Temanummer. Utomhuspedagogik i skolan. Elias Fries - ett lärande skolexempel! Så kan ni integrera utomhuspedagogiken i undervisningen!

Transkript

1 Temanummer Inspiration & tips från NCFF:s nyhetsbrev Utomhuspedagogik i skolan Elias Fries - ett lärande skolexempel! Så kan ni integrera utomhuspedagogiken i undervisningen! Allemansrätten! - en unik möjlighet "Vi går ut för att lära in!"

2 Hoppa, springa, leka, skutta, äta, dansa......titta in på och bli inspirerad! På vår hemsida finns massor av idéer om kul saker att göra, nyttan och nöjet av att äta gott - och hur allt hänger ihop för att barn och ungdomar ska må bra och därmed säkerställa sin förmåga till inlärning. Tipsen är konkreta och nya idéer tillkommer hela tiden. Lägg upp hemsidan som en favorit och ta för vana att titta in med jämna mellanrum. Det kostar självfallet ingenting! På NCFFs hemsida hittar du bland annat: praktiska tips och idéer matens betydelse för hälsa och lärande möjlighet att prenumerera på vårt nyhetsbrev - gratis! fakta, nyttiga länkar och andra spännande lästips lärande skolexempel aktuella nyheter dans i skolan vårt kalendarium Välkommen!

3 Nya möten och nya kunskaper väntar utanför skolans väggar Om lärare och elever oftare vågar lämna den formella platsen för lärandet (skolbyggnaden) och ge sig ut i ett levande landskap för att upptäcka och uppleva förstahandserfarenheter, banas nya stigar i hjärnan och hela kroppen för meningsfulla kreativa lärprocesser. Genom att vidga blicken, höja foten och ta första steget ut i närmiljön, stannar inte lärandet på tröskeln. Därute väntar spännande sociala möten och kunskaper - som öppnar upp för nya frågeställningar, andra pedagogiska lösningar och ett varierat lärande. Den fysiska erfarenheten av landskapet får härmed en ökad pedagogisk betydelse - närmiljö blir lärmiljö. Språkliga begrepp införlivas genom direkta kontakter med de sinnliga erfarenheterna av fenomenen utomhus. Lusten att lära är sammankopplad med förnimmelsen av hälsa och välbefinnande som är viktigt att uppmärksamma i skolutvecklingssammanhang. I en skola som accentuerar bildning och hälsa, behövs därför ett platsrelaterat perspektiv i undervisningen, dvs. ett verkligt lärande landskap. Jag menar att hälsan är globalt hotad om vi inte i vår tidiga barndom får många erfarenheter av gröna, variationsrika natur- och kulturpräglade närmiljöer och där förvärvar insikter som kan läggas till grund för en mer hälsofrämjande livsstil. Utbildningssystemet har här ett centralt framtidsuppdrag att fylla. Innehåll Ut i naturen och ha kul... 4 Det är inne att lära ute... 5 Elias Fries - Ett lärande skolexempel... 7 Pedagogens verktyg... 8 Integrera utomhuspedagogik i undervisningen... 8 Äventyrspedagogik Upplevelsebaserat lärande Litteratur tips! Länktips! Forskning Barn rör sig mer på förskolegårdar med mycket träd och buskar Väl mött! Anders Szczepanski, Enhetschef, Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik, Linköpings universitet

