Den amerikanska sammansmältningsteorin Den svenskamerikanska pressens syn på ras och etnicitet i USA mellan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den amerikanska sammansmältningsteorin Den svenskamerikanska pressens syn på ras och etnicitet i USA mellan"

Transkript

1 Den amerikanska sammansmältningsteorin Den svenskamerikanska pressens syn på ras och etnicitet i USA mellan C-uppsats, 15 hp, HT2016 Författare: Victor Trollsås Handledare: Dag Blanck Seminarieledare: Patrik Winton Ventileringsdatum: 9 13/ HISTORISKA INSTITUTIONEN

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter Vithet och ras Svenskamerikanska studier Syfte och frågeställning Metod Källmaterial Historisk bakgrund Svenskamerikanerna The Melting Pot Undersökning Synen på de andra Negerfrågan Den gula faran Reglering af invandringen Synen på det amerikanska och melting pot Kritiken mot sammansmältningen Slutdiskussion Avslutning Sammanfattning 33 Käll- och litteraturförteckning 34 Tryckta källor 34 Litteratur 34 Internet 35

3 1. Inledning You cannot spill a drop of American blood, skrev Herman Melville i sin roman Redburn, His First Voyage år 1849, without spilling the blood of the whole world[ ]We are not a nation, so much as a world. 1 Ett halvt sekel senare år 1911 rapporterade statistiker vid den amerikanska myndigheten med ansvaret för folkräkningen i USA, the United States Census Bureau, att ett 60 tal olika etniska grupper var bosatta runt om i hela landet. 2 Mellan kom USA att bevittna och i stor grad uppleva en massmigration av människor från Europa till USA beståendes av ca 33 miljoner människor. 3 Dessa människor, tillsammans med den amerikanska befolkningen, fick uppleva ett antal stora händelser och processer under tidsperioden. Å ena sidan urbanisering, industrialisering och revolutionerade kommunikationsmöjligheter. Å andra sidan var detta även en period i USA där möten mellan olika rasliga och etniska grupper kom att utmana och förändra kulturella föreställningar om varandra, primärt den amerikanska uppfattningen av de europeiska immigranterna. Ett betydande antal amerikaner betraktade de olika immigrationsvågorna, den irländska på 1840-talet och senare den syd- och östeuropeiska 40 år senare, från uppfattningar kring rasrelaterade sätt att beskriva immigranternas särart och vilka följder detta hade för den amerikanska republiken. 4 Under denna tid började även de rasrelaterade vetenskaperna få fotfäste i den politiska diskursen och färgade även synen på immigrationen, i synnerlighet från södra och östra Europa. 5 Detta blev även ett ämne för debatt i allmänhet och särskilt bland pressen. En tidning menade att denna immigration av lägre stående människor hade en demoraliserande inflytande på arbetsmarknaden och man vädjade kongressen att sätta stopp för immigrationen helt och hållet. 6 En annan tidning menade att endast de bästa raserna skulle tillåtas inträde i landet och beskrev immigrationen som av hel flod av de fattigaste och okunnigaste folkraser 7 Det rörde sig även om ett hot mot den germanska rasens överlevnad i landet om fler immigranter tilläts anlända. En annan tidning ansåg att Plötsliga förändringar af raser och folkslag äro stridande mot naturens lagar. De äro lika onaturliga som plötsliga förändringar inom växt- och djurriket. 8 En 1 Melville, 1969, sid Mann, 1979, sid Blanck, 2006, sid Jacobson, 1998, sid. 41, Jacobson, 1998, sid. 33, Gamla och Nya Hemlandet, Svenskarne i Amerika, Svenska Amerikanaren, Reglering af invandringen, Gamla och Nya Hemlandet, Till sammanslutning och understöd,

4 sammansmältning med vår ras, avfärdades då olikheten mellan dessa rasers och vår härkomst och historia är för stor 9 Men dessa tidningar tillhörde inte den engelskspråkiga, amerikanska pressen; tidningarna var svenskamerikanska och publicerades på svenska för den svenska immigrantgruppen i USA. Två av de större tidningarna Svenska Amerikanaren och Gamla och Nya Hemlandet publicerades i Chicago. Med ca svenskamerikaner, antingen födda i Sverige eller i USA till svenska föräldrar, utgjorde gruppen ca tio procent av stadens befolkning. Runt 1900 bestod staden till 80 procent av immigranter och deras barn. Den etniska mångfalden inkluderade bland annat tyskar, irländare, polacker, ryssar och italienare. Under de första decennierna efter sekelskiftet blev den afroamerikanska befolkningen påtaglig efter att ha migrerat från södra USA till de norra delarna, däribland Chicago.10 De svenskamerikaner som arbetade för tidningarna hade således en kontaktyta mot det mångetniska USA som formades vid sekelskiftet Hur uppfattade pressen andra rasliga och etniska grupper i landet? Varför avfärdades sammansmältningar mellan raserna? Hur sågs och uppfattades ras? Det är just frågor som dessa som står i fokus för min uppsats. Bild 1. Exempel på hur en svenskamerikansk nyhetstidning kunde se ut Källa: Gamla och Nya Hemlandet, Gamla och Nya Hemlandet, En i högsta grad viktig fråga, Guglielmo, 2003, sid. 15.; Anderson & Blanck, 1991, sid. 1 2.; Olson, 1991, sid

5 1.1 Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter En undersökning om den svenskamerikanska pressen berör å ena sidan frågor om vithet och ras, men å andra sidan även frågor om svenskameriker i termer av etnicitet och identitetsskapande. I detta avsnitt ämnar jag att presentera forskningsläget tematiskt för att på så sätt presentera en summerande bild över utgångspunkterna Vithet och ras Hur ska vi förstå vithet och ras? Vithet är, enligt Matthew Frye Jacobson, en social konstruktion som är rörlig, överlappande och historisk betonad. Han menar att ras är en konstruerad kategori som är en beteckning för att gruppera och separera människor enligt förutfattade meningar. Det vita privilegiet i alla olika former har varit konstant i den amerikanska politiska kulturen sedan kolonialtiderna, men vithet i sig själv har varit utsatt för alla möjliga olika typer av strider. Bland annat över hur vithet ska definieras, dess inbördes hierarkier, dess gränsdragningar och dess rättmätiga anspråkstagare. 11 Det har funnits en tendens bland akademiker i slutet av 1900-talet att avfärda många av de rasrelaterade uttryck som var vanliga i början av seklet, helt enkelt på grund av en förändrad innebörd av ordet ras. Jacobson menar att ras är en teori om vem som är vem, om vem som tillhör, och vem som inte gör det, om vem som förtjänar vad och vem som är kapabel av vad. 12 Han visar också att i den fragmenterade vitheten som uppstod, skapades rasrelaterade myter där bland annat ursprunget till de amerikanska politiska institutionerna kunde härledas till Storbritannien, därmed ansågs anglosaxare som ras ha en inneboende kärlek för frihet och demokrati. 13 Orm Øverland har argumenterat hur immigranter kunde påkalla uppmärksamhet till sitt etniska förflutna och de sätt i vilka de fungerade. Han identifierar tre sätt som de så kallade homemaking myths skapelsemyter ( vi var här först), myter av ideologiska gåvor (idéerna vi förde med oss är amerikanska idéer) och blodsoffermyter (vi kämpade och gav våra liv för vårt valda fosterland) som utvecklades bland immigrant- och etniska grupper under sent och tidigt 1900 talets Amerika och hur de användes i interaktioner med både amerikaner och med etniska grupper. Deras etniciteter och deras etniska förflutna var huvudkomponenter i skapandet av en amerikansk identitet. Dock menar Øverland att immigranterna försökte hävda sin rätt i landet 11 Jacobson, 1998, sid Jacobson, 1998, sid Jacobson, 1998, sid

6 jämte den dominerande anglosaxiska befolkningen med följden att immigranterna snarare konkurrerade mot varandra än tillsammans. 14 Thomas Guglielmo har också behandlat vithet genom att studera identitet och ras i det tidiga 1900 talets italienska bosättningar i Chicago via den italienskspråkiga pressen i USA. Han utmanade den tidigare historieskrivningen inom området genom att gå emot påståendet att den italienska immigrationsgruppen hade en sorts mellanposition i det binära rasrelaterade tänkandet och fick arbeta aktivt för att klassificeras som vita. Guglielmo menar att italienare anlände som vita och förblev vita i USA genom att åtskilja på färg och ras. Enligt honom ses färg som binärt, antingen är man vit eller inte vit medan ras ses som mer fragmenterad vilket för tankarna till det Jacobson argumenterar för. Guglielmo menar att även om italienarnas rastillhörighet utmanades, exempelvis genom att de i många fall kunde bli diskriminerade, så kunde de dra nytta av att bli klassificerade som vita i sakfrågor såsom medborgarskap, arbete, skolor och andra politiska frågor. 15 Guglielmo menar även att ras borde ges mer utrymme för som ett analytiskt verktyg då begreppet är djupt rotat i politiska, ekonomiska, sociala och kulturella institutioner och centrerar därmed kring makt och resurser Svenskamerikanska studier Ur ett historiografiskt perspektiv har den svenska emigrationen till Nordamerika behandlats sedan sekelskiftet 1900, men då av immigranterna själva. Den akademiska inriktningen tog fart under 1960 talet i och med det växande intresset för socialhistoriska frågor av demografisk och statistisk art. I Sverige centrerade en stor del av arbetet kring den så kallade Uppsalagruppen som producerade ett stort antal avhandlingar, artiklar och böcker under och 1970 talen. Denna systematiska inriktning karaktäriserades av ett kvantitativ präglat val av källor och metod. Från mitten av 70-talet fick den akademiska forskningen ett större intresse för kvalitativa aspekter av svenska immigranter och etniska gruppers historia i USA. Frågor berörandes kvantifieringar, social struktur och social mobilitet ersattes av frågor rörande kulturella och lingvistiska bestånd, organisatoriskt och religiöst liv, litterära och artistiska aktiviteter, politiskt radikala svenskar och kvinnans roll. Samtidigt kan man se ett skifte inom socialhistoria bort från statistiska analyser till kvalitativa tolkningar och frågor rörande politik, maktförhållanden och kulturellt liv. Dessa integrerades in i det socialhistoriska fältet och därmed in i immigration och etnisk historieskrivning Øverland, 2000, sid. 9, Guglielmo, 2003, sid. 9 12, Guglielmo, 2003, sid Anderson & Blanck, 1991, sid. 4 5.; Blanck, 2006, sid

7 Så, var står vi i forskningen om svenskamerikaner i USA? Det finns ett antal forskare inom området men exempelvis Anna Williams har behandlat utformningen och innehållet av den svenskamerikanska identiteten i sin analys av den svenskamerikanska kulturen. Detta genom en studie av den svenskamerikanska journalisten och poeten Jacob Bonggren, även var chefredaktör för Svenska Amerikanaren, där hon visar hur han i egenskap av en litterär ledare bidrog till konstruktionen av en svenskamerikansk identitet, eller ideologi som Williams säger. 18 Denna ideologi bestod av tre delar: lojalitet mot USA; vördnad för det fosterländska arvet; skapandet av en egen, svenskamerikansk kultur. I sin avhandling visar hon även att under perioden skedde en förstärkning av den etniska identiteten hos svenskamerikanerna, samt att gruppen var mån om att profilera sig som en följd av en minskad svenk immigration och konkurrens med nya immigrationsgrupper. 19 I forskning kring den svenskspråkiga pressen i USA har exempelvis Ulf Jonas Björk ett antal publikationer inom området. Bland annat har han behandlat den svenskamerikanska pressen som en institution för de svenska immigranterna i Amerika. Tidningarna spelade en viktig roll i läsarnas liv och hjälpte deras anpassning till det amerikanska samhället, samtidigt som de kunde bibehålla kontakten med sina rötter och förflutna. 20 Det svenska språket var en viktig komponent i att förena alla svenskamerikaner i USA och skapa en etnisk gemenskap, kallad Svenskamerika. Genom att särskilja de svenska immigranterna från det amerikanska samhället och även Svenskamerika från Sverige, blev det möjligt att lyfta fram den svenskamerikanska gemenskapen. 21 H. Arnold Barton fokuserar på det transatlantiska förhållandet på en mänsklig nivå i sin undersökning. Emigrationen skapade ett komplext hat-kärlek förhållande mellan de som sökte sig nya liv i den nya världen och de som stannade kvar i det den gamla världen. Centralt för debatten var frågan om en svenskamerikansk identitet, då svenskar som flyttade utomlands förändrades i deras sätt att tänka och uppföra sig. Barton frågar om det var möjligt att bli både svensk och amerikan. 22 Som protestanter från västra Europa, ansågs svenskamerikanerna av de infödda amerikanerna tillhöra toppskiktet i den etniska hierarkin bland immigrationsgrupperna. Därför blev svenskamerikanerna bättre behandlade av amerikanerna än exempelvis immigranter från södra och östra Europa. 23 Under perioden formades en svenskamerikansk identitet, mycket till stor del av ideologiska talesmän i samröre med Augustana synoden i Rock Island, utanför Chicago. Enligt Barton bestod den svenskamerikanska identiteten av två delar: den svenska delen hade i 18 Williams, 1991, Williams, 1991, 92, Björk, 1999, sid Björk, 1987, sid 82 84, Barton, 1994, sid. xi xiii. 23 Barton, 1994, sid

8 huvudsak en kulturell prägel medan den amerikanska medborgerlig och politisk, vilket innebar en sammankoppling med republiken och dess institutioner men även i stor grad till det republikanska partiet. Centrala aspekter av deras svenska arv bevarades och på så sätt kunde de strategiskt placera sig i den amerikanska etniska hierarkin. Detta medförde en säregen prägel på den svenskamerikanska identiteten i jämförelse med deras landsmäns identitet i Sverige. 24 Konstruktionen av den av svenskamerikanska identiteten, det sätt den skapades, vad den bestod av och varför den skapades har även Dag Blanck undersökt genom en studie av det lutheranska kyrkosamfundet Augustana synoden mellan I studien ingår även en undersökning mellan av de läroböcker som kyrkosamfundet publicerade. I enlighet med Barton så visar Blanck på en dubbelhet i den svenskamerikanska identiteten och svenskamerikanska organisationers betydelse i skapandet av denna. En intressant aspekt som lyfts upp är det svenskamerikanska historiebruket och försöken att skapa en svenskamerikansk home making myth, som Øverland redogjorde för tidigare. Det visar sig att etablerandet av en tidig svensk närvaro i Nordamerika fick en särskild betydelse i konstruktionen av deras identitet. Blanck redogör även för hur den svenskamerikanska gruppen placerades i den amerikanska rasrelaterade och etniska hierarkin och hur den amerikanska nationella idén för skapandet och upprätthållandet av etniska gruppers medfödda kulturer möjliggjorde att svenskamerikaner kunde utveckla sin egna etniska identitet i konstruktionen av deras amerikanska nationella identitet, eller som han själv benämner det: the Swedish immigrants and their children living in turn of the century America were, by becoming Swedish Americans, also becoming Americans. 25 I antologin Swedish-American life in Chicago Cultural and urban aspects of an immigrant people, presenterar redaktörerna Philip J. Anderson och Dag Blanck ett antal olika essäer kring svenskamerikanerna i Chicago. Resultaten av dessa visar att mer forskning är nödvändig i jämförelser av svenskar med andra etniska grupper i Chicago. Exempelvis så har betydelsen av pressmaterial i studier av andra etniska grupper sedan länge varit erkänd och det finns diskussioner om pressen, men de understryker behovet av systematiska analyser av den stora mängden av periodisk litteratur, placerad i dess rätta svenska, svenskamerikanska och amerikanska kontext. 26 En essä i antologin som till viss del behandlar den svenskamerikanska pressen är av Harald Runblom. I hans undersökning av den svenskamerikanska tidningen Vårt land redogör Runblom för hur den svenskamerikanska identiteten skiftade under perioden ; från att benämna sig själva som svenskar för att sedan vid sekelskiftet som svenskamerikaner istället. 27 Han har även 24 Barton, 1994, sid , Blanck, 2006, sid. 2 3, Anderson & Blanck, 1991, sid Runblom, 1991, sid

9 studerat interetniska relationer genom att studera de amerikanska folkräkningarna och finner att den första generationens svenskar i slutet av 1800 talet oftast ingick äktenskap med norrmän, följt av danskar, tyskar, engelsmän, irländare, engelska kanadensare och skottar, eller som han benämner det: skandinaver, tyskar och anglosaxare. Runblom menar att äktenskap kan ses som den viktigaste aspekten av interetniska relationer, men att dessa måste ses från en kontext om social kontroll och förstå under vilka förutsättningar en familj eller grupp tillåter deras medlemmar att leta efter en partner utanför ens egen nationalitet, språkgrupp och religion. 28 Från detta avsnitt vill jag ta med mig Jacobsons syn på den fragmenterade vitheten och Guglielmo om hur immigranterna fick lära sig om färgskillnaderna i USA. Björks resultat om den svenskamerikanska pressen som institution, Blanck och Barton om den dubbla svenskamerikanska identiteten, Williams om den svenskamerikanska ideologin, Runblom om de interetniska relationerna och Øverlands home making myths kan bli användbara begrepp i att förstå och förklara den svenskamerikanska pressens syn på rasliga och etniska grupper i landet. Detta då dessa begrepp ger mig bra verktyg för att ge bra svar på mina frågor. Fokus kommer därför läggas på hur den egna identiteten skapades utåt, istället för inåt som exempelvis Blanck och Williams har visat. 1.2 Syfte och frågeställning Som den tidigare forskningen har visat finns det en möjlighet och ett behov att bedriva en undersökning om vithet och rasrelaterade frågor med hjälp av etnicitetsstudier. Jacobson och Guglielmo har visat att ras kan användas som ett analytiskt verktyg i forskning om de etniska grupperna i USA och att immigrantpressen är ett intressant källmaterial. Det har även observerats att svenskarna i Nordamerika har en av de rikaste historiska litteraturkällor som existerar för någon migrantgrupp som följd av deras höga litterata förmåga. 29 Den svenskamerikanska pressen i det mångkulturella Chicago möjliggör en undersökning om hur svenskamerikanerna uppfattade andra rasliga och etniska grupper men även sig själva med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna som presenterades i föregående avsnitt. Mitt syfte för uppsatsen blir därmed att belysa hur svenskamerikanerna förhöll sig till och placerade sig i de amerikanska rasliga och etniska hierarkierna genom att undersöka den svenskamerikanska pressen i Chicago mellan Tidsperioden motiverar jag med att den svenska nationalismen blev allt mer framträdande under 1890-talet. Det var även en tid av stora migrationer, både till USA men även inom USA då en stor andel av den afroamerikanska befolkningen migrerade från södra till norra delen av landet, 28 Runblom, 1991, sid Barton, 1978, sid. 3. 7

10 däribland Chicago. 30 Under tidsperioden fördes en intensiv diskussion i det amerikanska samhället för vad som utgjorde det amerikanska. 31 Denna kunde man se i exempelvis naturaliseringslagarna och i melting pot diskussionerna, som kulminerade i den berömda pjäsen The Melting Pot år 1908 där man argumenterade för att USA var en sammansmältning av olika etniska grupper. Detta kommer att presenteras senare i uppsatsen under historisk bakgrund. Syftet kommer att besvaras genom ett antal frågeställningar: - Hur såg den svenskamerikanska pressen på andra rasliga eller etniska grupper? - Hur såg den på diskussionen på vad som utgjorde det amerikanska och melting pot diskussionerna? Hur kan man förstå dessa resultat? Min hypotes är att det fanns ett motstånd mot sammansmältningen på grund av två skäl: Dels att de inte ville ge upp sin identitet som svenskamerikaner, dels att de inte ville dras ned från deras gynnsamma position i hierarkierna. 1.3 Metod Denna undersökning har bedrivits genom en kvalitativ innehållsanalys. Jag har tolkat innehållet i källmaterialet genom systematisk kategorisering av teman och mönster för att skapa en förståelse för både det manifesta och det latenta innehållet. Först har jag gjort ett antal närläsningar för att få en överblick och sedan identifierat teman i materialet. Exempelvis sökte jag först på neger som inom kort ledde mig till negerfrågan och andra nyckelord och begrepp. Mitt källmaterial har bestått av ett antal svenskamerikanska nyhetstidningar som är digitaliserade i en nyligen sammanställd databas. I denna databas har jag sedan kunnat söka efter nyckelord och begrepp för att finna relevanta artiklar, ledarsidor, notiser med mera. Fördelar med att arbeta med denna databas är bland annat att det minskar det fysiska avståndet då arkivbildaren Minnesota Historical Societys fysiska plats är på andra sidan Atlanten och möjliggör en djupare och bredare studie än vad annars hade varit möjligt med tanke på uppsatsens omfång. Arkivbildaren har även samlat och presenterat relevant bakgrundinformation om de olika tidningarna vilket ger en snabb och god överblick. Nackdelar med detta sätt att arbeta är i första hand det kontextuella och i andra mitt urval av nyckelord och begrepp. Genom att i huvudsak endast läsa de artiklar som berör min undersökning går det argumentera för att jag har gått miste om betydelsefull kontextualisering. Detta har uppvägts genom inläsning av relevant litteratur kring bland annat samtidens förhållanden, rasrelaterade och etniska förhållanden som uppsatsen inte presenterar i den tidigare forskningen. Det finns även ett metodologiskt problem gällande validitet 30 Blanck, 2006, sid. 196.; Guglielmo, 2003, sid Mann, 1979, sid ,

11 i och med att jag använt mig av sökord vilket påverkat mina sökresultat. Kan mitt urval av sökord och begrepp varit för snävt eller brett? Eller har mina sökord reflekterat det jag ämnat att söka efter? Det går även problematisera min egen förståelse för artiklarnas språkbruk, exempelvis hur jag har förstått och uppfattat ord och begrepp i källmaterialet. Detta för mig till en viktig del i uppsatsen: nämligen mina utgångspunkter. Jag har ett antal betydelsefulla utgångspunkter som jag använt mig av i denna uppsats, däribland definitionen på vad en etnisk grupp är och hur jag har sett på rasrelaterade begrepp. En generell definition på en etnisk grupp är: a segment of a larger society whose member are thought, by themselves or others, to have a common origin and to share important segments of a common culture, and who in addition, participate in shared activites in which the common culture and origin are significant ingredients. 32 Gällande ras har jag, likt Jacobson, utgått ifrån två premisser: Ras är centralt i den europeiska immigrationen och bosättningens historia i USA, bland annat då den ökade främlingsfientliga synen på immigranterna hade rasrelaterade kopplingar. Ras är en politisk och kulturell konstruktion som skapas och förstärks, den är därför inte naturlig. Jacobson menar att det är en av historikens uppgifter att upptäcka vilka rasrelaterade kategorier som är användbara för vem vid ett givet ögonblick och varför. 33 Jag ska även till sist ta upp gällande termer i uppsatsen. Rasbegreppet är inte lika vanligt förekommande i Sverige som i USA och här står vi mer tveksamma till ordet ras. Gängse amerikansk kategorisering kallar afroamerikaner och asiater för racial groups medan italienare, svenskar med flera är ethnic groups. Guglielmo menar att det som amerikaner uppfattar som ras idag grundar sig i färg: Den svarta, bruna, röda, vita och gula rasen. 34 Då en del ord och benämningar i källmaterialet kan ses som laddade har jag valt att byta ut dessa. Exempelvis har jag försökt att ersatta svarta, negrer, med afroamerikaner i de fall källmaterialet syftar på den afroamerikanska befolkningen. I de fall källmaterialet syftat på en annan befolkningsgrupp med afrikanskt ursprung har jag istället valt att använda svart. Andra exempel är gul, mongoler, som jag ersatt med asiat/asiater. 32 Yinger, 1994, sid Jacobson, 1998, sid Guglielmo, 2003, sid. 9. 9

12 1.4 Källmaterial Mitt källmaterial har bestått av tre svenskamerikanska nyhetstidningar: Gamla och Nya Hemlandet, Svenska Amerikanaren och Svenska Amerikanaren Hemlandet. Varje tidning ska nu kort presenteras. Gamla och Nya Hemlandet grundades redan år 1855 i Galesburg i Illinois av den lutherska prästen Tuve Hasselquist men under namnet Hemlandet det gamla och det nya. Tidningen flyttade till Chicago 1859 efter att ha sålts till Swedish Lutheran Printing Company. Johan A. Enander blev redaktör 1869 och från 1870 och framåt bytte tidningen namn till Gamla och Nya Hemlandet. Tidningen blev en av de mest inflytelserika och lästa svenskspråkiga tidningarna i USA ända fram till 1914 då den slogs ihop med Svenska Amerikanaren. 35 Svenska Amerikanaren var tillskillnad från Gamla och Nya Hemlandet en sekulär nyhetstidning. Grundades som Svenska Posten i Chicago Den var en av de mer inflytelserika tidningarna med en upplaga kring runt 1900 och under talen När tidningens slogs ihop med Gamla och Nya Hemlandet 1914 kallades den nya tidningen för Svenska Amerikanaren Hemlandet ända fram till 1915 då man återtog namnet Svenska Amerikanaren. 37 Den totala omsättningen för den svenskamerikanska pressen år 1910 var över exemplar. Det gjorde den till den näst största i den icke engelsktalande pressen, bakom den tyskspråkiga pressen med över exemplar. 38 Svenskarna efterlämnade sig mellan tidskrifter och tidningar. Mellan nådde ett femtiotal tidningar en läsekrets på minst en halv miljon människor hämtad Williams, 1991, sid hämtad Blanck, 2006, sid Williams, 1991, sid

13 1.5 Historisk bakgrund Svenskamerikanerna Den svenska emigrationen till Nordamerika uppgick till ca 1,3 miljoner svenskar och pågick mellan Den första stora migrationsvågen kom under som följd av den stora missväxten i Sverige. Då emigrerade ca svenskar till Nordamerika. Migrationen nådde sin topp mellan då ca en halv miljon svenskar emigrerade till USA fanns det ca som klassificerades som andra generationens svenskar; 1900: ; 1910: ; 1920: Under 1890 talet avtog migrationen som följd av förändrade omständigheter både i Sverige och USA. Sverige industrialiserades och de ekonomiska och sociala förutsättningarna förbättrades. Lockelsen till USA minskade som följd av försämrade ekonomiska sociala förhållanden bestod den svenskfödda befolkningen av personer som tillsammans med ca av deras amerikanskfödda barn innefattade en total svensk population av 1,3 miljoner eller 1,48 procent av den hela amerikanska befolkningen. 42 Chicago var en av de försa amerikanska städer att utveckla svenska samhällen och den har alltid varit den stad med störst svensk befolkning. Runt 1890 representerade de svenskfödda immigranterna och deras amerikanskfödda barn för ca sex procent av Chicagos befolkning och räknades som den tredje största befolkningsgruppen efter tyskarna och irländarna. Runt 1900 bestod stadens befolkning till 80 procent av immigranter och deras barn. invånare. 43 Från ha bosatt sig i huvudsakligen tre enklaver i staden under 1860 talet och framåt, spreds den svenskamerikanska befolkningen ut till stadens förorter som följd av bättre ekonomiska förhållanden och förändrade etniska sammansättningar i staden. För att inte förlora den etniska samhörigheten bland svenskamerikanerna byggde de ett antal institutioner, såsom kyrkor och sekulära klubbar, i deras nya bosättningsområden. Detta tillät en fortsättning av deras ideologiska, religiösa och sociala värderingar som mildrade de främmande effekterna av migrationen. 44 Immigranter från de nordiska länderna som kom till landet efter 1900 hade en starkare nationalistisk känsla än tidigare generationer. 45 Nationalism och nationsbyggande var viktiga 40 Olson, 1991, sid ; Blanck, 2006, sid Barton, 1994, sid Barton, 1994, sid Olson, 1991, sid ; Guglielmo, 2003, sid Olson, 1991, sid Runblom, 1991, sid

14 processer både i Europa och USA under 1800-talet, och konstruktionen av nationella och etniska identiteter var av betydelse, både i länderna som emigranterna lämnade och bosatte sig i senare The Melting Pot Som jag skrev tidigare fanns det en intensiv diskussion i det amerikanska samhället för vad som utgjorde det amerikanska som man bland annat kan se i melting pot diskussionerna. Med hjälp av Arthur Mann ska jag kort gå igenom begreppets historia. När immigrationen till USA tog fart under senare halvan av 1800 talet var det inte alla som tog emot immigranterna med öppna armar. Speciellt när immigranterna från södra och östra Europa började anlända i allt större antal från 1880 talet började ett motstånd växa mot den fortsatta immigrationen. En del ansåg att många av de sociala och ekonomiska problem som förekom i landet kunde härledas till immigranterna, i synnerlighet de från södra och östra Europa vars utseenden och beteenden stod i konstrast med övriga befolkningen. Dessa skulle omöjligen kunna passa in i samhället menade man. Men anhängare av en fortsatt fri oinskränkt immigration menade att det inte var de nya immigranternas fel att landet hade problem utan det var andra orsaker. En stor del av det amerikanska folket stod tveksamma i immigrationsfrågan. 47 Det är i denna kontext som vi måste förstå debatten om det amerikanska. Mann har presenterat tre olika konkurrerande teorier eller doktriner som fanns vid sekelskiftet 1900, men vi kan börja med The Melting Pot, eller sammansmältningen. Sammansmältningsteorin var lika gammal som den amerikanska republiken, även om själva frasen myntades i Israel Zangwilles pjäs från 1908 med namnet The Melting Pot. Enligt teorin skulle de olika etniska grupperna i USA sammansmälta till en ny, homogen grupp. De allra bästa egenskaperna från varje grupp skulle överföras till ett nytt folk, överlägsna alla andra. I Zangwilles pjäs behandlades problemen med immigrationen till USA. Han menade att den bästa och riktiga amerikanen borde bestå av ett blandat arv, och Zangwille gjorde äktenskap mellan olika etniciteter och raser till ett personligt mål. 48 I diskussionen fanns det ytterligare två teorier eller doktriner: den anglosaxiska rasens överlägsenhet och kulturell pluralism. Bägge ansåg att mänskligheten var uppdelad i ett antal av grupper med egna unika egenskaper och att människor helt enkelt var olika. De kritiserade sammansmältningen som ett omöjligt förslag och fruktade att den skulle innebära slutet för deras grupper. 46 Blanck, 2006, sid Mann, 1979, sid Mann, 1979, sid

15 Anhängare av den anglosaxiska överhögheten ansåg att landet borde domineras av de män och kvinnor som härstammade från kolonialtiden. Ättlingarna till engelsmännen hade en medfödd förmåga för självstyre och politisk frihet, som andra folkgrupper saknade. Därför var de lämpade att styra republiken. Efter 1880-talet blev detta tydligare då allt fler grupper uteslöts från den amerikanska gemenskapen. Exempelvis afroamerikaner i södern, och de nya immigranterna från södra och östra Europa. Genom evolutionsteorin blev det även möjligt att klassificera mänskligheten i olika raser enligt lämplighet. Dessa fördes in i en hierarki där anglosaxarna och deras nordiska kusiner från norra och västra Europa placerades högt och alla andra lågt. Den inbördes ordningen var mer komplex men denna förankrade sig i den då vetenskapliga förståelsen att moral och intellektuella egenskaper ärvdes från generation till generation. Därför utvecklades vissa nationer snabbare än andra. Genom att assimilera de olika grupperna i USA efter anglosaxiskt mönster skulle landet bli framgångsrikt. 49 Anhängare av den sista doktrinen ansåg att USA borde rekonstrueras till en federation efter schweizisk modell. Landet skulle präglas av en kulturell pluralism, eller mångfald. Det fanns inget som en enhetlig amerikansk nationalitet och det fanns heller inget behov av att skapa en genom sammansmältning eller assimilation efter anglosaxiskt mönster. Istället skulle de etniska och rasliga grupperna i USA behålla sina egna språk, kulturer med mera. Tanken var att kulturella skillnader kunde harmoniseras. Dock skulle engelska förbli landets officiella språk och alla skulle acceptera och arbeta inom det demokratiska statsskicket. 50 Restriktioner för immigrationen till USA infördes år 1924 genom ett kvoteringssystem. Länderna i södra och östra Europa fick en lägre kvotering än de i nordvästra och norra Europa, men störst fick Storbritannien och norra Irland. Denna lag innebar med andra ord att den framtida immigrationen skulle bestå till stor del av anglosaxare Mann, 1979, sid Mann, 1979, sid Mann, 1979, sid

16 2. Undersökning Dispositionen för undersökningen har jag valt att dela upp i två delar. Givet att den svenskamerikanska pressen fanns i en miljö där det fanns många olika rasliga och etniska grupper som kom från olika håll, sågs grupperna på olika sätt av pressen. Därför har jag valt att presentera första delen tematiskt; afroamerikaner, asiater och den ökade immigrationen från södra och östra Europa. Detta för att se hur pressen beskrev andra grupper. Del två berör den svenskamerikanska pressens syn på det amerikanska och melting pot diskussionerna. I denna del lyfts diskussionen om sammansmältningen av olika rasliga och etniska grupper och vilka konsekvenser den hade för det amerikanska. 2.1 Synen på de andra Negerfrågan Slutligen vidrörde förel. den brännande negerfrågan. Ej mindre än 11 procent af Förenta Staternas befolkning utgöres af negrer, d. v. s. hvar 9. de människa är neger. I politiskt hänseende äro negrerna de hvites jämlikar, men detta ha de fått dyrt betala, särskildt i Sydstaterna, där de äro fullständigt socialt boykottade. Hur länge negrerna skola nöja sig därmed är svårt att säga; negerrasen är onekligen stadd i långsamt framåtskridande, och antingen måste den sammansmälta med de hvite eller ock undertryckas. 52 År 1790 hade den amerikanska kongressen stadgat att alla, fria vita personer hade rätten att få bli medborgare i Amerikas förenta stater.. Efter det amerikanska inbördeskrigets slut år 1865 och den afroamerikanska befolkningens emancipation från slaveriet fick även de av den afrikanska rasen eller av afrikanskt ursprung även rätten att få bli medborgare och därmed inneha rätten att rösta. Dock visade det sig att flertalet lokala lagar stiftades runt i landet som i realiteten inskränkte medborgarskapet och rösträtten för den afroamerikanska befolkningen. 53 Denna problematik gick under bland annat namnen negerfrågan, negerproblemet i den svenskamerikanska pressen och citatet ovanför visade denna problematik: den afroamerikanska befolkningen var på pappret den vita befolkningens jämlikar, men realiteten förhöll sig annorlunda. Efter en fyraårig vistelse i Alabama, skrev signaturen Victor i en insändare till Gamla och Nya Hemlandet, är det min tanke att vore bättre att kolonisera negrerna, så att de finge vara sig sjelfva, ty så länge de äro ibland de hvita så blifva de undertryckta Det hjälpte inte att stifta lagar för 52 Gamla och Nya Hemlandet, Förenta Staterna genom svenska ögon, Jacobson, 1998, sid ,

17 skydda den afroamerikanska rösträtten för der ingen åklagare är faller ingen dom. 54 Den svenskamerikanska pressen kritiserade den vita södra befolkningen i USA, vars laglöshet gick emot det fjortonde tillägget i den amerikanska konstitutionen som hade utökat medborgarskapet och rösträtten till den afroamerikanska befolkningen år Slaveriet tillhörde det förflutna, men attityden hos de före detta slavägarna hade inte förändrats och negerfrågan var i behov av en akut lösning. Det fortsatta förtrycket av den afroamerikanska befolkningen kunde leda till en våldsam och blodig framtid. 55 Även om pressen försvarade afroamerikanernas rösträtt så innebar detta inte ett jämställt förhållningsätt. Enligt Svenska Amerikanaren kunde det spridda omdömet om den afroamerikanska karaktären summeras i tre punkter: Han var känslig, lat och fåfäng. Vid ankomsten till Amerika, var han okunnig och slö, men blev civiliserad genom hårt och mekaniskt arbete. I sitt nya hemland fick afrikanen lära sig sin herres språk och religion, där blev han uppfostrad och lärde sig de dygder den vite mannen levde efter men detta var något som han inte lärde sig att uppskatta. 56 I många fall beskrevs afroamerikaner med den vita befolkningen ur ett dialektiskt förhållningssätt: Negern genom sin tröghet och den hvites intelligens, och Negern är som ett barn och äro ej i kontroll öfver sina känslor och utlopp för dem helt fritt[ ]en hvit, hvilkens lugna och reflekterande sinne frånstötes af alla excesser på känslans område. 57 Gamla och Nya Hemlandet menade att afroamerikanernas intellektuella förmåga var för låg för att de exempelvis skulle kunna organisera sig i fackföreningsrörelserna och därmed var de förvisade till låglönearbeten såsom betjänter, kypare och konduktörer. 58 För att förstå varför pressen kunde beskriva afroamerikaner på detta sätt behöver vi förstå kontexten för samtiden. Den vetenskapliga debatten mellan och 1800 talen förändrades från att endast beskriva till att istället förklara med hjälp av biologiska modeller. Den såg även naturen som i konstant förändring genom evolutionsteorietiska modeller som kom att appliceras även på mänskligheten, som blev kategoriserad och placerad i olika hierarkier. Något förenklat sågs mänskligheten utifrån ett evolutionsteoretiskt perspektiv där olika raser kämpade om överlevnad. Den europeiska och amerikanska expansionismen under 1800 talet bevisade för många att den vita rasen hade en dominerande hierarkisk position. 59 Vi måste även förstå, som Jacobson menar, att vetenskapliga rasrelaterade rön vid tiden var så djupt rotade i politik och praxis hos anhängare av den vita rasens 54 Gamla och Nya Hemlandet, En landsmans tankar i negerfrågan, Se exempelvis, Gamla och Nya Hemlandet, Förutspådt raskrig, ; Gamla och Nya Hemlandet, En negerhatare, som talar ur skägget., Svenska Amerikanaren, Hvit och svart, Gamla och Nya Hemlandet, Några ord i en af vårt lands viktigaste frågor, ; Svenska Amerikanaren, Hvit och svart, Gamla och Nya Hemlandet, Några ord i en af vårt lands viktigaste frågor, Jacobson, Sid

18 överlägsenhet att vetenskapen blev ett sätt att bekräfta den fullständiga separationen av vithet från icke-vithet. 60 Människan med svart hud, menade Svenska Amerikanaren, i regeln icke har det goda hufvud, den reflexionsförmåga och den tankekraft, som sin broder och syster af kaukasisk ras. Skillnaderna mellan raserna ansåg tidningen var så stora och väsentliga att negrerna ansågs ha ett lägre ursprung än oss af den kaukasiska rasen. Dock var Negern[ ]i lika hög grad vår broder som kinesen, indianen och malajen. Vi ha de största och mest talande skäl för att behandla honom väl. Vidare menade tidningen att afroamerikaner hade samma medborgerliga och juridiska rätter som dem vi åtnjuta. Men vem syftade tidningen på? Var det som vita eller svenskamerikaner? Eller var det samma sak? Blanck menar att den rasrelaterade diskursen i USA blev ett sätt för olika grupper att exkludera varandra i försök att positionera sig själva så nära som möjligt anglosaxarna. 61 Detta kan i så fall ha varit ett försök i den svenskamerikanska manövreringen mot en position nära den anglosaxiska, och därmed den vita identiteten, genom en rasrelaterade jämförelse. Det fanns dock en gräns som tidningen inte ville korsa nämligen giftermål mellan svenskameriker och afroamerikaner. Detta ansågs gå emot naturens gränser mellan raserna, och att det var beklagansvärt att så många hvita qvinnor tanklöst kasta sig i armarne på negrer och med dem knyta Hymens band. 62 Enligt Guglielmo upprätthölls färglinjen mellan afroamerikaner och vita strikt i USA och här verkar även svenskamerikanerna upprätthållit den. 63 De egenskaper som den icke-vita afroamerikanska befolkningen saknade, fanns bland den vita och därmed svenskamerikanerna. Detta kan i så fall ge en viss förklaring till tidningens position gällande interetniska förhållanden mellan afroamerikaner och svenskamerikaner, men kan även förklara det utrymme som gavs överlag i den svenskamerikanska pressen kring våldtäkter som begicks av afroamerikanska män på vita kvinnor. Kring sekelskiftet hade antalet våldtäkter ökat stadigt enligt pressen och inget verkade kunna stoppa trenden. Är detta ett syndastraff undrade Svenska Amerikanaren och ställde frågan om detta var hämnden för förslavningen av den afroamerikanska befolkningen. Trots en överväldigande risk för att bli lynchade menade tidningen att negrerna ej kunde beherska sina djuriska känslor. Svenska Amerikanaren medgav dock att det fanns vita våldtäktsmän men sett till befolkningsmängden var proportionen mycket lägre för den vita befolkningen än för den afroamerikanska Jacobson, 1998, sid Blanck, 2006, sid Svenska Amerikanaren, Hvit och svart, Guglielmo, 2003, sid Svenska Amerikanaren, Den djuriske negern,

19 Både Gamla och Nya Hemlandet och Svenska Amerikanaren började efter sekelskiftet att behandla den så kallade svarta faran i ett antal artiklar. 65 Enligt den svenskamerikanska öfverdomaren i Chicago, Harry Olson, hotades landet av en svart fara som grundades i farhågan att den afroamerikanska befolkningen inom en snar framtid skulle bli större än den vita. Detta avfärdades av tidningen enligt refereringar till folkräkningsstatistiken. 66 Det fanns en oro i att afroamerikaner skulle beblanda sig med den vita befolkningen och således sänka den allmänna intelligensnivån, och ett mått som verkar ha varit återkommande var andelen illitterata (icke skriv- och läskunniga). Detta angavs nämligen i de folkräkningar som U.S Census Bureau genomförde var tionde år och följande tabell visar andelen illitterata mellan Tabell 1. Andelen illitterata bland den afroamerikanska och vita befolkningen, År Afroamerikanska befolkningen (proc.) Vita befolkningen (proc.) , ,1 7, ,5 6, ,4 5 Källa: Svenska Amerikanaren Hemlandet, Negerbefolkningens låga bildningsgrad kan ej häller anses innebära en direkt fara, menade Svenska Amerikanaren Hemlandet, i det kontakten mellan hvita och svarta ej är af sådant slag, att, den allmänna nivån sänkes därigenom, i detta afseende är den sydeuropeiska invandringen snarare en fara. I folkräkningen för år 1910 bestod den vita och afroamerikanska befolkningen av 81,7 respektive 9,8 miljoner varav ca 2 miljoner, eller 20,9 procent, klassificerades som mulatter, vilket enligt tidningen omfattade alla med negerblod, som icke äro fullblodsnegrer. Detta användes som sorts indikator för kontakten mellan de olika befolkningsgrupperna varpå Svenska Amerikanaren Hemlandet ansåg att det inte fanns en direkt fara, som vi kan se i citatet. Däremot pekade de på den sydeuropeiska immigrationen som en större fara vilket vi ska återkomma till lite senare. Under sommaren 1919 hade spänningarna längs med färglinjen ökat. Stora delar av den afroamerikanska befolkningen hade migrerat från de södra staterna till de norra, däribland Chicago. Stadens afroamerikanska befolkning hade dubblerats mellan och konflikter uppstod bland annat på bostads- och arbetsmarknaden, exempelvis i köttförpackningsindustrin där ett stort antal migranter fick anställning. Den 27 juli drunknade en afroamerikansk tonåring, Eugene 65 Se exempelvis Svenska Amerikanaren, Om den svarta faran, Gamla och Nya Hemlandet, Bland Chicagos svenskar Den svarta faran,

20 Williams, efter att ha blivit stenad av vita badare efter att ha simmat över en osynlig färglinje i vattnet. När en vit polisman vägrat att arrestera de människor som var ansvariga, hade storskaliga upplopp brutit ut som svepte igenom Chicago. Detta resulterade i att 38 personer dog, 537 blev skadade och ca 1000 hemlösa. Majoriteten av dessa var afroamerikaner. 67 Svenska Amerikanaren rapporterade den 31 juli att Ett hemskt och blodigt raskrig mellan hvita och svarta utbröt i Chicago efter att en negeryngling som badat hade träffats i huvudet av sten och därefter drunknat. 68 Redaktionen ansåg att den var en skam för Chicago att ett raskrig ägt rum i dess midt och att det fanns vita människor som lät sitt rashat övergå till våldsdåd. Intressant nog så var det även afroamerikaners beteende som ledde till att rashatet från första början hade uppstått. Den största skammen låg dock i att det finnes hvita, som för sin vinnings skull importerat dessa svarta. 69 Denna kritik återkom i ett brev till Svenska Amerikanaren där skulden för rasupploppet inte låg hos varken de vita eller afroamerikanerna. Det var hos ärkeprofitörer som i fläskpackarens skepnad med lock och pick under de två senaste åren dragit mer än 100,000 negrer från södern till Chicago, utan att bekymra sig om hvar dessa söderns barn skulle få bo och ha sin varelse. Detta hade lett till en bostadsbrist i det svarta bältet i Chicago som beboddes av ett stort antal afroamerikaner. Situationen ledde till att många afroamerikaner tvingades flytta in i vita homogena områden som skapade spänningar mellan grupperna. Värdet på bostäderna och hyrorna sjönk varpå en trend uppstod där den vita befolkningen flyttade ut och den afroamerikanska in. 70 Den vita flykten till förorterna i kombination de ökade klyftorna mellan grupperna skapade så småningom ett hat som satte revolvern och knifen i den undanträngde hvites hand, och negern tog samma vapen till själfförsvar i sin hand och så bröt raskriget ut. 71 Det var inte bara den svenskamerikanska pressen som sympatiserade med afroamerikanerna, även den italienska immigrantpressen uttryckte liknande åsikter. Guglielmo menar att upploppet förstärkte färglinjen i staden och att den inbördes fragmenterade vitheten försvann temporärt i färgkonflikter. 72 Även i Storbritannien hade förhållandet mellan svarta och vita försämrats efter första världskrigets slut. Enligt Svenska Amerikanaren hade häftiga strider och blodiga strider mellan hvita och negrer utbrutits som följt av att negrerna som hade ersatt de hvita arbetarna under kriget, vägrade att ge upp sina arbeten. Men en annan anledning var de allt vanligare kärleksförbindelserna mellan svarta män och vita kvinnor, men framför allt överfall på vita kvinnor av svarta män. 73 Här 67 Guglielmo, 2003, sid Svenska Amerikanaren, Raskrig lågar upp i Chicago, Svenska Amerikanaren, Notis från redaktionen, Svenska Amerikanaren, En fläckad sköld, Svenska Amerikanaren, En fläckad sköld, Guglielmo, 2003, sid Svenska Amerikanaren, Oroligheter i hufvudstaden,

21 ser vi igen hur sexuella förbindelser över färglinjen rörde upp en hel del känslor; rädsla, oro, ilska. Likheten med den tidigare artikeln är slående, trots att artikeln publicerades 16 år och ett världskrig senare. Av liknande skäl hade även ett raskrig brutit ut i slutet av juli i den amerikanska huvudstaden där både hvita och svarta, hade mördats af negrer i olika delar af staden, tillsammans med en våg av brottslighet till hvilka svartingar ansågos ha gjort sig skyldiga till. En av de större sammandrabbningarna tog plats nära Vita Huset efter att stora skaror af negrer strövat genom staden. Enligt Svenska Amerikanaren var dessa beväpnade och attackerade alla män i uniform. 74 Låt oss summera negerfrågan innan vi går till nästa del. Det verkar som att den svenskamerikanska pressen hade ett ambivalent förhållningssätt till afroamerikanerna. De sågs känsliga, lata och fåfänga och hade en lägre hierarkisk position än den vita befolkningen. Giftermål mellan afroamerikaner och svenskamerikaner ansågs gå emot naturens gränser mellan raserna och fördömdes. Samtidigt skulle den afroamerikanska medborgarrätten respekteras och den svenskamerikanska pressen kritiserade de fall där den inte gjordes. Vi kan även se hur tidningen sympatiserade med afroamerikanerna under rasupploppet. Men låt oss gå vidare till nästa del och se hur den svenskamerikanska pressen såg på de asiatiska immigranterna Den gula faran Gult vore en härlig färg, om vi bara inte hade den gula faran. Den är verkligen lite ledsam. Den består som bekant däri, att kineserna en vacker dag komma hit och öfvermanna oss, vrida våra vackra ögon på sned och färga oss gula med saffran. Lyckligtvis ha vi i den pansrade näfven ett medel att åtminstone tills vidare hålla dem i schack. Så fort de börja röra sig, ta vi vår pansrade i handen och gå med Wilhelm i spetsen bort och ge dem lite aga. 75 Den svenskamerikanska pressen avfärdade den svarta faran, men gällande den gula faran ansågs den av bland annat Gamla och Nya Hemlandet som ett reellt hot mot både USA och den västerländska civilisationen. I och med den ökande immigrationen av asiater, främst från Kina och Japan, menade tidningen att den gule mannens billiga arbetskraft skulle föranleda den ariska rasens död som följd av nedpressade lönenivåer och försämrade levnadsstandarder. 76 Det behagar rika kapitalister, att genom invandringen erhålla billiga arbetskrafter, skrev Gamla och Nya Hemlandet, men det behagar icke den hvite arbetaren, att genom densamma få sin standard of life sänkt och sin dagspenning nedsatt. Den pågående asiatiska invasionen hotade den amerikanska arbetsmarknaden och om den inte stoppades skulle den vita befolkningen gå under. 77 I kontrast till 74 Svenska Amerikanaren, Oroligheter i hufvudstaden, Svenska Amerikanaren, Regnbågen, Gamla och Nya Hemlandet, Den gula faran, Gamla och Nya Hemlandet, Den gula faran,

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln Triangelhandeln del 1 av 2 även känd som den transatlantiska slavhandeln Vad kostar ett människoliv Sätt er i små grupper med tre elever i varje. Frågor att diskutera och besvara Vilka varor ingick i

Läs mer

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Det svenska samhällskontraktet

Det svenska samhällskontraktet Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:3463 av Robert Hannah (L) Det svenska samhällskontraktet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Tänket bakom filmserien

Tänket bakom filmserien L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmserien Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra högtider och traditioner och i förlängningen minska klyftor

Läs mer

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Critical Race teori del II

Critical Race teori del II Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Critical Race teori del II Laura Carlson 2016 Kritik av den CRTsvart vita binären Den misslyckas med att förklara hur den dominerande gruppen kan spela ut

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017 Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Utbytesmigration: Är det en lösning på att befolkningen minskar och åldras? FN:s befolkningsenhet. SAMMANFATTNING Översättning av Thomaz Wiberg

Utbytesmigration: Är det en lösning på att befolkningen minskar och åldras? FN:s befolkningsenhet. SAMMANFATTNING Översättning av Thomaz Wiberg Utbytesmigration: Är det en lösning på att befolkningen minskar och åldras? FN:s befolkningsenhet SAMMANFATTNING Översättning av Thomaz Wiberg FN:s befolkningsenhet övervakar fertilitet, dödlighet och

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissar Uppmuntrar Uppskattar Ger varandra erkännanden Uppmuntra till ett inkluderande klimat Hur bidrar vuxna till det? Dissar Kränker

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour ANSVARIGA FÖR STUDIER Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan

Läs mer

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

HISTORIA. Läroämnets uppdrag 1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Sinhéad O connor Just A Rebel Song

Sinhéad O connor Just A Rebel Song Sinhéad O connor Just A Rebel Song Ämne: So/Sv Namn: Henrik Estander Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Sinhéad O connor Just A Rebel Song 1 Innehållsförteckning 2 Sinhéad

Läs mer

Critical Race teori del I

Critical Race teori del I Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Critical Race teori del I Laura Carlson 2016 Critical Race rättsteori (CRT) Började på 1960 talet som en motreaktion till den liberala teoretiska utvecklingen

Läs mer

URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR

URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR Urvalsprovet består av fyra (4) frågor... Fråga 1: Besvara delfrågorna 1a-1e. Fråga 1 relaterar till artikeln av Staffan Himelroos (2015)

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor

Läs mer

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42716 / T42816 Ämnen: Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7 Förvaltningstraditioner Karlsson kap 7 1 2 Globalisering New Public Management har spritt sig över hela västvärlden Men det betyder inte att offentlig förvaltning ser likadan ut över hela världen Skillnaderna

Läs mer

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Norden blir kristet långsamt

Norden blir kristet långsamt Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer