

19 I fyra fall genomfördes inte palpation. En patient undersöktes inte alls med avseende på de beskrivna anala symtomen. För en patient står palpation ej angivet i journalen men både inspektion och proktoskopi finns beskrivet vilket gör att man kan anta att även palpation är utfört. Fyndet är dock inte beskrivet och redovisas därför som ej utfört. I de två övriga fallen finns det i det ena fallet antecknat att vidare undersökning ej medges på grund av smärta och i det andra fallet framgår inte anledning till att man inte palperat, men inspektion finns beskrivet. I 14 fall genomfördes rektoskopi eller proktoskopi. I tre fall angavs två olika fynd, hemorrojd och lättblödande slemhinna i två fall samt fissur och irritation i ett fall. Åtta av undersökningarna utfördes samma dag, i samband med första besöket, två inom en vecka (efter en respektive tre dagar) och övriga efter 11, 22, 25 samt 37 dagar. I de fall undersökningen gjordes vid ett senare tillfälle planerades detta i samband med det första besöket alternativt bestämdes efter provsvar. I fallet när det dröjde 37 dagar gjordes rektoskopin i samband med uppföljningsbesöket, då patientens symtom inte hade förbättrats. 9

20 Tabell 4: Fynd vid klinisk undersökning, baserat på journalgranskningen. Undersökningsmetod Perianal inspektion Palpation per rektum Rektoskopi/ proktoskopi Hemorrojd Irritation, rodnad, förtjockad hud Lättblödande slemhinna, ytliga kärl Ömhet, smärta Analflik, hudflik Fissur, spricka Nedsatt tonus Soiling Irritation Utan anmärkning Ej utfört Behandling Av de 32 patienterna ordinerades 84 % (27 st.) någon form av behandling (tabell 5). I åtta fall ordinerades två behandlingar, i sju fall kortison & lokalanestetika i kombination med tarmreglerande, i ett fall kortison & lokalanestetika i kombination med alsolspritomslag. 10

21 Tabell 5: Behandlingar som ordinerades i samband med första besöket Behandling Antal Kortison & lokalanestetika 22 Tarmreglerande medel, bulkmedel 9 Hudskyddssalva 2 Alsolspritomslag 1 Medicinjustering 1 Ingen behandling 5 Uppföljning Uppföljning planerades för tolv av patienterna. Alla planerade uppföljningar genomfördes, men i ett fall genom att meddelande lämnades på patientens telefonsvarare om att ta ny kontakt vid behov. Övriga uppföljningar bestod av direkt kontakt med patienten, antingen genom ett besök eller genom telefonsamtal. För 20 patienter planerades ingen uppföljning men i fem fall genomfördes detta ändå, antingen på grund av att patienten sökte på nytt (fyra fall) eller att läkaren ringde upp och meddelade provsvar (ett fall). Sammanlagt togs ny kontakt i 17 fall, alltså erhöll 53 % av patienterna någon form av uppföljning. Fyra patienter (12,5%) remitterades för röntgenundersökning i samband med uppföljningen, samtliga till DT kolon. Ingen av undersökningarna visade något malignitetsmisstänkt. I ett fall såg man en rektumprolaps. Tiden mellan första besök och uppföljning varierade mellan 4-67 dagar för de planerade uppföljningarna (medelvärde 23 dagar, median 19 dagar). För de uppföljningar som inte var planerade varierade tiden från första besök till uppföljning mellan dagar förutom för en individ där tiden till uppföljning var 177 dagar. I det fallet sökte patienten på nytt på grund av kvarvarande symtom och remitterades då för DT kolon vilken utföll utan anmärkning. 11

22 Diskussion Syftet med detta delprojekt inom NICE-projektet var att närmare studera handläggningen av den grupp av patienter som omfattas av utredningsalternativ 3 aktiv exspektans och huruvida det finns en risk att aktiv exspektans kan leda till fördröjning av diagnostiken av kolorektal cancer. Detta bedömdes genom att undersöka hur stor andel som remitterades vidare efter uppföljningen och om utredningen visade någon malignitet. Endast fyra av de 32 patienterna (12,5%) remitterades vidare för röntgenundersökning i samband med uppföljningen och man fann inte något malignitetsmisstänkt hos någon av dem. Detta pekar mot att man inte förbiser cancersjukdom genom att följa snice-kriterierna och rekommendationerna för aktiv exspektans vid bedömning av tarmsymtom samt att det inte leder till någon fördröjning av diagnostiken. Då studien gjordes retrospektivt medförde det vissa svårigheter att identifiera rätt patienter, de med anala besvär. Det är inte alltid alla symtom kan utläsas i diagnossättningen och därför gjordes en bred sökning som resulterade i många individer av vilka endast ett fåtal kunde inkluderas. Att söka brett bedömdes ändå motiverat för att kunna inkludera så många som möjligt då anala symtom kan gömma sig bakom andra diagnoser. Sammanlagt identifierades 44 unika individer vid sökningen, 32 som inkluderades i studien och tolv som hade remitterats vidare direkt och därmed exkluderades. Antal vårdkontakter då diagnos sattes för dessa 44 individer var 58 stycken. Som tidigare beskrivet sker inom primärvården i Storbritannien varje år ca 15 konsultationer per 1000 patienter på grund av rektal blödning. 18 Motsvarande siffra för svenska förhållande har inte kunnat hittas. Den studerade pilotvårdcentralen har ca listade patienter vilket utifrån de brittiska siffrorna skulle innebära att rektala besvär föranleder ca 115 besök under en period på nio månader. Att endast 58 vårdkontakter hittades kan tyda på att kriterierna för diagnossökningen var otillräckliga för att identifiera alla patienter med anala besvär eller att de inte registrerades i journalen på ett sätt som möjliggör utsökning av information. En förklaring till detta kan vara att patienter med anala besvär även sökt vård för andra symtom och att de anala besvären inte tagits med vid diagnossättning. Tyvärr finns det då ingen möjlighet att hitta dessa patienter i efterhand. Det var inte möjligt att i journaltexterna avgöra om vårdgivarna använt sig av rekommendationerna från NICE-projektet vid sina bedömningar, men tidsperioden för sökningen i datajournalen sammanföll med den period vårdcentralen var pilotvårdcentral och personalen hade inför detta fått muntlig och skriftlig information angående beslutsstödet och snice- 12

23 kriterierna. Enligt snice-kriterierna rekommenderas aktiv exspektans vid isolerade anala besvär men vid journalgenomgången konstaterades att det sällan beskrivs helt isolerade anala besvär, ofta finns även förstoppningsproblematik eller andra tarmrelaterade symtom beskrivna. Dessa patienter har ändå inkluderats då det framgått att den övriga problematiken varit långvarig, alltså inte förändrade tarmvanor enligt snice-kriterium 3. De anala besvären har oftast varit det som föranlett kontakten med vårdcentralen. snice-kriterium 3 kunde utläsas i journalen i två fall. I båda fallen remitterades patienterna vidare för DT kolon i samband med uppföljning och undersökningarna utföll utan anmärkning. Enligt riktlinjerna skulle man inte ha avvaktat med remittering men snice-kriterium 3 kan vara svårt att värdera, dels utifrån patientens beskrivning och minne, dels i journaltexten vid genomgång. Till exempel hade patienten i ett av fallen nyligen avslutat en längre tids antibiotikakur vilket vid det första besöket bedömdes kunna förklara de ändrade tarmvanorna. Det fanns inte noterat i journalerna huruvida man klassade symtomen som snice-kriterium eller inte utan denna tolkning gjordes i samband med journalgranskningen. Att snice-kriterier inte kunde ses hos fler patienter kan bero på en god följsamhet till riktlinjerna; i de fall kriterier angivits har remittering skett såsom anvisat. Palpation och rektoskopi rekommenderas i anvisningarna för aktiv exspektans. I de flesta fall genomfördes rektalpalpation men rektoskopi gjordes bara i 14 fall. Otillräcklig undersökning är som tidigare beskrivits en orsak till fördröjning av diagnos. 19 I den här pilotstudien kunde man inte se att man genom att avstå undersökning missat någon allvarlig sjukdom samtidigt som man måste betona att det rör sig om få patienter. En möjlig orsak till att så få patienter rektoskoperades kan vara tidsbrist; att man inte hunnit utföra undersökningen i samband med det första besöket och att man då avstod att boka in ytterligare besök, dels på grund av brist på bokningsbara tider, dels för att detta skulle innebära besvär för patienten. I några fall kunde man utläsa i journalen att patienten själv avböjt vidare undersökning. Uppföljningstiden för individer som sökte sent under studieintervallet kunde av studietekniska skäl inte bli lika lång som för de som sökte tidigt. Den sista journalgenomgången gjordes vilket innebär att en del patienter kunde följas nästan ett år från första besöket och andra endast tre månader. Alla journaler kunde dock kontrolleras tre månader efter första besöket vilket överskrider den rekommenderade tiden för aktiv exspektans på sex veckor. 13

24 Vid aktiv exspektans rekommenderas enligt snice-kriterierna en ny kontakt efter sex veckor. Det framgår inte i instruktionerna vilken typ av kontakt som avses. Vid journalgenomgången registrerades alla typer av kontakt som uppföljning: nytt besök, telefonkontakt och vid ett tillfälle lämnades telefonsvararmeddelande till patienten. Tolv uppföljningar planerades från första besöket och sammanlagt följdes drygt hälften av patienterna upp på något sätt. Innebär detta att man i hälften av fallen inte har följt rekommendationerna för aktiv exspektans? I rekommendationer och riktlinjer menar man ofta att aktiv exspektans inbegriper någon form av aktiv uppföljning/kontakt från vårdgivaren men i den praktiska vardagen sker nog ofta det motsatta att man lägger ansvaret på patienten. Ett troligt scenario i de fall som granskats är att vårdgivare och patient tillsammans resonerat kring symtom och insatt behandling och att patienten fått instruktioner om att ta ny kontakt med vårdcentralen om symtomen inte ger med sig inom en viss tidsperiod. Detta framgår sällan i journaltexten, ofta finns noterat: åter vid behov. Det viktiga vid denna typ av handläggning är att vårdgivaren försäkrat sig om att patienten förstått och att denne inte drar sig för att söka igen om symtomen kvarstår. Om minsta tvekan angående detta finns bör det vara motiverat att planera någon form av uppföljning, exempelvis en telefonkontakt. Tiden mellan besök och uppföljning varierade men tidsintervallet var kortare då uppföljningen var planerad, i medeltal 23 dagar. Detta är avsevärt kortare tid än de sex veckor (42 dagar) som rekommenderas i riktlinjerna. Den behandling som ordinerades i störst utsträckning i samband med första besöket var kortison i kombination med lokalanestetika, till exempel Xyloproct och Scheriproct. Indikation för dessa preparat är behandling av hemorrojder, analfissur samt ytliga ändtarmsirritationer och enligt FASS rekommenderas behandling i tio dagar upp till max tre veckor för Xyloproct och i en vecka upp till max fyra veckor för Scheriproct. Att behandla lokala anala besvär i mer än fyra veckor är alltså inte motiverat då man bör se effekt av insatt behandling tidigare. Utifrån detta bedöms det inte vara någon nackdel att uppföljningarna skett tidigare än vad som anvisats i rekommendationerna. Sammanfattningsvis tyder denna journalgranskning på att riktlinjerna för aktiv exspektans inte åtföljs ifråga om klinisk undersökning och tid till uppföljning, men att en god följsamhet finns till att remittering för DT kolon ska ske i de fall där snice-kriterier förekommer. Resultatet talar för att man inte förbiser cancersjukdom eller fördröjer diagnostiken genom att tillämpa snice-kriterierna vid bedömning av tarmsymtom. Studien omfattar dock ett mycket begränsat material på en enskild enhet och resultaten måste därför tolkas med försiktighet. Motsvarande undersökning skulle behöva utföras på fler enheter som deltagit i NICEprojektet. 14

25 Lärdomar Detta forskningsprojekt utfördes inom ramen för min specialiseringstjänstgöring där det ingår att enligt vetenskapliga principer genomföra ett skriftligt individuellt arbete med ett allmänmedicinskt perspektiv. Det var viktigt för mig att hitta ett intressant område med klinisk relevans. Initialt kände jag inte till NICE-projektet men när jag vände mig till FoU-enheten för att få råd kring hur jag skulle kunna påbörja ett arbete fick jag förslag om att delta i projektet. Jag uppfattade det som ett viktigt projekt då man ofta stöter på denna patientgrupp på vårdcentralen och jag kunde se den praktiska nyttan med ett användbart beslutsstöd. Detta gjorde mig intresserad och motiverad under den tid jag arbetade med projektet. Det underlättade också att det var ett redan pågående projekt där jag kunde utforma ett delprojekt. Jag tror att det gjorde att jag lättare kunde avgränsa och utforma mitt arbete så att det var rimligt att genomföra under den tid som är avsatt för FoU-arbete under specialiseringstjänstgöringen. En viktig lärdom för mig har varit betydelsen av en väl genomtänkt projektplan. Eftersom det är en mycket begränsad tid man har till förfogande underlättar det att ha en bra struktur för det arbete man ska genomföra. Detta såg jag särskilt tydligt vid journalgenomgången. Trots att jag försökte vara noggrann i förberedelserna märkte jag att det hela tiden uppstod frågor kring vilka uppgifter från journalerna jag skulle registrera och hur de skulle dokumenteras. Då jag hade ett litet material fanns möjligheten att gå tillbaka och granska journalerna flera gånger, och jag såg detta som ett lärandemoment, men har man ett större material finns det ju inte praktisk möjlighet att göra detta. Under arbetets gång har jag lärt mig mycket om forskningsprocessen och betydelsen av alla små detaljer, från första funderingen om ämnesval till sista redigeringen av rapporten. Den viktigaste lärdomen är att under hela processen ta hjälp av dem med större erfarenhet. Jag har under arbetet haft stor hjälp av mina handledare på FoU-enheten och genom deras tankar och kommentarer lärt mig mycket. 15

26 16

27 Referenser 1. Ferlay J, Steliarova-Foucher E, Lortet-Tieulent J, Rosso S, Coebergh JW, Comber H. Cancer incidence and mortality patterns in Europe: estimates for 40 countries in Eur J Cancer 2013; 49(6): NORDCAN, Association of the Nordic Cancer Registries. Faktablad Cancerstatistik Sverige Tjock- och ändtarm. Tillgänglig från URL: ( ) 3. Påhlman L & Sjödahl R. Kolorektal cancer. I: Hamberger B, Haglund U, red. Kirurgi Liber; s Regionala cancercentrum i samverkan. Kolorektal cancer. Nationellt vårdprogram Tillgänglig från URL: %20nya_vardprogrammet_081120%20(1).pdf. ( ) 5. Johannessen T (Svensk granskare Agréus L).Matsmältningsorganen. Kolorektal cancer. I: Hunskår S red. & Hovelius B, red. Sverige. Allmänmedicin. Studentlitteratur; s Röntgendiagnostik i Östergötland. Intern statistik från landstinget, Diagnostikcentrum Landstinget i Östergötland. 7. Socialstyrelsen Väntetider i cancervården - väntetider från remiss till behandling i cancervården. Delrapport oktober Tillgänglig från URL: 1/ pdf ( ) 8. Korsgaard M, Pedersen L, Toft Sørensen H, Laurberg S. Delay of treatment is associated with advanced stage of rectal cancer but not of colon cancer. Cancer Detect Prev 2006; 30(4): Iversen LH, Antonsen S, Laurberg S, Lautrup MD. Therapeutic delay reduces survival of rectal cancer but not of colonic cancer. Br J Surg 2009; 96(10): Tørring ML, Frydenberg M, Hansen RP, Olesen F, Vedsted P. Evidence of increasing mortality with longer diagnostic intervals for five common cancers: A cohort study in primary care. Eur J Cancer 2013; 49(9): Tørring ML, Frydenberg M, Hansen RP, Olesen F, Hamilton W, Vedsted P. Time to diagnosis and mortality in colorectal cancer: a cohort study in primary care. Br J Cancer 2011; 104(6):