4 Ut i naturen och ha kul! - NCFF uppmanar landets skolor En resurskatalog framtagen av NCFF med inform-ation och kontaktuppgifter till: Nationella myndigheter Svenskt friluftsliv Övriga organisationer Stiftelser Studieförbund Universitet och högskolor I katalogen finner du en: Lärarhandledning för friluftsundervisningen i år f -9. Fakta om fysisk aktivitet och skolans möjligheter Natursäker via skolan Friluftsliv och utomhuspedagogik med inriktning mot invandrarbarn En förskollärares erfarenheter och funderingar Skriften kan beställas från NCFF eller laddas ner som pdf-fil på Stipendium till lärare som arbetar aktivt med utomhuspedagogik Miljö- och utomhuspedagogik är ett komplement till den traditionella pedagogiken som betonar att upplevelser i den miljö för lärande som omger oss är en bas för inlärning enligt läroplanen. Utomhuspedagogik kan förstärka inlärningen i alla ämnen. Utomhuspedagogik är kort och gott pedagogik utomhus. Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond vill uppmuntra till utomhuspedagogik och har instiftat ett stipendium för lärare som på ett aktivt och nyskapande sätt arbetar med lärande i utemiljön. Skriv och berätta om vad du gör, hur du gör och varför du arbetar med lärande i utemiljön. 2 stipendium på vardera kr kommer att delas ut i samband med Ljungbergsdagen i september 2008 i Falun. Ansökan beträffande lärarstipendium: Ansökningsblankett och anvisningar finns att hämta på För frågor kontakta Camilla Sahlander, Ljungbergsfonden, tel: E-post: camilla.sahlander@storaenso.com Sista ansökningsdag: Natur, äventyr och friluftsliv - Fortbildning hösten 2008 på fem lärosäten Det statliga Friluftsrådet är inrättat vid Naturvårdsverket med syfte att stärka friluftspolitiken. Rådet bistår och samverkar med myndigheter, forskare och organisationer som har anknytning till friluftsliv. Friluftsrådet har i ett par år arrangerat tankesmedjor för att bygga nätverk och hitta nya samverkansformer. Ett genomgående tema på dessa tankesmedjor har varit Mer friluftsliv i skolan, och diskussionen har handlat mycket om behovet av att utbilda lärare i friluftsliv och utomhuspedagogik. Ur dessa diskussioner har några konkreta initiativ tagits: NCFF har tagit fram en kontaktkatalog över alla de organisationer som kan vara ett stöd till skolornas arbete med ökad fysisk aktivitet/ friluftsliv och utomhuspedagogik, och bidragit till att förmedla denna information till skolorna. Lärarhögskolan i Stockholm (Charlotta Bürger Bäckström,) NCFF (Johan Tranquist), Friluftsrådets (Peter Lamming) och Håll Sverige Rent har tillsammans arbetat fram förslag till definition av begreppet Friluftsliv i läroplanen samt förslag till vilken kunskapsnivå om friluftsliv eleverna ska uppnå i olika årskurser. Målet är att ge Friluftsliv en ökad tyngd i läroplanen. Friluftsrådet har överlämnat förslaget till Skolverket. Lärarhögskolan i Stockholm (Charlotta Bürger Bäckström) har genomfört en pilotkurs på 5 poäng Natur, äventyr och friluftsliv som pedagogiskt hjälpmedel" med mycket positivt resultat. NCFF ska vara en strategisk aktör som inspirerar skolorna att utveckla arbetsformer och stödjande miljöer som främjar fysisk aktivitet, goda matvanor, hälsa och lärande i skolan och ser gärna att intresset för friluftsundervisningen ökar. Fortbildning på fem lärosäten Lärarhögskolan i Stockholm, Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm, Högskolan i Gävle, Örebro universitet, Centrum för miljö och utomhuspedagogik i Linköping, Högskolan i Kalmar, Växjö universitet - Kursen genomförs som en terminskurs höstterminen 2008 på kvarts fart, dagtid, 25 deltagare per kurs. Gemensam start i slutet av september 2008 i Örebro vid Örebro universitet.

5 Det är inne att lära ute! Bilder: Kroksbäcksskolan, Malmö och Torslunda skolan, Färjestad Text: Sammanställd av Camilla Bergholm, med utgångspunkt från intervjuer och annan dokumentation om utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik är ett tematiskt och ämnesövergripande forsknings- och utbildningsområde, som fokuserar platsens betydelse för lärande, hälsa och rekreation. Att synliggöra människan och samhället i de lokala och globala kretsloppen är en viktig del av utomhuspedagogiken. Här finns utgångspunkter för praktisk miljölära, en bas för undervisning om vår kropp och hälsa, en plats för estetiska upplevelser, en plats för reflektion och en lärobok i alla ämnen. Utomhuspedagogiken, är ett komplement till pedagogiken i klassrummets mer traditionella inlärningsmiljö, där lärandet oftast sker inom fyra väggar. Den bör ses som en naturlig del i lärandet, inom såväl förskola, grund - och gymnasieskola. Alla skolämnen kan mer eller mindre praktiseras i en utomhusmiljö, en miljö som stimulerar till lärande och lyfter fram elevers nyfikenhet, kreativitet och samarbete i mer autentiska situationer där verkliga fenomen äger rum. Genom att förlägga undervisningen utanför klassrummet kan man levandegöra och gripa begreppen och därigenom komma i kontakt med reella processer. Undervisningen blir då både mer varierad och mer spännande än klassisk klassrumsundervisning, samtidigt som den stimulerar flera sinnen. Syftet är att förena hand - huvud och hjärtat i lärprocessen. För- och nackdelar med utomhuspedagogik Att arbeta utomhus med eleverna anser de flesta lärare som någonting positivt. Dels lär sig eleverna att samarbeta, de blir pigga och glada, det teoretiska omsätts till verklighet och det är nyttigt att umgås med eleverna i andra sammanhang än i klassrummet. Lärarna ser också att det finns vissa hinder med att undervisa utomhus, som exempelvis för stora grupper och för få vuxna, tidsbrist, skolans läge, transportproblem, brist på pengar och egen kompetens inom kunskapsområdet. Lärare som inte har naturen runt knuten ser fler hinder än de som har naturen i närheten. En annan svårighet med utomhuspedagogik kan vara de elever som inte är vana vid att vara utomhus. De kan lätt bli stökiga, okoncentrerade och förstöra för de andra i gruppen. Många kan också uppleva en rädsla för att vistas i okänd miljö. Det finns därför flera fördelar med att redan från tidig ålder (förskolan) vänja barnen vid att vistas och undervisas utomhus. I tidig ålder tränas motoriken men även äldre elever kan vinna fördelar. De kan ofta förstå teoretiska modeller lättare om de får arbeta med flera sinnen som kopplar rörelse och handens kunskap till kunskaps-inhämtning. Många goda skolexempel runt om i landet visar att övningar i språk och matematik lätt kan förläggas till skolgården eller närliggande park, även i urbana lärmiljöer. Vikten av en utbildad pedagog Många lärare skyggar inför att undervisa utomhus på grund av bristande kunskaper. Miljöundervisningen i naturen får inte bli något som bara specialister och biologer klarar av men samtidigt är det viktigt att pedagogen har grundkunskaper i utomhuspedagogik för att lyckas med sin undervisning. Här måste landets lärarutbildningar vara föredömen och skaffa sig kunskaper i utomhusundervisningens pedagogik och didaktik. På samma sett som man utbildar i specialpedagogik måste man också lyfta detta utbildningsområde vid landets alla lärarutbildningar. Magisterutbildningar och sedan forskarutbildning som startats vid Centrum för miljö- och utomhuspedagogik vid Linköpings universitet, kan vara en vägvisare och stöd för andra. Även ny litteratur inom det utomhuspedagogiska området måste spridas. Utomhuspedagogik i skolan 5

