Kortversion: Nordens transportsektor. En jämförande kartläggning över Sveriges, Norges, Danmarks och Finlands transportsektorer

Transkript

1 Kortversion: Nordens transportsektor En jämförande kartläggning över Sveriges, Norges, Danmarks och Finlands transportsektorer

2 Nordens transportsektor 1 Utgivning: Nov 2014 Produktion: Combitech AB Utgivare: Trafikverket

3 Nordens transportsektor En jämförande kartläggning över Sveriges, Norges, Danmarks och Finlands transportsektorer Om kartläggningen Combitech AB har fått i uppdrag av Samverkansområdet Transporter (SOTP) att kartlägga de nordiska ländernas transportsektorer. Arbetet resulterade i en längre rapport samt denna populärversion. Populärversionen beskriver på ett övergripande sätt de centrala transportmyndigheterna och respektive lands organisation inom transportsektorn. Avslutningsvis presenteras även en sammanfattning av den information som erhålls i den längre rapporten. Här belyses de generella likheter och skillnader som finns länderna emellan avseende de nationella krisberedkapssystemen och transportsektorernas organisation. Kortversion av kartla ggningen Detta dokument är en sammanfattande kortversion av den kartläggning som gjorts. För att ta del av den ursprungliga rapporten, kontakta Anders Backman på Trafikverket.

4 Nordens transportsektor Sammanställning av de centrala transportmyndigheterna Sverige Norge Finland Danmark Sjö Sjöfartsverket Kystverket Trafikverket Sjöfartsstyrelsen Trafikverket Trafi Trafikstyrelsen NTMcentralerna Meritaito Ab Arctia Shipping Ab Luft Transportstyrelsen Luftfartstilsynet Trafi Trafikstyrelsen LFV Avinor AS Finavia Ab Naviair Swedavia Väg Trafikverket Statens Vegvesen Trafikverket Vejdirektoratet Transportstyrelsen Trafi NTMcentralerna Järnväg Trafikverket Jernbaneverket Trafikverket Banedanmark Transportstyrelsen Statens Jernbanetilsyn Trafi Trafikstyrelsen 3

5 Sverige Den svenska transportsektorn och det svenska krisberedskapssystemet Det svenska krisberedskapssystemet Svensk krishantering bygger på tre principer; närhet-, likhet- och ansvarsprincipen. Dessa innebär att en kris skall hanteras så nära sitt ursprung som möjligt, berörda organisationer och myndigheter skall agera likadant som de hade gjort under normala omständigheter och de som har ansvar för en verksamhet under normala omständigheter har så även under en kris. Därtill styrs krisordningen även om principen om geografiskt områdesansvar som är indelat i tre nivåer; lokalt, regionalt och nationellt. På den lokala nivån ansvarar kommunen, regionalt ansvarar länsstyrelserna och nationellt regeringen. Den svenska transportsektorn I Sverige ansvarar Näringsdepartementet för transportpolitiken. Samtliga transportmyndigheter sorterar under departementet. Transportstyrelsen är en tillsynsmyndighet vars uppgifter inkluderar samtliga fyra trafikslag. De ska svara för att ta fram regler, föra registerhållning, ge tillstånd och följa upp att dessa efterlevs. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga planeringen av alla fyra trafikslag. Verkets uppgifter inkluderar också byggande, drift och underhåll av statliga väg- och järnvägar, samt kunskapsprov för körkort, taxiförarlegitimationer liksom trafiktillstånd för yrkeskunnande. Sjöfartsverket är ett affärsverk med ansvar för att bygga, underhålla och utveckla infrastrukturen till havs. Produktion av sjökort, isbrytning, märkning av farleder, lotsning samt sjö- och flygräddning tillhör Sjöfartsverkets uppgifter. Såväl civil som handelssjöfart inkluderas. Verkets ansvar sträcker sig fram till hamnområdena där kommunen eller hamnbolaget övertar ansvaret. LFV är ett affärsverk som har till huvuduppgift att tillhandahålla en säker och effektiv flygtrafiktjänst för både civil och militär luftfart. Swedavia är ett statligt bolag som sköter driften av 9 statliga flygplatser. Swedavia lyder under Finansdepartementet. Samverkan i fokus Svensk krisberedskap och krishantering bygger på samverkan mellan myndigheter. Ingen myndighet är hierarkiskt överordnad någon annan. Transportsektorn styrs... utav Näringsdepartementet. Särskilt viktiga myndigheter LFV, Sjöfartsverket, Energimyndigheten, Trafikverket och Transportstyrelsen är särskilt utpekade myndigheter med ansvar för krisberedskapen i transportsektorn enligt Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

6 Nordens transportsektor Sveriges organisation Regeringen Regeringskansliets krisorganisation Näringsdepartementet Finansdepartementet Justitiepartementet Departement Sjöfartsverket, LFV, Transportstyrelsen, Trafikverket, Trafikanalys och VTI Swedavia MSB Myndighet 5

7 Norge Den norska transportsektorn och det norska krisberedskapssystemet Det norska krisberedskapssystemet Norges krishanteringssystem styrs utav fyra övergripande principer om ansvar, likhet, närhet och samverkan. De tre första principerna om ansvar, likhet och närhet är gemensamma med de som styr det svenska krishanteringssystemet och innebär att en kris skall hanteras så nära sitt ursprung som möjligt, berörda organisationer och myndigheter skall agera likadant som de hade gjort under normala omständigheter och de som har ansvar för en verksamhet under normala omständigheter har så även under en kris. Principen om samverkan, innebär att alla aktörer har ett ansvar att säkerställa samverkansförmågan såväl före, under som efter en allvarlig händelse. Den norska transportsektorn Transportsektorn i Norge styrs utav Samferdseldepartementet. Åtta trafikmyndigheter sorterar under departementet: Statens Vegvesen ansvarar för planering, byggande och förvaltning av riksoch landsvägar i Norge. De är också vägtrafikens tillsynsmyndighet och utarbetar regler samt svarar för fordons- och körkortsregistren. Jernbaneverket ansvarar för drift, underhåll och byggande av järnvägsinfrastrukturen. De ska svara för trafikstyrningen vilket innefattar kapacitetsfördelning, trafikplanering och operativ trafikstyrning. Transportsektorn styrs... utav Samferdselsdepartement Vid en kris i transport-sektorn... kan Samferdselsdepartementet bli ledardepartement för krishanteringen SHT är statens haverikommission för transport och utreder olyckor inom samtliga trafikslag. Kystverket ansvarar för kustförvaltning lotsverksamhet, sjösäkerhet och beredskap mot akuta föroreningar till havs. Verket utvecklar farleder och hamnar samt svarar för regelutveckling och vägledning gällande sjötransporten. Luftfart-, Veg-, och Jernbanetilsynet är tre olika tillsynsmyndigheter som svarar för regelutveckling samt att gällande krav uppfylls inom luft, tåg och vägtrafiken. Avinor As är ett statligt bolag som äger och driver 46 flygplatser inklusive flygtrafiktjänsten.

8 Nordens transportsektor Norges organisation Regeringen Statsministerkontoret Samferdselsdepartementet Justis & Beredskapsdep. Departement Statens Vegvesen, Jernbaneverket, SHT, Kystverket, Luftfart- Jernbane- och Vegtilsynet DSB Myndighet 7

9 Finland Den finska transportsektorn och det finska krisberedskapssystemet Om krisberedskapen Finlands krisberedskap styrs utav två principer vilka överensstämmer med de som i de övriga länderna kallas för ansvarsprincipen och likhetsprincipen: myndigheternas ansvar och handlingsmodeller ska efterföljas så långt det är möjligt. På den nationella nivån finner vi Försörjningsberedskapscentralen som har till uppgift att planera och tillgodose den verksamhet som behövs för att säkerställa Finlands försörjningsberedskap inför undantagstillstånd och allvarliga störningar. För att lyckas med detta driver man ett ett PPP (Public- Private-Partnership) samarbete i olika sektorer och pooler eller PFI (Private- Funding-Initiative) samarbete. Man kan också delta direkt i finansieringen av olika projekt med anknytning till försörjningsberedskap. Under logistiksektorn finns tre olika pooler: landtransport, sjötransport (inkl hamnar) samt lufttransport. Den finska transportsektorn Trafiksäkerhetsverket, Trafi, är den förvaltnings-och säkerhetsmyndighet som ansvarar för reglering och övervakning av trafiksystemet. Verket har b l a som uppgift att främja säkerheten inom transportsektorn samt arbeta för en hållbar utveckling. Trafikverkets ansvar täcker hela transportsektorn med undantag av luftfart. De ska bl. a svara för statens väg-och bannät samt de farleder som de förvaltar. Verket ska också främja hela trafiksystemets funktion, säkerhet och utveckling. Meritaito Ab är ett statsägt företag som har till uppgift att sköta farleder och andra uppgifter som kopplar till farledsskötsel. Arctia Shipping Ab är ett statligt aktiebolag grundat ur Rederiverkets verksamhet och som nu har till uppgift att leverera isbrytningstjänster, oljesaneringstjänster samt specialtjänster såsom undervattensbyggnation m.m. Finavia Ab är ett statsägt företag som sköter de statliga flygplatserna samt flygtrafiktjänsten på totalt 25 flygplatser runt om i Finland. De ansvarar för såväl flygplatssäkerheten som passagerarsäkerheten och svarar även för trafikledningen. NTM-centralerna har ansvar för att landsvägstrafiken fungerar smidigt och säkert inom respektive region. De ska svara för underhåll, anläggningar och utrustning och främja säkerheten i genom att förbättra vägarna och bygga leder för lättare trafik. Samtliga underhållsarbeten utgörs av entreprenörer. Transportsektorn styrs utav Kommunikationsministeriet som svarar för två stora sektorer: trafik och kommunikation. Till ministeriets ansvarsområde för trafik hör transportsystem, transportnät, gods- och persontrafik, trafiksäkerhet samt klimat- och miljöfrågor inom trafikområdet. Två centrala transportmyndigheter Finlands transportsektor omfattas av två centrala myndigheter som bägge sorterar under Kommunikationsminist eriet, nämligen Trafikverket samt Trafiksäkerhetsverket, Trafi.

10 Nordens transportsektor Finlands organisation Regeringen Kommunikationsministeriet Arbets- & näringsministeriet Inrikesministeriet Ministerie Trafikverket & Trafi Försörjnings-beredskapscentralen Polis, räddningstjänst, gränssäkerhet, sjöräddning, nödcentralverksamhet & CMC Finland Myndighet 9

11 Danmark Den danska transportsektorn och det danska krisberedskapssystemet Om krisberedskapen Det danska krisberedskapssystemet styrs av totalt fem principer. Principen om sektorsansvar är överordnad de andra och innebär att den sektor som har ansvar för en verksamhet under normala omständigheter har så även under en kris. De nästföljande två principerna om likhet och närhet är desamma som för de övriga länderna. Därefter följer ytterligare två principer, nämligen: - Handlingsprincipen innebär att det är bättre att vid en kris överdimensionera krishanteringsorganisationen, än att underdimensionera den. Principen ger dock för handen att aktörer snabbt ska kunna växla ner krishanteringsorganisationen. - Samarbetsprincipen innebär att samtliga myndigheter och organisationer har en skyldighet att löpande värdera behovet av att samarbeta med andra aktörer, både avseende krisberedskapsplaneringen samt krishantering. Den danska transportsektorn Transportministeriet har ansvar för transportsektorn i Danmark förutom sjöfarten som sorterar under Ministeriet för Ekonomi och Tillväxt. Banedanmark är ansvarig för underhåll, trafikövervakning och utveckling av det danska järnvägsnätet. Banedanmark är ett statsägt företag. Trafikstyrelsen är en styrelse under Transportministeriet med breda ansvarsuppgifter inom järnväg, kollektivtrafik och luftfart. Vejdirektoratet har till ansvar för planering, projektering, anläggning, drift och underhåll av Danmarks statliga vägar. Sjöfartsstyrelsen Denna myndighet sorterar under Ministeriet för Ekonomi och Tillväxt. Sjöfartsstyrelsen ansvarar för sjöfartens arbetsmiljö, lotsverksamhet, fartygsregistrering, säkerhetsmarkeringar såsom fyrar och bojar, sjöfartspolitik m.m. Naviair är ett statligt ägt bolag som levererar lufttrafiktjänster som t.ex. flyglednings-, kommunikations-, navigations- och övervakningstjänster. Transportsektorn styrs utav Transportministeriet förutom Sjöfartsstyrelsen som sorterar under Ministeriet för Ekonomi och Tillväxt. Fyra operativa nivåer Den operativa krishanteringen i Danmark är uppdelad på fyra nivåer: Regeringens krisorganisation NOST (Nationella operativa staben) Lokal operativ stab Kommandostadet

12 Nordens transportsektor Danmarks organisation Regeringen Nationell krishanteringsorganisation Transportministeriet Ministeriet för Ekonomi & Tillväxt Försvarsministeriet Minsisterie Banedanmark, Vejdirektoratet, Trafikstyrelsen Sjöfartsstyrelsen Beredskabsstyrelsen Myndighet 11

13 Sammanfattning Transportsektorn Kartläggningen visar på både likheter och skillnader mellan länderna. En utav likheterna är att samtliga av de undersökta länderna under de senaste åren har låtit genomdriva omfattande myndighetsreformer som begränsat statens roll. En renodling av myndigheternas verksamheter har skett och rena produktionsuppgifter har ofta skiljts och istället bolagiserats. De statliga myndigheterna har blivit mer av beställarorganisationer. Det har även inom samtliga länder funnits en strävan efter att tydliggöra roller och ansvar samt skapa en enklare och mer transparent struktur. Detta arbete har i sin tur underlättat bedömningen av kvalitét och effektivitet och fokus på s.k. mätbara resultat är gemensamt för länderna. En annan iakttagelse är att järnvägssystemet i allt väsentligt hålls samman på en nationell nivå inom länderna, medan styrningen av de övriga trafikslagen varierar. Det finns också flertalet skillnader mellan våra nordiska länder gällande hur transportsektorerna är organiserade. Först och främst visar kartläggning att både Danmark, Norge och Finland i högre utsträckning förlagt ansvaret gällande vägnätet på lokal samt regional nivå. I Sverige är det staten som svarar för detta. Vidare görs eventuella analyser, granskningar och utvärderingar av myndigheterna själva i samtliga länder förutom i Sverige som skapat en särskild myndighet för detta (Trafikanalys). Sverige är också det enda land som, genom Trafikverket, har en myndighet med trafikövergripande ansvar. I de övriga länderna finns en uppdelning för de olika trafikslagen. I samtliga länder förutom Norge finns dock en trafikövergripande tillsynsmyndighet i form av den danska Trafikstyrelsen, den svenska Transportstyrelsen och finska Trafi. Det bör också lyftas att Danmark förlagt sjöfartsfrågorna under departementen för handel och näringsliv och att de således sorterar under ett annat departement än de övriga trafikslagen. Avslutningsvis kan man se att Sverige och Finland i högre utsträckning korrelerar i sina lösningar gällande transportsektorns strukturering, medan det finns fler likheter mellan Norge och Danmark. Strukturer för krisberedskap Samtliga av de undersökta länderna har styrande principer för det nationella krishanteringssystemet som i hög utsträckning överensstämmer med varandra. Vissa skillnader finns, exempelvis har Danmark fem principer medan Finland enbart har två, men ramverket är desamma vilket resulterar i att den praktiska hanteringen korresponderar länderna emellan.

14 I enlighet med dessa principer har samtliga länder ett decentraliserat system där ansvaret ligger på olika nivåer och olika aktörer beroende på händelsens art och omfattning. Avseende det strategiska arbetet sker detta dels inom ländernas centrala styrning (regeringskansli och departement), men också ute på myndigheter och på regional samt lokal nivå. Det operativa ansvaret är även det uppdelat på olika nivåer, men i enlighet med de styrande principerna tillfaller det huvudsakliga ansvaret för akut krishantering den lokala nivån i samtliga av de undersökta länderna. Länderna har också det gemensamt att den nationella nivån enbart engagerar sig operativt i de kriser som har koppling till landet som helhet genom antingen politiskt eller ekonomiskt innehåll och/eller att krisen har ett omfång som går utöver enskilda delar av landet. Det finns dock skillnader mellan organiseringen av det operativa arbetet som är värda att belysa. Vid en händelse som berör flera aktörer i Sverige sker det operativa krisarbetet genom samverkan och utan några fastlagda organisatoriska ramar. Krisens art och omfattning avgör vem, vilka och på vilket sätt hanteringen ska ske. Finlands struktur liknar Sveriges. I Norge skiljer det sig på så vis att ett departement kan få rollen som ledardepartement i händelse av en större kris. Exempelvis faller det på Samferdselsdepartementets ansvar att agera ledardepartement för den operativa krishanteringen inom transportsektorn. Danmark är det land som har gått längst i struktureringen av den operativa hanteringen genom att dela in denna på fyra olika nivåer (Regeringens krisorganisation, NOST, lokal operativ stab samt Kommandostadet.) Samtliga utgörs av tvärsektoriella staber som är utformade för att hantera olika typer av kriser. Ordinarie medlemmar säkrar en fungerande initial hantering och kan utefter behov kalla in andra aktörer. Avslutningsvis har Danmark, Norge och Sverige inrättat en myndighet med ett samordnande ansvar för krisberedskapen. MSB (Sverige), DSB (Norge) och Beredskapsstyrelsen (Danmark) är myndigheter med ansvar för att koordinera, stödja och underlätta beredskap- och samverkansförmågan aktörer emellan. Finland saknar en sådan myndighet. Istället har de inrättat Försörjningsberedskapscentralen som har till uppdrag att säkerställa landets försörjning under undantagstillstånd eller allvarliga störningar. Verket har dock inget ansvar i att stödja eller koordinera den övriga nationella beredskapen eller krishanteringen.

15 Nordens transportsektor 15

16 Broschyren finns även tillgänglig hos Trafikverket. Kontakta Anders Backman för mer information,