SKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport KONCERNEN I SAMMANDRAG

Transkript

1 DELÅRSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2010

2 SKELLEFTEÅ KRAFT Delårsrapport KONCERNEN I SAMMANDRAG Högre elpris, hög produktion och lägre negativ resultatandel från vår delägda koncern Norrland Etanolkraft ökar koncernens resultat. Omsättningen ökade under året från MSEK till MSEK, en ökning med närmare 20 %. Förändringen beror i huvudsak på högre intäkter från elförsäljning. Rörelsens kostnader ökade under samma period från MSEK till MSEK, varav 8,9 MSEK avser vår resultatandel i Norrlands Etanolkraft-koncernen (SEKAB). Rörelseresultatet ökade med 85 % från 306 MSEK till 568 MSEK. Rörelsemarginalen uppgår till 19,4 % jämfört med 15,2 % samma period föregående år. Finansnettot förbättrades från -61 MSEK till 8 MSEK. I finansnetto ingår reavinst på försäljning av aktier. Resultatet efter finansnetto blev 576 MSEK mot 245 MSEK för samma period

3 Allmänt Slutspurten inför höstens val har påbörjats och där har naturligtvis energipolitik en given roll. Vid Almedalsmötet diskuterades bland annat förnyelsebar energi. Även om prisnivåerna på olika produktionsslag var något tendensiösa beroende på budskapet kan dock konstateras att investeringar i förnybar energi har blivit billigare och att världen och Sverige är på väg mot ett koldioxidneutralt samhälle. Även Svensk Energi konstaterar att under förutsättning att reinvestering i svensk kärnkraft tillåts, kan det svenska elproduktionssystemet även fortsättningsvis förse Sverige med kraft fri från utsläpp av koldioxid. Skellefteå Kraft bidrar redan idag med en produktionsportfölj bestående av huvudsaklig del vattenkraft, bioenergi och från en låg nivå ökande andel vindkraft samt en mindre del kärnkraft. Det kan också noteras att hela den nordiska elproduktionen är på god väg att bli mer eller mindre fossilfri. Produktionskostnaderna för ny fossilfri energiproduktion ligger i intervallet öre per kwh. Med bra förutsättningar är idag biobränsleeldade kraftvärmeverk i kombination med fjärrvärme den billigaste energiformen tätt följd av landbaserad vindkraft i rätt vindläge. Produktionskostnaden för kärnkraft varierar kraftigt i olika kostnadsuppskattningar men är helt klart konkurrenskraftig, framför allt i form av reinvestering och uppgradering. Produktionskostnaderna för el från solceller är fortfarande alldeles för höga men kan vara något att räkna med i framtiden. Vattenkraft är utan tvivel det mest intressanta men tyvärr finns idag inga större realiserbara projekt. Av ovan nämnda produktionsslag har vattenkraft, vindkraft och solceller låga rörliga kostnader, vilket innebär att satsningar i denna riktning på sikt kan påverka elpriserna positivt ur kundens perspektiv. En av de heta energifrågorna i Almedalen var smarta elnät. Energiomställningen för att kunna hantera ökad mängd förnybar energi ställer nya krav på våra elnät. Omställningen till smarta elnät kommer att skapa nya möjligheter för slutkonsumenten, men en allt för snabb förändring av befintliga nät med stora investeringskostnader som följd kan drabba slutkunderna ekonomiskt. Den hydrologiska balansen fortsätter att visa stort underskott. En viss förbättring har skett på den svenska sidan men eftersom Norge har fortsatt låga nivåer har det totala värdet för Sverige och Norge inte förbättrats. För v. 36 uppgick det totala underskottet i det nordiska systemet till drygt 21 TWh. Kostnaden för under de senaste åren genomförda höjningarna av fastighetsskatten på framförallt vattenkraftanläggningar påverkade Skellefteå Kraft:s resultat under år 2009 med drygt -95 MSEK. Beslutet om ytterligare höjningar från nuvarande 1,7 % till 2,8 % av taxeringsvärdet på vattenkraft rycker allt närmare. Blir denna höjning verklighet, kommer detta tillsammans med ny fastighetstaxering år 2012 i värsta fall att påverka Skellefteå Krafts kostnader med över 100 MSEK. Elkraft Den totala elproduktionen i koncernens anläggningar i Sverige (inklusive delägda kraftverk) uppgick för de första 8 månaderna till GWh (1 967), varav kärnkraftproduktion utgör 286 GWh (311), vattenkraftproduktion GWh (1 550), vindkraftproduktion 21 GWh (1) och el producerad i kraftvärmeanläggningar 142 GWh (105). Erhållen el från kraftvärmeverk i Finland var under perioden 285 GWh (235). 3

4 Elleveranser har ökat och uppgick under perioden till GWh (3 304). Ökningen beror till övervägande del på den mycket kalla inledningen av året. Våra produktionsanläggningar har fungerat tillfredsställande förutom kärnkraften där aggregat 2 i Forsmark har körts med reducerad effekt. Utbyggnad av vindkraftsanläggningar har varit i fokus under perioden. Vindkraftspark på Uljabuouda har byggts klar och totalt finns nu 10 st verk installerade med en total effekt av 30 MW. Arbeten med de fyra första verken på Jokkmokksliden har påbörjats och kommer slutföras senare i år. Vidare påbörjas även arbeten för nästa års resning av ytterligare 14 st verk. Utvecklingsarbetet för det stora Blaiken projektet är nu klart och förberedande markarbeten kommer att påbörjas under hösten. Totalt kommer maximalt 100 st verk att installeras där och projektet kommer att pågå under perioden 2010 till Projektet är väldigt omfattande och av den anledning så har vi startat ett samarbete med Fortum som kommer vara vår långsiktiga partner i att realisera Blaiken projektet. Fortum kommer äga 40 % och vi tillsammans har startat projektbolaget BlaikenVind AB som kommer att ansvara för projektet från och med den 1 september. Vi har varit exceptionellt lyckosamma med att expandera i vår återförsäljaraffär. Totalt har 7 st nya energibolag valt att samarbeta med oss. Inom slutkundförsäljningen har kundtillväxten fortsatt och hittills i år har nettoökningen varit st. Elmarknad Återhämtningen i ekonomin fortsätter och förbrukningen av el stiger igen efter fjolårets låga nivå. Mot slutet av det andra tertialet närmar sig efterfrågan på el den genomsnittliga nivån för perioden åren Valrörelsen har pågått sedan sommaren men energifrågan är inte särskilt högt på något partis agenda i år. Det pågår knappast någon debatt alls. Det finns inte heller några stora skiljelinjer då båda partiblocken vill satsa på förnyelsebar el. Vad som främst skiljer är synen på kärnkraften men det är endast ett parti (Miljöpartiet) som för fram att något kärnkraftsverk ska stoppas under den kommande mandatperioden. Spotprisets utveckling maj till augusti Magasinsläget i Norden var ansträngt innan vårfloden kom ingång. Snön smälte snabbt och pressade ner spotpriset men vårfloden blev kortvarig och priset steg igen. Sommarens revisionsavställningar av vattenkraft och kärnkraft medförde att spotpriset var tämligen högt ända till och med mitten av juli. Under semesterperioden föll spotpriset men återhämtade sig väsentligt mot slutet av augusti. Trots det blev det genomsnittliga priset i Sverige högre i juli än i augusti. Det genomsnittliga spotpriset i Sverige under det andra tertialet 2010 blev 406,86 kr/mwh, 40,69 öre/kwh. Motsvarande siffror för samma period 2009 blev 370,67 kr/mwh, 37,07 öre/kwh. Terminsprisets utveckling maj till augusti Perioden präglas av tre olika faser när det gäller terminspriset på el. Under maj och juni var det små prisrörelser, under juli fallande pris samt i augusti stigande pris. Under de första två månaderna hölls terminspriserna uppe av det starka spotpriset och en viss styrka i bränslepriserna. Prisfallet i juli och början av augusti berodde på en förstärkning i den hydrologiska balansen. Att priset sedan slutet av augusti har stigit kraftigt förklaras i huvudsak av en förväntat svag kraftbalans i det nordiska systemet kommande vinter. Den totala fyllnadsgraden i de nordiska magasinen är låg. Samtidigt fortsätter problemen med den svenska kärnkraften och finns farhågor om en återupprepning av förra vinterns låga tillgänglighet av kärnkraft. 4

5 Utsläppsrätter Priset på utsläppsrätter låg i en svagt nedåtgående trend fram till slutet av juli. De två sista veckorna i augusti återhämtade marknaden nästan hela det tidigare prisfallet. En viktig bakomliggande faktor till detta är att tillgången på CER (projektrelaterade utsläppsminskningar som kommer främst från utvecklingsländer och godkänts via FN) kommer att minska framöver. I viss utsträckning får en anläggning täcka sina utsläpp med CER, istället för EUA-ETS, utsläppsrätter. I och med att klimatmötet i Köpenhamn i fjol inte ledde till ett internationellt bindande avtal för perioden kommer det inte att tillkomma några nya projekt och därmed minskar utbudet av CER. Det minskade utbudet ger alltså en ökad efterfrågan och ökat pris på EUA-ETS vilket gör det dyrare för anläggningar att täcka sina utsläpp. Samtidigt är det förstås ett bakslag för utvecklingsländerna att investeringarna i bra miljöteknik minskar där. Det finns all anledning att tro att det ska komma upp nya förhandlingar i frågan i höst. Elcertifikat När det gäller elcertifikatsystemet är ambitionen att det från 1 januari 2012 ska finnas ett gemensamt system i Sverige och i Norge. Förhandlingar pågår men tiden för att det hela ska hinnas dras genom riksdag respektive storting krymper. En avgörande fråga är när Norge kommer att implementera förnybarhetsdirektivet där förhandlingar med EU pågår. Innan dess är det inte aktuellt med ett avtal för ett gemensamt elcertifikatsystem. Prisutvecklingen för elcertifikaten har varit synnerligen negativ det senaste året. Spotpriset för elcertifikat nådde sin högsta nivå i oktober 2009 med nära 342 kr/certifikat. Därefter har priset fallit i en tämligen jämn takt fram till början av det andra tertialet 2010 varefter ett verkligt prisras ägde rum. Från maj till juli föll spotpriset från 283 till 209 kr/certifikat. Mot slutet av augusti har dock prisnivån stigit något igen och spotpriset för elcertifikaten omsätts kring 240 kr. Ett viktigt skäl till att priset sjunkit är det stora överskott på elcertifikat som byggts upp till följd av att den kvotpliktiga elförbrukningen varit låg under lågkonjunkturen. Prisuppgången under augusti förklaras bäst av en ökad efterfrågan på elcertifikat då intresset från kunderna att teckna fastprisavtal ökat väsentligt. Elnät Den levererade elenergin till företag och konsumenter har ökat i något år efter flera år av ständigt minskade leveranser. I år uppgår leveranserna till GWh (1 291). Vintern var kall och snörik och vi har varit förskonade för större åskväder. Detta sammantaget har inneburit att vi haft relativt få störningar hittills under året och de har förhållandevis blivit snabbt åtgärdade. De senaste årens satsning på investeringar som syftar till en ökad vädersäkring av vårt elnät har varit framgångsrik och även i år fortsätter vi med stort engagemang från både egna personal och inhyrda aktörer att göra nätet än bättre. Elproduktionen i vårt nätområde har ökat något från föregående år, men den ligger på fortfarande på en låg nivå jämfört med åren före. Utöver vattenkraft produceras el även från kraftvärmeanläggningar och vindkraftsnurror. Vattenkraften svarar för 90,7 % av produktionen, kraftvärme för 7,0 % och vindkraften som ökar för varje år som går svarar idag för 2,3 % av totala elproduktionen. Skellefteå Kraft Elnäts satsning på elkraftteknisk forskning har varit lyckosam. Elkraftgruppen i Skellefteå vid Luleå Tekniska Universitets har rönt stor uppmärksamhet ute världen för sin forskning om nya förbrukningslaster i näten och om hur de påverkar övriga användare. 5

6 Ackumulerat resultat tom augusti uppgår till 46,4 MSEK. Prognosen för helåret visar på ett resultat om 76 MSEK. Detta resultat ligger 6 MSEK lägre än föregående år, vilket kan förklaras av en större andel anslutningsintäkter ( +7 MSEK) under föregående år. Årets anslutningsintäkter beräknas uppgå till ca 9 MSEK, varav en stor del omfattar vindkraftanläggningar. Kommunikation Det omfattande omstruktureringsarbetet inom affärsområdet börjar ge resultat. Antalet bredbandskunder uppgår till över anslutningar varav cirka stycken är aktiva. Andelen hushållskunder som nyttjar en 100 Mbps Internettjänst nu är lika stor som andelen som abonnerar på en 10 Mbps Internettjänst. Det är en förändring i kundbeteendet som är väldigt tydlig och som också ger upphov till ökade intäkter eftersom 100 Mbps-tjänsten genererar en högre nätavgift. Inom segmentet flerfamiljshus finns den största andelen passiva kunder, varför ett aktivt arbete pågår riktat mot denna kundgrupp. Under hösten tas kontakt med ett femtiotal fastighetsägare och bostadsrättsföreningar för att sondera intresset. Redan nu ses ett stort intresse för sammanhållna lösningar och Skellefteå Kraft som partner. Som kommunal aktör har vi dock begränsningar i våra möjligheter att erbjuda helhetslösningar med tillhörande rabatter. Vi profilerar oss primärt som en kunskapspartner mot detta segment och fastighetsägare är välkomna att föra dialog om lämpliga lösningar med oss. Under försommaren lanserades en ny företagstjänst som möjliggör för tjänsteleverantörerna att erbjuda 100 Mbps (BestEffort) via portalen till företagskunder. Produkten har ännu inte fått något genomslag men vi har goda förhoppningar om att detta skall ske under hösten, baserat på erfarenheter från privatkundssegmentet där 50% av kunderna gått över till 100 Mbps från 10 Mbps. Utöver detta har en prishöjning genomförts av nätavgiften för 10 Mbps gentemot de företag som innehade denna tjänst före införandet av tjänsteplattformen för att likställa dessa med övriga företagskunder. Under oktober initieras en marknadsföringskampanj som löper fram till jul. Kampanjen fokuserar på våra passiva anslutningar (ca 7 500) och budskapet är att "alla" har en dosa - använd den! Hushåll som inte tidigare varit aktiva erbjuds en gratis provperiod. Ett sekundärt syfte med kampanjen är att upplysa befintliga kunder om möjligheten att byta leverantör och att uppmuntra kunderna att besöka kundportalen som får ett ansiktslyft i oktober. Pågående ip-tv projekt framskrider enligt plan. Målsättningen är att säkerställa att tjänsteleverantörerna under 2011 kan leverera ett fullständigt triple-play erbjudande via portalen. Det råder stor efterfrågan på nyanslutningar till bredbandsnätet, SkeKraft.net. Detta trots en markant prishöjning i och med förändringen att kunden numer betalar hela anslutningskostnaden direkt vid anslutningstillfället. Utöver den valfrihet som erbjuds via tjänsteportalen kan även den nya finansieringslösningen i samarbete med Nordea ha underlättat kundtillströmningen. Under året byggs ett tiotal byar ut med totalt ca 270 hushåll. Detta sker primärt under hösten. Andelen hushåll som har tillgång till bredband i kommunen uppgår till cirka 98 %. Av den totala marknaden utgör Skellefteå Krafts andel idag mer än 60 %. 6

7 Inom kommunkoncernen pågår ett projekt för att uppgradera telefoniväxelplattformen. Uppgraderingen innebär en betydande modernisering och utökade möjligheter till datoriserad styrning, redundans och även möjlighet för externa parter att leverera service, bevakning och dylikt. Projektet fortlöper enligt plan och driftssättning planeras till årsskiftet. Värme Ett stort fokus inom affärsområdet har varit att komma upp i en stabil drift vid pelletsfabriken i Storuman. Något som vi under våren kunde konstatera har gett effekt då anläggningen stabilt levererade ut i snitt drygt 200 ton pellets per dag med bra kvalitet. En del arbete kvarstår i Storuman, men det stora steget med produktionsapparaten är nu taget. Under augusti har försök med produktion av torvpellets inletts i Storuman för att producera torvpellets främst till egna anläggningar. Omsättningen har ökat med 11 % men under samma period har även kostnadsmassan ökat vilket innebär att resultatet försämrats med 5,2 MSEK gentemot år Resultatet för perioden januari till augusti -11,9 MSEK (- 6,7 MSEK). Värmeförsäljningen har varit bra och ökat med 8 %. De sammanlagda värmeleveranserna i koncernen för första tertialet uppgår till 472 GWh (439). Antalet kunder är st (5 640). Nyförsäljningen under de inledande månaderna uppgår till 767 kunder. Konvertering av delar av SKEBO:s lägenhetsbestånd med 391 anslutningar pågår och arbetet kommer att slutföras under Ytterligare 100 anslutningar tillkommer genom förtätningar i befintligt nät. Det har, mätt i antal graddagar, varit ca: 7 % kallare än ett normalår under årets två första tertial. Försäljningen av pellets har varit hög under vinter för att sedan avmattas under våren. Trots en minskad försäljning under våren/sommaren, ligger försäljningsvolymerna fortfarande i nivå med Ökningen ligger främst i segmenten storkund och privatkund. Totalt levererades det ut ton under perioden ( ton). En neddragning av produktionsvolymerna på pellets har gjorts under våren och sommaren på grund av höga marginalkostnader på trädbränslen i kombination med låga marknadspriser på pellets. Försäljningen av fjärrkyla har ökat något. Under första tertialet såldes MWh mot MWh Hedensbynverket har under vintern och våren haft problem med bränsle och inmatning vilket påverkat elproduktionen. Under sommarens revision upptäcktes ett fel på den ena turbinen vilket innebar att produktionen av el återupptogs först i slutet av augusti. Elproduktionen har varit hög under det första tertialet för att sedan minska något under sommaren p.g.a. minskat mottrycksunderlag. Sammantaget är dock elproduktionen något högre än föregående år. Det kalla klimatet under vintern har medfört betydande mängder olja och påvisat en sårbarhet vid driftstörningar som måste hanteras. Under sommaren har sedvanliga revisioner gjorts och planerade reinvesteringar har utförts. I Malå har pannbotten bytts ut och på Skogsbacka har byte av överhettare genomförts. Lycksele och har gått mycket bra, men det allra roligaste under perioden och som påverkar hela affärsområdet i stor grad är den stabilitet och kapacitet i processen som börjat komma i Storuman tack vare ett fokuserat arbete. Storuman verifierades under perioden nov 2009 till mars 2010 mot de prestandamål som sattes upp inför investeringen. 7

8 Produktionen av el inom affärsområdet under första tertialet har uppgått till 122,6 GWh (122,1) och produktionen av elcertifikat till 155,4 GWh (147,6). Produktionen har dock varit betydligt lägre i turbinen ute på Rönnskär än föregående år. Även Hedensbyverket har producerat mindre el p.g.a. ett förlängt sommarstopp. Medan övriga produktionsställen, ökat sin produktion. Pelletsproduktionen i bioenergikombinatet på Hedensbyn har uppgått till ton, att jämföra med ton för Till pelletsproduktionsvolymen tillkommer ton som producerats i Storuman. En stor anledning till den låga produktionen är att vi under delar av april månad valde att stänga pelletsverket för att kunna optimera elproduktionen. Låga priser på bulkpellets medförde att produktionsprognosen för året reviderades ner och produktionen i Skellefteå stoppades tidigare än planerat. Konjunkturen inom sågverken är på väg upp vilket skapar ett ökat utbud av biobränslen dock fortsätter priserna på biobränsle att ligga högt även om en press märks av är sista året som bidrag ges för konvertering av direktverkande el till fjärrvärme. Det innebär att arbetet med att konvertera direktverkande el till fjärrvärme intensifieras allt mer. Arbetet med att konvertera uppvärmningssättet hos 900 kunder på Anderstorp pågår och förhoppningen är att vi ska kunna utöka detta ytterligare inom andra områden. Fastigheter Efterfrågan på lokaler är fortfarande låg. Målet att uppnå en uthyrningsgrad på 93 % är redan uppfyllt. Vissa uthyrningar är projektbundna och upphör 2011 men målsättningen är ändå att öka uthyrningsgraden under Bygg & Projekt ingår i AO fastigheter fr.o.m. 1 juli. Resultatet påverkas av organisationsförändringen med -3 MSEK. En översyn kommer därför att göras över interndebiteringarna inom koncernen Merparten av årets driftprojekt är redan färdigställda vilket kommer att förbättra resultatet under andra halvåret. För att öka användbarheten av befintlig utställningshall i Expolaris Center installeras en teleskopläktare och en allmän uppfräschning av lokalerna görs. Ekonomi Omsättning och resultat Omsättningen under rapportperioden uppgick till MSEK mot MSEK motsvarande period föregående år, en ökning med 445 MSEK eller närmare 20 %. Totalt uppgick energiförsäljningen för perioden till MSEK (2 184), en ökning med 432 MSEK. Elintäkter har ökat med 410 MSEK mot föregående år beroende på högre elpriser och större volym. Nätintäkterna har ökat med 2 MSEK till 233 MSEK (231). Intäkterna från fjärrvärme och pellets har ökat med 21 MSEK till 364 MSEK (343). Efterfrågan på bredbandsanslutningar är fortsatt hög. Resultatet för AO Kommunikation fortsätter dock, trots klara förbättringar, på grund av stora avskrivningskostnader att vara negativt ytterligare något år. 8

9 Inköpt kraft har ökat från 885 MSEK till MSEK. Övriga rörelsekostnader har minskat från MSEK till MSEK. I kostnadsmassan ingår avskrivningar med 221 MSEK (207). Rörelseresultatet har förbättrats med 262 MSEK från 306 MSEK till 568 MSEK, dvs. med drygt 85 %. NEKAB-koncernens (SEKAB) resultat påverkar resultatet negativt med 8,9 MSEK. Utvecklingen i SEKAB följer fastställd budget, men på en något lägre nivå än förutspåtts. Marknadsutvecklingen för gröna kemikalier påverkas fortfarande av efterdyningarna från recessionen. Efterfrågan på kemikalier har stärkts något mot samma period förra året, men framförallt har priserna på etylacetat varit fortsatt låga samtidigt som råvarupriserna är höga. Dessutom har volatiliteten i priserna på etanol tillverkad i Europa under första halvåret påverkat resultatet för det polska engagemanget negativt. Prisnivån har dock den senaste tiden stärkts påtagligt. Den senaste tolvmånadersperiodens rörelsemarginal blev 19,4 %, vilket är en klar ökning jämfört med motsvarande period föregående år (15,2). Finansnettot har förbättrats med 69 MSEK från -61 MSEK till 8 MSEK, beroende på en minskad låneskuld och reavinst på försäljning av aktier. Den effektiva årsräntan på upplåningen har ökat från 3,42 % till 3,55 % Resultatet efter finansnetto har ökat från 245 MSEK till 576 MSEK, vilket betyder en positiv förändring med 135 %. Investeringar Investeringar i anläggningar under rapportperioden uppgick till 400 MSEK (299), varav huvuddelen avser satsningar i ny vindkraft. Finansiering och likviditet Under rapportperioden har koncernens totala låneskuld avseende banklån och andra reverslån minskat med 265 MSEK från MSEK till MSEK inklusive kortfristig del. Behovet av likvida medel tillgodoses i första hand via koncernkontot. Vid rapportperiodens slut uppgick likvida medel till 232 MSEK mot 17 MSEK vid årsskiftet. Soliditeten den sista augusti var 50,0 % mot 45,8 % den sista december Personal Antalet årsanställda var den sista augusti drygt 520 stycken (495 vid årsskiftet). Framtid Skellefteå Krafts strategi är att genom fortsatt tillväxt vara ett av de ledande energiföretagen i Sverige. Som bas finns en produktionssammansättning med låga rörliga kostnader som gör att koncernen är konkurrenskraftig även på en pressad elmarknad och kan därför långsiktigt erbjuda trygga och säkra energileveranser. 9

10 Det fortsätter att se bra ut för Skellefteå Kraft. Vinstnivån ligger idag betydligt högre än år 2009 och årets prognoser avseende pris på el och utsläppsrätter indikerar ett resultat betydligt över fjolårets resultat. Redovisningsprinciper Bokföringsnämnden (BFN) avser att ta fram fristående nationella redovisningsregler för olika kategorier av företag. I avvaktan på BFN:s kommande normgivning, har Skellefteå Kraft valt att tills vidare i allt väsentligt tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer, inklusive RR20 delårsrapportering. I delårsrapporten har samma redovisningsprinciper tillämpats som i senaste årsredovisningen med undantag av att ingen separat värdering av anläggningstillgångar gjorts. Dessa värderingar kommer i vanlig ordning att ske i årsbokslutet. 10

11 RESULTATRÄKNINGAR (MSEK) Tertial 2 Tertial 2 Budget Helår Nettoomsättning 2 700, , , ,8 Övriga intäkter m.m. 23,9 24,1 44,5 42, , , , ,2 Rörelsens kostnader Energi- och produktionskostnader , , , ,6 Övriga externa kostnader -253,8-263,9-424,2-425,7 Personalkostnader -220,0-207,7-358,5-325,8 Avskrivningar -220,7-206,6-325,6-407,6 Övriga rörelsekostnader -2,1-5,0-1,6-10,6 Andel i intresseföretags resultat -6,3-84,7 3,4-97,1 Summa kostnader , , , ,4 Rörelseresultat 567,7 306,2 692,4 526,8 Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 79,1 12,0 58,4 18,2 Övriga ränteintäkter och liknande poster 3,8 4,5 5,1 5,2 Räntekostnader och liknande poster -74,9-77,7-164,5-115,4 8,0-61,2-101,0-92,0 Resultat efter finansiella poster 575,7 245,0 591,4 434,8 Beräknad skatt -115,4-48,9-80,6-75,5 Periodens/årets resultat 460,3 196,1 510,8 359,3 UTFALL PER AFFÄRSOMRÅDE (MSEK) Nettoomsättning Rörelseresultat Tertial 2 Tertial 2 Tertial 2 Tertial AO Elkraft 2 011, ,8 568,0 375,4 AO Elnät 266,0 263,1 46,4 52,1 AO Värme 505,4 456,0-11,9-6,7 AO Kommunikation 38,0 34,9-7,7-17,6 AO Fastigheter 53,2 44,4 4,3 10,2 Interna leveranser m.m. -173,2-153,9-31,4-107,2 Summa 2 700, ,3 567,7 306,2 11

12 BALANSRÄKNINGAR (MSEK) Tertial 2 Tertial 2 Helår TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 152,9 158,2 156,4 Materiella anläggningstillgångar 7 254, , ,8 Finansiella anläggningstillgångar 766,3 680,1 768,7 Varulager 151,7 152,3 155,5 Kortfristiga fordringar 598,7 709,6 829,7 Likvida medel 231,7 25,4 17,4 SUMMA TILLGÅNGAR 9 155, , ,5 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 4 574, , ,3 Avsättningar 843,8 703,4 728,4 Långfristiga skulder 3 092, , ,1 Kortfristiga skulder 645,5 906, ,7 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 9 155, , ,5 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL (MSEK) Tertial 2 Tertial 2 Helår Ingående balans perioden/året 4 123, , ,7 Utdelning till ägaren ,0 Valutakursdifferens intressebolag -9,4-7,4-5,7 Periodens/årets resultat 460,3 196,1 359,3 Utgående balans perioden/året 4 574, , ,3 NYCKELTAL Tertial 2 Tertial 2 Helår Räntabilitet eget kapital, % 14,3 12,1 8,9 Räntabilitet sysselsatt kapital, % 11,5 8,2 7,3 Räntabilitet totalt kapital, % 9,8 7,0 6,2 Rörelsemarginal, % 19,4 15,2 14,6 Soliditet, % 50,0 47,6 45,8 Anm: Kolumnerna för tertial för nyckeltalen ovan avser den senaste tolvmånadersperioden. Kolumnen år 2009 avser kalenderåret. 12

13 KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG (MSEK) Tertial 2 Tertial 2 Helår Resultat efter finansiella poster 575,7 245,0 434,8 Poster som inte ingår i kassaflödet 226,7 298,2 508,5 Förändring rörelsekapital 97,6 26,2 22,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten 900,0 569,4 966,2 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -399,9-298,9-614,4 Övrig investeringsverksamhet -12,9 6,6-201,7 Kassaflöde från investeringsverksamheten -412,8-292,3-816,1 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån ,0 Amortering och lösta lån m.m. -265,0-170,6-158,2 Utdelat till ägaren ,0 Övrig finansieringsverksamhet -7,9-107,4-5,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -272,9-278,0-159,0 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 214,3-0,9-8,9 Omsättning per tertial, MSEK År 09 År Tertial 1/09-10 Tertial 2/09-10 Tertial 3/09-10 Tertial 13

14 Res eft fin netto per tertial, MSEK År 09 År Tertial 1/09-10 Tertial 2/09-10 Tertial 3/09-10 Tertial Räntabilitet, % 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% Eget kapital Sysselsatt kapital Totalt kapital 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% År 2009 Tertial 1/10 Tertial 2/10 Skellefteå den 20 september 2010 Gunnar Eikeland VD (Denna rapport har ej varit föremål för granskning av Skellefteå Krafts revisorer) 14