6 Utomhuspedagogik i praktiken Föräldrarna kan ibland ställa sig tveksamma inför undervisning utomhus. Det är därför viktigt att man på skolan ger tydlig information om vad man vill uppnå med undervisningen och gärna bjuder in föräldrarna att vara med på utomhuslektionerna. Att barnen inte har kläder efter väder kan vara ett problem. Men detta problem kan avhjälpas genom att föräldrarna får grundlig information från start om vad för sorts kläder barnen bör vara utrustade med. Barnen själva lär sig också allt eftersom, vilka kläder som fungerar bäst att ha på sig. Som pedagog är det även viktigt att se till så att eleverna är ordentligt rustade för utevistelse samt att de känner sig torra, varma och mätta. Förberedelser och tydlig information om eventuella förordningsregler är viktigt att klargöra innan man ger sig ut med gruppen. Det kan vara bra att börja med en mindre grupp, exempelvis halva klassen åt gången, för att sedan gå över till full grupp när man känner sig lite säkrare. uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor skall uppmärksammas. Aktuell forskning Det finns idag tillräckligt med empiri av fysiologisk natur som ger stöd åt utomhuspedagogiken (fetma, diabetes, benskörhet, buller i klassrum, stress etc.) Även nya internationella studier visar att lek och vistelse i naturen före 11 år ålder ökar miljömedvetenheten (Environmentalism). Pågående forskning vid Lindköpings universitet, visar att det kan finnas ett nära samband mellan utomhusundervisning och minskade stressnivåer. Stressiga miljöer ökar kortisolhalten (stresshormon) i blodet. Hög kortisolhalt har en negativ inverkan på koncentrationsförmågan och minskar minneskapaciteten. De elever och lärare som regelbundet vistades utomhus hade lägre kortisolhalt än de som vistades inomhus. Man kan fundera på våra klassrums ofta höga ljudnivåer och hur de kan påverka inlärningen i detta sammanhang. Utomhuspedagogiken blir därmed en friskfaktor i skolans arbetsmiljö som kan stödja lärandet genom ökad rörelse/fysisk aktivitet. Undersökningar har gjorts på Ur-och-skurförskolor och kommunala förskolor och de visar att barn som har tillång till en omväxlande utomhusmiljö Vad säger styrdokumenten? I styrdokumenten finns det starka skäl till att använda sig av utomhusmiljön i undervisningen. De säger bl.a. att eleverna skall känna till förutsättningar för en god miljö och att de ska förstå de ekologiska sammanhangen (LPO-94) och att alla sinnen bör engageras och stimuleras (Skolverket, 1996). Att känna till innebär i praktiken att lärare och elever inte bara kan se och höra utan även bör lukta, smaka, känna och beröra. Vikten av ett utökat ansvar för skolan att erbjuda alla elever regelbunden fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen, samt att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor har betonats i de svenska läroplanstilläggen i Lpo 94: Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna har färre sjukdagar, är friskare, leker mer variationsrikt, får bättre motorik och kan koncentrera sig bättre. Utomhusaktiviteter ger möjligheter att förebygga bl.a. benskörhet och övervikt, vilket har betydelse för barnens framtida hälsa och livskvalité. Naturaktiviteter kan hjälpa till att utveckla fantasi, kreativitet och harmoni vilka är viktiga förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Mer information Du som vill veta mer om Utomhuspedagogik, dess Magisterprogram och nya forskarutbildning i utomhuspedagogik och hälsa, kan gå in på Centrum för miljö- och utomhuspedagogiks hemsida 6

7 Elias Fries - ett lärande skolexempel Skola: Elias Fries skola Årskurser: F-6 Stad: Hyltebruk Kommun: Hylte kommun Län: Hallands län Adress: Hyltebruk Kontaktperson: Gunnar Lindqvist E- mail: eliasfries.skola@skola.hylte.se Hemsida: Inriktning: IT- och miljöinriktad skola med utomhuspedagogiska förtecken, utomhusklassrum och eget skogsområde. På Elias Fries skola arbetar man nära naturen vilket bidrar till att rörelse och variation är naturliga inslag i det dagliga skolarbetet. Man strävar efter att alla elever skall ges möjlighet att tillgodogöra sig kunskap efter egna förutsättningar i en trygg och harmonisk miljö för ett livslångt lärande. Utomhuspedagogisk profil Elias Fries skola har