Slutrapport Förstudie - idrott, energi och klimat

Transkript

1 Slutrapport Förstudie - idrott, energi och klimat Örebro, Författare: Katarina Bååth, Energikontoret Regionförbundet Örebro

2 Om projektet Projektet har varit en förstudie med syfte att undersöka hur idrott, energikontor och andra intressenter kan arbeta tillsammans för att minska idrottsföreningars energianvändning, klimatpåverkan och kostnader från anläggningar och transporter. Projektet har pågått från 1 september 2010 till och med 15 oktober Projektnumret är Bakgrund Idrotten är Sveriges största folkrörelse. Riksidrottsförbundet, RF, som är en paraplyorganisation för den svenska idrottsrörelsen har tre miljoner medlemmar fördelat på idrottsföreningar och korpklubbar. En rörelse med så många medlemmar och den typ av verksamhet som idrotten har innebär en påverkan på klimatet. I STIL2 angav Energimyndigheten 2008 att potentialen att minska energianvändningen idrottsanläggningar är upp till 35 procent på några års sikt. Idrotten innebär också ett stort resande. I en undersökning från RF och dåvarande Vägverket, numera Trafikverket, uppskattade 131 föreningar att de tillsammans åker cirka 6 miljoner personkilometer under ett år. Organisation Energikontoret Regionförbundet Örebro har lett förstudien. Projektledare har varit Katarina Bååth. Medlemmarna i projektgruppen har varit: Marina Gunnarsson från Energikontoret Jämtlands län, Roger Gunnarsson från Energikontor Sydost, Lena Gunnarsson från Energikontoret Skåne, Lucas Nilsson från Smålandsidrotten och Jonas Andersson från Örebro läns idrottsförbund. Medlemmarna i referensgruppen har varit: Peter Åslund från Energikontoret Regionförbundet Örebro, Rolf Jönsson från RF, Kristina Birath från Energimyndigheten, Ulf Pilerot från Trafikverket, Maria Strandberg från Svenska Golfförbundet, Joakim Eriksson från Bergslagens kommunalteknik och Magnus Kristiansson/Martin Englund från SKL. Projektmål Projektets mål/leveranser har varit: 1. En nulägesanalys av arbetet med energi- och klimatfrågor inom idrottsrörelsen. 2. En nulägesanalys av energi- och klimatrådgivarnas och energikontorens arbete med idrotten.

3 3. En sammanställning av goda exempel på framgångsrikt energi- och klimatarbete i idrotten samt spridning av detta. 4. Energikartläggning av åtta föreningsägda idrottsanläggningar och sammanställning av erfarenheter från detta. 5. Transportrådgivning i åtta idrottsföreningar och sammanställning av erfarenheter från detta. 6. En projektplan för fortsatt arbete med klimat- och energifrågor inom idrotten. Genomfört i projektet Nedan redovisas hur varje leverans har genomförts och resultatet av dessa: En nulägesanalys av arbetet med energi- och klimatfrågor inom idrottsrörelse Undersökningen genomfördes december 2010 till och med februari 2011 av undersökningsföretaget Markör. Undersökningen bestod av djupintervjuer med personer på de 13 specialidrottsförbund som har störst omsättning samt med ett specialidrottsdistriksförbund och fem föreningar. Viktiga frågeställningar i undersökningen var att få reda på hur specialidrottsförbunden arbetar inom sin idrott för att minska energianvändningen och sin klimatpåverkan, vad som driver arbetet och vad man behöver få för stöd för att jobba effektivt med dessa frågor i framtiden. Ett annat mål med undersökningen var att få fram goda exempel på framgångsrikt energi- och klimatarbete. Slutsatser Slutsatser från undersökningen är att de flesta specialidrottsförbund genomför något slags arbete inom sin idrott för att minska sin energiförbrukning och klimatpåverkan. Men vissa idrotter arbetar väldigt aktivt med frågan och andra mindre. Förbundens arbete kan delas upp i två delar: hur förbundet jobbar gentemot sina föreningar och hur man jobbar inom förbundet/kansliet med dessa frågor. För att få igång ett arbete i de förbund som inte just nu är så aktiva behöver man kunna visa på vad de har att vinna på ett arbete genom att visa på åtgärder som har ett snabbt och konkret resultat. På föreningsnivå måste energi- och klimatfrågorna paketeras väl för att få engagemang. Idrotten tror på samarbete mellan idrotter och mellan olika parter för att få ett framgångsrikt framtida arbete. Kommunerna, som är ägare av de flesta idrottsanläggningar och som också står för samhällsplaneringen i kommunerna; lyfts fram av idrotten som en väldigt viktig part i arbetet. SKL är en möjlig samarbetspartner för kommande projekt. Bilgagor Bilaga 1: Undersökningen Idrottsrörelsens arbete med energi och klimat

4 En nulägesanalys av energi- och klimatrådgivarnas och energikontorens arbete med idrotten Undersökningen genomfördes under hösten 2010 och avslutades i början av Den genomfördes som en webbenkät av Energikontoret Regionförbundet Örebro. Undersökningen delades upp i två delar: en enkät för energikontoren och en enkät för energi- och klimatrådgivarna. Samtliga 13 energikontor svarade på enkäten. Antalet energi- och klimatrådgivare som svarade på sin enkät var 57 stycken. Slutsatser Undersökningen visade att energikontoren har ganska lite erfarenhet att arbeta mot idrottsrörelsen. Några få exempel fanns på projekt bakåt i tiden bland annat kring solenergi och belysning. Energikontor Sydost och Energikontoret Östra Götaland var de enda två energikontor som hade aktuella projekt med idrotten när undersökningen genomfördes. Sedan undersökningen gjordes har Energikontoret Regionförbundet Örebro startat ett projekt tillsammans med Örebro läns idrottsförbund för att arbeta med föreningsägda anläggningar. Kontakter mellan idrotten och energikontor har även tagits i Gävle-Dalaområdet, i Sörmland och i Värmland. Det märks att intresset för att arbeta tillsammans inom området håller på att vakna. Energi- och klimatrådgivarna hade fler exempel på aktiviteter och som de själva hade genomfört eller arbete som de kände till inom sina kommuner. Exempelvis hade rådgivarna anordnat solvärmeseminarium för idrottsföreningar, hållit föredrag och gjort enkla energikartläggningar på idrottsanläggningar. Exempel på energi- och klimatarbete gentemot idrotten inom kommunerna som kom fram i undersökningen var till exempel kommunala idrottsanläggningar som renoverats eller byggts energismart, EPC-projekt och nya idéer kring att ersätta driftsbidrag till investeringsbidrag och att ge räntefria lån. Bilaga 2: Rapporten Undersökning av energi- och klimatrådgivarnas och energikontorens arbete med idrott och energi En sammanställning av goda exempel på framgångsrikt energi- och klimatarbete i idrotten samt spridning av detta Undersökningarna i början av projektet genererade en hel del goda exempel på framgångsrikt energi- och klimatarbete inom idrotten. Energikontoret Regionförbundet Örebro sökte även exempel på Internet, till exempel i Naturvårdsverkets databas över KLIMP-åtgärder, genom mediebevakning, genom nätverk som SWEPOMM (ett nationellt nätverk inom Mobility Management), i rapporter och skrifter och genom kontakter som togs, till exempel med Kompetenscentrum för idrottsmiljöer. Allt eftersom förstudien började bli känd fick Energikontoret Regionförbundet även en hel del tips på goda exempel.

5 Totalt samlades cirka 60 goda exempel in som i sin tur delades upp i tre olika kategorier: föreningsutveckling och arbetssätt, anläggning och transporter. Utifrån de 60 goda exemplen på listan har Energikontoret Regionförbundet Örebro producerat 19 faktablad med de bästa exemplen samt checklistor och tips för praktiskt arbete som har kommit fram i projektet. Målgruppen för faktabladen är föreningar, special- och distriktsidrottsförbund, kommuner, energi- och klimatrådgivare samt energikontor. Faktabladen har samlats i en serie under vinjetten Uthållig idrott. Tre faktablad handlar om föreningsutveckling/arbetssätt, tio stycken handlar om anläggning och sex stycken om transporter. Faktabladen finns fria att ladda ner kostnadsfritt och att skriva ut på webbplatsen Faktabladen finns på Energikartläggning av åtta föreningsägda idrottsanläggningar och sammanställning av erfarenheter från detta Energikontor Sydost har inom förstudien, med stöd från övriga i projektgruppen arbetat fram en metod/ett tillvägagångssätt för att energikartlägga föreningsägda idrottsanläggningar. Metoden/tillvägagångssättet har utformats som en checklista. Checklistan finns något omarbetad som faktablad i faktabladsserien Uthållig idrott. Inom förstudien gavs rådgivning till åtta föreningar kring deras anläggningar utifrån checklistan. I rådgivningen ingick kontakt och möten med styrelser och andra kontaktpersoner samt en kartläggning av anläggningarna. Föreningarna som fick rådgivning var: IFK Borgholm fotboll utfördes av Energikontor Sydost Kalmarbygdens fältrittklubb ridsport utfördes av Energikontor Sydost Kalmars tennisklubb tennis utfördes av Energikontor Sydost Hässleholms GK golf utfördes av Skånes Energikontor Olympia - tennis och badminton utfördes av Skånes Energikontor OK Tisaren orientering utfördes av Energikontoret Regionförbundet Örebro Nitro Nora BS bandy utfördes av Energikontoret Regionförbundet Örebro IFK Strömsund flera idrotter utfördes av Jämtlands Läns Energikontor

6 Slutsatser Erfarenheterna från rådgivningen visar att föreningarna är mycket motiverade att arbeta med energi i sina anläggningar för att sänka sina kostnader men att de ofta saknar kunskap om hur man tar sig an frågan och startar ett arbete. Det finns stor efterfrågan på information och det är viktigt att visa tydliga besparingsexempel. Trots hög allmän motivation hos föreningarna bör man gärna skriva kontrakt med föreningarna när man går in i ett projekt med dem för att säkra upp att de slutför arbetet. Det är också bra att vara noggrann när man väljer förening så att man väljer föreningar som har hög motivation och kraft att gå in i arbetet. Det är viktigt att det blir kontinuitet i arbetet och att det etableras hos flera personer i föreningen. Energi- och klimatrådgivaren bör följa upp de inledande kontakterna och vara ett bollplank under lång tid för föreningen. En annan sak som förstudien uppmärksammat är att ägarförhållandena kring idrottsanläggningar ofta är väldigt komplicerade. En förening kan hyra en anläggning som kommunen äger och stå för hela energikostnaden men det är också vanligt att kommunen står för vissa kostnader och föreningen för andra eller att kommunen hyr en föreningsägd anläggning. Många föreningar har också trots att deras anläggningar omfattas av lagen om energideklaration inte gjort en sådan. Detta beror på att de i de flesta fall inte vet om att de omfattas av lagen. Information om detta behöver komma ut till föreningarna. Besparingspotential En del av denna leverans inom förstudien var att göra en uppskattning av hur många föreningsägda idrottsanläggningar det finns i Sverige för att utifrån detta göra en beräkning av besparingspotentialen. Detta har visat sig vara mycket svårt eftersom ingen vet hur exakt hur många föreningsägda idrottsanläggningar som finns i landet. En siffra som nämnts är att tio procent av alla idrottsanläggningar i landet är föreningsägda. Det är främst anläggningar inom fotboll, bandy, golf och ridsport som är föreningsägda medan simhallar, ishockeyanläggningar, friidrottsanläggningar och bollhallar till exempel så gott som alltid är kommunalägda. Men siffrorna och uppgifterna är mycket osäkra. Ett försök gjorde att beräkna potentialen för ishallar inom förstudien utifrån energikartläggningen på IFK Strömsunds ishall Dunderhallen som bedömdes kunna spara kwh per år genom installation av en luft-luftvärmepump i den del av byggnaden som är café. Om man räknar att 90 procent av ishallarna i landet har eget café så finns det 310 liknande ishallar i landet. Då skulle besparingspotentialen i dessa hallar vara totalt 1,5 GWh år om de kan göra samma åtgärd som Dunderhallen. Detta blir ju dock missvisande då det inte är säkert att alla dessa ishallar har samma problematik som Dunderhallen har i sitt café. Underlaget är för lite för att göra bedömningar av energibesparingspotential. Då är det bättre att titta på de

7 större studier som gjorts av till exempel Energimyndigheten genom STIL 2 eller projektet Stoppsladd som gjorde inventering av 100 ishallar. Om dessa två studier slås samman är besparingspotentialen i Sveriges ishallar 123 GWh per år vilket motsvarar uppvärmning av närmare villor. Detta ger en mer rättvisande bild än att göra bedömningar utifrån denna mycket begränsade förstudie. Inom förstudien har också gjorts en uppskattning av hur mycket energi de 80 golfklubbar som finns i Skåne kan spara utifrån den kartläggning som gjordes på Hässleholms GK:s anläggning. Anläggningen bedömdes kunna spara cirka 25 procent av sin energianvändning det vill säga kwh per år. De 80 golfklubbarna i Skåne skulle alltså ha en gemensam besparingspotential på MWh per år. Olympiahallen i Skåne bedömdes ha en besparingspotential på 117 MWh per år dvs 14 procent av energianvändningen. Olympiahallen är dock en stor anläggning som inte är representativ för de cirka 90 tennisklubbar och 30 badmintonklubbar som finns i Skåne. Energikontoret Skåne anger dock att en rimlig gemensam besparingspotential för skånska tennis- och badmintonanläggningar är runt MWh per år. Bilagor Bilaga 3: Rådgivningsprotokoll från IFK Borgholm Bilaga 4: Rådgivningsprotokoll från Kalmarbygdens fältrittklubb Bilaga 5: Rådgivningsprotokoll från Kalmars tennisklubb Bilaga 6: Rådgivningsprotkoll från Hässleholms GK Bilaga 7: Rådgivningsprotokoll från Olympia Bilaga 8: Rådgivningsprotokoll från OK Tisaren Bilaga 9: Rådgivningsprotokoll från Nitro Nora BS Bilaga 10: Rådgivningsprotokoll från IFK Strömsund Bilaga 11: Besparingspotential ishallar Bilaga 12: Besparingspotential golfklubbar i Skåne Bilaga 13: Besparingspotential tennis- och badmintonklubbar i Skåne Transportrådgivning i åtta idrottsföreningar och sammanställning av erfarenheter från detta Energikontor Sydost har inom förstudien, med stöd från övriga i projektgruppen arbetat fram en metod/ett tillvägagångssätt för att ge transportrådgivning till idrottsanläggningar. Metoden/tillvägagångssättet har utformats som en checklista. Checklistan finns något omarbetad som faktablad i faktabladsserien Uthållig idrott.

8 Inom förstudien genomfördes sju aktiviteter riktade mot idrottsföreningar och deras transporter. Dessa aktiviteter var: Resepolicyprojekt med 20 föreningar i Kalmar kommun genomfördes av Smålandsidrotten Transportrådgivning Olympia tennis och badminton - genomfördes av Energikontor Skåne Reseundersökning Olympia samt beräkning av klimatpåverkan från arrangemang - tennis och badminton genomfördes av Energikontor Skåne Transportrådgivning Hässleholms GK golf genomfördes av Energikontor Skåne Reseundersökning Örebro HC samt beräkning av klimatpåverkan från arrangemang hockey genomfördes av Energikontoret Regionförbundet Örebro Reseundersökning LIF Lindesberg samt beräkning av klimatpåverkan från arrangemang handboll genomfördes av Energikontoret Regionförbundet Örebro Transportrådgivning - IFK Strömsund - flera idrotter genomfördes av Jämtlands Läns Energikontor Transportrådgivning Jämtland Cheer cheerleding genomfördes av Jämtlands Läns Energikontor Slutsatser Föreningarna är inte lika motiverade att jobba med sina transporter som med sina anläggningar. Fler argument krävs än miljö och ekonomi till exempel aspekter på trafiksäkerhet och klubbgemenskap. Föreningarna upplever också att det är svårare att ta tag i transportfrågorna än frågorna som rör energi på anläggningar eftersom de har än mindre kunskap inom detta område. Man bör alltså skilja på transportrådgivning och anläggningsrådgivning i rådgivningen till en förening. Att föreningen gör en resepolicy är en bra start på transportarbetet. Likaså att väva in dessa frågor i större policyprojekt såsom programmet Säker och trygg förening som drivs inom idrotten. Att göra en reseundersökning, så som förstudien gjort, av ett större evenemang på tre platser i landet är ett bra och nödvändigt sätt när man ska starta upp ett arbete inom området publiktransporter. Transportrådgivning tjänar också på att delas upp i underområden då det blir mer lätthanterligt. Dessa underområden kan vara resor till daglig träning, resor till tävling och publikens transporter. Förstudien bedömer att det finns stor energieffektiviseringspotential inom området eftersom det är väldigt obearbetat.

9 Vidare kan förstudien konstatera att kommunerna har ett stort ansvar för att etablera anläggningar på bra platser och på så sätt underlätta tillgängligheten till dem och minska resandet. Även idrotten själv kan man minska resandet genom smart planering av spelscheman och tävlingar. Bilagor Bilaga 14: Resepolicyprojekt Kalmar kommun Bilaga 15: Transportrådgivning Olympia Bilaga 16: Reseundersökning Olympia Bilaga 17: Transportrådgivning Hässleholms GK Bilaga 18: Reseundersökning Örebro HC samt reseundersökning LIF Lindesberg Bilaga 19: Transportrådgivning IFK Strömsund Bilaga 20: Transportrådgivning Jämtland Cheer En projektplan för fortsatt arbete med klimat- och energifrågor inom idrotten Ett viktigt underlag för att arbeta fram projektplanen i denna leverans har varit de två heldagsworkshop som förstudien har anordnat. I dessa deltog projektgruppen och referensgruppen. Vid dessa tillfällen diskuterades projektets leveranser och fortsatt arbete ingående och utifrån olika synvinklar. Slutsatser kring organisation av fortsatt arbete Vid framtida arbete är samarbete mellan energikontor och energi- och klimatrådgivare, idrotten och kommunerna viktigt. Energikontor och energi- och klimatrådgivare är kompetensbärare, idrotten är brukare och ägare och kommunerna är ägare samt finansiärer. I förstudien har samarbetet med idrotten skett genom distriktsidrottsförbunden, detta samarbete har fungerat mycket bra. När man ska arbeta med föreningarna direkt är det därför förstudiens erfarenhet att det är bäst att gå igenom distriktsidrottsförbunden som har god kännedom om föreningarna regionalt och jobbar med alla idrotter. På så sätt kan man nå samordningsvinster. För de mest energikrävande idrotterna bör man kraftsamla i egna projekt eller aktiviteter. Detta kan till exempel vara projekt kring konstgräsplaner, simhallar, andra större anläggningar eller transportkrävande idrotter där man till exempel behöver transportera utrustning. Slutsatser kring strategi och paketering Idrottsföreningarna har många frågor på dagordningen. Det kan till exempel vara ledarskapsutveckling, jämställdhet och integration. För att energi- och klimatfrågorna ska kunna komma på föreningarnas dagordning bör de paketeras mycket väl så att det är lätt att starta ett arbete. Det är viktigt att visa på goda exempel och vilken nytta ett energi- och klimatarbete har i form av till exempel besparingar eller good-will.

10 När man marknadsför energi- och klimatfrågorna gentemot föreningarna kan det också vara värdefullt att lyfta fram mervärdet av att en förening jobbar med dessa frågor. Det är lättare att rekrytera ledare, deltagare och sponsorer till en förening som engagerar sig i denna typ av viktiga frågor. Det är viktigt att presentera argument för energi- och klimatarbete för föreningarna. Bollen att sätta igång arbetet måste dock ligga hos föreningarna eftersom det är en framgångsfaktor att arbetet är frivilligt och efterfrågestyrt. Beteendefrågor bör ingå i all rådgivning. Att påverka barn och unga genom idrotten har också lyfts som en möjlighet för effektiv beteendepåverkan. Slutsatser kring finansiering Att det finns bra möjligheter till finansiering är väldigt viktigt för att föreningarna ska kunna genomföra energiåtgärderna. Föreningarna kan idag få bidrag till energiåtgärder genom RF och i vissa fall genom kommunerna men det är svårt för en förening att till exempel få banklån. Inom vissa idrotter finns samarbeten med sponsorer och bransch som kan ge stöd. Det krävs också finansiering för att driva projekt inom området. De medel som finns på regional nivå är till exempel regionala utvecklingsmedel, medel från landstinget eller länsstyrelsen. Man kan också söka pengar på nationell nivå, till exempel från Energimyndigheten eller andra myndigheter och på EU-nivå genom olika EU-projekt. Fortsatt arbete efter förstudien Energikontoret Regionförbundet Örebro föreslår utifrån förstudien och dess slutsatser att arbetet går vidare på följande sätt: Start av nytt projekt Uthållig idrottsförening Vi föreslår att FSEK - Sveriges regionala energikontor och RF med stöd från Energimyndigheten, Vägverket, SKL och andra intressenter startar ett nytt projekt. Arbetsnamnet för projektet är Uthållig idrottsförening.. Förlagorna till projektet är projektet Energismart idrottsförening som nu körs på flera olika ställen i landet, utbildningsmaterialen Säker och trygg förening och Klimatsmart förening som getts ut av SISU Idrottsutbildarna samt programmet Uthållig kommun som drivits för kommunerna av Energimyndigheten. Målgruppen för Uthållig idrott är idrottsföreningar i landet. Projektet ska skapa ett nationellt utbildningsprogram inom energi och klimat för dessa. Utbildningsprogrammet ska innehålla aktiviteter inom fyra olika block. Nedan listas dessa samt lämpliga aktiveter för föreningarna att arbeta med inom varje block:

11 Föreningsutveckling: Utbildning för styrelsen i att styra och leda energi- och klimatarbete. Göra miljöpolicy. Göra energi- och klimatplan. Genomföra och hitta finansiering för energi- och klimatåtgärder. Anläggningar: Energikartläggning av föreningens anläggning och skriva energiplan. Arbeta med energieffektiviseringsåtgärder i sin anläggning. Möjligheter med förnybara energikällor i sin anläggning. Räkna på lönsamhet för energiåtgärder i sin anläggning. Transporter: Göra resepolicy. Effektivisera resande och främja samåkning. Arbeta med att öka antalet resor med cykel och kollektivtrafik till träning och matcher, t.ex. anordna tävling liknande Klimatmatchen som körts av Brommapojkarna. Arrangemang: Arbeta med energianvändning och klimatpåverkan vid arrangemang. Arbeta med att publikens resor. Projekt kring uppvärmda konstgräsplaner Antalet uppvärmda konstgräsplaner ökar i landet på grund av ökade krav på denna nya typ av året-runt-anläggningar och behov inom fotbollen som är Sveriges största idrott med många utövare. Det finns ganska lite kunskap om hur man anlägger och driftar en konstgräsplan på ett energieffektivt sätt. Förstudien ser därför att detta är ett lämpligt område att göra insatser inom. Förstudien har varit kontakt med Svenska Fotbollsförbundet. De har kartlagt alla egna konstgräsanläggningar på elitsidan men skulle vilja starta ett projekt där man undersöker fler befintliga planer. Tillsammans med företaget Energianalys planerar fotbollsförbundet att starta ett projekt för att kartlägga konstgräsplaner i Sverige och hitta alternativa lösningar. Ett annat syfte är att få fram siffror och nyckeltal på hur mycket energi konstgräsplanerna egentligen förbrukar. Förbundet ställer sig mycket positiv till ett samarbete med till exempel de svenska energikontoren i ett framtida projekt. Man avser att söka projektmedel hos Energimyndigheten för projektet. Projekt kring belysning Ett annat område som förstudien har uppmärksammat som energikrävande och som samtidigt spänner över både flera idrotter samt berör både förenings- och

12 kommunalägda anläggningar är belysning. Idrotten använder mycket belysning både inne och ute och även där ökar kraven på att ljusets kvalitet är bra. I att få till ett belysningsprojekt inom idrotten ser förstudien möjligheter till samarbete med belysningsbranschen. Även SKL bör involveras i ett arbete av detta slag. Förstudie publikens resor Energikontoret Regionförbundet Örebro driver just nu en förstudie kring publikens resor. I förstudien ska 20 stora idrotts- och kulturevenemang undersökas och målet är att visa energieffektiviseringspotential och möjligheter till minskad klimatpåverkan för publikens resor. Inom förstudien ingår också att ta fram goda exempel och en beräkningsmodell för publikens resor för arrangörer. Övrigt arbete För att minska idrottens energianvändning och klimatpåverkan krävs förutom dessa konkreta projekt även arbete med att påverka samhällets planering för att öka förutsättningarna för idrottsföreningarna att göra rätt. Detta arbeta bör drivas av RF, Energimyndigheten, Trafikverket, andra relevanta myndigheter så som Boverket samt SKL. Bilagor Bilaga 21: Projektplan Uthållig idrottsförening Måluppfyllelse Förstudiens mål har varit att undersöka hur idrott, energikontor och andra intressenter kan arbeta tillsammans för att minska idrottsföreningars energianvändning, klimatpåverkan och kostnader från anläggningar. Förstudien har nått sina mål genom de sex leveranser som har redogjorts för ovan. Ekonomisk rapport Ekonomisk rapport och slutrekvisition kommer att lämnas in till Energimyndigheten senast 15 december 2011.