Verksamhetsberättelse 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2008"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2008 Svensk Fågels Verksamhetsberättelse

2 Innehållsförteckning Vd har ordet 3 Svensk kyckling med luft under vingarna 3 Året som gått 4 Konsumtion och produktion 4 Svensk Fågels omvärld 6 Svensk Fågel internt 8 Resor, konferenser och utbildningar 12 Remisser och utredningar 13 Forskning 15 Marknad och kommunikation 16 Fakta Svensk Fågel 22 Detta är Svensk Fågel 22 Resultat och balansräkning 25 2

3 Vd har ordet Svensk kyckling med luft under vingarna ^ Kyckling- och kalkonkött ligger helt rätt i tiden. Under året som gått har debatten kring var maten kommer ifrån och vad vi egentligen stoppar i oss blivit allt intensivare. Det vita, nyttiga och fettsnåla fågelköttet har för många blivit en viktig ingrediens i köket. Enligt en ny undersökning genomförd av Kairos Future om Storstadsfamiljers matvanor så räknas kyckling som en av räddarna under den så kallade Hell Hour tiden mellan hämtning från förskola och skola tills maten är serverad. Kyckling hör till de varor som de flesta av dessa familjer alltid har hemma. En annan faktor som gör kycklingköttet ännu mer attraktivt är ökat medvetande kring klimatproblemet. I en rapport från Naturvårdsverket konstateras att kycklingen är ett klimatsmart val och att allt fler svenskar har ändrat sin köttkonsumtion. Under året höll trenden i sig och konsumtionen av kyckling fortsatte att öka. Glädjande är också att trenden inte bara gäller kyckling, utan också kalkon. Kalkonproduktionen bland våra medlemmar ökade med 22 procent under Det visar sig bland annat att kalkonen numera är ett alternativ på många svenskars julbord! Enligt Jordbruksverkets preliminära siffror för år 2008 ökade konsumtionen av fågelkött med 9,3 procent. Det innebär att kycklingkonsumtionen i Sverige har mer än fördubblats den sista tioårsperioden. Tyvärr handlar den största ökningen 2008 om importerat fågelkött som ökade med 14 procent. Orsaken är framförallt priset. Kycklingbranschen i andra länder har helt andra konkurrensvillkor. Framförallt har svenska kycklingnäringen som av många anses vara den absolut främsta i världen fler regler och krav än kycklingnäringen i andra länder. Under de senaste åren har exempelvis bara tillsynskostnaderna på slakterierna ökat med uppemot 30 procent och under 2009 har myndigheterna aviserat en fortsatt ökning. Självklart är detta orimligt och Svensk Fågel kommer att fortsätta driva denna fråga gentemot politiker och myndigheter. Men trots detta råder en optimism inom branschen. Bland annat gjorde rimligare foderpriser i slutet av 2008 att kostnaderna för fodret minskade. Ett flertal bönder ligger nu i startgroparna för att bygga nya kycklingstallar. Allt för att vi ska kunna möta den ökade efterfrågan på kycklingkött. Här är det oerhört viktigt att myndigheter och politiker samarbetar med bönderna när det gäller ansökningar om nybyggnation och inte motarbetar genom långa och krångliga handläggningstider med orimliga krav och villkor. Att bygga moderna och fräscha kycklingstall gör att uppfödningen blir ännu bättre, inte minst när det gäller djurskydd, djurhälsa och smittskydd. Under året har vi också anordnat ett flertal studieresor och utbildningar för blivande veterinärer, agronomer och djurskyddsinspektörer samt även tagit ut journalister på gårds- och slakteribesök. I början av hösten arrangerades en välbesökt presslunch med stjärnkocken Markus Aujalay och träningsprofilen Blossom Tainton-Lindquist. Här diskuterades allt från uppfödning och klimat till tillagning av kycklingen. Det är en av Svensk Fågels styrkor att vi representerar hela kedjan, från jord till bord. Arbetet med att lyfta fram den svenska kycklingen och kalkonen är ett av Sveriges roligaste jobb. Men det vore helt omöjligt utan alla er som varje dag arbetar med att ta fram världens bästa kyckling och kalkon. Tillsammans har ni medarbetare och medlemmar gjort en fantastisk insats. Och jag ser fram emot 2009 med stor tillförsikt. Maria Donis Vd Svensk Fågel Stockholm, mars

4 Konsumtion och produktion Svenskar älskar kyckling I november 2008 publicerade Naturvårdsverket en rapport som visade att 43 procent av svenskarna har ändrat sin köttkonsumtion. Statistiken visar dock att kycklingkonsumtionen inte påverkats negativt tvärtom. Till skillnad från andra köttslag ökade konsumtionen av kyckling under år Det är exempelvis tydligt att styckade produkter blir allt populärare. Andra faktorer som måste vägas in i sammanhanget är produktutveckling, fokus på hälsa samt en prisvärd nyttig produkt. En annan fördel är att kyckling kan användas i olika recept från världens alla hörn. Under 2008 ökade den totala fågelköttkonsumtionen i Sverige med cirka 9 procent jämfört med året innan och svensken äter numera 18,1 kilo fågelkött per år. Året inleddes dock med höjda priser för kyckling och kalkon på den svenska marknaden. Anledningen var de ökade foderkostnaderna. Trots detta bevarades en stabil svensk produktion med en knapp uppgång. Den finansiella krisen och inledningen av lågkonjunkturen avspeglades också genom en viss minskning av konsumtion av färsk kyckling. Under året upphörde även utförseln av grillkyckling till Danmark. Detta påverkade den svenska produktionen under andra halvåret. Det låga priset på fläskfilé är också något som har påverkat kycklingkonsumtionen. Populärt vid jul och nyår Kycklingkonsumtionen är som högst under våren och sommaren. Men konsumenterna visade även under år 2008 ett stort intresse för kyckling under januari månad. Trenden håller därmed i sig kyckling är populär nyårsmat och suget efter lätt och enkel mat ökar efter jul. Kalkon är numera ett alternativ på svenskarnas julbord. Kalkonproduktionen bland Svensk Fågels medlemmar ökade med 22 procent under året. I november och december konsumeras cirka 40 procent av årsproduktionen. Ökad uppfödning och konsumtion Under året producerades ton svenskt fågelkött. Det är en ökning med knappt 1,9 procent jämfört med året innan. Antalet kycklingar ökade till totalt stycken, också det en ökning med 1,9 procent. Årets medelvikt var gram inom branschen, vilket motsvarar vikten från året innan. Konsumtionen av svenskt fågelkött ökade med 1,9 procent och står för 69,6 procent av den totala konsumtionen. Importen av fågelkött ökade med 14 procent. I Sverige konsumerades totalt ton fågelkött under 2008, en ökning med 9,3 procent (figur 1). Därmed ökade den totala fågelköttkonsumtionen per capita under året med 7 procent jämfört med året innan (figur 2). Konsumtionen av fågel har mer än fördubblats i Sverige under de senaste tio åren, men fortfarande ligger vi under genomsnittet i EU (figur 2). Preliminära siffror för år 2008 visar att konsumtionen i EU uppgår till 23,3 kilo per person. Potential för tillväxt Enligt prognosen för 2008 beräknas världskonsumtionen öka med 4,3 procent. Branschen har med andra ord potential att fortsätta växa. Under året mattades dock den svenska kycklingexporten av då försäljningen till Danmark upphörde under sista halvåret. Totalt exporterades ton svenskt fågelkött under Branschen ser dock positivt på utvecklingen. Rimligare nivåer på foderpriser har också under början av 2009 lett till en prisjustering i detaljhandeln. Nya kycklingstallar byggs och ett flertal är planerade under året. Här är det viktigt att ansökningar och nybyggnationer inte hindras av villkor som snedvrider kostnaden. Det skulle hindra utvecklingen av nya fräscha och moderna stallar som främjar en effektiv produktion och därmed även förbättrar djurskydd, djurhälsa och smittskydd. Ett stort ansvar ligger på myndigheter och politiker att leva upp till ambitionen att förenkla för företagen. 4

5 Figur 1 Konsumtion och produktion av fågelkött i Sverige (1000-tals ton) Källa: SJV Produktion Konsumtion Figur 2 Konsumtion av kyckling (kilo per capita i EU och Sverige) Källa: EU och SJV Sverige EU