28 12. Tørring ML, Frydenberg M, Hamilton W, Hansen RP, Lautrup MD, Vedsted P. Diagnostic interval and mortality in colorectal cancer: U- shaped association demonstrated for three different datasets. J Clin Epidemiol 2012; 65(6): Thompson MR, Heath I, Ellis BG, Swarbrick ET, Faulds Wood L, Atkin WS. Identifying and managing patients at low risk of bowel cancer in general practice. BMJ 2003; 327: Boman E, Forsberg E. Att vänta på diagnos och behandling. En litteraturöversikt om cancerpatienters upplevelser av en tid fylld av oro och ångest där stöd behövs. Examensarbete i radiografi. Sahlgrenska akademin; Göteborgs universitet Projektbeskrivning NICE Internt dokument, Ledningsstaben Landstinget i Östergötland. Redovisat i presentation Tillgänglig från URL: 0df3bd7-d95a-44e1-89c0- c6fb133fbacb&filename=b%c3%a4ttre+koloncancerv%c3%a5rd +G%C3%B6ran+Henriks.pdf ( ) 16. National Institute for Health and Clinical Excellene. Referral for suspected cancer. Clinical guideline 27 s Tillgänglig från URL: ( ) 17. Landstinget i Östergötland. Svenska NICE-kriterier Tillgänglig från URL: ska-nice-kriterier1/ ( ) 18. Thompson MR, Ellis BG. Factors identifying higher risk rectal bleeding in general practice. Br J Gen Pract 2005; 55(521): Mitchell E, Macdonald S, Campbell NC, Weller D, Macleod U. Influences on pre-hospital delay in the diagnosis of colorectal cancer: a systematic review. Br J Cancer 2008; 98(1):

29 Förteckning över rapporter utgivna av FoU-enheten för Närsjukvården, Östergötland, ISSN Kan beställas via e-post: Rapporterna finns också som PDF-filer på vår hemsida: Utveckling av en svensk version av smärtbedömningsinstrumentet PACSLAC i en population av personer med demenssjukdom Författare:Pernilla Malmfors 2014:6 Sjuksköterskors och chefers uppfattningar om RGS webb som arbetsverktyg i telefonrådgivning - en enkätstudie i primärvården Författare: Helena Skansén Nyberg 2014:5 Interbedömarreliabilitet av triagesystemet RETTS Författare: Lise-Lotte Bergqvist, Linda Bohlin, Monika Karlsson, Jenny Pettersson, 2014:4 Integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD Författare: Henrik Hindmarsh, 2014:3 Upplevda magtarmsymtom hos patienter med ätstörning Författare: Cecelia Eriksson, Elisabet Bergfors, Bo Göran Olsson, Ewa Grodzinsky, 2014: 2 Från evidens till praktik Utvärdering av ett nytt arbetssätt för att använda evidens i vårdens förbättringsarbete Författare: Magnus Falk, Thomas Bradley, Morgan Edström, Solveig Johansson-Fredin, Eva Tärning, Per Carlsson, 2014:1 Uppföljning av medicinsk yoga för personer med Parkinsons sjukdom Författare: Anncharlotte Åberg, Lena Admyre, Paul Enthoven, 2013:6 Primärvårdsbaserad hälsoinformation i grupp till ofrivilligt migrerade Författare: Rose-Marie Mossberg-Maghsoudi, Hanna Waldemarson, 2013:5 Psykossjukdom ökar risken för metabolt syndrom intervention för en hälsosammare livsstil Författare: Berit Gustavsson Dahlgren, Lena Emilsson, Tommy Holmberg, Anna-Carin Jonsson, Jane Wennberg, Anniqa Foldemo, 2013:4 Utvärdering av samtalsbehandling i primärvården effekter av behandlingen Författare: Rolf Holmqvist, Anniqa Foldemo, 2013:3 Hälsosamtal Ett föräldracentrerat arbetssätt på Barnavårdscentral med stöd av Hälsokurvan Författare: Margareta Smedberg Handledare: Susan Wilhelmsson 2013:2

30 Vårdkonsumtion och vårdkostnader för patienter i Dialektisk beteendeterapi före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning Författare: Ingrid Falklöf, Birgith Ledström, Annica Lundin, Mikael Åkeborg, Tommy Holmberg, 2013:1 Uppföljning av Ungdomshälsan Författare: Eva-Lena Fredriksson, Lena Rosengren, Tommy Holmberg, Anniqa Foldemo, 2012:3 Ambulatorisk blodtrycksmätning på vårdcentral Författare: Marie Ålholm Beijer, 2012:2 ST Vad gör vi på jobbet? En deskriptiv studie om arbetstidens innehåll på en vårdcentral Författare: Eva Anskär, 2012:1 Mindfulness för patienter med psykisk ohälsa uppföljning av behandlingseffekter inom primärvården Författare: Karin Hulting, Tommy Holmberg, 2011:3 Många äldre har biverkningar av simvastatin Författare: Fadi Chedid, 2011:2 ST Att upptäcka KOL i tidigt skede på en vårdcentral genom en enkät i väntrummet Författare: Ragnhild Tunehag, 2011:1 ST Smärtbedömningsinstrument vid demenssjukdom En litteraturstudie Författare: Pernilla Malmfors, 2010:2 Förekomst av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos medelålders östgötar En delrapport från studien Livsvillkor, Stress och Hälsa Författare: Hélène Ottosson, Anna-Karin Schöld, Margareta Smedberg, 2010:1 Modell för uppföljning av sjuklighet, medicinska resultat samt vårdkonsumtion och dess kostnader Författare: Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson, 2009:3 Samtalsbehandling hos primärvårdskurator utvärdering av behandlingseffekter vid psykisk ohälsa Författare: Marie Sköld, Tommy Holmberg, 2009:2 Vägledd självhjälp vid depression En pilotstudie av internet- och telefonbaserad kognitiv beteendeterapi inom primärvården Författare: Jonas Almlöv, Anniqa Foldemo, 2009:1 Zebramodellen rehabilitering för patienter med stressrelaterade besvär Författare: Eleonor Sandbladh, Eva Fahlgren, 2008:4 Hemsjukvård i samverkan för äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov Författare: Anita Althén, Gunilla Ivarsson, Susanne Kjellberg, Susan Wilhelmsson, Agneta Andersson, 2008:3 Dessutom finns ett stort antal rapporter som utkommit i tidigare rapportserier under åren 1989 och framåt. Hör gärna av dig till oss på FoU-enheten om du vill fråga om dessa.

31

32 Författare: Gabriella Karlsson ST-läkare Ljungsbro vårdcentral Landstinget i Östergötland gabriella.karlsson@lio.se Handledare: Magnus Falk FoU-handledare Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland magnus.falk@lio.se Ann-Britt Wiréhn FoU-handledare Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötaland ann-britt.wirehn@lio.se Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvärden i Östergötland Linköping Tfn: Fax:

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 SVF remiss endoskopi tjock och ändtarmscancer och SVF remiss buksportkörtelscancer till att börja med -vad väcker vår misstanke? blod i avföringen anemi ändring

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

GTT. Komplikationer/skador och ledtider vid koloncancer

GTT. Komplikationer/skador och ledtider vid koloncancer Komplikationer/skador och ledtider vid koloncancer Rune Sjödahl, Carin Carlsson, Urban Jürgensen, J Marina Mellberg, Elin Canslätt, Valborg Helmersson, Sophia Lundström GTT Instrument för f r att identifiera

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Utredningsgång vid misstänkt DVT Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version Behandling 2012-03-05 1 0 med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Författat av Godkänt av Silvana Häggqvist, Ssk, uroterapeut Lars Börjesson,

Läs mer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv 2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Utredning av icke småcellig lungcancer i Värmland. En studie om handläggning före och efter införande av Standardiserade Vårdförlopp.

Utredning av icke småcellig lungcancer i Värmland. En studie om handläggning före och efter införande av Standardiserade Vårdförlopp. Utredning av icke småcellig lungcancer i Värmland. En studie om handläggning före och efter införande av Standardiserade Vårdförlopp. ST-Projekt av Lisa Sallmén 2017-11-10 Vetenskaplig handledare Thomas

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg SVF kolorektal cancer Primärvården Kronoberg innehåll Kortfakta kolorektalteamet CLV Kortfakta kolorektal cancer SVF primärvårdsdelen med utredning, inklusionskriterier, remiss och information Aktuella

Läs mer

Att starta ett projekt

Att starta ett projekt Hälsouniversitetet Att starta ett projekt Introduktionskurs i forskningsmetodik för ST-läkare 2015-03-23 Magnus Falk FoU-enheten för Närsjukvården IMH, Allmänmedicin Checklista över färdigheter som bör

Läs mer

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS)

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Efter resektion av rektum och rekonstruktion med anastomos kan svårigheter med tarmfunktionen uppstå. Strålbehandling kan ytterligare försämra

Läs mer

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Patofysiologin bakom förstoppning

Patofysiologin bakom förstoppning Patofysiologin bakom förstoppning Gunnar Göthberg Barnkirurgiska kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Barnkirurgiska kliniken Motorik Reflexer Orogastrisk Gastrokolisk Rektoanal Vanor

Läs mer

Analcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Analcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Analcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Mats Perman Anna Axelsson Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010 God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral

Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral Oberoende granskning avseende avtalsefterlevnad inom vårdval Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapport för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

ST-läkarprojekt 2011 Stina Forssell Allmänmedicin, Uppsala läns landsting

ST-läkarprojekt 2011 Stina Forssell Allmänmedicin, Uppsala läns landsting ST-läkarprojekt 2011 Stina Forssell Allmänmedicin, Uppsala läns landsting Handläggning av akut och elektiv koloncancer inom primärvården Uppsala läns landsting 2006-2008 Handledare: Louise Olsson, öl,

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,

Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,. Diagnostik IOM (Institue of Medicine, U.S.) kom 1999 med rapporten To err is human. 2015 Improvning diagnosis in health care. Diagnostiska fel: Att inte

Läs mer

Del 3_12 sidor_20 poäng

Del 3_12 sidor_20 poäng Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Hudmelanom INNEHÅLL Inledning... 3 Sammanfattande analys... 3 Regionala processledarens kommentar...

Läs mer

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3

Läs mer

Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit

Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit Martin Glimåker 100401 1) 62 fall med akut bakteriell meningit är registrerade under 2009 jämfört med 98 registrerade fall under 2008

Läs mer

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

BAKGRUND 2 REMISSBESLUT VID MISSTANKE OM CANCER 2 BESLUT OM VÄLGRUNDAD MISSTANKE = START AV SVF 2

BAKGRUND 2 REMISSBESLUT VID MISSTANKE OM CANCER 2 BESLUT OM VÄLGRUNDAD MISSTANKE = START AV SVF 2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Cancervård Rutin Förvaltningsövergripande dokument Standardiserat vårdförlopp (SVF) remittering och registrering av KVÅ-koder i primärvård, akutvård och övriga enheter

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Lärarinstruktioner Kirurgi

Lärarinstruktioner Kirurgi Praktiskt Prov T8 VT 2014 Lärarinstruktioner Kirurgi Bemanning: En kirurg Utrustning kirurgi: Brits/säng/bord, rektoskopiatrapp rekto-/proktoskop med utrustning handskar med glidslem bilder på olika undersökningar

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?

Läs mer

Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Psykisk hälsa i primärvård

Psykisk hälsa i primärvård Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen

Läs mer

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning. Hudmelanom

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning. Hudmelanom Löften till cancerpatienter Resultatredovisning Hudmelanom November 2017 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1... 6 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET. Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola

LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET. Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola 1 Innehåll Kort om min forskning Kort om Enheten för Cancerrehabilitering Göteborg Kort

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel Läkarens namn Telefon E-post Informera

Läs mer

Klinisk nytta av F-Hb

Klinisk nytta av F-Hb Klinisk nytta av F-Hb Equalismöte i Uppsala 2015-10-23 Louise Olsson Docent, överläkare Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI Centrum för klinisk forskning, Sörmlands landsting Sjukdom

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning HUDMELANOM

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning HUDMELANOM Löften till cancerpatienter Resultatredovisning Innehåll Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 4 Vi vill gärna veta vad du tycker!... 6 LÖFTE 1... 7 Alla cancerpatienter i regionen ska

Läs mer

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården Syftet med beslutet Proposition 2017/18:83 Första steget på en omstrukturering av svensk hälso- och sjukvård - Från sjukhus till första linjens

Läs mer

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten - en sammanfattning av en enkät Magnus Falk, distriktsläkare, FoU-handledare Elisabet Bergfors, distriktsläkare, FoU-handledare FoU-enheten,Linköping

Läs mer

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT. Verksamhetsområde: Vårdcentral Typ av avtal: LOV Vårdgivarens namn: Familjeläkarna Bålsta

Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT. Verksamhetsområde: Vårdcentral Typ av avtal: LOV Vårdgivarens namn: Familjeläkarna Bålsta 2015-09-11 Dnr HSS 2013-0243 Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Namn: Inge Bruce Tfn: 018-611 60 44 E-post: inge.bruce@lul.se Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT Verksamhetsområde: Vårdcentral

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt

Läs mer

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska

Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 180413 Version 4 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning HUDMELANOM INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer