Bilagor framtagna till planhandlingen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilagor framtagna till planhandlingen"

Transkript

1 Antagande Detaljplan för Sundsvall Logistikpark Skön, Sundsvalls kommun Bilagor framtagna till planhandlingen 1. Containerhamn till Sundsvallsregionen, Fördjupad lokaliseringsstudie, WSP, februari Regionalekonomisk konsekvensbedömning: FÖP Tunadal-Korsta-Ortviken, SWECO, januari Fördjupad idéstudie Lokalisering av kombiterminal i Sundsvallsregionen, Banverket, maj Förstudie Triangelspår Maland och upprustning och elektrifiering av Tunadalsspåret, Trafikverket, maj Verksamhetsbeskrivning, Hamn och logistikverksamhet, WSP, januari 2012 (utkast) 6. PM Vägtrafikflöden av tung trafik, WSP, februari Utredning vattenhantering, Logistikpark Petersvik, Sundsvall WSP, januari PM Kulvertering av Tunabäcken, WSP, juni PM Akvatisk inventering av Tunabäcken i Petersvik, Naturvärdesbedömning, konsekvenser, och skyddsåtgärder, Tyréns, juli Inventering Tunabäcken, Petersvik, Sundsvall, Naturinformation, Lennart Vessberg, juni PM Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten vid byggande och drift av containerhamn i Sundsvall, WSP, juli Fiskundersökning med naturvärdesbedömning, Petersvik, Sundsvall, Fisk o Vattenvård i Norrland AB, december PM Påverkan på strömningsförhållanden vid Petersvik till följd av ny kaj, WSP, oktober Sammanställning bullersituationen, ÅF, september Bullerdämpande åtgärder Containerhamnen. ÅF, augusti 2011

2 16. Buller från containerhamnen och kombiterminalen läge oktober 2011, ÅF, oktober Bostäder vid Granbacken, Bullerskydd tågtrafik, ÅF, oktober Sundsvalls Logistikpark. Trafikbuller, ÅF, februari Riskbedömning, Sundsvalls kombiterminal och containerhamn, WSP, utkast för detaljplanhandling, februari Säkerhetsrapport 2011, LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall, WSP, utkast för detaljplanhandling, februari PM Geoteknik, Sammanfattning jord-, berg- och hydrologiförhållanden, WSP, februari PM Förorenad mark och sediment, Sundsvall logistikpark, januari Särskild arkeologisk utredning inom del av exploateringsområdet för utbyggnad av kraftvärmeverk samt kombiterminal i Korsta-Petersvik, Sundsvalls kommun, Murberget, Länsmuseet Västrenorrland, Rapportnr. 2011: Utsläpp till luft från transporter som kan kopplas till Sundsvall Logistikpark AB:s planerade kombiterminal och containerhamn, Profu, februari 2012

3 BILAGA 19

4 RAPPORT Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Upprättad av: Ursula Resgren Granskad: Johan Lundin Godkänd: Åke Jonsson

5 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn RAPPORT Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Kund Sundsvall Logistikpark AB Åke Jonsson Sundsvall Tel: Konsult WSP Environment & Energy Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Projektledare: Åke Jonsson Uppdragsansvarig: Bo Eskebaek, WSP Civils, WSP Environmental Granskning: Johan Lundin, WSP Brand & Risk 2 (94)

6 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH MÅL AVGRÄNSNINGAR OMFATTNING OCH INNEHÅLL UNDERLAGSMATERIAL GÄLLANDE REGELVERK KVALITETSSÄKRING FÖRUTSÄTTNINGAR DEFINITIONER BESKRIVNING AV DETALJPLANOMRÅDET LOKALISERING - LOGISTIKPARKVERKSAMHET VERKSAMHETENS OMFATTNING Containerhamnen Kombiterminalen LNG-mottagningsterminalen FORDONSTRAFIKEN INOM PLANOMRÅDET TUNNEL BIOBRÄNSLEHANTERING RISKOBJEKT I NÄRHETEN AV VERKSAMHETSOMRÅDET NESTE GASOLTERMINAL IMERYS MINERAL AB ORTVIKENS PAPPERSBRUK KORSTA BIOGASANLÄGGNING TUNADALSHAMN TUNADALS SÅGVERK ÖVRIGA VERKSAMHETER FARLIGT GODS SOM HANTERAS INOM PLANOMRÅDET LNG LPG RISKER MED NATURGAS OCH GASOL OLJEHANTERING RISKBEDÖMNINGSMETODIK BEGREPP OCH DEFINITIONER OMFATTNING AV RISKHANTERING I PROJEKTET ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING Riskidentifiering Kvalitativ riskuppskattning DETALJERAD RISKBEDÖMNING Kvantitativ riskuppskattning Kvantitativ riskvärdering (94)

7 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 6. IDENTIFIERING AV RISKER LNG-TERMINALEN CONTAINERHAMNEN OCH KOMBITERMINALEN DOMINOEFFEKTER KVALITATIV RISKUPPSKATTNING LNG-TERMINALEN CONTAINERHAMNEN OCH KOMBITERMINALEN KVALITATIV RISKVÄRDERING RISKNIVÅ LIV OCH HÄLSA RISKNIVÅ MILJÖ PÅVERKAN PÅ FARLED FARTYGSTRAFIK SCENARIOBESKRIVNING SANNOLIKHET FÖR FARTYGSOLYCKOR OLYCKOR VID FARTYGSANLÖP Grundstötning Fartygskollision Olyckor vid kaj REKOMMENDATIONER DETALJERAD RISKANALYS SPRIDNINGSBERÄKNINGAR BRANDBERÄKNINGAR RISKNIVÅN HAMNVERKSAMHET OCH GASOLTERMINAL DISKUSSION HANTERING AV OSÄKERHETER RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER KRAV PÅ RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER TEKNISKA/ORGANISATORISKA ÅTGÄRDER LNG-terminalen Lossning av LNG LNG lagertank Bilutlastning Transporter inom hamnen Containerhamn Biobränslehantering Vägtunnel Släckvattenhantering ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER SJÖTRAFIK SLUTSATSER REFERENSER BILAGA A SÄKERHETSDATABLAD - NATURGAS BILAGA B SÄKERHETSDATABLAD - GASOL (94)

8 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn BILAGA C SMHI STATISTIK FÖR SUNDSVALLSREGIONEN BILAGA D KVANTITATIVA FREKVENS- OCH SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR UTSLÄPP AV LNG UTSLÄPP AV NG BILAGA E KVANTITATIVA KONSEKVENSBERÄKNINGAR SCENARIO 1 LNG UTSLÄPP VID LOSSNING AV TANKFARTYG SCENARIO 2 NG UTSLÄPP FRÅN SÄKERHETSVENTIL SCENARIO 3 LNG UTSLÄPP VID BILUTLASTNING BILAGA F STRÅLNINGSBERÄKNINGAR SCENARIO 1 LNG UTSLÄPP VID LOSSNING AV TANKFARTYG SCENARIO 2 NG UTSLÄPP FRÅN SÄKERHETSVENTIL SCENARIO 3 LNG UTSLÄPP VID BILUTLASTNING BILAGA G SAMLADE RISKBILDEN FÖR DETALJPLAN SCENARIO LPG TANKBILHAVERI (94)

9 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Sammanfattning Sundsvall Logistikpark AB planerar att bygga en kombiterminal och containerhamn i anslutning till Tunadalshamn. Den planerade verksamheten kommer att hantera flytande naturgas (LNG) och farligt gods. Till följd av de mängder naturgas som kommer att hanteras inom hamnområdet omfattas verksamheten av den högre kravnivån i Sevesolagstiftningen samt av 2 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor. Sundsvall Logistikpark AB söker tillstånd för den planerade verksamheten enligt Miljöbalken. I ansökan om tillstånd ingår bl.a. en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vilket syftar till att beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan ha på människa och miljö. WSP har av Sundsvall Logistikpark AB fått i uppdrag att upprätta en riskbedömning för detaljplan avseende hamnverksamheten. Denna bedömning utgör även ett underlag till MKB som upprättas för ansökan om tillstånd enligt 9 kap. och 11 kap. Miljöbalken 1 för att anlägga och driva den planerade containerhamnen, kombiterminalen och LNG-terminalen. Analysen upprättas för att belysa de risker som den planerade verksamheten kan få på människan avseende liv och hälsa samt miljön. Riskbilden kartläggs baserat på gällande regelverk samt befintlig underlagsmaterial för den planerade verksamheten. Då lagstiftningarna ställer krav på att riskerna för allvarliga kemikalieolyckor samt olyckor med allvarliga konsekvenser ska identifieras och bedömas syftar denna riskbedömning till att uppfylla kraven i lagstiftningen. Riskbedömningen är en del i säkerhetsrapporten och utgör ett underlag till en bedömning av behovet av beredskap vid verksamheten. Riskkällor såväl inom som i anslutning till detaljplanområdet både på land och på sjösidan beaktas för att bedöma verksamhetens påverkan på omgivningen samt omgivningens påverkan på verksamheten. Även dominoeffekter beaktas. Vidare studeras i riskbedömningen påverkan på befintlig farled i samband med hantering av LNG och eventuella konsekvenser för sjötrafik. Riskbedömningen utförs i två delar, där den första delen utgör en övergripande riskbedömning och den andra delen en detaljerad. Den övergripande riskbedömningen är baserad på en grovriskanalys där ett antal olycksscenarier analyserats och värderats. Den detaljerade riskbedömningen baseras på resultat från den övergripande bedömningen och genomförs med hjälp av kvantitativa beräkningar. Av den övergripande bedömningen framgår att största risker för människors liv och hälsa är förknippade med utsläpp av naturgas/lng och eventuell efterföljande brand. För de scenarier som bedöms ge svåra personskador genomförs kvantitativa sannolikhets- och konsekvensberäkningar med hjälp av ett simuleringsprogram. Då hamnverksamheten är i en projektfas bygger simuleringarna på en del antaganden avseende teknisk utformning av lossningsarmar och LNG-lagertank. Dessa antaganden baseras på uppgifter om liknande LNG terminaler i Sverige. Konsekvenserna bedöms med avseende på dels dödsfall, dels svårt skadade. 1 Miljöbalken, kap.9,kap (94)

10 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Resultat från genomförda brandberäkningar ger en vägledning i bedömning av säkerhetsavstånd mellan olika enheter inom detaljplanområdet. Dessa avstånd har beaktats vid planering av verksamheten och framtagning av layouten. Genomförda spridningsberäkningar visar att ett område som maximalt berörs vid ett utsläpp och eventuell efterföljande brand ligger inom ca 230 meters avstånd från utsläppskälla. Den uppskattade risknivån föranleder behov av riskreducerande åtgärder. Föreslagna riskreducerande åtgärder kan ses som ett stöd vid planeringen av verksamheten och dess enheter för att ta fram de bästa lösningarna ur säkerhetssynpunkt. Förutom krav på uppföljning av gällande standarder, anvisningar och rekommendationer för teknisk utformning av LNG terminalen samt konstruktionsregler gällande vägtunnel föreslås åtgärder för varje enhet inom den planerade verksamheten, se kapitel 13. Ytterligare föreslås administrativa åtgärder som omfattar bl.a. upprättande av: handlingsprogram för räddningsinsatser för hamnområdet utifrån krav i Sevesolagstiftningen explosionsskyddsdokument med klassningsplan för varje område där brandfarlig gas hanteras hanteringsstrategi för uppsamling och lagring av släckvatten lämpliga rutiner vid passering av vägtunnel Med avseende på miljön, påverkar verksamheten den yttre miljön genom eventuellt utsläpp av naturgas, kemikalier och emissioner vid eventuell brand samt genom transporter. Vid riskbedömningen av påverkan från intilliggande verksamheter har säkerhetsavstånd till planområdet beaktats. I det avseendet har verksamheten en låg riskbild när det gäller Ortviken och Korstaverket som befinner sig utanför konsekvensområdet. Däremot ökar riskbilden av den påverkan som gasolterminalen har. Hantering av kaolin och utsläpp av damm vid intilliggande kajen påverkar utrustningens tillförlitlighet (t.ex. igensättning av säkerhetsventiler). Den samlade riskbilden för detaljplanen visar på behov av samordning av räddningsinsatser för gasol- och LNG-terminalen. 7 (94)

11 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 1. Inledning För att stärka infrastrukturen i Sundsvallsregionen inom industriområdena Tunadal- Korsta-Ortaviken planerar Sundsvall Logistikpark AB att bygga en kombiterminal och containerhamn i anslutning till Tunadalshamn. En ny kombiterminal och en containerhamn gör det möjligt att hantera gods mellan väg, järnväg och sjöfart. Den nu aktuella etableringen kommer att ske dels på mark som idag är naturmark dels genom att fylla ut en del av vattenområdet. Den nya etableringen omfattar: en kombiterminal med två järnvägsspår en LNG mottagningsterminal en containerhamn med ny kaj och nya vägar till och från området en biobränslehantering samt lagerytor Förutom detta planeras en ny infart till området som ska gå genom en 250 meter lång tunnel mellan Petersvik och Korsta. Byggstart av markarbeten är planerad till 2012 och idrifttagande av hamnverksamheten beräknas ske Bakgrund Den planerade verksamheten kommer att hantera biobränsle, kemikalier och flytande naturgas, LNG. Till följd av de mängder naturgas som kommer att hanteras inom hamnområdet omfattas verksamheten av den högre kravnivån i Sevesolagstiftningen samt av 2 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor. Sundsvall Logistikpark AB söker tillstånd för den planerade verksamheten. Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap. miljöbalken 2 för hamnverksamheten kommer omfatta containerhamnen, kombiterminalen och LNG-mottagningsterminalen inom planområdet. I ansökan om tillstånd ingår bl.a. en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vilket syftar till att beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan ha på människa och miljö. I MKB-processen ingår samråd avseende omfattning och detaljeringsgrad. Under samråd för verksamhetsområdet har Räddningstjänsten uppmärksammat vikten av att en riskanalys upprättas. WSP har av Sundsvall Logistikpark AB fått i uppdrag att upprätta en riskbedömning för detaljplan som omfattar den planerade verksamheten. Denna bedömning utgör ett underlag till MKB:n och därmed följer MKB-processen för tillståndsärenden enligt miljöbalken, se figur 1. Riskbedömningen är en del i säkerhetsrapporten enligt 22 kap. 1 p 6 miljöbalken. 3 2 Miljöbalken 9 kap., 11 kap. 3 Miljöbalken (1998:808) 22 kap, 1 p 6. 8 (94)

12 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Figur 1. Riskhantering i MKB-processen, MSB 4. Riskhanteringsmoment som ingår i denna riskbedömning visas inom den streckade röda linjen. 1.2 Syfte och mål Rapporten syftar till att uppfylla de krav som ställs i lagstiftningen och tillgodose de myndighetskrav som ställs på den planerade verksamheten. Detta innebär att riskbedömningen upprättas för att beskriva de olycksrisker för allvarliga kemikalieolyckor som kan leda till allvarliga skador på människans liv och hälsa eller miljön. Även påverkan av intilliggande verksamheter på planområdet ska beaktas. Dessutom omfattar analysen hantering av farligt gods inom hela detaljplanområdet, den 4 Myndighet för samhällsskydd och beredskap. 9 (94)

13 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn planerade vägen med tunneln till närliggande transportled för farligt gods samt påverkan på sjötrafiken inom hamnens vattenområde. Avsikten är att ge förslag till åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckor. Rapporten ska även kunna fungera som beslutsunderlag vid planering och lokalisering av de nya enheterna inom hamnområdet ur säkerhetsynpunkt. Målet med analysen är att identifiera, uppskatta och värdera risker förknippade med verksamhetens utformning. 1.3 Avgränsningar De risker som studeras i samband med framtagandet av riskbedömningen är uteslutande förknippade med plötsligt inträffade händelser. Följande olycksrisker studeras i analysen enligt Räddningsverkets vägledning 5, figur 2: Olycksrisker inom planområdet som kan påverka omgivningen t.ex. hantering av farligt gods, transporter på tillfartsvägar Olycksrisker i omgivningen som kan påverka verksamheter inom planområdet t.ex. närliggande gasolterminal, m.m. Olycksrisker inom den nya hamnen som påverkar människor inom verksamhetsområde t.ex. hantering av biobränsle. Figur 2. Typer av olycksrisker som behandlas i analysen. I riskbedömningen studeras även dominoeffekter samt påverkan på befintlig farled i samband med hantering av LNG med eventuella konsekvenser för sjötrafik. 5 Olycksrisker och MKB, Räddningsverket, (94)

14 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Riskbedömningen omfattar inte: - den tekniska installationen, organisatoriska detaljfrågor och risker för felhantering vid olika arbetsmoment - identifiering av risker under projektering, upphandling och uppförande av anläggningen - riskhantering under byggtid - arbetsmiljörisker för egen personal - oförutsedda händelser i form av sabotage och medveten oaktsamhet 1.4 Omfattning och innehåll I MKB-processen fördjupas frågor kring säkerhet i riskanalyser. Riskbedömningen utförs i två delar, där den första delen utgör en övergripande riskbedömning och den andra delen en detaljerad riskbedömning, se figur 3. Riskbedömningsmetodik redovisas i kapitel 5. Figur 3. Riskbedömningens omfattning och arbetsgång. Den övergripande riskbedömningen är kvalitativ och omfattar en riskinventering, bedömning av sannolikhet och konsekvens samt en värdering av vilka scenarier som behöver behandlas vidare i en mer detaljerad riskbedömning. Den detaljerade riskbedömningen baseras på resultat från den övergripande bedömningen och genomförs med hjälp av kvantitativa beräkningar där sannolikheten för och konsekvensen av identifierade scenarier beaktas. Konsekvenserna bedöms med avseende på dödsfall och svårt skadade. 11 (94)

15 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 1.5 Underlagsmaterial Rapporten baseras på underlag som har används vid samråd 16 juni - 26 augusti 2011 samt delutredningar till fördjupad översiktsplanen för Tunadal-Korsta- Ortviken, Som underlag för genomförande av denna rapport har används tidigare utredningar 6, planer och dokument som berör Sundsvalls hamnområde. Fakta kring riskhantering har sammanställts med underlag av tidigare uppdrag 7 genomförda av WSP samt en kontinuerlig dialog med ansvariga för den planerade verksamheten. Riskbedömningen följer Medelpads Räddningstjänstförbunds kravspecifikation för riskanalyser i planprocessen Gällande regelverk Inom det nya hamnområdet planeras förutom kemikaliehantering även LNG mottagningsterminalen som omfattar LNG lossning från tankfartyg, lagring i en lagertank och utlastning till tankfordon samt järnvägscisternvagnar. För mottagningsterminalen som även omfattar kajanläggning för tankfartyg krävs olika typer av tillstånd. Tillståndsprövning kan för en och samma anläggning krävas enligt flera olika lagar och regelverk. De olika handlingar som behövs (t.ex. teknisk beskrivning, MKB och riskanalys) samt samråd kan delvis samordnas. För regelverken kring hantering av LNG i hamnar ansvarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Transportstyrelsen. MSB ansvarar på landsidan medan Transportstyrelsen har ansvaret på sjösidan. Gränssnittet mellan MSB och Transportstyrelsen går vid kajen, där fartyget och tillhörande utrustning faller under Transportstyrelsens restriktion medan den övriga delen faller under MSBs kontroll. Nedan följer en kort beskrivning av de lagar som verksamheten kommer att omfattas av på landsidan samt på sjösidan. Lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE 9. Naturgas klassas som brandfarlig vara. För att yrkesmässigt eller i större mängd hantera LNG krävs tillstånd för verksamheten enligt LBE. Lagen ställer bl.a. krav på tillfredställande utredning om riskerna för olyckor och skador på liv, hälsa och miljö med avseende på brand och explosion. Lagstiftningens viktigaste regler gällande naturgas framgår av MSBs föreskrifter SRVFS 10 respektive SÄIFS 11. För an- 6 Kvantitativ riskanalys över Neste LPGs hantering av LPG i Tunadalshamnen, Sundsvall, Öresund Safety Advisers AB, Översiktlig riskanalys, Tunadal Korsta Ortviken, Delutredning till fördjupad översiktsplan, WSP, Medelpads Räddningstjänstförbunds kravspecifikation för riskanalyser i planprocessen 9 Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE 10 SRVFS (2004:7) om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor 12 (94)

16 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn läggning som kräver tillstånd enligt LBE ska skriftlig redogörelse för brandskyddet lämnas till kommunen. Sevesolagen I Sverige är Sevesolagstiftningen infört genom lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 12. Lagen syftar till att förebygga och minimera skador till följd av olyckor med farliga ämnen för människor och miljö. Lagen är indelad i två kravnivåer beroende på mängden farliga ämnen som hanteras inom hela verksamheten. Lagringsvolymen för LNG mottagningsterminal planeras till över 200 ton, vilket överskrider den högre kravnivån i Sevesolagstiftningen, del 1. För verksamheten som omfattas av SFS (1999:381) lagen ställs extra stora krav på redovisningen av säkerhetsaspekter. Lagen ålägger såväl verksamheten som kommunen att upprätta ett handlingsprogram för hantering av risker. Verksamheten med den högre kravnivån ska enligt 22 kap. 1 miljöbalken 2 lämna en säkerhetsrapport med tillståndsansökan. En säkerhetsrapport är ett levande dokument som måste uppdateras löpande under anläggningens drift. Lagen om skydd mot olyckor, LSO 13 Verksamheten omfattas även av 2 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor, LSO. Lagen syftar till att bereda människors hälsa, egendom och miljö ett tillfredsställande skydd mot olyckor. Lagen anger vilka skyldigheter som enskilda, kommun och stat har i det olycksförebyggande arbetet samt under och efter en räddningsinsats. Verksamheten bör dessutom enligt lagen skriftligen dokumentera sitt systematiska brandskyddsarbete. Krav på tillfredsställande utredning av riskerna fastslås i 9. Lagen om transport av farligt gods 14 LNG kommer att transporteras från mottagningsterminalen i fordon och i järnvägsvagnar. Transporten av LNG omfattas av MSBs föreskrifter - ADR-S 15 om transport av farligt gods på väg och RID-S 16 om transport av farligt gods på järnväg. Vid transport av farligt gods till sjöss ska Transportstyrelsens föreskrifter följas. Föreskrifterna bygger på IMDG-koden 17 som gäller bara sjötransport av förpackat farligt gods och omfattar inte sjötransport av LNG i bulk på tank- eller bunkringsfartyg. Transporter till sjöss av kondenserade gaser i bulk regleras i IGC-koden som är antagen av IMO och implementerad i Sjöfartsverkets föreskrifter SÄIFS (1996:8) Sprängämnesinspektionens naturgasföreskrifter 12 SFS (1999:381) lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 13 Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. 14 Lagen (2006:263) om transport av farligt gods 15 ADR-S, MSBFS 2011:1, föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng 16 RID-S, MSBFS 2011:2, föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg 17 IMDG koden är implementerat genom Sjöfatsverkets föreskrifter (SJÖFS 2007:20) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden). 18 SJÖFS 2008:12, Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk 13 (94)

17 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Miljöbalken 1 Miljöbalken tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter. Enligt 6 kap. Miljöbalken ska en MKB ingå i en ansökan om tillstånd att anlägga, driva eller ändra verksamheter. Syftet med en MKB för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra på människor och miljön. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö. Internationella standarder och rekommendationer Förutom de ovan nämnda dokument har EN 1473:2007 standarden 19, samt rekommendationer från The International Group of LNG importers 20, beaktats vid upprättande av denna riskbedömning. Standarden EN 1473:2007 anger riktlinjer för förfaranden och praxis som ska resultera i säker och miljömässigt acceptabel utformning av LNG mottagningsterminaler. 1.7 Kvalitetssäkring Rapporten är utförd av Ursula Resgren (Civilingenjör Kemiteknik) med Bo Eskebaek som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär att rapporten granskats av en från projektet fristående konsult vid WSP. Ansvarig för granskning av denna rapport har varit Johan Lundin (Tekn Dr). 1.8 Förutsättningar I denna riskbedömning har utgåtts att teknisk utformning av LNG terminalen följer standarden EN 1473:2007. Det förutsätts också att de konstruktionsregler som gäller vid byggnation av tunnlar följer Boverkets föreskrifter 21 och allmänna råd för säkerhet i vägtunnlar samt Vägverkets föreskrifter 22 med säkerhetskrav som tunnlar ska uppfylla med tydliga krav på säkerhetsdokumentation och plan för räddningsinsatser. Det förutses även att organisation av sjötransporter, hamnlotsning, m.m. följer Sjöfartsverkets krav. 19 EN 1473:2007, Installation och utrustning för flytande naturgas Konstruktion av pålandsinstallationer 20 Managing LNG Risks Industry safeguard systems, The International Group of LNG importers, GIIGNL. 21 Boverkets föreskrifter (BFS 2007:11) och allmänna råd om säkerhet i vägtunnlar 22 Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för nybyggande och förbättring av tunnlar, Tunnel 2004, (94)

18 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Om dessa anvisningar och föreskrifter inte kan uppfyllas måste denna riskbedömning omarbetas. I bedömningen antas att typ av farligt gods som kommer att hanteras inom den planerade kombiterminalen är samma som inom den befintliga godsterminalen i Sundsvall. 1.9 Definitioner ADR-S ALARP As Low As Reasonably Practicable Brännbarhetsområde MSBFS 2011:1, föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng. Området mellan försumbar och maximalt tolerabel risk där risknivån ska vara så lågt som rimligt möjligt för att aktiviteten ska vara acceptabel. ALARP utgör ett område där lämpliga riskreducerande åtgärder ska genomföras om de är ekonomiskt försvarbara, d.v.s. kostnaden står i proportion till nyttan med åtgärden. Område där brännbar gas blandat med luft brinner, andelen brännbar gas anges i volymprocent. CNG Compressed Natural Gas, naturgas komprimerad till ca 75 %. EI 60/120 ESD-ventil GROT IGC-koden IMDG-koden Klassningsplan LBG Byggnadstekniskt krav på brandmotstånd enligt följande beteckningar: R= bärförmåga, E= täthet, I= isoleringsförmåga, åtföljd av tidsangivelse i minuter. Emergency Shut Down, avstängningsventil för säker och effektiv avstängning av processen vid nödsituation. Biobränslesortiment som består av trädets grenar och toppar. Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying Liquefied Gases in Bulk är IMO:s internationella kod för konstruktion och utrustning av fartyg för transport av kondenserade gaser i bulk. Koden är satt i kraft i svensk lagstiftning genom Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:36) om transport till sjöss av kondensserade gaser i bulk (IGC-koden). International Maritime Dangerous Goods Code är IMO:s internationella kod för sjötransport av farligt gods. Koden är satt i kraft i svensk lagstiftning genom Sjöfatsverkets föreskrifter (SJÖFS 2007:20) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden). Dokument som innehåller en bedömning av var explosivblandning kan uppstå. Liquified Biogas, nedkyld och kondenserad metangas med förnybart ursprung och egenskaper motsvarande flytande naturgas. 15 (94)

19 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: LFL/UFL LNG LPG Läktring MSB Nm 3 Pasquillklass RID-S Riskområde RoRo-fartyg Tankfartyg TEU ÅDT Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Lower and Upper Flammability Limit, undre och övre brännbarhetsgräns, anger vilken minimum respektive maximum mängd brännbar gas blandat med luft som kan antändas. Liquified Natural Gas, flytande naturgas, nedkyld och kondenserat. LNG består till över 91 % av metan. Liquified Petroleum Gas med svensk handelsnamn gasol. förfarande för att lossa LNG från bunkerfartyg till gasdrivet fartyg. Myndighet för samhällsskydd och beredskap. Normalkubikmeter, volym vid normaltillstånd, d.v.s. 0 o C och 1,01325 bar tryck. metod för klassificering av turbulensnivån i atmosfären med användning av 6 klasser, benämnda A-F. Klass A representerar förhållanden med störst spridning som en funktion av avståndet och F de med minst spridning. MSBFS 2011:2, föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg Område i vilket det finns explosiv atmosfär eller sådan kan förväntas förekomma i en sådan omfattning att särskilda skyddsåtgärder krävs i fråga om konstruktion, installation och användning av utrustning. Roll on/roll off, fartyg för rullande last där dragbilar rullar in lasten och kör av och en annan dragbil lossar lasten vid slutdestinationen. fartyg för småskalig LNG, vanligtvis med en kapacitet av ca m 3 LNG. Twenty-foot Equivalent Unit, ett mått på hur många containrar med längd 20 fot (6,1 m) bredd 8 fot (2,4 m) och höjd 8,6 fot (2,6 m) ett fartyg kan lasta eller vilken volym som passerar igenom en hamn. Idag är oftast en container 40 fot (FEU), vilket motsvarar 2 TEU. Års Dygns Trafikflöde ett fordonsflöde som motsvarar ett genomsnittligt vardagsdygn under året. 16 (94)

20 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 2. Beskrivning av detaljplanområdet Planområdet är belägen ca 4 km nordost om Sundsvalls centrum, mellan Tunabäcksvägen och Korstaverkets område, se figur 4. Figur 4. Detaljplangränser för Sundavall Logistikpark. Detaljplanområdet omfattar verksamhetsområdet med containerhamn, kombiterminal och LNG-terminal, biobränslehantering, gasolterminalen samt ny infart till området som ska gå genom en 250 meter lång tunnel mellan Petersvik och Korsta. Inom och i närheten av planområdet finns flera bostadsområden samt mindre bebyggelsegrupper, huvudsakligen bestående av enfamiljshus och sommarstugor, se figur nedan. Den omfattande bostadsbebyggelsen på Alnöns västra sida ligger på ca 800 meter från planområdet. 17 (94)

21 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 2.1 Lokalisering - logistikparkverksamhet Verksamhetsområdet omfattar totalt 66 ha och utgörs av 36 ha vatten och på land 30 ha. Idag består det 30 ha stora verksamhetsområdet på land till största delen av naturmark. Ca 8,5 ha stort vattenområde kommer att fyllas ut i Alnösundet och 460 meter strand kommer att exploateras. Av praktiska skäl planeras samma marknivå i hamnen och inom de intilliggande ytorna. Det innebär att anläggningsarbetena kommer att ge överskottsmassor som kan användas till den planerade utfyllnaden vid hamnen. Området ligger söder om den befintliga Tunadalshamnen. Norr om området finns den närmaste grannverksamheten Neste gasolterminalen. Från nordväst till väst finns naturmark. Nordväst på ca 400 meters avstånd finns Korstaverket. Förslag till lokalisering av den planerade verksamheten visas i figur 5. Figur 5. Föreslagen lokalisering av nya containerhamnen och kombiterminalen. 2.2 Verksamhetens omfattning Den planerade verksamheten består av enheter som visas i figur 6. Nedan följer kortfattad beskrivning av dessa enheter. 18 (94)

22 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn LNG-terminal Kombiterminal Containerhamn Figur 6. Layout med avgränsning av verksamhetsområde för ansökan enligt miljöbalken Containerhamnen Inom containerhamnen kommer det att bedrivas verksamhet som omfattar lagring av containers och lossning av containerfartyg samt utlastning till lastbilar och järnvägsvagnar. I hamnen kommer det att hanteras huvudsakligen containers men även bulk, styckegods, farligt gods för industri, biobränsle (flis), papper och trävaror. Containrar kommer att lyftas av och på fartyg med en containerkran som går på räls längs ut på kajdäcket. Endast en containerkran är planerad vid hamnen då volymerna initialt är relativt små. Ytterligare kran övervägas eftersom det möjliggör att två fartyg kan lastas och lossas samtidigt. Uppställningsytor för containrar dimensioneras initialt för 2025 volymer med kapacitet på 1800 TEU. Uppställningsplatser består av sju parallella container-sektioner med 4 containers i bredd och 20 TEU i längd. Stackhöjden är initialt 3 containers med möjlighet för uppgradering till 4 containers. Innanför uppställningsytor planeras terminalspår för sjö- och järnvägstransporter. Riskerna inom containerhamnen är relaterade till lastningen och lossningen. Fartygen transporterar stora mängder med containers, vilket kräver en stor och komplex organisation för att hålla reda på varje enskild container. Bortsett från containerns godsmanifest finns det ingen möjlighet att veta vad containern innehåller. I anslutning till containerlager planeras två byggnader för kontor och kontrollrum samt en byggnad för truckservice (garage, verkstad, tankning). 19 (94)

23 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Kombiterminalen I anslutning till containerhamnen, på ca 300 meters avstånd planeras en kombiterminal med två 750 meter långa oeletriferade järnvägsspår. Spåren har en bred omlastningsyta emellan, där dels lastbärarna kan mellanlagras och dels lastbilar kan köra in. Totalt förväntas TEU komma in eller ut via järnvägen i kombiterminalen. Två TEU lastas per vagn, vilket innebär att 90 vagnar i snitt hanteras per vecka på de två spåren i terminalen Inom kombiterminalen kommer det att ske omlastning av samma typ av gods som hanteras i den befintliga kombiterminalen. Prognos på godsvolymer, transit och lagring till kombiterminalen redovisas nedan. Tabell 1. Prognos på godsvolymer hanterade inom kombiterminalen. Antal lyft per år Containrar, trailer, flak Biobränsle, m LNG-mottagningsterminalen Inom hamnområdet projekteras LNG-terminalen med lagringskapacitet på upp till m 3, vilket internationellt räknas som liten terminal. Naturgasen kommer i första hand användas internt men även distribueras vidare till den planerade biogasanläggningen inom Korstaverket samt inom regionen.den huvudsakliga verksamheten kommer att vara distribution till landbaserade kunder. Initialt planeras ingen försäljning av LNG till slutkunder på den marina marknaden genom bunkring till LNG-drivna fartyg men det kan bli aktuellt i framtiden. LNG -terminalen består av: - Mottagningskaj med lossningsutrustning - LNG lagertank - Högtryckspumpar - Gasfackla - Bilutlastning av LNG - Styr- och säkerhetssystem som krävs för säker drift av terminalen Förenklad flödesschema för LNG terminalen visas i figur (94)

24 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Figur 7. Förenklat flödesschema för LNG terminalen. LNG-terminalen kommer att förses med flytande naturgas från LNG-tankfartyg. Fartyget lossas genom att lossnings- och gasreturflänsarna på fartyget ansluts till respektive marin svängarm. Efter fartygets nedvarvning av lossningsarmar, pumpas LNG till lossningsarmar och vidare genom en isolerad rörledning till LNG lagertank. Design av lossningsutrustning är anpassad till tankfartygets storlek. Lossningsarmarna är utförda i självbärande konstruktion, och i kryogent utförande. Förgasad naturgas leds tillbaka till fartygets lasttankar genom isolerade lastarmar, se figur 7. LNG-lagertank LNG kommer att lagras i en lagertank av typ full containment. Det innebär en dubbelmantlad tank som är konstruerat som en termos och både den inre- och den yttretanken kan innehålla den lagrade LNG-volymen. Den typen av tanken är välisolerad och LNG kan lagras med temperatur ner till -162 o C. Full containment utförandet är en av de säkraste tankar som finns att använda inom LNG industrin. Vid värmeutveckling som genereras av tankfyllning/fartyglossning m.m. stiger trycket i tanken. För att hålla trycket i lagertanken inom acceptabla gränser komprimeras gasen med en boil-off kompressor och leds vidare för kondensering. Lokalisering av LNG lagertank planeras vid kajen, norr om containerhamnen, se figur 6. Utlastningsplatser I anslutning till lagertanken planeras utlasning av LNG till LNG-trailers. LNG pumpas från lagertanken via separata kryo-pumpar. Utlastningsstation består av lastarmar och gasreturarmar för varje lastarm. Systemet ska vara helt automatiserat. Tankbilar är utrustade med erfoderlig säkerhetsutrustning som säkerhetsventiler, sprängbleck, gasdetektorer och snabbstängningsventiler på lossningsledningen. Det kommer att dras ca 200 meter lång icke elektrifierad järnvägsspår genom hamnområdet för direkt upplastning av LNG. 21 (94)

25 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn LNG kommer att distribueras i vakuumisolerade trailers och i järnvägsvagnar. Olika alternativ för distribution av LNG visas i figur 8. LNG trailer 25 ton LNG motsvarande Nm 3 LNG järnvägsvagn 40 ton LNG motsvarande Nm 3 Figur 8. Distributionsalternativ av LNG, Cryo AB. LNG-semitrailer består av en LNG-tank monterad på en bil. Tanken är välisolerad och fungerar som en stor termos. LNG-tanken består av en innerbehållare av rostfritt stål samt ett ytterkärl. Mellan dessa behållare finns isoleringsmaterial och i utrymmet hålls vakuum för att förhindra värmeöverföring och förångning av LNG. Järnvägstransporter är mera lämpliga för stora volymer. Idag transporteras ingen LNG i Sverige på järnväg. Enligt Nordic LNG finns två framtida möjligheter för tågtransport, tågvagn eller ett billigare alternativ LNG-container på tågvagn. Inom planområdet finns redan järnväg till Tunadalshamnen med spår ända fram till gasolterminalen. Järnvägsspåret kommer att förlängas fram till LNG-terminalen. 2.3 Fordonstrafiken inom planområdet Inom planområdet kommer det att pågå en fordonstrafik med gods mellan containerhamnen, kombiterminalen och LNG terminalen samt tredjepartsverksamheter. Det totala antalet bilar som kommer att trafikera området 2025 beräknas till ca Nedan redovisas prognos för fordonstrafiken inkl. järnvägstransporter. Tabell 2. Prognos för fordonstrafiken inom verksamheten. Antal per år Järnvägsvagnar Lastbilar (94)

26 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Två tankstationer planeras inom verksamhetsområdet, en i anslutning till hamnen och den andra i anslutning till kombiterminal och biobränslehantering, se figur 9. Området kring tankstationerna kommer att belegas med betong och anslutas till oljeavskiljare. Påfyllning av drivsmedellager kommer att ske med tankbil. I anslutning till tankstationernas planeras garage för truckar, truckverkstad och fordonstvätt. Ytor kring dessa verksamheter förses också med oljeavskiljare. Vägtunnel Tankstation för truckar/arbetsfordon Avlastning av LNG/LPG Figur 9. Fordonstrafiken inom planområdet. Längs västra delen om containerhamnen leder en elektrifierad järnväg med gaturäls fram till avlastning av LNG tank, se figur 9. Trafiken över järnvägsspåren kommer att kunna ske i samma plan som järnvägsspåren. 2.4 Tunnel För att kunna avleda den tunga trafiken från de allmänna vägarna planeras en ny tillfartsväg till hamnen genom en 250 meter lång vägtunnel. Tunnel utformas utan restriktioner där alla typer av farligt gods får passera. Tunneln blir enkelfil i vardera riktningen, ca 10 meter bredd, med en sektion på ca 50 m 2. Tunneln är självventilerad med konstant lutning på ca 4 %. Genom den planerade vägtunneln kommer det att ske tung trafik med farligt gods från hamnen men även från den närliggande gasolterminalen. Det totala trafikflödet är uppskattat till 1200 fordon, varav 900 lastbilar per dygn. LNG transporter uppskattas till 1-2 per vecka. Transporter av LPG omfattar lastbilar per vecka. Varje lastbil innehåller mellan ton gasol. 23 (94)

27 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 2.5 Biobränslehantering Fjärrvärmen i Sundsvall produceras idag huvudsakligen genom förbränning av avfall. En del av energin under de kalla månaderna kommer också från olja. Utbyggnad av biobränslehantering ge möjlighet till att oljan kan uteslutas som värmekälla. Samlokalisering med Korstaverket är fördelaktigt då stora delar av biobränslet kan transporteras med fartyg direkt till lagerytorna. Norr om kombiterminalen inom planområde planeras lagringsytor för biobränsle (GROT) som består av både fuktiga (bark, torv, träflis) och torra bränslen (pellets). Fuktiga bränslen kommer att lagras utomhus. Torra bränslen såsom träpellets måste förvaras inomhus, antingen i stora planlager eller i siloanläggningar. Transporten av biobränsle från fartyg till lager kommer att ske på ett transportband. Den planerade transportbandet för biobränslet kommer att vara inbyggt och försett med sprinklersystem. Transport från biobränslelager till Korstaverket planeras att ske med transportband över Korstaberget. Exakt lokalisering bestäms senare, när utredning om vilken korridor och utformning är mest lämplig är klar. 3. Riskobjekt i närheten av verksamhetsområdet I direkt anslutning till den planerade hamnen finns verksamheter som hanterar farligt gods och kan påverka riskbilden inom den planerade hamnverksamheten. Inom respektive industri finns en mängd säkerhetsåtgärder för att förebygga risker. De närliggande verksamheterna visas i figur 10 och beskrivs nedan. 24 (94)

28 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Figur 10. Lokalisering av närliggande verksamheter. 3.1 Neste gasolterminal Norr om den planerade containerhamnen ligger Neste gasolterminal, se figur 9. Neste LPG AB hanterar, lagrar och distribuerar Propan 95 (allmänt kallad gasol) i sådana mängder att verksamheten omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen. Runt gasolterminalen finns ett skyddsavstånd där det råder restriktioner för annan hamnverksamhet. Anläggningen består av bergrum, cistern samt pump- och rörledningssystem, dels för inpumpning från tankfartyg och dels för utlastning via bil och järnväg. Gasol lagras i ett trycksatt bergrumslager som är beläget ca 100 meter under markytan. Lagringskapacitet är på ca ton gasol. Produkten kommer till anläggningen med fartyg. Fartygen som levererar LPG anlöper hamnen ca 3-4 gånger per år. Storleken på last varierar från ton upp till ca ton gasol per fartyg. Neste LPG AB levererar ca ton gasol per år, och då främst till pappers- och stålindustrin. Transport av gasolen sker med lastbil eller via järnväg. Merparten av gasolen transporteras med lastbil som omfattar ca lastbilar per vecka. Bilarna kan lastas 25 (94)

29 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn med 23,5 31,5 ton gasol. Större delen av dessa transporter kommer att ske genom den planerade tunneln inom hamnverksamheten. De mängder av gasol som transporteras via järnväg omfattar ca 5-6 järnvägsvagnar innehållande 50 ton gasol i veckan. Neste LPG AB har 2008 tagit fram en rapport med en kvantitativ riskanalys av gasolhanteringen 4 inom hamnen, bergrumslagringen och lastningen för vidare transport. Rapporten visar att människor i omgivningen utan anknytning till verksamheten utsätts för risker som ligger inom en rimlig nivå jämfört med internationell praxis (inga nationellt fastlagda gränsvärden finns i Sverige). Det finns ett sprinklersystem över hela anläggningen och gaslarm som bl.a. stänger samtliga ventiler på anläggningen. Personal från Neste LPG AB har ständig beredskap och räddningstjänsten har en kommunal insatsplan som koordinerar med Neste LPG AB:s beredskapsplan. 3.2 Imerys Mineral AB Norr om Nestes gasolterminal finns Imerys Mineral AB. Företaget tillverkar fyllmedel och bestryckningspigment till framförallt pappersindustrin. Anläggningen förädlar marmor, kalksten och kaolinlera till flytande fyllmedel. Produktionen innebär ingen omfattande hantering av farliga ämnen men ger upphov till stora utsläpp av damm som orsakar igensättning av närliggande verksamheters utrustning. I dagsläget finns samordning av riskhantering och utrymningsplaner mellan Imerys och Neste. Bl.a. vidareförmedlas larm hos Neste till utrymningslarm hos Imerys. 3.3 Ortvikens pappersbruk SCA Graphic tillverkar vid Ortvikens pappersbruk olika typer av tidningspapper. Vid produktion av högklassigt papper används bestrykningsmedel. Ortviken använder gasol som kommer från Neste gasolterminal och bestrykningsmedel från Imerys Mineral. Ortvikens pappersbruk omfattas idag av den högre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen. Pappersbruket genererar transporter av farligt gods och inom verksamheten förvaras även andra kemikalier än gasol. Kemikalietankar är vid behov invallade eller försedda med larm. För gasolhanteringen finns en särskild åtgärdsplan. En intern beredskapsstyrka finns för mindre insatser. 3.4 Korsta biogasanläggning Nordväst om hamnområdet ligger Korstaverket med en planerad biogasanläggning. Anläggningen kommer omfatta rening, komprimering och lagring av biogas. Avloppsslam och restprodukter från Ortviken samt de färdiga produkterna kommer i huvudsak att distribueras med tankbilar. De viktigaste riskerna är explosion och/eller brand. De mängder av biogas som kommer att lagras inom anläggningen kommer inte att föranleda krav enligt Sevesolagstiftningen men anläggningen omfattas av LBE. 26 (94)

30 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Korstaverket ligger ca 400 m från gasoldepån i hamnen och ca 500 meter från den planerade containerhamnen. En grovriskanalys har upprättats för den planerade verksamheten 23. Den viktigaste risken är stora utsläpp av biogas och efterföljande brand. Sannolikheten bedöms generellt vara liten men konsekvenserna kan bli stora i närområdet. Verksamheten medför ökade transporter. Transporter av större mängder farligt gods till och från Korstaverket omfattar mest ammoniak, saltsyra, natriumhydroxid, diesel och eldningsolja. 3.5 Tunadalshamn I Tunadalshamnen hanteras främst skogsprodukter från SCAs fabriker som massaved, pappersprodukter och sågade trävaror. Inom hamnen finns en roro-ramp som utgör basen för ett specialutvecklat kassethanteringssystem för lastning av pappersrullar och massa. Inom hamnområdet hanteras även stora mängder gods t.ex. oljeprodukter, kemikalier och gödselmedel som lastas på lastbil och järnvagnar. Hamnen har 4 industrispår som ansluter ca 4 km norrut till huvudjärnvägen. Eldningsolja anländer med båt och lagras i den oljelager som finns i Korstaberget och ägs av Korsta Oljelager AB. Oljelager består av två stora oljebergrum under marken. Oljelagren rymmer vardera m 3 olja. Merparten av olja transporteras igen med båt efter temporär lagring och resten transporteras på land vidare med väg och järnväg. Mängden varierar kraftigt från år till år men det som transporteras vidare från hamnen uppgår grovt till ca ton/år. 3.6 Tunadals sågverk Tunadals sågverk är ett av SCA Timbers åtta sågverk. I anslutning till SCA Sågverk ligger en industrihamn som är sammanbygd med Tunadalshamnen. I hamnen lastas ut virke främst från det egna sågverket men även från sågverk i området. Under år 2004 har SCA utfört en översiktlig miljöriskanalys för Tunadals sågverk. Denna verksamhet bedöms inte vara någon högriskverksamhet. Det som skulle kunna inträffa som kan medföra allvarliga konsekvenser är en större brand med omfattande rökutveckling och lång släcktid. Endast mindre mängder olja och andra kemikalier används vilka vid utsläpp kan ge olika former av miljökonsekvenser. 3.7 Övriga verksamheter I närheten finns även andra verksamheter: Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå (övningsanläggning) Bilskrotverksamhet i Fillan Dessa verksamheter hanterar inget farligt gods men kan påverkas av olyckshändelser inom det planerade området. 23 Riskbedömning, Biogas i Mellannorrland, Korstaverket, WSP, (94)

31 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 4. Farligt gods som hanteras inom planområdet Inom verksamheten kommer det att hanteras lastning, lossning, förvaring och transport av farligt gods. Den totala volymen av gods som kommer tillfälligt att lagras inom containerhamnen dimensioneras för 1800 TEU, vilket motsvarar ca m 3. Mängden och typ av farligt gods som kommer att hanteras inom planområdet uppskattas med utgångspunkt i ADR/RID klassificeringssystemet som baseras på utredningen om transporter av farligt gods inom Sundsvalls och Timrå kommuner 24 och visas i figur 11. Mängder farligt gods Giftiga 5% Organiska peroxider 4% Frätande 34% Oxiderande 20% Övriga 28% Explosiva /gaser 1% Brandfarliga vätskor Brandrarliga 5% fasta ämnen 3% Figur 11. Fördelning på ADR/RID klasser och förväntade mängder farligt gods. Farligt gods delas in i nio olika klasser och underklasser beroende på riskkategori som det farliga godset tillhör. Klassificeringssystemet ligger till grund för valet av vilket sätt en kemikalie kan transporteras. Konsekvenser av en olycka med farligt gods beror i stor utsträckning på ämnets fysikaliska egenskaper, utsläppets storlek och varaktighet. Med utgångspunkt i befintliga ADR/RID-klasser sammanfattas nedan respektive klass för att övergripande belysa eventuella konsekvenser vid en olycka med farligt gods. 24 Översiktlig riskanalys avseende transporter av farligt gods inom Sundsvalls och Timrå kommuner, BN Trafiksystem AB, (94)

32 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Tabell 3. Farligt gods som kommer att hanteras inom planområdet. ADR/ RID klass Typ 1 Explosiva ämnen 2.1 Brandfarliga gaser 3 Brandfarliga vätskor 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 5.1 Oxiderande ämnen 5.2 Organiska peroxider 6.1 Giftiga ämnen Hanterade ämnen inom hamnområdet Sprängämnen, krut, fyrverkeri m.m. Risker Tryckpåverkan och brandskador. Stor mängd ger skadeområde med uppemot 200 m. Mindre mängder ger enbart lokala konsekvensområden. Naturgas Extremt brandfarligt, R 12. Gasmoln, jetflamma, gasmolnexplosion, BLEVE. Konsekvenser kan uppstå inom 100-tals meter. Risk för bränn- och/eller köldskador vid pölbrand. Bensin, diesel, eldningsoljor, lösningsmedel, industrikemikalier. Karbid, vit fosfor Sodiumklorat, natriumklorat, ammoniumnitrat, väteperoxid Risk för antändning med efterföljande brand, explosion, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte större än 40 meter. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial, m.m. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Dessa ämnen är inte brännbara men om ämnena blandas med olja eller bensin uppstår explosionsrisk. Det finns risk för tryckpåverkan och brännskador. Konsekvensområden p.g.a. tryckvågor kan vara uppemot 70 meter. Organiska peroxider risk för sönderfall under kraftig värmeutveckling, kontakt med t.ex. syror eller aminer. Potentiell risk för brand eller explosion. Konsekvensområden p.g.a. tryckvågor uppemot 150 meter. Giftiga vätskor kan ge påverkan på långa avstånd (100-tals meter). Effektens omfattning beror på giftigheten och flyktigheten av vätskorna och hur utsläppet sker. 29 (94)

33 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, ammoniak, aminer. Gödningsämnen, vätskor och fasta ämnen som har skadliga, ohälsosamma egenskaper t.ex. formalin, asbest. Risk för frätskador. Kan reagera häftigt med varandra, vatten och andra ämnen. Fara för vattenmiljön och avloppssystem. Transporteras vanligtvis som bulkvara. Risk för frätskador, brand, explosion. Konsekvenser begränsade till närområdet. Figur 11 visar att den dominerande mängden farligt gods som kommer att hanteras inom containerhamnen tillhör ADR/RID klasser 5.1, 8 samt 9, d.v.s. oxiderande, frätande och övriga ämnen. Sammanlagt står dessa ämnen för drygt 80 % av den totala mängden farligt gods. Gasol kommer inte att hanteras inom verksamheten men transporter från gasolterminalen kommer att ske genom den planerade vägtunnel där även farligt gods och naturgas från hamnen kommer att transporteras. Nedan ges en övergripande beskrivning av dessa ämnens fysikaliska och kemiska egenskaper samt risker förknippade med dem. 4.1 LNG LNG produceras från naturgas genom att kyla gasen till under dess kokpunkt. Beroende på vilket ursprung LNG har kan dess sammansättning och därmed egenskaper variera. Avgörande för dess egenskaper är metanhalten och andelen tyngre kolväten. LNG som till över 91 % består av metan klassas som extremt brandfarlig gas (ADRklass 2), vilket innebär att gasen kan antändas i samband med utsläpp. Antändning i luften kan ske under förutsättning att det finns en gnista eller tillräckligt varm tändkälla (ca 540 o C för fordonsgas). För att få en uppfattning om gasen är lättantändlig eller inte ges nedan exempel på energier som kan uppkomma vid olika situationer 25. Mobiltelefon som ringer, hanteras eller tappas 10-tal mj 0,1 kg tungt föremål som ramlar från 1 m höjd 1 J Brinnande tändsticka 5 kj Exemplen visar att det finns flera typer av händelser som kan ge de energier som krävs för att antända ett gasmoln. Konsekvenserna av en olycka med naturgas beror på lagringsförhållanden, mängd och olycksförlopp. Konsekvenser för människa bedöms bli påtagliga först då utsläppet antänts medan ett oantänt utsläpp ger upphov till växthuseffekten, vilket på lång sikt kan påverka miljön. Metangas har lägre densitet än luft och vid ett gasutsläpp utomhus stiger gasen upp i luften och bildar ett gasmoln. LNG är tyngre än luft vid temperatur lägre än -110 C. 25 Gasexplosioner, IPS, Stefan Lamnevik, (94)

34 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Vätskan som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Antänds en vätskepöl uppstår en pölbrand. Direkt kontakt med LNG orsakar köldskada. Mindre läckage av LNG dunstar snabbt om det kommer ut i luft. Vid temperatur över -110 C är produkten i gasform och lättare än luft. Säkerhetsdatablad för metan bifogas i bilaga A. 4.2 LPG LPG (Liquefied Petroleum Gas) består av en blandning av lätta kolväten som är i gasfas vid normal temperatur och tryck. Huvudkomponenterna i LPG är propan och butan. Mängden av respektive ämne skiljer sig åt mellan olika länder. I Sverige består LPG normalt av 95 % propan. Gasen kallas även för propan 95 eller gasol. LPG är luktfri och för att kunna känna doften av LPG, vid t.ex. läckage, tillsätts etylmerkaptan som ger gasen sin specifika doft. Gasol är en brandfarlig gas vid normalt tryck och temperatur. Vid ökat tryck kondenserar gasen till vätskeform. Gasol är inte giftig men kan vara smått narkotiskt vid höga koncentrationer. Gasol i gasfas är tyngre än luft, vilket innebär att det kan rinna ned vid ett läckage. Vid utsläpp av vätska som övergår i gasfas kommer det att bli kallt, och stänk av vätska på oskyddade kroppsdelar kan ge köldskador. De områden som kan drabbas av en eventuell gasololycka begränsar sig till hamnområdet förutom scenariot då en cistern p.g.a. alltför kraftig värmebelastning under en lång tid brister och innehållet omedelbart antänds. I ett sådant fall kan även områden utanför det direkta hamnområdet beröras. Säkerhetsdatablad för gasol bifogas i bilaga B. 4.3 Risker med naturgas och gasol Med hänvisning till bilagan i förordningen om åtgärderna för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 26, del 1, klassas naturgas och gasol som extremt brandfarliga kondenserade gaser. Utsläpp och antändning av dessa gaser kan ge upphov till brännskador eller splitter på tredje person vid närliggande verksamheter. Nedan anges fysikaliska data för naturgas och gasol samt en kort beskrivning av olycksförlopp vid eventuellt utsläpp av dessa gaser. 26 Förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, del (94)

35 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Tabell 4. Fysikaliska data för naturgas och gasol. Enhet Naturgas, metan, CH 4, Gasol, Propan 95, C 3 H 8, 98 % c 95 % Riskfraser Extremt brandfarlig, Extremt brandfarligt, R 12 R 12 Brännbarhetsgränser vol. % 4,4-15 2,3 10 Tändenergi mj 0,29 0,25 Relativ densitet (luft = 1) 0,55 a 1,55 b Densitet kg/m 3 0,7 2,0 d Kokpunkt o C Energivärde kwh/nm 3 9,8 28,2 a b c d Gas 15 o C, 1,013 bar Gas 0 o C, 1,013 bar Kvalitetskrav i enlighet med svensk standard för fordonsgas typ A, SS , är metanhalt på minimum 97 vol. % +/-1. Gasfas Direkt antändning Om gasen antänds direkt uppstår en jetflamma, ett konliknande utsläpp som blir bredare längre ifrån utsläppet och som kan uppgå till flera meter. Området runt den brinnande jetflamman utsätts för kraftig värmestrålning. Människor bedöms omkomma 27 inom en radie av ca 40 m 2. Värmestrålning mot människor och byggnader blir betydande, speciellt i jetflammans riktning. Till följd av den temperatur som LNG håller bildas vid utsläpp en vätskepöl från vilken brännbara gaser avges. Fördröjd antändning Om gas inte antänds direkt kan ett brännbart gasmoln uppstå som driver iväg med vinden. Molnet kan antändas senare av en extern antändningskälla. Hur långt molnet driver innan den antänds beror t.ex. på förekomst av antändningskälla, väderlek och områdets utformning. Antändning av ett gasmoln får normalt ett lugnt förlopp där gasen förbränns under några sekunder. I gasmolnet kan temperaturen uppgå till o C, vilket leder till att ett område runt det brinnande gasmolnet utsätts för kraftig värmestrålning. Under ogynnsamma förhållanden och större utsläpp kan förbränningshastigheten öka så pass att en s.k. UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion) uppstår, vilket innebär en gasmolnsexplosion med snabb förbränning och tryckökning som följd. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) En BLEVE kan uppstå om t.ex. en högtryckstank med naturgas/gasol utsätts för kraftig värmestrålning från en omgivande brand. Detta kan inträffa om t.ex. en 27 Antagandehandling, Stefan Lamnevik, Erik Palme, DNR 785/92, (94)

36 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn tankbil med släp får ena tanken punkterad och en jetflamma uppstår som i sin tur värmer upp den andra tanken. Trycket i tankbilen stiger och till slut exploderar tanken. Tankens innehåll antänds och ett stort eldklot uppstår. BLEVE är ett mycket allvarligt olycksscenario men sannolikheten för att det ska inträffa är mycket låg. Vid ett litet utsläpp bedöms en BLEVE inte kunna inträffa. En bedömning av sannolikhetsfördelningen för respektive av de ovan beskrivna olyckshändelserna redovisas nedan. Tabell 5. Sannolikhetsfördelning, brännbar gas. 27 Skadehändelse Sannolikhetsfördelning Jetflamma 69 % Fördröjd antändning 30 % BLEVE 1 % I samband med brand kommer att göras en släckinsats. Huruvida vatten, skum eller en blandning av dessa utnyttjas kan inte förutses utan styrs av brandens karaktär, dess utveckling, räddningstjänstens bedömning, m.m. 4.4 Oljehantering Förutom gasol hanteras i Tunadalshamnen omfattande mängder olja som lagras i ett bergrum vid hamnen. Oljan transporteras med båt till hamnen och stora delar transporteras efter lagring vidare med båt. Lastning till järnväg och lastbilstransporter sker också. Ca ton olja tas in via hamnen. 5. Riskbedömningsmetodik 5.1 Begrepp och definitioner I samband med hantering av risker används olika begrepp. De begrepp som används i denna rapport utgår från riskhanteringsprocessen och dess innebörd och betydelse anges nedan. Risken uttrycks som en sammanvägd värdering av sannolikhet för en händelse och de (negativa) konsekvenser som händelsen i fråga kan leda till. Begreppen sannolikhet och frekvens används ofta synonymt trots att det finns en skillnad mellan dem. Frekvensen uttrycker hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod t.ex. antalet bränder per år och kan därigenom anta värden som är både större och mindre än 1,0. Sannolikheten anger istället hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och anges som ett värde mellan noll och ett. Kopplingen mellan frekvens och sannolikhet utgörs av att den senare kan beräknas om den första är känd. Om det i en verksamhet är känt att det inträffar fem bränder under ett genomsnittligt år är det relativt troligt att det under ett slumpmässigt år inträffar minst en brand. Sannolikheten för att en brand ska uppstå är därigenom ganska hög. 33 (94)

37 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Riskanalys kan beskrivas som ett systematiskt sätt att identifiera risker och värdera de med avseende på sannolikhet och konsekvenser. Efter att riskerna analyserats görs en riskvärdering för att avgöra om riskerna kan accepteras eller ej. Som en del av riskvärderingen kan även ingå att ge förslag till riskreducerande åtgärder och verifiering av olika alternativ. Det sista steget i en systematisk hantering av riskerna kallas riskreduktion/kontroll. Här fattas beslut mot bakgrund av den värdering som har gjorts av vilka riskreducerande åtgärder som ska vidtas. I bästa fall kan riskerna elimineras helt men oftast är det endast möjligt att reducera dem. En viktig del i riskreduktion/kontroll är att se till att föreslagna riskreducerande åtgärder genomförs och följs upp. Uppföljningen ska göras för att kontrollera om de genomförda åtgärderna reducerar riskbilden tillräckligt. Riskbedömning omfattar riskanalys och riskvärdering. Riskvärderingen innebär att avgöra om uppskattade risker kan accepteras, om det finns behov av riskreducerande åtgärder samt att verifiera olika alternativ. Denna riskbedömning följer Länsstyrelsens riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag 28, Medelpads Räddningstjänstförbunds kravspecifikation för riskanalyser i planprocessen 6 samt en vägledning från IPS, Tolerabel Risk 29, enligt figur 12. Figur 12. Riskhanteringsprocessen. Riktlinjerna utgör generella rekommendationer beträffande krav som ställs på riskanalyser för tillståndsärenden enligt miljöbalken och har beaktats i samband med upprättandet av denna rapport. 28 Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag, Faktablad 4:2003, Länsstyrelsen i Stockholms län 29 Tolerabel risk, vägledning, IPS, (94)

38 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 5.2 Omfattning av riskhantering i projektet Mot bakgrund av den arbetsgång som presenteras i kapitel 1.4 görs nedan en närmare beskrivning av den metodik som använts för respektive moment i den övergripande och den detaljerade riskanalysen. 5.3 Övergripande riskbedömning Inledningsvis görs en övergripande riskbedömning som omfattar en riskinventering av riskkällor inom och i anslutning till verksamhetens olika delar, en kvalitativ uppskattning och värdering av riskernas storlek. Den övergripande analysen genomförs med hjälp av grovanalysmetodik där skadehändelser avseende risk för tredje person och miljö redovisas i form av olika scenarier Riskidentifiering Riskidentifieringen är en inventering av händelseförlopp (scenarier) som kan medföra oönskade konsekvenser. För att ta reda på vilka riskkällor som kan vara relevanta för aktuellt område har omgivningen studerats inom ramen för riskbedömningsavgränsningar Kvalitativ riskuppskattning De riskscenarier som har identifierats i riksinventeringen analysers närmare avseende sannolikhet och konsekvens av en eventuell olycka. Resultaten för respektive scenario redovisas i en riskmatris. Matrisen används för att välja ut vilka risker som är i störst behov av reducerande åtgärder och/eller behöver analyseras mer i detalj. Uppskattningen av riskernas sannolikhet och konsekvens har genomförts enligt en 5-gradig skala. Klassificeringen följer underlag från MSB 30 och framgår av tabell 6 och tabell 7. För bedömning av påverkan på miljön används MSB handbok för riskanalyser 22. Miljöpåverkan bedöms utifrån saneringsbehov och utbredning, vilket medför en viss förenkling av ekosystemets komplexitet. I syfte att ge en mer representativ bild av miljöpåverkan vid en olycka beaktas utsläppta ämnens kemiska och fysikaliska egenskaper, spridningsmöjligheter samt omgivningens ekologiska sårbarhet. Sannolikhet Sannolikheten för att en skada inträffar anges i skadetillfällen per år. Vid uppskattning av olyckshändelser tas hänsyn till befintliga säkerhetsbarriärer eller brist på dessa. 30 Handbok för riskanalys, Räddningsverket, (94)

39 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Tabell 6. Klassificering av sannolikhet. Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Sannolikhetsklass Sannolikhet Osannolik Sällsynt Trolig Mycket trolig Frekvens < 1 gång/ 1 gång/ 1 gång/ 1 gång/ 1000 år år år 1-10 år Barriärer 2 eller flera 1 fysisk och 1 Flera oberoende En organi- fysiska/ tekniska oberoende organisatorisk organisatorisk satoriska Sannolik > 1 gång/år Ingen fungerande Konsekvens Tabell 7. Klassificering av konsekvenser. Konsekvens klass Konsekvens/ Omfattning Liv och hälsa Miljö Obetydlig Liten Måttlig Allvarlig Katastrofal Övergående, lindrigt obehag Inga egentliga skador. Liten utbredning, ingen sanering Enstaka skadade, varaktiga obehag Övergående kortvariga skador. Liten utbredning, ingen eller enkel sanering Enstaka svårt skadade, svåra obehag Långvariga skador. Liten till stor utbredning, enkel sanering Enstaka dödsfall, flera svårt skadade Permanenta skador. Liten utbredning, oftast svår eller omöjlig sanering Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade Permanenta skador. Stor utbredning, oftast svår eller omöjlig sanering Konsekvenserna anges i en relativ skala för omfattning av personskador. Den kvalitativa uppskattningen av riskernas omfattning för respektive scenario redovisas närmare i kapitel Detaljerad riskbedömning Baserat på resultatet i den övergripande bedömningen genomförs en detaljerad riskbedömning som omfattar en kvantitativ riskuppskattning och riskvärdering Kvantitativ riskuppskattning För de identifierade riskerna i grovanalysen som bedöms behöva analyseras mer i detalj genomförs en kvantitativ riskuppskattning med kvantitativa sannolikhets- och konsekvensbedömningar. I de fall konsekvensberäkningarna visar att dödliga kon- 36 (94)

40 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn sekvenser kan uppstå görs en närmare uppskattning av sannolikheter och frekvenser för dessa scenarier. Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, simuleringsprogram och handberäkningar. För att uppskatta risknivån med avseende på identifierade risker kan riskmåtten individrisk och samhällsrisk används. Individrisk Med individrisk avses sannolikheten (frekvensen) att enskilda individer ska omkomma inom eller i närheten av en olyckskälla d.v.s. frekvensen för att en person som befinner sig på en specifik plats omkommer eller skadas. Individrisken är platsspecifik och tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av skadehändelsen. Syftet med riskmåttet är att se till att enskilda individer inte utsätts för icke tolerabla risker. Individrisken är oberoende av hur många människor som vistas i området och redovisas i form av riskkonturer eller som en individriskprofil. Riskkonturerna visar den förväntade frekvensen för en händelse som orsakar en viss nivå av skada i ett specifikt område medan individriskprofilen visar individrisken som funktion av avståndet från riskkällan, se figur 13. Figur 13. T.v. Exempel på individriskkonturer, t.h. individriskprofil. Samhällsrisk Vid användande av riskmåttet samhällsrisk beaktas även hur stora konsekvenserna kan bli för ett skadescenario med avseende på antalet personer som påverkas. Befolkningssituationen beaktas inom det aktuella området, i form av befolkningsmängd och persontäthet. Till skillnad från individrisk tas även hänsyn till eventuella tidsvariationer t.ex. persontätheten i området som kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året. Samhällsrisken redovisas ofta med en F/N-kurva, vilken visar den ackumulerade frekvensen för ett visst utfall, t.ex. antal omkomna till följd av en eller flera olyckor, se figur (94)

41 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Figur 14. Exempel på F/N-kurva samt föreslagna riskkriterier. Fördelen med att använda sig av både individrisk och samhällsrisk vid uppskattning av risknivån i ett område är att risknivån för den enskilde individen tas i beaktande samtidigt som det tas hänsyn till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas Kvantitativ riskvärdering Riskvärderingen innebär att avgöra om uppskattade risker kan accepteras och om det finns behov av riskreducerande åtgärder. Riskvärdering följer Länsstyrelsens i Stockholms län riktlinjer för riskanalyser 23, Räddningsverkets Handbok 25 samt IPS vägledning 24. Värdering av risker har sin grund i hur risker upplevs. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande: Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk ska detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Risker bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. I Sverige finns inget nationellt beslut om vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Som acceptanskriterier i denna rapport används de kriterier som är framtagna av Det Norske Veritas (DNV) på uppdrag av Räddningsverket. Riskkriterierna berör liv, och uttrycks vanligen som sannolikheten för att en olycka med given konsekvens ska inträffa. 38 (94)

42 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Risker indelas i tre grupper; acceptabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla, se figur 15. Figur 15. Princip för riskvärdering, riskmatris. Följande förslag till tolkning rekommenderas av DNV: Risker som klassificeras som oacceptabla tolereras inte och kräver effektiva riskreducerande åtgärder. För dessa risker behöver mer detaljerade analyser genomföras och riskreducerande åtgärder vidtas. De risker som bedöms tillhöra den andra kategorin värderas som tolerabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker i denna kategori ska behandlas med ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable). Risker inom acceptabelt område anses små och kan värderas som acceptabla men ska bevakas för att hållas på samma nivå. Åtgärder är inte nödvändiga. I samband med riskvärdering är det viktigt att bedöma graden av osäkerhet i resultaten. I denna rapport beskrivs hantering av osäkerhet i kapitel 12. För individrisk respektive samhällsrisk föreslår DNV följande kriterier: Individrisk F = 10-5 F = 10-7 Samhällsrisk F = 10-4 F = 10-6 per år för N=1 där lutningen på F/N kurva är -1 ( år mellan dödlig olycka) övre gräns där risker under vissa förutsättningar kan tolereras. per år för N=, där lutningen på F/N kurva är -1 ( år mellan dödlig olycka) övre gräns där risker kan betraktas som små per år för N=1 där lutningen på F/N kurva är -1 (1 död på år) övre gräns för tolererad risk (röd linje i figur nedan) per år för N=1 där lutningen på F/N kurva är -1 (1 död på år) övre gräns där risker kan betraktas som små (grön linje i figur nedan) 39 (94)

43 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 6. Identifiering av risker Riksinventeringen baseras på det underlagsmaterial som redovisas i kapitel 1, de verksamhetsbeskrivningar som gjorts i kapitel 2 samt hanterade ämnens kemiska och fysikaliska egenskaper som finns redovisade i kapitel 4. Riskinventeringen omfattar en systematisk genomgång av de riskkällor som finns inom planområdets enheter och vid intilliggande verksamheter och infrastruktur. Nedan identifieras riskkällor och potentiella olyckshändelser inom och i anslutning till verksamheten som kan orsaka oönskade konsekvenser och beskrivs i form av riskscenarier. Scenarierna analyseras vidare med avseende på sannolikhet och konsekvens. Risker kopplade till LNG-terminalen respektive containerhamnen separeras. - Hantering av LNG studeras både vad gäller större och mindre utsläpp inom terminalen och på kajen, dominoeffekter samt påverkan på befintlig farled. - Endast en utsläppsstorlek redovisas för övriga hanterade ämnen inom containerhamnen. Identifiering fokuserar på risker i anslutning till farligt gods, drivmedels- och kemikaliehantering samt övriga riskobjekt som är förenade med risker för människors liv/hälsa och miljön. 6.1 LNG-terminalen Tabell 8. Riskscenarier inom LNG-terminalen. Nr. Riskscenario Beskrivning 1 Större utsläpp av LNG Vid lossning av fartyget från lossningsarm då fartyget flyttar sig från kajen, under bunkring av fartyg, vid utlastning till LNG-tankbil eller vid fyllning av järnvägsvagnar. 2 Mindre utsläpp/läckage av LNG 3 Ett stort utsläpp av naturgas från lagertank 4 Uppvärmning av fordon vid utlastning, BLEVE 5 Mindre utsläpp av naturgas Vid fyllning av tankbil, kolliderande fordon inom terminalen, kollision med annat fartyg, grundstötning eller vid bunkring av fartyg i hamnen, m.m. Från säkerhetsventiler i samband med lossning av fartyg eller p.g.a. roll-over I samband med en brand inom området i fordon eller på en transportväg. Vid underhåll, från ventiler 40 (94)

44 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 6.2 Containerhamnen och kombiterminalen Tabell 9. Riskscenarier inom containerhamnen och kombiterminalen. Nr. Riskscenario Beskrivning 6 Olycka med farligt gods I samband med felhantering inom containerhamnen eller kombiterminalen, vid rangering och omlastning av tåg 7 Utsläpp av avfall/sludge eller drivmedel 8 Trafikolycka på en interneller tillfartsväg/i tunneln Vid ilandpumpning från fartyg vid anslutningspunkter eller p.g.a. slangbrott. Vid tankning av hamnmaskiner I samband med kollision med andra fordon p.g.a. sladd, avåkning, påkörning, eller fel på lastbil 9 Brand inom hamnen Eskalering av bränder mellan intilliggande enheter, brand inom biobränslelager eller vid transportband, vid kajen eller förflyttning av gasmoln till facklan, dominoeffekter 10 Påverkan från omgivningen P.g.a. brand vid biobränslehantering och efterföljande jetflamma, gasmoln. Igensättning av säkerhetsventiler på LNG tank (utsläpp av damm från Imerys) 6.3 Dominoeffekter Med dominoeffekter avses den påverkan en skadehändelse inom ett riskobjekt kan ge ett annat riskobjekt, så att risken eskalerar. De riskobjekt i omgivningen som kan ge upphov till dominoeffekter är gasolterminalen och biobränslehantering. I händelse av en brand inom dessa enheter skulle även LNG-terminalen kunna påverkas. De riskobjekt i LNG-terminalen som kan komma att ge dominoeffekter, i form av läckage och antändning, är: - lossningsplats för LNG - LNG lagertank - Järnväg- och bilutlastning med tankfordon i rörelse Konsekvenserna av dominoeffekter beror på vart skadehändelse sker och dess omfattning. 7. Kvalitativ riskuppskattning I detta kapitel genomförs en riskuppskattning inom ramen för den övergripande riskbedömningen. Riskuppskattningen baseras på de scenarier som redovisas i kapitel 6 och omfattar en kvalitativ bedömning av sannolikheten för och konsekvensen av respektive scenario utifrån de bedömningskriterier som har beskrivits i kapitel 5. Påverkan på människa vid olycka med brandfarlig vara bedöms uppstå först då ett utsläpp antänds varför sannolikhets- och konsekvensbedömningarna avser utsläpp med efterföljande antändning. 41 (94)

45 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Olyckor vid intilliggande riskkällor betraktas i riskuppskattningen som starthändelser för möjliga scenarier inom respektive anläggningsområde. De sannolikhets- och konsekvensuppskattningar som genomförs under scenario Påverkan från omgivningen avser sannolikheter att ett olycksscenario uppstår inom anläggningen till följd av yttre händelse och vilka konsekvenser de olycksscenarierna kan ge upphov till. Konsekvensbedömningarna innebär således hänvisningar till tidigare bedömda scenarier. Nedan beskrivs sannolikhet och konsekvens av de identifierade olycksscenarier som kan inträffa inom planområdet och på tillfartsvägar till närliggande transportled för farligt gods. Den planerade verksamheten befinner sig i en tidig projektsfas och anläggningens design är inte slutligt fastställd. Det finns osäkerheter gällande ett antal detaljer. Riskanalysen baseras därmed på den information om verksamhetens slutliga utformning som hittills tagits fram. För att inte underskatta risker är denna analys konservativ i riskvärderingen. 7.1 LNG-terminalen Scenario 1 Större utsläpp av LNG Ett större utsläpp av LNG vid lossning av fartyget kan ske vid en eventuell skada/brott på svängarm eller på hamnens del av rörledningssystemet. Rörledningens innehåll skulle kunna läcka ut på kajen och en pölbrand skulle kunna uppstå. Även ett utsläpp från LNG tanken kan leda till en pölbrand och efterföljande brand eller jetflamma. LNG är lagrad vid temperatur om ca -162 o C. Vätskan som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Antänds en vätskepöl uppstår en pölbrand. Maximala konsekvensområdet för en medelstor pölbrand (200m 2 ) är 20 meter 31. En sådan pölbrand skulle kunna drabba stora delar av anläggningen. En LNG cistern är dubbelmantlad och kan därför betraktas som EI 60 brandmotstånd. Vid utsläpp av LNG till vatten kommer den mycket kalla vätskan att snabbt förångas, vilket kan resultera i en fysisk explosion, så kallad RPT (Rapid Phase Transition). Det finns ingen förbränning under RPT utan en enorm mängd energi överförs i form av värme från vatten till LNG. Ett läckage av LNG kan också uppstå vid överfyllning av en trailer eller om t.ex. en trailer kör iväg med fastkopplad slang p.g.a. felhantering. Utlastningsplatsen kommer att vara försedd med nödstopp och tankbilen jordas innan utlastning. LNG kommer att distribueras i vakuumisolerade trailers med maximum arbetstryck på 7 bar och standardkapacitet på ton LNG. Bilen är utrustad med säkerhetsventiler, sprängbleck, gasdetektorer och snabbavstängningsventiler på lossningsledningen. Om trycket stiger, ventileras gasen ut genom en säkerhetsventil. LNG tankbil är utrustad med en anordning som förhindrar överfyllning av tanken. Tanken är dubbelmantlad, vilket ger en mycket stark konstruktion och risken för tankhaveri vid t.ex. kollision betraktas som obefintlig. Att en LNG-tank ska explodera är en 31 Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI rapport 387:4, Väg- och transportinstitutet, (94)

46 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn mycket osannolik händelse. För att detta ska ske måste samtliga säkerhetsventiler och sprängbleck vara ur funktion. Till följd av den låga temperatur som LNG transporteras och förvaras vid kan även köldskador uppstå i samband med utsläpp. Dessa konsekvenser bedöms dock begränsas till förare eller personal som hanterar lossningen. Den mänskliga faktorn förebyggs genom rutiner och utbildning av tankbilsförare. Ett större utsläpp av LNG kan ske vid läckage från rörledningar. Rörledningar kommer att skyggas med påkörningsskydd. Sannolikheten för ett utsläpp antas därmed vara som störst vid lossning och bedöms som sällsynt. Brand eller gasutsläpp förväntas inte ge några svårsanerade eller bestående skador på naturmiljön. Vid gasutsläpp späds gasen relativt snabbt ut. Om gasmoln tvättas ned av regn kan skador som försurning påverka naturmiljön lokalt. Om utsläppet antänds kan lokal påverkan på vegetation ske samt påverkan till följd av kontaminerat släckvatten. Containerverksamheten ligger inom konsekvensområdet, varför konsekvensen för liv och hälsa bedöms kunna uppgå till allvarliga i fall utsläppet vid LNG anläggning antänds medan konsekvenserna för miljön som obetydliga. Vid eventuell pölbrand kommer utbredning bli begränsad med enkel sanering, varför konsekvensen för miljön bedöms som liten. Scenario 2 Mindre utsläpp av LNG Mindre utsläpp av LNG bedöms kunna uppstå i samband med lossning och från ventiler. I närvaro av tändkälla bedöms antändning kunna uppstå, vilket innebär att personer som vistas i anslutning till dessa områden riskerar att brännskadas. Till följd av att utrustningen inom dessa områden är ex-klassade bedöms sannolikheten för ett utsläpp med efterföljande brand eller explosion som osannolik. Konsekvensen för människa bedöms uppgå till måttlig medan den ur ett miljöperspektiv bedöms som obetydlig. Scenario 3 Ett stort utsläpp av naturgas från tanken Ett stort utsläpp av naturgas från lagertank kan inträffa vid s.k. roll-over som är ett uttryck för hastig tryckökning och utsläpp av förångad LNG från en lagertank som följd av skiktning. Naturgasen har olika sammansättning beroende på vilken fyndighet den härrör ifrån. Den består till över 91 % metan, andra kolväten samt kväve. Naturlig konvektion orsakar cirkulation av LNG inom tanken och upprätthåller en enhetlig komposition. Tillsättning av vätska med en annan sammansättning (speciellt med hög andel av kväve) vid t.ex. påfyllning av tanken kan resultera i skiktbildning med olika temperatur och densitet. Varje skikt är enhetlig med övre skikt lättare än den undre. Värmeläckage, även i välisolerade tankar, orsakar långsam avdunstning av LNG. När vätskan vid tankens väggar värms upp blir tyngre komponentens densitet lättare. När två skikt får samma densitet blir gränssnitt mellan dessa 43 (94)

47 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn två komponenter instabilt och vätskan från lägre skikt som är överhettad avger stora mängder ånga som stiger upp till ytan 32, se figur 16. Figur 16. Roll-over i LNG lagertank. En mycket snabb avdunstning kan leda till bildning av okontrollerat övertryck i tanken som är svår att kontrollera med säkerhetsventiler. Detta kan leda till bildning av sprickor eller bristningar i tanken. Det finns flera sätt att undvika roll-over i LNG tanken genom att t.ex. installera flera temperaturindikatorer i olika delar av tanken. Vid fyllning av LNG med olika sammansättningar är det viktigt att fylla lättare LNG från botten medan tyngre LNG från toppen av tanken. Detta bidrar till en naturlig blandning av två produkter med olika densiteter. Standarden EN 1473:2007 ställer krav på rätt dimensionering av säkerhetsventiler för roll-over. Vid fyllning av LNG från samma källa är risken för roll-over liten. Vid antagandet att LNG kommer från olika källor bedöms sannolikheten som sällsynt. Då anläggningen kommer att införa fler fysiska barriärer där konstruktion av tanken följer kravspecifikationer sätts sannolikheten till osannolik. Konsekvensen med avseende på liv och hälsa bedöms som allvarlig och för miljön som måttlig då stora mängder av metan kan snabbt släppas ut. Scenario 4 Uppvärmning av fordon, BLEVE Vid en brand inom hamnområdet eller på en transportväg kan fordon med naturgas eller gasol värmas upp. Uppvärmning av innestängd gas i cistern/gasbehållare kan leda till sådan tryckökning att kärlsprängning uppstår (BLEVE). Detta inträffar normalt efter en längre tids brandpåverkan (20-30 minuter). Gastrailern är försedd med säkerhetsventiler vilka ska tryckavlasta en eventuell tryckökning till följd av uppvärmning. Sannolikheten för att en sådan brand ska uppstå i intilliggande enheter eller till följd av en fordonsbrand bedöms som osannolik. 32 Modelling and simulation of roll-over in LNG storage tanks, A. Bashiri, IUST 44 (94)

48 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Konsekvenserna för människa bedöms som katastrofala då rekommenderat skyddsavstånd vid en brandutsatt tank/cistern uppgår till ca 1000 meter 33. Konsekvenserna för miljön bedöms som små. Scenario 5 Mindre utsläpp av naturgas Mindre utsläpp av naturgas kan ske vid underhåll från ventiler, fläktar eller till följd av exempelvis komponentfel. Den normala risken är att små mängder gas läcker. Gasen sprids snabbt iväg, utan någon stor risk för personskada eller brand. Däremot bidrar utsläppet till växthuseffekten. Mindre läckage bedöms kunna ske relativt frekvent, men då de delar av anläggningen där risk för läckage föreligger är exklassade bedöms sannolikheten för antändning som osannolik. Konsekvenserna för människa bedöms som små och konsekvenserna för miljön som obetydlig. 7.2 Containerhamnen och kombiterminalen Scenario 6 Olycka vid hantering av farligt gods Olycka med farligt gods kan inträffa i samband med felhantering inom containerhamnen eller kombiterminalen. Kombiterminalen består av körytor och uppställningsplatser för containrar. Risken för olycka vid containerhamnen som påverkar sin omgivning är vid lastning och lossning av containrar med farligt gods. Omlastning sker med hjälp av reach stackers eller truckar som kan kollidera med andra fordon eller fasta föremål. Lyft av container med större vikt än vad som anges kan resultera i tippning av container. Personskador eller brand kan uppstå beroende på typ och mängd av utläckta ämnen och närheten till kontorsbyggnader. Olycka med farligt gods kan också inträffa vid omlastning till tåg. Järnvägstransporterna ut till containerhamnen sker normalt vid låga hastigheter. Urspårning kan ske vid rangering men risken för utsläpp av farligt godslaster är mycket liten. I bedömningen antas det att den största andelen av hanterade gods består av oxiderande ämnen klass 5.1, frätande ämnen klass 8 och övriga ämnen klass 9 samt brandfarliga vätskor klass 3. Beroende på utsläppstorleken av klass 3 ämnen, antas olika stora vätskepölar bildas, vilket efter antändning leder till olika mängder värmestrålning. I tabell 10 visas skadedrabbat område för olika scenarier vid farligt gods olycka med brandfarlig vätska. 33 Räddningstjänst vid olycka med gaser, R. Almgren, (94)

49 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Tabell 10. Skadedrabbat område för olika scenarier med farligt gods. Scenario Infallande strålning > 15 kw/m 2 (från pölkant) Maximalt skadeområde (från pölmitt) Liten pölbrand (50 m 2 ) 12 m 16 m Medelstor pölbrand (200 m 2 ) 23 m 30 m Stor pölbrand (400 m 2 ) 30 m 40 m Det avstånd, inom vilket personer förväntas omkomma antas vara fram till där värmestrålningsnivån överstiger 15 kw/m 2, vilket är en strålning som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (ca 2-3 sekunder). Det maximala konsekvensområdet från mellanstor pölbrand är 23 meter 34. Vid olycka med oxiderande ämnen antas inte några personer omkomma om inte det oxiderande ämnet kommer i kontakt med organiskt material och ett explosionsartat förlopp uppstår. Explosion p.g.a. olycka med oxiderande ämnen kan orsaka ett tryck på över 180 kpa inom radie på 30 meter från olycksplatsen. Farligt gods hanteras i slutna behållare i containers. Sannolikheten för utsläpp av farligt gods antas vara sällsynt. Sammantaget bedöms konsekvenserna av läckage från enheter med farligt gods som måttliga och för miljön som små. Scenario 7 Utsläpp av avfall/sludge eller drivmedel Fartygen har möjlighet att lämna oljehaltigt barlast eller tanksspolvatten samt sludge (oljerester från fartygets maskinrum) i hamnen. Sludge, tomma oljefat och mer skrymmande farligt gods kommer att hämtas direkt från fartygen med tankbil som körs fram på kajen vid fartyget. Mänskliga misstag, slangbrott eller andra tekniska fel på kopplingar eller ventiler kan leda till utsläpp på kajen eller flöda ner i vattnet och orsaka markförorening. I samband med hamnbyggnad kommer nya hårdgjorda ytor att anläggas. Det innebär att dagvattnet inte i samma utsträckning som idag kommer att tas upp av marken utan rinna ut i havet utan fördröjning. Alnösundet är en relativt stor recipient, men känslig för ytterligare belastning. Enligt klassningen av miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten uppnår inte vattnet god kemisk status 2015 på grund av höga halter kadmium och inte god ekologisk status på grund av övergödning. Den ökade trafiken i området kommer att bidra till föroreningar i dagvattnet. Föroreningarna kommer från avgaser, smörjmedel, rost från fordon, halkbekämpning samt slitage av däck. I trafikdagvatten förekommer bland annat metaller, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och olja. För övrigt kan det förväntas att mängden organiskt material och metalldelar ökar. 34 Gasexplosioner, IPS, Stefan Lamnevik, (94)

50 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Dagvattnet från dessa ytor kommer att omhändertas med en teknik, som innebär att ökad belastning på recipienten undviks. Det finns ett krav på oljeavskiljning av dagvatten från trafikerade ytor. År 2008 installerades en oljeavskiljare på den södra kulverten vid hamnplanen för att öka säkerheten i systemet. För att inte bidra till försämring av miljökvalitetsnormen för recipienten ska dagvattnet vid behov fortsättningsvis även renas med avseende på tungmetaller, näringsämnen och suspenderad substans (små partiklar från t.ex. biobränsleupplag som grumlar vattnet). Utsläpp av drivmedel kan uppstå vid tankning av arbetsmaskiner, terminaltruckar och andra fordon. Skador på pumpar, slangbrott eller överfyllning kan leda till begränsade utsläpp av dieselbränsle. Erfarenhet från andra hamnar visar att denna typ av misstag och fel kan inträffa. Det totala antalet ilandpumpningar av avfall kommer att vara relativt stort och det bedöms troligt att utsläpp kan uppstå. Konsekvenserna beror på typ av avfall, kvantitet som kommer ut och om det sprids till vattnet i hamnområdet. Ett utsläpp upptäcks i regel omgående och pumpningen kan stoppas snabbt så att det mesta av utsläppet kan omhändertas på kajen. Om oljehaltigt vatten sprids i hamnbassängen kan en sanering bli kostsam men skadorna leder normalt inte till bestående skador. Eventuellt spill av diesel kan omhändertas med absorptionsmedel på marken. Vid större läckage eller vid tanken kommer drivmedlet att samlas i invallningen runt tanken och konsekvenserna bedöms som små. Scenario 8 Trafikolycka på en intern- eller tillfartsväg Trafikflödet vid lastning och lossning av fartygen är komplext. Orutinerade eller ouppmärksamma lastbilsförare kan orsaka olyckstillbud. Kollisioner mellan reach stackers och olyckor till följd av överlast och tippning kan resultera i personskador eller lastskador. Vidare kan allvarliga skador uppstå om en upplyft container lossnar från lyftoket och faller till marken eller på fartyget. Om container dessutom innehåller farligt gods kan konsekvenserna avsevärt förvärras. Olycksscenarier som leder till att containerkranen välter eller kollapsar skulle kunna orsakas av påsegling av ett fartyg men inte p.g.a. överlast eller rent tekniska fel. Transporten av farligt gods från planområdet till närliggande transportled för farligt gods kommer att ske genom en infartsväg och i en 250 meter lång, 10 meter bredd vägtunnel. Tillfartsleden är en primär transportled för farligt gods och kommer att trafikeras med farligt gods från containerhamnen, terminalen och även från den närliggande gasolterminalen. För att kunna uppskatta antalet förväntade olyckor med farligt gods inblandat är det nödvändig att kartlägga transporter som dagligen trafikerar aktuellt vägnät inom planområdet. Det totala trafikflödet uppskattas till 1200 fordon, varav 900 lastbilar per dygn, inkluderat LNG transporter. 47 (94)

51 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Baserat på godssammansättning i andra hamnar kan andelen farligt gods utgöra 2 4 % av den totala godsmängden 35. Det största andelen av hanterade gods består av klass 3 ämnen 30. I bedömningen antas konservativt att 4 % av farligt gods transporter inom hamnområdet innehåller mycket brandfarliga, lättantändliga vätskor. Beräknat antal transporter med farligt gods, klass 3, skulle utgå till ca 36 per dygn. Det finns olika typer av brandfarlig vätska t.ex. bensin som har en flampunkt under 21 o C som kan antända vid normala utomhusförhållanden. Detta innebär att antändning förväntas ske vid alla utsläpp av dessa typer av gods. Brandfarlig vätska, av typen dieselolja, har högre flampunkt och förväntas inte antändas vid lägre temperatur än 55 o C. Bensintankar är dimensionerade för transport av vätska under atmosfärstryck och bedöms kunna skadas så att läckage uppstår då en bil välter. Det täta trafikflödet föranleder risk för en olycka med flera fordon inblandade som skulle kunna leda till antändning och efterföljande brand. Antändningskällor kan vara att vätskan kommer i kontakt med heta delar av motorn, eller gnistbildningar från plåtdelar i samband med olyckan. Det häftiga brandförloppet leder till att tanken värms upp och sannolikheten för ett explosionsliknande scenario ökar. Det kan uppstå dödliga skador runt tankbilen. Exponerade personer utanför eldklotet kan även få brännskador av värmestrålning. Sannolikheten för olycka på en tillfartsväg bedöms som trolig. Om gasen inte antänds omedelbart vid utsläpp kan det uppstå ett brännbart gasmoln som kan antända senare. Antändning av efterföljande jetflamma bedöms kunna sträcka sig utanför anläggningens område och påverka närliggande verksamheter. Konsekvensen med avseende på liv och hälsa bedöms som allvarlig. Vid en brand uppkommer brandrök som kan påverka större områden i omgivningen med skadliga miljöeffekter. Med släckvattnet kan flera giftiga ämnen från branden följa med ut i naturen. Konsekvensen med avseende på miljön bedöms som måttlig. Scenario 9 Brand inom biobränslehantering Den vanligaste brandorsaken i biobränslelager är risken för självuppvärmning som kan leda till självantändning 36. GROT självantänder lätt p.g.a. den biologiska nedbrytningsprocessen. Risken för brand ökar vid lång förvaringstid. Om biobränslelagret antänds kan branden vara svår att släcka eftersom det är svårt att komma åt brandhärdarna, speciellt om branden uppstår inuti en förvaringssilo. Brand kan uppstå även genom externa tändkällor, t.ex. gnistbildning i transportsystem, brand i fordon som används inom anläggningen, m.m. Biobränslen kommer att transporteras på ett inbyggt transportband med sprinklersystem, vilket minskar risken för spridning av brand till angränsande enheter. Vid brand uppstår emissioner 35 Underlag MKB, Miljöriskanalys, Planerad hamn vid Stockholm Nynäshamn, Norvikudden, Enviroplanning, Biobränsle och avfall, Brandsäkerhet i samband med lagring, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, (94)

52 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn (rök, lukt, giftiga gaser, släckvatten) till omgivningen och det ställs mycket stora krav på den lokala räddningstjänsten. Självantändning är ett relativt långsamt förlopp och sannolikheten bedöms som sällsynt. Hantering av biobränsle i närheten till LNG terminalen utgör en potentiell antändningskälla. Konsekvenserna för människa bedöms därför som allvarliga och för miljön som små till måttliga. Scenario 10 Risker från omgivningen Bedömning av sannolikheten för påverkan från de intilliggande verksamheterna baseras på avstånd till riskkällor och dess omfattning. Risker från de intilliggande verksamheterna beskrivna i kapitel 3 avser konsekvenser av en allvarlig brandolycka som inträffar vid gasolterminalen eller ett brännbart gasmoln från Korstaverket/Ortviken som sprider sig mot hamnen och antänder där. Påverkan från omgivningen betraktas som en starthändelse för ett scenario inom hamnområdet, vilket innebär att endast sannolikheterna kommer att bedömas då konsekvensbedömningarna antas vara de samma som för tidigare beskrivna scenarier. Nesteterminalen är larmad och vid en eventuell stor gasolycka kommer det att ljuda varningssignaler. Det kommer även att vara ljussignaler i hamnområdet samt vid Korstaverket. De säkerhetsåtgärder som har vidtagits för att förhindra olycka inom gasolterminalen omfattar bl.a. sprinklersystem över hela anläggningen, gaslarm med avstängning av samtliga ventiler på anläggningen och brandlarm. Avståndet från gasolterminalen till biobränslehanteringen inom planområdet uppskattas till ca 200 meter. SCA Graphic Sundsvall har för Ortviken under år 2004 tagit fram en utredning gällande risker för liv och hälsa. De risker som har identifierats är stor brand och utsläpp av eldningsolja och diesel. Släcktiden kan vara i upp till två veckor. Människor utanför anläggningen bedöms i första hand drabbas av lindrigare obehag till följd av brandrök. Ortvikens verksamhet ligger på ca 1000 meter avstånd från hamnområdet. Avståndet från den planerade biogasanläggningen inom Korstaverket till hamnverksamheten bedöms till ca 400 meter. Sannolikheten att en brand och efterföljande gasmoln från Ortviken eller Korstaverket når hamnområdet bedöms som osannolik då verksamheter befinner sig utanför konsekvensområdet. Däremot bedöms påverkan från gasolterminalen som sällsynt då avståndet till terminalen är ca 100 meter. 49 (94)

53 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 8. Kvalitativ riskvärdering Riskerna för människors liv och hälsa värderas mot Medelpads Räddningstjänst 6 och Stockholm brandförsvars riktlinjer, vilket innebär att risker med konsekvensutfall motsvarande svåra skador eller dödsfall (konsekvensklass 3,4 och 5) ska behandlas vidare i en detaljerad riskbedömning. Riskerna avseende påverkan på miljön värderas inte gentemot några uppsatta kriterier. Resultatet visar generellt sett låga risknivåer. 8.1 Risknivå liv och hälsa I detta avsnitt presenteras riskvärdering med avseende på liv och hälsa sammanfattade i en riskmatris, figur 17. Frekvens Kvantitativt Sannolik > 1 gång per år 5 Mycket Trolig 1 gång per 1-10 år 4 Trolig 1 gång per år Sällsynt 1 gång per år Osannolik < 1 gång per 1000 år Konsekvens Övergående lindriga skador Enstaka skadade, varaktiga obehag Enstaka svårt skadade, svåra obehag Enstaka döda eller svårt skadade Några döda eller svårt skadade Kvalitativt Obetydlig Liten Måttlig Allvarlig Katastrofal Figur 17. Riskvärdering liv och hälsa. Riskmatrisen visar att sannolikheten för olyckor förknippade med LNG/gasläckage och efterföljande brand bedöms som sällsynt och konsekvenserna bedöms vara allvarliga. Dessa risker bör utredas mer i detalj och reduceras med kostnadseffektiva åtgärder. 50 (94)

54 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Risknivå miljö I detta avsnitt presenteras riskvärdering med avseende på miljö sammanfattade i en riskmatris, figur 18. Frekvens Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Kvantitativ Sannolik > 1 gång per år 5 Mycket Trolig 1 gång per 1-10 år 4 Trolig 1 gång per år Sällsynt 1 gång per år Osannolik < 1 gång per 1000 år Kvantitativt Konsekvens Övergående Långvariga Permanenta Permanenta kortvariga skador, stor skador, liten skador, stor skador, liten utbredning, utbredning, utbredning, utbredning, enkel sanering ofta svår ofta svår enkel sanering eller omöjlig eller omöjlig att sanera att sanera Inga egentliga skador, liten utbredning, ingen sanering Kvalitativt Obetydlig Liten Måttlig Allvarlig Mycket allvarlig Figur 18. Riskvärdering miljö. 51 (94)

55 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 9. Påverkan på farled Trafikverket fattade i november 2010 beslut om riksintressen för trafikslagens anläggningar. Planområdet är utpekad som riksintresse 37 för trafikslagens anläggningar hamn samt sjöfart. Transporter av LNG och farligt gods till/från containerhamnen kan påverka sjötrafiken i närliggande farleder samt lasthantering i Tunadalshamnen. Nedan beskrivs de olyckor som kan inträffa i farleden. En bedömning av respektive olyckas sannolikhet baseras på Sjöfartsverkets statistik. 9.1 Fartygstrafik Containerhamnen dimensioneras för ca fartygsanlöp per år. Hamnverksamheten kommer att domineras av containertrafik men enligt planerna kommer hamnen också att ta emot gods i form av RoRo (roll on/roll off, vilket oftast är lastade lastbilssläp eller järnvägsvagnar) samt bulkfartyg. Nedan redovisas prognos uppskattat utifrån volym för anlöp per år för containerhamnen. Tabell 11. Prognos för anlöp för containerhamnen. Antal per år Containerfartyg RoRo fartyg Bulkfartyg inkl. LNG Kajlängden planeras till 460 meter. Detta möjliggör att ett standardfartyg och ett maxfartyg kan ligga vid kaj samtidigt och det ges även utrymme till säkerhetsavstånd mellan dessa. Följande fartygsstorlekar förväntas anlöpa hamnen inom en 10- årsperiod. Tabell 12. Fartygsstorlekar. Container standardfartyg Container maxfartyg RoRo med egen ramp Bulk Längd, m Bredd, m 23,1 32, Djupgående, m 8,6 12,5 8 7 Lastkapacitet 1100 TEU TEU ton ton (94)

56 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Det finns redan etablerade allmänna farleder till Tunadalshamnen. Dessa kommer även att användas av sjöfarten till containerhamnen. Sjöfartsverket beslutar om allmänna farleder och allmänna hamnar. Allmänna farleder i området är 651 och 652A, vilket framgår av gällande sjökort och Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1988:5), se figur 19. Figur 19. Trafikslagens riksintresse: farled. LNG-fartygstrafik Antalet LNG-fartyg beräknas inledningsvis blir två per år i storleksordning 2500 m 3. År 2025 beräknas antalet fartyg öka till 4 per år. Fartygen kommer att byggas efter internationella standarder och myndighetskrav och certifieras efter gällande krav. Nedan redovisas storleken på LNG-fartyg med en bruttodräktighet på högst som kan anlöpa hamnen. Tabell 13. LNG-fartyg, typstorlek. Fartyg Längd m Bredd m m m Djupgående m 53 (94)

57 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Lossning av LNG planeras att ske vid den befintliga kajen som används för lossning av LPG till Neste gasolterminalen, kaj D, se figur 20. Säkerhetszoner för gasolkajen visas i figur 21. Figur 20. Planerad lossning av LNG, kaj D. Figur 21. Säkerhetszon, gasolkaj. Den troliga rutten för LNG-fartyg är farled 652A in till Tunadalshamnen genom Alnösundet, se figur (94)

58 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Figur 22. Fartygstrafiken i Alnösundet. 9.2 Scenariobeskrivning Vid sjötransporter kan inträffa ett antal oönskade händelser som beskrivs nedan. Listan motsvarar till stor del den indelning Sjöfartsverket använder i sin olycks- och tillbudsstatistik. Tabell 14. Riskscenarier- sjötrafiken. Riskscenario Grundstötning Kollision mellan fartyg Kollision med annat föremål Brand/explosion Utsläpp vid bunkring, lossning Beskrivning Grundkänning i farled eller inom hamnområdet p.g.a. dåliga väderförhållanden Krock med andra fraktfartyg eller fritidsbåtar som trafikerar farleden p.g.a. begränsade manöverutrymmen eller intensiv trafik samt dåligt väder Kollision med kaj vid påsegling p.g.a. problem med fartminskning, förtöjt fartyg rör sig för mycket p.g.a. stora vindlaster I samband med brand inom LNG-terminalen, läckage och brand vid lossning eller bunkring Läckage från LNG-utrustning, slangbrott 55 (94)

59 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Scenarierna analyseras vidare med avseende på sannolikhet. Påverkan på farled i Alnösundet betraktas som en starthändelse för ett scenario inom hamnområdet, vilket innebär att endast sannolikheterna kommer att bedömas då konsekvensbedömningarna antas vara de samma som för tidigare beskrivna scenarier. 9.3 Sannolikhet för fartygsolyckor Vid beräkning av sannolikhet för fartygsolycka i farleden vid anlöp till den planerade hamnen har olycksstatistik för olyckor i svenska farvatten år 2010 använts. De beräknade sannolikheterna bygger på Sjöfartsverkets officiella statistik 38 över anlöp till svenska hamnar under det aktuella året samt de fartygskollisioner, grundstötningar och kollisioner med andra föremål som inträffat. I Sverige sker ett stort antal fartygsanlöp varje år. I statistiken har antalet anlöp delats upp i lastfartyg, passagerarfartyg och järnvägsfärjor. För den statistik som har använts i denna utredning har det totala antalet anlöp använts då hamnen kommer att omfatta RoRo-fartyg samt att det i farleden även förekommer passagerarfartyg. Under år 2010 anlöpte fartyg de svenska hamnarna, vilket var en minskning med 12 % jämfört med året innan. Enligt Sjöfartsverkets statistik har antalet olyckor och tillbud inom sjöfarten minskat under de senare åren men även antal fartygsanlöp har minskat. I en rapport från Transportstyrelsens sammanställning av sjöolyckor 39 redovisas att 120 sjöolyckor inträffade under 2010 i svenska farvatten. Fördelningen mellan olika typer av olyckor visas i figur 23. Maskinhaveri 16% Övriga 10% Sjöolyckor Grundstötning 27% Kantring/läckage 7% Brand/explosion 6% Kollision med annat föremål 17% Kollision mellan fartyg 17% Figur 23. Sjöolyckor i svenska farvatten, Transportstyrelse. 38 Sjötrafik 2010, Statistik, Sjöfartsverket, 2011:8 39 Sjöolyckor i svenska farvatten år 2010, Transportstyrelsen. 56 (94)

60 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn En sammanställning av fartygsolyckor visar att majoriteten av olyckor som leder till de största utsläppen är grundstötning eller kollision. Orsakerna som leder till sjöolyckor beror på en mängd faktorer där mänskliga brister är dominerande. Enligt Sjöfartsverket bedöms minst 85 % av tillbuden/olyckorna kunna tillskrivas den mänskliga faktorn. Rådande väderförhållanden kan äventyra fartygets säkerhet vad det gäller drift och körförmåga, t.ex. tät dimma, kraftig blåst med höga vågor som följd, isbildning i konstruktioner eller ansamling av is i farleden. Väderförhållandena i Alnösundet bedöms inte påverka fartygstrafiken i någon större utsträckning. Dimma kan uppstå varvid transporter kan komma att ställas in. Isförhållanden i farleden leder till ökad risk för kollision mellan fartyg när farlederna blir trängre och avstånden minskar. Dåligt väder innebär risk för kollision eller grundstötning och ingår i analyserade riskscenarier. 9.4 Olyckor vid fartygsanlöp Vid fartygsanlöp kan olika typer av olyckor inträffa. Det finns risk för att ett lastfartyg kolliderar med annat lastfartyg, passagerarfärja eller fritidsbåt. Det finns också risk att ett lastfartyg går på grund eller ränner in i kaj. Historiskt finns det mycket få transportolyckor med LNG-fartyg. För att öka säkerheten på fartygen är alla LNG-fartyg konstruerade med dubbla skrov, stora kylanläggningar och välisolerade LNG tankar av rostfritt stål eller legerat aluminium. Enligt IMOs regler ska transporttankar konstrueras i ett utav tre utförande, A, B eller C. Samtlig LNG fartyg är idag av design typ B 40. Riskerna med LNG läckage bedöms som lägre än vid hantering av gasol eftersom flytande metan förångas och spridds ut i atmosfären vid läckage, medan gasol och olja är tyngre än luft och stannar vid marken. Däremot är LNGspill på vatten potentiellt farligare än spill på land eftersom LNG sprider sig mycket snabbare över vatten. En LNG-fartygsolycka anses därför kunna resultera i ett större utsläpp som kan utgöra en fara för kustområdena. För att beräkna risken för fartygsolycka i den planerade hamnen i Petersvik har den beräknade sannolikheten för olycka vid hamnanlöp i Sverige multiplicerats med det antagna antalet hamnanlöp i den planerade hamnen år Den använda statistiken bedöms vara relevant att använda trots att insegling till den planerade hamnen kan betraktas som relativt enkel, möjligen kan beräkningarna betraktas som relativt konservativa i förhållande till inseglingsförhållandena. Sannolikheten för olycka vid fartygsanlöp med totalt 195 anlöp år 2025 blir 0, Nya tekniker för LNG-transport, C. Bergström 57 (94)

61 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Grundstötning Beräkningarna för sannolikhet för grundstötning är baserade på statistik för grundstötning bland svenska och utländska fartyg i svenska farvatten. I beräkningarna har tagits hänsyn till att det finns lots ombord. Sannolikheten för grundstötning vid anlöp till den planerade hamnen blir då 0,076 grundstötningar per år, vilket motsvarar en grundstötning vart 13 år. Vid 1/3 av grundstötningarna inträffade läckage, men endast vid två skrovskador betraktades läckagen som stora (Sjöfartsinspektionen). Slutsatsen av detta är att sannolikheten indikerar att läckage vid grundstötning kan inträffa cirka vart 39:e år vid anlöp till den planerade hamnen. Det antas att det är skada på bränsletankar som ger läckage vid en grundstötning med skrovskada. Att en container eller en trailer ska skadas vid en grundstötning bedöms inte rimligt Fartygskollision Största risken för kollision är i hamnområden vid ankomst till hamnen. Kollision avser krock med andra båtar, både fraktfartyg och fritidsbåtar som trafikerar farleder inom Alnösundet. Sundsvall Logistikpark har möjlighet att överblicka sjötrafiken inom hamnområdet samt anvisa lämpliga kajplatser och bidrar därigenom i någon mån att olycksrisker kan undvikas. Felhantering p.g.a. den mänskliga faktorn där information och kommunikation missförstås eller tekniska fel ombord kan dock inte uteslutas helt och kollision mellan två fartyg eller mellan fartyg och kaj/utrustning på kajen kan inträffa och leda till skador på människor. I hamnarna håller dock fartygen tillräckligt låga hastigheter för att en kollision inte ska leda till en skada. Farledsbredden för passagen i Alnösundet för insegling till Tunadalshamnen är bred nog för tvåvägstrafik. Detta innebär att kollision mellan två fartyg med olika riktning bedöms kunna ske i farleden 652A. En beräkning av sannolikheten för fartygskollision har gjorts för farleden med tvåvägstrafik. I beräkningarna har tagits hänsyn till att fartygen har lots ombord eller lotsdispens. Kollisioner mellan fartyg och fritidsbåt har också räknats bort då dessa inte bedöms kunna ge konsekvenser med utsläpp av farligt gods. Det innebär inte att sådana kollisioner inte skulle vara allvarliga för personer ombord på en fritidsbåt. I beräkningarna har inte tagits hänsyn till att de flesta kollisioner enligt den statistik som använts har skett ute på öppet vatten. Sannolikheten för kollision mellan fartyg i farleden vid anlöp till den planerade hamnen har beräknats till 0,047. Detta innebär en kollision cirka vart 20:e år. Av de 20 inträffade fartygskollisionerna 2010 hade 4 av fartygen lots ombord/lotsdispens medan övriga inte hade det. Uppskattning av sannolikheten att fartygskollision sker med lots ombord eller lotsdispens är alltså 20 %. I Tunadal, lotsled till/från Sundsvallsbukten, har alla fartyg längre än 90 meter eller bredare än 16 meter lotsplikt 41, vilket innebär att på farled 652A 41 TSFS 2009:123, Föreskrifter och allmänna råd om lotsning, Transportstyrelsen 58 (94)

62 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn finns en lots ombord. För tankfartyg krävs i allmänhet lots om fartyget är längre än 80 meter, vilket kommer att omfatta samtliga fartyg som anlöper den planederade hamnen. Med lots ombord är sannolikheten för kollision mellan två fartyg 0,0094, vilket innebär en på 106 år. Sjöfartsinspektionens statistik anger att ca 1/3 av de inträffade kollisionerna var mellan fritidsbåt och fartyg. Dessa typer av händelser bedöms vara fatala för fritidsbåten, men bedöms inte vara relevanta för beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods. Detta ger en sannolikhet på 0,003 fartygskollisioner per år vid anlöp, vilket motsvarar vart 334:e år. Kollision mellan ett lastfartyg och ett LNG-fartyg som anlöper den planerade LNGanläggningen kan leda till stort LNG-läckage. Vid explosion efter en momentan läcka av all last kan ett område på meter påverkas av farliga termiska effekter 42. Sannolikheten för detta är mycket liten, men konsekvenserna kan bli katastrofala på grund av den stora mängden LNG och närheten till hamnverksamhet. Vid ett utsläpp av LNG på ett fartyg kan flera personer skadas. På ett fartyg jobbar personer. Vid normala transportförhållanden är sådant läckage orealistisk framförallt beroende på det säkerhetssystem som LNG-fartyg är utrustade med bl.a. brandlarm, gasdetekteringssystem och navigationsutrustning samt system för bunkring och ventilation 43. Avståndet mellan det yttre skrovet och den inre tanken är oftast över 2 meter. Det betyder att även ett stort hål på det yttre skrovet kommer resultera i ett litet hål på tanken. För anlöp av LNG-fartyg till södra delen av Tunadalshamnen har en beräkning för sannolikhet för kollision mellan ett lastfartyg och ett LNG-fartyg gjorts. Vid den planerade LNG-anläggningen beräknas 2 anlöp av LNG-fartyg per år. Sannolikheten för kollision mellan lastfartyg och ett LNG-fartyg på väg till gasolkajen är följaktligen kollisioner per år, vilket motsvarar en olycka på år Olyckor vid kaj Då fartygen anländer till hamnen sker ett flertal manövrar. En möjlig händelse vid fartygsanlöp är tillfällig stopp i styrsystem då fartyget lägger till vid kaj, vilket kan leda till påsegling. Då ett fartyg stöter in i kajen skulle containrar som står uppställda nära kajen kunna skadas, beroende på avstånd, hastighet med vilket fartyget ränner in i kajen, m.m. Enligt Sjöfartsinspektionens statistik för 2010 resulterade en av 21 händelser i mindre läckage och resten inget läckage. Sannolikheten för kollision med annat föremål vid anlöp till den planerade hamnen har beräknats till 0,0049, vilket motsvarar en kollision vart 200:e år. Risken för större utsläpp vid bunkring av LNG är liten då alla LNG-fartyg är utrustade med sensorer som känner av tryckfall i systemet och snabbt stänger av hela systemet. Konsekvensen av större utsläpp vid bunkring motsvarar konsekvenserna 42 Guidance on Risk Analysis and Safety Implications of LNG spill over water, Sandia Report, SOLAR, International Convention for the Safety of Life at Sea 59 (94)

63 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn vil lossning av LNG-fartyg. Detta scenario analyseras vidare i en kvantitativ riskanalys. 9.5 Rekommendationer Tidigare studier visar på relativt små risker vid kollisioner och grundstöttningar. Risken beror till stor del på de relativa hastigheterna. Även om analysen visar att transporter av LNG inte medför en oacceptabel risknivå föreslår WSP ytterligare säkerhetshöjande åtgärder för att säkerställa en riskfri transport av LNG till hamnen. för att förhindra påsegling bör arbetsområdet tydligt märkas ut vid planering av fasta belysningspunkter inom hamnområdet ska hänsyn tas så att dessa inte bländar sjöfarande eller påverkar funktionen på de ljuspunkter som är avsedda för sjöfartens säkra navigation avlysning av hamnområdet (kaj med tillhörande vattenområde) från all obehörig sjötrafik under anläggningsfasen bör övervägas ha tillgänglig bogserbåt när LNG-fartyg ligger inne i hamnområdet stanna vid kaj om väderförhållandena är för osäkra insegling i Alnösundet anpassas efter passagerarfärjornas tidtabeller för att minska kollisionsrisken minimera möten med annan trafik för att undvika okontrollerade antändningskällor vid lossning av LNG rekommenderas meter säkerhetszon vid kajen. Avståndet baseras på spridning av gasmoln till LFL (Lower Explosion Limit) för det största trovärdiga spill vid LNG lossning och stabila väderförhållanden. 60 (94)

64 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 10. Detaljerad riskanalys I den övergripande riskanalysen har olycksscenarier med svårt skadade eller dödsfall som skulle kunna förekomma inom hamnverksamheten identifierats. Dessa scenarier analyseras vidare i en detaljerad kvantitativ riskuppskattning med syfte att närmare beskriva konsekvenser av ett utsläpp. Konsekvensberäkningar genomförs med avseende på både dödsfall och svårt skadade. De scenarier som studeras närmare är stora utsläpp av LNG vid lossning av tankfartyg och vid bilutlastning samt utsläpp av naturgas från säkerhetsventiler på tanken. För varje scenario genomförs spridnings- och brandberäkningar. Konsekvensberäkningar genomförs med hjälp av beräkningsprogrammet Safer Trace, version TRACE beräknar utströmning, vätskespridning, avkokning och spridning i atmosfären. Programmet tar inte hänsyn till topografin. Simuleringar - grunddata Skadeutfallet baseras på konsekvensberäkningar vid nordvästlig vind då detta utgör den dominerande vindriktningen i området enligt SMHIs statistik 45 för Sundsvall, bilaga C. Följande parametrar har används vid samtliga simuleringar: Beskrivning Vindhastighet Stabilitetsklass Indata Fuktighet 50 % Omgivningstemperatur Solstrålning Underlag Ytråhet 1,5 m/s resp. 4 m/s D (neutral) 10 o C 300 W/m 2 (default) Vatten för utsläpp vid lossning av tankfartyg, betong vid utsläpp på land 0,03 m (default) LNG innehåller över 91 % metan och resten är etan, propan, butan och kväve. Beräkningarna i TRACE har genomförts för ren metan. Med hänsyn till effekten av de tyngre hydrokarboner som finns i LNG används koncentrationer som är något lägre än de för ren metan. Avståndet (i vindriktning) på 2 meters höjd beräknas för följande koncentrationer: - ½ LFL ppm (2,4 vol. %) - LFL ppm (4,8 vol. %) - UFL ppm (15 vol. %) 44 Safer Systems, TRACE, version 9, SMHI, vindros för Sundsvall 61 (94)

65 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Känslighetsanalys Det undersöks också hur ändring i temperatur och vindhastighet påverkar beräkningsresultat. Känslighetsanalys genomförs med följande ändringar: - Vindhastigheten höjs till 20 m/s för utsläpp vid lossning av tankfartyg - Temperaturen höjs till 20 o C för samtliga scenarier - Stabilitetsklass ändras till F (extremt stabil) för utsläpp från säkerhetsventiler och vid bilutlastning - Teknisk utformning Då hamnverksamheten är i en projektfas bygger simuleringarna på en del antaganden avseende teknisk utformning av lossningsarmar och lagertank. Dessa antaganden baseras på uppgifter om liknande LNG terminaler i Sverige. Följande tekniska antaganden används i simuleringar: Beskrivning Indata LNG lagringsvolym lagertank: stående, cylindrisk, dubbelmantlad Tankdiameter Tankhöjd Tanktryck m 3 25 m 15 m 290 mbarg Fartyg - max lossningskapacitet 1200 m 3 /h Lossningsarmdiameter Armarnas höjd Bilutlastning 30 cm 10 m Bilutlastningskapacitet 100 m 3 /h 2 lastarmar + 2 gasreturarmar för varje lastarm Sannolikhetsberäkningar redovisas i Bilaga D, konsekvensberäkningar med avseende på gasspridning i Bilaga E och strålningsberäkningar i Bilaga F Spridningsberäkningar För utsläpp av naturgas från lagertankens säkerhetsventiler anges avstånd på 15 meters höjd och vid spridning av LNG på 2 meters höjd. Vid simuleringar av konsekvenser har spridningsberäkningar genomförts avseende övre och undre brännbarhetsgränsen. Nedan presenteras resultat från genomförda spridningsberäkningar för valda scenarier. 62 (94)

66 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Tabell 15. Resultat från spridningsberäkningar. Scenario UFL (15 %) m LFL (4,8 %) 1. LNG utsläpp vid lossning av tankfartyg m ½ LFL (2,4 %) 1,5 m/s, 10 o C, efter 1 min m/s, 10 o C, efter 54 s m/s, 20 o C, efter 54 s m/s, 10 o C, efter 33 s NG utsläpp från säkerhetsventil efter 3 min 1,5 m/s, 10 o C m/s, 10 o C m/s, 20 o C m/s, 10 o C, stabilitetsklass F LNG utsläpp vid bilutlastning 1,5 m/s, 10 o C, efter 58 s m/s, 10 o C, 1 min 4 s m/s, 20 o C, 1 min 3 s m/s, 10 o C, stabilitetsklass F, 1 min 2 s m Utsläpp- och spridningsberäkningarna genomfördes för att bestämma hur långt ett brännbart gasmoln kan sprida sig. Beräkningar visar att ett område som maximalt berörs vid ett utsläpp och efterföljande brand ligger inom ca 230 meters avstånd från utsläppskälla. Gasmolnen kan förflytta sig till andra enheter inom hamnen och antändas. Potentiella antändningskällor är t.ex. transportbandet för biobränsle, kompressorer och fartyg. Detta kan leda till flertal omkomna. Med nordvästlig vind kan gasmolnet spridas mot havet och antändas på LNG fartyg eller andra fartyg som befinner sig inom gasmolnområdet. De genomförda känslighetsanalyserna visar att vindhastigheten har stor påverkan på gasmolnets utsträckning. Högre vindhastigheter medför kortare avstånd till brännbarhetsgränser. Känslighetsanalys med ändring av omgivningstemperatur från 10 o C till 20 o C visar mycket små variationer. Den uppskattade risknivån föranleder behov av åtgärder. För att risknivån ska vara acceptabel behöver riskreducerande åtgärder genomföras. 63 (94)

67 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 10.2 Brandberäkningar Vid brandberäkningar genomfördes simuleringar med följande strålningsnivåer: - 15 kw/m 2 motsvarar dödligt utfall - 5 kw/m 2 motsvarar nivåer som kan leda till svåra skador - 1,5 kw/m 2 värmebelastning o områden där många människor finns Dessa avstånd används som vägledning i bedömning av säkerhetsavstånd mellan olika enheter inom hamnområdet och följer därmed de rekommendationer som anges i EN 1473: Resultat för avståndet vid olika strålningsnivåer presenteras i tabell 16. Tabell 16. Konsekvensområde vid direkt antändning av LNG. Scenario 15 kw/m 2 5 kw/m 2 1,5 kw/m 2 1. LNG utsläpp vid lossning av tankfartyg 1,5 m/s, 10 o C 15,4 29,7 58,8 4 m/s, 10 o C 21,9 41,3 70,2 4 m/s, 20 o C 21,3 40,5 69,4 20 m/s, 10 o C 45,3 58,8 74,9 2. NG utsläpp från säkerhetsventil 1,5 m/s, 10 o C ,8 4 m/s, 10 o C 30,8 45,2 72,6 4 m/s, 20 o C 14,7 36,9 70,7 4 m/s, 10 o C, stabilitetsklass F LNG utsläpp vid bilutlastning 1,5 m/s, 10 o C 14,7 28,6 55,8 4 m/s, 10 o C 21,5 40,5 66,2 4 m/s, 20 o C 21 39,2 65,6 4 m/s, 10 o C, stabilitetsklass F 21,6 39,9 66,3 Genomförda brandberäkningar visar att vid en tankbilsolycka med pölbrand som följd drabbas de personer som befinner sig inom 40 meter från brandens centrum av allvarliga brännskador. Bilföraren och personer som befinner sig inom 20 meter från brandens centrum löper stor risk att omkomma. Vid detta scenario antas 1-2 personer omkomma. Antalet personer som kommer att befinna sig inom anläggningen är inte fastställd då denna riskbedömning upprättas. 46 EN 1473:2007, Installation och utrustning för flytande naturgas Konstruktion av pålandsinstallationer. 64 (94)

68 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 10.3 Risknivån hamnverksamhet och gasolterminal Det aktuella planområdet berörs delvis av detaljplaner. Det föreligger revisionsbehov, vilket innebär att detaljplan (Dp 45) innehållande Neste och Imerys verksamheter ersätts helt med aktuell detaljplan, se figur 24. Då den aktuella detaljplanen omfattar även gasolverksamheten redovisas nedan den samlade riskbilden för både hamnverksamheten och gasolterminalen. Baserat på den kvantitativa riskanalysen 47 som har genomförts för Neste LPGs hantering samt risknivå inom hamnverksamheten redovisas nedan den samlade riskbilden för detaljplanen. Figur 24. Gällande detaljplaner ( ). Metan är lättare än luft och vid en olycka stiger det ut i luft. Detta till skillnad från gasol, som är tyngre än luft och vid utsläpp sprider sig längs marken, vilket löper större risk för antändning. Förutom det har naturgasen en högre antändningstemperatur än gasol. Vid eventuell gnistbildning är det därför högre explosionsrisk med gasol. Konsekvensberäkningar genomförs för scenario med totalt haveri av en LPG lastbil, vilket orsakar brand av tankens innehåll. Konsekvensområdet som maximalt berörs vid detta scenario sammanfattas i tabell 17 och resultat av simuleringar redovisas i Bilaga G. 47 Kvantitativ riskanalys över Neste LPGs hantering, ÖSA, (94)

69 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Tabell. 17. Riskbilden vid totalt haveri av en LPG lastbil. Scenario utsläpp av LPG 15 kw/m 2 5 kw/m 2 1,5 kw/m 2 LPG lastbil, 4 m/s, 10 o C 25, 5 48,2 88,7 Skadedrabbat område vid totalt haveri av en LPG lastbil, inom vilket personer förväntas omkomma, ligger inom 26 meter avstånd från lastbilen och svårt skadade inom ca 50 meters avstånd. 11. Diskussion Nedanstående kapitel omfattar en diskussion kring de resultat och de osäkerheter som finns förknippade med framtagandet av analysen och hur dessa påverkat resultatet. Lagertank Genomförda simuleringar visar att händelseförlopp vid gasutsläpp från tanken är relativt kortvarig och sannolikheten för större utsläpp med efterföljande antändning är liten då tankens säkerhetsventiler kommer att dimensioneras för roll-over. Till följd av höjd och riktning på säkerhetsventilerna bedöms olycksscenarier med naturgas leda till att utsläppt gas sprids på relativt hög höjd, ca meter, vilket minskar påverkan på intilliggande områden. Redovisade riskområden visar att det i första hand är personalen inom enheten som kommer att påverkas av olyckan. Lossningsplats Utsläpp och antändning av LNG kommer att ge större riskområden till följd av att gasen är kondenserad. En pöl kommer att bildas från vilken avdunstning kommer att ske. En pölbrand som uppstår vid uppsamlingsgropen kommer att vara lokal utan påverkan på omgivningen under förutsättning att gropen klarar att hålla hela läckagemängden. En antändning av ett gasmoln kan medföra en gasmolnsbrand. Vid bedömning av en gasmolnsbrands utbredning används det konservativa antagandet att branden påverkar området ned till ½ LFL. Beräkningarna visar att områden utanför verksamhetsområdet kan påverkas. Personer som befinner sig inom detta område omkommer sannolikt. Gasmolnbränder kan ge dominoeffekter i form av följdbränder. Resultaten visar att även intilliggande gasolterminalen kan påverkas vid antändning. En jetflamma p.g.a. läckage vid t.ex. slangbrott har så pass stor effekt att den kan medföra allvarlig skada på utrustningen eller andra bilar vid utlastningsplatsen. Om jetflamman inte släcks inom rimlig tid kan detta leda till upphettning av intilliggande kärl. Utlastningsplatsen och bilar kommer att vara utrustade med ett ESD system, vilket bör stoppa eventuella läckage relativt snabbt. 66 (94)

70 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 12. Hantering av osäkerheter Riskanalyser är alltid förknippade med osäkerheter i olika utsträckning. I denna riskbedömning är osäkerheter framför allt förknippade med antagande i genomförda sannolikhets- och konsekvensbedömningar. I denna analys har ett flertal antaganden gjorts eftersom alla detaljer avseende anläggningens detaljutformning inte är kända vid analysens utförande, vilket innebär en viss osäkerhet i utformningen, men också en påverkansmöjlighet. Analysen baseras på antaganden om hål storleken och hur stora pölar bildas. Både storleken på ett hål och dess placering på ett rör eller tank påverkar källstyrkan och spridningen. Gjorda antaganden är konservativa och bedöms ha stor betydelse för analysen. Resultaten från beräkningar innehåller en del osäkerheter beroende på beräkningsmodeller för spridning av gasmoln. Gasspridning är beroende av ett flertal parametrar och genomförda studier visar att spridningsmodeller kan ge varierande resultat. Modellerna har även svårt att beakta topografiska förhållanden, vilket påverkar resultatet för utsläpp av LNG som kommer att spridas på marken. Det är i dagsläget inte bestämt hur många personer som kommer att befinna sig inom anläggningen och inom varje enhet. Det är därför svårt att uppskatta antalet personer som förväntas omkomma vid respektive scenario. För att hantera ovan nämnda osäkerheter har de antaganden som har gjorts i samband med simuleringar valts konservativt och scenarierna har simulerats för olika meteorologiska förhållanden. Den genomförda analysen är utförd för worst-case scenarier med utsläpp av stora mängder LNG. Det är dock mer troligt att ett mindre läckage sker eftersom totala slangbrott är mycket ovanliga. Antagna indata är högt valda vilket ger konservativa beräkningsresultat. Genomförda spridningsberäkningar ska ses som underlag för bedömning och inte som absoluta sanningar. Med anledningen av detta tillsammans med den konservativa uppskattning av riskernas omfattning som genomförts görs bedömningen att det slutliga resultatet är snarare överskattad. 13. Riskreducerande åtgärder Den planerade hamnverksamheten är förenad med speciella säkerhetsrisker. Det gäller naturgas/lng - dess hantering inom terminalen samt transporterna. Förutom att anläggningen kommer att utformas efter gällande standarder för säkerhet och lagstiftningen kommer att följas upp bör en väl fungerande riskhantering under planering, uppbyggnad och drift av hamnverksamheten beaktas. Den risknivå som uppskattades i kapitel 9 föranleder behov av riskreducerande åtgärder. Hamnverksamheten är i en projektfas och nedan beskrivna riskreducerande åtgärder kan ses som ett stöd vid planering av anläggningen och dess enheter för att ta fram de bästa lösningarna ur säkerhets- och miljösynpunkt. 67 (94)

71 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 13.1 Krav på riskreducerande åtgärder LNG terminalens konstruktion och layouten ska uppfylla krav enligt gällande standards. Resultat från brandberäkningar ger vägledning i bedömning av säkerhetsavstånd mellan olika enheter inom planområdet. Med tanke på säkerhetsaspekter bör LNG-terminalen delas upp i separata områden som omfattar bryggan, lagertank, process och lasting av tankbilar. Layouten baseras på omgivningens förutsättningar. Tillräckligt skyddsavstånd till gasolterminalen och transportbandet för biobränsle bör beaktas. Facklan ska placeras med nödvändigt säkerhetsavstånd gentemot LNG lagertank och andra potentiella tändkällor. De konstruktionsregler som gäller vid byggnation av tunnlar ska följa Boverkets föreskrifter för vägtunnlar utan restriktion. Innan verksamheten tas i drift ska till anläggningen ställas i ordning insatsvägar som är körbara för brandförsvarets fordon och som medger vändning av dessa fordon. Samråd om utformningen ska ske med Sundsvalls brandförsvar. Ett antal brandposter ska finnas inom verksamhetsområdet Tekniska/organisatoriska åtgärder LNG-terminalen Ett sprinkler- och gasvarningssystem i LNG-terminalen samt ESD-ventiler för nödavstängning av anläggningen vid aktiverat nödstopp eller detekterat läckage ska installeras. Visuell övervakning av känsliga delar av hamnenheter ska installeras. Släckutrustning mot brand i gas ska finnas på anläggningen och vara lämplig placerad. Personalen inom området som arbetar med LNG ska vara väl informerade om riskerna med gashanteringen samt vara väl tränade i brandsläckning. Praktisk handbrandsläckning bör ske regelbundet och intervallet bör finnas fastslaget i interna rutiner. Med avseende på risker för dominoeffekter ska nödstoppsystemet och placering av sensorer, detektorer, m.m. installeras på lämpligt sätt för att undvika risken för spridning av bränder Lossning av LNG Rekommendationer för lossning/lastning av tankfartyg som har tagits fram av SPI 48 bör beaktas. Vid lossning av LNG ska Sjöfartsverkets regler som berör såväl hamnen som fartyget följas. Bl.a. föreskrivs att en säkerhetsvakt som ska övervaka bunkring och lossning ska utses av den som ansvarar för hanteringen samt krav på upprättande av en ship/shore safety checklist enligt ISGOTT 49 senaste utgåva. 48 Lossning/lastning tankfartyg, Svenska pettroleum Institutet, SPI, utgåva 2, International Oil Tanker och Terminal Safety Guide, ISGOTT, 5th edition. 68 (94)

72 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Vid lossning av LNG bör bra signalkommunikation mellan fartyget och terminalen etableras, se SIGTTO 50. För indikering av eventuellt läckage bör kajen förses med gasdetektorer, temperaturgivare för kölddetektering samt branddetektorer utplacerade på strategiska platser. Vindstrut bör finnas vid lossningsplatsen för LNG, för att personal och räddningsmanskap ska kunna bedöma spridningsriktning vid ett utsläpp. Heta arbeten, underhåll, m.m. bör inte förekomma under pågående lossning an LNG LNG lagertank LNG lagertank och lastningsutrustning ska vara skyddade mot påkörning. Underhållsrutiner ska utarbetas för att förhindra igensättning av säkerhetsventiler. Öppen eld eller gnistor får inte förekomma i sådan närhet av cistern och utrustning att dessa kan skadas eller att gas som läckt ut kan antändas Bilutlastning Utlastningsutrustning ska vara skyddad mot påkörning. För att kunna stoppa ett utsläpp av LNG vid lastning ska endast fordon som går att nödstoppa tillåtas för fyllning av LNG. Tankbilen ska jordas innan bilutlastning startas. En automatisk bom med trafikljus framför bilarna på respektive utlastningsplats ska installeras. Nödstopp av hela anläggningen bör designas för responstid inom 30 sekunder efter ett detekterat läckage. Design av larmsystem med avseende på bra kommunikation mellan bilförarna och övriga anläggningen bör beaktas. Vid bilutlastning ska en uppsamlingsgrop för eventuellt läckage av LNG anordnas. Tillräckligt med kyl- och brandbekämpnings kapacitet bör säkras Transporter inom hamnen Konflikter mellan olika trafik-transportflöden minimeras genom tydliga anvisningar och markeringar. Vägarna och anslutning till tunneln ska utrustas med avskiljande barriärer/ påkörningsskydd för att förhindra fordon från att köra av vägen och välta. Trafikbelastningens intensitet kommer att variera kraftigt under dygnet. Om en utjämning skulle kunna ske genom anpassning av fartygens tidtabeller skulle det 50 Safety Guide for Terminals Handling Ships Carrying Liquified Gas in Bulk, Society of International Gas Tanker & Terminal Operators, SIGTTO, (94)

73 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn kunna bidra till effektivare utnyttjande av befintliga ytor och minskade olycksrisker Containerhamn Lagring av farligt gods ska avgränsas från annan typ av gods. Det är viktigt att rekommendationer för separationsavstånd mellan olika typer av farligt gods tillämpas för uppställning vid respektive uppställningsplatser för in- och utgående. Korrekt märkning i enlighet med IMDG-koden. Farligt gods hanteras på sådant sätt att förorening av mark och ytvatten p.g.a. spill och läckage förhindras. Regelbunden kontroll av tankar och pumpar samt övervakningsrutiner för att snabbt stoppa pumpningen av avfall och därmed begränsa utsläppet. Saneringsutrustning med absorptionsmedel ska finnas tillgängligt samt utrustning för att täcka dräneringsbrunnar på hårda ytor Biobränslehantering Hänsyn till brandrisken bör tas vid utformning av biobränsleanläggningen, t.ex. möjlighet till tömning av lagrat biobränsle vid längre driftstopp och tillgång till goda släckningsmöjligheter. För att undvika självantändning i biobränsle bör rekommendationer om lagringsförhållanden följas. Transportbandet för biobränsle är en potentiell tändkälla och bör placeras på säkert avstånd från LNG terminalen Vägtunnel Tunnel omfattas inte av Vägverkets regelverk men med tanke på den frekventa trafiken med farligt gods rekommenderar WSP att följa de krav som anges i Tunnel angående brandteknisk utformning samt säkerhetsutrustning i tunnel, vilket omfattar bl.a. - Utrymningsvägar - Brandpost med brandsläckningsutrustning - Infartsignaler och infartsbommar - Nödbelysning och utrymningslarm Släckvattenhantering Vid planering av verksamheten ska beaktas det totala behovet av släckmedel (släckvatten, skum) som kan uppstå vid samtliga enheter inom hamnverksame- 51 Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för nybyggande och förbättring av tunnlar, Tunnel (94)

74 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn ten. Dimensionering av släckmedelmängder ska diskuteras med Medelpads Räddningstjänst och rekommendationer från SPI 52 beaktas. För att möjliggöra en snabb åtkomst av pumpar, slangar och mobila skyddsbarriärer vid en brand, bör en övergripande planritning finnas på vilken utrustningens placering är utmärkt. Utrustningen kan vara gemensam för flera anläggningar inom detaljplanen t.ex. gasol- och LNG-terminalen Rutiner för omhändertagande av släckvatten under och efter insatsen tas fram. Strategi och åtgärder för omhändertagande av förorenat släckvatten bör spegla olika scenarier t.ex. pölbrand, tankbrand, biobränslebrand, m.m Administrativa åtgärder Handlingsprogram för räddningsinsatser ska upprättas för hamnområdet utifrån krav i Sevesolagstiftningen. Insatsplaner bör tas fram i samråd med räddningstjänsten angående uppgifter om: o hur räddningsinsatser ska genomföras o hur de resurser som behövs för insatsen ska samordnas o hur allmänheten ska varnas vid en allvarlig olycka Explosionsskyddsdokument med klassningsplan för varje område där brandfarlig gas hanteras ska upprättas enligt MSB:s föreskrifter SRVFS 2004:7. Kajen ska klassificeras som explosionsfarligt område, zon 1 och utrustas med motsvarande ex-säkert elektrisk utrustning. Placering av kölddetektorer, m.m. ska beaktas under detaljprojektering av anläggningen. Ytterligare beräkningar bör genomföras vid behov. Lämplig hanteringsstrategi för uppsamling och lagring av släckvatten ska tas fram. Rutiner för fyllning av LNG tank bör tas fram för att reducera risk för roll-over. Noggranna rutiner för övervakning av bunkring. Säkerhetsledningssystem och beredskapsplan ska upprättas. Kontroll-, underhålls- och inspektionsrutiner ska upprättas för att minska risken för brott på slangar, rör och kopplingar. Åtgärden är sannolikhetsreducerande då eventuella brister kan upptäckas vid tidigt skede. Rutiner för interna transporter och lastningsregler ska upprättas för att införa god praxis för drift av containerhamnen och kombiterminalen Sjötrafik För att förhindra påsegling bör arbetsområdet tydligt märkas ut. Vid planering av fasta belysningspunkter i planområdet ska hänsyn tas så att dessa inte bländar sjöfarande eller påverkar funktionen på de ljuspunkter som är avsedda för sjöfartens säkra navigation. 52 God praxis för hantering av förorenat släckvatten på oljedepåer och i energihamnar. SPI, (94)

75 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Avlysning av hamnområdet (kaj med tillhörande vattenområde) från all obehörig sjötrafik under anläggningsfasen bör övervägas. Ha tillgänglig bogserbåt när LNG-fartyg ligger inne i hamnområdet. Stanna vid kaj om väderförhållandena är för osäkra. Insegling i Alnösundet anpassas efter passagerarfärjornas tidtabeller för att minska kollisionsrisken. Minimera möten med annan trafik. För att undvika okontrollerade antändningskällor vid lossning av LNG rekommenderas meter säkerhetszon vid kajen. Avståndet baseras på spridning av gasmoln till undre brännbarhetsgräns för det största trovärdiga spill vid LNG lossning och stabila väderförhållanden. 14. Slutsatser Den övergripande riskbedömningen visar att den planerade verksamheten och dess utformning ger upphov till risker förknippade med större utsläpp av naturgas/lng och eventuell efterföljande brand. Även intilliggande verksamheter bedöms kunna skadas vid ett utsläpp med efterföljande antändning. Genomförda spridnings- och brandberäkningar visar att konsekvenserna bedöms kunna uppstå inom eller i direkt anslutning till anläggningen. Resultat från beräkningar visar på behov av riskreducerande åtgärder. Efter analys och värdering av aktuella risker anser WSP att rekommendationer på riskreducerande åtgärder ska följas upp. Verksamhetsutövare ska uppfylla alla krav som finns i den europeiska standarden, EN 1473:2007 under detaljdesign av LNG mottagningsterminalen. I samband med detaljdesign av anläggningen bör en design riskanalys (DRA) genomföras för att förbättra designen med eventuella beräkningar och simuleringar. Utifrån denna kan eventuellt ytterligare skyddsåtgärder att föreslås. Under förutsättning att de föreslagna riskreducerande åtgärder implementeras i samband med detaljprojektering, bedöms risken för skadehändelser inom hamnverksamheten som acceptabel. Vid riskbedömningen av påverkan från intilliggande verksamheter har säkerhetsavstånd till planområdet beaktats. I det avseendet har verksamheten en låg riskbild när det gäller Ortviken och Korstaverket som befinner sig utanför konsekvensområdet. Däremot ökar riskbilden av den påverkan som gasolterminalen har. Då detaljplanen omfattar även gasolterminalen har en samlad riskbild från båda verksamheter har studerats. Det maximala konsekvensområdet som berörs vid totalt haveri av LPG tank är ca 50 meter. Den samlade riskbilden visar på behov av samordning av räddningsinsatser för gasol- och LNG terminalen. Med avseende på miljön, påverkar verksamheten den yttre miljön genom eventuellt utsläpp av naturgas och genom transporter. 72 (94)

76 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 15. Referenser Miljöbalken (1998:808) Olycksrisker och MKB, Räddningsverket, 2001 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa allvarliga kemikalieolyckor Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE SRVFS 2004:7 om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor SÄIFS 1996:8 Sprängämnesinspektionens naturgasföreskrifter SRVFS 2006:7 Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) Allmänna råd om skyldigheter vid farliga verksamheter. SRVFS 2004:7 Kvantitativ riskanalys över Neste LPGs hantering av LPG i Tunadalshamnen, Sundsvall Øresund Safety Advisers AB, 2008 EN 1473:2007, Installation och utrustning för flytande naturgas - Konstruktion av pålandsinstallationer. Managing LNG Risks Industry Safeguard systems, The International Group of LNG importers, GIIGNL. BFS 2007:11, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i vägtunnlar Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för nybuggande och förbättring av tunnlar, Tunnel 2004, Översiktlig riskanalys avseende transporter av farligt gods inom Sundsvalls och Timrå kommuner, BN Trafiksystem AB, 2003 Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag. Faktablad 4:2003. Länsstyrelsen i Stockholms Län. Gasexplosioner, IPS, Stefan Lamnevik, 2002 Historical tracks analys gasolkaj, Sundsvalls hamn, period 1 juni-1juli 2001, Sjöfartsverket, Tomasz Krzynski Information om Tunadalshamn, Dag Tedenby, Head of the Sea of Botnia Maritime Trafik, Sjöfartsverket TSFS 2009:123, Föreskrifter och allmänna råd om lotsning, Transportstyrelsen Guidance on Risk Analysis and Safety Implications of LNG spill over water, Sandia Report, 2004 SOLAR, International Convention for the Safety of Life at Sea 73 (94)

77 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Bilaga A Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Säkerhetsdatablad - naturgas 74 (94)

78 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 75 (94)

79 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Bilaga B Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Säkerhetsdatablad - gasol 76 (94)

80 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 77 (94)

81 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 78 (94)

82 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn 79 (94)

83 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Bilaga C SMHI statistik för Sundsvallsregionen Nedan visas frekvenser av vind ifrån olika vindriktningar under olika säsonger och för hela året i form av vindrosor 53 för 30-årsperioden. I diagrammen anges frekvensen av vindriktningar i 10-gradersintervall i procent. Alla lugna dagar (vindhastighet < 0,5 m/s) är bortsorterade. December, Januari, Februari Mars, April, Maj Juni, Juli, Augusti September, Oktober, November Hela året (94)

84 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Bilaga D Kvantitativa frekvens- och sannolikhetsberäkningar Nedan redovisas kvantitativa sannolikheter och frekvenser för de scenarier som i den övergripande riskbedömningen bedömts ge konsekvensutfall 3, 4 eller 5. Då påverkan på människa inte bedöms uppstå förrän antändning skett avser redovisade sannolikheter utsläpp med efterföljande antändning. Utsläpp och efterföljande antändning illustreras nedan med hjälp av händelseträd i vilka fördelningen mellan olika utfall presenteras. Frekvensen för respektive scenarios starthändelse redovisas som ett intervall i syfte att ge en orientering i hur ofta scenariot bedöms kunna inträffa. Presenterade sannolikheter och frekvenser baseras på uppgifter i litteratur över felfrekvenser inom kemi- och processindustrin Utsläpp av LNG Ett större utsläpp av LNG antas ske till följd av brott av lossningsarm i samband med lossning eller från LNG tankbil p.g.a. överfyllning. Antalet fartyglossningar är beräknad till 2 stycken per år. Sannolikheten för rör/slangbrott bedöms enligt litteraturen 41 kunna inträffa inom intervallet gånger per år för 100 meter rör. Sannolikheten för direkt, fördröjd och ingen antändning bedöms uppgå till 0,1, 0,5 samt 0,4, se figur D1. Utsläppsstorlek Antändning Direkt antändning 10,0% Större 10,0% Fördröjd antändning Ingen antändning 50,0% 40,0% Utsläpp LNG Mindre 90,0% Figur D1. Händelseträd för utsläpp av LNG 2. Utsläpp av NG Ett större utsläpp av naturgas med efterföljande antändning bedöms kunna uppstå om säkerhetsventilen utlöser vid förhöjt tryck i lagertanken. Ett utsläpp via säker- 54 Layer of protection analysis, Center for Chemical Process Safety, CCPS, (94)

85 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn hetsventil representerar ett utsläpp på ca 15 meters höjd. Till följd av det stigande trycket i tanken och säkerhetsventilernas riktning kommer utsläppen att spridas uppåt. Fördelningen mellan utsläpp via säkerhetsventil och rörbrott bedöms uppgå till 0,90 och 0,10. Baserat på uppgifter inom processindustrin avseende felfrekvens för säkerhetsventiler bedöms ett utsläpp till följd av icke fungerande säkerhetsventiler kunna inträffa ca gånger/år. Fördelningen mellan antalet större och mindre utsläpp bedöms uppgå till 0,1 respektive 0,9. Sannolikheterna för omedelbar antändning (jetflamma), fördröjd antändning (brinnande gasmoln) och ingen antändning vid ett utsläpp genom säkerhetsventil bedöms uppgå till 0,05, 0,15 respektive 0,80. Figur D2. Händelseträd för utsläpp via säkerhetsventil. Vid utsläpp av naturgas bedöms ett mindre utsläpp kunna hanteras inom ramen för verksamhetens klassningsplan och behandlas därför inte närmare i den detaljerade bedömningen. 82 (94)

86 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Bilaga E Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Kvantitativa konsekvensberäkningar Nedan redovisas kvantitativa konsekvensberäkningar för följande scenarier: 1. LNG utsläpp vid lossning av tankfartyg 2. NG utsläpp från säkerhetsventil 3. LNG utsläpp vid bilutlastning Konsekvensberäkningar för antändning av LNG och naturgas genomförs med hjälp av beräkningsprogrammet Safer Trace, version 9. Utförlig dokumentation av all in- och utdata i TRACE programmet är tillgänglig hos WSP och kan tas fram vid behov. Konsekvensberäkningarna genomförs med avseende på dödsfall och svårt skadade och redovisas som riskområden och bedömt skadeutfall. Skadeutfallet baseras på konsekvensberäkningar vid nordvästlig vind då detta utgör den dominerande vindriktningen i området enligt SMHIs statistik 38 för Sundsvall. Simuleringarna genomförs vid 4 m/s och stabil siktning klass D, vilket bedöms vara representativa vindförhållanden utifrån den vindros som är utfört för hamnområdet. Då utspädningen av gas blir mindre vid lägre vindhastighet redovisas även konsekvensområden vid 1,5 m/s. Naturgas är relativt lätt gas och riskområdets utbredning beror på hur långt gasmolnet driver samt hur länge det ligger inom brännbarhetsområdet. Vid utsläpp av LNG bildas en pöl från vilken avdunstning sker. Vid en antändning ger strålningsnivåer på 15 kw/m 2 upphov till olidlig smärta efter 2-3 sekunder medan strålningsnivåer på 5 kw/m 2 ger andra gradens brännskador. Att utsättas för 15 kw/m 2 under en längre tidsperiod har i denna analys ansetts medföra dödliga skador medan 5 kw/m 2 motsvarar svåra skador. Scenario 1 LNG utsläpp vid lossning av tankfartyg Ett momentant utsläpp av LNG antas ske i samband med lossning av fartyget p.g.a. brott på LNG lossningsarm då fartyget flyttar sig under dåliga väderförhållanden. Innan flödesventiler stängs av läcker en viss mängd LNG. Det antas att avstängningsventiler på båda sidor fungerar, vilket gör att utströmning kan stoppas efter 30 sekunder. Det antas att utströmning sker från hela tvärsnittet. Avdunstning kommer att ske ifrån pölen men även direkt från utsläppet. Ingen hänsyn tas till topografin förutom att pölens yta begränsas till 400 m 2. För att visa hur spridning sker längs marken redovisas spridningsfigurer både ovanifrån och vertikalt. Vid simulering av konsekvenser har spridningsberäkningar genomförts avseende övre och undre brännbarhetsgränsen. Påverkan på människa i samband med en antändning beräknas på 2 meters höjd. Antändning av gasmolnet antas uppstå inom avståndet till halva undre brännbarhetsgränsen. Följande antagande används vid simulering av ett LNG läckage under lossning från tankfartyg. 83 (94)

87 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Tabell E1. Indata, konsekvensberäkningar LNG utsläpp vid lossning. Beskrivning Indata Utsläppshöjd 3 m Lossningstryck 13 barg Utsläppstid 30 s Rördiameter 30 cm Utsläppsvinkel Horisontal Vindhastighet 1,5 m/s, 4 m/s resp. 20 m/s Stabilitetsklass D (neutral) Fuktighet 50 % Omgivningstemperatur 10 o C Solstrålning 300 W/m 2 (default) Utströmningstemperatur -161,5 o C Utsläpp Till vatten, 5 o C Ytråhet 0,03 (default) Figur E1. Spridning av gasplym efter 10 sekunder från utsläpp, vindhastighet 4 m/s, stabilitetsklass D, omgivningstemperatur 20 o C. Bilden ovan visar koncentrationen i gasmolnet, 2 meter över marknivå. Bilden nedan visar gasmolnets utbredning i höjdled som funktion av avståndet till utsläppskällan. Det antas att utsläpp sker till vatten, 5 o C. 84 (94)

88 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Figur E2. Vertikal spridning efter 32 sekunder, stabilitetsklass D, vindhastighet 4 m/s. Samma scenario visas nedan för vindhastighet 20 m/s. Figur E3. Spridning av gasplym efter 33 sekunder, stabilitetsklass D, vindhastighet 20 m/s. Bilder nedan visar avdunstningshastighet och pölens radie, vindhastighet 20 m/s. Figur E4. Avdunstningshastighet från en pöl som har bildats på vatten. Maximum avdunstningshastighet 800 kg/min. 85 (94)

89 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Figur E5. Utveckling av pölens radie som funktion av tid. Beräkningsmodellen visar att ett läckage vid LNG lossning kan leda till allvarliga konsekvenser. Gasmolnet kan flytta sig till andra delar av anläggningen och antändas. Känslighetsanalysen visar att vindhastigheten har stor påverkan på gasmolnets utsträckning. Högre vindhastigheter medför kortare avstånd till brännbarhetsgränser. Scenario 2 NG utsläpp från säkerhetsventil I detta scenario simuleras ett utsläpp av naturgas från säkerhetsventil som finns på toppen av lagertanken. Det antas att utsläpp sker på ca 15 meter höjd. Spridningen redovisas på höjden där koncentrationer och strålningsnivåer bedöms vara som störst. Tabell E2. Indata, konsekvensberäkningar, utsläpp från lagertank. Beskrivning Utsläpphöjd Riktning på utsläpp (vertikalt) Håldiameter Utsläppstid Max. utsläppshastighet Vindhastighet Stabilitetsklass Indata 15 m 90 o 20 cm 3 min Luftfuktighet 50 % Omgivningstemperatur Utströmningstemperatur Solstrålning Ytråhet 900 kg/min 1,5 m/s resp. 4 m/s D (neutral), F (stabil) 10 o C -82,5 o C 300 W/m 2 (default) 0,03 m 86 (94)

90 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Figur E6. Gasmolnets koncentration i höjdled, maximalt utbredningsområde efter 5 sekunder, vindhastighet 1,5 m/s. Figur E7. Gasmolnets koncentration i höjdled, maximalt utbredningsområde efter 3 sekunder, vindhastighet 4 m/s. Figurerna visar ett relativt kort händelseförlopp där utbredningen av brännbar gas/luftblandning är som störst inom några sekunder efter utsläppet. Vid brandberäkningar antas att direkt antändning ske innan gas hunnit sprida sig i luften. Möjlig antändningskälla kan vara bl.a. fackla. Detta scenario kan ge allvarliga skador även om gasmolnets utsträckning är mindre än vid LNG läckage från lossningsarm. En brand vid tanken kan förflytta sig till andra delar av anläggningen t.ex. bilutlastning eller gasolterminalen. Genomförd känslighetsanalys med ändring av omgivningstemperatur från 10 o C till 20 o C visar mycket små variationer. 87 (94)

91 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Scenario 3 LNG utsläpp vid bilutlastning I detta scenario simuleras ett stort LNG utsläpp vid bilutlastning. Det antas att utlastningnsplatsen projekteras för två automatiska lastarmar för fyllning av trailers med kapacitet på 25 ton LNG. Ett utsläpp vid utlastning kan uppstå p.g.a. brott på lastningsarmen eller när bilen kör iväg med fastkopplad lastarm. Det antas att utsläppet kan stoppas inom 30 sekunder då avstängningsventilen stoppar flödet. Den volym av LNG som släpps ut antas till 2 m 3. Tabell E3. Indata, konsekvensberäkningar LNG utsläpp vid tankbil. Beskrivning Utsläpphöjd Tanktryck Indata 1 m 6 barg Utsläppsvolym 2 m 3 Vindhastighet Stabilitetsklass Fuktighet 50 % Omgivningstemperatur Utströmningstemperatur Solstrålning 1,5 resp. 4 m/s D (neutral) 10 o C Ytråhet (1m=0,1) 0,03-161,5 o C 300 W/m 2 (default) Figur E8. Gasspridning vid bilutlastning efter 58 sekunder, 1,5 m/s. 88 (94)

92 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Figur E9. Gasmolnets koncentration i höjdled efter 32 sekunder, vindhastighet 4 m/s. Bilden ovan visar hur stort område som maximalt berörs vid ett LNG utsläpp. Det tar ca 30 sekunder till gasmolnet fått denna utbredning. Avståndet till ppm är 128 meter. Utanför detta område är sannolikheten mycket liten att människor skulle skadas. 89 (94)

93 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Bilaga F Strålningsberäkningar Strålningsberäkningar vid direkt antändning av LNG vid lossning av tankfartyg samt vid bilutlastning genomförs på 2 meters höjd. Beräkningar vid utsläpp från säkerhetsventiler från lagertanken genomförs även på 15 meters höjd. Scenario 1 LNG utsläpp vid lossning av tankfartyg I beräkningen antas att 1200 kg LNG rinner ut från lossningsarmen under 30 sekunder. Pölarea begränsas till 400 m 2. Tabell F1. Indata för brandberäkningar Beskrivning Utsläppstid Pöldiameter Total utsläpp Vindhastighet Stabilitetsklass Data 0,5 min 22 m 1200 kg Fuktighet 50 % Omgivningstemperatur Vattentemperatur 1,5, 4 m/s resp. 20 m/s D (neutral) 10 o C 5 o C Figur F1. Strålningsnivåer på 2 meters höjd vid direkt antändning av LNG utsläpp vid fartyglossning, vindhastighet 4 m/s. 90 (94)

94 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Strålningsnivå Avstånd 1,5 kw/m 2 70,2m 5 kw/m 2 41,3 m 15 kw/m 2 21,9 m Scenario 2 NG utsläpp från säkerhetsventil Figur F2. Värmestrålning från jetflamman projicerat på ett plan 15 meter respektive 5 meter över marken, vindhastighet 4 m/s, 20 o C. Figur F3 visar en jetflammans form från sidan. Figur F3. Sidvy av jetflamman, vindhastighet 4 m/s, 20 o C. 91 (94)

95 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Scenario 3 LNG utsläpp vid bilutlastning Tabell F2. Indata för brandberäkningar. Beskrivning Data Utsläppstid 0,5 min Mängd 900 kg Vindhastighet 1,5, 4 m/s respektive 20 m/s Stabilitetsklass D (neutral) Fuktighet 50 % Omgivningstemperatur 10 o C Figur F4. Avstånd till strålningsnivåerna 1,5, 5 respektive 15 kw/m 2 till följd av direkt antändning vid bilutlastning. Strålningsnivå 1,5 kw/m 2 65,6 5 kw/m 2 39,2 15 kw/m 2 21,0 Avstånd, 2 m höjd 92 (94)

96 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Bilaga G Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Samlade riskbilden för detaljplan Scenario LPG tankbilhaveri Tabell G1. Indata för brandberäkningar, LPG tankbilhaveri. Beskrivning Data Mängd 6000 kg Pöldiameter 30 m Vindhastighet 4 m/s Stabilitetsklass D (neutral) Fuktighet 50 % Omgivningstemperatur 10 o C Figur G1. Strålningsnivå på 2 meters höjd vid LPG tankbilhaveri, stabilitetsklass D, vindhastighet 4m/s. 93 (94)

97 C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning docx Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Figur G2. LPG pölbrand, sidvy. 94 (94)

98 BILAGA 20

99 Säkerhetsrapport 2011 LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Upprättad av: Ursula Resgren Granskad av: Jan-Ove Ragnarsson

100 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: SÄKERHETSRAPPORT 2011 LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Sundsvalls Logistikpark AB Box Sundsvall Organisationsnummer: (43)

101 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNINGAR GENOMFÖRDA ANALYSER DEFINITIONER ADMINISTRATIVA UPPGIFTER HANDLINGSPROGRAM LAGKRAV RIKTLINJER POLICY FÖR SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ ORGANISATION SÄKERHETSSTYRNING RUTIN FÖR IDENTIFIERING OCH BEDÖMNING AV RISKER FÖR ALLVARLIGA KEMIKALIEOLYCKOR HANTERING AV ÄNDRINGAR PLANERING INFÖR NÖDSITUATIONER Identifiering av förutsägbara nödsituationer Prövning av beredskapsplan för nödläge RESULTATUPPFÖLJNING UTVÄRDERING OCH REVISION OMGIVNINGSBESKRIVNING GEOGRAFISKT LÄGE OCH PLACERING AV HAMNEN OMRÅDETS METEOROLOGI GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN OMGIVANDE VERKSAMHETER PÅVERKAN OCH DOMINOEFFEKTER FRÅN OMGIVANDE VERKSAMHETER BESKRIVNING AV HAMNVERKSAMHETEN VERKSAMHETENS OMFATTNING LNG-TERMINALEN FARLIGA ÄMNEN SOM HANTERAS INOM LNG-TERMINALEN Kemiska, fysikaliska och toxikologiska egenskaper för naturgas Risker med naturgas IDENTIFIERING OCH ANALYS AV OLYCKSRISKER RISKANALYSMETOD ÖVERGRIPANDE RISKANALYS KVANTITATIV RISKANALYS Urval av scenarier Frekvensanalys Konsekvensanalys Resultat (43)

102 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA FÖLJDERNA AV EN ALLVARLIG OLYCKA INTERN UTRUSTNING FÖR SKADEBEGRÄNSNING Detektering Brandbekämpningsutrustning INTERNA RESURSER EXTERNA RESURSER INTERN PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER OMFATTNING OCH SYFTE BEFOGENHET ATT INITIERA RÄDDNINGSINSATS ANSVAR FÖR KONTAKT MED KOMMUNEN I FRÅGA OM UPPRÄTTANDE AV KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS ÅTGÄRDER FÖR BEGRÄNSNING AV FÖLJDER VID HÄNDELSER SOM KAN GE UPPHOV TILL ALLVARLIG KEMIKALIEOLYCKA Aktivering av nödlägesplanen Nödlägesledning Organisation och utrustning VARNINGSSYSTEM OCH ÅTGÄRDER FÖR BEGRÄNSNING AV RISKER FÖR PERSONER INOM VERKSAMHETEN RUTINER FÖR ALARMERING TILL RÄDDNINGSTJÄNSTEN RUTINER FÖR SAMVERKAN MED RÄDDNINGSTJÄNST VID EN OLYCKA UTBILDNING OCH ÖVNING INFÖR NÖDSITUATIONER Information Utbildning Insatsplaner Övningar REFERENSER (43)

103 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Sammanfattning Sundsvall Logistikpark AB planerar att anlägga och driva en containerhamn med tillhörande kombiterminal samt en LNG-terminal i Petersvik och söker tillstånd för den nya etableringen enligt miljöbalken. LNG-terminalen kommer att ha kapacitet att lagra över 200 ton flytande naturgas (LNG), vilket medför att verksamheten omfattas av den högre kravnivån i Sevesolagstiftningen, 11 lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 1. En verksamhet som omfattas av den högre kravnivån ska bifoga till tillståndsansökan en säkerhetsrapport enligt miljöbalken 2, 22 kap, 1 p 6. Säkerhetsrapport bör omfatta bl.a.: Handlingsprogram för hur allvarliga kemikalieolyckor ska förebyggas Beskrivning av verksamheten och verksamhetens omgivning Riskanalys av olycksrisker Åtgärder för att begränsa följderna av en allvarlig kemikalieolycka Intern plan för räddningsinsatser Föreliggande säkerhetsrapport ska ses som en preliminär version som utarbetas för att ingå i ansökan om tillstånd för verksamheten enligt miljöbalkens bestämmelser. Säkerhetsrapporten syftar till att redovisa hur risker för allvarliga olyckor vid hamnverksamheten kan förebyggas och begränsas. Till rapporten bifogas en detaljerad riskbedömning som är en del i säkerhetsrapporten. Bedömningen belyser de risker som den planerade verksamheten kan få på människor, egendom och miljö. Riskkällor såväl inom som i anslutning till verksamhetsområdet samt dominoeffekter har beaktats. Av den detaljerade riskbedömningen framgår att den uppskattade risknivån föranleder behov av riskreducerande åtgärder. Åtgärderna kan ses som ett stöd vid planering av verksamheten och dess enheter för att ta fram de bästa lösningarna ur säkerhetssynpunkt. Resultat av den detaljerade analysen kommer att användas vid layout och utformning av hamnverksamheten där säkerhetsavstånd mellan enheterna ska beaktas. Förutom de administrativa åtgärderna föreslås åtgärder för varje enhet inom den planerade verksamheten. I ett handlingsprogram redovisas hur riskerna för allvarliga kemikalieolyckor kommer att hanteras och hur de kontrolleras för att undvika allvarliga olyckor. För att minimera följderna av allvarliga kemikalieolyckor och begränsa de skador som orsakas på människor och miljö upprättas en intern plan för räddningsinsatser. Säkerhetsrapporten och tillhörande riskanalyser har tagits fram i samarbete med personal från Sundsvall Logistikpark AB, Medelpads Räddningstjänstförbund och WSP. Framtagna riskanalyser samt övriga underlagsrapporter kommer att finnas tillgängliga hos Sundsvall Logistikpark AB. 5 (43)

104 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Inledning 1.1 Bakgrund Sundsvall Logistikpark planerar att uppföra en containerhamn och en LNG-terminal söder om Tunadalshamn i Petersvik. Etableringen kommer att ske dels på mark som idag är naturmark, dels genom att fylla ut en del av vattenområdet. En ny infart till området kommer att gå genom en 250 meter lång tunnel mellan Petersvik och Korsta. Containerhamnen med tillhörande kombiterminal ska fungera som ett transportcentrum med möjlighet att effektivt hantera gods mellan båt-, tåg- och lastbilstrafik. Containerhamnen planeras för ca fartygsanlöp per år. De varor som främst kommer att hanteras är container, farligt gods för industri, biobränsle samt papper och trävaror. Inom LNG-terminalen kommer flytande naturgas att tas emot från fartyg, mellanlagras, lastas ut till tankbil och järnväg och distribueras till slutanvändare inom regionen. Lokalisering av den nya etableringen visas i figur 1. Figur 1. Lokalisering av den nya etableringen. 1.2 Syfte LNG-terminalens lagringskapacitet planeras för 5000 m 3 vilket motsvarar 2400 ton kondenserad naturgas. Därmed omfattas anläggningen av Sevesolagstiftningens krav på att en säkerhetsrapport ska upprättas för anläggningen. Säkerhetsrapporten har utarbetats för att påvisa att anläggningen uppfyller Sevesolagstiftningens krav om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 1,4,5,6. 6 (43)

105 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Föreliggande säkerhetsrapport ska ses som en preliminär version som utarbetas för att ingå i ansökan om miljötillstånd för verksamheten enligt miljöbalkens bestämmelser. Rapporten kommer därefter att revideras med syfte att följa alla uppdateringar av de underlag som rapporten bygger på. Som ett led i detaljutformningen av anläggningen kommer även utformning av organisation, bemanning och innehåll i anläggningens handlingsprogram att revideras. 1.3 Avgränsningar Säkerhetsrapporten omfattar planerad verksamhet i form av lossning, lagring och utlastning av LNG. I rapporten redovisas sammandrag från kompletterande analyser som genomförts, bl.a. riskhantering av LPG inom intilliggande gasolterminalen. Containerhamn och kombiterminal med hantering av farligt gods samt transporter genom vägtunnel till och från hamnområdet omfattas inte av säkerhetsrapporten men risker med dessa enheter beskrivs i riskbedömningen. 1.4 Genomförda analyser I samband med fördjupningen av översiktsplanen för Tunadal-Korsta-Ortviken togs ett antal delutredningar och övrigt underlagsmaterial fram. Sundsvall Logistikpark AB har genomfört utredningar och analyser som utförts av WSP. Nedan redovisas en förteckning över väsentliga analyser som har genomförts med avseende på risk: - Landskapsanalys, Tunadal - Korsta Ortviken, Delutredning till fördjupad översiktsplan, WSP, mars Förorenad mark, Tunadal - Korsta Ortviken, Delutredning till fördjupad översiktsplan, WSP, juni Översiktlig riskanalys, Tunadal - Korsta Ortviken, Delutredning till fördjupad översiktsplan, WSP, juni Övergripande riskbedömning för transporter av farligt gods, Tunadal- Korsta-Ortviken, Delutredning till fördjupad översiktsplan, WSP, mars Översiktlig trafikutredning Tunadal - Korsta Ortviken, Delutredning till fördjupad översiktsplan, WSP, mars Vattenmiljö, Tunadal - Korsta Ortviken, Delutredning till fördjupad översiktsplan, WSP, mars (43)

106 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Definitioner Nedan sammanställs definitioner på viktiga begrepp och uttryck som används i utförda riskanalyser och beräkningar samt i säkerhetsrapporten. ALARP As Low As Reasonably Practicable Området mellan försumbar och maximalt tolerabel risk där risknivån ska vara "så låg som rimligt möjligt" för att aktiviteten ska vara acceptabel. ALARP utgör ett område där lämpliga riskreducerande åtgärder ska genomföras om de är ekonomiskt försvarbara, dvs. kostnaden står i proportion till nyttan med åtgärden. Brännbarhetsgräns Brännbarhetsområde CAS-nummer Övre (UEL) och undre (LEL) gränsen anger vilken maximum respektive minimum mängd brännbar gas blandat med luft som kan antändas. Område där brännbar gas blandat med luft brinner, andelen brännbar gas anges i volymprocent Chemical Abstract Service, ID-nummer till kemiska ämnen. CNG Compressed Natural Gas, naturgas komprimerad till ca 75 %. EI 60/120 ESD-ventil Explosiv gasblandning IUPAC Jetbrand Klassningsplan Kryogen LNG LPG Läktring Nm 3 Byggnadstekniskt krav på brandmotstånd enligt följande beteckningar: R= bärförmåga, E= täthet, I= isoleringsförmåga, åtföljd av tidsangivelse i minuter. Emergency Shut Down, avstängningsventil för säker och effektiv avstängning av processen vid nödsituation. Gasformig blandning av luft och brandfarlig gas som efter antändning vid normala atmosfäriska förhållanden medger spridning av förbränningen i blandningen. För naturgas är det 5-15% gas i luft. International Union of Pure and Applied Chemistry, ett internationellt system för att logiskt och enhetligt namnge kemiska föreningar. Brand som uppstår vid omedelbar antändning av ett gasutsläpp. Branden sker direkt från gasfas. Dokument som innehåller en bedömning av var explosivblandning kan uppstå. Djupkyld Liquified Natural Gas, flytande naturgas, nedkyld och kondenserat. LNG består till ca 95 % av metan. Liquified Petroleum Gas med svensk handelsnamn gasol. Förfarande för att lossa LNG mellan fartyg, exempelvis från bunkerfartyg till gasdrivet fartyg. Normalkubikmeter, volym vid normaltillstånd, d.v.s. 0 o C och 8 (43)

107 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Pölbrand Riskområde Roll-over RoRo-fartyg Roll on/roll off, fartyg för rullande last där dragbilar rullar in lasten och kör av och en annan dragbil lossar lasten vid slutdestinationen. Stabilitetsklasser enligt Pasquill TEU ÅDT Reach Stacker Skyddsavstånd Säkerhetsavstånd Värmestrålning 1,01325 bar tryck. Brand som uppstår vid omedelbar antändning av t.ex. ett LNGläckage/utsläpp med utgångspunkt från en vätskepöl. Avdunstning och antändning av LNG sker nästan samtidigt. Område i vilket det finns explosiv atmosfär eller sådan kan förväntas förekomma i en sådan omfattning att särskilda skyddsåtgärder krävs i fråga om konstruktion, installation och användning av utrustning. Snabb tryckökning som följd av alltför snabb omblandning vid påfyllning av en LNG-tank. Metod för klassificering av turbulensnivån i atmosfären med användning av 6 klasser, benämnda A-F. Klass A representerar förhållanden med störst spridning som en funktion av avståndet och F de med minst spridning. Metoden används vid spridningsberäkningar. Twenty-foot Equivalent Unit, ett mått på hur många containrar med längd 20 fot (6,1 m) bredd 8 fot (2,4 m) och höjd 8,6 fot (2,6 m) ett fartyg kan lasta eller vilken volym som passerar igenom en hamn. En TEU lastar 33 m 3 gods. Idag är oftast en container 40 fot (FEU), vilket motsvarar 2 TEU. Års Dygns Trafikflöde ett fordonsflöde som motsvarar ett genomsnittligt vardagsdygn under året. Flexibel utrustning för snabba transporter och uppstapling av containers inom korta avstånd. Används inom små och medelstora hamnar. Kortaste avstånd mellan anordning för hantering av brandfarliga varor och byggnad eller annan anläggning som inte har samband med hanteringen. Kortaste avstånd mellan anordning för brandfarliga varor inbördes inom anläggningen. Vid brandberäkningar används tre referensvärde: - 1,5 kw/m 2 rekommenderad maximal värmebelastning i områden där många människor finns - 5 kw/m 2 rekommenderad maximal värmebelastning för människor - 15 kw/m 2 rekommenderad maximal värmebelastning för trycktank av stål resp. processutrustning. 9 (43)

108 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Administrativa uppgifter Huvudman Sundsvall Logistikpark AB c/o Sundsvalls kommun Sundsvall Besöksadress: Norrmalmsgatan 4 Kontaktperson Åke Jonsson Sundsvall Logistikpark AB c/o Sundsvalls kommun Sundsvall Besöksadress: Norrmalmsgatan 4 Tel: Mobil: Ake.jonson@sundsvall.se Organisationsnummer Verksamhetsort Petersvik Kommun och län Sundsvall, Västernorrland Fastighetsbeteckning Korsta 8:1, Korsta 8:11, Korsta 7:1, Korsta 7:24, Korsta 7:34, Korsta 7:37, Korsta 7:39, Korsta 7:72 Ombildning av fastigheterna pågår 10 (43)

109 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Handlingsprogram 3.1 Lagkrav Sevesolagstiftningen innebär att verksamhetsutövare ska utarbeta ett handlingsprogram för förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor. Det finns även andra lagar och föreskrifter som innehåller krav på utarbetande av handlingsprogram för säkerhetsledning och systematiskt arbetssätt inom arbetsmiljö- och brandskyddsområde 7,8,9 som är relevanta för verksamheten vid LNG-terminalen. Sundsvall Logistikpark AB tar fram ett säkerhetsledningssystem med regler och rutiner för att minimera risker i verksamheten. En viktig princip är att med hjälp av riskanalyser ha god kännedom om de risker som finns i verksamheten samt att med hjälp av kontinuerligt förbättringsarbete minska dessa. Den planerade verksamheten ska redan i projektstadiet utformas så att riskerna minimeras så långt det är praktiskt och ekonomiskt rimligt. 3.2 Riktlinjer Säkerhetsarbetet kommer att bedrivas som en naturlig del i verksamhetens dagliga arbete. Handlingsprogrammet kommer att uppdateras fortlöpande genom att undersöka, genomföra och följa upp säkerhetsfrågor. Som konkreta riktlinjer för hamnverksamhetens säkerhetsarbete gäller att: Risker ska fortlöpande kartläggas via riskinventering och skyddsronder där brandfrågor ingår i kontrollerna. Verksamhetschefen ansvarar för att riskinventeringar och skyddsronder utförs samt ansvarar ytterst för att riskerna hålls på en låg nivå. Alla tillbud och olyckor ska analyseras ur risksynpunkt. Behovet av åtgärder för att minska säkerhetsrisker ska fastställas utifrån utförda riskanalyser. Där åtgärder inte kan sättas in direkt upprättas handlingsplaner vars tidsplanering står i proportion mot riskbilden. Handlingsplaner upprättas mot uppsatta mål för arbetsmiljö och säkerhet av säkerhetschef i samråd med operatörer, servicepersonal och skyddsombud. Säkerhetsarbetet ska regelbundet följas upp och utvärderas genom interna kontroller och externa revisioner. 3.3 Policy för säkerhet, hälsa och miljö Sundsvall Logistikpark AB ska på ett systematiskt sätt arbeta med att förebygga att incidenter eller olyckor inträffar samt att förhindra att inledande incidenter eller olyckor utvecklas till stora olyckor. Förebyggande av olyckor innefattar bl.a. följande: Beaktande av säkerhet vid planering och konstruktion av anläggningar som ingår i hamnverksamheten. Rutiner för underhåll, inspektions- och reparationsarbeten. Krav på relevant utbildning för all personal. Ständig förbättring genom uppföljning och utvärdering av säkerhetsarbetet. 11 (43)

110 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Systemutforming och principer för system som ska aktiveras om en incident eller olycka inträffar omfattar bl.a. detektions-, avstängnings- brand- och släcksystem. En policy för säkerhet, hälsa och miljö kommer att tas fram. Målet ska vara att skapa trygga och säkra arbetsförhållanden för anställda och samarbetspartners samt att undvika skadlig påverkan på miljön. Sundsvall Logistikpark ABs säkerhetspolicy sammanfattas i följande punkter: 1. Säkerhet, miljö och arbetsmiljö jämställs i betydelse med ekonomi och försäljning. 2. Ansvaret för detta följer linjeorganisationen och är delegerat från företagets VD till samtliga chefer, arbetsledare och varje enskild arbetstagare. 3. Alla olyckor och tillbud uppmärksammas av högsta ledningen. Rapportering sker omedelbart till närmaste chef som tillsammans med den som råkat ut för olycka eller uppmärksammat ett tillbud rapporterar till säkerhetschefen. Vid allvarligare tillbud ska VD omedelbart underrättas. 4. Säkerhetsmedvetandet utgår från högsta chefen. Det är viktigt att varje anställd känner till säkerhetspolicy och att säkerhetsmedvetandet kommer från högsta ledning. 5. Olyckor och tillbud i arbetet ska göras känt för alla. Åtgärder ska vidtas för att förhindra liknande olyckor i framtiden. En sammanställning av inrapporterade tillbud/olyckor sammanställs av säkerhetsansvarig. 6. Ett viktigt instrument för förebyggande av olyckshändelser är säkerhetsföreskrifter samt manualer som ska finnas på alla enheter inom hamnverksamheten. Denna säkerhetspolicy med tillhörande regler, riktlinjer och rekommenderade skyddsåtgärder ska följas av alla medarbetare och samarbetspartners. Den omfattar alla säkerhetsfrågor inom hamnverksamheten. För att förtydliga och kommunicera ut policyn kommer Sundsvall Logistikpark AB att ta fram en kortfattad sammanfattning som beskriver policys innehåll och syfte på ett enkelt och överskådligt sätt. Säkerhetschef ansvarar för att medarbetarna följer policyn med tillhörande regler och riktlinjer. 12 (43)

111 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Organisation Verksamhetens organisation framgår av schemat i figur 2. För hamnverksamheten i Petersvik ansvarar verksamhetschef. Under verksamhetschef finns ett antal enheter med platschefer som har totalansvaret över varje enhet, se figur 2. Verksamhetschef Personalchef Säkerhetschef Centralt underhåll Platschef LNG-terminal Platschef containerhamn Platschef kombiterminal Figur 2. Organisationsschema. Säkerhetschef har ett övergripande ansvar för hela hamnverksamheten. Den enhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa kemikalieolyckor (SFS 1999:381) 1 är LNG-terminal med naturgashantering. Ansvaret för hantering av risker för allvarliga kemikalieolyckor ligger i företagets linjeorganisation. Ansvaret definieras i funktionsbeskrivningar samt via delegeringshandlingar. Linjecheferna är ansvariga för att verksamheten bedrivs enligt gällande lagar, föreskrifter och andra krav. Särskilda riskanalyser görs för de enheter där det finns risk för allvarliga kemikalieolyckor. Platscheferna är ansvariga för att utifrån analysen planera och genomföra riskreducerande åtgärder. Lokala insatser, som t.ex. underhåll och kontroll av utrustning på anläggningen sköts av lokal personal. Externa resurser kommer periodvis att befinna sig inom hamnområdet för att utföra de uppgifter som behövs för att driva verksamheten och för att säkerställa att verksamheten fungerar på avsett sätt. De externa resurser som kan vara aktuella för hamnverksamheten visas i figur 3. En extern entreprenör utför t.ex. transporter av LNG/farligt gods från anläggningen. 13 (43)

112 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Bilförare Vakt Hamnverksamhet Speditör Lossningsoperatör Underhållsarbete (entreprenörer) Figur 3. Hamnverksamhet externa resurser. Bilförare som transporterar LNG ska ha ADR-behörighet och LNG-utbildning. Bilförare som är närvarande vid hela lossningsproceduren ska ha rutiner för övervakning och kontroll av lossningen. Underhållsarbete kommer att utföras av entreprenadföretag med givna intervaller. Entreprenörer får endast utföra arbeten på processutrustning efter att ha fått en särskild skyddsinformation om riskerna inne på anläggningen. Särskilda säkerhetsrutiner med tillståndsförfarande (arbets- och inträdestillstånd) och instruktioner gäller för allt arbete inne på anläggningen. Entreprenörer och lokala operatörer ska i driftsoperativa frågor i första hand kontakta platschefen. Kontaktuppgifter kommer att finns på anslag uppsatta på flera ställen inom varje enhet. Ansvarsfördelning vid nödlägen Roll- och ansvarsfördelning i samband med allvarliga olyckshändelser styrs genom nödlägesorganisation i en nödlägesplan. Vid en händelse som innebär att nödlägesplanen behöver aktiveras träder således en speciell organisation i kraft som syftar till att snabbt hantera den uppkomna situationen. För LNG anläggningen utarbetas beredskaps- och insatsplan för att begränsa följderna av en eventuell olycka. Utbildning För anställda vid säkerhetskritiska anläggningar identifieras utbildningsbehov genom befattningsspecifik genomgång vid nytillsättning av en tjänst. Specifik LNGutbildning kommer att ges till alla personalkategorier som kommer att vara verksamma inom LNG-terminalen. Utbildningen omfattar, förutom operativa aspekter, även rutiner vid nödlägen. 3.5 Säkerhetsstyrning För att hamnverksamheten ska kunna bedrivas på ett säkert sätt är det viktigt att ha tillräcklig styrning genom rutiner och instruktioner. För att underlätta detta uträttas 14 (43)

113 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: ett system av regler, rutiner och beskrivningar så att de aktiviteter som påverkar säkerheten och miljön kan styras. Säkerhetsledningssystemet är uppbyggt kring huvudenheter och hantering av gods inom varje enhet beskrivs i systemet. Nedan redovisas hur LNG-terminalen kan styras, med hjälp av dokumenterade rutiner, instruktioner och roller. Styrning av LNG-terminalen För LNG-terminalen tas fram instruktioner som beskriver driftsättning, normaldrift och avstängning. Dessa instruktioner beskriver hantering av anläggningen vid normal drift, förutsägbara störningar, tillfälliga driftavbrott, uppstart, avstängning, nödlägen, m.m. Instruktioner uppdateras fortlöpande vid behov. Skriftliga instruktioner tas fram för speciellt riskfyllda arbeten, t.ex. arbete med brand- och explosionsrisker, kvävningsrisker, arbete i slutna utrymmen, ensamarbete, arbete på högre höjd, m.m. Arbete med förebyggande och avhjälpande underhåll kommer att beskrivas i företagets underhållspolicy. Exempel på interna rutiner rörande skydds- och brandsäkerhet som kommer att utarbetas är: Rutiner för blockering och låsning av ventiler och pumpar. Rutiner för arbetstillstånd och tillstånd för s.k. heta arbeten. Rutiner för inträde i tankar och slutna utrymmen, skriftliga instruktioner för heta arbeten. Rutiner som beskriver när brand- och säkerhetsvakter behövs samt vilka uppgifter de har. Ordningsföreskrifter. Rutiner för hur entreprenörer ska arbeta inom anläggningen, t.ex. samordningsfrågor, tillståndsfrågor för påbörjande av arbete i tankar och övrig utrustning. Skyddsinformation för entreprenörer m.m. Utbildning och övning. Entreprenörer får endast utföra arbeten på processutrustning efter det att de genomgått en särskild skyddsinformation om riskerna inne på anläggningen och med LNG samt med LNG-relaterad utrustning. Flera systemkomponenter är redundanta (t.ex. säkerhetsventiler) för att möjliggöra säkert service- och underhållsarbete med bibehållen tillgänglighet vid kontinuerlig drift. Särskilda rutiner tas fram kring hanteringen av dessa dubblerade systemkomponenter för att undvika risker som är förknippade med underhåll under drift. Instruktioner utarbetas för tillsyn och kontroll av anläggningen inklusive dess säkerhetssystem. Fortlöpande tillsyn och kontroll av anläggningens utrustning sker enligt gällande förordningar och kan indelas i tre grupper: 15 (43)

114 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Obligatorisk besiktning som utförs av ackrediterat kontrollföretag enligt gällande föreskrifter Obligatorisk egenkontroll som utförs av egen personal Frivillig egenkontroll och fortlöpande tillsyn utförd av egen personal Det kommer att finnas register över samtliga tryckkärl och rörledningar där också dokumentation finns som visar kontrollintervall, besiktningsintervallen, eventuella anmärkningar och åtgärder m.m. Som en extra kontrollfunktion kommer samma register att finnas hos det ackrediterade kontrollföretaget som också kontrollerar att alla inspektionsintervall följs. Olyckor och tillbud rapporteras genom ett rapporteringssystem. Systemet innehåller metoder och verktyg för att identifiera och åtgärda grundorsaker till det inträffade. Eventuella brister i handlingsprogrammet kan därmed identifieras i samband med utredning och åtgärder kan vidtas. Inom ramen för det systematiska arbetsmiljö- och brandskyddsarbetet görs även löpande uppföljningar av att verksamheten fungerar enligt uppställda mål och krav. 3.6 Rutin för identifiering och bedömning av risker för allvarliga kemikalieolyckor Riskanalyser används för att identifiera risker i anläggningen. Syftet är primärt att minska risker eller störningar, men också att kunna planera lämpliga åtgärder t.ex. vid ombyggnation eller större förändringar i verksamheten. Krav i lagar och förordningar, inträffade incidenter och olyckor, genomförande av ombyggnationer eller andra modifieringsprojekt ska enligt rutin för identifiering och bedömning av risker initiera riskanalyser. All ny- och/eller ombyggnation liksom planering för större ändringar, ska ske med hänsyn tagen till risker som finns eller kan uppstå i verksamheten. I samband med större underhållsarbeten och projektarbeten granskas skyddsarbetet via bl.a. skyddsronder. För bygg- och anläggningsarbeten med särskilda risker görs en arbetsmiljöplan, vars syfte är att minimera risken för olyckor. Platschef planerar enhetens riskanalyser och redovisar i analysen föreslagna åtgärder. För analysens genomförande utses interna analysgrupper med representanter från drift och underhåll i samråd med säkerhetschef. Risker analyseras med avseende på sannolikhet och konsekvens enligt vedertagna metoder för respektive typ av verksamhetsrisk. Riskidentifiering omfattar normala och tillfälliga driftsförhållanden samt möjliga nödsituationer. Beslut om och genomförande av åtgärder handläggs av verksamhetens säkerhetschef i samråd med platschef. 3.7 Hantering av ändringar Ändringar i fråga om personal, anläggning, processer, material, utrustning eller rutiner som kan påverka risken för allvarliga kemikalieolyckor genomförs först efter noggrann planering. Sådana ändringar planeras tillsammans med platschef och vid behov säkerhetschef. Syftet med planeringen och genomgången är att få en allsidig 16 (43)

115 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: bild av riskerna med förändringen. Inga ingrepp eller ändringar i anläggningen får ske utan tillstånd från ansvarig platschef. Lyftkranar, lagertankar, ledningar, pumpar och ventiler m.m. ska märkas så att de enkelt kan identifieras på plats. Motsvarande märkning är angiven på enheternas layout, konstruktionsritningar eller flödesdiagram. Alla ändringar eller ombyggnader ska införas och dokumenteras i uppdaterad version i flödesdiagram. Platschef är ansvarig för att detta utförs. Alla relevanta ritningar från verksamheten ska finnas åtkomliga på ett enkelt sätt i anläggningen. Följande procedur kommer att tillämpas vid planering och genomförande av förändringar: Planerad förändring anmäls till platschef. Platschef tar ställning till och i samråd med säkerhetschef beslutar om förändring kan genomföras. Översiktlig genomgång utförs med definiering av resurser och/eller utrustningsbehov. Detaljerad planering inklusive riskbedömning görs. Arbetet genomförs enligt projektrutin. Besiktning av förändring innan uppstart genomförs. Riskgenomgång görs av ny förändring och resultatet inarbetas i befintlig dokumentation. 3.8 Planering inför nödsituationer Identifiering av förutsägbara nödsituationer Vid den återkommande analysen av verksamhetens risker identifieras de händelser/scenarier som kan skada människa, miljö och anläggning. För scenarier med stora konsekvenser utarbetas förslag till skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder. Analys av olycksscenarier har utförts inom hamnverksamheten som omfattas av Sevesolagen. För de olycksscenarier som innebär allvarliga olyckor med stor konsekvens på människa och miljö utarbetar Sundsvall Logistikpark AB Beredskapsplan för nödläge med rutiner för planering inför nödsituationer och beskrivning av åtgärder som bör vidtas vid en större olycka. Systematiska analyser för att förutse nödsituationer utarbetas tillsammans med personal och i samverkan med räddningstjänst. Vid planering av anläggningen har ett samarbete etablerats med andra verksamheter inom industriområdet kring LNG-terminalen samt kommunens räddningstjänst Prövning av beredskapsplan för nödläge Beredskapsövningar genomförs för att pröva och förbättra framtagen Beredskapsplan för nödläge. Definierade olycksscenarier med stora konsekvenser övas minst vart tredje år. En beredskapsövning kan bestå av haveriliknande övning på plats med alla de resurser som engageras vid en olycka eller en s.k. skrivbordsövning av ett tänkt olycksscenario där ett mindre antal resurser engageras men där kritisk larmutrustning och rutiner och instruktioner för larm och insats prövas. 17 (43)

116 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Prövning av Beredskapsplan för nödläge görs för att öva de resurser som kommer engageras vid en olycka samt för att pröva rutiner som ligger till grund för en effektiv räddningsinsats. Dokumentation av händelseförloppet under övningen utgör grund för revidering av aktuell beredskapsplan. Ansvaret för revidering av beredskapsplan för nödläge har LNG-platschef i samarbete med säkerhetschef. 3.9 Resultatuppföljning Rutiner kommer att utarbetas för att fortlöpande följa upp fastställda säkerhetsmål samt efterlevnaden av säkerhetsledningssystemet och beslutade åtgärder. Erfarenheter från tillbud, olyckor och genomförda åtgärder ska särskilt tas tillvara. Uppföljningen omfattar även tillsyn av säkerhetskritisk anläggning, utrustning och instrumentering samt utvärdering av överensstämmelse med utbildning, instruktioner och säkra arbetsrutiner. Detta görs till största delen som en del av det dagliga drifts- och underhållsarbetet. LNG-terminalen följer upp och analyserar den egna verksamheten vad gäller tillbud, olyckor, handlingsplaner, vidtagna åtgärder m.m. Ansvaret för den dagliga övervakningen ligger i linjen och beskrivs av upprättade roll- och befattningsbeskrivningar. Rutiner ska finnas för anmälan av tillbud omfattar arbetsmiljö, brand eller maskinskada. Tillbuden sammanställs bl.a. för att få en företagsövergripande bild av tillbud som händer i verksamheten för att därmed få kunskapsåterföring och underlag för förbättringar. Vid störningar som medför ett längre avbrott i godshanteringen, vid allvarlig person- eller miljöskada eller där andra särskilda skäl för orsaksutredning föreligger görs en haveriutredning. En systematisk haveriutredning görs för att finna de direkta och de bakomliggande orsakerna till störningar eller olyckor och ingår därmed som ett av flera verktyg för den ständiga förbättringen i företagets verksamhet. Allvarliga olyckor rapporteras till Arbetsmiljöverket enligt krav i lagstiftningen Utvärdering och revision Utvärdering och revision utgör en kontroll av att säkerhetsledningssystemet är effektivt och ändamålsenligt samt att arbetssättet i verksamheten uppfyller gällande lagkrav, driftspecifika och operativa säkerhetskrav samt villkor i drifttillstånd. Platschefer ansvarar för att det sker en översyn av säkerhetsföreskrifter så att de motsvarar tillämpliga krav i lagstiftning. Säkerhets- och miljörevisioner ska genomföras enligt plan som upprättats för hela verksamheten. För revisionen ansvarar, från granskad verksamhet oberoende, säkerhetsrevisor. Utvärdering av allmänna krav görs gemensamt för hela verksamhetssystemet för miljö, arbetsmiljö och säkerhet. Utvärdering, rapportering och uppföljning dokumenteras i en revisionsrapport. Revisionsresultatet rapporteras till företagets ledning för genomgång och analys. 18 (43)

117 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Omgivningsbeskrivning 4.1 Geografiskt läge och placering av hamnen Området har stor strategisk betydelse för utvecklingen av näringslivet i Sundsvalls region. En förutsättning för expansion är ett väl fungerande transportcentrum för väg, järnväg och sjöfart. Den planerade hamnverksamheten byggs för att uppfylla dessa mål. Hamnverksamheten planeras söder om den befintliga Tunadalshamnen vid Alnösundet. Verksamhetsområdet omfattar totalt 66 ha, varav vatten 36 ha och på land 30 ha, se figur 4. Närmaste permanentbostäder finns på Alnön, öster om hamnverksamheten på ca 800 meter avstånd. Figur 4. Den planerade containerhamnen och LNG-terminalen i Petersvik. 19 (43)

118 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Områdets meteorologi Figur 5 visar vindros upprättat efter statistik från en mätstation vid Ortvikens pappersbruk. Figur 5. Vindros för Ortviken. Från figur 6 som visar vindriktningsfrekvenser framgår det att den vanligaste vindriktningen är från nordväst. Medelvindhastigheten är ganska jämn fördelat mellan månaderna och ligger inom 2,5 3,6 m/s. Data kommer från SMHIs vindstatistik 12 för perioden Frekvenser av vindriktning, Sundsvall Lugnt 15% NV 29% V 7% N 11% NO 5% SV 3% O 6% SO 15% S 9% Figur 6. Frekvenser av vindriktning för Sundsvall. 4.3 Geotekniska förhållanden Nedanstående uppgifter om geologiska och hydrologiska förhållanden är i sin helhet hämtade från den aktuella geotekniska undersökningen för detaljplan 13. Närmast strandlinjen är terrängen relativt flack och stiger nivåmässigt mot väster. Bottenkonturen i norra halvan av undersökningsområdet sluttar med relativt jämn lutning mot sydost och djupkurvorna följer ungefär strandlinjen. I den södra halvan, öster om den planerade landbyggnadens södra hörn, finns en sänka med större djup och brantare bottenlutning (lokalt > 10 %). Väster om samma punkt finns ett grund med konisk form som gör att botten här istället har ett motlut från den blivande utfyllnaden. 20 (43)

119 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Botten är av både ackumulations- och transportbotten typ med oregelbunden avsättning av både närbelägna och långväga sediment. I strandlinjen och i terrängen väster om denna består jorden av i huvudsak fasta sediment på fast jord av morän ovan berg. Aktuella jordlager medför stabilitets- och sättningsproblem för konstruktioner som anläggs med färdig nivå över havsvattenytan. Åtgärder måste vidtas för att säkerställa att kajlinjen längs Alnösundet och närmast bakomliggande hamnplan inte utsätts för stabilitets- och sättningsrisk. 4.4 Hydrologiska förhållanden Grundvattennivåerna i området ligger normalt nära markytan. I området ovan befintliga bergrumsanläggningar kan nivåerna ligga djupare och uppvisar även större variation över tid. För att säkerställa funktionen i de olje- och gaslagringsbergrum som finns i området har lägstanivåer ansatts för grundvattennivån i ett antal avläsningar. Avläsningarna visar att fastställda miniminivåer i stort sett hålls. Med nya marknivåer inom logistikparksområdet kommer grundvattenströmningen att gå mot logistikparkens bergskärning och även fortsatt vara riktad mot Alnösundet. Karakteristiska vattenstånd i havet för 2011 redovisas nedan: Högsta högvatten Medelhögvatten Medelvatten Medellågvatten Lägsta lågvatten HHW = + 1,34 m MHW = + 0,73 m MW = + 0,04 m MLW = - 0,51 m LLW = - 0,83 m Landhöjningskoefficienten är 0,66 cm/år enligt SMHI. Den planerade hamnverksamheten utformas för en framtida högsta högvattennivå (HHW) av +2,4 m. 4.5 Omgivande verksamheter I närheten till den planerade hamnen finns verksamheter som hanterar farligt gods och kan påverka riskbilden inom den planerade hamnverksamheten. Inom respektive industri finns en mängd säkerhetsåtgärder för att förebygga risker. De närliggande verksamheterna beskrivs närmare i den bilagda riskbedömningen. I figur 7 visas verksamheternas lokalisering och i tabell 1 redovisas ungefärligt avstånd och väderstreck för varje verksamhet. 21 (43)

120 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Figur 7. Lokalisering av närliggande verksamheter. Tabell 1. Närliggande verksamheter. Anläggning Ungefärligt avstånd (m) Väderstreck Typ av verksamhet Neste LPG AB 100 N Hantering, lagring och distribution av gasol. Omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagstiftning. Korsta Oljelager AB 100 N Lagring och distribution av eldningsolja. Imerys Mineral AB 300 N Tillverkning av fyllmedel och bestryckningspigment till pappersindustrin. Biobränslehantering 300 W Lagring och distribution av biobränsle. SCA Graphic Ortvikens pappersbruk Korstaverket med planerad biogasanläggning 1000 SW Tillverkning av tidningspapper. Omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagstiftning. 500 NW Rening, komprimering och lagring av biogas. Tunadals sågverk 2000 N Hantering av trävaror 22 (43)

121 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Påverkan och dominoeffekter från omgivande verksamheter Med dominoeffekter avses den påverkan en skadehändelse inom ett riskobjekt kan ge ett annat riskobjekt, så att risken eskalerar. De riskobjekt i omgivningen som kan ge upphov till dominoeffekter är gasolterminalen. I händelse av en stor brand inom gasolterminalen skulle även LNG-terminalen kunna påverkas. Övriga verksamheter ligger på långt avstånd, alternativt påverkar inte anläggningen. De omgivande verksamheter som kan påverkas vid en allvarlig kemikalieolycka vid LNG-terminalen är gasolterminalen, transportband för biobränsle och eventuellt containerterminalen. Konsekvenserna av dominoeffekter beror på vart skadehändelse sker och dess omfattning. 23 (43)

122 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Beskrivning av hamnverksamheten 5.1 Verksamhetens omfattning Den planerade hamnverksamheten består av enheter där olika typer av gods kommer att hanteras. Följande enheter ingår i verksamheten: - LNG-terminalen med lossning, lagring och utlastning av LNG till lastbilar och järnväg - Containerhamnen där lagring av gods och lossning till lastbilar och järnväg sker - Kombiterminalen där omlastning av gods hanteras för utlastning till lastbilar/järnväg för vidare distribution Den övergripande layouten av hamnverksamheten med containerhamn och LNGterminal visas i figur 8. LNG-terminalen som omfattas av lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor är markerad i rött. LNG-terminal Containerhamn Figur 8. Hamnverksamhetens layout. Skydd mot obehörigt tillträde För att förhindra obehörigt tillträde kommer hela anläggningen att förses med inhägnad med tillträdesindikering. Dessutom kommer en inre inhägnad att utföras runt LNG-anläggningens processutrustning. Grindar kommer att förses med passagesystem samt intrångslarm. Vidare kommer övervakningskameror att övervaka området. 24 (43)

123 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Interna vägar Vägar, bilutlastning och kring tankar kommer att vara hårdgjorda med asfalt eller liknande och försedda med dagvattensystem. För ytor där LNG hanteras kommer det att finnas ett separat dagvattensystem med öppen uppsamlingstank för LNG. 5.2 LNG-terminalen LNG-terminalen består huvudsakligen av: en mottagningskaj med lossningsutrustning en m 3 lagringstank en tankbilutlastning för två tankbilar en utlastningsplats för järnvägstransporter en varmfackla för nödförbränning intag av brandvatten, nödgeneratorer samt kontroll- och kontorsutrymmen Terminalen konstrueras enligt standard EN 1473: Angöring av LNG planeras vid den befintliga kajen som används för lossning av LPG till Neste gasolterminalen. Den maximala fartygslängden som kan anlöpa i Tunadalshamnen är 250 meter. Beskrivning av processen Förenklat flödesschema för LNG-terminalen visas i figur 9. Figur 9. Förenklat flödesschema för LNG terminalen. Kaj Terminalen förses med flytande naturgas från LNG-fartyg på en regelbunden basis två gånger per år. Pumpar ombord på fartyget överför vätskan till en lossningsarm 25 (43)

124 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: på kajen och vidare till lagertanken. Gasformig naturgas från lagertanken leds tillbaka till fartyget via ett annat isolerat rör och gas-returarmen. Under lossning finns personal från terminalen på plats. Lossningen tar ca 8 timmar. Lagringstank LNG lagertank vid terminalen har en arbetskapacitet på m 3 och är av typen "full containment". Den typen av tank är dubbelmantlad med en isolering mellan den yttre och den inre behållaren. Inre behållaren är tillverkad av rostfritt stål och konstruerad för att klara de låga temperaturer (-160 o C) som är aktuella. Både den inre-och yttre behållaren förses med säkerhets- och termiska avlastningsventiler som löser ut om det maximala arbetstrycket överskrids. Vissa av säkerhetsventilerna är till för skydd mot roll-over och är inte kopplade till fackelsystemet. Två LNG-pumpar är nedsänkta i vätskan från toppen av tanken. LNG pumpas direkt till LNG-trailers vid utlastningsplatser. Utlastningsplatser Utlastningsplatsen planeras för fyllning av två lastbilar samtidigt. Fyllningskapacitet är 75 m 3 /h för varje lastbil. Hela fyllningsprocessen, inklusive till- och frånkoppling, tar högst en timme. Utlastningsplatserna är försedda med nödstopp som vid aktivering sektionerar anläggningen. Eventuellt läckage av LNG leds bort via kanaler till en uppsamlingsgrop placerad på säkert avstånd från utrustning och tank. Kanaler och uppsamlingsgrop uppförs i isolerbetong och täcks med isolerande lager för att begränsa förångning. Boil-off kompressor Boil-off kompressor finns på terminalen med huvudsyfte att ta hand om överflödig naturgas för att hålla lagringstankens tryck inom acceptabla nivåer. Gasen skickas till rekondensor-systemet. Kompressorn kommer att väderskyddas. Fackla En varmfackla kommer att installeras för säker förbränning av naturgas. Den placeras i enlighet med rekommendationer i EN 1473:2007. Vid överskott i boil-off kompressor samt vid störd drift och nödläge kan facklan hantera hela gasflödet. Fackelsystemet är inte designat för roll-over. Övrigt Vissa stödprocesser och verksamheter kommer att ske på LNG-terminalen som t.ex. påfyllning av nitrogen och dieselolja som används i processen. Påfyllning av dessa produkter sker med tankbil några gånger per år. Övervakning och styrning Vid lossningsplatser, uppsamlingskanaler och uppsamlingsgropen kommer det att finnas gasdetektorer och temperaturgivare för kontroll av läckage. Övervakning och styrning av anläggningen kommer att ske med hjälp av ett PLCbaserat styrsystem. Styrsystemet stoppar hela anläggningen om allvarliga fel uppstår medan mindre allvarliga fel ger larm till kontrollrum där övervakande operatör kan bestämma lämplig åtgärd. 26 (43)

125 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Farliga ämnen som hanteras inom LNG-terminalen I tabell 2 redovisas de mängder naturgas som hanteras inom LNG-terminalen och som omfattas av föreskrifter enligt definition i bl.a. Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2005: Ämne Kemisk formel IUPAC Tabell 2. Förteckning över farliga ämnen som kommer att hanteras inom LNGterminalen. CASnummer Farokod Riskfraser Maximal mängd LNG CH 4, ~ 95,0 % metan F+ R ton Kemiska, fysikaliska och toxikologiska egenskaper för naturgas Naturgas är färg- och luktlös både som gas och vätska. Den utgörs till största delen av metan. Nedan anges fysikaliska data för naturgas. Tabell 3. Naturgas - fysikaliska egenskaper 16,17. Enhet Naturgas, metan, CH 4 Riskfraser Extremt brandfarlig, R 12 Brännbarhetsgränser Vol. % 4,4-15 Antändningstemperatur o C 595 Tändenergi mj 0,29 Relativ densitet (luft = 1) 0,55 Densitet vid 0 o C, 100 kpa kg/m 3 0,71 Densitet*, vid -162 o C kg/m Kokpunkt* o C Löslighet i vatten vid 17 o C ml/100 ml 3,5 Energivärde kwh/nm 3 9,8 * Kokpunkt och densitet varierar beroende på naturgasens sammansättning. Vid eventuella LNG-utsläpp förgasas LNG mycket snabbt p.g.a. den stora temperaturskillnaden mellan nedkyld LNG och omgivande luft. Då uppvärmd naturgas dessutom är lättare än luft kommer gasen snabbt att stiga. Dock kan lokalt nedkylda naturgasmoln som inte omedelbart värms av omgivande luft vara tyngre än den icke nedkylda luften. Eftersom gasdensiteten ökar med minskande temperatur, kan därmed lokalt nedkylda naturgasmoln orsaka att naturgas temporärt ansamlas i instängda områden där uppvärmning hindras. 27 (43)

126 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Risker med naturgas Den risk som främst förknippas med LNG är brand, men även explosion, kryogenisk påverkan och risk som kan uppstå t.ex. i samband med roll-over bör beaktas. Naturgas är inte giftig vid inandning, men höga halter vid utsläpp i slutna utrymmen kan orsaka kvävning p.g.a. förträngning av syre. Att andas in mycket kall naturgas kan även ge lungskador då den kalla gasen kyler lungorna och kan orsaka frostbeläggning av vävnader. Metan reagerar dock inte kemiskt i lungorna. Den låga temperaturen kan orsaka kylskador vid hudkontakt. Kryogeniska faror uppstår i och med att LNG måste lagras vid mycket låg temperatur för att vätskefasen ska bibehållas vid atmosfärstryck. Den låga temperaturen kan orsaka kylskador vid kontakt med människors hud och vid inandning. Slutligen kan LNG ge materiella skador p.g.a. att många vanliga ämnen blir spröda och sköra då de utsätts för låga temperaturer. Endast personer som befinner sig i omedelbar närhet till utsläppet kan dock skadas och skadorna kan i mycket stor utsträckning lindras om man använder lämplig skyddsutrustning. Roll-over kan inträffa i främst atmosfäriska tankar vid skiktning, d.v.s. då den lokala sammansättningen i en tank varierar efter påfyllning av en icke tömd tank där omblandning inte sker omedelbart. Om skikt med lägre densitet hamnar under skikt med högre densitet kommer innehållet i tanken så småningom att blandas så att lättare skikt hamnar över tyngre skikt. Om denna blandning ske snabbt finns risk att den ena sammansättningen värmer den andra vid omblandningen vilket kan resultera i snabb avgasning i lagringstanken. Detta medför en lika snabb tryckökning i tanken. Eftersom det uppstår ett övertryck i tanken vid en roll-over kommer tankens säkerhetsventil att öppna för att släppa ut gas. LNG-tankar är utrustade med säkerhetsventiler som dimensioneras för att kunna släppa ut den gas som bildas vid en roll-over. Därmed kan roll-over-risker hanteras som vilket LNG-läckage som helst (med den skillnad att utsläppet sker genom en kallfackla vars lokalisering är ändamålsenlig), d.v.s. hänsyn ska tas till brandrisken. För att LNG ska kunna brinna krävs någon form av läckage, syrerik luft och en antändningskälla. Små läckage värms ofta upp snabbt och bildar gasmoln som snabbt sprids i luften p.g.a. den låga densiteten. Stora läckage kan bilda vätskepölar som i sin tur bildar gasmoln då LNG avdunstar med tiden p.g.a. uppvärmning från underlaget och omgivningen. Endast nedkyld naturgas är tyngre än luft varför alla utsläpp med tiden kommer att värmas upp så att gasens densitet understiger luftens. Då även en antändningskälla krävs för att en brand ska uppstå kommer många läckage att avdunsta och spridas i atmosfär innan antändning sker. Om en antändningskälla finns tillgänglig vid brännbar blandning av LNG uppstår dock en brand. Det finns olika brandförlopp: Pölbrand Jetbrand Gasmolnsbrand Pölbränder kan uppstå om vätskepölar bildas vid ett utsläpp, vilket ofta förutsätter att utsläppshastigheten och/eller utsläppsmängden är tillräckligt stor för att omgivningens uppvärmning inte ska medföra omedelbar förgasning. 28 (43)

127 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Gasformiga utsläpp kan antingen antändas direkt vid källan till utsläppet och kallas då jetbränder medan gasmolnsbränder uppstår om det gasformiga utsläppet hunnit spridas innan det antänds. Jetbränder antas därmed uppstå vid omedelbar antändning av gasutsläpp medan gasmolnsbränder antas uppstå vid fördröjd antändning av gasutsläpp. Det kan dock inträffa att en brand startar som en gasmolnsbrand för att så småningom brinna tillbaka till sin källa. En gasmolnsexplosion kan inträffa när gas ackumuleras i slutna utrymmen. LNGterminalen utformas med en öppen planlösning utan slutna utrymmen för att i största möjliga mån förhindra att gas kan inneslutas. Vid jet- och pölbränder påverkas som regel ett område i omedelbar anslutning till läckagekällan medan gasmolnsbränder innebär en större spridning före antändning. Det är i huvudsak läget och storleken på gasmolnet som är av intresse vid gasmolnsbränder. De personer som befinner sig i gasmolnet omkommer i regel, antingen på grund av inandning av heta rökgaser eller av allvarliga brännskador. Vid brand finns risker främst avseende värmestrålning, både mot eventuell personal på området och mot utrustning. Det är därför viktigt att eventuella läckage av LNG leds bort från områden där människor vistas och där brand- och värmekänslig utrustning finns. Av denna anledning konstrueras anläggningen så att eventuellt utläckt LNG leds bort via sluttande markyta och uppsamling i rännor till en uppsamlingsgrop på säker plats. LNG kan p.g.a. den låga temperaturen inte odöriseras, vilket innebär att eventuellt läckage enbart kan upptäckas med detektorer eller genom att frostbildning uppstår vid läckaget. Även i mycket välisolerade tankar sker en konstant tryckökning. 29 (43)

128 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Identifiering och analys av olycksrisker I detta kapitel presenteras identifierade scenarier som kan innebära risk för allvarliga kemikalieolyckor samt planerade olycksförebyggande åtgärder. Beskrivningen baseras på den kvalitativa riskbedömningen som är en del i denna rapport. Indata i riskbedömningen och analyserna grundas till stor del på konservativa antaganden då utformningen av hela anläggningen är i projektfas. 6.1 Riskanalysmetod Metodiken som användes i riskbedömningen av verksamheten visas i figur 10. En vedertagen metod som finns beskriven i riskbedömningen omfattar två delmoment, en övergripande och en detaljerad riskbedömning. Figur 10. Riskhanteringsprocessen för hamnverksamheten. 6.2 Övergripande riskanalys Den övergripande riskanalysen börjar med en insamling av allt nödvändig underlag, definiering av avgränsningar samt antaganden som måste göras. Därefter identifieras de olycksscenarier som kan förekomma inom verksamheten. De identifierade riskscenarierna vid den övergripande riskanalysen redovisas i tabell (43)

129 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Tabell 4. Riskscenarier inom verksamhetsområdet. Nr. Riskscenario Beskrivning 1 Större utsläpp av LNG Vid lossning av fartyget från lossningsarm då fartyget flyttar sig från kajen, under bunkring av fartyg, vid utlastning till LNG-tankbil eller vid fyllning av järnvägsvagnar. 2 Mindre utsläpp/läckage av LNG 3 Ett stort utsläpp av naturgas från lagertank 4 Uppvärmning av fordon vid utlastning, BLEVE 5 Mindre utsläpp av naturgas Vid fyllning av tankbil, kolliderande fordon inom terminalen, kollision med annat fartyg, grundstötning eller vid bunkring av fartyg i hamnen, m.m. Från säkerhetsventiler i samband med lossning av fartyg eller p.g.a. roll-over I samband med en brand inom området i fordon eller på en transportväg. Vid underhåll, från ventiler 6 Olycka med farligt gods I samband med felhantering inom containerhamnen eller kombiterminalen, vid rangering och omlastning av tåg 7 Utsläpp av avfall/sludge eller drivmedel 8 Trafikolycka på en interneller tillfartsväg/i tunneln Vid ilandpumpning från fartyg vid anslutningspunkter eller p.g.a. slangbrott. Vid tankning av hamnmaskiner I samband med kollision med andra fordon p.g.a. sladd, avåkning, påkörning, eller fel på lastbil 9 Brand inom hamnen Eskalering av bränder mellan intilliggande enheter, brand inom biobränslelager eller vid transportband, vid kajen eller förflyttning av gasmoln till facklan, dominoeffekter 10 Påverkan från omgivningen P.g.a. brand vid biobränslehantering och efterföljande jetflamma, gasmoln. Igensättning av säkerhetsventiler på LNG tank (utsläpp av damm från Imerys) För riskvärdering av dessa scenarier används en kvalitativ uppskattning i form av en riskmatris. Riskerna för människors liv och hälsa värderas mot Medelpads Räddningstjänst riktlinjer, vilket innebär att risker med konsekvensutfall motsvarande svåra skador eller dödsfall behandlas vidare i en detaljerad riskbedömning. 31 (43)

130 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Kvantitativ riskanalys Urval av scenarier För de scenarier som vid den övergripande analysen bedömdes ge svåra personskador genomfördes en kvantitativ riskanalys. Analysen syftar till att kvantitativt uppskatta de risker som uppstår till följd av kemikaliehanteringen i förhållande till allmänheten och personer som befinner sig inom riskområdet. Följande scenarier har analyserats vidare i en detaljerad kvantitativ riskuppskattning med syfte att uppskatta konsekvenser av allvarliga olyckor. - LNG utsläpp vid lossning av tankfartyg - Gasutsläpp från säkerhetsventil på lagertank - LNG utsläpp vid bilutlastning Brand i processutrustning eller närliggande verksamheter kan i värsta fall leda till uppvärmning av tankbilar under lång tid vilket skulle kunna utvecklas till en BLEVE. Detta har ansetts som osannolikt och kvantifieras därmed inte. Ett flertal tekniska barriärer kommer att finnas på plats i syfte att förhindra sådant händelseförlopp. Exempel på sådana barriärer är: Gasdetektering och nödavstängningssystem Uppsamlingsbassänger och avrinningsytor som ska samla upp eventuella LNG-läckage Dimensionering av uppsamlingsbassänger och avrinningsytor avseende storlek och placering Möjlighet för skumbeläggning vid brand på strategiskt viktiga platser Samarbete med Neste gasolterminalen Säkerhetsavstånd mellan utrustning och anläggningsområden Frekvensanalys Anläggningens utformning och den verksamhet som pågår medför ett antal risker för utsläpp och eventuell antändning. Syftet med frekvensanalysen är att uppskatta den årliga frekvensen för förekomsten av oönskade händelser. I de flesta fall gäller detta att uppskatta läckagefrekvenser, då läckage oftast är den inledande händelsen som kan leda till t.ex. antändning och brand. Sannolikheten/frekvensen för att skadehändelserna inträffar tas fram med hjälp av händelseträd och med hjälp av statistiska data från relevanta källor Konsekvensanalys Konsekvensberäkningar utförs i syfte att fastställa effekterna av de inledande händelserna. Läckage av farliga ämnen kan medföra konsekvenser i form av brand, spridning av toxiska ämnen och/eller explosion. Explosioner kan främst inträffa i inneslutna utrymmen. Konsekvenserna av de inledande händelserna analyseras med hjälp av beräkningsprogram. Väderförhållanden och omgivningsfaktorer för den aktuella platsen beaktas. De konsekvenser som inkluderas i den kvantitativa riskanalysen är: 32 (43)

131 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Gasmolnsbrand Jetbrand Pölbrand Gasspridnings- och brandberäkningar har genomförts med 2D-konsekvensmodell SaferTrace version 9. Eventuella läckage av naturgas kan även medföra risk för explosion. Vid öppna områden kommer naturgas att brinna långsamt och uppnår inte tillräcklig hastighet för att ge upphov till explosionsövertryck. Det är därför osannolikt att antändning av ett gasutsläpp kommer att medföra skadliga övertryck och explosion. LNG-terminalens utformning och layout medför att den kan anses vara ett öppet område och därför kvantifieras inte konsekvenserna av explosion. Vid ett LNG-läckage kommer en viss form av två-fas jet att uppstå. Hur mycket LNG som omedelbart förångas är beroende av en mängd olika parametrar, såsom tryck, temperatur, eventuella hinder m.m. Vätskan i LNG-jeten faller ner på marken och bildar en pöl. En viss avkokning sker från denna pöl som leder till uppkomsten av ett gasmoln som sprids i vindriktningen. För gasläckage bildas ett gasmoln direkt Resultat Antaganden i genomförda beräkningar baseras på den preliminära designen av anläggningen. Riskanalysen har utförts utifrån en deterministisk synvinkel, vilket innebär att utgångspunkten ligger i de konsekvenser som uppstår vid en definierad olycka. De olyckor som beaktas är worst case och dimensionerade scenarier. Spridningsberäkningar genomfördes för tre olika koncentrationsnivåer, UEL, LEL respektive ½ LEL. I worst case scenarier tar man hänsyn till koncentrationen vid ½ LEL, d.v.s. halva nedre brännbarhetsgräns, i syfte att vara konservativ mot vissa osäkerheter som förknippas med konsekvensberäkningar. Spridningsberäkningarna visar att ett område som maximalt berörs vid ett utsläpp och efterföljande brand ligger inom ca 230 meters avstånd från utsläppskälla, se figur 11. Figur 11. Utsläpp av LNG vid en bilutlastning, vindhastighet 4 m/s, stabilitetsklass D. Gasmoln som förflyttar sig till andra enheter inom hamnområdet kan antändas inom detta avstånd. Potentiella antändningskällor är t.ex. transportbandet för biobränsle, 33 (43)

132 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: kompressorer och fartyg. Detta kan leda till flertal omkomna. Med nordvästlig vind kan gasmolnet spridas mot havet och antändas på ett LNG-fartyg eller andra fartyg som befinner sig inom gasmolnområdet. De genomförda känslighetsanalyserna visar att vindhastigheten har stor påverkan på gasmolnets utbredning. Högre vindhastigheter medför kortare avstånd till brännbarhetsgränser. Känslighetsanalys med ändring av omgivningstemperatur visar däremot mycket små variationer. Vid brandberäkningar genomfördes simuleringar med följande strålningsnivåer: 15 kw/m 2 - motsvarar dödligt utfall 5 kw/m 2 - motsvarar nivåer som kan leda till svåra skador 1,5 kw/m 2 motsvarar rekommenderad maximal värmebelastning i områden där många människor finns Dessa avstånd används som vägledning i bedömning av säkerhetsavstånd mellan olika enheter inom området och följer därmed de rekommendationer som anges i EN 1473: Genomförda brandberäkningar visar att vid en tankbilsolycka med pölbrand som följd drabbas de personer som befinner sig inom 40 meter från brandens centrum av allvarliga brännskador. Personer som befinner sig inom 20 meter från brandens centrum löper stor risk att omkomma, se figur 12. Figur 12. Avstånd till strålningsnivåerna 1,5, 5 respektive 15 kw/m 2 till följd av direkt antändning vid bilutlastning. 6.4 Riskreducerande åtgärder Den uppskattade risknivån föranleder behov av riskreducerande åtgärder. Rekommendationer för dessa åtgärder värderas utifrån resultatet av genomförda analyser. Föreslagna riskreducerande åtgärder kan ses som ett stöd vid planering av anläggningen och dess enheter för att ta fram de bästa lösningarna ur säkerhetssynpunkt. Förutom krav på uppföljning av gällande standarder, anvisningar och rekommendat- 34 (43)

133 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: ioner för teknisk utformning av LNG-terminalen samt konstruktionsregler gällande vägtunnel föreslås åtgärder för varje enhet inom den planerade verksamheten. En del åtgärder har redan beaktats i layouten av verksamheten och andra åtgärder kommer att införas i den fortsatta designen av anläggningar som omfattas av verksamheten. Dessutom föreslås administrativa åtgärder som omfattar bl.a. upprättande av följande: Handlingsplan för räddningsinsatser för hamnområdet utifrån krav i Sevesolagstiftningen. Planen bör inkludera gasolterminalen. Explosionsskyddsdokument med klassningsplan för varje område där brandfarlig gas hanteras Hanteringsstrategi för uppsamling och lagring av släckvatten 35 (43)

134 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Åtgärder för att begränsa följderna av en allvarlig olycka Den planerade LNG-mottagningsterminalen är förenad med speciella risker. Terminalen kommer att utformas enligt gällande standarder för säkerhet och lagstiftningen kommer att följas upp. Fortlöpande riskhantering kommer att bedrivas under planering, uppbyggnad och drift av anläggningen. Vid en verksamhet där fara för att en olycka orsakar allvarliga skador på människor, egendom eller miljö, är verksamhetens ägare eller den som bedriver verksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor "skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal eller egendom och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller begränsa sådana skador, LSO kap I detta kapitel beskrivs hur Sundsvall Logistikpark AB kommer att uppfylla detta lagkrav samt motsvarande krav i Sevesolagstiftningen. Information om skyddsåtgärder till största delen grundas på den brandskyddsfilosofi som tas fram för hamnverksamheten. 7.1 Intern utrustning för skadebegränsning Detektering Detektorer för kolväten kommer att placeras ut inom LNG-terminalen för att kunna identifiera utsläpp av brandfarliga gaser. Detektorer placeras under tankar och i byggnader där det är påkallat. Detektorer kommer att kopplas via ett separat gaslarmsystem till styrcentralen. Branddetektorer kommer att installeras inom samtliga hamnenheter för att kunna detektera en möjlig brand på ett tidigt stadium. Dessa aktiveras av rök och kommer att anslutas via ett separat brandlarmsystem till det gemensamma styrsystemet. Mätning med bärbar gasmätare för identifiering av små läckage (som kan vara första steget till potentiella större läckage) sker regelbundet. Naturgas är lättare än luft och sprids snabbt till atmosfären vid eventuella utsläpp. Nedkyld naturgas kan endast initialt samlas i slutna utrymmen där uppvärmning hindras. Instängda utrymmen kommer i design av anläggningen att undvikas eller förses med god ventilation Brandbekämpningsutrustning Brandbekämpningsutrustning som ska installeras inom hamnverksamheten omfattar: Brandvattensystem Skumsystem Pulverbrandsläckare Aktivt brandskyddssystem utomhus består av brandposter och slangar. Områden inomhus är i huvudsak skyddade med skumsläckning. För mindre bränder kommer att finnas mobila brandsläckare tillgängligt som första åtgärd. 36 (43)

135 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Brandslangsskåp ska placeras i närheten av brandposterna. De ska innehålla brandslangar, brandsläckare samt specialutrustning med skum för oljebränder. Portabla brandsläckare kommer även att finnas på båda sidor om respektive bilutlastningsplats. I alla byggnader kommer det att finnas bärbara brandsläckare. Brandvatten Brandvattenbehovet kommer att försörjas av havsvatten. Brandvattensystemet ska enligt EN 1473:2007 ha möjligheten att, med nödvändigt tryck, kunna leverera ett brandvattenflöde som räcker till behovet av brandvatten för det enskilt maximalt största brandscenario som definierats i riskanalysen och ytterligare till brandposter. Brandvatten kommer att finnas tillgängligt i en ringled kring hela LNG anläggningen med installerade brandvattenposter och slangar. Ringledningen kommer att vara vattenfylld och trycksatt. Inom LNG-terminalen kommer brandvatten endast användas för eventuell kylning av processutrustning och tank. Brandvatten får inte användas på LNG-läckage eller LNG-brand då vatten påskyndar förångning av LNG. Brandklassning För att kunna motstå värmestrålning från en brand kommer de yttre väggarna av t.ex. brandvattenrum utförs i brandklass EI 60. All aktiv brandskyddsutrustning ska skyddas mot dimensionerande bränder och explosioner. 7.2 Interna resurser Internt larm Det interna larmsystemet består av ljus- och ljudsignal på hamnområdet. På bullriga platser utgörs varningssignalen av blixtrande ljussignal. Signalerna ska sitta på högt belägna och väl synliga platser. Ett internt larm varnar om en riskfylld situation uppstår. Larmet aktiveras automatiskt av utslag från detektorerna och/eller brandlarmet. Nödlägesorganisation En nödlägesorganisation har ansvar för genomförande av den interna planen för räddningsinsatser. Det kommer att finnas en organisation för nödlägesberedskap för hela hamnverksamheten. Skumsystem En mobil skumenhet ska användas för att täcka oljespill eller LNG. För spill av het olja kommer att användas lågexpanderande skum (t.ex. AFFF). Skyddsutrustning Det kommer att finnas ett skåp med brandmannautrustning samt brandfilt, sjukbår och förstahjälpen set. 37 (43)

136 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Externa resurser Den lokala räddningstjänsten, Medelpads Räddningstjänstförbund kommer att bistå med nödvändiga resurser. Vid behov kan räddningstjänstens insatsledare tillkalla förstärkning från intilliggande räddningstjänster. 38 (43)

137 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Intern plan för räddningsinsatser 8.1 Omfattning och syfte Den interna planen för räddningsinsatser utarbetas för hela verksamhetsområdet med syfte att vara väl förberedd för allvarliga olyckor. Planer utarbetas och resurser säkras för snabba och effektiva räddningsinsatser samt för sanerings- och återställningsåtgärder. Nödlägesplanen omfattar den direkta ledningen och samordningen av räddningsinsatserna vid olycka. Nödlägesplanen omfattar: Rutiner för aktivering av nödlägesorganisation Hantering av brand- och gaslarm samt nödstopp Beredskapsplaner för identifierade allvarliga olycksscenarier Insatsplaner utvecklade i samarbete med kommunens räddningstjänst, de anställda samt annan personal som kan påverka säkerheten Ansvaret för att den Interna planen för räddningsinsatser hålls uppdaterad samt övas i tillräcklig omfattning ligger på företagets säkerhetschef. 8.2 Befogenhet att initiera räddningsinsats Ansvar för initiering av interna räddningsinsatser beror på nödlägets art. Följande personer har befogenhet att starta insatser: Säkerhetschef Platschef Operatörer 8.3 Ansvar för kontakt med kommunen i fråga om upprättande av kommunens plan för räddningsinsats Verksamhetens säkerhetschef ansvarar för att förse kommunen med de upplysningar som kommunen behöver för att upprätta en plan för räddningsinsatser enligt Räddningsverkets och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, SRVFS 2005:2 5 och AFS 2005:19 11 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Detta ansvar kan delegeras men endast skriftligen. 8.4 Åtgärder för begränsning av följder vid händelser som kan ge upphov till allvarlig kemikalieolycka Aktivering av nödlägesplanen Vid nödlägen som gasutsläpp, brand eller trafikolycka inom hamnområdet startas internlarm och företagets nödlägesplan aktiveras. Detta innebär att nödlägesorganisationen tar sin roll. De som befinner sig inom den berörda enheten lämnar denna så snabbt som möjligt och tar sig till återsamlingsplats. Alla arbets- och inträdestillstånd blir ogiltiga och all lossning/lastning avbryts. Omedelbara insatser med eventuell tillgänglig personal genomförs. 39 (43)

138 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Nödlägesledning Vid ett nödläge leder den interna insatsledaren samordningen av omedelbara insatser med den personal som finns på plats. När räddningstjänsten anländer tar dess räddningsledare över ledningen av fortsatta insatser. Den interna insatsledaren intar en stödjande roll som representant för LNG-terminalen. Eventuell tillgänglig personal som finns på plats kan utgöra en förstärkningsresurs för de insatser som utförs av räddningstjänsten. Räddningstjänstens räddningsledare ansvarar för att tillkalla ytterligare förstärkning från närliggande stationer om behov finns Organisation och utrustning Vid olycka organiseras resursen i form av insatsledare och brandmän för en första akut skadebegränsande insats. Den interna brandutrustningen omfattar skumsläckning och andningsskydd. Fasta släcksystem installeras i enheterna. Dessutom kommer att finns ett stort antal brandsläckare utplacerade inom verksamheten. Det ska finnas resurser för larmidentifiering, larmförmedling, upplåsning av elutrymmen, skadebegränsande avstängningar (el och gas), vägvisning och avspärrning av riskområde samt 1:a hjälpen utbildad personal. För effektivisering av insatsen vid olycka engageras även verksamhetens platschef. Platschefen bistår med anläggningskännedom, aktiverar och leder utrymning samt vidtar anläggnings- och miljöskyddande aktiviteter. Uppgiften för den egna insatsstyrkan är att om möjligt göra en första räddnings- och släckningsinsats samt att vägleda och informera kommunens räddningstjänst. Brandlarmscentralen ska finnas i den egna brandstationen. 8.5 Varningssystem och åtgärder för begränsning av risker för personer inom verksamheten Det ska finnas fasta rutiner för varning vid nödlägen. Genom att enligt rutin avbryta allt pågående arbete och evakuera anläggningen begränsas risken för personer inom verksamheten. Den viktigaste åtgärden för att begränsa risken för personer inom verksamheten är dock att förebygga händelser som kan medföra allvarliga olyckor. 8.6 Rutiner för alarmering till räddningstjänsten Nödlägesledningens uppgift är att: Samla in, bearbeta och bedöma information och behov av åtgärder Föreslå åtgärder till skadeplatsledning samt lämna information internt och externt Vid larm ska följande frågor primärt besvaras: Vad har hänt - en eller flera skadade, typ av skada Var har det hänt - uppge olycksplats, uppge var du möter ambulans/räddningstjänst Vem larmar - uppge namn 40 (43)

139 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: SOS Alarm värderar prioritering och avdelar nödvändiga resurser. Två larmoperatörer samarbetar vanligen i larmcentralen. Den ena intervjuar den som ringer och frågar vad som hänt o.s.v., medan den andra lyssnar och larmar den resurs som behövs för specifik händelse eller åtgärd. Den interna insatsledaren bistår kontinuerligt räddningstjänsten och SOS Larmcentral med kompletterande information vid behov. 8.7 Rutiner för samverkan med räddningstjänst vid en olycka Upprättande och uppdatering av beredskapsplan ska ske i samråd med kommunens räddningstjänst. Rutiner för samverkan mellan nödlägesorganisation och kommunens räddningstjänst tas fram. Samverkan innebär i huvuddrag att hamnens säkerhetschef ansvarar för att kommunens räddningstjänst erhåller information, utbildning och insatsträning i tillräcklig omfattning för att kunna leda och genomföra nödvändiga räddningsinsatser inom verksamheten. Den aktiva skadeplatsledningen utövas i samråd mellan räddningsledaren och den eller de personer vid hamnen som nödlägesledningen utser. De insatsresurser som finns i Sundsvall och kan komma att engageras är MSB:s resurser för omfattande insatser, främst för skumsläckning. För sanering av utsläpp engageras lokala miljösaneringsföretag. 8.8 Utbildning och övning inför nödsituationer Information Säkerhetschef som är informationsansvarig utarbetar i samråd med nödlägesledningen förslag till information till anställda, allmänhet och massmedia avseende nödlägets utveckling, åtgärder m.m. Viktig Meddelande till Allmänheten (VMA), vid svåra nödlägen, beslutas och utförs av räddningstjänsten och/eller polischef. Information till anhöriga sker i samråd med personalavdelning Utbildning Personer med aktiva roller i räddningsinsatser ges intern och/eller extern utbildning. All personal utbildas för att kunna operativt hantera de olika funktionerna i lokalen t.ex. larmdator, brandlarmscentral, överordnat larmsystem, passagekontrollsystem. Både egen och inhyrd personal ska få skyddsinformation och LNG-specifik utbildning innan de tillåts arbeta i anläggningen. Utbildningen omfattar bl.a. rutiner för nödlägen. Förutom ovanstående grundutbildning får anläggningens operatörer särskild utbildning i säkerhets- och nödprocedurer eftersom de tillsammans med platschefen ansvarar för den operativa delen av enhetens drift. Personal som kan bli aktuella för att inta rollen som intern räddningsledare utbildas för denna uppgift. 41 (43)

140 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Insatsplaner Insatsplanerna beskriver översiktligt anläggningar, vägnät och brandposter. Insatsvägar till varje enhet inom hamnverksamheten ska beskrivas. Planerna beskriver även särskilda risker i form av kemikalier, brandfarliga varor, el-anläggningar m.m. I utformningen av insatsplanerna deltar säkerhetschef, brandskyddskontrollanter, representanter för respektive enhet och kommunens räddningstjänst. Detaljerade scenariospecifika beredskapsplaner för nödläge uppdateras i samband med övning av nödläge Övningar Olika typer av övningar ska genomföras regelbundet för att underhålla personalens kunskaper om hantering av nödlägen, men även för att identifiera icke fungerande rutiner. Exempel på övningar som kommer att genomföras är övning av nödlägesplan samt brandövningar. Typer av övningar samt intervall mellan övningstillfällena kommer att framgå av nödlägesplanen. Övning av nödlägesplanen sker genom att ett valt olycksscenario iscensätts. Därefter ansvarig ledning och operatörer får möjlighet att tillämpa rutiner i nödlägesplanen och sina kunskaper i praktiken. Säkerhetschefen ansvarar för att initiera övning av nödlägesplanen. All personal som ingår i den interna insatsstyrkan i släckningsarbete och användning av brandbekämpningsutrustning genomför praktiska brandövningar. Kunskap om befintliga eller nya risker, åtgärder och användning av nödvändig brandbekämpningsutrustning, m.m. är viktiga att underhålla genom regelbunden utbildning. Plan för detta beskrivs i nödlägesplanen. Definierade olycksscenarier med stora konsekvenser på människa, anläggning och miljö ska ha övats minst vart tredje år. För att hålla den framtagna planen för räddningsinsatser samt de detaljerade beredskapsplanerna för nödläge aktuella finns rutin för övning av nödläge. Övning genomförs för att öva de resurser som kommer att engageras vid en olycka samt för att pröva de rutiner som ligger till grund för en effektiv räddningsinsats. Övning, planering och utvärdering sker i samverkan med Medelpads Räddningsförbund. 42 (43)

141 C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport docx Uppdragsnr: Säkerhetsrapport 2011 Daterad: LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall Reviderad: Referenser SFS (1999:381) lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Miljöbalken (1998:808), 22 kap. 1 p 6. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE Förordningen (1999:382) om åtgärderna för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor SRVFS 2005:2 Statens Räddningsverkets föreskrifter om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor AFS 2005:15, Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor SÄIFS 2002:2, Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarlig vätska SRVFS 2003:10 Statens Räddningsverks (MSB) föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet Arbetsmiljölagen 1977:1160 kap.3 2a Lag 2003:778 om skydd mot olyckor, LSO, kap. 2 4 AFS 2005:19 Förebyggande av allvarliga olyckor SMHI meteorologi, Vindstatistik för Sverige, , Nr 121, 2006 Geoteknisk undersökning av havsbotten för kaj och hamnplan, WSP, 2011 EN 1473:2007 Installation and equipment for liquefied natural gas, design onshore installations Prognos för godsvolymer, mail Åke Jonsson, Sundsvall Logistikpark AB, 2011 Säkerhetsdatablad för naturgas, kyld vätska, SDB Nr , version 1.2 AGA, Tabeller och diagram, ISBN , Gunnar Hellsten, 1992 Transporter av farligt gods inom Sundsvalls och Timrå kommuner Verksamhets- och tekniska beskrivningen, Hamn- och logistikverksamhet vid Sundsvall Logistikpark, WSP, (43)

142 BILAGA 21

143 Logistikpark Petersvik, Sundsvall PM Geoteknik, sammanfattning jord-, berg och hydrogeologiförhållanden

144 Logistikpark Petersvik, Sundsvall PM Bergteknik Kund Sundsvalls Logistikpark AB c/o Sundsvalls kommun Sundsvall R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Geoteknik\PM Berg och jordteknik.docx Mall: Tender Advanced 2010.dot ver 1.0 Konsult WSP Sverige AB Box Sundsvall Besök: Landsvägsallén 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Marie von Matérn specialist bergteknik Tel: ; E-post: marie.matern@wspgroup.se Stefan Bognar specialist bergteknik Tel: E-post: Stefan.bognar@wspgroup.se Fredrik Thellbro, Geotekniker Tel: E-post: Fredrik.thellbro@wspgroup.se 2 (12)

145 Innehåll Logistikpark Petersvik, Sundsvall 2 PM Bergteknik Innehåll 3 Tillhörande ritningar 3 1 Sammanfattning 4 2 Syfte och omfattning 4 3 Områdesbeskrivning, befintliga anläggningar 4 4 Geotekniska Undersökningar Tidigare geotekniska/bergtekniska undersökningar Aktuell geoteknisk undersökning Geotekniska förhållanden Geologi och topografi Stabilitet och sättningar Bergtekniska förhållanden Bergarter Strukturer Bergkvalitet Grundvattenförhållanden 10 8 Konsekvensbeskrivning Hydrogeologi, grundvattenbalans Bergschakt Öppna schakter Tunnel under Korstaberget Tillhörande ritningar R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Geoteknik\PM Berg och jordteknik.docx Mall: Tender Advanced 2010.dot ver (12)

146 1 Sammanfattning I Petersvik, Sundsvalls kommun, ska en ny kombiterminal anläggas i projekt Logistikpark Petersvik. I projektet ingår landbyggnad i Alnösundet för en containerhamn med kaj och hamnplan. Arbetet med detaljplan för området pågår nu höstenvintern Landbyggnaden ska ske i Alnösundet från fastlandssidan söder om gasterminalen med gaskajen i södra delen av Tunadalshamnen. Arbetet med den nya anläggningen kommer att innebära omfattande jord- och bergschakt. Det planeras även för en vägtunnel som förbinder området i syd med industriområdet i norr. Undersökningar av jord- och bergförhållandena har utförts fortlöpande i området i samband med att det har exploaterats. Den planerade utbyggnaden måste ta särskild hänsyn till de befintliga anläggningar som idag är belägna i berg. Detta gäller framför allt olje- och gasolbergrummen som har stora krav på en bibehållen lägsta grundvattennivå, men även den befintliga fjärrvärmetunneln som kommer att korsas av den planerade nya vägtunneln. Bergschaktningsarbetena rekommenderas att utföras så att de uttagna massorna till stor del kan nyttjas som fyllnadsmassor vid utbyggnationen ute i Alnösundet. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Geoteknik\PM Berg och jordteknik.docx Mall: Tender Advanced 2010.dot ver Syfte och omfattning Syftet med detta PM är att beskriva jord-, berg och hydrogeologiska förhållanden i det område där Logistikpark Sundsvall planeras. Området är beläget nordöst om Sundsvalls stad, vid kustremsan mellan Ortvikens massafabrik och Sundsvalls hamn. Inför den planerade logistikparken ansöks om en ny detaljplan för området (i texten benämnt detaljplaneområdet). För den planerade logistikparken (verksamhetsområdet) som består av ett mindre område än detaljplanen tas bland annat MKB och miljödomsansökan fram. Detta PM sammanställer information om jord-, berg och hydrogeologiska förhållanden baserat på undersökningar, fältkartering och tidigare uppförda anläggningar inom området. Frågeställningar avseende bergschaktfrågor och inläckage hanteras också i denna PM. Geotekniska fakta, sonderingsresultat och laboratorieanalyser redovisas i separat Rapport Geoteknik (RGeo), daterad Information om bergtekniska och hydrogeologiska förhållanden baseras till stor del på utredning kring Sopförbränningsanläggning Korsta, daterad Områdesbeskrivning, befintliga anläggningar Det aktuella området utgörs av befintlig industrimark i söder och öster och i nordväst av skogsparti och viss bostadsbebyggelse. Skogspartiet utgörs av ett bergparti med en höjd på ca i dess södra ände genom vilket den planerade nya tunneln kommer att gå. Nordost om planerat terminalområde ligger 5 st bergrum benämnda A, B, C, D och E. Bergrum A-D byggdes för lagring av olja. Bergrum E tillkom senare och nyttjas för lagring av gasol. Bergrum A-D har vardera en volym på ca m 3 och rum E har en volym på ca m 3. 4 (12)

147 Bergrum A och B ägs av Korsta Oljelager AB SEAB och används för oljelagring. Rummens taknivå ligger på -8 och bottennivå på -30. Bergrum C-E ägs av Neste LPG AB. Bergrum C är taget ur bruk och är delvis vattenfyllt. Detta bergrum ligger parallelt med bergrum A och B. En översiktlig besiktning gjordes av bergrummet i maj 2009 då man kunde konstatera att befintlig förstärkning var i relativt dåligt skick avseende de delar som kunde inspekteras. Förslag till åtgärder har tagits fram. Bergrum D har även det tidigare nyttjas för oljelagring, men är idag vattenfyllt och fungerar som vattenridå för bergrum E. Bergrum E har en bottennivå på -106,5. Bergrum A-C har sin längdaxel orienterad i ca 310 ⁰, medan de andra två bergrummen är orienterade vinkelrätt mot de övriga bergrummen. Bergrum A-D har en tvärsnittsarea på 20x30 m (bxh) Bergrummen förutsätts vara förstärkta med sprutbetong och bult i tak och bultförstärkta i vägg. Ovan oljelager A och B finns även en installationstunnel för rörledningar. Denna har en golvnivå på +15 och förbinder bergrummen med vertikala schakt. Tunneln har en tvärsnittsarea på 7x5 m (bxh). Från fjärrvärmeanläggningen går en fjärrvärmetunnel orienterad i ca 250 ⁰. Tunneln har ett tvärsnitt om ca 3x4 m (bxh) med tunneltak på nivå ca +7 m. Tunneln är förstärkt med oarmerad sprutbetong i tak och anfang samt med enstaka bultar. Två större fjärrvärmeledningar (Ø ca 1 m) följer tunnelns norra vägg. Ledningarna är upphängda på stålbalkar som är monterade i golvet. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Geoteknik\PM Berg och jordteknik.docx Mall: Tender Advanced 2010.dot ver (12)

148 Område för Bergrum A-E Figur 1. Planerad containerhamn R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Geoteknik\PM Berg och jordteknik.docx Mall: Tender Advanced 2010.dot ver Geotekniska Undersökningar 4.1 Tidigare geotekniska/bergtekniska undersökningar Norr om den nu planerade containerhamnen finns äldre geoteknisk undersökning från 1976 för landbyggnaden som gjordes för gasterminalen med gaskajen samt undersökningar som utfördes kring bergrum och avfallsförbränningsanläggning: 1. K-konsult/Seismiska mätningar AB. Seismisk undersökning och geologisk besiktning av berggrund för bergrumsanläggning, daterad , littera (4 seismiska profiler) 2. Hagconsult AB. Bergundersökning för berglageranläggning, Korsta, daterad (2 seismiska profiler och 3 djupa bergundersökningshål) 3. Seismiska mätningar AB. Seismisk grundundersökning vid Korsta, daterad Littera 165/2 (11 seismiska profiler) 4. Erik Herolf konsulterande ingenjörsbyrå AB. Geoteknisk undersökning för Hamnutbyggnad Sundsvall Tunadal, daterad med arbetsnummer KM Anläggningsteknik AB. Provgropsgrävning sydväst Korstaverket för ny fastbränsleanläggning utförd 1995 (planritning med jordlagerföljd och djup till berg) 6 (12)

149 6. Tyréns infrakonsult AB/ Rock Team Sverige AB. Bergteknisk rapport. Korstaverken sopförbränningsanläggning, daterad , projekt Tyréns Infrakonsult AB. PM Geotekniska och hydrogeologiska bedömningar, daterad , uppdrag WSP Sverige AB. Sticksondering och dykarinspektion av bottenförhållanden för processavloppsledning (processvatten från Korstaverket F5) utförd hösten 2005, förslagshandling Aktuell geoteknisk undersökning Geotekniska undersökningar genomfördes under sommaren 2011 av WSP. På land utfördes geofysisk kartering i maj månad genom så kallad refraktionsseismik och georadarundersökning. Seismiken utfördes i åtta sektioner som orienterades från sydsydöst till nordnordväst i området, samt en sektion i läge för planerad tunnel. Nio linjer utfördes med georadar där det var mättekniskt möjligt. För detaljerad information avseende denna undersökning hänvisas till MRM rapport MRAP För vattenområdet har förutom georadar (ekolodning) utförts traditionell geoteknisk undersökning från ponton. Den geoteknisk undersökning omfattade CPT- och slagsondering samt skruv- och sedimentprovtagning. Fyra sektioner i Alnösundet undersöktes på detta sätt. Dessa undersökningar utfördes i juli månad. Ytterligare information avseende denna undersökning går att finna i Rapport Geoteknik (RGeo), WSP, daterad , samt PM Geoteknik, WSP, daterad I Figur 2, nedan, syns översiktligt de genomförda geotekniska undersökningarna från 2011 samt bergrummens läge. 5 Geotekniska förhållanden R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Geoteknik\PM Berg och jordteknik.docx Mall: Tender Advanced 2010.dot ver Geologi och topografi Markens överyta lutar generellt sydöst mot Alnösundet. Längst i väster på området är jordtäckningen ovan berg som minst och lokalt går det finna berg i dagen. Nivåmässigt ligger denna del högst upp. Från denna del av området avtar berget ner mot sundet och jordmäktigheten ovan berg ökar. I några av sektionerna från seismikmätningarna har en jordmäktighet på mer än 25m ovan berg uppmätts när man närmar sig strandlinjen. Från refraktionseismiken har en översiktlig tolkning av jordarter gjorts. Ytligt påträffas sediment av silt och lera. Även områden med morän finns. Under sedimenten följer morän ner till berg. Undersökningen i Alnösundet från ponton uppvisar generellt samma jordlagerföljd. Sjöbotten består uppifrån av lösa sediment av silt och lera som blir fastare med djupet och under det påträffas morän. Ingen sondering till berg har gjorts men det är troligt att jordmäktigheten ovan berg är stor. 7 (12)

150 R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Geoteknik\PM Berg och jordteknik.docx Mall: Tender Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 2, Geoteknisk undersökning. 8 (12)

151 5.2 Stabilitet och sättningar För kombiterminalen vore det möjligt att grundlägga på morän utan förstärkning om det kan påvisas i vidare undersökning att moränen är fast lagrad. Inom hela tredjepartsområdet kommer grundläggningsnivån att bestå av bergterrass. För byggande av hamnplanen förutsätts muddring i det område där en yttre sprängstensvall byggs. Denna muddring görs för att säkerställa vallens stabilitet och på så sätt vilar vallen på friktionsjorden av morän. Förorenade sediment i de ytliga sedimenten bör muddras separat och skulle kunna läggs i en inre invallning för att senare täckas över och därigenom ingå i den blivande hamnplanens uppbyggnad. Det föreslås att hamnens yttre del grundläggs på pålar och för detta måste det vara möjligt att påla genom invallningsbanken. Risk för skred och instabilitet måste noga utvärderas för den planerade anläggningen. 6 Bergtekniska förhållanden 6.1 Bergarter Den dominerande bergarten inom området är en glimmerrik sedimentgnejs. Gnejsighetens orientering varierar mellan 310 ⁰ -65 ⁰. Stupningen varierar mellan 55 ⁰ och 60 ⁰. Gångar av Alnöit har påträffats vid tidigare undersökningar. Denna bergart har inslag av upp till 1 cm stora korn av biotit och pyroxen. Bergarten kan vara vittringskänslig. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Geoteknik\PM Berg och jordteknik.docx Mall: Tender Advanced 2010.dot ver Strukturer Seismiska undersökningar har utförts tidigare och har visat på att det förekommer ett flertal mindre zoner som är orienterade i riktning nära N-S, vilket sammanfaller med den planerade nya tunneln. Zoners förekomst har även verifierats genom kärnborrning. Zonerna innehåller inslag av parallella Alnöitgångar och i en av de påborrade zonerna har även förekomst av svällande lera påvisats. Denna lera är väldigt vittringsbenägen och vid förekomst av vatten kan höga svälltryck bildas. Enligt kartering från 2000 utförd av Tyréns finns två sprickgrupper, en brantstående som strycker nära N-S med en stupning på ca 85 ⁰ och en flackare sprickgrupp som stryker NV-SO med en stupning på ca ca 35 ⁰. Därutöver förekommer slumpmässigt orienterade sprickor. Karteringen visade även den på upp till en halv meter breda Alnöitgångar med vittrat och uppsprucket berg genomfördes en kartering av fjärrvärmetunneln som bekräftar ovanstående strukturer. 6.3 Bergkvalitet Berget bedöms vara av kvaliteten ganska bra berg, 4<Q<10 enligt Q-metoden. Vid passage av zoner sjunker kvaliteten på berget. Ytberg kan vara delvis uppsprucket och vittrat. Byggbarhet och stabilitet påverkas inte nämnvärt av detta annat än att lite kraftigare förstärkningsåtgärder kan bli aktuellt inom vissa partier. 9 (12)

152 7 Grundvattenförhållanden Ett flertal grundvattenrör finns utplacerade inom Korsta-området. Det finns särskilda rör som bevakar grundvattennivåerna i och kring de 5 bergrummen. Normalt påträffas grundvatten kring 1 m under markytan. För att hindra spridning av petroleumprodukter och gas finns krav på hur låg grundvattennivå som är tillåten för de olika bergrummen. För bergrum A-C har en gräns på +12 satts för lägsta grundvattennivå. Markytan ovan de bergrummen ligger på För gasolbergrummet har grundvattenytans miniminivå satts till -2. Här ligger markytan lägre, I närheten till området finns ett antal fastigheter med borrade brunnar. Samtliga fastigheter ska vara anslutna till kommunal vattenförsörjning, men nyttjas delvis för bevattning. 8 Konsekvensbeskrivning R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Geoteknik\PM Berg och jordteknik.docx Mall: Tender Advanced 2010.dot ver Hydrogeologi, grundvattenbalans För att få en uppfattning om tunnelbyggandets influens på grundvattensituationen har överslagsberäkningar utförts för den nya vägtunneln. Beräkningarna är översiktliga då de inte tar hänsyn till områdets läge intill kusten med fallande marknivåer eller det faktum att befintliga bergrum ger samverkande effekter för inläckagets mängd. Beräkningarna har baserats på antaganden med avseende på bergkvalitet och bergets genomsläpplighet. Bergets hydrauliska konduktivitet har valts till m/s före injektering och m/s efter injektering. Dessa parametrar tillsammans med de geometriska parametrarna kan resultera i en tätningseffektivitet på ~ 80 % som är fullt möjligt att uppnå med cementinjektering. Den beräknade inläckningsvolymen är 52 l/min, per 100 m bergtunnel före och 11 l/min, 100 m efter injektering. Inläckningsvolymen kan reduceras ytterligare med kompletterande injektering med bruk som kan penetrera mindre sprickvidder. Influensavståndet, räknat från tunnelaxeln, blir ~ 100 m utan injektering och ~ 75 m med injektering. Inläckaget till tunneln ger en grundvattenpåverkan som naturligt är störst rakt ovanför tunneln och som avtar ut från tunneln. Inläckaget omräknat till grundvattendränering rakt ovanför bergrummet blir 3,5 m/år (och kvadratmeter) utan injektering och ~723 mm/år med injektering Dessa värden ska ~jämföras med grundvattenbildningen som är beroende bl.a. av nederbördsmängd, vegetation, jordlagerförhållanden och avdunstning m m. Grundvattenbildningen längs Östersjö och bottenhavskusten kan översiktligt ansättas till ca 200 mm/år. Grundvattendräneringen beräknas alltså överstiga grundvattenbildningen vilket indikerar att inläckaget till tunneln kan komma att sänka av grundvattennivån mer än önskvärt med en oinjekterad tunnel. Vid planering av anläggningen rekommenderas en anspråksfull förundersökning avseende bergets hydrauliska egenskaper och en ambitiös planering av bergtätning. 10 (12)

153 8.2 Bergschakt Den närliggande befintliga fjärrvärmetunneln kommer att ställa restriktioner på bergschaktarbeten. Särskilda vibrationskrav gäller för fjärrvärmetunnlar och det finns ofta krav på en lägsta temperatur för när bergschakt är tillåtet. I liknande projekt med passage av fjärrvärmetunnlar är det inte tillåtet med bergschakt inom tunnelns influensområde då temperaturerna ligger på -10 ⁰ eller lägre. Under tiden schaktningsarbeten pågår måste dagliga avläsningar av grundvattennivåerna göras för att säkerställa att ställda krav på lägsta grundvattennivå innehålls för de befintliga bergrummen Öppna schakter Inom området är det ett större parti som ska sprängas. Detta kommer att resultera i delvis mycket höga bergskärningar. Bergschaktningsarbetena måste anpassas så att de höga skärningarna i största möjliga mån kan planeras och lokaliseras utifrån rådande geologi och därmed undvika omfattande förstärkning och drift- och underhåll. Risk för blockutfall kan förekomma i bergskärningar då de två huvudsprickgrupperna sammanfaller med slumpmässigt orienterade sprickor. Detta kan dock säkras med ingjutna bultar. Före bergschakt påbörjas kan det vara aktuellt med viss förförstärkning för att säkerställa bergkrönet. Då det finns risk för svällande leror är det viktigt att tillåta viss dränering i skärningen så att det inte byggs upp höga tryck. Sprutbetongförstärkning av slänten bör undvikas. Det är också önskvärt att sprängningsarbetena planeras så att man får ett styckeutfall så att en stor del av massorna kan nyttjas för utbyggnad av containerhamnen. Schakterna måste anpassas till de vibrationskrav som ställs för befintliga tunnlar och bergrum samt intilliggande byggnader. R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Geoteknik\PM Berg och jordteknik.docx Mall: Tender Advanced 2010.dot ver Tunnel under Korstaberget Tunneln kommer att drivas igenom det område som är klassat som naturmark. Tunneln passerar ca 8 meter över befintlig fjärrvärmetunnel. Profilen på tunneln kan komma att justeras. Det rekommenderas att bergtäckningen mellan de två tunnlarna bör vara minst 4 meter. Tunneln förutsätts drivas som en förinjekterad tunnel för att undvika grundvattensänkningar och få en bättre tunnelmiljö. Tunneln förstärks med ingjutna bultar samt sprutbetong. Sprutbetongförstärkning utförs framför allt i tak, men i partier med sämre berg kan det bli aktuellt med sprutbetongförstärkning även på väggarna. Risk finns att svällande leror förekommer. Detta ska observeras under tunneldrivningen och det kan bli aktuellt med särskild förstärkning i dessa fall. Då den dominerande sprickstrukturen är N-S så finns det risk att tunneln kommer att gå parallellt med ogynnsamma sprickor under längre sträckor. Sprickstrukturen innebär också att viss anpassning av injekteringsskärmar måste göras för att optimera tätningen av tunneln. Tunneldrivningen kommer att utsättas för restriktioner vad gäller vibrationskrav från både befintlig fjärrvärmetunnel och de fem bergrummen. Vibrationskrav kommer att finnas även för befintliga byggnader. Innan passage av fjärrvärmetunneln måste tunneln inspekteras och eventuellt kompletteras avseende förstärkning i tak för att säkerställa att det inte blir några blockut- 11 (12)

154 fall. Därefter ska inspektioner utföras kontinuerligt efter varje sprängningstillfälle. Det kan även vara aktuellt med installation av deformationsmätare som ska avläsas vid inspektion av tunneln. Tunneln kommer att vara utsatt för frost och därmed är det aktuellt att hela tunneln vatten- och frostisoleras. Stockholm WSP Sverige AB R:\5525\ DP Petersvik\Underlag och PM\Geoteknik\PM Berg och jordteknik.docx Mall: Tender Advanced 2010.dot ver (12)

155 BILAGA 22

156 PM Förorenad mark och sediment Sundsvall logistikpark Upprättad av: Astrid Göthe Granskad av: Lina Westerlund

157 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Astrid Göthe Logistikpark Sundsvall PM Förorenad mark och sediment Status: PM FÖRORENAD MARK OCH SEDIMENT Sundsvall logistikpark Kund Sundsvall Logistikpark AB c/o Sundsvalls kommun Sundsvall Besöksadress: Norrmalmsgatan 4 L:\5525\ DP Petersvik\3_Dokument\36_PM\Förorenad mark\pm Sammanfattning förorenad mark DP\arbetsfiler\PM Sammanfattning förorenad mark docx Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Sundsvall Besök: Landsvägsallén 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Astrid Göthe Astrid.gothe@wspgroup.se Tel: (11)

158 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Astrid Göthe Logistikpark Sundsvall PM Förorenad mark och sediment Status: Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Syfte och omfattning 5 3 Markförororeningar Naturmark och bostadsbebyggelse Inom detaljplaneområdet och verksamhetsområdet Utanför detaljplaneområdet och verksamhetsområdet Industrimark Inom detaljplaneområdet och verksamhetsområdet Utanför detaljplaneområdet och verksamhetsområdet Sediment (inom detaljplaneområdet och verksamhetsområdet) Miljöundersökning Oförutsedda föroreningar 10 4 Referenser 11 L:\5525\ DP Petersvik\3_Dokument\36_PM\Förorenad mark\pm Sammanfattning förorenad mark DP\arbetsfiler\PM Sammanfattning förorenad mark docx 3 (11)

159 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Astrid Göthe Logistikpark Sundsvall PM Förorenad mark och sediment Status: L:\5525\ DP Petersvik\3_Dokument\36_PM\Förorenad mark\pm Sammanfattning förorenad mark DP\arbetsfiler\PM Sammanfattning förorenad mark docx 1 Sammanfattning Sundsvallsbukten har under lång tid varit industriellt påverkad och hårt belastad av utsläpp i både mark och vatten. Ända sedan industrialismens genombrott har en rad förorenande ämnen släppts ut i området som metaller, kvicksilver, klorerade föreningar, organiska ämnen och näringsämnen. Källorna är både direkta utsläpp från industrier och indirekta utsläpp som orsakas av olika föroreningar som läcker ut från förorenade områden. Verksamhetsområdet, där logistikpark och landbyggnad planeras, samt det större omgivande området som är aktuellt för ansökan om detaljplaneändring (nedan kallat detaljplaneområdet), består till stor del av jungfrulig skogsmark samt mindre delar fritidsbebyggelse med ett fåtal åretruntboende. De markföroreningar som kunnat misstänkas härstammar från luftnedfall av partiklar från Korstaverkets förbränningsanläggning. Provtagning har utförts på mossa och i två delområden i mark. Analys utfördes med avseende på metaller, alifater, aromater, PAH och dioxin. Inga föroreningar påträffades över gällande riktvärden, och dessa delar av markområdet kan därför betraktas som oförorenade med avseende på de ämnen som analyserades. De industriverksamheter som kan ha gett upphov till markföroreningar är samtliga belägna utanför verksamhetsområdets samt detaljplanens gräns, främst Tunadal och Ortviken. Dessa kan dock ha påverkat sedimenten genom diffus spridning av föroreningar till sediment. Sedimenten som kommer att beröras av landbyggnaden vid Petersvik har undersökts med avseende på ett stort antal miljöföroreningar. Halterna av de analyserade ämnena är jämförbara med, och i vissa fall lägre än, halterna i sediment i närliggande Alnösundet och Sundsvallsfjärden. En eventuell spridning av sedimenten vid muddring och grävning bör därför inte påverka omgivningen negativt. Byggande av hamnen medför även lokal grumling. Grumling medför att ljusförhållanden förändras vilket påverka planktontillväxten. Grumling är dock av övergående karaktär då denna försvinner relativt snabbt när omblandning i sedimenten upphör. Arbetet ska styras och kontrolleras noga. Den industriella verksamhet som pågår inom detaljplaneområdet och verksamhetsområdet är Neste Oil och Imerys Mineral, direkt söder om Sundsvalls hamn. Inga processer i detta område ger dock upphov till misstanke om markförorening. Olje- och gasolbergrummen mellan Neste Oil och Korstaverket är belägna nere i Korstaberget. Dessa bör beaktas främst ur ett grundvattenperspektiv. Bergrummen bevakas med hjälp av grundvattenrör för kontroll av eventuella läckage. Krav finns på miniminivå för grundvattnet, för att hålla rätt tryck och bevara inneslutningskapaciteten i bergrummen. Detta behandlas vidare i det geotekniska PM som WSP tagit fram, WSP, , PM Geoteknik, Sammanfattning jord-, berg- och hydrologiförhållanden. 4 (11)

160 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Astrid Göthe Logistikpark Sundsvall PM Förorenad mark och sediment Status: 2 Syfte och omfattning Syftet med detta PM är att sammanfatta föroreningsbilden i mark och sediment i det område där Logistikpark Sundsvall planeras. Området är beläget nordöst om Sundsvalls stad, vid kustremsan mellan Ortvikens massafabrik och Sundsvalls hamn. Inför den planerade logistikparken ansöks om en ny detaljplan för området (i texten benämnt detaljplaneområdet). För den planerade logistikparken (verksamhetsområdet), som består av ett mindre område än detaljplanen, tas bland annat MKB och miljödomsansökan fram. Detta PM sammanställer information om de verksamheter som kan ha bidragit till föroreningar i mark eller sediment, samt sammanfattar de undersökningar som utförts och de resultat som framkommit, för detaljplaneområdet respektive verksamhetsområdet. För varje område som behandlas i de olika kapitlena nedan klargörs om det är detaljplaneområdet, verksamhetsområdet, eller båda, som berörs av texten. 3 Markförororeningar Området vid och omkring verksamhetsområdet och detaljplaneområdet kan delas in i fyra delområden; naturmark, industrimark, sediment och oljebergrummen, med avseende på potentiellt förorenad mark. Se ritning i figur 1 nedan. 3.1 Naturmark och bostadsbebyggelse L:\5525\ DP Petersvik\3_Dokument\36_PM\Förorenad mark\pm Sammanfattning förorenad mark DP\arbetsfiler\PM Sammanfattning förorenad mark docx Inom detaljplaneområdet och verksamhetsområdet Inom detaljplaneområdet och delvis inom, samt nordväst om, den planerade logistikparken, finns ett skogsparti samt bostadsbebyggelse som mestadels utgörs av fritidshus. En översiktlig markundersökning har utförts i området för att undersöka förekomsten av föroreningar från luftnedfall från det närliggande Korstaverket. Prover uttogs av WSP under 2011 i mossa, samt samlingsprov i jord. Proverna analyserades med avseende på metaller, alifater, aromater, PAH och dioxin. Resultaten visade på halter under gällande riktvärden av uppmätta ämnen, och inga åtgärder är nödvändiga inför eventuella markarbeten i området. För mer information, se WSP, , PM Detaljplan för Sundsvalls logistikpark, Skön, Sundsvalls kommun, Översiktlig miljöteknisk markundersökning med avseende på luftnedfall. Markförorening av metaller från luftnedfall har även tidigare (Profu/Ekokonsult, 2008) undersökts nära Korstaverket. De uppmätta halterna var högre än genomsnittshalterna i Västernorrlands län men bedömdes vara normala för en tätort. De förhöjda halterna förmodades bero på närheten till Korstaverket där damning av bottenaska lyftes fram som en möjlig källa. Profu/Ekokonsult bedömde att nedfallsnivåerna sannolikt inte hade någon märkbar påverkan på vare sig människors hälsa eller miljön i övrigt. Från bebyggelsen misstänks inga potentiella föroreningar spridas. Inga uppgifter om cisterner finns i kommunens cisternregister. 5 (11)

161 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Astrid Göthe Logistikpark Sundsvall PM Förorenad mark och sediment Status: L:\5525\ DP Petersvik\3_Dokument\36_PM\Förorenad mark\pm Sammanfattning förorenad mark DP\arbetsfiler\PM Sammanfattning förorenad mark docx Figur 1. Översiktskarta över delområden och verksamheter i närheten av det aktuella området, uppdelat i industriområden (rosa) naturmark (grönt) bostadsbebyggelse (ljusblått) och oljebergrum (rött). Dessutom visas miljöprovtagna platser (lila), gräns för detaljplan (gult) samt gräns för verksamhetsområdet (mörkblått). 6 (11)

162 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Astrid Göthe Logistikpark Sundsvall PM Förorenad mark och sediment Status: Utanför detaljplaneområdet och verksamhetsområdet Petersvik glasbruk Enligt den historiska inventering som utförts fanns ett glasbruk beläget strax utanför detaljplaneområdets västra gräns, se figur 1, öster om dagens korsning mellan Petersviksgatan och Tunabäcksvägen. Petersviks glasbruk uppfördes år Det brann ner samma dag det togs i bruk. Året därpå var det återuppbyggt med Sundsvalls Glasbruks AB som ägare. Glasbruket tillverkade hushållsglas och medicinflaskor. Efter en ny brand 1898 återuppbyggdes inte glasbruket och det finns idag inga spår kvar. Huvudsaklig förorening från glasbruk är tungmetaller vilka finns i råvaror och slaggprodukter från glastillverkningen. Petersviks glasbruk var i drift under ca två år, och eventuell risk för markförorening från verksamheten, där spridning skett till detaljplaneområdet som medfört halter över det gällande riktvärdet, mindre känslig markanvändning, kan betraktas som liten. (Länsstyrelsens MIFO-databas, 2011). 3.3 Industrimark I verksamhetsområdet och inom detaljplaneområdet finns i dagsläget pågående industriverksamhet vid den sydligaste delen av Sundsvalls hamn, samt de olje- och gasbergrum som finns i området Inom detaljplaneområdet och verksamhetsområdet L:\5525\ DP Petersvik\3_Dokument\36_PM\Förorenad mark\pm Sammanfattning förorenad mark DP\arbetsfiler\PM Sammanfattning förorenad mark docx Neste oil och Imerys minerals I nordöstradelen av området, vid hamnen, ligger Neste oil och Imerys minerals mineralförädlingsindustri. Dessa angränsas i norr av Sundsvalls hamn. Norr om Sundsvalls hamn tar Tunadals sågverk vid. Neste oil har gasolförvarig och distribution av gasol. Gasolen kommer in via båt och lagras i bergrum, och transporteras sedan vidare till kund via väg eller järnväg. Ingen misstanke finns om förorening av mark från gasollossning från båt. Imerys Mineral AB tillverkar fyllmedels- och bestrykningspigment till framförallt pappersindustrin i Sverige. Produktionsprocessen består av att från råvarorna marmor och kaolinlera förädla dessa till flytande fyllmedels- och bestrykningspigment. Ingen missatanke om förorening från denna verksamhet finns Bergrum (utanför verksamhetsområdet, men berörs av ev. påverkan på grundvatten) I Korstaberget mellan Korstaverket och hamnplanen där Neste Oil och Imerys håller till, finns fyra oljebergrum med eldningsolja tillhörande Korstaverket och ett gasolbergrum tillhörande Neste Oil. Så länge en minimigrundvattennivå specificerad för bergrummen uppfylls, så sker tillräckligt stort grundvattentryck mot bergrummen 7 (11)

163 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Astrid Göthe Logistikpark Sundsvall PM Förorenad mark och sediment Status: för att hålla inne oljan, och ingen risk för läckage finns. Grundvattennivå kontrolleras med hjälp av kontrollrör utplacerade i terrängen runt bergrummen. Påfyllnadssställen för olja ligger på Korstaverkets området. Ingen misstanke om förorening med anledning av spill inom detaljplaneområdet finns därför i dagsläget. Gaspåfyllning, som ej innebär risk för markförorening, sker från båt vid Neste oils hamn Utanför detaljplaneområdet och verksamhetsområdet L:\5525\ DP Petersvik\3_Dokument\36_PM\Förorenad mark\pm Sammanfattning förorenad mark DP\arbetsfiler\PM Sammanfattning förorenad mark docx Sundsvalls hamn Nordöst om detaljplaneområdet och den planerade logistikparken, vid kusten, ligger Sundsvalls hamn. Norr om Sundsvalls hamn är Tunadals sågverk beläget. Sundsvalls hamn är Norrlands djupaste med 12,3 m vattendjup. Papper, pappersmassa och trävaror från de mellannorrländska industrierna står för ca 70 procent av det gods som hanteras på området. Inom hamnen finns stora ytor, i magasin och utomhus, som möjliggör mellanlagring av styckegods och bulkvaror. Exempel på sådana, förutom ovan nämnda skogsprodukter, är salt, styckegods, containers och projektgods. Samtliga varor som lastas och lossas är välförpackat och ingen direktkontakt mellan eventuellt miljöfarligt gods och mark sker. De produkter som kan bidra till markföroreningar på området är de oljor som används i verkstaden samt tvättmedel i maskinernas tvätthall. Båtars eventuella utsläpp kan också bidra till föroreningar, då främst i vatten och sediment, men även på stränder. Båtbottenfärger innehåller ofta farliga tungmetallföreningar som kan ansamlas i sediment utanför hamnar. Sundsvalls hamn var fram till 1973 i SCA:s ägo. Dess närhet till Tunadals sågverk ger en historisk vink om att hamnen använts för utskeppning av trävaror. Huruvida impregnerat virke legat upplagt och lastats vid hamnen är okänt men troligt. Risken för markförorening från impregneringsmedel kan dock anses mycket liten då den övervägande mängden dropp från nyimpregnerat virke skedde, förutom vid själva doppningskaret, under transport till, samt lagring på, brädgården Ortviken Anslutande till västra delen av detaljplaneområdet, utanför verksamhetsområdet, ligger Ortvikens massa- och pappersfabrik. Då industrin ligger utanför både detaljplaneområdet och den planerade logistikparken är det främst genom eventuell förorening till sediment som berör planerna. Ortviken startade som sågverk Sågen lades ner 1904 och en Sulfitfabrik startades och var i drift från 1908 till På samma område byggdes 1958 ett tidningspappersbruk. Kisbränning för framställning av sulfit till massakokning pågick mellan 1916 och Kisaskan, en restprodukt som kan innehålla höga föroreningar halter metaller, bland annat arsenik, exporterades till en början via båt direkt från kaj vid Ortviken. Områden där kisaska har hanterats har genomgått stora byggnationer och dess nuvarande utbredning är oklar. 8 (11)

164 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Astrid Göthe Logistikpark Sundsvall PM Förorenad mark och sediment Status: Osäkra uppgifter finns om att fenylkvicksilveracetat har använts vid Ortviken för massaimpregnering, men uppgifterna har ej styrkts. En eventuell kvicksilverförorening finns i så fall snarare i sedimenten utanför land än någonstans på land. Före 1967 gick avloppet orenat ut till recipienten, Sundsvallsfjärden/Alnösundet. Länsstyrelsen i Västernorrland har genomfört en översiktlig undersökning i sedimenten utanför Ortvikens kaj där lastning och lossning av kisaska skett. Resultaten visade på förekomst av kis eller kisaska Korstaverket Korstaverket är beläget sydväst om Tunadalshamnen. Verket är en pågående verksamhet med produktion av fjärrvärme till Sundsvalls kommun invånare. Ungefär 60 procent av bränslet utgörs av avfallsbränslen, det vill säga utsorterat brännbart avfall från hushåll och företag i Sundsvallsregionen. Cirka 20 procent av bränslet utgörs av eldningsolja och el. Resterande 20 procent till fjärrvärmeproduktionen utgörs av spillvärme från Ortvikens pappersbruk samt rötgas och deponigas från Blåbergets deponi. Hantering av eldningsolja ger risk för utsläpp av olja vid en eventuell olycka. Vid produktionens förbränning bildas rökgaser som ger luftföroreningar. Gränsvärden för utsläpp regleras via tillsyn. Aska från eldningspannorna deponeras på Blåbergets deponi. Från Miljökontorets diarium framgår att lagring och sönderdelning av biobränsle på Korsta 7:1 nordväst om Korstaverket kan orsaka markförorening. Området utgörs av en plan på västra sidan Korstaverket. Ytan provtogs av WSP under 2011, och inga föroreningar påträffades, se rapport WSP, , Bioprojekt Korstaverket, Miljöteknisk undersökning i mark för mer information. L:\5525\ DP Petersvik\3_Dokument\36_PM\Förorenad mark\pm Sammanfattning förorenad mark DP\arbetsfiler\PM Sammanfattning förorenad mark docx Skogsmarken väster om Korstaverket samt ytan vid transformatorstation M9 har undersökts med avseende på mark och grundvatten (vid M9). Inga ämnen påträffades i halter över gällande riktvärden (WSP, , Transformatorstation M9 Miljöteknisk undersökning i mark och grundvatten). 3.4 Sediment (inom detaljplaneområdet och verksamhetsområdet) Miljöundersökning Vid Petersvik planeras en hamnutbyggnad och utfyllad av sediment, i samband med byggandet av logistikparken. WSP har med anledning av detta utfört en sedimentundersökning med avseende på miljöföroreningar i den del som ska landfyllas för den nya hamnanläggningen. WSP har i samband med miljöundersökningen också utrett de geotekniska förhållandena inför landbyggnad. Se vidare WSP:s PM Geoteknik, , Logistikpark Petersvik, Sundsvall, Geoteknisk undersökning av havsbotten för kaj och hamnplan, samt WSP Rapport geoteknik (RGEO), , Petersvik Logistikpark, Sundsvall, kaj och hamnutbyggnad för fullständig geoteknisk redovisning. 9 (11)

165 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Astrid Göthe Logistikpark Sundsvall PM Förorenad mark och sediment Status: Resultaten från den miljötekniska undersökningen visade att föroreningar finns i sedimenten, i huvudsak i sedimentens översta skikt (0-5 cm). De ämnen som påträffats i förhöjda halter är metaller, PAH, PCB, och dioxin. Andra ämnen har också uppmätts men i låga halter. Halterna av miljöföreningar i Petersvik är jämförbara med, och i vissa fall lägre än, halterna i sediment i närliggande Alnösundet och Sundsvallsfjärden, de områden dit uppgrumlade partiklar kan spridas till. En eventuell spridning av sedimenten bör därför inte påverka omgivningen negativt. För mer information om miljöundersökningen, se rapport WSP, , Petersvik, Miljöteknisk undersökning av sediment inför landfyllnad och ny hamn, Skön, Sundsvalls kommun. L:\5525\ DP Petersvik\3_Dokument\36_PM\Förorenad mark\pm Sammanfattning förorenad mark DP\arbetsfiler\PM Sammanfattning förorenad mark docx Åtgärder för att förhindra spridning av partiklar och föroreningar Även om en spridning av sedimenten från Petersvik förmodligen inte påverkar halterna i omkringliggande områden kan det finnas skäl att vidta åtgärder för att minimera spridningen. Det är ännu inte helt klart hur anläggningsarbetena kommer att utföras, men preliminärt kan uppgrumling av bottensedimenten ske vid tre olika moment: 1. Urschaktning av lösa bottensediment längs den nya kajen 2. Invallning av vattenområdet längs kajen 3. Utfyllnad innanför invallning. För att förhindra spridning av partiklar vid moment 1 och 2 bör siltskärmar användas. Dessa kan utformas på flera sätt. Vid stora vattendjup (> ca 15 m) kan det i praktiken vara svårt att hantera bottengående skärmar. Eftersom vattenströmmarna i huvudsak finns på grundare vattendjup torde det heller inte vara nödvändigt att använda djupare skärmar i detta fall. Om skärmarna behöver förflyttas kan det till och med vara en fördel att de inte hänger ner ända till botten eftersom de i så fall kan orsaka onödig uppgrumling i samband med förflyttningen. Vid moment 3 bör den anlagda vallen kunna fungera som barriär och förhindra spridning av de partiklar som grumlas upp vid fortsatt utfyllnad. I detta skede bör det därför inte vara lika nödvändigt att använda siltskärmar. Innan anläggningsarbetena påbörjas bör dock ett kontrollprogram upprättas. Kontrollerna bör omfatta mätningar av både grumlighet och föroreningshalter i vattnet, och utformas så att en eventuell oacceptabel spridning kan upptäckas i ett tidigt skede. Sediment som schaktas upp och tas omhand på land måste avvattnas. Lämplig teknik för detta kommer troligen att behöva utvärderas i fältförsök. Oavsett vilken avvattningsteknik som används kommer det avskilda vattnet att behöva renas både från partiklar och från föroreningar. Hänsyn till detta måste tas vid såväl utförande som utvärdering av avvattningsförsöken. 3.5 Oförutsedda föroreningar Om misstanke om tidigare okända markföroreningar uppstår vid markarbeten för logistikparken bör dessa provtas och hanteras enligt gängse standard för förorenad mark, såsom SGF:s och Naturvårdsverkets föreskrifter. 10 (11)

166 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Astrid Göthe Logistikpark Sundsvall PM Förorenad mark och sediment Status: L:\5525\ DP Petersvik\3_Dokument\36_PM\Förorenad mark\pm Sammanfattning förorenad mark DP\arbetsfiler\PM Sammanfattning förorenad mark docx 4 Referenser MRM, , Sundsvall Logistic park, Geofysiska mätningar. MRAP Naturvårdsverket, 1999, Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden Profu AB och Ekokonsult AB, Resultat från kompletterande analyser av mossa och lingon i området kring Korstaverket. WSP, , Förorenad mark, Tunadal - Korsta Ortviken. Delutredning till fördjupad översiktsplan. WSP Samhällsbyggnad, Uppdrag WSP, , PM Geoteknik, Sammanfattning jord-, berg- och hydrologiförhållanden, WSP PM Geoteknik, , Logistikpark Petersvik, Sundsvall, Geoteknisk undersökning av havsbotten för kaj och hamnplan Uppdrag WSP Rapport geoteknik (RGEO), , Petersvik Logistikpark, Sundsvall, kaj och hamnutbyggnad. Uppdrag WSP, , Bioprojekt Korstaverket, Miljöteknisk undersökning i mark. Uppdrag WSP, , Transformatorstation M9 Miljöteknisk undersökning i mark och grundvatten. Uppdrag WSP, , PM Detaljplan för Sundsvalls logistikpark, Skön, Sundsvalls kommun, Översiktlig miljöteknisk markundersökning med avseende på luftnedfall. WSP, , Petersvik, Miljöteknisk undersökning av sediment inför landfyllnad och ny hamn, Skön, Sundsvalls kommun Utdrag ur databasen ECOS och cisternregister levererat av Miljökontoret med epost MIFO-databasen, Länsstyrelsen i Västernorrland (11)

167 BILAGA 23

168 Särskild arkeologisk utredning inom del av exploateringsområdet för planerad utbyggnad av kraftvärmeverk samt kombiterminal i Korsta- Petersvik, Sundsvalls kommun Fornlämningar: Raä 62:1, 62:2, 63: 1, 64:1 Fastighet: Korsta 7:1, 7:2, 8:1, 8:10, 8:12 Socken: Skön Kommun: Sundsvalll Landskap: Medelpad Rapportnummer 2011: :28 Ola George

169 2 Murberget Länsmuseet Västernorrland Box Härnösand Särskild arkeologisk utredning inom del av exploateringsområdet för planerad utbyggnad av kraftvärmeverk samt kombiterminal i Korsta- Petersvik, Sundsvalls kommun. Murberget Länsmuseet Västernorrland, Ola George Härnösand 2011 Foto: Murberget ISSN

170 3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Syfte... 5 Metod... 5 Topografi... 5 Redogörelse av arbetet... 6 Schaktbeskrivningar... 6 Fornlämningsbeskrivningar... 8 Kartmaterial Fyndmaterial Tolkning och diskussion Tekniska och administrativa uppgifter Referenser Bilaga 1. Äldre kartor Bilaga 2. Fotolista Bilaga 3. Fyndlista

171 Sammanfattning Vid den särskilda arkeologiska utredningen inom Korsta/Petersvik påträffades flera tidigare ej kända fornlämningar (en stensättning och en flack hög, plats för hustomt med belägg från 1700-talet) samt kulturhistoriska lämningar i form av en kallmurning i bergsskreva och plats för gård med belägg från 1800-talet. Vid utredningen grävdes schakt i åkermarken vid Långsvedjan (tidigare Dalsåkern) för att påvisa eventuella fornlämningar. Några fornlämningar kunde dock inte påvisas. Utredningsområdet och de närmaste omgivningarnas fornlämningar, ortnamn och arkivhandlingar visar på en mer eller mindre obruten kontinuitet från bronsåldern fram till idag. 4

172 5 Inledning Sundsvalls Energi AB planerar att bygga ut sitt kraftvärmeverk och Sundsvall Logistikpark AB planerar samtidigt att bygga en ny hamn och kombiterminal vid Korstaudden och Petersvik. Länsstyrelsen anser det som nödvändigt att en särskild arkeologisk utredning genomförs för att kunna bedöma om eventuella okända fornlämningar påverkas av byggplanerna. Syfte Den särskilda arkeologiska utredningen ska säkerställa om det finns hittills okända fornlämningar inom det av Länsstyrelsen fastställda utredningsområdet. Resultaten kommer att ligga till grund för Länsstyrelsens fortsatta tillståndsprövning enligt 2 kap. 1 3 och Sundsvalls Energis fortsatta planering. Metod Utredningsområdet inventerades för att se om det där fanns okända fornlämningar. I åkermarken grävdes schakt för att se om det där fanns anläggningar eller fynd. Äldre kartmaterial gicks igenom för att spåra äldre markanvändning och bebyggelselägen. Fornlämningarna mättes in med RTK-GPS. Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar anmäldes till fornminnesregistret (FMIS). Topografi I södra delen av utredningsområdet består terrängen av skogsbevuxna berg. De högsta nivåerna över havet ligger på drygt 45 meter. I sluttningen norr om bergsområdet finns trots lutningen en hel del flacka ytor främst bestående av morän, sandiga partier finns bitvis. Udden längst i sydöst (söder om kraftverksområdet) består av hällmarker och moränjordar. Området är bitvis kraftigt förstörd genom markarbeten av olika slag. I utredningsområdets mellersta del ligger Långsvedjan med mot öster sluttande åkrar. I åkerns ungefärliga mitt finns en förhöjning (ö-v) delvis bestående av berg och morän. Längs stora delar av förhöjningen finns stenar upplagda som röjts bort från åkern. Norr om åkrarna finns en skogsbeväxt åsrygg. I sluttningen ner mot norr finns spår av stenröjda åkerytor. Norr om åsryggen finns igenväxande åkermark där en mindre bäck rinner i östlig riktning. Området är starkt påverkat av sentida verksamheter. Strax väster om utredningsområdets norra del finns en längre stengärdesgård och en äldre stenkällare. Området väster om stengärdesgården består av åkermark.

173 6 Figur 1. Översikt med alla lämningar samt utredningsområdet markerat med blåstreckad linje. Redogörelse av arbetet Hela utredningsområdet inventerades. I åkermarken i Långsvedjan grävdes schakt för att se om där fanns tidigare okända fornlämningar. Fornlämningarna inom utredningsområdet mättes in med RTK-GPS. Äldre arkivmaterial över utredningsområdet studerades efter rektifiering. Alla fornlämningar anmäldes till fornlämningsregistret (FMIS). Schaktbeskrivningar Jordarten under matjorden i Långsvedjan bestod av gråbrun ler/mjäla. Matjordens tjocklek var mestadels runt 0,25-0,3 meter. I schakt 5, 6 och 12 var dock matjordens tjocklek 0,4-0,5 meter. I schakt 5 var matjorden mörkare än i de andra schakten och innehöll både taktegel och porslin.

174 7 Figur 2. Norra delen av Långsvedjan. Foto från väster. Figur 3. Schakt 6 i nordöstra delen av Långsvedjan. Foto från öst.

175 8 Figur 4. Långsvedjan med schakten markerade. Fornlämningsbeskrivningar I närområdet till undersökningsområdet finns följande fornlämningar registrerade: Väster om Korstaberget finns en stensättning och en hög (Raä 125: och 125:1). Väster om utredningsområdets mellersta del finns en kulturhistorisk lämning i form av ett gränsmärke (Raä 124:1). Nordväst om utredningsområdet vid Överkorsta finns ett av Medelpads största gravfält (Raä 57) bestående av både stensättningar och högar, sammanlagt 37 gravar. Selinge påstår dock att det där finns 40 fornlämningar och att det är det största gravfältet i Medelpad (Selinge 1977:185). I Nederkorsta, nordväst om utredningsområdet, finns en stensättning, en husgrundsterrass och en gravhög (Raä 58:1, 58:2 och 58:3) samt ännu en gravhög (Raä 59). Norr om utredningsområdet finns ett gravfält bestående av fem gravhögar (Raä 60) och ett gravfält bestående av sju stensättningar (Raä 61). Inom utredningsområdet finns följande lämningar med beskrivningar enligt fornminnesregistret: Raä 62 består enligt fornlämningsregistret av en rund stensättning 6 meter diameter och 0,3 meter hög. Övermossad fyllning av 0,1-0,3 meter stora delvis skarpkantade stenar. I sydöstra kanten är en grop, 1 meter i diameter och 0,2 meter djup. Ytan är smågropig och ojämn. Fyllningsmaterial finns ställvis utslängt utanför anläggningen. Anläggningen är anlagd på berg. Beväxt med fyra tallar och ett tiotal mindre granar. Ca 20 meter väster om anläggningen är ett värn för luftvärnskanon. 14 meter östsydöst om nr 1 är: 2) Fundament: 10 x 8 meter (Ö-V) av ca 0,5 meter hög 1,5-2 meter breda jord och stenvallar. Ingång i väster. Bör ha utgjort bivackplats för personalen vid

176 9 luftvärnsanläggningen. Ser dock i dag mycket ålderdomlig ut. Tidigare anteckningar Raä:s inv 1964 nr 62 Winberg 1950 nr 14. Vid utredningen framgick det att stensättningen ursprungligen haft en diameter på närmare 9 meter. Längs sydöstra delen fanns en omkring 0,6 meter hög kallmurad begränsning. Även i den nordvästra delen syntes kallmurningen men inte så välbevarad som i den sydöstra delen. Inne i stensättningen syntes en grillplats. I norr fanns en sänka (antagligen bortplockade stenar), i söder finns en fyrkantig utbyggnad (sentida) samt utslängd sten. 7 meter öster om Raä62:1 påträffades en mindre stensättning, cirka 3 meter i diameter och omkring 0,3 m hög. Stensättningen består av stenar, 0,2-0,6 meter stora. Anläggningen ligger på berghällen. 13 meter öster om Raä 62:1 påträffades en flack rundad gravhög 6,3 6,7 meter i diameter och cirka 0,4 meter hög. Fyllningen består av sand med inslag av sten upp till cirka 0,2 meter i ytan. Anläggningen ligger på berghällen. Figur 5. Stensättningen Raä 62:1. Fotad från öst.

177 10 Figur 6. Nyupptäckt mindre stensättning drygt 7 meter öster om Raä 62:1. Fotad från öst. Figur 7. Nyupptäckt flack hög 13 meter öster om Raä 62:1. Fotad från sydöst.

178 11 Figur 8. Den husgrundsliknade anläggningen Raä 62:2. Fotad från öst. Figur 9. Kallmur i bergsskreva 12,5 meter sydöst om Raä 62:2. Raä 63:1 Långröse 16 x 8 meter (NV-SÖ) och 0,6 meter hög, av 0,2-0,8 meter, vanligen0,2-0,4 meter stora stenar. I längdriktningen finns 3 gropar, 2-3 meter diameter och 0,3-0,6 meter djup. Ytan är även i övrigt omplockad och gropig. Beväxt med enstaka granar i kanterna samt några mindre lövbuskar och granplantor.

179 12 Figur 10. Långröset Raä 62. Fotad från öst. Raä 64:1 Stensättning rund, 6 meter diameter och 0,3 meter hög. Delvis övermossad fyllning av 0,2-0,5 meter stora stenar. I nordnordöstra delen är en grop 1 meter diameter och 0,2 m djup. Fyllningsmaterial finns ställvis utslängt utanför anläggningen. Anlagd på berg i södra delen. Beväxt med två granar och 2 mindre rönnar. Figur 11. Stensättningen Raä64. Fotad från nordöst.

180 13 Figur 12. Jordkällare strax väster om utredningsområdets nordvästra del. Fotad från syd. Figur 13. Stengärdesgård strax väster om utredningsområdet nordvästra del. Fotad från norr.

181 14 Figur 14. Vildväxande humle i nordöstra delen av Långsvedjan. Kartmaterial Av det ekonomiska kartbladet (17 H 4g) utgivet 1966 framgår att Långsvedjan hade en betydligt längre utsträckning åt öster (se bilaga 1). Det östra området har nu tagits i anspråk av Korstakraftverket och intilliggande grusplan. På 1788 års karta (bilaga1) över Korsta (hemmansklyvning, laga skifte) kallades Långsvedjan för Dalsåkern. Av kartan framgår att det nere vid stranden låg humlegårdar och det är möjligt att det nu levande beståndet av humle i östra delen av Långsvedjan härstammar därifrån. Man kan vidare se att det inne och i anslutning till det nuvarande Långsvedjan fanns en mängd mindre åker- och ängstegar. På den östvästliga förhöjningen i åkermarken finns en markering (nr 9) som betecknar en hustomt. Den är inte markerad som övriga gårdslämningar, troligen på grund av att den inte längre var bebyggd men fanns kvar i minnet vid tiden för upprättandet av kartan. Sammantaget finns gjärden, åkrar, lägdor, slottar, humlegårdar och delte backar (troligen samägor) beskrivna i förteckningen till 1788 års karta. Även på 1852 års karta (laga skifte, ägobyte) kan man se en mängd åker- och ängstegar (bilaga1). I utredningsområdets nordvästra del (vid den jordkällare som dokumenterades vid utredningen) låg en fyrbyggd gård samt fyra byggnader öster om gården. Ett hus fanns även vid platsen på ekonomiska kartan från 1950/60-talet. En byggnad finns även markerad i utredningsområdets nordligaste del. Fyra lador finns också markerade i och strax utanför utredningsområdet. Ortnamn De ortnamn som finns kring utredningsområdet är av blandad karaktär. Till ett äldre skikt hör Korsta där efterleden sta tillhör de ortnamn som bildades under järnåldern eller närmare bestämt från omkring Kr. f. (romersk järnålder) fram till omkring 1000 e. Kr. (vikingatid). Tunanamnen, här representerat av Tunaby, kan beteckna gårdar med speciell

182 15 administrativ eller religiös funktion. Namnformen var produktiv under lång tid från cirka 400 e. Kr. till cirka 1050 e.kr. Ambrosiani hävdar att Tunanamnen under tidig medeltid kan ha samband med sockenbildningen och den kyrkliga organisationen (Ambrosiani 2011:6 19). Ortnamnet Långsvedjan dyker första gången upp 1788 på en karta över Korsta (Hemmansklyvning, laga skifte från 1788). Fyndmaterial Vid schaktningarna i åkermarken vid Långsvedjan påträffades mindre, svallade flintor i flera av schakten (schakt 1, 3, 7, 0ch 8). I ett av schakten hittades ett stycke slagen flinta (schakt 7). I schakt 7 hittades även en bit rödgods och en bit ljust brungrå keramik. I schakt 8 påträffades en bit bränt ben. Ett urval av fynden registrerades och sparades (alla utom en svallad flinta kasserades). Tolkning och diskussion Vid den särskilda arkeologiska utredningen inom Korsta/Petersvik påvisades förutom de tidigare kända fornlämningarna tre nya fornlämningar (en stensättning, en flack hög och plats för hustomt med belägg från 1700-talet) samt en kulturhistorisk lämning (kallmurning i bergsskreva). De historiska kartorna visar hur området brukades under slutet av 1700-talet och mitten av 1800-talet. Kartorna visar även platserna för äldre gårdar och i ett fall en plats för en hustomt som vid kartans upprättande troligen redan var försvunnen men levt kvar i minnet. Ekonomiska kartan visar hur området såg ut vid slutet av 1950-talet och början av 1960-talet innan utbyggnaden av hamnen och kraftverket i Korsta. Utredningsområdet och de närmaste omgivningarnas fornlämningar, ortnamn och kartmaterial visar på en mer eller mindre obruten kontinuitet från bronsåldern fram till idag.

183 16 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Länsmuseets dnr: 2011/248 Län: Västernorrland Landskap: Medelpad Kommun: Sundsvall Socken: Skön Fastighet: Korsta 7:1, 7:2, 8:1, 8:10, 8:12 Kartblad: 17 H 4g Belägenhet: Rt 90 2,5 gon väst X Y Sweref TM X Y Undersökta ytor i sammanlagt 23 schakt cirka 220 m² Utredningsområde: 0,2563 km² Koordinatsystem och höjdvärden: Rikets nät 2,5 gon väst efter RTK-GPS-värden Undersökningstid: 13,14, 19/ Personal från Murberget Länsmuseet Västernorrland: Ola George Rapportsammanställning: Ola George Dokumentationsmaterial i digital form samt fynd förvaras på Murberget, Länsmuseet Västernorrland Referenser Ambrosiani, B tuna- namnen i Mellansverige. Järnåldersbildningar och medeltida uppkallelsenamn? Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning Uppsala. Selinge, K.G Järnålderns bondekultur i Västernorrland. Västernorrland Förhistoria. Utgiven av Västernorrlands läns landsting. Motala.

184 Bilaga 1. Äldre kartor. Bild över utredningsområdet där laga skifteskartan från 1778 är lagd ovanpå ekonomiska kartan.

185 Bild över utredningsområdet där laga skifteskartan från 1852 är lagd ovanpå ekonomiska kartan. 18

186 19

187 Utsnitt ur ekonomiska kartan 17 H 4g.

188 21 Bilaga 2. Fotolista. Fotonummer Beskrivning Fotad från 1 Schakt 2 i nordöstra delen av Långsvedjan Öst 2 Schakt 2 i nordöstra delen av Långsvedjan Öst 3 Schakt 5 i norra delen av Långsvedjan Öst 4 Schakt 5 i norra delen av Långsvedjan Öst 5 Vildväxande humle i norra delen av Långsvedjan Syd 6 Vildväxande humle i norra delen av Långsvedjan Syd 7 Översikt över södra delen av Långsvedjan Öst 8 Översikt över södra delen av Långsvedjan Öst 9 Schakt 22 i södra delen av Långsvedjan Öst 10 Översikt över sydöstra delen av Långsvedjan Öst 11 Översikt över norra delen av Långsvedjan Väst 12 Bäcken/diket i utredningsområdets norra del, på Nordväst bilden syns rester av stenkonstruktion, möjligen rest av kvarn 13 Jordkällare strax utanför utredningsområdets Syd nordvästra del 14 Stenrad i utredningsområdets norra del (öster om Norr jordkällaren) 15 Stengärdesgård strax utanför utredningsområdets Nordväst nordvästra del 16 Den södra sönderplockade delen av Syd stensättningen Raä 61:1 17 Den västra delvis sönderplockade delen av Väst stensättningen Raä 61:1 18 Stensättningen Raä 64:1 med Korsta Sydväst kraftvärmeverk i bakgrunden 19 Stensättningen Raä 64:1 Nordöst 20 Stensättningen Raä 64:1 Nordöst 21 Långröset Raä 63:1 Sydöst 22 Långröset Raä 63:1 Nordväst 23 Kallmurning i bergsskreva sydöst om Raä 62:2 Syd 24 Husgrunden? Raä 62:2 Norr 25 Husgrunden? Raä 62:2 Öst 26 Husgrunden? Raä 62:2 Sydöst 27 Stensättning öster om Raä 62:1 Sydöst 28 Stensättning öster om Raä 62:1 Sydöst 29 Flack gravhög öster om Raä 62:1 Sydöst 30 Flack gravhög öster om Raä 62:1 Väst 31 Stensättningen Raä 62:1 Öst 32 Översiktsbild av området mellan långröset Raä 63:1 och Korsta kraftverk Sydväst

189 Bilaga 3. Fyndlista. Fyndnr Fynd X Y Z Mått Antal Vikt Kommentar 1 Slaget flintstycke ,30 78 x 66 x 20 mm 1 75,6 Från schakt 7 2 Svallad flinta ,30 37 x 24 x 19 mm 1 17,6 Från schakt 7 3 Rödgods ,30 32 x 25 x 12 mm 1 6,0 Från schakt 7 bottenbit 4 Keramik? ,30 72 x 29 x 18 mm 1 23,1 Från schakt 7 ljusbrunt keramiskt material 5 Bränt ben ,25 36 x 10 x 4 mm 1 1,8 Från schakt 8

190 BILAGA 24

191 För WSP Samhällsbyggnad och Sundsvall Logistikpark AB Utsläpp till luft från transporter som kan kopplas till Sundsvall Logistikpark AB:s planerade kombiterminal och containerhamn Ebba Löfblad Gun Löfblad

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor (1-24)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor (1-24) Antagande Detaljplan för omfattande fastigheterna Korsta 7:1 m.fl. Upprättad av stadsbyggnadskontoret i samarbete med WSP 2011-10-26, reviderad 2012-02-22 samt 2012-05-16 Kontaktpersoner: Johanna Söderholm,

Läs mer

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Underlag för samråd enligt miljöbalken Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel

Läs mer

Översiktlig riskbedömning - Detaljplan för Fullerö Hage - Uppsala

Översiktlig riskbedömning - Detaljplan för Fullerö Hage - Uppsala PM Översiktlig riskbedömning - Detaljplan för Fullerö Hage - Uppsala Denna översiktliga riskbedömning upprättas av Structor Riskbyrån AB på uppdrag av Structor Uppsala AB, med anledning av arbetet med

Läs mer

PM Risk, del 1 YSTAD HAMNSTADEN SLUTRAPPORT

PM Risk, del 1 YSTAD HAMNSTADEN SLUTRAPPORT PM Risk, del 1 YSTAD HAMNSTADEN SLUTRAPPORT 2018-04-06 UPPDRAG 281561, Miljökonsekvensbeskrivning för planprogram Hamnstaden Ystad Titel på rapport: PM Risk, del 1 Ystad Hamnstaden Status: Förhandskopia

Läs mer

Riskutredning för detaljplan för del av Hamnen 2:2 mfl i Ystad, Ystads kommun

Riskutredning för detaljplan för del av Hamnen 2:2 mfl i Ystad, Ystads kommun Riskutredning för detaljplan för del av Hamnen 2:2 mfl i Ystad, Ystads kommun Uppdragsnummer: 226394 Markerat planområde i Ystad hamn 16 maj 2011 Beställare: Ystads kommun Dick Bengtsson Konsult: Tyréns

Läs mer

Bilaga B7.1 PM - RISK- OCH SLÄCKVATTENUTREDNING PROJEKT FORS UPPDRAGSNUMMER: MALMÖ

Bilaga B7.1 PM - RISK- OCH SLÄCKVATTENUTREDNING PROJEKT FORS UPPDRAGSNUMMER: MALMÖ Bilaga B7.1 PM - RISK- OCH SLÄCKVATTENUTREDNING UPPDRAGSNUMMER: 5630245410 PROJEKT FORS MALMÖ 2017-04-10 SWECO SYSTEMS, BRAND- OCH RISKTEKNIK SWECO ENVIRONMENT, FÖRORENADE OMRÅDEN OCH KEMIKALIER AV: DAVID

Läs mer

PM OLYCKSRISKER - DETALJPLAN FÖR NÄVEKVARN 3:5

PM OLYCKSRISKER - DETALJPLAN FÖR NÄVEKVARN 3:5 s.1 PM OLYCKSRISKER - DETALJPLAN FÖR NÄVEKVARN 3:5 1 Inledning Denna PM upprättas på uppdrag av Fastighets AB Nävekvarn i samband med planarbete för detaljplan Nävekvarn 3:5 i Nyköpings kommun. Planförslaget

Läs mer

PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS

PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PM RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER

Läs mer

RISKUTREDNING VERKSAMHETER INOM KV. GARVAREN, SIMRISHAMN

RISKUTREDNING VERKSAMHETER INOM KV. GARVAREN, SIMRISHAMN RAPPORT RISKUTREDNING VERKSAMHETER INOM KV. GARVAREN, SIMRISHAMN 2015-11-19 Uppdrag 259586, Riskbedömning olycksrisk, kv Garvaren, Simrishamn Titel på rapport: Riskutredning verksamheter inom kv. Garvaren,

Läs mer

Riskutlåtande angående planering av äldreboende i detaljplan för Viksjö centrum, fastigheten Viksjö 3:402, del av

Riskutlåtande angående planering av äldreboende i detaljplan för Viksjö centrum, fastigheten Viksjö 3:402, del av UTLÅTANDE 2012-11-21 barbro.malmlof@jarfalla.se Riskutlåtande angående planering av äldreboende i detaljplan för Viksjö centrum, fastigheten Viksjö 3:402, del av Viksjö 3:11 m fl, Järfälla kommun Bakgrund

Läs mer

Bilagor framtagna till planhandlingen

Bilagor framtagna till planhandlingen Utställning Detaljplan för Sundsvall Logistikpark Skön, Sundsvalls kommun Bilagor framtagna till planhandlingen 1. Containerhamn till Sundsvallsregionen, Fördjupad lokaliseringsstudie, WSP, februari 2012

Läs mer

PM risk "Dallashuset"

PM risk Dallashuset Uppdragsnamn Kv Lagern, Dallashuset Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum Fabege 109963 2017-02-01 Handläggare Egenkontroll Internkontroll Rosie Kvål RKL 2017-02-01 LSS/EMM 2017-02-01 PM risk "Dallashuset"

Läs mer

PM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: 1006 9530. Datum: 2006-09-01. Antal sidor: 8.

PM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: 1006 9530. Datum: 2006-09-01. Antal sidor: 8. PM RISKINVENTERING Daftö Feriecenter Strömstad kommun Uppdragsnummer: Uppdragsnr: 1006 9530 Datum: 2006-09-01 Antal sidor: 8 Upprättad av: Kontrollerad av: Erik Midholm Hanna Langéen Innehållsförteckning

Läs mer

Riskutredning. Kv. Kungsängen & Sågklingan, Västerås. Undersökning av risker kring fastigheterna Kungsängen och Sågklingan.

Riskutredning. Kv. Kungsängen & Sågklingan, Västerås. Undersökning av risker kring fastigheterna Kungsängen och Sågklingan. Kv. Kungsängen & Sågklingan, Västerås Undersökning av risker kring fastigheterna Kungsängen och Sågklingan. Version nr: Ver-4 Datum: 110421 Ändring: - Uppdragsnummer: 11-155 Handläggare: Robin Palmgren,

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18

PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18 PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18 Uppdrag: 230078, Västra Svarte, Ystad Titel på rapport: PM Riskanalys - Västra Svarte, Ystad Status: PM Datum: 2012-09-18 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

LKB Riskhantering AB. Kvalitativ riskbedömning: Bostäder på fastigheten Gladan 7 intill bensinstation på fastigheten Vråken 9 i Söderhamns Kommun

LKB Riskhantering AB. Kvalitativ riskbedömning: Bostäder på fastigheten Gladan 7 intill bensinstation på fastigheten Vråken 9 i Söderhamns Kommun LKB Riskhantering AB Kvalitativ riskbedömning: Bostäder på fastigheten Gladan 7 intill bensinstation på fastigheten Vråken 9 i Söderhamns Kommun 1 INNEHÅLL 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund och syfte 3 1.2 Avgränsningar

Läs mer

Riskanalys avseende förändringar av detaljplan för Sandbyhov 30 (södra)

Riskanalys avseende förändringar av detaljplan för Sandbyhov 30 (södra) 1 (9) PM Riskanalys avseende förändringar av detaljplan för Sandbyhov 30 (södra) 2016-05-13 Kund Arkitektgruppen GKAK AB Dalsgatan 14, Norrköping Kontaktperson: Lena Josefsson Konsult WSP Brand & Risk

Läs mer

Riskutredning av omgivningspåverkande verksamheter från Munksjö fabriksområde

Riskutredning av omgivningspåverkande verksamheter från Munksjö fabriksområde TOLUST ETT AB av omgivningspåverkande verksamheter från Munksjö fabriksområde SLUTLIG RAPPORT 2012-10-29 Översiktlig riskutredning av omgivningspåverkande verksamheter från Munksjö fabriksområde Datum

Läs mer

Riskanalys. Del av Sandås 2:7, Kalmar kommun. Preliminär handling. Uppdragsnummer Kalmar Norra Långgatan 1 Tel:

Riskanalys. Del av Sandås 2:7, Kalmar kommun. Preliminär handling. Uppdragsnummer Kalmar Norra Långgatan 1 Tel: Upprättad 2017-09-15 (rev. 2018-05-17), Riskanalys med avseende på transporter av farligt gods och närliggande industriverksamhet Preliminär handling Uppdragsnummer 17177 Kalmar Norra Långgatan 1 Tel:

Läs mer

Brandfarliga varor. Lagstiftning i Sverige. Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Brandfarliga varor. Lagstiftning i Sverige. Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Brandfarliga varor Lagstiftning i Sverige En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om Sveriges lagar. Även regeringen kan besluta om regler som måste följas och dessa kallas förordningar. De

Läs mer

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd

Läs mer

Kalmar Kommun Utredning av bensinmacks riskpåverkan mot närliggande verksamheter i samband med ny detaljplan för Södra staden

Kalmar Kommun Utredning av bensinmacks riskpåverkan mot närliggande verksamheter i samband med ny detaljplan för Södra staden Riskanalys Kalmar Kommun Utredning av bensinmacks riskpåverkan mot närliggande verksamheter i samband med ny detaljplan för Södra staden Uppdragsgivare: Kalmar Kommun Kontaktperson: Hanna Dahmberg Uppdragsnummer:

Läs mer

Information till allmänheten Gaslager Skallen

Information till allmänheten Gaslager Skallen Information till allmänheten Gaslager Skallen Enligt förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 2015:236 Göteborg den 25 April 2016 2 Verksamhetsutövare

Läs mer

Maritima riskanalyser för LNG

Maritima riskanalyser för LNG Maritima riskanalyser för LNG Stora Marindagen 2010 27 april 2010 Edvard Molitor, SSPA Sweden AB Innehåll Maritima riskanalyser - FSA - Riskanalysmetodik - Riskidentifiering - Beräkningsverktyg - Acceptanskriterier

Läs mer

Kvantitativ riskbedömning för detaljplan. Transport av farligt gods och bensinstation Brottkär Närcentrum, Göteborg Slutgiltig handling

Kvantitativ riskbedömning för detaljplan. Transport av farligt gods och bensinstation Brottkär Närcentrum, Göteborg Slutgiltig handling Kvantitativ riskbedömning för detaljplan Transport av farligt gods och bensinstation Brottkär Närcentrum, Göteborg 2012-08-13 1 (13) Dokumentinformation Process: Skede Uppdragsgivare: Fysisk planering

Läs mer

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Inledning Riskhantering i samhällsplaneringen har fått en framträdande roll då behovet av att

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Tillstånd och tillsyn -en överblick. Daniel Aulik Energigas Sverige

Tillstånd och tillsyn -en överblick. Daniel Aulik Energigas Sverige Tillstånd och tillsyn -en överblick Daniel Aulik Energigas Sverige Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas, Gasol,

Läs mer

Information till allmänheten i Mjölby och Boxholms kommun avseende sprängningar i bergtäkter.

Information till allmänheten i Mjölby och Boxholms kommun avseende sprängningar i bergtäkter. Information till allmänheten i Mjölby och Boxholms kommun avseende sprängningar i bergtäkter. Verksamhetsutövare: NCC Industry AB Hulterstad 7:1-5-8 ggr/år Spellinge 2:22 2-5 ggr/år Bleckenstad 1:5 2-3

Läs mer

Riskutredning Ekhagen

Riskutredning Ekhagen Jönköpings Kommun Slutgiltig Malmö 2017-09-28 Datum 2017-09-28 Uppdragsnummer 1320030058 Version Slutgiltig Joakim Martikainen Björn Andersson Joakim Martikainen Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar) 1 RISKANALYS INFÖR DETALJPLAN KRISTINEBERSOMRÅDET, VALLENTUNA KOMMUN RISKANALYS MED AVSEENDE PÅ HANTERING OCH TRANSPORT AV FARLIGA ÄMNEN KRING DETALJPLANEOMRÅDET BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka

Läs mer

Yttrande över detaljplan för kv. Söderhällby, samråd

Yttrande över detaljplan för kv. Söderhällby, samråd MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Emilia Hammer 2017-02-22 2017-000568- PL 018-727 43 20 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 1 mars 2017 Yttrande över detaljplan för kv.

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats. Almer Oil & Chemical Storage AB Skelleftehamn

Kommunens plan för räddningsinsats. Almer Oil & Chemical Storage AB Skelleftehamn Kommunens plan för räddningsinsats Skelleftehamn Sida 2 (5) Kommunens plan för räddningsinsatser Bakgrund Företaget omfattas genom sin hantering av kemikalier av lagen om åtgärder för att förebygga och

Läs mer

Vägledning för riskanalys vid farlig verksamhet (LSO 2 kap. 4 )

Vägledning för riskanalys vid farlig verksamhet (LSO 2 kap. 4 ) Dokumentnummer VL2018-01 Giltighet Kommuner inom Storstockholms brandförsvar Berörda regelverk LSO, FSO Beslutad 2018-06-20 Giltigt t.o.m. 2019-12-31 Handläggare Fredrik Nilsson Kvalitetsgranskning Robin

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Riskutredning detaljplan Södra Kroppkärr

Riskutredning detaljplan Södra Kroppkärr Karlstad Kommun Riskutredning detaljplan Södra Kroppkärr Slutrapport Malmö 2018-06-14 Riskutredning detaljplan Södra Kroppkärr Datum 2018-06-14 Uppdragsnummer 1320035129 Utgåva/Status Slutrapport Olle

Läs mer

TSFS 2017: kap. beslutade den 12 december 2017.

TSFS 2017: kap. beslutade den 12 december 2017. Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:131) om transport av förpackat farligt gods på rorofartyg i Östersjön (Östersjöavtalet); TSFS 2017:114 Utkom från

Läs mer

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1340010000 EN KVALITATIV RISKBEDÖMNING MED AVSEEENDE PÅ TRANSPORTER AV FARLIGT GODS INFÖR PLANERAD ETABLERING AV BOSTÄDER I STORA BRÅTA, LERUMS KOMMUN Sweco Environment

Läs mer

Upprättad av Räddningstjänsten Motala-Vadstena

Upprättad av Räddningstjänsten Motala-Vadstena Information till allmänheten avseende Kolmetorp bergtäkt,ncc Industry AB Enligt 14 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Upprättad 2016-08-31

Läs mer

Guide till ansökan om tillstånd för hantering av brandfarlig vara.

Guide till ansökan om tillstånd för hantering av brandfarlig vara. av brandfarlig vara. För att öka säkerheten vid av brandfarliga varor och minska olycksrisken krävs tillstånd för att hantera brandfarliga varor över vissa mängder. Här är en guide för att avgöra ifall

Läs mer

Uppdragsgivare. WSP kontaktperson. Dokumenthistorik och kvalitetskontroll LKAB

Uppdragsgivare. WSP kontaktperson. Dokumenthistorik och kvalitetskontroll LKAB Riskbedömning för detaljplan Transport av farligt gods på väg och verksamhet vid bensinstation Kv. Hasseln 10, 11, 12 samt del av Hasseln 9, 2016-11-02 Uppdragsgivare LKAB WSP kontaktperson Marcus Sundberg

Läs mer

Samråd enligt Sevesolagstiftningen

Samråd enligt Sevesolagstiftningen samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Enheten för säker hantering av farliga ämnen Samråd enligt Sevesolagstiftningen Syftet med samråd enligt Sevesolagstiftningen 1 är att utreda vilka omgivningsfaktorer

Läs mer

Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår

Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår LUDVIKA KOMMUN 2011-03-03 1 (5) Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår i Ludvika. Bakgrund En detaljplan med syftet att möjliggöra för ABB att bygga ut industrin

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg

Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg UPPDRAG DP Mörviken Åre UPPDRAGSNUMMER 1331390000 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg En ny detaljplan som omfattar Mörviken 1:61, 1:62,

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss; UTKAST

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss; UTKAST Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver 1 med stöd av 20 sista stycket förordningen

Läs mer

KOMPLETTERING RISKUTREDNING ÅNGBRYGGERIET ÖSTERSUNDS KOMMUN

KOMPLETTERING RISKUTREDNING ÅNGBRYGGERIET ÖSTERSUNDS KOMMUN ÖSTERSUNDS KOMMUN Östersunds kommun, Riskutredning Ångbryggeriet UPPDRAGSNUMMER 13002950 RISKUTREDNING ÅNGBRYGGERIET ÖSTERSUNDS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ HELENA FUREMAN UPPDRAGSLEDARE DAVID RANSTRÖM

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall

Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall BESLUT Aktbilaga 15 1 (9) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Hans Sjöberg 026-17 12 12 hans.sjoberg@x.lst.se SMA Svenska Mineral AB Box 27 820 22 Sandarne Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring

Läs mer

LNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring

LNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring THE PORT OF SCANDINAVIA LNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring ENERGIHAMNEN I GÖTEBORG 2015-07-01 57 42 N 11 56 E INNEHÅLL INLEDNING...3 1. ALLMÄNT...3 2. LNG-BUNKERDRIFTFÖRESKRIFTER...4 2.1 Allmänt...4

Läs mer

Växande marknader för LNG i norra Europa

Växande marknader för LNG i norra Europa R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N FOTO: AGA O k to b e r 2 12 Växande marknader för LNG i norra Europa Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och

Läs mer

PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum. Avseende transport av farligt gods på E18

PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum. Avseende transport av farligt gods på E18 Uppdragsnr: 10146483 1 (5) PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum Avseende transport av farligt gods på E18 Inledning Denna PM utgör en beskrivning av vilka effekter de riskreducerande åtgärderna skyddsavstånd,

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Välkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom

Välkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom Gävle Hamn är hjärtat för import och export på ostkusten. Ett logistiknav för samordning av fartyg, tåg och bilar. Välkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom Ostkustens logistiknav Film Text i två spalter

Läs mer

Vilka är det som ska utarbeta och upprätta en säkerhetsrapport? Gäller det alla Sevesoverksamheter?

Vilka är det som ska utarbeta och upprätta en säkerhetsrapport? Gäller det alla Sevesoverksamheter? Syftet med att upprätta en säkerhetsrapport är att visa att riskerna för allvarliga kemikalieolyckor har klarlagts vid verksamheten och att alla nödvändiga åtgärder har vidtagits. Sevesolagstiftningens

Läs mer

Väster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål

Väster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål Väster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål 2016-01-27 1 Uppdrag Tyréns AB har på uppdrag av TrondBygg Holding AB (markägaren till fastigheterna

Läs mer

Flera olika lagstiftningar kräver RISKANALYS för gasanläggningar:

Flera olika lagstiftningar kräver RISKANALYS för gasanläggningar: RISKANALYS Flera olika lagstiftningar kräver RISKANALYS för gasanläggningar: Lagen om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 7 (MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) Den som bedriver

Läs mer

Sundsvall Energi AB. Övergripande riskbedömning Inför ändrad verksamhet. Slutgiltig handling 2011-08-08

Sundsvall Energi AB. Övergripande riskbedömning Inför ändrad verksamhet. Slutgiltig handling 2011-08-08 BILAGA 12 Sundsvall Energi AB Övergripande riskbedömning Inför ändrad verksamhet Slutgiltig handling 2011-08-08 Upprättad av: Martin Sandberg Granskad av: Thomas Korostenski Godkänd av: Joakim Almén Sundsvall

Läs mer

PM Risk - Elevhem Karlberg

PM Risk - Elevhem Karlberg Uppdragsnamn Karlberg, elevhem Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum CF Møller 109416 2016-07-19 Handläggare Egenkontroll Internkontroll Rosie Kvål RKL 160719 PWt 160715 PM Risk - Elevhem Karlberg Bakgrund

Läs mer

TIMOTEJEN 17 STOCKHOLM RISKANALYS AVSEENDE TRANSPORTER AV FARLIGT GODS. Komplettering Hus B

TIMOTEJEN 17 STOCKHOLM RISKANALYS AVSEENDE TRANSPORTER AV FARLIGT GODS. Komplettering Hus B TIMOTEJEN 17 STOCKHOLM RISKANALYS AVSEENDE TRANSPORTER AV FARLIGT GODS Komplettering Hus B 2011-02-09 Peter Nilsson peter.nilsson@briab.se 08-410 102 59 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB Rosenlundsgatan

Läs mer

Brillinge 4:4. Översiktlig bedömning av risker på bensinstation enligt 7. Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE)

Brillinge 4:4. Översiktlig bedömning av risker på bensinstation enligt 7. Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Översiktlig bedömning av risker på bensinstation enligt 7 Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Brillinge 4:4 171020 Österleden, 754 60 Uppsala St1 Uppsala Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden.

Läs mer

Bilaga till handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet till skydd mot olyckor

Bilaga till handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet till skydd mot olyckor Bilaga till handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet till skydd mot olyckor Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bilaga till handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet

Läs mer

Dagens Agenda (max 90 min)

Dagens Agenda (max 90 min) Dagens Agenda (max 90 min) Presentation av PS Group Våra medarbetare Våra tjänster Nyheter inom lagar och regler kopplade till hantering av kemikalier, brandfarlig vara och brännbart damm Plan och bygglagen

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Måby hotel mark och vatten

Måby hotel mark och vatten Riskanalys avseende samlokalisering av hotell, restaurang och tankningsstation vid trafikplats Måby PEAB BOSTAD AB Slutgiltig Uppsala 2012-11-08 Riskanalys avseende samlokalisering av hotell, restaurang

Läs mer

Storumans kommun. Riskbedömning för detaljplan kv Rönnen med avseende på farligt godstransporter på E12/E45, Storuman

Storumans kommun. Riskbedömning för detaljplan kv Rönnen med avseende på farligt godstransporter på E12/E45, Storuman Storumans kommun Riskbedömning för detaljplan kv Rönnen med avseende på farligt godstransporter på E12/E45, Storuman 2016-10-24 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Omfattning och avgränsning...

Läs mer

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden Vattenskydd Krav på cisterner inom vattenskyddsområden Förvaring av diesel, eldningsolja, spillolja och andra miljö- och brandfarliga vätskor i markförlagda cisterner regleras i flera olika lagstiftningar.

Läs mer

Kompletterande PM till riskutredning Bensinstationslägen

Kompletterande PM till riskutredning Bensinstationslägen Normal z:\uppdrag\1132 greby 14 mfl\-1\11321 pm 1183.docx Kompletterande till riskutredning Bensinstationslägen : Reviderad: - Uppdragsansvarig: - Brandingenjör Kungsgatan 48 B 411 15 Göteborg Telefon

Läs mer

Lantmannen 7, Falköpings kommun. PM - Olycksrisker. Structor Riskbyrån AB, Solnavägen 4, 113 65 Stockholm, Org.nr. 556872-1251

Lantmannen 7, Falköpings kommun. PM - Olycksrisker. Structor Riskbyrån AB, Solnavägen 4, 113 65 Stockholm, Org.nr. 556872-1251 Lantmannen 7, Falköpings kommun PM - Olycksrisker Structor Riskbyrån AB, Solnavägen 4, 113 65 Stockholm, Org.nr. 556872-1251 Projektledning och administration Beställare Falköpings kommun Datum 2014-12-19

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

HARGS HAMN North East UNCTAD LoCode SE HAN

HARGS HAMN North East UNCTAD LoCode SE HAN HARGS HAMN 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN Välkommen till Hargs Hamn Idag är Hargs Hamn AB en bulkhamn som hanterar många olika godsslag och närmaste allmänna hamn för bulktrafik norr om

Läs mer

LAGSTIFTNING DESSA GÄLLER ALLTID

LAGSTIFTNING DESSA GÄLLER ALLTID LAGSTIFTNING UTGÖRS AV: Lagar Förordningar Föreskrifter TAS FRAM AV: Riksdagen Regeringen Myndigheter DESSA GÄLLER ALLTID Anna Berggren Mobil: 073-50 200 95 Kneippgatan 2 anna.berggren@nitoveskonsulterna.com

Läs mer

Riskutredning - LNG-fartyg genom Stockholms skärgård

Riskutredning - LNG-fartyg genom Stockholms skärgård Bilaga E Riskutredning - LNG-fartyg genom Stockholms skärgård Rapport nr. 36.70.142 Datum Kund Fortum Värme Box 1825, 751 48 Uppsala www.scandpower.com Tel.: 018 69 54 18 Fax: 018 69 54 16 Rapport nr.:

Läs mer

RISKUTREDNING FARLIGT GODS BJÖRKFORS 1:64

RISKUTREDNING FARLIGT GODS BJÖRKFORS 1:64 RISKUTREDNING FARLIGT GODS BJÖRKFORS 1:64 RISKUTREDNING UPPDRAGSNUMMER: 285746 2018-08-21 UPPDRAG 285746, Riskutredning detaljplan Björkfors, Hemavan Titel på rapport: Riskutredning Farligt Gods Björkfors

Läs mer

Riskbedömning transporter farligt gods

Riskbedömning transporter farligt gods PM Riskbedömning transporter farligt gods Detaljplan för Moviken 3:1 m.fl., Mariestads kommun Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2018-11-06 Datum: 2018-11-06 Dnr: KS 2017/00375 Sida: 2 (10) Bakgrund Kommunstyrelsens

Läs mer

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N N O V E M B E R 2 11 Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Riskbedömning transporter farligt gods

Riskbedömning transporter farligt gods PM Riskbedömning transporter farligt gods Detaljplan för Moviken 3:1 m.fl., Mariestads kommun Sektor samhällsbyggnad Planenheten reviderad 2019-05-07 Datum: 2019-05-07 Dnr: KS 2017/00375 Sida: 2 (10) Bakgrund

Läs mer

för skolverksamhet. Mellan Glömstavägen och planområdet finns en höjdrygg som är cirka 25 meter hög.

för skolverksamhet. Mellan Glömstavägen och planområdet finns en höjdrygg som är cirka 25 meter hög. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS 24 augusti 20155 SBU 2015-001492 SIDA 1 (8) HANDLÄGGARE Susanna Udd 08 535 364 28 susanna.udd@huddinge.se RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING Rosenhill 1:12 m fl.,

Läs mer

Information till allmänheten Gaslager Skallen

Information till allmänheten Gaslager Skallen Information till allmänheten Gaslager Skallen Enligt förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 2015:236 Göteborg den 18 Maj 2015 2 3 Verksamhetsutövare

Läs mer

Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen Pia Ekström (7) Dnr SMN-1150/2012. Stadsbyggnads- och miljönämnden

Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen Pia Ekström (7) Dnr SMN-1150/2012. Stadsbyggnads- och miljönämnden 2012-09-18 1 (7) Stadsbyggnads- och miljönämnden Remiss - Länsstyrelsen i Stockholms läns rekommendation om riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse - människors säkerhet intill vägar och järnvägar med

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Lova André Nilsson UPPRÄTTAD AV. Martin Bjarke

UPPDRAGSLEDARE. Lova André Nilsson UPPRÄTTAD AV. Martin Bjarke -14 UPPDRAG MKB Tippen UL UPPDRAGSNUMMER 1157847000 UPPDRAGSLEDARE Lova André Nilsson UPPRÄTTAD AV Martin Bjarke DATUM Olycksrisk Inledning I detta beskrivs de risker avseende allvarliga olyckor respektive

Läs mer

Sprängämnesinspektionens författningssamling

Sprängämnesinspektionens författningssamling TANKFORDON, FARTYG Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1990:2) om hantering av brandfarliga gaser och vätskor i anslutning till vissa transportmedel med ändringar i SÄIFS 1995:4 Sprängämnesinspektionens

Läs mer

Norra Tyresö Centrum, Risk-PM angående nybebyggelse av bostadshus, rev A 1 Inledning

Norra Tyresö Centrum, Risk-PM angående nybebyggelse av bostadshus, rev A 1 Inledning RISK-PM 2016-03-14 Riksbyggen Norra Tyresö Centrum, Risk-PM angående nybebyggelse av bostadshus, rev A 1 Inledning Detta PM är upprättat av civilingenjör i riskhantering/brandingenjör Anna Mårtensson,

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander. Riskhantering Ville Bexander ville.bexander@svbf.se 08 588 474 13 1. 2015-03-03 Definitioner - Risk Ett mått på de skadliga konsekvenserna av en möjlig framtida händelse Osäkerhetens effekt på mål Möjligheten

Läs mer

UPPDRAGSNUMMER

UPPDRAGSNUMMER PM VÄGTRAFIK Detaljplan industrispår i Rundvik, Nordmaling. Bakgrund och syfte Detaljplanen syftar till att skapa planmässiga förutsättningar till att koppla på ett industrispår till befintlig växel på

Läs mer

Detaljplan för Nol 3:72 i Ale kommun Risker i samband med närhet till Perstorp Oxo:s anläggning

Detaljplan för Nol 3:72 i Ale kommun Risker i samband med närhet till Perstorp Oxo:s anläggning Beställare: Ale kommun Beställarens representant: Emelie Johansson Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Herman Heijmans Uppdragsnr: 102 1243 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 SRVFS Statens räddningsverks föreskrifter om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av

Läs mer

TSFS 2015:71. beslutade den 24 november 2015.

TSFS 2015:71. beslutade den 24 november 2015. Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLASfartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare; Utkom från

Läs mer

Gaslager Skallen. Kommunens plan för räddningsinsatser på. Halmstads kommun. Upprättad: Reviderad:

Gaslager Skallen. Kommunens plan för räddningsinsatser på. Halmstads kommun. Upprättad: Reviderad: Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-03-01 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Riskbedömning avseende drivmedelsstation i samband med ny detaljplan inom Onsala-Hagen 3:47

Riskbedömning avseende drivmedelsstation i samband med ny detaljplan inom Onsala-Hagen 3:47 Riskbedömning avseende drivmedelsstation i samband med ny detaljplan inom Onsala-Hagen 3:47 1 (5) Datum 2019-01-24 Bakgrund På fastigheten Onsala 2:1, direkt norr om planområdet för detaljplan för Onsala-

Läs mer

Fördjupningsseminarie riskanalys 2014-10-07

Fördjupningsseminarie riskanalys 2014-10-07 1 Fördjupningsseminarie riskanalys Magnus Karlsson, COWI AB mgka@cowi.se 0702 64 14 64 1 System för återkommande riskanalyser samt översyn enligt Sevesolagstiftningen 2 2 Krav i Sevsolagstiftningen Seveso

Läs mer

UTREDNING GÄLLANDE UTFORMNING AV RISKREDUCERANDE ÅTGÄRD, DETALJPLAN HÖGVRETEN NIBBLE

UTREDNING GÄLLANDE UTFORMNING AV RISKREDUCERANDE ÅTGÄRD, DETALJPLAN HÖGVRETEN NIBBLE UPPLANDS VÄSBY KOMMUN UPPDRAGSNUMMER UTREDNING GÄLLANDE UTFORMNING AV RISKREDUCERANDE ÅTGÄRD, DETALJPLAN HÖGVRETEN NIBBLE VERSION 1.2 SWECO SOFIA PERSSON JOHAN NIMMERMARK 1 (8) 2013-06-14 S w e co E n

Läs mer

PM DETALJPLAN KUMLA 9:401 M.FL

PM DETALJPLAN KUMLA 9:401 M.FL Uppdragsnr: 1024 6975 1 (7) PM DETALJPLAN KUMLA 9:401 M.FL Kvalitativ riskbedömning WSP Brand & Risk har fått i uppdrag av Kumla kommun att bedöma vad som är erforderliga riskreducerande åtgärder i samband

Läs mer

Råd och anvisning: Insatsplanering vid farlig verksamhet

Råd och anvisning: Insatsplanering vid farlig verksamhet Råd och anvisning 201 Upprättad Giltighetstid 2018-11-06 Giltig fr o m Handläggare 2018-12-01 D. Gillesén, S. Karlsson, M. Lövberg Giltig t o m Tillsvidare Reviderad Beslutad 2018-11-06 2018-11-12 Handläggare

Läs mer

Skyddsanalys. Del av Västerås 4:86, Västerås Norra Älvkullen. Fire and Risk Engineering Nordic AB Version nr: Ver-1.

Skyddsanalys. Del av Västerås 4:86, Västerås Norra Älvkullen. Fire and Risk Engineering Nordic AB Version nr: Ver-1. Del av Västerås 4:86, Västerås Norra Älvkullen Version nr: Ver-1 Datum: 170922 Ändring: - Uppdragsnummer: 17-516 Handläggare: Joachim Johansson, Västerås Fire and Risk Engineering Nordic AB 556731-6285

Läs mer

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN HARGS HAMN 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN Välkommen till Hargs Hamn Idag är Hargs Hamn AB en bulkhamn som hanterar många olika godsslag och närmaste allmänna hamn för bulktrafik norr om

Läs mer

Svar på Länsstyrelsens samrådsyttrande avseende risker förknippade med bensinstation och transporter av farligt gods

Svar på Länsstyrelsens samrådsyttrande avseende risker förknippade med bensinstation och transporter av farligt gods Projekt Projektnr Freden Större 11, Sundbyberg 105521 Handläggare Datum Lisa Åkesson 2014-06-04 Internkontroll Datum Rosie Kvål 2014-06-04 Svar på Länsstyrelsens samrådsyttrande avseende risker förknippade

Läs mer