2. Förteckningen ovan innehåller bland annat fettlösliga och vattenlösliga vitaminer. Ange vilka som hör till respektive kategori.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Förteckningen ovan innehåller bland annat fettlösliga och vattenlösliga vitaminer. Ange vilka som hör till respektive kategori."

Transkript

1 Du arbetar som läkare inom ramen för ett biståndsprojekt i ett fattigt land i Afrika. Man försöker där förbättra näringssituationen för kvinnor och barn och man diskuterar att införa ett multivitaminpreparat till alla gravida kvinnor. Du får frågan om Du anser att ett aktuellt preparat har en lämplig sammansättning. Detta visar sig innehålla följande komponenter: Alanine, Alpha-tocopherol, Ascorbic acid, Biotin, Cholecalciferol, Cobalamin, Folic acid, Glutamic acid, Histidine, Nicotinic acid, Panothenic acid, Pyridoxine, Retinol, Riboflavin, Thiamin diphosphate, Valine Alternativt Alanin, alfa-tokoferol, askorbinsyra, biotin, kolekalciferol, kobalamin, folsyra, glutaminsyra, histidin, nikotinsyra, pantotensyra, pyridixin, riboflavin, retinol, tiamindifosfat, valin 1. Vad är ett vitamin? (2p) Svar: Ett organiskt ämne som ej ger energi, som är livsnödvändigt i små mängder men som ej kan tillverkas i kroppen och som således måste tillföras via födan. 2. Förteckningen ovan innehåller bland annat fettlösliga och vattenlösliga vitaminer. Ange vilka som hör till respektive kategori. (2p) Svar: Alfa-tokoferol, Kolekalciferol, Retinol (fettlösliga); Askorbinsyra, Biotin, Kobalamin, Folsyra, Nikotinsyra, Pantotensyra, Pyridoxin, Riboflavin, Tiamin (vattenlösliga) 3. Vilka av de vitaminer som anges ovan är toxiska i höga doser? (2p) Svar: Kolekalciferol, Retinol 4. För en del vitaminer anges rekommenderat intag ibland i förhållande till energiintaget. Orsaken är att vitaminer ofta fungerar som kofaktorer i metabolismen av energigivande näringsämnen. Ge tre exempel på sådana vitaminer. ( 2 p) Svar: Thiamin, Riboflavin, Niacin, Pyridoxin, Biotin, Pantotensyra, 5. Välj ett av de tre alternativ som Du föreslagit och beskriv hur just detta vitamin fungerar i metabolismen. (3p) 6. I födan förekommer flera föreningar som kan tillgodose kroppens behov av vitamin A. Berätta översiktligt vilka dessa föreningar är, var i födan de förekommer och vilken betydelse de har för kosten näringsmässiga kvalité. (2p) Svar: Retinol (animaliska livsmedel), betakaroten (vegetabila livsmedel, fr a vissa grönsaker), samt vissa övriga karotenoider (vegetabila livsmedel). Retinol har den högsta vitamin A aktiviteten, ca 6 ggr motsvarande aktivitet hos betakaroten. Karotenoider har ännu lägre vitamin A aktivitet än betakaroten men fungerar tillsammans med karoten som antioxidantia i kosten.

2 7. Brist på vitamin A kan ge många olika symptom. Detta beror på att vitaminet har betydelse för flera olika funktioner och processer i kroppen. Kunskapen om dessa är dock ännu ofullständig. Ange två funktioner eller processer i kroppen där vitaminet har en central roll och där man känner dess verkningsmekanism. (1p) Svar: Mörkeradaptation, Celldifferentiering 8. En av vitamin As fysiologiska funktion är analog med steroidhormoners verkan. Förklara hur vitaminet utövar sin funktion på molekylär nivå i detta avseende. (4p) Svar: Det finns två uppsättningar receptorer för vitamin A syra (retinoic acid) i cellkärnan. Dessa kallas RAR och RXR. Varje receptoruppsättning förekommer i tre olika former; alfa, beta och gamma. Varje receptor har sex domäner som tycks vara involverade då gener transkriberas. RAR och RXR receptorerna binder olika former av vitamin A molekylen. RXR receptorerna kan bilda dimerer med sig själva, med RAR, med vitamin D receptorn, trijodthyronine-recptorn och med flera andra transkriptionsfaktorer. Detta aktiverar vanligen uttrycket av gener. RAR receptorerna kan emellertid också inhibera genuttryck. Således kan isomerer av vitamin A syra, i samspel med sina nukleära receptorer, såväl stimulera som inhibera uttryck av gener. August Andree försökte att ta sig till Nordpolen med en gasballong. Besättning bestod av Andrée själv, studenten och fotografen Nils Strindberg och vetenskapsmannen Knut Fraenkel. Efter en strapatsrik resa anlände gruppen den 5 oktober 1896 till Vitön. Dessvärre var troligtvis alla avlidna redan efter några veckor. Orsaken till varför expeditionens medlemmar dog har rönt mycken uppmärksamhet och det spekulerades länge i om de kunde vara vitamin A förgiftning vilken skulle bero på att de ätit isbjörnslever. Så var ej fallet, men vitamin A återfinns i levern. 9. Beskriv leverns histologiska uppbyggnad. Rita gärna! 4P Svar ska bl.a. innehålla celltyper och bild som visar på cellernas inbördes placering, acinus-lobulus, gall canaliculus, disses spalt 10. Levern är anatomiskt uppdelad i lober. Rita och namnge dessa. (2 p) Svar: Lobus; sin, dx, caudatus, quadratus. 11a. Två kärl för blod till levern. Vad heter dessa? Vad skiljer dem i funktion? (3 p) Svar: A hepatica propria, v. porta. Syrerikt blod i artären, syrefattigt men näringsrikt blod från tarmarna i portavenen. 11 b. Det ena av de två kärlen stammar från aorta. Namnge de kärl som blodet från aorta passerar fram till levern. Namge även artären som försörjer gallblåsan. (2 p, ½ p för varje rätt svar) Svar: Truncus Coeliacus, A. Hepatica communis, A. hepatica propria, a. cystica 11 c.kärlen löper i en anatomisk struktur, vad heter den? (1 p)

3 Svar: Lig. Hepatoduodenale 11 d. Denna struktur är en embrylogisk rest av en större struktur. Vad heter den? (1 p) Svar: Mesenterium ventrale 12 Att levern bildas framåt och inte bakåt mot ryggraden beror på ett fenomen som är mycket vanligt då kroppens organ anläggs. Vad är orsaken till att levern i normalfallet inte utvecklas bak mot ryggen? (1 p) Svar: Närliggande celler i de septum transversum och i det kardiella anlaget inducerar kompetens till leveranlaget att bildas. Afrika liksom många utvecklingsländer uppvisar extremer i levnadsförhållanden, samtidigt som många lever under knappa omständigheter och svält har en växande befolkning västerländska matvanor kombinerat med minimal fysisk ansträngning. Fetma och dess följdsjukdom typ 2 diabetes ökar därför snabbt. Fetma beror naturligtvis på en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. 13. I vilka former kan ett överskott på kolhydrater (glukos) lagras upp i kroppen? (1p) Svar: glykogen och triacylglycerol 14. I vilka former kan ett överskott på fett (fettsyror) lagras upp i kroppen? (1p) Svar: Triacylglycerol 15. Beskriv hur ett överskott på kolhydrater (dvs glukos) kan omvandlas till fett för upplagring. (6p) Svar: Via glykolysen och pyruvatdehydrogenas omvandlas glukos till acetyl-coa och vidare till citrat som kan transporteras ut ur mitokondrien för fettsyrasyntes i cytosolen. Citrat klyvs med CoA och ger acetyl-coa som karboxyleras till malonyl- CoA i det hastighetsbegränsande steget i fettsyrasyntesen. Malonyl-CoA avger en acetylgrupp till enzymkomplexet fettsyrasyntetas som redan har bundit en acetylgrupp. Acetylgrupperna kondenseras, reduceras, vatten tas bort, reduceras igen och en fyra kolatomer lång fettsyra sitter kopplad till fettsyrasyntetaset. Fettsyrasyntetaset upprepar denna process tills en 16 kolatomer lång fettsyra sitter förestrad till enzymet, varvid fettsyran hydrolyseras av. Till denna syntes åtgår energi, huvudsakligen i form av NADPH. Fettsyrorna förestras med glycerol till triacylglycerol som är upplagringsformen. Förestringen till glycerol kräver glycerol-fosfat som erhålles ur glykolysen. 16. Vanligare och allvarligare än kaloribrist är proteinbrist i fattiga länder. Vissa aminosyror är essentiella och våra celler saknar förmåga att syntetisera dessa, övriga aminosyror kan våra celler syntetisera med utnyttjande av kolskelett från bl.a. intermediärer i citronsyracykeln. Beskriv var aminogrupperna kommer ifrån och hur de överförs till kolskelettet för att syntetisera aminosyror. (5p)

4 Svar: Aminogrupperna kommer från aminosyror, dvs från proteiner som vi ursprungligen får via födan (människor, liksom alla andra djur och de flesta organismer kan inte fixera kväve). Till största delen överförs aminogruppen från en aminosyra till olika alfa-ketosyror, katalyserat av transaminaser (Finns detaljerat beskrivet i läroböckerna). Enzymet glutamatdehydrogenas kan också använda NH 4 + för att direkt aminera alfaketoglutarat tilll glutamat genom en reduktion som involverar NADH + H Beskriv den process som förser citronsyracykeln med intermediärer för aminosyrasyntes. (5p) Svar: När citronsyracykelns intermediärer används som substrat för aminosyrasyntes (tex aminering av alfa-ketoglutarat till glutamat) så dräneras citronsyracykeln på intermediärer dvs cellen dräneras på kapacitet i citronsyracykeln. Det är därför viktigt att citronsyracykeln kan fyllas på genom några viktiga sk anapleurotiska syntesvägar för att bilda oxalacetat: 1) pyruvat karboxylas katalyserar pyruvat + CO2 + ATP + H20 ger oxalacetat + ADP + Pi 2) fosfoenolpyruvat karboxykinas katalyserar fosfoenolpyruvat + CO2 + GDP ger oxalacetat + GTP Dessutom kan andra aminosyror, som ger citronsyracykelintermediärer vid deaminering (och eventuell vidare modifiering), som påfyllare av citronsyracykeln, men det ger inget nettotillskott av kolskelett. OBS notera att acetyl-coa och de metaboliter som omvandlas till acetyl-coa aldrig bidrar med kol till citronsyracykeln! Cystisk fibros upptäcks ofta redan hos det lilla barnet som visar symtom på rethosta med segt slem, luftvägsinfektioner och gastrointestinala problem. Även om förekomsten är låg så tillhör sjukdomen de vanligaste i gruppen ärftliga sjukdomar med allvarliga konsekvenser. 18. Trots att barn med cystisk fibros förr i tiden avled tidigt i livet och trots att sjukdomen ofta är förenad med infertilitet så lever denna ärftliga sjukdom, liksom många andra, vidare i befolkningen. Fråga : Förklara hur detta är möjligt. (2p) Sjukdomen ärvs autosomalt, recessivt, dvs många är bärare av sjukdomsgenen och kan föra den vidare till avkomman utan att själva bli sjuka. Cystisk fibros är oftast förenat med infertilitet. Hos mannen beror detta på att transporten av spermierna inte fungerar normalt. 19 Fråga: Spermierna har en förmåga till rörelse. Hur går denna till? Vilka strukturer i spermien möjliggör dess rörelse? (3p)

5 Spermien (humana) har 2 st centrioler, varav den ena har bildat spermiesvansen, svansen är en sk flagell bestående av 2 x 9 tubulipar (axonem); med hjälp av ett ATP:as i dyneinarmarna frigörs energi och tubulintrådarna i svansen klättrar på varandra så att svansen rörs. Den humana spermien har 8-12 hopkopplade mitokondrier i sitt mellanstycke, vilka förser spermiesvansens tubulin med ATP. Vid Kartageners syndrom saknas dyneinarmarna, vilket ger orörliga cilier (och givetvis orörliga spermier = sterilitet). 20 Fråga; Hur, genom vilka fysiologiska skeenden, transporteras spermierna hos mannen? (2p) Efter fullgången spermatogenes (60-70 dagar) transporteras spermier från testiklar till bitestiklar (epididymis) med peristaltiska rörelser, för ytterliggare biokemisk mognad och lagring (transport: caput till cauda ca 1 vecka). Spermielagring i cauda är beroende av normal androgennivå och låg temperatur; lagringstid på 7-10 dagar är optimal, längre tider påverkar befruktning och embryonalutveckling negativt. Tömning av spermier från cauda är nervöst reglerad. Vid sexuell stimulering till orgasm utlöses en serie reflexer som slutar med ejakulation av sperma. Sädesledarens vägg innehåller 3 skikt av glatt muskulatur. Sympatisk adrenerg stimulering av alfa-1 receptorer utlöser en masskontraktion som sekundsnabbt transporterar spermier från distala cauda (epididymis) till uretra. Tömningen är normalt välkontrollerad och sker stötvis i en bestämd tågordning. Den första fraktionen är rik på spermier och prostatasekret medan de senare fraktionerna innehåller mest sekret från sädesblåsorna. Män med agenesi eller atrofi av Wolffska gångsystemet (bitestikel, vas deferens och sädesblåsor) har ofta cystisk fibros. Spermaprovet har ringa volym, innehåller huvudsakligen surt och zinkrikt prostatasekret och visar därför lågt ph, rikligt med zink samt saknar spermier och fruktos (= markör för sädesblåsorna). 21. Fråga: Vad består sädesvätskan (sperman) normalt av, var bildas de olika beståndsdelarna och vilken funktion har de? (3p) Spermans sammansättning: Sädesblåsesekret (60%); Prostatasekret (30%); Sekret från bulbouretrala körtlar (< 10%); Sekret från bitestiklar (1%); Spermier (1%) Sädesblåsesekret (t ex): Gelbildande proteiner (semenogelin I+II, fibronektin) koagulerar sperman vid ejakulation Fruktos, fungerar sannolikt som energikälla Prostaglandiner, t ex effekt på spermierörlighet och transport av spermier i kvinnans reproduktionsorgan Prostatasekret (t ex): PSA (prostataspecifikt antigen), spjälkar seminalplasmans gelbildande proteiner (likvefiering av sperman vilket frisätter progressivt rörliga spermier). Prostatafosfatas, biologisk funktion? Zink, stabiliserar spermiens kromatin Citrat, funktion? Bitestikelsekret (t ex):

6 Alfa-glukosidas, avspeglar metobolisk aktivitet i epididymis Semenogelin II Bulbouretrala körtlar Sekretet lubricerar uretra, övrig funktion okänd Spermier: Bildas i spermierören (tubuli seminiferi) i testiklarna. Avger unik haploid arvsmassa till ägget; avlämnar 1 centriol som möjliggör zygotens vidare mitotiska delningar; avger faktorer för differentiering av placenta. Inte bara spermien är beroende av transportfunktioner utan dessa är minst lika viktiga för ägget. Hur transporteras ägget från ovulation till eventuell befruktning? 22. Fråga: Vilka strukturer/skeenden är involverade i transport av ägget från ovulation till ev befruktning? (3p) Vanligtvis, men långt ifrån alltidm adhererar ägget till ytan på ovariet. Fimbrietratten på tuban sveper över ytan. Äggets inträdande i fimbritratten underlättas av små muskelkontraktioner i fimbrietratten. I ägglederaen finns celler med och utan cilier. Cellerna som saknar cilier svarar på hormonell stimulering i likhet med endometriet och har en utpräglad sekretorisk aktivitet vilket sannolikt är nödvändigt för att tillgodose äggets behov av nutritionella faktorer under transporten. De cilieförsedda cellerna slår synkront i riktning mot uterus varför ägget transporteras i denna riktning mot uterus. Ett par som tidigare fått ett barn som drabbats av CF, och som nu väntar sitt andra barn, vill testa hur fostret har ärvt mutationen. En metod som används i det första steget av den genetiska analysen är PCR. 23. Fråga: Vad är PCR? Beskriv hur metoden fungerar. (4p) PCR betyder Polymerase Chain Reaction och används för att mångfaldiga en bestämd sekvens DNA. Komponenter: mål-dna, 2 primrar, termostabilt DNA polymeras, deoxynukleotider. Reaktionen startas med att DNA görs enkelsträngat med värme, temperaturen sänks så att primrar kan binda sig till mål-sekvens och DNA polymeraset startar förlängning av DNAefter en mindre höjning av temperaturen. Den uppkomna DNA produkten separeras från primrarna och hela proceduren upprepas ett flertal gånger (vanligtvis ca 30 gånger). Kopior av olika längd bildas först, men genom konstruktionen med två primrar som gemensamt täcker en bestämd sekvens av DNA erhålles en exponentiell ökning av den önskade produkten. Den vanligaste mutationen vid CF innebär ett bortfall av tre baspar i sjukdomsgenen. 24. Fråga: Beskriv tänkbara konsekvenser på proteinnivå om en godtycklig gen förlorar en sekvens av tre baspar och förlusten berör A) genens kodande sekvens

7 B) en del av ett intron C) genens promotor (4p) A) förlust av en aminosyra (som vid CF), (om förlusten av aminosyran motsvarar startkodonet blir förstås konsekvensen större), förskjutning av läsramen vilket ger helt andra aminosyror efter mutationsstället, vilket också kan leda till ett för tidigt stopp (trunkerat protein). B) Kan påverka splitsling (splicing) och möjligen också transkriptionen (ger ökad/minskad proteinsyntes) eftersom en enhancer ibland kan binda till en intronsekvens C) Om sekvensen är viktig för inbindningen av transkriptionsfaktorer påverkas transkriptionen och därmed mängden protein som bildas genom translation. Genen som är muterad vid CF kodar för proteinet CFTR som bildar en jonkanal. Mutationen orsakar försämrad transport av Cl - -joner. Transport av joner genom jonkanaler är exempel på en transportmekanism över cellmembranet. 25. Fråga: Ge exempel på ytterligare tre sätt för substanser att passera plasmamembranet. Förklara hur det går till och ge exempel på vilka substanser som transporteras via denna mekanism. (6p) Aktiv transport: ATP-beroende membranpumpar för transport av substanser mot koncentrationsgradient t ex socker, polypeptider, polysakarider (naturligtvis även joner men det var givet i frågan) Symporter/antiporter katalyserar transport av molekyl mot koncentrationsgradient som drivs genom transport av en eller flera joner med elektrokemisk gradient t ex Na + -glukos symporter Receptormedierad endocytos: ligand binder till specifik receptor på cellytan varvid plasmamembranet invagineras sker i clathrinrikt område i membranet sk clathrin-coated pits- och formar en transport vesickel. Många hormoner t ex insulin samt LDL transporteras via receptormediera endocytos. Fluid-phase endocytosis eller pinocytos innebär ospecifikt upptag av små droppar extracellulärvätska via clathrin-coated pits som endocyteras. Fagocytos speciell form av endocytos som tillämpas av professionella fagocyter sker genom aktinmedierad invaginering av plasmamembranet för upptag av stora partiklar som t ex bakterier Passiv transport: Passiv diffusion innebär passage över membranet med koncentrationsgradienten utan transportprotein eller energiårgång t ex gaser O 2 och CO 2, små oladdade polära molekyler som etanol och urea Transporters/Carriers är membranproteiner som transporterar med koncentrationsgradient från ena sidan membraner till den andra genom att ändra konformation Faciliterad transport/diffusion membranprotein för passiv transport med koncentrationsgradient för att transportera t ex glukos aminosyror, nukleosider med en koncentrationsgradient (går snabbare än passiv diffusion).

8 26. Redogör för plasmamembranets uppbyggnad. 2P Svar ska innehålla ingående fosfolipider skillnader mellan in och utsida. Många av reproduktionens skeenden är beroende av ett intrikat samspel mellan olika organ. Centralt är då styrningen från hypofys och hypothalamus. 27. Fråga: Vilka hormon bildas i hypofysen överhuvudtaget och hur regleras deras frisättning? (8p) FSH, LH, TSH, ACTH, GH, Prolaktin, oxytocin, ADH Svaret bör inkludera hypothalamiska överordnade hormon som är stimulerande för samtliga framlobshormon utom prolaktin där dopamin har hämmande effekt. Vidare bör neg feed-back diskuteras. För baklobshormonen bör neurosekretionen beskrivas med kärnor i hypothalamus. Olika stimuli som reglerar frisättningen av oxytocin kan krävas men inte samspelet njure-adh då detta inte ingår i terminsmålen. En del peptidhormoner utöver sin effekt med hjälp av tyrosinkinasreceptorer. 28. Fråga: Hur går detta till? (3p) Dessa receptorer är lokaliserade till cellmembranet och har både en extracellulär och en intracellulär del. Liganden/peptidhormonet binder till den extracellulära delen och underlättar dimerisering av receptorer (några typer agerar som tetramerer). Vid dimerisering sker en autofosforylering av tyrosinpositioner i den intracellulära delen och dessa fosfo-tyrosiner utgör bindningsställen för olika proteiner som kan initiera en kaskad av fosforyleringar (olika signalvägar såsom MAP-K, PI3-K, PLC m fl). Den aktiverade tyrosinkinasreceptorn kan även katalysera fosforyleringen av tyrosininnehållande cytoplasmatiska proteiner som deltar i intracellulär signalering.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213 ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Inför olympiska spel och andra idrottsevenemang förbättrade en del idrottare sin muskelmassa med hjälp av anabola androgena steroider (AAS), vilket

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr: Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med

Läs mer

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Maria Svensson, en 20-årig kvinna, söker på mottagningen då hon har behov av ett säkert preventivmedel. Maria har fast partner (Robin) sedan ett drygt

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat

Läs mer

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) Maria är 31 år och arbetar som administratör på ett möbelföretag. Hon är gravid i 30:e veckan och har mått bra under hela graviditeten. De regelbundna

Läs mer

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln.

I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln. Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1 I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln. Fråga 1 (4 poäng): Förklara

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Testosteron 12/13/2012. Människan: biologi och hälsa SJSD11

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Testosteron 12/13/2012. Människan: biologi och hälsa SJSD11 Reproduktionssystemen Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Testosteronproduktion Foster Nyfödd Barndom Pubertet Vuxen Ålderdom FSH LH Testosteron Utveckling av mannens primära (manliga

Läs mer

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 4 juni 2010 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med datum, CMB och

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007 Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011 Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation Elisabeth Kylberg 2011 Art Sammansättning i relation till tillväxthastighet Fördubblad födelsevikt i dagar Fett % Protein % människa 180 3.8 0.9 ko 47 3.7

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 100309

IDENTITETSBLAD Dugga 100309 IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2004-01-08 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret.

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Cellbiologi (15p) 1. Ge 4 kortfattade exempel på vad proteiner kan ha för funktioner i kroppen. (2p) Svar: De kan ha funktioner som: Struktur- cellmembran, kollagen

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer