Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård (Fi2017/03709/S1)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård (Fi2017/03709/S1)"

Transkript

1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Attn: Robert Sand STOCKHOLM Yttrande Stockholm Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård (Fi2017/03709/S1) Sammanfattning I Sverige finns det ett brett stöd för en offentligt finansierad välfärd. Svensk Försäkrings utgångspunkt är att vård och omsorg i huvudsak ska vara offentligt finansierad. Det är samtidigt tydligt att det i vissa fall finns ett behov av kompletterande lösningar som bidrar till att möta dagens och framtida behov av vård och omsorg och att få anställda tillbaka snabbare i arbete. Sjukvårdsförsäkringen utgör en sådan kompletterande lösning. Slopa avdragsförbudet för sjukvårdsförsäkring för ökad likformighet Sjukvårdsförsäkringen fyller en viktig roll som arbetsmiljö- och hälsofrämjande åtgärd. Svensk Försäkring anser därför att den skattemässigt bör behandlas som en sådan tjänst. För att uppnå en ökad likformighet i beskattningen i förhållande till andra arbetsmiljö- och hälsotjänster tillstyrker Svensk Försäkring därför förslaget om slopat avdragsförbud för utgifter för förmån av hälso- och sjukvård för anställda i inkomstslaget näringsverksamhet. Av samma skäl avstyrker Svensk Försäkring förslaget om förmånsbeskattning av hälso- och sjukvårdstjänst, särskilt vad gäller sjukvårdsförsäkring. Oklar definition av hälso- och sjukvårdstjänster Lagförslaget riskerar att ge upphov till gränsdragningsproblem. I den föreslagna lagstiftningen görs en åtskillnad mellan företagshälsovård, förebyggande insatser och rehabilitering samt sjukvårdsförsäkringar i beskattningshänseende. Problemet är att det inte är uppenbart vad som avses med hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad. Det finns inte heller någon enhetlig definition av vad som avses med företagshälsovård. Den föreslagna lagstiftningen riskerar därför att ge upphov till gränsdragningsproblem mellan å ena sidan innehållet i sjukvårdsförsäkring och å den andra företagshälsovård, förebyggande insatser och rehabilitering. Det medför i sin tur en stor osäkerhet och ökad administration för arbetsgivare och Skatteverket. Svensk Försäkring Box Stockholm Karlavägen 108 Tel

2 Oklar värdering av sjukvårdsförsäkringsförmånen Skattepliktiga förmåner ska enligt 61 kap. 2 inkomstskattelagen värderas till marknadsvärdet. Enligt promemorians förslag ska förmån av sjukvårdsförsäkring av förenklingsskäl värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för försäkringen, normalt premien för försäkringen. Mot bakgrund av att definitionen av hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad är oklar är det, om förslaget genomförs, inte rimligt att hela premien för sjukvårdsförsäkring utgör underlag för beskattning. Delar av innehållet i en sjukvårdsförsäkring kan sannolikt komma att klassas som förebyggande insatser och rehabilitering, dvs. att de är arbetsmiljörelaterade och anses bedrivas som en del i arbetsmiljöarbetet. Sådana ska enligt arbetsmiljölagen vara skattefria. Denna typ av gränsdragningsproblem förstärker ytterligare den administrativa bördan för såväl arbetsgivare som Skatteverket. Anpassningstiden alltför kort Det föreslagna ikraftträdandet den 1 juli 2018 innebär en mycket kort framförhållning för de hundratusentals anställda och arbetsgivare som berörs. Förslaget kommer att träda ikraft mindre än ett kvartal efter det att beslut har tagits i riksdagen. Avtal om tjänsten sjukvårdsförsäkring sluts mellan försäkringsgivare och arbetsgivare efter en upphandling. Sådana görs normalt en gång per år. Den mycket korta framförhållningen innebär att varken arbetsgivare eller försäkringsföretag kommer att veta vad som gäller när nya avtal ska tecknas. Arbetsgivare måste ges rimliga möjligheter att med god framförhållning kunna planera sitt arbetsmiljöarbete för att på ett bra sätt kunna uppfylla sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen. Dessutom måste arbetsgivare ges rimligt med tid för att informera de anställda om effekterna av förmånsbeskattningen. Svensk Försäkring anser att ett års framförhållning borde vara ett krav. Förslaget ger mycket osäkra offentlig-finansiella effekter I promemorian anges att flera av de antaganden som görs är behäftade med stor osäkerhet och att det påverkar resultatet. Osäkerheten torde framför allt gälla för antagandena om beteendeförändringar. Om ett stort antal anställda avstår från försäkringen går skattebasen mot noll och skatteintäkterna från en förmånsbeskattning blir noll kronor. Om hänsyn tas till att marginalskatten de facto är lägre för dem som har arbetsgivarbetald sjukvårdsförsäkring än vad som generellt sett gäller för löneförmåner och till att efterfrågan kan komma att minska med mer än vad som antas i promemorian så minskar de årliga skatteintäkterna med närmare 500 miljoner kronor. Förslaget riskerar att leda till längre vårdköer och högre sjuklöne- och sjukpenningutgifter Det är inte orimligt att anta att en förmånsbeskattning kan komma att leda till längre vårdköer genom att sjukvårdsförsäkringen avlastar och skapar utrymme 2 (13)

3 inom den offentliga vården för dem som inte har en försäkring. Förutsättningen för att få vård inom ramen för sjukvårdsförsäkringen är densamma som inom den offentligt finansierade vården den grundar sig alltid i en medicinsk bedömning. Baserat på den beräkning som görs i promemorian innebär det att dagens sjukvårdsförsäkring finansierar vård motsvarande 1,12 miljarder kronor, som istället måste utföras inom ramen för den offentligt finansierade vården. Därutöver är det inte orimligt att anta sjukvårdsförsäkringen bidrar till att hålla nere kostnaderna för sjuklön och sjukpenning. Det finns ett flertal studier som indikerar att så är fallet. Förmånsbeskattning löser inte problemet med långa väntetider inom vården De som har offentligt finansierad vård får det inte sämre på grund av att det finns privata sjukvårdsförsäkringar. Det är de offentliga resurserna som sätter gränsen för vilken vård en patient får och inom vilken tid, inte förekomsten av kompletterande alternativ. Privata vårdgivare ska leverera de volymer som är avtalade med landstinget. Först därefter kan privata vårdgivare, enligt Hälso- och sjukvårdslagen, ta emot försäkringspatienter, dvs. de kommer i andra hand i mån av utrymme. Om det finns köer så förefaller det bero på att landstingen inte köper upp tillräckligt med vårdtimmar eller på andra problem hos landstingen. Skattefriheten för förmån av hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad slopas (4.1) Sjukvårdsförsäkringen är ett sätt för arbetsgivare att ta sitt ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering Lagstiftaren är tydlig med att arbetsgivare har ett ansvar enligt arbetsmiljölagen för arbetsmiljö och rehabilitering samt att åtgärder för att uppfylla det ska ge avdragsrätt för arbetsgivare och ingen förmånsbeskattning ska utgå för den anställde. I dag finns det en mångfald av arbetsmiljö- och hälsotjänster som utgör ett stöd för arbetsgivare i att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagen. Enligt 11 kap. 18 inkomstskattelagen ska förmån av hälso- och sjukvård inte tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst om förmånen avser företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering. Det finns emellertid ingen enhetlig definition av företagshälsovård utan den är i dag ganska öppen en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. 1 Arbetsgivare tar i dag sitt ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering på olika sätt. Många arbetsgivare har egna avtal om privat medicinsk behandling i form av läkare, fysioterapeut och psykolog. Ibland ingår dessa tjänster inom ramen för avtalad företagshälsovård. Andra tecknar sjukvårdsförsäkring för att få en sådan snabb kontakt, bedömning och behandling. Sjukvårdsförsäkring är vanligast på 1 Ds 2017:9, Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete s. 22. Socialdepartementet. 3 (13)

4 mindre arbetsplatser med upp till 30 anställda. 2 Oavsett finansieringsform är syftet detsamma att minska sjukfrånvaron samt att förbättra arbetsmiljön och hälsan och särskilt små företag är mer sårbara för arbetstagarnas frånvaro. Många arbetsgivare använder sig av både företaghälsovård och sjukvårdsförsäkring. Den takt med vilken hälso- och sjukvård utförs är av avgörande betydelse för när den arbetslivsinriktade rehabiliteringen hos arbetsgivaren kan starta och om den blir framgångsrik. Om det finns brister i hälso- och sjukvården, exempelvis långa väntetider för operation, så innebär det att arbetsgivaren inte kan uppfylla sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen. I den delen bidrar sjukvårdsförsäkringen till en ökad tydlighet om när och vilken vård som kan ges. Det är en stor fördel för arbetsgivaren som får tydliga besked och därför kan ta beslut om det exempelvis behöver anställas en vikarie eller inte. Sjukvårdsförsäkringen bidrar i den meningen till en ökad trygghet och förutsebarhet för både arbetsgivaren och den anställde. Förslaget innebär gränsdragningsproblem mellan olika hälso- och sjukvårdstjänster Enligt förslaget i promemorian ska skattefriheten för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad slopas. Vidare anges att företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering även framöver ska vara skattefritt. I motiveringen i promemorian exemplifieras hälso- och sjukvårdstjänster som inte är offentligt finansierade med sjukvårdsförsäkringar. Ett problem med förslaget är att det inte är uppenbart vad som avses med hälsooch sjukvård som inte är offentligt finansierad eller varför just sjukvårdsförsäkringar ska höra till den kategorin. Det finns inte heller någon enhetlig definition av vad som avses med företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering. Ett exempel på problematiken är att det i promemorian ges ett antal exempel på rehabilitering: behandling hos fysioterapeut, vård av missbrukare på behandlingshem och ryggträning på rygginstitut. Det är emellertid en relativt begränsad syn på rehabilitering. Andra exempel på arbetslivsinriktad rehabilitering är psykologsamtal, fysioterapeut, hälsofrämjande insatser inom livsstil, dvs. förebyggande insatser och insatser som underlättar för en medarbetare att komma tillbaka till arbetet igen. Nämnda typer av åtgärder utförs såväl inom ramen för sjukvårdsförsäkringen som företagshälsovården. Det här innebär att förslaget kommer att leda till gränsdragningsproblem, mellan å ena sidan innehållet i sjukvårdsförsäkring och å den andra företagshälsovård, förebyggande arbete och rehabilitering, när det kommer till vilka tjänster som ska omfattas av förmånsbeskattningen och inte. Innehållet i sjukvårdsförsäkringen i skattehänseende kan komma att behöva proportioneras. Svensk Försäkring efterlyser därför en tydligare och mer uppdaterad specifikation av vad som avses med hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad. 2 Palme, M. (2017), Vem har privat sjukvårdsförsäkring i Sverige? En deskriptiv analys. 4 (13)

5 Den stora osäkerhet som förslaget är förknippat med riskerar att leda till en stor oförutsägbarhet och stora administrativa kostnader för arbetsgivare och Skatteverket. Slopa avdragsförbudet för ökad likformighet Företagshälsovård och en lång rad andra tjänster som rehabiliteringsförsäkring, hälsoundersökning och motion-/friskvårdsbidrag är i dag fria från förmånsbeskattning hos den enskilde och utgör avdragsgilla kostnader för anställda i inkomstslaget näringsverksamhet, se sammanställning i Tabell 1. Kostnaden för sjukvårdsförsäkring är däremot inte avdragsgill för arbetsgivare. Det innebär att beskattningen inte är neutral mellan de olika arbetsmiljö- och hälsotjänster som arbetsgivare i dag vidtar. Tabell 1 Olikformig beskattning mellan olika arbetsmiljö- och hälsofrämjande insatser Förmån Förmånsbeskattning Avdragsgill för arbetsgivare Företagshälsovård Nej Ja Arbetslivsinriktad rehabilitering Nej Ja Motion/friskvård Nej Ja Sjukvårdsförsäkring Nej Nej Svensk Försäkring anser att sjukvårdsförsäkringen skattemässigt bör behandlas på samma sätt som andra jämförbara åtgärder. Det är inte rimligt att finansieringsformen styr om det ska ske förmånsbeskattning eller inte. För att uppnå en ökad likformighet i beskattningen i förhållande till andra arbetsmiljö- och hälsotjänster tillstyrker därför Svensk Försäkring förslaget om slopat avdragsförbud för utgifter för förmån av hälso- och sjukvård för anställda i inkomstslaget näringsverksamhet och avstyrker förslaget om förmånsbeskattning på sjukvårdsförsäkring. Inför en regel om att hälso- och arbetsmiljötjänster ska omfatta alla anställda Det förs ett resonemang i promemorian om att skattefriheten för hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad gör att det är förmånligt att byta ut en del av lönen mot hälso- och sjukvård. Svensk Försäkring instämmer i att det är ett problem om vissa individer kan undgå beskattning genom ett bruttolöneavdrag. För att förhindra ett överutnyttjande av hälso- och sjukvårdstjänster - i meningen att förmånen används som ett sätt att undgå beskattning av arbetsinkomster - skulle en regel kunna införas om att hälsooch arbetsmiljötjänster ska omfatta samtliga anställda. Om så gäller utgår inte förmånsbeskattning och arbetsgivaren ges avdragsrätt för kostnaden. 5 (13)

6 Det bör i sammanhanget noteras att en ögonlaseroperation för kronor inte ingår i sjukvårdsförsäkringen. De är specifikt undantagna liksom operationer där det handlar om estetiska motiv. Värdering av sjukvårdsförsäkringsförmån (4.2) Oklar värdering av sjukvårdsförsäkringsförmånen Skattepliktiga förmåner ska enligt 61 kap. 2 inkomstskattelagen värderas till marknadsvärdet. Enligt promemorians förslag ska förmån av sjukvårdsförsäkring av förenklingsskäl värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för försäkringen, normalt premien för försäkringen. Mot bakgrund av att definitionen av hälso- och sjukvårdstjänster är oklar är det, om förslaget genomförs, inte rimligt att hela premien för sjukvårdsförsäkring utgör underlag för beskattning. Delar av innehållet kan sannolikt komma att klassas som sådana arbetsmiljö- och hälsotjänster som utgör ett stöd för arbetsgivare i att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. Sådana ska vara skattefria. Denna typ av gränsdragningsproblem innebär i sin tur en inte obetydlig administrativ börda för såväl arbetsgivare som Skatteverket. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser (4.4) Reglerna föreslås tillämpas första gången på förmåner som har tillhandahållits efter den 30 juni Anpassningstiden alltför kort I promemorian framförs att det är angeläget att de nya bestämmelserna träder i kraft så snart som möjligt. Det ges dock ingen motivering till varför det är så bråttom. Svensk Försäkring ställer sig frågande till denna brådska. Remisstiden för de förslag som lämnas i promemorian går ut den 24 november Det innebär att en proposition kommer att föreläggas riksdagen tidigast under våren 2018, dvs. endast några månader innan förslagen träder i kraft. En så kort framförhållning är inte rimlig. Förslaget om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring handlar om ett helt nytt förslag. Genom förslaget förändras förutsättningarna för marknaden för arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar drastiskt. Arbetsgivare måste ges rimliga förutsättningar att agera utifrån de nya förutsättningarna. Avtal om tjänsten sjukvårdsförsäkring sluts efter en upphandling mellan försäkringsgivare och arbetsgivare. Sådana görs normalt en gång per år. En arbetsgivare som väljer att köpa en arbetsmiljö- och hälsotjänst måste kunna budgetera för det och göra ett väl avvägt val mellan olika arbetsmiljötjänsters kvalitet och deras pris. Om exempelvis försäkringskollektivet förändras till följd av att många anställda avstår från förmånen så riskerar premien att förändras. Arbetsgivare måste även ges tillräckligt med tid för att informera sina anställda om konsekvenserna av en förmånsbeskattning. Att ge en så kort framförhållning som det kommer att handla om i detta fall är mot den bakgrunden inte rimligt. Det 6 (13)

7 behövs sammanfattningsvis en längre tid för anpassning för arbetsgivare och anställda. Ett års framförhållning borde vara ett minimikrav. Oklart vad som gäller för ikraftträdande I motiveringen anförs att förmånen ska anses tillhandahållen i samband med arbetsgivarens betalning av en utgift för hälso- och sjukvård. För sjukvårdsförsäkring specificeras att det innebär att förmånen tillhandahålls i och med betalningen av premien. Av författningskommentaren framgår att De nya bestämmelserna tillämpas första gången på förmån av hälso- och sjukvård och läkemedel som har tillhandahållits efter den 30 juni För förmån av sjukvårdsförsäkring betyder detta att de nya bestämmelserna gäller för premier för sjukvårdsförsäkring som betalas efter detta datum. Svensk Försäkring tolkar det som att premie som betalas före den 1 juli inte kommer att utgöra underlag för förmånsbeskattning och inte heller omfattas av ett slopande av avdragsförbudet för inkomståret Konsekvensanslys (5) Svensk Försäkring anser att de antaganden som görs i promemorian har brister. Det gäller framför allt vilka beteendeförändringar som kan förväntas och de offentligfinansiella effekterna. Tveksamma antaganden om beteendeförändringar I promemorian görs ett antagande om att antalet anställda med arbetsgivarbetald försäkring kommer att minska med omkring 25 procent eller anställda. Det bör noteras att de antaganden om beteendeeffekter som görs i promemorian inte har stöd i någon undersökning eller forskning. De är Finansdepartementets egna uppskattningar av beteendeeffekter. Enligt en enkätundersökning genomförd av Svenskt Näringsliv under 2017 uppger 5 procent av arbetsgivarna att de kommer att kompensera för skattehöjningen genom ett tillägg på lönen. 25 procent av arbetsgivarna kommer att upphöra med att teckna sjukvårdsförsäkring för de anställda. 38 procent räknar med att alla eller några anställda kommer att avstå från att ha förmånen. Resterande av de tillfrågade berörs inte/uppger inget svar. 3 Det indikerar att antalet arbetsgivarbetalda försäkringar kommer att minska med mer än 25 procent. I en faktapromemoria från Svenskt Näringsliv uppskattas minskningen till 50 procent. 4 Svensk Försäkring anser att de antaganden som görs i promemorian avseende beteendeeffekter sannolikt är en underskattning. Den enkät som Svenskt Näringsliv har genomfört bland ett urval av sina medlemmar ger stöd för att beteendeeffekterna kommer att bli större. 3 Företagarpanelen Q3 2017, Svenskt Näringsliv. 4 Så slår vårdskatteförslaget, Fakta om regeringens förslag om slopad skattefrihet för hälso- och sjukvård betalad av arbetsgivare. 7 (13)

8 Större beteendeeffekter leder till lägre skatteintäkter än beräknat. Förmånsbeskattning drabbar låg- och medelinkomsttagare I dag har fler än personer en sjukvårdsförsäkring som är tecknad av arbetsgivaren. Närmare av de försäkrade arbetar inom byggnation och anläggning och närmare inom detaljhandeln. Knappt försäkrade återfinns inom finansiella tjänster och juridisk och ekonomisk konsultation. 5 Försäkringen är med andra ord spridd över såväl en mängd olika branscher som över olika inkomstgrupper. Förmånen av sjukvårdsförsäkring kommer att beskattas med förmånstagarens marginalskatt. I det här fallet har Finansdepartementet använt den vägda genomsnittliga marginalskatten för löneförmåner. Den beräknas till 51,28 procent för De data som finns om de anställda som omfattas av sjukvårdsförsäkring visar att den vägda genomsnittliga marginalskattesatsen för de försäkrade uppgår till 44,15 procent Försäkringstagarna fördelar sig enligt tabell 2. Av tabellen framgår att nära hälften av dem med sjukvårdsförsäkring har inkomster under den nedre brytpunkten, knappt kronor per månad (2015). Knappt 25 procent har inkomster över den övre brytpunkten på drygt kronor per månad (2015). Tabell 2 Fördelning av försäkrade utifrån nedre och övre brytpunkt för statlig skatt 2015, arbetsgivarbetalda försäkringar Andel Inkomst upp till kr/månad Inkomst kr/månad Inkomst över kr/månad Totalt 49,1 procent 27,8 procent 23,1 procent 100 procent Källa: Palme, M. (2017), Vem har privat sjukvårdsförsäkring i Sverige En deskriptiv analys. Skälet till att den vägda genomsnittliga marginalskatten blir lägre kan följa av att de försäkrade inom sjukvårdsförsäkringen inte följer den fördelning som normalt gäller när det handlar om löneförmåner. Det följer i sin tur av att premie till sjukvårdsförsäkringen i normalfallet inte är istället för lön utan ett sätt för arbetsgivare att på ett så effektivt sätt som möjligt ta sitt ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering. Sjukvårdsförsäkringen omfattar därför vanligen alla anställda på en arbetsplats och riktar sig inte enbart till vissa tjänster eller vissa personer i ett 5 Palme, M. (2017), Vem har sjukvårdsförsäkring i Sverige? En deskriptiv analys. 6 Beräkningskonventioner 2017, Metoder för effektberäkningar vid ändrade skatteregler, Skatteekonomiska enheten i Finansdepartementet, Regeringskansliet. 7 Palme, M. (2017), Vem har privat sjukvårdsförsäkring i Sverige En deskriptiv analys. Genomsnittlig kommunalskatt 2015=31,99 procent. 44,15=0,453x0,3199+0,304x0,5199+0,243x0, (13)

9 företag. En gemensam rapport från LO, PTK och Svenskt Näringsliv stärker den bilden. 8 Förslaget om förmånsbeskattning riskerar att leda till att framför allt låg- och medelinkomsttagare avstår från försäkringen då de tycker att priset blir för högt. Det drabbar i förlängningen arbetsgivare som får färre möjligheter att verka för minskad ohälsa på arbetsplatsen och snabb återgång i arbete. En lägre genomsnittlig marginalskatt leder till lägre skatteintäkter än beräknat. Moturval leder till lägre skatteintäkter När en arbetsgivare tecknar en försäkring för alla sina anställda beräknas premien för hela kollektivet av anställda. Det är fullt rimligt att anta att när försäkringen förmånsbeskattas kommer endast de som tror att de kommer att utnyttja försäkringen framöver att välja att behålla den. Det gör att urvalet av försäkringstagare blir skevt, ett så kallat moturval. Det innebär att kostnaderna inom det nya försäkringskollektivet kommer att bli högre, att premien höjs, efterfrågan minskar ytterligare och skatteintäkterna blir lägre än beräknat. Sjukvårdsförsäkringens effekter för statens utgifter för sjukpenning I promemorian förs endast en översiktlig diskussion om sjukvårdsförsäkringens effekter på statens utgifter för sjukpenning. Skälet som framförs är att tillgången på oberoende studier som rör sambandet mellan privata sjukvårdsförsäkringar och sjukfrånvaro är mycket begränsad. I promemorian hänvisas till en studie av Pedersen (2011) om danska arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar baserad på en enkät till privatpersoner. 9 Pedersen finner ingen minskad sjukfrånvaro bland anställda med försäkring jämfört med anställda utan försäkring. Det finns dock ytterligare minst fyra empiriska studier om sjukvårdsförsäkring och dess effekt på framförallt långvarig sjukfrånvaro och väntetider på operation inom den offentligt finansierade vården. Pedersen och Nielsen (2012) använder en så kallad difference-in-difference modell på danska data för att jämföra sjukfrånvaron före och efter det att en sjukvårdsförsäkring har tecknats av arbetsgivare. 10 Frågeställningen är om de förebyggande åtgärderna inom sjukvårdsförsäkringen (ej operationer) bidrar till att minska sjukfrånvaron. Resultaten visar att andelen personer med sjuklön minskade med 7 procent för VVS och sotare, 11 procent för elektriker och 15 procent för mejeriarbetare. Vad gäller sjukfrånvaro längre än 3 veckor minskade sjukfrånvaron med 18 procent för elektriker och 21 procent för mejeriarbetare. Slutsatsen är att förebyggande arbete inte endast kommer de anställda och de verksamheter de arbetar i till godo utan även sparar offentliga utgifter för sjukpenningutgifter. 8 Hur använder företag arbetsmiljö- och hälsotjänster för att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad ohälsa? (2017), En gemensam rapport från LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 9 Pedersen, K. M. (2011), Sickness absence and voluntary employer paid health insurance, working paper, Institute of Public Health, University of Southern Copenhagen. 10 Pedersen, M. S. och Arendt, J. N. (2012), Can health promotion in the workplace save public money? Evidence from a quasi-experiment in Denmark, Health Economics Papers. 9 (13)

10 Jansson (2008) har visat att om en verksamhet har tecknat sjukvårdsförsäkring för samtliga medarbetare minskar sjukfrånvaron med 20 procent. 11 Jansson kontrollerar för kön, ålder, region, bransch och antalet medarbetare. Studien bygger på en enkät till Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Forsikring og Pension har undersökt effekterna av sjukvårdsförsäkring på långvarig sjukfrånvaro i Danmark vid två tillfällen, 2010 och Resultaten från undersökningen 2010 visar att sannolikheten för att bli långvarigt sjuk är lägre om en person omfattas av en sjukvårdsförsäkring. Försäkrade är långvarigt sjuka 1 dag kortare jämfört med oförsäkrade. 12 Undersökningen från 2012 bekräftar studien från Studien bygger på individdata och data från försäkringsföretag. 13 Palme (2017) visar att de i Sverige som har privat sjukvårdsförsäkring i signifikant lägre utsträckning utnyttjar de hälsorelaterade förmånerna (sjukpenning, rehabiliteringsersättning, sjukersättning) från Försäkringskassan. Inom exempelvis bygg och anläggning är antalet sjukdagar 8,44 för samtliga och 5,49 för de försäkrade. En svårighet med dessa uppgifter är att försäkringarna inte är fördelade slumpmässigt i populationen. Det gör denna typ av utvärderingar komplicerade. 14 Sammantaget finns det visst ett stöd från studier på danska och svenska data för att sjukvårdsförsäkringen bidrar till lägre sjukfrånvaro och minskade utgifter för sjuklön och sjukpenning. Långa vårdköer leder till mänskligt lidande och högre kostnader I promemorian görs en kortfattad analys av sjukvårdsförsäkringens effekter på den offentligt finansierade vården. I promemorian konstateras att (s. 24) Förmodligen kommer en del av det vårdbehov som riktades till privata utförare inom ramen för försäkringarna inte att efterfrågas hos den offentligt finansierade vården. Det framförs vidare att (s. 32) Förväntade barriärer, i form av väntetider eller upplevda svårigheter att få tillgång till den rådgivning eller de vårdinsatser man vill ha, kan innebära att en del av individerna som avstår försäkringen väljer att inte vända sig till den offentligt finansierade vården. Det är oroväckande att det förs resonemang i promemorian som indikerar att väntetider och upplevda svårigheter att få tillgång till rådgivning eller vårdinsatser ses som en kostnadsbesparing. Långa väntetider riskerar att leda till att perioder med sjuklön och sjukpenning förlängs samt till att långtidssjukfrånvaron med sjukoch aktivitetsersättning ökar utöver det mänskliga lidande som väntetider kan medföra. Väntetiderna till den offentligt finansierade vården är i dag i vissa fall långa. För ett första besök för planerad specialistvård står i dag personer i kö. 11 Jansson, T. & Partners AB (2008), Undersökning om samband mellan företagens hälsofrämjande och rehabiliterande aktiviteter inkl försäkringstjänster och sjukfrånvaron. 12 Borchsenius, V. och Hansen, J. V. (2010), Er sundhedsforsikrede mindre syge end uforsikrede?, Forsikring og Pension, Analysrapport 2010:6. 13 Stephansen, C. G. (2012), Sundhedsforsikringers effekt på sygefravaeret og samfundsökonomien, Forsikring og Pension, Analysrapport 2012:7. 14 Palme, M. (2017), Vem har privat sjukvårdsförsäkring i Sverige? En deskriptiv analys. 10 (13)

11 Måluppfyllelsen för vårdgarantin är 72 procent. 15 Det innebär att 28 procent inte får tid hos specialist innan tiden för vårdgarantin har gått ut. Ortopedi och allmän psykiatri hör till de vanligaste behandlingarna inom sjukvårdsförsäkringen. Väntetiden för ett besök inom ortopedi inom den offentligt finansierade vården är i dag som kortast 3 veckor (Västra Götaland). Majoriteten av landstingen erbjuder tid för ett första besök inom 13 veckor eller efter 13 veckor. Väntetiden för ett besök inom allmän psykiatri är i dag som kortast högst 4 veckor och som längst 13 veckor. 16 Det är sannolikt ingen slump att väntetiden i många fall är just 13 veckor. Tidsgränsen för vårdgarantin ligger på 13 veckor (90 dagar). Medicinska motiveringar ligger till grund för all vård inom sjukvårdsförsäkringen Svensk Försäkring uppfattar att det resonemang som förs i promemorian implicerar att den del av den vård som försäkringsföretagen erbjuder inom ramen för sjukvårdsförsäkringen inte behövs. Slutsatsen är att en förmånsbeskattning inte kommer att leda till någon nämnvärd kostnadsökning för landstingen. Försäkringsföretagen som tecknar sjukvårdsförsäkring finansierade omkring specialistbesök och operationer Den absoluta majoriteten av dessa var inom rörelseapparaten. Även om vissa av dessa besök skulle falla bort enligt det resonemang som förs i promemorian skulle de kvarvarande bli en ökad belastning på den offentligt finansierade vården. De försäkringsföretag som erbjuder sjukvårdsförsäkring agerar på en marknad som kännetecknas av fri konkurrens. De konkurrerar med varandra om att sälja produkten sjukvårdsförsäkring till arbetsgivare. En kostnadsmedveten arbetsgivare som planerar att köpa en sjukvårdsförsäkring begär in offerter och jämför pris relativt försäkringens innehåll (kvalitet) och väljer den sjukvårdsförsäkring som passar verksamheten bäst. För försäkringsföretagen kostar all vård pengar. En förutsättning för vård inom ramen för sjukvårdsförsäkringen är att den är medicinskt motiverad. Ju färre specialistbesök eller operationer, desto lägre kostnader. Många gånger är kostnaden för förebyggande vård betydligt lägre än kostnaden för att behandla sjukdom. Det är ett starkt bidragande skäl till att försäkringsföretagen satsar på förebyggande insatser och tidiga insatser. Vid sidan av att det minskar det mänskliga lidandet bidrar det till att hålla nere skadekostnaderna. Ett försäkringsföretag med sämre kostnadskontroll som betalar för operationer och specialistbesök som inte behövs riskerar i förlängningen att behöva höja premien. På sikt skulle ett sådant försäkringsföretag konkurreras ut Svensk Försäkrings statistik. 11 (13)

12 Villkoren vad gäller väntetid inom sjukvårdsförsäkringen skiljer sig åt mellan olika försäkringsföretag. Normalt gäller att tid för besök hos specialistläkare sker inom 7 dagar och operation inom 20 dagar från godkännande av läkare. Om tiden borta från arbete kan kortas ned kan arbetsgivare planera verksamheten och vidta åtgärder för rehabilitering i ett tidigare skede. Sögaard, Bech och Olsen (2011) har testat hypotesen om de som omfattas av en sjukvårdsförsäkring i Danmark nyttjar den offentligt finansierade vården i mindre utsträckning än oförsäkrade. 18 Slutsatsen i rapporten är att det att ha en sjukvårdsförsäkring leder till ett minskat nyttjande av offentligt finansierad vård med 385 kronor per person och år. Registerdata över historiskt nyttjande av offentligt finansierad vård har använts i studien. Offentlig-finansiella effekter Förslaget att förmånsbeskatta förmån av hälso- och sjukvård inklusive privata sjukvårdsförsäkringar beräknas förstärka den offentliga sektorns finanser med 1,17 miljarder kronor per år. Effekten för 2018 beräknas till hälften, 585 miljoner kronor. De ökade intäkterna följer dels av själva förmånsbeskattningen, dels av att arbetsgivaravgifter utgår på förmånen. Intäktsökningen minskas med effekten av att avdragsförbudet för sådana utgifter för anställda i inkomstslaget näringsverksamhet slopas. Flera av de antaganden som görs i promemorian är behäftade med stor osäkerhet. Om den faktiska genomsnittliga marginalskatten på 44,15 procent används istället för den som används i promemorian, 51,28 procent, sjunker skatteintäkterna med 174 miljoner kronor. Svenskt Näringslivs enkät indikerar vidare att beteendeeffekterna kan vara större än Finansdepartementets uppskattning om 25 procents efterfrågeminskning. Med utgångspunkt i Svenskt Näringslivs enkät är en försiktig uppskattning att efterfrågan minskar med 50 procent. 19 Det leder till ytterligare minskade skatteintäkter på drygt 200 miljoner kronor. Till det kommer att Svenskt Näringslivs enkät indikerar att färre kommer att kompenseras med ökad bruttolön. Finansdepartementet uppskattar denna ökning till 327 miljoner kronor. Om vi gör en försiktig uppskattning och antar att denna ökning uppgår till hälften minskar intäkterna med ytterligare knappt 100 miljoner kronor 20. Givet dessa försiktiga antaganden relativt Finansdepartementets beräkning hamnar skatteintäkterna på 700 miljoner kronor istället för 1,17 miljarder kronor. Till detta kommer ökade offentlig-finansiella kostnader för hälso- och sjukvård. De totala premieintäkterna för arbetsgivarbetald sjukvårdsförsäkring uppgick under det andra kvartalet 2017 till omkring 2,2 miljarder kronor. I promemorian görs ett antagande om att skadekostnaderna uppgår till omkring 70 procent av premieintäkterna, dvs. 1,5 miljarder kronor. Givet att efterfrågan på 18 Sögaard, R., Bech, M. och Olsen, J. (2011), Effekten af private sundehedsforsikringer på forbruget af offentligt finansierede sygehusydelser, Center for Anvendt Sundhetstjenesteforskning og Teknologivurdering. 19 Företagarpanelen Q3 2017, Svenskt Näringsliv och Så slår vårdskatteförslaget, Fakta om regeringens förslag om slopad skattefrihet för hälso- och sjukvård betalad av arbetsgivare (2017) s. 4, Svenskt Näringsliv mnkr/2*51,28%=84 mnkr. 12 (13)

13

Förmånsbeskattning av lånedatorer

Förmånsbeskattning av lånedatorer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmånsbeskattning av lånedatorer September 2007 Sammanfattning I promemorian föreslås att den särskilda värderingen av förmån av att för privat bruk använda

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) Sveriges Företagshälsor Socialdepartementets diarienummer: S2017/01743/SF Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång

Läs mer

Finansdepartementet. Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018

Finansdepartementet. Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01365/S1 Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018 Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet Juni 2016 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2017 är det angeläget att skatteförslag

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8)

Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8) Stockholm 2016-06-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM s.sf@regeringskansliet.se s. registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU22 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4).

Betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4). Ledningsstaben Sakkunniggruppen 2006-05-24 LiÖ 2006-246 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4).

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring. 30. Sjukförsäkring F ö r k l a r i n g : Sjukförsäkringen kompletterar den offentliga hälso- och sjukvården genom att ersätta en del av befolkningens öppenvårdskostnader för läkemedel och resor samt genom

Läs mer

Vi handlar för din framtid.

Vi handlar för din framtid. företagsplan Vi handlar för din framtid. Tjänstepensionsplanen som gör morgondagen tryggare Som företagare ska du givetvis ha minst samma trygghet som du skulle haft som anställd. Detsamma gäller dina

Läs mer

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01368/S1 Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Mars 2017 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9, S2017/01743/SF

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9, S2017/01743/SF Sida 1 (5) Socialdepartementet S2017/01743/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Stockholm den 17 maj 2017 Remissyttrande Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9,

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-11-25. Upphävande av kravet på vårdvalssystem i primärvården

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-11-25. Upphävande av kravet på vårdvalssystem i primärvården 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-11-25 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Upphävande av kravet på vårdvalssystem i

Läs mer

Svenskt Näringsliv, LO och PTK om sjukförsäkringen

Svenskt Näringsliv, LO och PTK om sjukförsäkringen Svenskt Näringsliv, LO och PTK om sjukförsäkringen En långsiktigt hållbar sjukförsäkring Svenskt Näringsliv, LO och PTK (parterna) anser att såväl arbetsgivare som arbetstagare har behov av en sjukförsäkring

Läs mer

gruppförsäkring Ger dig som anställd ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro.

gruppförsäkring Ger dig som anställd ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro. gruppförsäkring Ger dig som anställd ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro. Ifs gruppförsäkring erbjuder en förmånlig försäkring till flera Principen med Ifs gruppförsäkring är att flera

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Utgiven i mars 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Bakgrund Landstingsstyrelsen har gett i uppdrag att en översyn av frågan om friskvård för Landstingets medarbetare genomförs.

Läs mer

gruppförsäkring Ger anställda vid företag och medlemmar i förbund ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro

gruppförsäkring Ger anställda vid företag och medlemmar i förbund ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro gruppförsäkring Ger anställda vid företag och medlemmar i förbund ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro Ifs gruppförsäkring erbjuder en förmånlig försäkring till flera Principen med

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Försäkring. Företagshälsa

Försäkring. Företagshälsa Namn Titel Datum Försäkring Sjukvård Företagshälsa Vi hjälper svenska företag att skapa positiva resultat i deras strategiska hälso- och arbetsmiljöarbete genom att erbjuda ett brett utbud av hälsotjänster

Läs mer

Skåne Blekinge 11 och 12 november

Skåne Blekinge 11 och 12 november Skåne Blekinge 11 och 12 november Ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar och sjukförsäkringen? 1 Siffror om sjukfrånvaro Förslag om ersättning för höga sjuklönekostnader Slopat förslag

Läs mer

21 september 2015. Läkarförbundet om budgetpropositionen 2016

21 september 2015. Läkarförbundet om budgetpropositionen 2016 21 september 2015 Läkarförbundet om budgetpropositionen 2016 Läkarförbundet om budgetpropositionen 2016 med särskild betydelse för läkare och hälsooch sjukvården. Sammanfattningsvis saknas mer genomgripande

Läs mer

Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro

Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro T-111499 Svenskt Näringsliv: Ulla Hamilton Temo AB: Arne Modig, David Ahlin Datum: 2005-09 - 14 Innehållsförteckning Undersökningen i korthet Små och stora

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Maj 2010 1 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% Nej 37% 36% 36% Q2 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande anhörig/närstående?

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

Uppgifter om utnyttjande av vissa personaloptioner på individnivå i arbetsgivardeklarationen

Uppgifter om utnyttjande av vissa personaloptioner på individnivå i arbetsgivardeklarationen Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01205/S3 Uppgifter om utnyttjande av vissa personaloptioner på individnivå i arbetsgivardeklarationen Mars 2017 1 Innehållsförteckning 1 Promemorians

Läs mer

Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör

Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Augusti 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare? Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Falun 27 september. Socialförsäkring i förändring. Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen?

Falun 27 september. Socialförsäkring i förändring. Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen? Falun 27 september Socialförsäkring i förändring Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen? 1 Vi stoppade Strandhälls sjukskatt! Massiva protester mot sjukskatten,

Läs mer

Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING

Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING Utgiven i januari 2015 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet

Läs mer

Sammanfattning. Utredningsuppdraget

Sammanfattning. Utredningsuppdraget Sammanfattning Utredningsuppdraget I verksamhet som är undantagen från mervärdesskatteplikt eller faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskattelagen (1994:200), ML, saknas som regel avdragsrätt

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Helsingborg Finansdepartementet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag

Helsingborg Finansdepartementet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag Helsingborg 2017-02-07 Finansdepartementet Fi.registrator@regeringskansliet.se Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag Remissvar från Företagarförbundet Fria Företagare 1. Allmänt om utgångspunkterna

Läs mer

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande.

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tullavdelningen 190/2014 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2014/3383 2015-02-16 Remissyttrande avseende betänkande Förenklade skatteregler för enskilda

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets hemställan om vissa ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) (Fi2012/578)

Yttrande över Skatteverkets hemställan om vissa ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) (Fi2012/578) Regeringskansliet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2012-05-08 Yttrande över Skatteverkets hemställan om vissa ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Läs mer

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet?

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? NFT 4/2006 Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? av Gunnel Blomberg Svenska Försäkringsföreningen anordnade den den 5 december 2006 ett heldagsseminarium över ämnet Rehabilitering och

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Förmåner och representation. i serien Aktuellt för ekonomiansvariga

Förmåner och representation. i serien Aktuellt för ekonomiansvariga Förmåner och representation i serien Aktuellt för ekonomiansvariga Innehållsförteckning 1. Nyheter 2016 2. Ställningstaganden och praxis 3. Förslag 4. Aktuellt och tips Belöningar/förmåner - utgångspunkter

Läs mer

Yttrande över promemorian Förändringar av husavdraget

Yttrande över promemorian Förändringar av husavdraget Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet.

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet. Datum Dnr 2001-06-11 496-2001 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 1999:94) Förmåner och ökade levnadskostnader (Fi1999/3012) Sammanfattning Utredningen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) 2016 YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/04412 2016-11-18 Ert dnr: S2016/05391/FS Sektionen för ekonomisk analys Nils Mårtensson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.

Läs mer

Om du blir sjuk. För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING

Om du blir sjuk. För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING Om du blir sjuk För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING Utgiven i maj 2017 Cirka 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtalade försäkringar. Hör du till dem är

Läs mer

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Rapport 2016-09-19 S2016/01389/SF Socialdepartementet Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Avsiktsförklaring Pensionsgruppen har i en överenskommelse dels konstaterat att det behöver vidtas

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Lagförslag i budgetpropositionen för 2007 (A C)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Lagförslag i budgetpropositionen för 2007 (A C) 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-02 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Lagförslag i budgetpropositionen

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Att tänka på ifall man vill löneväxla

Att tänka på ifall man vill löneväxla Löneväxling 1 2 Löneväxling Löneväxling, eller löneavstående, innebär att man avstår från en del av den framtida löneutbetalningen eller en kommande löneökning för att istället erhålla någon annan erbjuden

Läs mer

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget.

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget. 2011-03-31 Socialdepartementet Mats Nilsson S2010/8847/HS Remiss Departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning. Förslag om tredje

Läs mer

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Remissvar 1(5) Dnr: 131-152258- 16/112 Finansdepartementet Skatte och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Fi2016/01138/S1 1 Sammanfattning Skatteverket

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Förmåner kopplade till liv, ålder och hälsa

Förmåner kopplade till liv, ålder och hälsa Förmåner kopplade till liv, ålder och hälsa Bilaga A: Terminologi Version 1.1 OMFATTNING Livförsäkring, d v s försäkring som faller ut beroende av den försäkrades liv, ålder eller hälsa, kan tecknas privat

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-06-07 Enheten för pension och övergripande studier Åsa Barat-Ullenius asa.barat-ullenius@inspsf.se Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Läs mer

Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet

Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet Gäller från 2015-08-01. (Uppdaterad 2017-04-07) INNEHÅLL 1 Vad innebär löneväxling?... 3 2 Vem kan löneväxla till pension?... 3 3 Ersättningar

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Är skyddsombudet lönsamt?

Är skyddsombudet lönsamt? Är skyddsombudet lönsamt? 1. Lönsamt för vem? 2. Hur är skyddsombudet lönsamt? Sten Gellerstedt, LO 28 april 2009 1 Är skyddsombudet lönsamt? Samhällets kostnad för arbetsrelaterad sjukfrånvaro 47 95 miljarder

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska bl.a. utreda

Läs mer

ALL-dagarna. Information från Skatteverket

ALL-dagarna. Information från Skatteverket 2016 ALL-dagarna 2016 Information från Skatteverket Innehåll Bilförmån 3 Förmåner och ersättningar 7 Löneväxling 9 Lämna kontrolluppgifter 11 Arbetsgivardeklarationer på individnivå 15 Internationell anställning

Läs mer

Lagrådsremiss. Undantag från arvsskatt och gåvoskatt. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Undantag från arvsskatt och gåvoskatt. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Undantag från arvsskatt och gåvoskatt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 februari 2005 Sven-Erik Österberg Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer