Fastställd av Socialnämnden Tillämpningsregler för myndighetsutövning enligt SOL och LSS för personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 Fastställd av Socialnämnden Tillämpningsregler för myndighetsutövning enligt SOL och LSS för personer med funktionsnedsättning

2 (56) Dnr 2010/ reviderad , ,

3 (56) Innehåll 1. INLEDNING Syfte med tillämpningsregler och vägledning Struktur Definitioner och ordval TILLÄMPNINGSREGLER FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) Paragrafer av särskilt intresse kap. Socialtjänstens mål kap. Kommunens ansvar a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m kap. Rätten till bistånd kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper kap. Avgifter kap. Anmälan om missförhållanden kap. Övriga bestämmelser Handläggningsprocessen Tystnadsplikt Sekretess Gemensamt ansvarstagande i hushållet Föräldraansvar Stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar Barnperspektivet Åtgärder för trygghet och säkerhet gällande barn och ungdomar Insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) Beslut om trygghetslarm Beslut om hjälp i hemmet Beslut om boendestöd Beslut om omvårdnadsbidrag Beslut om ledsagarservice Beslut om kontaktperson inklusive omfattning/nivå Beslut om avlösarservice Beslut om korttidsboende/korttidsvistelse Beslut om korttidsvistelse för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar Beslut om korttidsvistelse för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov Beslut om särskilt boende för personer över 18 år Beslut om dagverksamhet Beslut om dagverksamhet/sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar Beslut om turbunden resa TILLÄMPNINGSREGLER FÖR INSATSER ENLIGT LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) Paragrafer av särskilt intresse Inledande bestämmelser... 33

4 (56) Verksamhetens mål och allmänna inriktning Rätten till insatser Insatserna för särskilt stöd och särskild service Särskilda uppgifter för kommunen Gemensamma bestämmelser om landstingens och kommunernas ansvar Avgifter m.m Anmälan om missförhållanden Inspektionen för vård och omsorg (IVO) - tillsyn Kontroll och anmälan av assistansutförare Särskild avgift Rapporteringsskyldighet Handläggningsprocessen Viktiga skillnader mellan SoL och LSS Vem kan söka insatser enligt LSS? Vilka omfattas av LSS? Prövning av rätten till insatser allmänna principer Behovsbedömning Tystnadsplikt Sekretess Gemensamt ansvarstagande i hushållet Föräldraansvar Stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar Barnperspektivet Åtgärder för trygghet och säkerhet gällande barn och ungdomar Insatserna för särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder (9 1 p) Personlig assistans (9 2 p) Ledsagarservice (9 3 p) Biträde av kontaktperson ( 9 4 p) Avlösarservice i hemmet ( 9 5 p) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet ( 9 6 p) Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov ( 9 7 p) Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet ( 9 8 p) Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna ( 9 9 p) Daglig verksamhet (9 10 p) Individuell plan enligt LSS Flytta från annan kommun begäran om förhandsbesked enligt 16 LSS TILLÄMPNINGSREGLER FÖR AVGIFTSSYSTEMET Inledning Socialtjänstlagen Lagstiftning Avgiftsberäkning Reducering av avgift vid avsägning och frånvaro Dubbla boendekostnader vid flytt till särskilda boenden... 62

5 (56) Mat i särskilt boende Avgifter inom LSS Lagstiftning om avgifter med mera Avgifter med mera... 64

6 (56) 1. INLEDNING 1.1. Syfte med tillämpningsregler och vägledning För att kunna erbjuda god omvårdnad, trygghet och bibehållen självständighet enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) tillhandahåller kommunen olika former av stöd. Det finns olika former av stöd. De flesta stödformer kräver en ansökan från den som behöver stödet och en utredning och behovsbedömning samt beslut av en av kommunens handläggare. För medborgarna är det viktigt att detta sker med hög rättssäkerhet, enhetlig handläggning och likvärdighet i behovsbedömning och beslut. Syftet med tillämpningsreglerna i detta dokument är att ge medborgare och förtroendevalda en översikt över lagstiftningen och de lokala tillämpningsregler och vägledningarna som socialnämnden antagit som politiskt grund för myndighetsutövningen. I grunden för varje enskilt beslut om insatser finns alltid en bedömning utifrån den lagstiftning som gäller för den aktuella ansökan. Det är dock alltid den enskildes individuella behov och förutsättningar som ska bedömas. Vid bedömningen eftersträvas alltid en helhetssyn på individens situation och möjligheter där sociala, fysiska, psykiska och existentiella behov ska beaktas. Tillämpningsreglerna ska ge handläggarna på socialförvaltningen en politisk styrning och stöd vid tolkningen av lagstiftningen och VAD som ska gälla i Järfälla kommun. Handläggarna har utöver detta dokument även tillgång en rutinhandbok. Till rutinhandboken finns två bilagor; bilaga ett omfattar bedömningsgrunder inom varje lagstiftningsområde och bilaga två omfattar utredningstexter/frastexter för utredningsarbetet. Rutinhandboken med tillhörande bilagor har fokus på HUR tillämpningsreglerna ska genomföras. Rutinhandboken är ett arbetsdokument som uppdateras löpande. Utöver det har handläggarna tillgång till den aktuella rättstillämpningen och rättspraxis via internetbaserade rättsdatabaser. Stöd i form av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan ges vid olika verksamheter och av olika utförare. För de insatser där kundval/upphandling enligt Lag om Valfrihetssystem (LOV) gäller får den enskilde själv välja vilken utförare han eller hon vill ha bland dem som är godkända som utförare i Järfälla kommun. De godkända utförarna finns samlade i en kundvalskatalog. För den som för tillfället inte vill välja finns då ett icke-valsalternativ som innebär att den enskilde får sitt stöd, trots att han eller hon inte kan eller vill välja. Den enskilde kan när som helst meddela att han eller hon vill välja eller byta utförare och får då göra sitt val ur kundvalskatalogen. För det bistånd och de insatser som inte är upphandlade enligt Lag om Valfrihetssystem finns det också flera verksamheter och utförare. Där har inte den enskilde möjlighet att själv välja verksamhet eller utförare, men den enskildes behov ligger till grund för beslutet om var och av vem den enskilde ska få sitt stöd. Järfälla kommun har som mål att det ska finnas ett så brett utbud av verksamheter och så många boenden/platser i verksamheter i Järfälla att de flesta ska kunna få sina behov i kommunens egna verksamheter. Därigenom möjliggörs närhet till hemmet och till den invanda miljön. Den enskilde behöver inte heller resa så långt för att få stöd. Om den enskildes behov inte kan tillgodoses i kommunens egna verksamheter övervägs al-

7 (56) ternativ i andra verksamheter som kan tillgodose behoven. Det sker alltid en individuell prövning hur behoven ska tillgodoses. Avsikten är att tillämpningsreglerna ska uppdateras årligen eller, vid större förändringar, när behov uppstår Struktur I detta dokument finns samlat de viktigaste delarna i lagstiftningen, inledande beskrivningar av handläggningen av enskilda ärenden samt tillämpningsreglerna för de olika insatsformerna och de avgifter som socialnämnden kan ta ut av den enskilde. För varje del finns en kortare inledning. Därefter kommer en redovisning av de paragrafer i den aktuella lagstiftningen som är av särskilt intresse för respektive målgrupper. Dessa följs av en principiell beskrivning av handläggningsprocessen i myndighetsutövningen inom respektive område. Därefter beskrivs det beaktande av barnperspektivet som handläggaren måste göra om en utredning berör barn. För varje område sker därefter en redovisning av tillämpningsreglerna för de insatser som förekommer inom funktionshinderområdet Definitioner och ordval I texten har den person som ansökt om insats konsekvent kallats den enskilde. Ibland omfattas definitionen den enskilde också av legal företrädare. Med legal företrädare avses den person som har laglig rätt att företräda den enskilde. För barn som är under 18 år avses barnets förmyndare. För personer som är 18 år eller äldre avses god man eller förvaltare eller en person som den enskilde gett fullmakt att företräda honom eller henne. Med kommunens egna verksamheter avses både de verksamheter som drivs av kommunens egen regi och de som är upphandlade av Järfälla kommun och drivs som kommunala entreprenader. I texten har skall i citerade lagtexter och andra dokument ersatts med ska för ökad läsbarhet. I texten används begreppet särskilda boendeformer i betydelsen gruppbostäder för tex personer med demensfunktionsnedsättning eller psykisk funktionsnedsättning.. Begreppet bostad med särskild service används för gruppbostäder eller servicebostäder för personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd, psykiska funktionsnedsättningar med mera.

8 (56) 2. TILLÄMPNINGSREGLER FÖR INSATSER ENLIGT SOCIAL- TJÄNSTLAGEN (SOL) 2.1. Paragrafer av särskilt intresse kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 När åtgärder rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2a kap. 7 När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälsooch sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:981) a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag Ansvarig kommun

9 (56) 1 Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1, om inte annat följer av Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. 3 Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses i detta kapitel 1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller 3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning. 4 En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i: 1. familjehem enligt 6 kap. denna lag eller 9 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2. hem för vård eller boende enligt 6 kap., 3. boende för service och omvårdnad för äldre människor enligt 5 kap. 5 andra stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 4. bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 5. bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9 8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller 6. annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. 5 Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för stöd och hjälp 1. under kriminalvård i anstalt, 2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun, 3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2. Vistelsekommunens skyldighet att bistå bosättningskommunen 6 När en enskild avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än bosättningskommunen, och till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver stöd och hjälp för detta, är vistelsekommunen skyldig att på begäran 1. bistå med den utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna pröva den enskildes behov av stöd och hjälp, 2. verkställa bosättningskommunens beslut. 7 Om en bosättningskommun har begärt verkställighet enligt 6 2, ska bosättningskommunen ersätta vistelsekommunen för verkställighetskostnaderna. Ersättningen ska betalas enligt den ersättningsnivå som bosättningskommunen tillämpar för motsvarande insatser.

10 (56) Ansökan om insatser i en annan kommun 8 En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon 1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller 2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. 9 En ansökan enligt 8 ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas. Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan. Överflyttning av ärende 10 Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd i fråga om en enskild person kan flyttas över till en annan kommun. En kommun som anser att ett ärende ska flyttas över ska begära det hos den andra kommunen. Ärendet ska då flyttas över om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt. En begäran enligt andra stycket ska vara skriftlig. Den andra kommunen ska skriftligen och utan dröjsmål meddela sin inställning. 11 Om berörda kommuner inte är överens om att flytta över ärendet, får den kommun som begärt överflyttning ansöka om det hos Socialstyrelsen. En sådan ansökan får också göras av en kommun, som inte inom en månad har fått svar från en annan kommun på en begäran om överflyttning. Socialstyrelsen ska pröva ansökningen så snart som möjligt. Beslut i ärendet ska meddelas inom tre månader från det att ansökan kom in, om det inte finns särskilda skäl för en längre handläggningstid. 12 Uppgifter som behövs för att en kommun ska kunna ta över ett ärende enligt 10 eller 11 ska lämnas ut av den kommun som överlämnar ärendet kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m. 1 Till socialnämndens uppgifter hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, informera om socialtjänsten i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden,

11 (56) svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. 2 Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. Socialnämnden ska även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

12 (56) 3 Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 4 Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt ska nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. 5 Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information och hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. 6 Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Människor med funktionshinder 7 Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. 8 Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Kommunen ska planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. 8 a Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organi-

13 (56) sationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. 11 Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ska också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp kap. Avgifter 1 Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträffande barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning. 6 Avgifterna enligt 5 får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs ska kommunen dessutom försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation kap. Anmälan om missförhållanden 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. 2 Var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild ska genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag. Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Anmälan ska göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Lag (2005:126) kap. Övriga bestämmelser Överflyttning av ärende 1 Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd i fråga om en enskild person kan flyttas över till en annan socialnämnd. Överflyttning ska ske om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt.

14 (56) Om berörda kommuner inte kan komma överens om överflyttning, får den kommun där frågan om överflyttning kommit upp ansöka om överflyttning av ärendet hos Socialstyrelsen. Uppgifter som behövs för att en socialnämnd ska kunna ta över ett ärende ska lämnas ut av den socialnämnd från vilken överlämnandet sker. Rapporteringsskyldighet 6 f Socialnämnden ska till Socialstyrelsen och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 kommunallagen (1991:900) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Socialnämnden ska vidare dels till Socialstyrelsen, dels till revisorerna rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Rapportering enligt denna paragraf ska ske en gång per kvartal Handläggningsprocessen I följande avsnitt ges en generell beskrivning av hur myndighetsutövningen fungerar och hur handläggningsarbetet bedrivs i ett normalfall. Handläggningsprocessen är i stort sett den samma oberoende av vilken typ av ärende det gäller eller vilken lagstiftning som används. Omfattningen på utredningsförfarandet kan dock variera beroende på vad ansökan gäller. Alla ansökningar om bistånd ska prövas och endast beviljas om behovet inte kan tillgodoses av den enskilde eller tillgodoses på annat sätt. Ansökan kan vara muntlig eller skriftlig. Skriftlig ansökan är att föredra då det är minst risk för missuppfattningar. Det är mer rättssäkert att hantera eventuella avslag och överklagande med en tydlig ansökan. Har den enskilde behov av hjälp för att fylla i ansökan ska handläggaren bistå med detta om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt via anhörig, god man etc. När ansökan inkommit görs ofta en enkel förhandsbedömning om ärendets art och inriktning. Därefter fattar handläggaren beslut om en utredning ska inledas eller inte. Socialförvaltningen har förenklat ansöknings- och utredningsförfarandet (så kallad förenklad biståndsbedömning ) gällande vissa insatser inom socialtjänstlagen. Förenklad biståndsbedömning resulterar i att den enskilde får en kortare utrednings- och handläggningstid då hembesök oftast inte är nödvändigt. Förfarandet innebär att den enskilde själv kan formulera sig på en fastställd ansökningsblankett och själv uppge orsakerna till behovet av hjälp. Handläggaren tar kontakt med den enskilde per telefon för att bekräfta ansökan och eventuellt komplettera uppgifter. Bedömningen är lika oavsett i vilken form ansökan har inkommit. Beslut meddelas direkt per telefon samt därefter även skriftligt.

15 (56) Utredning ska ske skyndsamt. Utredningar får inte utan särskilda skäl ta längre tid än tre till fyra månader. Utredningen ska inte vara mera omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna. Vid komplicerade utredningar kan det finnas behov av att fatta beslut om kortvariga insatser under fortsatt utredning. Under utredningen ska handläggaren samla in de uppgifter som behövs för att kunna göra en bedömning och fatta beslut. Detta sker oftast i kontakt med den enskilde vid hembesök, vid vårdplanering på sjukhus och genom att uppgifter inhämtas från andra inblandade som till exempel sjukvårdspersonal. Den enskilde sökande får en förfrågan om att ge godkännande till att uppgifter inhämtas. Samtliga beslut ska meddelas skriftligt till den enskilde. I beslutet ska framgå: typ av insats omfattning tidsperiod motiv till beslut Den enskilde ska få en kopia på utredningen vid utskick av beslutet. Om insatsen beviljas ska beslutet utmynna i en beställning av insats från en kommunal eller privat utförare. För vissa insatser har den sökande möjligheter att själv välja utförare. Vid avslag bifogas också uppgifter om hur den sökande kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten. Beslut om insatser ska vara tidsbegränsade så att de sammantagna insatserna alltid motsvarar behoven. Figuren nedan ger en bild av hur ett ärende behandlas från ansökan tills beslut fattas och insatsen startar.

16 (56) Figur: Handläggningsprocessen Ansökan Anmälan Annat sätt t.ex. vårdplanering på sjukhus Förfrågan om service eller rådgivning Förhandsbedömning Hänvisning till öppna insatser utan utredning el. biståndsbeslut Beslut att inleda utredning. Ställningstagande att inte inleda utredning Informera berörda att utredning inleds. Genomföra utredning. Handläggarens bedömning och förslag till beslut. Avslag på ansökan Insats beviljas Överklagande till förvaltningsrätten Beställning av insatser från kommunal el. privat utförare. Avslag på överklagande Bifall på överklagande Utföraren upprättar en genomförandeplan tillsammans med den enskilde Inga insatser Överklagande till kammarrätten *Prövning om ärendet tas upp i rätten eller inte Utföraren genomför insatsen d.v.s. ger stödet Handläggaren gör uppföljning, omprövar och fattar ev. nytt beslut Ärendet tas inte upp Ärendet tas upp Avslag på överklagande Bifall på överklagande Överklagande till Regeringsrätten se process fr. * t. avslag/bifall

17 (56) Tystnadsplikt Sekretess I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100). Sekretess gäller för uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (s.k. omvänt skaderekvisit). Med personliga förhållanden menas till exempel uppgifter som rör en persons karaktär, sinnesbeskaffenhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, arbetsoförmåga och ekonomi. Även uppgifter om någons bostadsadress och anställning hör till dennes personliga förhållanden. Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt LSS får inte heller obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Sekretess gäller såväl gentemot enskilda som myndigheter emellan. Varje nämnd i en organisation är en myndighet i sekretesslagens mening och sekretess gäller mellan olika myndigheter inom en kommun såväl som gentemot andra myndigheter Gemensamt ansvarstagande i hushållet Av äktenskapsbalken (16 kap 1 ÄB) framgår att makar, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det gemensamma hushållet och till att personliga behov tillgodoses. Det innebär att vuxna personer som lever i hushållsgemenskap normalt ger varandra viss praktisk hjälp. Att ha gemensamt hushåll innebär inte ett ansvar för den enskildes personliga omvårdnad. Vid bedömning av omvårdnadsbehov ska bedömningen göras som om den enskilde vore ensamstående. Det gemensamma ansvaret för hushållet innebär också att när en person har rätt till stöd enligt Socialtjänstlagen ska inte stödpersonalen ta över det ansvar som den person som inte har funktionsnedsättning har för det gemensamma hushållet. Samma principer kan tillämpas för personer som har funktionsnedsättningar och som sammanbor, har ingått partnerskap, delar hushåll med annan eller har hemmavarande barn över 18 år. För att denna princip ska följas ska maken/makan/den sammanboende/det vuxna barnet vara hemmavarande, det vill säga inte huvudsakligen befinna sig på annan plats Föräldraansvar Enligt Föräldrabalken (FB) 6 kap. 1 och 2 har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vårdnadshavaren ansvarar bland annat för att barnet får dessa behov tillgodosedda samt att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år eller dessförinnan ingår äktenskap. Går barnet i skolan efter 18 års ålder är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, men längst till dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. Föräldraansvar kan definieras som den omvårdnad en förälder normalt ger till ett barn i aktuell ålder utan funktionsnedsättning. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver detta utgör grunden för bedömning om stödinsatser.

18 (56) 2.5. Stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar FN:s barnkonvention är vägledande både när det gäller barnperspektivet och vilka åtgärder som kommunen behöver göra för att beakta barns och ungdomars trygghet och säkerhet. I barnkonventionen beskrivs barns rättigheter bland annat att Ett barn har grundläggande rätt att leva tillsammans med sina föräldrar, förutsatt att han/hon har det bra och tryggt med dem. Ett barn har rätt att behålla sin identitet, sitt medborgarskap, sitt namn och sina släktrelationer. Ett barn som inte bor med sina föräldrar har rätt att träffa och hålla regelbunden kontakt med båda föräldrarna. Ifall det inte är bra för barnet att träffa föräldrarna kan man hindra umgänge. Ett barn som placerats utanför sitt födelsehem har rätt till regelbunden översyn av grunderna för sin omvårdnad och placering. Ett barn som tillhör en minoritet eller urbefolkning har rätt till sin egen kultur, religion och sitt eget språk. Ett barn ska ha rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning. Ett barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada dess hälsa och utveckling. Ett barn ska skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande. Ett barn ska skyddas från narkotika och olaglig narkotikahandel. Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym och förnedrande bestraffning. Ett barn som utsatts för någon form av utnyttjande bör få hjälp till rehabilitering och social återanpassning. Ett barn har rätt till bästa möjliga hälsa och till den hälso- och sjukvård han/hon behöver. Barnet har rätt till privatliv, hemfrid och brevhemlighet. Barnets heder och anseende får inte kränkas. Ett barn har rätt till vila, lek och fritid, och till att delta i konst- och kulturaktiviteter. Barns åsikter ska beaktas med hänsyn till dess ålder och mognad Barnperspektivet Vid behovsbedömning ska handläggaren beakta barnperspektivet. Det innebär att handläggaren ska se på behov utifrån barnets eller barnens bästa. Detta ska ske både när stödinsatsen riktar sig till det enskilda barnet och när det riktar sig till ett syskon eller en vuxen i familjen, men där situationen påverkar det enskilda barnet. Ibland sammanfaller inte barnperspektivet och vuxenperspektivet. I de flesta fall tillgodoses barnets intresse genom att de vuxna får bra stöd av socialtjänsten, men vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Hänsyn ska tas till barnets åsikter i förhållande till barnets ålder och mognad. I de fall där det finns barn med i bilden, antingen genom att barnet själv har en funktionsnedsättning eller att föräldern har det, är det viktigt att i möjligaste mån finna stöd och lösningar i närmiljön och i familjens nätverk. Det är först när nätverket och dess stöd inte räcker till som socialtjänstens insatser bör komma i fråga. Ett stort mått av lyhördhet för familjens situation är viktigt för att bedöma barnets bästa.

19 (56) Åtgärder för trygghet och säkerhet gällande barn och ungdomar Inom omsorg om barn och ungdomar med funktionsnedsättningar görs inga omhändertaganden. Det är fortfarande föräldrar/förmyndare som har ansvar för att det enskilda barnet är tryggt och lever under goda förhållanden. Även om ett barn eller en ung med funktionsnedsättningar bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet ska denna insats endast vara ett komplement till hemmet. Det är trots detta viktigt att den handläggare som beslutar om stöd till barn och ungdomar beaktar barnets bästa och följer upp att han eller hon har det bra och inte utsätts för missförhållanden och vanvård, samt att insatsen som sådan eller den plats där stödet ges är det rätta för barnet/den unga. I vanvårdsutredningen (SOU 2009:99, Vanvård i social barnavård under 1900-talet) uppdelas vanvård i två kategorier: övergrepp och försummelse. Övergrepp kan vara fysiska/emotionella eller sexuella. Försummelse kan innebära exempelvis otillräcklig omvårdnad, otillräcklig tillsyn eller otillräcklig skolgång. Om ett barn får sin dagliga omvårdnad i ett annat hem än föräldrahemmet har handläggaren ett särskilt ansvar när det gäller uppföljning av insatsen. För att säkra att barn och ungdomar med funktionsnedsättningar får trygghet och säkerhet i det stöd som ges från handikappomsorgen ska detta beaktas när beslut om insats tas: Föräldrarna och barnet/ungdomen ska involveras i planeringen för insatsen Barnet/den unga och föräldrarna ska få muntlig och skriftlig information om o vem som är barnets/den ungas handläggare samt kontaktuppgifter (handläggarens telefon/mobiltelefon, adress/e-postadress). o vart de ska vända sig om missförhållanden uppstår i verksamheter eller om de har klagomål Dokumentationen är särskilt viktig för att följa barnets/den ungas utveckling och om insatsen/stödet är rätt för den enskilde. o Handläggaren ansvarar för att utföraren får ett uppdrag med viktig information och tydlig målsättning. o Utföraren ansvarar för att en genomförandeplan upprättas tillsammans med barnet/den unga och föräldrar samt att genomförandeplanen skickas till handläggaren. o Utföraren ansvarar för att dokumentera viktiga händelser och avvikelser från genomförandeplanen. Om barnet får sin dagliga omvårdnad i ett annat hem än föräldrahemmet o ska personliga besök hos barnet/den unga ske minst fyra gånger per år. Däremellan kan kontakten ske via telefonsamtal, brev, sms eller e- post, där så är lämpligt och möjligt. o behöver en relation upprättas för att barnet/den unga ska känna förtroende. Uppföljning måste bygga på en förtroendefull kontakt med barnet (gäller alla insatser och stödformer). o Handläggaren ska följa upp insatsen utifrån uppdrag, genomförandeplan samt dokumentation av viktiga händelser och avvikelser. o Handläggaren ska, förutom att träffa föräldrarna, också följa upp insatsen genom att träffa barnet/den unge på egen hand. Barnet/den unge ska ges möjlighet att framföra sina synpunkter utifrån ålder och mognad.

20 (56) o Om insatsen/stödet vid uppföljning inte visar sig vara rätt för barnet/den unga ska handläggaren snarast ta kontakt med förälder/förmyndare och diskutera vilket stöd som just då och långsiktigt är det bästa för barnet. Barnet/den unga ska ges möjlighet att framföra sina synpunkter utifrån ålder och mognad. o Om barnet/den unga utsätts för missförhållanden eller vanvård i verksamhet som ger stöd till barn/unga med funktionsnedsättningar måste omedelbara åtgärder vidtas. Tillsammans med föräldrarna (och utföraren) söks den bästa akuta och långsiktiga lösningen. Barnet/den unga ska ges möjlighet att framföra sina synpunkter utifrån ålder och mognad. Händelsen rapporteras till ansvarig för verksamheten, så denne kan göra en Lex Sarah-anmälan. o Om barnet utsätts för missförhållanden eller vanvård i det egna hemmet ska handläggaren göra en anmälan till barn- och familjeenheten Insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) Beslut om trygghetslarm Trygghetslarm ges när en enskild har behov av att nå hemtjänstpersonal vid akuta behov till exempel om det föreligger risk för att den enskilde ramlar och inte själv kan ta sig upp. Trygghetslarm ökar möjligheterna för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende. Otrygghet och fallrisk orsakad av olika sjukdomstillstånd såväl som upplevd otrygghet och upplevd fallrisk kan innebära att behov av hjälp uppstår plötsligt och utan möjlighet att planera in stödet i förväg. Förutsättningen för att få en trygghetslarm är att det föreligger en stor risk att den enskilde kan hamna i en akut situation. Den enskilde ska bedömas ha förmåga att utlösa trygghetslarm vid rätt situation. Ansökan kan även ske via förenklat ansöknings- och utredningsförfarande. Kriterierna för att kunna få tillgång till den öppna tjänsten trygghetslarm är främst: - Den enskilde ska ha fyllt 18 år. - Den enskilde ska bo i ordinärt boende, det vill säga inte i någon gruppbostad eller i äldreboende. - Otrygghet eller fallrisk orsakad av olika sjukdomstillstånd och psykisk instabilitet - Upplevd otrygghet och upplevd fallrisk Beslut om hemtjänst (hjälp i hemmet) Hemtjänst ska ges till enskilda med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller som av sociala skäl behöver stöd i den dagliga livsföringen, för att det ska bli möjligt att bo kvar i egna hemmet. Insatsen ska inte kunna tillgodoses på annat sätt. Det är angeläget att valet av insatser sker mot bakgrund av individens totala situation. Alla insatser bygger på frivillighet, det vill säga att den enskilde vill ta emot stödet, och med beaktande av den enskildes integritet. Insatserna ska utformas tillsammans med den enskilde.

21 (56) I första hand bör prövas om ett behov kan avhjälpas eller minskas genom generella åtgärder och andra typer av insatser till exempel bostadsanpassning, hjälp med bostadsbyte eller tekniska hjälpmedel. Den enskilde ska genom insatsen få stöd i att utnyttja sina egna resurser så långt som möjligt och få hjälp med det som han eller hon inte själv kan utföra. Genom hemtjänst kan den enskilde få möjlighet till ett fortsatt självständigt liv i sin invanda miljö. Enligt socialtjänstlagen kan insatsen delas in i uppgifter av omvårdnad och uppgifter av service. Med omvårdnad avses bl.a. de personliga insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig, förflytta sig och sköta personlig hygien. Med serviceuppgifter avses bl.a. praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning, tvätt, inköp och att få hem färdiglagad mat (matdistribution). Landstinget har ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser samt rehabilitering i ordinärt boende. Exempel på hemtjänst - omvårdnadsuppgifter Personlig omvårdnad Personer som inte på egen hand kan sköta sin personliga omvårdnad kan beviljas bistånd för detta. Insatsen personlig omvårdnad kan bestå bl.a. av hjälp att äta, tillsynsbesök, trygghetsringning, personlig hygien, på- och avklädning, förflyttning, stiga upp, gå och lägga sig, toalettbesök och egenvård. Hjälp att äta Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen hjälp att äta ingå: - hjälp att äta vid alla måltider - hjälp att inta dryck - finfördela maten - vid behov förflyttning till och från vid matbordet Tillsyn vid måltid Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen tillsyn vid måltid ingå att personalen försäkrar sig att brukaren får mat och dryck vid alla måltider. Hjälp att duscha Hjälp att duscha beviljas normalt en till två gånger/vecka. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen hjälp att duscha ingå: - avklädning vid behov - duschning vid behov - hårtvätt vid behov - påklädning vid behov - kamning vid behov - rakning vid behov - hjälp med förflyttning till och från badrummet vid behov - städning av badrummet efter dusch Förflyttningar Om inget annat anges i beslutet ingår hjälp med förflyttning till och från olika

22 (56) ställen i bostaden utifrån behov t.ex. efter måltid, toalettbesök m.m. Daglig hygien Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen (daglig) hygien ingå: - övre hygien vid behov - nedre hygien vid behov - byte av inkontinensskydd vid behov - munhygien i form av tandborstning eller rengöring av tandprotes vid behov - klippning av naglar vid behov - kamning vid behov - rakning vid behov - hjälp med kläder vid behov - ta fram rena kläder vid behov Toalettbesök Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen toalettbesök ingå: - förflyttning till och från toalett vid behov - hjälp med kläder i samband med toalettbesök - hjälp med hygien i samband med toalettbesök - hjälp med byte av inkontinensskydd vid behov Påklädning/avklädning Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen påklädning/avklädning ingå: - påklädning och byte av inkontinensskydd vid behov - avklädning och byte av inkontinensskydd vid behov Uppstigning Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen uppstigning ingå: - hjälp att komma upp från sängen Läggning Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen läggning ingå: - hjälp inför sänggående att klä av sig - hjälp med nattkläder - hjälp att komma i sängen Natthjälp Personer som har omfattande hjälpbehov och som inte på egen hand kan sköta sin personliga omvårdnad, har behov av kontinuerlig natthjälp (kortare eller längre period), beviljas bistånd för natthjälp. I biståndsbeslutet ska anges hur många gånger/natt den enskilde ska ges hjälp. Normalt beviljas natthjälp en gång/natt. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen personlig omvårdnad ingå: - byte av inkontinensskydd vid behov - toalettbesök vid behov - egenvård vid behov - hjälp med dryck vid behov Tillsynsbesök Tillsynsbesök kan beviljas (kortare eller längre period) för att öka tryggheten för den enskilde i syfte att han/hon ska kunna bo kvar i sin ordinära bostad. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen ingå: - besök i brukarens bostad (frekvens enligt beslut) - hjälp med toalettbesök vid behov och önskemål - hjälp med dricka vid behov och önskemål