6 Svensk Fågels omvärld Konsumtionsökning trots orolig världsmarknad Enligt preliminära siffror ökade fågelköttkonsumtion inom EU under 2008 med 2,1 procent till 23,6 kilo per capita. Lågkonjunkturen drabbade kontinenten tidigare än Sverige. Oron på världsmarknaden innebar att priset på kyckling gick ned. De ökade oljepriserna påverkade även transportnäringen och därmed också kycklingproduktionen, med ökade kostnader för leverans av djur och foder som följd. Kläckäggsbönder i ett flertal länder avstod under året från att sätta in föräldradjur vilket kan komma att påverka tillgången på daggammal kyckling under år I Europeiska kommissionens prognos i jämförelseperiod förväntas produktionen inom EU att öka med 7,6 procent och konsumtionen att öka med 10,2 procent. De största producenterna inom EU är Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Polen och Spanien. De europeiska producenterna fortsätter dock att tappa mark på den internationella marknaden. Länder som Brasilien, USA, Kina och Thailand fortsätter att dominera på världsmarknaden. Brasilien är den allra största exportören och står för 74,9 procent av den totala importen till EU. Ovisshet kring klorbehandling USA:s påstötningar om att EU ska tillåta import av klorbehandlad kyckling har länge diskuterats inom EU. Bland EU:s konsumenter och jordbruksministrar, liksom hela den europeiska kycklingbranschen, är en klar majoritet emot denna metod till "rening" av kyckling. Inom EU, och i synnerhet i Sverige, har man istället valt att arbeta förebyggande (i första hand på gårdsnivå) istället för att "efterbehandla". Kycklingar som föds upp i en hygienisk miljö gör djuren friska och fria från exempelvis salmonella. EU:s jordbruksministrar och Europaparlamentet har röstat mot kommissionens förslag att tillåta att kycklingar klorbehandlas och säljs inom EU. Frågan kommer sannolikt att gå vidare till WTO för ett avgörande. 6

7 Nya villkor ny branschstruktur Då företagen tvingats anpassa sig till nya logistiska villkor och kunders önskemål på produkter har behovet av en omstrukturering i branschen växt fram. Lantmännen Kronfågel har exempelvis minskat volymen i Kristianstad genom att förflytta slakt av större kycklingar till anläggningen i Valla. Uppfödarna har därmed kunnat erbjudas möjligheten att leverera till Guldfågeln, vars uppfödare haft för korta uppehållstider. Detta har också resulterat i byten av Salmonellakontrollveterinärer. Normer för tillsyn på slakterier Mot bakgrund av ett flertal livsmedelsskandaler inom EU har förordningar om kontroll och tillsyn av livsmedel antagits inom ramen för Hygienpaketet. Förordningarna är till stor del anpassade efter en geografisk och logistisk struktur, som inte överensstämmer med svenska förhållanden. Det gäller även kompetens och bemanning på anläggningarna. Branschen har länge framfört önskemål kring att se över och tillämpa riskbedömning på anläggningar i fall då andra certifieringar/kontroller genomförs. Även inom AVEC* har representanter från olika EU-länder framfört motsvarande krav. Det har också framkommit att tillsynskostnaderna skiljer sig kraftigt mellan länderna. Det finns till och med länder som ligger under miniminivån för avgifter för offentlig veterinär på slakteriet. Under året har branschen vid flera tillfällen framfört synpunkter till såväl SLV som Jordbruksdepartementet. Synpunkterna har rört risken och konsekvenserna av en utökad administration och ökade kostnader av tillsynen, utan att det innebär förbättringar i livsmedelssäkerheten. Dialogen med myndigheterna har pågått samtidigt som EU har gjort en översyn av förordningarna. Kommissionen har ännu inte presenterat rapporten. Men det kommer sannolikt att vara aktuellt under det svenska ordförandeskapet i EU hösten Frågan är angelägen då kostnaderna under de senaste åren har ökat med cirka procent per år. Vidare har SLV gjort en tidsstudie för fastställande av normer på slakteriet. Denna studie skulle ha presenterats under början av 2008, för att under år 2009 kunna fastställa bemanningen. Inte heller här har SLV kunnat redovisa resultatet. * AVEC (Association of Poultry Processors and Poultry Trade in the EU countries) är en paraplyorganisation för matfågelbranschen inom EU. 7

8 Svensk Fågel internt Tydliga framsteg via Djuromsorgsprogrammet Svensk Fågels Djuromsorgsprogram för produktion av matfågel grundar sig på lagar och förordningar men har också förstärkts genom branschens egna krav. Programmet består i grunden av två delar. Den första delen av regelverket omfattar uppfödningen och består av ett klassningsprogram med 31 olika bedömningspunkter. Punkterna omfattar två huvudavsnitt där djurutrymmets och biutrymmenas standard och skötsel bedöms, samt ett tredje avsnitt som omfattar skötseln totalt. Med utgångspunkt från resultatet av klassningen ges stallet en högsta tillåtna beläggning i kilo per kvadratmeter. Den andra delen av regelverket omfattar hanteringen av djuren vid lastning och transport till slakt, samt hanteringen på slakteriet fram till och med avblodning. Ett levande dokument Djuromsorgsprogrammet är inte ett statiskt dokument. Programmet förändras beroende på ändringar i lagar och föreskrifter eller på ändrade värderingar inom branschen eller vår omvärld. Svensk Fågels rikslikare från Agria avrapporterar två gånger per år till en av SJV sammansatt referensgrupp för matfågel. Gruppen består av företrädare från SJV, SLV, SLU, SVA samt Djurskyddet Sverige och branschen. Djuromsorgsprogrammet finns tillgängligt på Svensk Fågels webbsida. Vid besiktning av våra medlemmars uppfödningsanläggningar ska berörda kommuners djurskyddsinspektörer och länsveterinärer bjudas in att delta. Under övergången av tillsynen från kommunen till länsstyrelsen har både intresset och möjligheten att delta i besiktningsarbetet varierat. Förhoppningen är dock att delaktigheten återigen ökar när länsstyrelsernas nya organisationer har satt sig. Oberoende granskning av ProSanitas Det oberoende certifieringsorganet ProSanitas kontrollerar att Djuromsorgsprogrammet och djurskyddslagen efterlevs. ProSanitas granskar hanteringen av kycklingen från lastning på gård till avlivning på slakteri. Kontrollen har inledningsvis genomförts två gånger per år. Sedan år 2005 då branschen startade revisionen av den sekundära delen av produktionen har resultaten förbättrats avsevärt. Förbättringarna gäller i första hand kunskap, insikt, kompetens samt utbildning och dokumentation. Behovet av förbättringar har framför allt handlat om lastning i samband med transport. Detta följs nu upp med ytterligare riktade utbildningar till djurskyddsansvariga på slakterierna. 8

9 Kontrollprogram minskar campylobacter Efter en ansökan till SJV godkändes Svensk Fågel för att under år 2008 organisera övervakningsoch kontrollprogram mot campylobacter hos slaktkyckling. Programmet leds av branschens chefsveterinär Pia Gustafsson. En nämnd har tillsatts enligt SJV:s godkända riktlinjer för programmet. Nämnden består av företrädare från SJV, SLV, SVA och SMI. Redan år 1989 initierade Svensk Fågel ett övervakningsprogram. Programmet omfattade samtliga uppfödare som levererade kycklingar till slakterier anslutna till Svensk Fågel. Första helårsresultat visade att drygt 20 procent av samtliga flockar var campylobacterpositiva. Det fanns också en stor variation mellan uppfödare. Antalet flockar smittade med campylobacter var även betydligt högre under sensommar och höst än övriga årstider. Sedan campylobacterprogrammet startade den 1 juli 2001 har andelen campylobacterpositiva flockar från uppfödare anslutna till Svensk Fågel visat en positiv trend: 2002 (19,8 %), 2003 (17,6 %), 2004 (14,2 %), 2005 (13,2 %), 2006 (13,2 %), 2007 (12,3 %) och 2008 (12,3 %). Provtagning under året Under år 2008 har flockar uppfödda av medlemmar inom Svensk Fågel provtagits inom campylobacterprogrammet, samt 88 flockar uppfödda av icke medlemmar. Campylobacter hittades hos 284 (12,3 %) av de respektive 14 (15,9 %) av de 88 flockarna. Under första halvåret av 2008 hittades campylobacter i mindre än 7 procent (6,95 %) av flockarna hos Svensk Fågels medlemmar. Det är den lägsta andelen campylobacterpositiva flockar sedan kontrollprogrammet startade år Även under år 2008 kunde en säsongsvariation urskiljas med en ökning av andelen campylobacterfall under sommaren och sensommaren. Denna ökning var dock något större jämfört med tidigare år. Det kan delvis bero på att ett företag med ett stort antal flockar till slakt under den här perioden hade 25 procent positiva flockar. Orsaken misstänks vara en ny vattentäkt som tagits i bruk och som nu åtgärdats med hjälp av UV-ljus. Företaget har tidigare inte haft problem med campylobacter. Övriga projekt inom Campylobacterprogrammet Flugsäkringsprojektet Danska studier har visat att båda arterna stall- och husfluga kan vara förorenade med campylobacter. Under 2008 har 14 svenska uppfödare (med 21 geografiskt skilda produktionsplatser) med hög andel campylobacterpositiva flockar besökts inom ramen för flugsäkringsprojektet. I försök i Danmark har man insektssäkrat stallar. Installationen genomfördes under juni månad och första flocken sattes in i det flugsäkrade stallet strax efter midsommar. Under juli månad steg yttertemperaturen till 33 C vilket ledde till en för hög temperatur inne i stallet. Det visade sig vara omöjligt att ventilera ner temperaturen med flugnät för ventilerna. Av den anledningen föreslog Danmark ett gemensamt EU-projekt mellan länderna Danmark, Sverige, Norge, Storbritannien och Tyskland. En ansökan om EU-medel skickades inom ramen för 7:e ramprogrammet (FP7-SME ) under titeln AirPath A novel barrier against airborne pathogens in broiler houses. Informationsmaterial till uppfödare I början av året fick samtliga uppfödare och slakterier ta del av informationsmaterialet Campylobactersäsong i antågande med uppdaterad information om aktuella biosäkerhetsåtgärder inför sommaren Utbildningsdagar Under höstens Utbildningsdagar (sex tillfällen) har Svensk Fågels medlemmar tagit del av aktuell information kring campylobacterstatus i de olika regionerna. Ämnet har diskuterats och förslag på åtgärder har lämnats. Campnämndsmöte Campnämndsmöte med företrädare från myndigheter och näringen hölls under året. Bland annat diskuterades den danska handlingsplanen mot campylobacter, samt konsekvenserna för Sverige. 9

10 Hälsokontrollprogram mot koccidios och clostridios KC-programmet är ett frivilligt program för kontroll och bekämpning av koccidios och clostridios hos kycklingar. Under år 2008 ansökte Svensk Fågel om huvudmannaskap hos SJV för att även fortsättningsvis få organisera hälsokontroll mot koccidier och clostridier enligt Jordbruksverkets föreskrifter 1998:131 om organiserad hälsokontroll. Genom effektiva och förebyggande åtgärder syftar programmet till att minska riskerna för koccidios och clostridios. På lång sikt ska även programmet bidra till att utveckla en djurhållning som skyddar djuren från sjukdom utan rutinmässig medicinering. Genom forskningsanslag verkar Svensk Fågel aktivt för att koccidiostatika ska bytas ut till fördel för vacciner eller andra förebyggande metoder. Programmet har löpt som förväntat och inom ansökta budgetramar. Från och med november 2008 pågår ett försök med Salinomax (salinomycin) som ett alternativ till Monteban (narasin). Försöket är ännu inte avslutat och resultatet presenteras efter utvärdering under Under år 2008 har Svensk Fågel arbetat med att kvalitetssäkra uppgifterna i registret som innehåller samtliga besättningar med kyckling och kalkon (inklusive avel, anslutna till frivillig och förebyggande salmonellakontroll). I registret finns funktionella rapporter och arbetsinstruktioner för hantering av salmonellakontrollen. Registret ska uppdateras med information från salmonellaveterinärerna. Dessa data kommer sedan att utgöra underlag för zoonosrapporten. Samtliga besättningar och djurutrymmen som är anslutna till salmonellakontrollprogrammet har besökts och godkänts för fortsatt anslutning. Arbetsinstruktioner för 2008 har skickats till respektive veterinär som utfört tillsynsbesöket under året. Salmonellanämnden, som består av företrädare från myndigheter och näringen, höll sitt första möte under året. På mötet diskuterades befintliga planer och riktlinjer samt förslag på ändringar inför nästa år. Samtliga krav är relaterade till smittskydd på gårdsnivå. De ändringar som diskuterades rör därför i första hand nivån på de smittskyddsåtgärder som omfattas av programmet. En ny reviderad version av plan och riktlinjer kommer att presenteras inför nästa års nämndsmöte då beslut ska fattas. Frivilliga salmonellakontrollprogrammet Hälsokontrollen är ett frivilligt program inom ramen för SJV:s föreskrifter (SJVFS 2007:78). Hälsokontrollen har fått arbetsnamnet Det frivilliga salmonellaprogrammet ett hygienprogram för att förebygga salmonella i besättningar med fjäderfä. Programmet syftar till att minimera smittspridningsrisken mellan besättningar/djurutrymmen och till människa. 10

11 Landsbygdsprogrammet Inom ramen för Landsbygdsprogrammet fick Svensk Fågel medel för att anordna kompetensutveckling med inriktning mot djurvänlig, klimatsmart och effektiv matfågeluppfödning. Målgruppen är svenska kyckling- och kalkonbönder samt andra aktörer inom näringen. Projektet kommer att drivas under Delprojektet Foderutveckling mot ett helsvenskt foder blandat på gården innebär även klimatmässiga fördelar. Målen med projekten är att bidra till: En ökad djurvälfärd. Detta är ett viktigt mål inom alla delprojekten. En effektiv och lönsam produktion vilken ger förutsättningar för investeringar för förbättrad djurvälfärd och klimatsmarta lösningar. Detta nås bland annat genom en optimerad produktionsuppföljning och kunskapsöverföring från forskning och utveckling kopplad till aktuella områden. Optimerade utfodringsstrategier med avseende på djurhälsa, miljö och ekonomi. Något som är en förutsättning för förbättrad djurvälfärd med positiva klimatbefrämjande effekter. I ett av delprojekten kommer kunskap att tas fram för att utveckla gårdsproduktion av foder enbart bestående av svenska råvaror. Information och kunskap om nyligen införd lagstiftning relevant för matfågelproduktionen. Bland annat EU:s hygienpaket samt det kommande europeiska slaktkycklingdirektivet. En ökad konkurrenskraft för svenska matfågelproducenter, samt att ge förutsättningar för matfågelföretagen att utvecklas. Totaluppföljningsprogram (TUPPEN) Produktionsutvecklingsprogrammet TUPPEN innebär en stor möjlighet att utveckla såväl det egna företaget som hela vår bransch. Några av medlemmarna har tidigare varit anslutna till ett pappersbaserat program administrerat av Dansk Fjerkræ. För dem ersätts det danska programmet med det svenska branschgemensamma programmet, där hela värdekedjan är ansluten. Programmet administreras av Svensk Fågel och är webbaserat. Som enskild användare kan medlemmar jämföra sina resultat med medelresultaten från kläckeri, slakteri och foderföretag. Ingen annan kommer dock att kunna se just användarens data annat än som del av ett medeltal. Samtidigt kan varje aktörs behov av uppföljning säkerställas på ett effektivt och ekonomiskt sätt. TUPPEN innebär att kläckerier, uppfödare, foderindustri och slakterier anslutna till Svensk Fågel ska mata in data via ett webbprogram. Samtliga användare kan där ta del av allmän information, statistik och data i form av tabeller och grafer. Användaren kan även ta del av individuella rapporter. Systemet kommer också att innehålla en sökmotor som möjliggör sökningar i databasen. Målet med projektet är att bidra till en effektiv och lönsam produktion som ger förutsättningar för en ökad konkurrenskraft för svenska kyckling- och kalkonbönder. Målet är också att ge förutsättningar för uthålliga och konkurrenskraftiga företag. Projektet finansieras genom medlemsföretagen, Svensk Fågel, LRF och Landsbygdsprogrammet. En styrgrupp har tillsatts, samt en referensgrupp med representanter från värdekedjan. Inledningsvis har möten hållits mellan de olika aktörerna inom branschen med syftet att ta fram en kravspecifikation. I samband med Utbildningsdagarna i september, oktober och november informerades medlemmarna om projektet. Under branschmötet i november medverkade även Agriprim för att presentera ett förslag på upplägg för medlemsföretagen, samt för att ta del av synpunkter och bemöta frågor kring upplägget. Gemensamt branschbeslut om att inte använda fiskmjöl i foder till kycklingar Användningen av fiskmjöl i foder till kycklingar har minskat avsevärt under de sista åren då företag inom branschen beslutat att inte använda den formen av protein. Priset på fiskmjöl är idag högt och alternativa sammansättningar finns. Svensk Fågels styrelse beslutade därför i samband med årsstämman år 2008 att fiskmjöl i fodret till kycklingar inte ska användas då det etiskt och hållbart inte främjar miljön och ekosystemet i havet. 11

12 Resor, konferenser och utbildningar Under året har Svensk Fågel medverkat och anordnat utbildningar för framtida veterinärer, agronomer inom olika inriktningar, lantmästare, djurskyddsinspektörer och studenter. Svensk Fågel har även bidragit med exempelvis information till upphandlingsansvariga i Sveriges kommuner. Utbildningsdagarna 2008 Årets utbildningsdagar hölls på följande platser: Askersund Brösarp Kalmar Falkenberg Sölvesborg Simrishamn Knäred Utbildningsdagarna anpassades för att möta de lokala/regionala problem som förekommit kring djurskyddet, djurhälsa, smittskydd samt produktions- och konkurrensförbättringar. Intresset för utbildningsdagarna har ökat för varje år. År 2008 deltog 149 deltagare jämfört med 138 året innan. Mötena är viktiga för såväl ökad kompetens i uppfödning och produktion som för branschens utveckling. Branschmötet i Jönköping Fågelsjukdomen Newcastlesjuka kostar branschen pengar. Dels genom att exporten stoppas, dels genom produktionsstörningar. Är vaccinering en lösning på problemet och är det möjligt för Sverige att i framtiden kunna få vaccinera? En preliminär visning av den nya databasen gjordes av Torgil Folger från Agriprim som ansvarar för uppbyggnaden av Svensk Fågels effektivitetskontroll, numera kallat produktionsuppföljningsprogrammet TUPPEN. Deltagarna hade möjlighet att lämna synpunkter, ställa frågor och föreslå ändringar för bättre anpassning av systemet. En utav branschens nyaste medlemmar, Bo Oscarsson, gav tips kring vad man ska tänka på när man ska bygga nytt. Kan man utnyttja kommunens energikällor så kan kostnaden reduceras ännu mer och byggnationen bli mer klimatanpassad. Tidningen Fjäderfä fyllde under året 100 år. Chefredaktör Sven Secher gav en tillbakablick av tidningens hundraåriga liv, samt berättade om hur Svensk Fågel och tidningen följts åt under åren. Mässor och konferenser En viktig del av Svensk Fågels verksamhet är studieresor och medverkan vid olika konferenser och mässor. Detta är ett bra tillfälle att visa upp verksamheten samt att utbyta kunskap med myndigheter, politiker, forskare, journalister och andra aktörer inom näringen. Nordiska veterinär och konsulentmötet Svensk Fågel medverkade på det nordiska veterinär- och konsulentmötet som i år hölls i Ivalo i norra Finland. Frågor som djurskydd, EU:s nya kycklingdirektiv samt djurhälsofrågor behandlades under några intensiva dagar. Dessa och andra frågor diskuterades på branschmötet i Jönköping där även chefsveterinär Leif Dennerberg från SJV deltog tillsammans med sina medarbetare. Ett uppföljningsmöte utlovades för att i en mindre grupp diskutera och tillsammans hitta lösningar som minimerar effekter och kostnader för branschen vid ett eventuellt utbrott av Newcastlesjuka i landet. 12

13 Remisser och utredningar Svensk Fågel en remissinstans Svensk Fågel är en remissinstans för frågor som bland annat rör livsmedel, djurskydd och miljö. I många remisser sker även ett samarbete med andra branscher då allmänna och generella synpunkter kan lämnas för att nå enighet. Nedan följer några remisser som har behandlats och besvarats av Svensk Fågel under året, samt hearings där Svensk Fågel medverkat. Ett flertal av remissvaren går att läsa på Svensk Fågels webbsida. Svensk Fågel har besvarat följande remisser: Ändringar i SJV:s föreskrifter om obligatorisk övervakning avseende förekomst av aviär influensa hos fjäderfän. Ändring av SJV:s föreskrifter och allmänna råd om foder. Förslag till SLV:s vägledning för riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Betänkandet om handel med djurläkemedel. SJV:s föreskrifter för ekologisk produktion och ekologiskt framställda produkter. Kommissionens förslag till Rådets förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. Synpunkter på regeringsuppdraget om åtgärder för likvärdiga och riskbaserade djurskyddskontroller. Rådets och Europaparlamentets förslag om förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel. Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar), IPPCdirektivet. SLV:s dokument om djurskyddstillsyn vid slakteri. SLV:s förslag till slutsatser På väg mot miljöanpassat kostråd. Svensk Fågel har medverkat vid följande hearings: Översyn av lagstiftningen om djursjukdomar och zoonoser. Sverige som nya matlandet i Europa. Översyn av lagstiftningen för ett bättre djurskydd. Forskning inom de gröna näringarna. Tre stora uppdrag till Jordbruksverket Jordbruksdepartementet inledde året med att ge SJV i uppdrag att utreda följande frågor: Hur djuromsorgsprogram kan tillämpas i framtiden. Åtgärder för likvärdiga och riskbaserade djurskyddskontroller. Översyn av förprövning samt förprövning ur en smittskyddsaspekt. Svensk Fågel har dels medverkat på de möten som SJV har kallat till, dels lämnat skriftliga synpunkter på de utkast till förslag som SJV har lämnat. Miljöanpassade kostråd från Livsmedelsverket SLV har fått uppdraget att även ta med miljöaspekter i de kostråd som myndigheten ger. Arbetet sker i samarbete med bland annat Naturvårdsverket. Kostråd finns för en rad olika livsmedel som till exempel frukt och grönsaker, spannmål, ris, potatis, matfett, fisk, kött, mejerier och baljväxter. I kostråden vägs både näringsrekommendationer och människors matvanor in. Det nya nu är att även miljöaspekter ska vägas in i råd och rekommendationer om lämplig kost. Svensk Fågel har dels medverkat vid hearing vid utarbetandet av förslaget, dels lämnat synpunkter på det presenterade förslaget. 13

14 Ändringar i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket, L100 Svensk Fågel har lämnat in en ansökan till SJV om ändringar i L100 om djurhållning då kraven i gällande föreskrifter inte är anpassade för avelsfjäderfä avsedd för matfågelbranschen. De eventuella underlag som har legat till grund för vissa nya föreskriftskrav har myndigheten inte kunnat koppla till vetenskapligt stöd som rör branschens avelsdjur. Detta gynnar varken djurskydd, smittskydd eller branschens konkurrenskraft. Ändringar i kravet om hantering av grillkyckling Olika tolkningar av kommunernas livsmedelsinspektörer har under året resulterat i en viss osäkerhet kring hur detaljhandeln ska hantera grillkyckling i butik. Dock förväntas försäljningen av grillkyckling återigen öka sedan SLV godkänt Svensk Fågels förslag på ändring angående hanteringen i butik. De regleringar som idag ställs i Sverige saknar motsvarighet på EU-nivå. Det finns inga gemensamma regler avseende djurskyddet för avelsdjur inom EU och väldigt få eller inga krav bland medlemsländerna. 14

15 Forskning Viktiga forskningsprojekt Svensk Fågels medverkan i angelägna forskningsprojekt är viktigt för att fördjupa och bredda kunskapen inom områdena djurhälsa, djuromsorg och livsmedelssäkerhet. Stiftelsen Lantbruksforskning Svensk Fågel och Uppfödargruppen inom Svensk Fågel har gemensamt tillfört ekonomiska medel för att finansiera ett flertal forskningsprojekt via Stiftelsen Lantbruksforskning. Följande områden är prioriterade inom FoU-program för djurvänlig och lönsam produktion av slaktfjäderfä II: Livsmedelshygien - Campylobacter - Antibiotikaresistens hos bakterier isolerade från slaktfjäderfä Smittskydd - Alternativ till jonofora koccidiostatika - Botulism Foder och hälsa - Benhälsa - Foder Beviljade och pågående projekt: Clostridium Botulinum och botulinumtoxin i svenska slaktkycklingbesättningar Gunilla Blomqvist, SVA I projektet ingår: 1. Avsluta PCR-analyser av redan insända tarmprover (samtliga Svensk Fågelanslutna uppfödare ingår). 2. Utredningar och provtagningar/analyser kommer att genomföras vid nya utbrott. Dessa provtagningar kommer även att omfatta foder- och miljöprover. 3. Utvärdera effekten av saneringsåtgärder. Projektets mål är att ge en bättre förståelse för bakterien och dess sjukdomsframkallande mekanismer, bättre förutsättningar för diagnostik samt ge vägledning till hur förebyggande åtgärder bör prioriteras. Utsläpp av växthusgaser från svensk produktion och konsumtion av animalier. Inventering och analys av strategier för att nå framtida utsläppsmål (ett år) Ulf Sonesson, SIK Inventeringen inkluderar utsläpp av växthusgaser från inhemsk produktion av kött, ägg och mjölk samt produktion av importen. Ett livscykelperspektiv anläggs då det är viktigt att förädling och transporter inkluderas. Strategier för att minska utsläppen kommer att analyseras för hela livscykeln. Utveckling av vaccin mot koccidios hos kyckling (tre år) Eva Wattrang, SVA Projektets övergripande syfte är att identifiera nyckelkomponenter i den skyddande immuniteten mot Eimeria-infektioner på ett sådant sätt att ett effektivt vaccin mot koccidios hos slaktkyckling kan tas fram. Vancomycinresistenta enterococcer (VRE) hos svensk slaktkyckling (tre år) Björn Bengtsson, SVA Projektets mål är att minska förekomsten av VRE hos svenska slaktkycklingar, söka infallsvinklar för praktiska åtgärder som reducerar förekomst och förhindrar vidare spridning av VRE. Projekt som tillförts medel under 2008 Medel har inte beviljats till något nytt projekt under Helgenomisk karaktärisering av isolat från fågelbotulismutbrott (två år) Bo Segerman, SVA 15

16 Marknad och kommunikation Under året genomförde Svensk Fågel en undersökning bland konsumenter. Syftet var dels att mäta kännedomen om Svensk Fågel, dels att se hur Svensk Fågel lyckas kommunicera de olika budskapen som märkningen står för. Undersökningen mätte också förtroendet för, och inställning till svensk kyckling generellt. Här presenteras resultatet av undersökningen samt övriga marknadsförings- och kommunikationsinsatser som genomförts under året. Konsumentundersökning om kyckling Resultatet av konsumentundersökningen visade att förtroendet för svensk kyckling är mycket högt. Svensk Fågels långsiktiga och strategiska kommunikation är uppenbarligen framgångsrik. Kommunikationen kommer även framöver att lyfta fram de mervärden som idag i första hand förknippas med svensk kyckling (gott, nyttigt och lättlagat) samt förstärka budskapen kring frigående klimatsmarta kycklingar. Kampanj om klimatsmart kyckling Från och med 2006 märks all svensk kyckling och kalkon som produceras av Svensk Fågels medlemmar med Svensk Fågels blågula logotyp. Märket garanterar att kycklingen och kalkonen är kläckt, uppfödd och slaktad i Sverige. Under 2008 fortsatte Svensk Fågels kampanj och annonsering med budskapet om klimatsmart kyckling. I slutet av året övergick kampanjen till att förklara skillnaden mellan kyckling och kyckling. Nyhetsbrevet Fågel i Fokus Sedan oktober 2008 kan man prenumerera på nyhetsbrevet Fågel i Fokus. Brevet vänder sig till alla som intresserar sig för svensk kyckling och kalkon från jord till bord. Målet är att spegla branschen och vår omvärld och ge en tydligare bild av den svenska kycklingen. Målgruppen är opinionsbildare, myndigheter, matjournalister samt intresseorganisationer. Samarbete med andra organisationer Svensk Fågel har samarbetat med andra intresseorganisationer, bland annat Sveriges Grisproducenter, LRF, Min Mat och Svenska Djurhälsovården. Remissärenden och övriga gemensamma frågor som exempelvis de veterinära frågorna har även skett i dialog med andra organisationer. Min Mat Efter snart fem års samarbete i projektet Min Mat som huvudsakligen finansierats av LRF har projektet upphört. Inom LRF flyttas frågorna dels centralt, dels till regionerna. Projektet har bland annat resulterat i kunskap om konsumenternas köpbeteenden och om svenska folkets relation till svenska råvaror. Projektet har också verkat för att öka intresset om ursprungsmärkning och andra frågor som rör svensk matkvalitet. 16

17 Webbsidan Svensk Fågels webbsida har under året används som en kanal för att lyfta upp aktuella ämnen och exempelvis bemöta granskande artiklar och debattinlägg. Antalet besökare ökar kontinuerligt och har nu passerat besökare per månad (figur 3). Övriga nyheter om kyckling och kalkon samt annan information om branschen läggs kontinuerligt ut på Svensk Fågels hemsida under Aktuellt. Pressmeddelanden Följande pressmeddelanden har distribuerats under året. Smart för hälsa och klimat fler väljer svensk kyckling Pressmeddelandet distribuerades i mars efter årsstämman och redogjorde för 2007 års konsumtionsökning av svensk kyckling på hela sex procent. Klimatsmart kyckling på Winterviken Pressmeddelande om lunchseminariet på Winterviken med Marcus Aujalay och Blossom Tainton- Lindquist. Svensk Fågels undersökning bland konsumenter visade att allt fler väljer kyckling för att den är god, lättlagad, enkel att variera och klimatsmart. Pressmeddelandet distribuerades i november. Europeiska kycklingbönder nej till amerikansk klorbehandlad kyckling Pressmeddelande om att Svensk Fågel och AVEC ställer sig negativa till att förbudet mot amerikansk klorbehandlad kyckling upphävs inom EU. Distribuerades i april. Till en vit jul ska det vara fågel Allt fler svenskar väljer ett alternativt julbord där julskinkan byts ut till förmån för det vita köttet. Försäljningen av kalkonprodukter ökar med 50 procent strax före och under julen och det är en siffra som stiger från år till år. Pressmeddelandet distribuerades i december. Svensk Fågel syns i media Journalisten Henrik Ennart på Svenska Dagbladet besökte under försommaren kläckeri, uppfödare och slakterier som är medlemmar i Svensk Fågel. Hela produktionskedjan från föräldradjur till slakteri och förädling visades upp. Besök gjordes också hos de två största aktörerna i branschen. Studiebesöken resulterade i en artikelserie under hösten i Svenska Dagbladet. Under året har Svensk Fågel även medverkat i en rad andra medier (figur 4). Genom en konsekvent strategi att informera och rapportera har kännedomen om branschen kontinuerligt ökat. Klimatfrågan har varit i fokus under året, något som gynnat svensk kyckling. Reportage om livscykelanalyser för kyckling och andra köttslag har också varit till branschens fördel. Information om kyckling och kalkon samt företagsinformation om medlemmarna är några av de aktuella frågorna som har publicerats. 17

18 Figur 3 Antal besökare på Svensk Fågels webbsida ( ) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 4 Antal artiklar i media om Svensk Fågel under Webb Print 10 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 18

19 Givande evenemang och seminarier Tre seminarier om kyckling Under året har Svensk Fågel anordnat tre seminarier med inriktning på djurskydd, klimat och hälsa. Seminarierna har riktats olika beroende på målgrupp, kunskap och nytta. Studie om benhälsa Den svenska expertisen inom djurskydd bjöds in till ett seminarium på Svensk Fågel för att diskutera djuromsorg inom fågelnäringen. Inbjudna gäster var också kycklingbönder, handelsföreträdare och djurskyddsorganisationer. I samband med seminariet presenterades också en ny studie kring kycklingens benhälsa. Deltagarna var eniga om att det svenska Djuromsorgsprogrammet är helt unikt och att svenska kycklingars hälsa har förbättrats mycket tack vare programmet. Den stora utmaningen är nu att kycklingnäringen inom övriga EU ska lägga större vikt vid omsorgen av djuren. Enligt professor Bo Algers från SLU pågår ett arbete inom EU att ta fram en europeisk certifiering inom djurvälfärd. Målet är att få ett liknande poängsystem inom djuruppfödning som man exempelvis har inom den europeiska bilindustrin i dag. Klimatsmart svensk kyckling Meteorologen Martin Hedberg inledde stämman med att berätta om de pågående klimatförändringarna. Förändringar i klimatet och levnadsbetingelserna på jorden har skett under en mycket lång tid. Idag påverkar dock människan förändringarna och har därför ett ansvar att begränsa omfattningen. Ulf Sonesson från SIK har studerat livsmedelskedjans miljöpåverkan. Bland annat framförde han att metan och lustgas har en större inverkan på klimatet än vad som framkommit i debatten. Svensk kyckling har klimatfördelar och skälen för detta är att: Kycklingen utnyttjar fodret effektivt Biobränsle används vid uppvärmning av stallar Klimatvänlig elektricitet används genom hela produktionskedjan SVT Dokument inifrån var på plats och hade möjlighet att intervjua föredragshållarna. Programmet sändes i maj. Svensk kyckling rätt för kroppen, knoppen och klotet Vi äter allt mer kyckling. I Sverige ökade konsumtionen av svensk kyckling under 2007 med 6 procent, och 76 procent av svenskarna väljer helst just svensk kyckling. Detta framkom i den undersökning Svensk Fågel genomförde i samarbete med Zapera. Delar av undersökningen presenterades på lunchseminariet Svensk kyckling rätt för kroppen, knoppen och klotet på Winterviken i utkanten av Stockholm. Stjärnkocken Markus Aujalay bjöd på tre nykomponerade kycklingrätter. En rätt för vardag, en för fest och en hälsokyckling à la Blossom. Hälsooch träningsprofilen Blossom Tainton-Linquist som talade på seminariet brinner för det sunda livet och maten. På seminariet presenterade även Gustaf Tynelius från Lantmännen varför svensk kyckling är rätt för klotet. Kycklingen är enkelmagad och släpper inte ut någon metangas den absolut starkaste växthusgasen. Kycklingar är även effektiva foderomvandlare vilket gör att foderanvändningen blir relativt liten. Många av de svenska kycklingbönderna har också ett eget kretslopp på gården, där halm används för att värma upp stallarna. Deltagarna var alla starka opinionsbildare inom mat. Barnens egen Matskola Pippi på gryta Svensk Fågel beslutade under året att delta som samarbetspartner i Sveriges största matlagningstävling för barn. Temat för tävlingen var Pippi på gryta. Syftet var att alla delar av kycklingen skulle användas och att eleverna skulle utgå från svenska råvaror. Svensk Fågel sponsrade och hjälpte skolklasserna att ta fram faktaunderlag. Antalet deltagare var rekordstort med elever från totalt 160 skolklasser från Abisko i norr till Vellinge i söder. Finalen hölls på Operakällaren i Stockholm den 11 mars Vinnare blev Rosentorpsskolan från Vellinge. 19

20 Jorden och skogen på Skansen klimatsmart kyckling För fjärde året i rad var Svensk Fågel med på Skansens temadagar kring Jorden och Skogen i storstan där allmänheten och skolungdomar hade möjlighet att fråga, titta och smaka på det som den svenska skogen och jorden har att erbjuda. Svensk Fågel informerade om den svenska kycklinguppfödningen och bjöd på populära svenska chicken nuggets. Totalt under de fyra dagarna passerade drygt mellanstadieungdomar Svensk Fågels monter. Skördefesten på Öland Svensk Fågel deltog också på Skördefesten på Öland där årets tema var klimat. Företrädare från medlemsföretagen deltog i Matforumet och konsumentintresset för de svenska kycklingprodukterna var stort. Miljöbok från FreeBook Bokförlaget FreeBooks böcker är helt gratis för skolor och finansieras genom företag, myndigheter och organisationer. I slutet av böckerna får sponsorerna presentera sin verksamhet. Miljöboken reder ut begreppen i miljödebatten och förklarar bakgrund och nuläge kring dagens miljö- och klimatsituation. Svensk Fågel medverkade med en helsida om den klimatsmarta kycklingen. Boken sprids i exemplar och är en av de populäraste böckerna som läses av framtida konsumenter. Det goda valet Denna folder belyser fakta om näringsinnehållet i kycklingkött. För den som vill äta hälsosamt förknippas kyckling med tre nyckelord gott, bra och nyttigt. Fri Köpenskap Dagligvarudagen På den stora Dagligvarudagen på Cirkus var temat den svenska maten och framtiden. Svensk Fågel medverkade genom att ställa ut och visa upp det klimatsmarta valet av svensk kyckling. Till lunch serverades en utsökt kyckling från Kronfågel. Trots förseningar och många gäster lyckades kocken tillaga en fantastisk saftig och god kycklinglårfilé. Populära trycksaker och produktioner Under året har ett flertal nya broschyrer och foldrar tagits fram. På Svensk Fågels webbsida finns samtliga produktioner. Där är det också möjligt att beställa material. Tidningen Fjäderfä Medlemstidningen för Svensk Fågel har getts ut tio gånger under året, varav ett nummer i samarbete med Danmark och Norge inför det nordiska veterinär- och konsulentmötet. Under året har reportage gjorts hos medlemmarna. Man har även kunnat läsa om verksamheten på kansliet. Ansvarig utgivare är Sven Secher. 20

21 Att veta vad man äter Ett nytryck av Att veta vad man äter har gjorts under året. Här presenteras fakta om den unika kycklingen med fokus på djuromsorg, klimat, konsumtion och produktion. Fyra klimatsmarta skäl att välja kyckling Denna folder är en lightversion av Kyckling är klimatsmart och riktar sig till konsumenter. Under året har foldern delats ut på butikskedjor i stora delar av södra Sverige. Kyckling är klimatsmart I början av året togs broschyren Kyckling är klimatsmart fram. Skriften berättar om den klimatsmarta kycklingen och förklarar varför kycklinguppfödning genererar så pass små mängder växthusgaser jämfört med andra köttslag. Skriften riktar sig primärt till opinionsbildare, men har också blivit mycket uppskattad bland Sveriges skolor. 21

22 Fakta Svensk Fågel Detta är Svensk Fågel Svensk Fågels kansli Svensk Fågel har under året bytt våningsplan och sitter nu i egna rum. Förändringen innebär att kansliet nu delar våningsplan med Svensk Köttinformation, Svenska Ägg samt LRF:s dotterbolag Markservice och Samköp. Pia Gustafsson ansvarar för de veterinära frågorna i branschen och ansvarar för de program som drivs inom Svensk Fågel avseende salmonella, campylobacter samt KC-programmet. Under hösten 2007 tillträdde Lotta Waldenstedt som djurskydds- och foderexpert. Hon anlitas via Agria för bland annat rikslikning av branschens kycklingstallar. Under året har en översyn av Djuromsorgsprogrammets del som rör krav i stallarna skett, en översyn som avslutas under sommaren Elisabeth Secher ansvarar för ekonomi och frågor om exempelvis medlemsavgifter. Sven Secher ansvar för Svensk Fågels webbsida samt medlemstidningen Fjäderfä. Eva Regner har under året hjälp till med administration ett par gånger i veckan. Hon har nu efterträtts av Åsa Slobodnik som ansvarar för administration, Svensk Fågels medlemsregister, webbsida och nyhetsbrev samt arrangemang som Svensk Fågel medverkar i. Arbetsgrupper utvecklar och förbättrar Inom branschen finns ett antal arbetsgrupper som tillsammans med kansliet arbetar med specifika frågor. I andra grupper sitter representanter från Svensk Fågel tillsammans med företrädare för olika myndigheter och verk. Syftet med gruppernas arbete är att ständigt utveckla och förbättra Svensk Fågels verksamhet. Svensk Fågel arbetar i följande grupper: Fodergruppen Gruppen har tillkommit under år 2008 för att kunna behandla frågor som riktar sig specifikt till matfågelbranschen. Sammankallande är Lotta Waldenstedt, foderexpert. Uppfödargruppen Behandlar frågor som är av intresse för uppfödare. Slaktgruppen Behandlar frågor kring kycklingproduktion som rör ankomst till och från anläggning och fram till butik. SJV:s referensgrupp för matfågel Består av representanter från SJV, SLV, SLU, SVA, Djurskyddet Sverige och företrädare för branschen. Omsorgsgruppen inom Svensk Fågel Bereder frågor inför SJV:s möte med referensgruppen. Här diskuteras förändringar och förbättringar av produktionen samt Djuromsorgsprogrammet. Försäkringsgruppen Består av representanter för uppfödare och företrädare från Agria. Här diskuteras försäkringslösningen för Svensk Fågels medlemmar. Falkenbergsgruppen Har som uppgift att diskutera och föra en dialog mellan olika aktörer inom branschen om aktuella problem i uppfödning och produktion. Representanter ska finnas från varje grupp och företag. Från respektive grupp ska aktuella problem tas vidare till samarbetsgruppen. Gruppen är viktig för att snabbt kunna hantera problem som dyker upp i branschen när det gäller uppfödning. Sammankallande är chefsveterinär Pia Gustafsson. Beredningsgruppen Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) har en grupp för matfågelproduktion där företrädare för branschen, SVA och SLF går igenom och beviljar medel till forskningsprojekt inom matfågelproduktionen. Föreningen för smittskyddskontroll av fjäderfä Föreningen utgörs av de organisationer, föreningar och företag som idag handlar med, ställer ut, tävlar med samt idkar avel och produktion av fjäderfä i Sverige. 22

23 Fakta Svensk Fågel Campylobacternämnden Campylobacternämnden ansvarar för frågor om campylobacterkontrollprogrammet. Svensk Fågel är huvudman för programmet. I nämnden ingår även SJV, SLV, SMI och SVA. Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare Denna fristående stiftelse ska stödja och utveckla svensk kycklingproduktion i samklang med såväl konsumenternas förväntningar som samhällets övriga krav och regler beträffande kvalitet och miljömål. Veterinärsamordningsgrupp (VSG) Samverkan mellan SLV, SJV:s förordnade veterinärer och representanter från Djurskyddsmyndigheten och Svensk Fågel. Gruppen diskuterar alla frågor som rör djurproduktion, slakt och livsmedelshygien. Smittutredningsgruppen Smittutredningsgruppen (SUG) består av representanter från Agria och Svensk Fågel. Gruppens syfte är att utreda och komma med förslag till åtgärder vid utbrott av sjukdomar som är svåra att diagnostisera. Övriga sammankomster Branschmöten Arbetsutskott Styrelsemöten Uppfödarmöten Stämman Förkortningar SJV Statens Jordbruksverk SMI Statens Smittskyddsinstitut SLV Statens Livsmedelsverk SVA Statens Veterinärmedicinska Anstalt SLU Sveriges lantbruksuniversitet SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB SLF Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Lantbrukarnas Riksförbund AVEC Association of Poultry Processors and Poultry Trade in the EU countries Figurer Figur 1 Konsumtion och produktion av fågelkött i Sverige Figur 2 Konsumtion av kyckling per capita i EU och Sverige Figur 3 Antal besökare på Svensk Fågels webbsida Figur 4 Antal artiklar i media om Svensk Fågel under 2008 Olika grupper kan bildas beroende på vilka frågor som ska behandlas. Grupperna kan vara fasta eller drivas i projektform och upplösas när frågan är färdigbehandlad års bolags och föreningsstämma Bolagsstämman äger rum fredagen den 27 mars 2009 klockan på Tylösands Hotell. Kvällen avslutas med en festmiddag. 23

24 Fakta Svensk Fågel Svensk Fågels medlemmar Uppfödare Kläckerier Slakteriföretag Fodertillverkare m.fl Övriga medlemmar Totalt Styrelsen Jenny Andersson Uppfödare K G Jahn Uppfödare Hans Christer Palmers Ordförande Uppfödare Bengt Ingvarsson Kläckeriföretag Reinhold Svensson Adjungerad Kläckeriföretag Peter Rasztar Slakteriföretag Jan Håkansson Slakteriföretag Curt Lagerberg Slakteriföretag Ann Sofie Wahlström Fodertillverkning och övriga Maria Donis Vd Svensk Fågel Suppleanter till uppfödare Elisabeth Nilsson Malin Stiernstedt Larsson Jesper Fredriksson Suppleanter till kläckeriföretag Lennart Palmén Bengt Persson Suppleanter till slakteriföretag Bengt Göran Johansson Rolf Nilsson Jimmy Samuelsson Suppleant till fodertillverkning och övriga Lars Hermansson Suppleant Kristina Ahlstrand Suppleant Jan Weijber Revisor Björn Sténson Lekmannarevisor Ulf Andersson 24

Svensk Fågel. En unik branschorganisation

Svensk Fågel. En unik branschorganisation Svensk Fågel En unik branschorganisation Världens bästa fågel Svensk Fågel är branschorganisationen för svensk kyckling och kalkon. Alla arbetar mot samma mål: att ta fram världens bästa fågel. Medlemsföretagen

Läs mer

Svensk Fågel - hur man som bransch gemensamt kan vända en trend

Svensk Fågel - hur man som bransch gemensamt kan vända en trend Svensk Fågel - hur man som bransch gemensamt kan vända en trend Branschorganisationen + cirka 160 kycklingbönder & kalkonbönder Öka produktionen av svensk kyckling och kalkon med lönsamhet och gott samvete!

Läs mer

Ungdjursuppfödningsstall 0-20v

Ungdjursuppfödningsstall 0-20v Seminarium Alnarp 11 juni 27 Hur hanterar vi livsmedelssäkerheten och salmonella? Branschorganisationen + cirka 122 uppfödare Eva Berndtson, veterinär, Lantmännen SweHatch Programmet inkluderar alla led

Läs mer

Figur 1. Andelen Campylobacterpositiva slaktgrupper påvisade inom Campylobacterprogrammet hos kyckling

Figur 1. Andelen Campylobacterpositiva slaktgrupper påvisade inom Campylobacterprogrammet hos kyckling Årsrapport 216 Inledning Campylobacterprogrammet har pågått sedan 1991 med målsättningen att minska antalet campylobacter positiva kycklingar, i så väl primärproduktion som konsumentled. Antalet Campylobacter-positiva

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Innehållsförteckning. Vd har ordet 3 Klimatsmart kyckling 3

Innehållsförteckning. Vd har ordet 3 Klimatsmart kyckling 3 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2007 Innehållsförteckning Vd har ordet 3 Klimatsmart kyckling 3 4 Konsumtion och produktion 4 Svensk Fågels omvärld 6 Svensk Fågel internt 8 Resor, konferenser och utbildningar

Läs mer

Synpunkter på regeringsuppdraget om åtgärder för likvärdiga och riskbaserade djurskyddskontroller

Synpunkter på regeringsuppdraget om åtgärder för likvärdiga och riskbaserade djurskyddskontroller Branschorganisationen svensk Fågel Telefon:08-787 55 21 Mobil: 0708-25 48 58 E-post: maria.donis@svenskfagel.se Stockholm den 28 augusti 2008 Jordbruksverket Att: Alexandre Barchiesi Att: Mirjam Håkansson

Läs mer

1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll. 3. Forskning pågår

1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll. 3. Forskning pågår Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 2-2010. Tre artiklar: 1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll 3. Forskning pågår För prenumeration på Fjäderfä, välkommen

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

Familjen Göransson, Röhls gård, Malmköping Sörmland Svensk Fågel 1

Familjen Göransson, Röhls gård, Malmköping Sörmland Svensk Fågel 1 Familjen Göransson, Röhls gård, Malmköping Sörmland 2010-11-22 Svensk Fågel 1 Levererar kycklingar till Kronfågel i Valla sedan 2003, 14 000 kvm kycklingstallar 2010-11-22 Svensk Fågel 2 Ordförande i Svensk

Läs mer

Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2006

Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2006 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2006 2 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2006 Innehållsförteckning VD har ordet Året som gått Svensk Fågel internt Styrelsen Resultat- och balansräkning 4 6 17 19 20

Läs mer

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Mervärden i svensk kycklingproduktion På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion

Läs mer

Kronfågel är bra mat från Lantmännen. Värt att veta. Därför är kyckling från Kronfågel så bra!

Kronfågel är bra mat från Lantmännen. Värt att veta. Därför är kyckling från Kronfågel så bra! Kronfågel är bra mat från Lantmännen Värt att veta Därför är kyckling från Kronfågel så bra! Allt som oftast kyckling Kycklingrecepten fi nns överallt omkring oss i kokböcker, tidningar, TV, radio och

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig och förebyggande

Läs mer

Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2005

Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2005 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2005 2 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2003 Innehållsförteckning VD har ordet Året som gått Svensk Fågel internt Styrelsen Resultat- och balansräkning 4 5 19 21 22

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning

Kontrollhandbok Provtagning Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt Skatt på importerat fulkött Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt Sammanfattning Svenska bönder är idag ledande inom EU för en sund djurhållning,

Läs mer

Riskhantering av EHEC hos djur

Riskhantering av EHEC hos djur Riskhantering av EHEC hos djur Seminarium vid KSLA 25 oktober 2011 Bengt Larsson Smittskyddschef Avdelningen för djurskydd och hälsa Jordbruksverket Riskhantering- frågeställning Vad orsakar EHEC/VTEC

Läs mer

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. svenskproducerad mat står högt i kurs hos de svenska konsumenterna. märket "från sverige" visar

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Näringspolitik djurskydd - vad vill vi? Hög konkurrenskraft med bibehållen god djuromsorg!

Näringspolitik djurskydd - vad vill vi? Hög konkurrenskraft med bibehållen god djuromsorg! Näringspolitik djurskydd - vad vill vi? Hög konkurrenskraft med bibehållen god djuromsorg! Svenska företagare med djurhållning ska ha sådana produktionsförutsättningar att de kan vara konkurrenskraftiga

Läs mer

Att veta vad man äter

Att veta vad man äter Att veta vad man äter Att veta vad man äter 1 Innehåll Svensk kyckling är bäst i världen Svensk Fågel en gemensam branschorganisation 3 Konsumtion och produktion 4 Kyckling och klimatet 6 Svensk djuromsorg

Läs mer

Regler för Svenska Äggs certifiering Handbok för företag som är anslutna, eller vill bli anslutna, till Svenska Äggs certifieringsprogram

Regler för Svenska Äggs certifiering Handbok för företag som är anslutna, eller vill bli anslutna, till Svenska Äggs certifieringsprogram Regler för Svenska Äggs certifiering Handbok för företag som är anslutna, eller vill bli anslutna, till Svenska Äggs certifieringsprogram Inledning Syftet med certifieringsprogrammet är att säkerställa

Läs mer

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten?

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Bakgrund konkurrenskraft och djurskydd Konkurrenskraftutredningen

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska

Läs mer

Fem viktiga frågor för kycklingnäringen

Fem viktiga frågor för kycklingnäringen EU-valet 2009 Tidningen Fjäderfä nr 5-2009 Fem viktiga frågor för kycklingnäringen 29 EU-valet står för dörren... Fem viktiga frågor för kycklingnäringen Ursprungsmärkning, djurskyddsregler, livsmedelskvalitet,

Läs mer

Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004 2 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2003 Innehållsförteckning VD har ordet Året som gått Svensk Fågel internt Styrelsen Resultat- och balansräkning 4 6 17 19 20

Läs mer

Kyckling är klimatsmart

Kyckling är klimatsmart Kyckling är klimatsmart k Ännu smartare Klimatdebatten intensifieras för varje dag som går och överallt nås vi av budskap om hur vår livsstil påverkar klimatet. Dessa frågor är viktiga och nödvändiga men

Läs mer

Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017

Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017 Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017 69 kg? 87 kg? 50-55 kg? 40 kg? Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Intresset för vår köttkonsumtion

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Antibiotikabehandlad kyckling serveras i vården

Antibiotikabehandlad kyckling serveras i vården Svensk Fågels kartläggning över kycklingens ursprung i landstings och ers upphandlingar Juli 2018 Antibiotikabehandlad kyckling serveras i vården Medan många sjukhus runt om i Sverige kämpar med att bekämpa

Läs mer

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland 1. Minst antibiotika i världen 1. Minst antibiotika i världen Globalt är ökande antibiotikaresistens ett växande problem. De

Läs mer

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF Konsumenten vill veta ursprung, produktionsmetoder, egenskaper och om maten är schysst och säker Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Epizootihandboken Del I 11 Lantbruksnäringen_130904

Epizootihandboken Del I 11 Lantbruksnäringen_130904 1 DEL I KAPITEL 11 LANTBRUKSNÄRINGEN... 3 A. Näringens epizootigrupp... 3 B. Tillgänglighet... 3 C. Skyldigheter... 4 D. Förutsättningar för medverkan vid bekämpning av epizootier... 4 E. Resurser och

Läs mer

Stig Widell. Konsult (arbetat 20 år på SJV) Lantbrukare Pensionär

Stig Widell. Konsult (arbetat 20 år på SJV) Lantbrukare Pensionär Stig Widell Konsult (arbetat 20 år på SJV) Lantbrukare Pensionär ABP = Animaliska BiProdukter ett begrepp sedan 2003 då började (EG) nr 1774/2002 (föregångare till (EG) nr 1069/2009) att gälla ABP-lagstiftning

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010

Verksamhetsberättelse 2010 Verksamhetsberättelse 2010 Innehållsförteckning Vd har ordet 3 Svensk kyckling på tillväxt 3 4 Konsumtion och produktion 4 Svensk Fågels omvärld 6 Svensk Fågel internt 10 Resor, konferenser och utbildningar

Läs mer

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av livsmedelsföretagarens TSEprovtagning

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av livsmedelsföretagarens TSEprovtagning 1(7) 2012-04-13 Version 1.0 Dnr 33-3994/12 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av livsmedelsföretagarens TSEprovtagning vid slakt Fastställd 2012-04-13

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Svenskmärkning AB

Svenskmärkning AB Svenskmärkning AB Kriterier för förtroende Alla djur är födda, uppfödda och slaktade i Sverige Odling sker i Sverige All förädling och packning sker i Sverige För varor med flera ingredienser gäller särskilda

Läs mer

Svenska Äggs certifiering

Svenska Äggs certifiering Svenska Äggs certifiering Inledning Arbete och process Förankring Resultat Historisk tillbakablick 1898 bildades föreningen Sveriges Fjäderfäodlarförening 1901 bytte den namn till Sveriges Fjäderfäavelsförening

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Sveriges Grisföretagare har en kontinuerlig kontakt med slakt och handel. Kritiken vi ofta får handlar bland annat om den höga spädgrisdödligheten

Läs mer

Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen

Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen Rebecca Wärnbring Rebecca.warnbring@jordbruksverket.se 036-156248 Innehåll Hur går kontrollen av foder går till i Sverige Varför foderlagstiftning? Lagstiftning

Läs mer

KLIMATSMARTA MATTIPS

KLIMATSMARTA MATTIPS KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra

Läs mer

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20)

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) PM 1 (5) Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) Bakgrund I Sverige bekämpas salmonella i hela livsmedelskedjan, och lagstiftningens främsta syfte är

Läs mer

Regler för Svenska Äggs certifiering Handbok för företag som är anslutna, eller vill bli anslutna, till Svenska Äggs certifieringsprogram

Regler för Svenska Äggs certifiering Handbok för företag som är anslutna, eller vill bli anslutna, till Svenska Äggs certifieringsprogram Regler för Svenska Äggs certifiering Handbok för företag som är anslutna, eller vill bli anslutna, till Svenska Äggs certifieringsprogram Inledning Syftet med certifieringsprogrammet är att säkerställa

Läs mer

Nyheter med mera från länsveterinärerna

Nyheter med mera från länsveterinärerna Sida 1/7 Länsveterinärerna Landsbygdsavdelningen Veterinär och bygg Djurhälsopersonal i Jönköpings län Nyheter med mera från länsveterinärerna Till det senaste nyhetsbrevet i december 2010 bifogade vi

Läs mer

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Försäljning av små mängder Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Att sälja små mängder I den här broschyren kan du som ska sälja små mängder primärprodukter

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter är fortfarande aktuella Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter Ger akut diarrésjukdom på människa allvarliga komplikationer, t.ex reaktiv artrit, och

Läs mer

Jakt av vilt eller slakt av tamt

Jakt av vilt eller slakt av tamt Jakt av vilt eller slakt av tamt av Daniel Kardell Arja Helena Kautto Vad är vilt vad är tamt? Seminarium den 6 november 2018 vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Stockholm Livsmedelsverkets organisation

Läs mer

Detta är Jordbruksverket

Detta är Jordbruksverket www.jordbruksverket.se Detta är Jordbruksverket Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och ansvarar för

Läs mer

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Christina Nordin inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med

Läs mer

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött. TORKAN 2018 påverkan och effekter på svenskt kött BRANSCH- OCH UTVECKLINGSBOLAG FÖR HÅLLBART SVENSKT NÖT-, GRIS-, OCH LAMMKÖTT KUNSKAP & UTVECKLING AV SVENSKA GÅRDAR OCH EN LÅNGSIKTIG LÖNSAMHET FÖR HELA

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk salmonellakontroll

Läs mer

Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV

Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV Systemet ska 1. låta konsumenterna göra medvetna klimatval, så att 2. de klimatanpassade företagens konkurrenskraft

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning

Läs mer

Hållbar mat i offentliga kök

Hållbar mat i offentliga kök Hållbar mat i offentliga kök För hälsan och miljön Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Hållbar livsmedelskonsumtion Skapa ett samhälle som främjar bra matvanor

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn

Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn Stockholm 5 oktober 2017 Eva Sundberg Ingela Dahlin Vi ska prata om: Livsmedelsverkets arbete med offentliga måltider - Budskap - Hållbar mat Matsvinn

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och

Läs mer

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen. 1 (6) Enheten för lantbruksfrågor Anders Larsson n.registrator@regeringskansliet.se Svar på remiss slutbetänkanden av konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi

Läs mer

Frågor för framtiden och samverkan

Frågor för framtiden och samverkan En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl

Läs mer

Sveriges Kaninproducenter. -för djurvälfärd och köttkvalitet

Sveriges Kaninproducenter. -för djurvälfärd och köttkvalitet Sveriges Kaninproducenter -för djurvälfärd och köttkvalitet Syftet med föreningen Sveriges Kaninproducenters Förening, som den hette från starten, bildades 1992 där huvudsyftet var att bilda ett nätverk

Läs mer

Gemensam avsiktsförklaring mellan Finland och Sverige om samarbete i syfte att öka exporten av livsmedel och drycker

Gemensam avsiktsförklaring mellan Finland och Sverige om samarbete i syfte att öka exporten av livsmedel och drycker Declaration of intent 18.4.2018 Näringsdepartementet Gemensam avsiktsförklaring mellan Finland och Sverige om samarbete i syfte att öka exporten av livsmedel och drycker Syfte Syftet med denna avsiktsförklaring

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Matens klimatpåverkan

Matens klimatpåverkan Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad

Läs mer

Undersökning. - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning?

Undersökning. - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning? Undersökning - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning? Emma Hansson Rådgivare miljö Livsmedelsverket Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Läs mer

Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen

Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen Allmänna leveransvillkor Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen Nedan följer det program i nio punkter som ligger till grund för det långsiktiga arbetet för en god djuromsorg.

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2015 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2015 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Frågor och svar om Köttguiden 2016 Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.

Läs mer

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tillsammans får vi landet att växa Tillsammans får vi landet att växa är LRFs huvudbudskap. Det framgår av LRFs kommunikationsstrategi, fastställd av riksförbundsstyrelsen.

Läs mer

Marknadsråd ägg 2011-11-16

Marknadsråd ägg 2011-11-16 Marknadsråd ägg 2011-11-16 Foto: Ulf Nylén Under jan-aug 2011 har den svenska konsumtionen av ägg och äggprodukter ökat med 1,4 % jämfört med samma period 2010. Svensk produktion ökade med 9,9 % jan-aug

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar

Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-20 Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar Under första halvåret 2013 fortsatte Sveriges produktion av

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om offentlig djurskyddskontroll;

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Ett nytt regelverk för livsmedelskontrollen

Ett nytt regelverk för livsmedelskontrollen Ett nytt regelverk för livsmedelskontrollen - Nordisk tillsynskonferens 7-8 februari 2017 Leo Jager, teamchef Handel och myndighetssamverkan Santépaketet: nya EU-regler om offentlig kontroll av bl.a. livsmedel

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Så här fortsätter Greppa Näringen

Så här fortsätter Greppa Näringen Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker

Läs mer

För mera information: Om Växa Sverige

För mera information: Om Växa Sverige 2016-08-26 1 (6) Från och med den 1 augusti finns det endast 3 971 mjölkbönder kvar. Det senaste året har Sverige tappat över 300 gårdar och nedläggningstakten ökar nu för varje vecka. Under 2016 har även

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-6-8 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala förbrukningen

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Reviderad av utbildningsnämnden: 2019-01-15 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Ansvar...

Läs mer