23 (56) - annan hjälp av akut karaktär som är nödvändigt Trygghetsringning Trygghetsringning kan beviljas för att öka tryggheten för den enskilde i syfte att brukaren ska kunna bo kvar i sin ordinära bostad. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen trygghetsringning ingå: - att ringa till brukaren och höra hur han/hon mår (normalt en gång/dag) - att vidta adekvata åtgärder om brukaren har behov av hjälp Egenvård Om ansvarig inom hälso- och sjukvården bedömer att den enskildes hälso- och sjukvårdsuppgifter är egenvård, kan dessa insatser beviljas som hjälp i hemmet i form av egenvård. Förutsättning för beviljat bistånd är att den enskilde själv klarar att ta ansvar för uppgiften men behöver praktisk hjälp. Behovet ska inte kunna tillgodoses på annat sätt. Egenvård ska styrkas med intyg från legitimerad yrkesutövare från hälso- och sjukvården. I insatsen egenvård ingår uppgifter och frekvens enligt biståndsbeslutet. Hälso- och sjukvårdsinsatser i eget boende som kräver delegering av hälso- och sjukvårdspersonal är inte bistånd och är primärvårdens ansvar. Hälso- och sjukvårdsinsatser är inte bistånd och därmed prövas inte enligt SoL. Mer om egenvård och hälso- och sjukvård finns i respektive avsnitt i del 4. Exempel på hemtjänst - serviceuppgifter Serviceuppgifter Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte kan sköta hemmet själva och inte heller kan få hjälp på annat sätt, har rätt att få bistånd till serviceuppgifter. Hemtjänst med serviceuppgifter beviljas inte om den sökande är gift eller sambo med någon som klarar att sköta serviceuppgifterna. Undantag kan göras om en person vårdas av någon närstående. Uppgifter av servicekaraktär kan då beviljas som avlastning för den som vårdar. Hemtjänst omfattar inte serviceinsatser som t.ex. städning, tvätt, disk m.m. efter vuxna barn eller andra anhöriga. I hemtjänst med serviceuppgifter ingår inte trädgårdsarbete, städning av källare, städning av vindsutrymme och storstädning. Tillredning av måltid Tillredning av enklare mat (d.v.s. ej långkok) i hemmet beviljas utifrån behov. Normalt för personer som har dagligt omvårdnadsbehov. Frukost: Om inget annat anges i beslutet frukost ska i insatsen ingå: - förberedelse av frukost - vid behov framdukning - diskning av matförberedelseredskap Lunch: Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen lunch ingå: - förberedelse av lunch som t.ex. uppvärmning av färdiglagad mat eller enklare matlagning (ej långkok) - vid behov framdukning

24 (56) - diskning av matförberedelseredskap Middag: Om inget annat anges i beslutet middag ska i insatsen middag ingå: - förberedelse av middagsmål som t.ex. uppvärmning av färdiglagad mat eller i undantagsfall enklare matlagning (ej långkok) - vid behov framdukning - diskning av matförberedelseredskap Mellanmål: Frekvens av mellanmål beviljas utifrån behov. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen mellanmål ingå: - förberedelse av mellanmål - vid behov framdukning av mellanmål - diskning av matförberedelseredskap Diskning Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte själv kan sköta sin disk eller kan få hjälp på annat sätt beviljas bistånd för diskning (plocka i och ut diskmaskin). Diskning beviljas normalt en gång/dag. Den enskilde bör ha en diskmaskin i hemmet. I undantagsfall beviljas individuellt bistånd för handdiskning. Om den enskilde har hjälp med matlagning/matförberedelse en gång per dag sker diskning (plocka i och ur diskmaskin) dagen efter. Om den enskilde har hjälp med matlagning/matförberedelse flera gånger per dag sker diskning vid nästa matlagnings/matförberedelsetillfälle. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen diskning ingå: - avdukning vid behov - diskning (med diskmaskin) normalt en gång/dag. Om handdiskning har beviljats en gång/dag sker diskning dagen efter alternativt vid nästa matlagnings- /matförberedelsetillfälle. Tillsynsstädning För personer med stora omvårdnadsbehov och som har daglig hjälp kan viss tillsynsstädning i form av enkel underhållsstädning mellan ordinarie städtillfällen beviljas. Normalt en gång mellan ordinarie städningarna. Med tillsynsstädning menas att se till att det är rent och snyggt i bostaden mellan ordinarie städningar. Tillsynsstädning sker i mindre omfattning än ordinarie städning. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen tillsynsstädning ingå: - rengöring av toalettstol och tvättstället vid behov - torkning av toalettgolvet vid behov - uppsnyggning av kök och andra rum vid behov Övriga hushållssysslor Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen övriga hushållssysslor ingå: - kasta sopor vid behov - vattna blommor vid behov - hämta och lämna saker i vinds-/källarförrådet vid behov (Ej tunga möbler) - rengöring av hjälpmedel vid behov Matdistribution Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte själv kan tillreda sin måltid eller kan få hjälp på annat sätt beviljas bistånd för matdistribution. Matdistribution beviljas normalt en gång/dag.