en utomhuspedagogisk profil. Med tydliga ramar och verktyg vill man skapa en tillvaro där miljötänkande, IT och kulturarv är lika självklara begrepp som motivation, lek och lust. Man vill förmedla upplevelsebaserad kunskap och därmed ge alla elever möjlighet att lära utifrån egna behov. Genom att vara ute i naturen skapas andra förutsättningar för naturliga möten mellan elever och lärare. Lärarrollen får en annan innebörd, och de gamla invanda rollerna lärare - elev förändras och samtalen kan föras mer avslappnat. Läraren blir inte bara en som undervisar utan blir också en medupptäckare tillsammans med sina elever. Naturlig och demokratisk miljö På Elias Fries skola genomsyras hela miljön av tankar om hänsyn till natur och miljö samt det kulturella sammanhang man ingår i. Skolan är byggd från grunden av miljövänliga material och består av 8 trähus placerade i trädgårdar med odlingslotter längs en bruksgata vilket anknyter till ortens historia som brukssamhälle. Med trädgården in på knuten och tillgång till ett större grönområde finns gott om stimulerande utomhusmiljöer för arbete och avkoppling. Läroriket är ett skogsområde på 16,5 hektar som Stora Enso ställt till skolans förfogande. Där har man byggt vindskydd och anlagt ett spår vilket går genom skogsområdet och passerar 10 olika biotoper. Att ha tillgång till en skogsmiljö som "Läroriket", bidrar till att eleverna får ett naturligt förhållningssätt till naturen. När pedagogerna började gå ut med eleverna fanns det de som var rädda för skogen, något som förändrats i takt med regelbunden utomhusvistelse. Man har också sett en utveckling där elever som tidigare hämmats i klassrummet, blommat ut genom att de fått stimulans och utlopp för andra begåvningar än det stillasittande skolarbetet inbjuder till. Att systematiskt förflytta en del av undervisningen till skogen formar en demokratisk miljö då man skapar goda förutsättningar för att ta hänsyn till det unika hos varje elev. Ämnes- och åldersintegrerad skola Att arbeta nära naturen bidrar till en omväxlande undervisning. Eleverna är vana att arbeta i grupp med kamrater i den egna klassen såväl som med övriga elever på skolan. I de lägre klasserna är samarbetsövningar ett vanligt inslag i det utomhuspedagogiska arbetet. Genom olika lekar gör man ett värdegrundsarbete som är roligt samtidigt som det ger en förståelse för hur alla i gruppen fungerar. Skolans personal har format ett antal "utomhusklassrum" som integreras på olika sätt i undervisningen. Exempelvis får eleverna håva efter djur i skolans egen damm, lära sig svenska språket på adjektivgatan eller drömma sig bort i fjärilsträdgården. Ett annat exempel är att först arbeta teoretiskt i klassrummet med olika begrepp eller teman som sedan illustreras utomhus på olika sätt. För på Elias Fries skola går kunskapen hand i hand med naturen. Text: Pia Horvat Foto: Elias Fries Hyltebruk Utomhuspedagogik i skolan 7

8 Pedagogens verktyg! Vi går ut för att lära in! -Inspirationsmaterial från Elias Fries skola På Elias Fries skola har man över tio års erfarenhet av att undervisa elever utomhus och dessa erfarenheter delar de gärna med sig. Du kan beställa filmer, böcker och arbetsmaterial som inspirerar och ger goda exempel på utomhuspedagogik i praktiken, forskning, lektionsförslag och mycket mer. Vill du uppleva en annorlunda och inspirerande läromiljö? Elias Fries skola tar emot studiebesök och skräddarsyr dessa efter dina önskemål. För mer information om beställningsmaterial och studiebesök gå in på hemsidan eller maila eliasfries.skola@skola.hylte.se Utomhuspedagogik är ett sätt att: Lära sig hantera olika situationer Ge barnen minnen och upplevelser Möta barns olika inlärningsstilar Arbeta med social träning Ge variation i undervisningen Arbeta ämnesövergripande Få med friskvård på schemat Motverka stress hos barn och ungdomar Utvidga klassrummet Möta barn i behov av särskilt stöd Sist men inte minst: Man kommer ihåg utemiljöer bättre än innemiljöer! Källa: Elias Fries skola Integrera utomhuspedagogik i undervisningen! En skola som är utomhus större delen av dagen kräver lika mycket pedagogisk förberedelse som en vanlig skola. Trygghet och kontinuitet är nyckelord för att verksamheten ska bli bra. (Tips! Dela upp klassen i mindre grupper åt gången om du känner dig ovan). Utomhustips! Ge egna namn på de olika platserna i uterummet. Sätt fast t ex en äppelskrutt, en kapsyl, ett papper, en platspåse på en bräda och gräv ner det. Gräv upp brädan efter en månad och se efter vad som finns kvar och vad som försvunnit. Följ en knopp till ett blad. Lägg skalor av olika material ni hittar i naturen, färg, form, taggighet, storlek. (Det finns inget rätt eller fel). Skapa motorikbanor tillsammans med barnen. Gissa bajset. Vem har varit här? Upptäck den lilla världen med hjälp av förstorningsglas. Bygg kojor och bon med presenningar och rep. ingen blir den andra lik. Så och odla i vanliga lekbackar. Gestalta sagor och berättelser i uterummet. Måla med vattenfärg på snö. Text: Ulrika Sundström UR Att lära in matematik utomhus Författare: Kajsa Molander m fl. När matematiken möter verkligheten kan flera olika skolämnen integreras. Med cirka 140 övningar visar vi hur man kan komplettera sin vanliga matematikundervisning med att gå ut och göra matematik med hela kroppen och alla sinnen. Den vill visa hur man kan: Använda sig av utomhuspedagogik för att skapa lust och engagemang hos eleverna, träna begrepp och göra uppskattningar. Låta eleverna samarbeta och kommunicera matematik. Låta eleverna få komma ut och röra på sig samtidigt som man arbetar med läroplanens mål. Övningarna är uppdelade efter uppnåendemålen i matematik för år 5 och år 9, för att få struktur. Inom varje klass är det ofta stor spännvidd mellan elevernas kunskaper. Därför passar många av övningarna för 8

9 yngre elever också de äldre, och tvärtom. Omforma själv så att uppgifterna passar din grupp och ditt syfte. Författarna till "Att lära in matematik ute" arbetar på Nynäshamns, Faluns, Uppsalas och Upplandsstiftelsens naturskola. Boken ges ut av Ljungbergsfonden. Att lära Engelska UTE Författare: Lotta Carlegård Att lära in engelska ute ger dig inspiration till hur du kan lägga upp språkundervisningen ute, och ger tips om övningar som kan användas i skolans alla årskurser. De kan även lätt bearbetas till att passa undervisningen i andra moderna språk. Vid utevistelse blir muntlig kommunikation en naturlig del av lärandet. Att lära in ute året runt Författare: Mats Wejdmark, Robert Lättman-Masch Med boken Att lära in ute året runt vill författarna visa hur man bedriver utomhusverksamhet hela året på Nynäshamns naturskola. Boken är indelad i 9 olika teman med hänvisning till läroplanens uppnåendemål för åk 5 och 9. Här finns beskrivningar av utedagar, förarbete, efterarbete och olika övningar. som skall inspirera till att våga ta steget och gå ut med sina grupper. För beställning och mer information om dessa tre böcker, besök naturskolans hemsida Filosofiska promenader Författare: Kristina Reftel & Gunnar Törnqvist Ett alldeles utmärkt exempel på hur man kan integrera ett ämne med fysisk aktivitet är, filosofi kombinerat med promenader. Promenaderna kan vara långa eller korta, i naturen eller i stadsmiljö men bestäm gärna i förväg vilken sträcka eleverna ska gå och hur lång tid de har på sig. Det viktiga är inte hur utan att det frimodiga och okonventionella tänkandet stimuleras. Målgrupp: Filosofiska promenader är tänkta för elever i skolår fyra och uppåt. Att arbeta med filosofiska promenader: Välj ett huvudtema för diskussionen, exempelvis godhet och ondska, och några följdfrågor som kan fungera som diskussionsunderlag under promenaden. Presentera temat för hela gruppen under en del av lektionen och värm upp diskussionen och besvara eventuella frågor. Låt dem sedan promenera i mindre grupper och diskutera vidare kring huvudtemat och följdfrågorna. Tanken är att promenaden ska ägnas åt samtal utan krav på redovisning. Vill man så är det förstås fullt möjligt att skriva ner sina tankar när man kommit tillbaka till klassrummet, kanske i sin egen filosofianteckningsbok. Låt samtalet fortsätta i storgrupp när man kommit tillbaka från promenaden. OBS! Viktigt att du som lärare själv aktivt deltar i promenaden och lyssnar till elevernas diskussioner. Att vuxna deltar i aktiviteten är något som barn och ungdomar själva ofta efterfrågar. Filosofiska promenader kan beställas via Argument Förlag AB E-post: exp@argument.se eller hemsidan Med naturen som klassrum Författare: Ulla Jinneland & Agneta Browne Ett arbetsmaterial som du kan ladda hem på nätet. Tips och konkreta exempel på arbetsteman som stimulerar och utvecklar barns olika sinnen. Besök så hittar du mer information Allemansrätten en unik möjlighet Du använder dig av allemansrätten när du går en promenad, paddlar kajak eller sitter på en sten och tänker. Allemansrätten är en unik möjlighet för oss alla att röra oss fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Alltså inte störa inte förstöra. Utomhuspedagogik i skolan 9

10 Information om allemansrätten finns på lätt svenska och 15 andra språk som man kan ladda ner som pdffiler för utskrift och kopiering på Naturvårdsverkets hemsida Använd dem gärna i utbildningssyfte. Fokus på skolans verksamhet Äventyrspedagogiken är i första hand anpassad till skolans verksamhet, men flera av metoderna och aktiviteterna kan tillämpas med fritidsgrupper och inom den sociala barn- och ungdomsverksamheten. Kort information om allemansrätten på 15 olika språk Albanska Arabiska Bosniska Franska Kelderash Kroatiska Kurmanji Persiska Ryska Serbiska Somaliska Sorani Spanska Tigrinja Turkiska Skogen i Skolan På hemsidan hittar du information och inspiration för lärare och elever Här finner du senaste numret av Tidningen Skogen i skolan och på hemsidan finns en bra databas med övningar Skogen i skolan har tagit fram genom åren och som kan göras i skolskogen eller i klassrummet. Här kan du välja mellan olika områden/ämnen och för olika åldrar. Du få gärna dela med dig av dina egna övningar till databasen. Här kan du te.x. hitta recept på Pottaska skogen egna tvättmedel eller hur man gör en sälgpipa. Gå in och sök bland övningarna Äventyrspedagogik - Upplevelsebaserat lärande På lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet, började man för ett tiotal år sedan, som första utbildning i Sverige, använda begreppet "äventyrspedagogik". Man har sedan dess utvecklat äventyrspedagogiken till att omfatta en rad metoder för undervisning, lärande, personlig växt och grupputveckling, anpassade till alla åldrar från barn till vuxna. Äventyrspedagogiken innebär ett sätt att se på lärande och utveckling ur ett helhetsperspektiv det handlar alltså inte om enstaka aktiviteter isolerade från ett pedagogiskt sammanhang. De praktiska momenten följs alltid av reflektioner, begreppsbildning och koppling till teoretisk kunskap. Lärande och hälsa Lärande och hälsa är två centrala begrepp i äventyrspedagogiken. Metoderna och aktiviteterna är utformade så att de flesta av skolans ämnen och kunskapsområden kan integreras, men att deltagarna också kan lära mer om sig själva och hur de fungerar i sin grupp. Text: Sven-Gunnar Furumark, Kursansvarig i Äventyrspedagogik, Luleå tekniska universitet Agenterna Ett äventyrspedagogiskt exempel Konceptet Agenterna är en metod för projekt- eller temaarbete. Klassen kan under en längre period få rollen som hemliga agenter. När klassen arbetar med ett projekt eller tema går den in i agentrollen. Agenterna får i uppgift att undanröja en fara som hotar. Metoden är utformad så att eleverna måste inhämta kunskaper inom temat för att kunna klara av uppdraget. Om uppdraget till exempel är att avslöja en terroristorganisation som hotar jorden med ett dödligt virus, måste agenterna inhämta kunskaper om virus, virussjukdomar och hur de sprids. För mer information om kurser och litteraturtips i äventyrspedagogik besök Kontaktperson: sven-gunnar.furmark@ltu.se 10

11 Litteratur tips! Friluftslivets pedagogik Detta är en mycket uppskattad basbok i naturnära friluftsliv som förutom naturkunskap, friluftsteknik och utomhuspedagogik tar upp bl.a. ekologi, slöjd, hälsa, geografi, miljö- och samhällsfrågor. Här finns dessutom mängder av konkreta aktivitetsförslag boken är en guldgruva för förskollärare, lärare, fritidsledare, naturguider och andra friluftsintresserade. Denna upplaga är kompletterad med ett kapitel om friluftsforskning, nya tips och flera inspirerande fördjupningstexter. Beställ boken på Skolgården som klassrum - Året runt på Coombes School Författare: Titti Olsson m fl Skolans rektor Susan Humphries har tillsammans med ett sammansvetsat team lärare under drygt 30 års tid skapat en skola med en alldeles egen profil. Boken beskriver hur skolgården vuxit fram och hur den används som verktyg och inspiration i läroprocessen, kopplat till både konstnärliga och naturvetenskapliga experiment. Barn är av naturen mycket närvarande i nuet och använder alla sina sinnen och hela sin kropp när de utforskar omvärlden. Detta är något som lärarna på Coombes School tar fasta på sin undervisning genom att låta barnen uppleva teman och händelser och göra dem på riktigt. Med hjälp av drama, dans, fantasi och åskådliga experiment, får barnen gestalta historiska såväl som aktuella företeelser. Medmänsklighet och omtanke betonas ständigt och sammanfattas i skolans gyllene regel "sharing and caring", det vill säga att det är lika viktigt att dela med sig och bry sig om andra som att förstå att man själv är en del av ett större sammanhang. För beställning och mer information besök Utomhuspedagogik som kunskapskälla - Närmiljö blir lärmiljö Författare: Lars Owe Dahlgren m fl. Boken presenterar och beskriver de rika möjligheter till lärande som finns i den ömsesidiga relationen mellan oss människor och de miljöer och landskap vi lever i. Författarna är samtliga besjälade av tron på att ett rikt och harmoniskt förhållande till landskapet starkt bidrar till vårt fysiska och psykiska välbefinnande. Bokens centrala teman, som bygger på estetik och känsla, är kopplingen mellan bl.a. Rumslig tillhörighet och ekologisk medvetenhet Sinnlig erfarenhet och boklig bildning Barns lekytor och motorisk utveckling Språk och landskap. I boken pläderar författarna för att det finns betydande vinster för lärande, både inom och utanför utbildningssystemet, om barn och unga tillbringar mer tid ute i landskapet. Slutsatsen är att den samhörighet med landskapet som utgör grunden för ett medvetet ekologiskt handlande, skapas genom en djup förtrogenhet med vår omgivning. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare samt andra personer med intresse för natur, ekologi och friluftsverksamhet. För beställning och mer information om boken besök Utomhusdidaktik Författare: Iann Lundegård m fl. Syftet med denna bok är att visa olika didaktiska perspektiv på utomhusundervisning. Centralt finns de didaktiska frågorna kring undervisningens innehåll och dess former, men framförallt diskuteras varför undervisningen ska ha just detta innehåll och Utomhuspedagogik i skolan 11

12 dessa former. Bland de olika bidragen behandlar man frågor om uterummets betydelse för lärande, naturumgängets estetik och förhållande till språket, praktiskt kunnande utomhus, att använda kulturlandskapet eller skolträdgårdar i undervisningen, att bedriva naturskolor, uterummets betydelse för det egna växandet, kroppsupplevelser i naturen, biologisk analfabetism samt vad vi menar med utomhus. För beställning och mer information besök Svenskt friluftsliv Svenskt Friluftsliv samlar Sveriges ideella friluftsorganisationer med uppgiften att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftslivet i Sverige. Svenskt Friluftsliv värnar om naturresurserna, allemansrätten och bidrar varje dag till folkhälsan. Svenskt Friluftsliv består av tjugoen ideella organisationer till exempel STF, Friluftsfrämjandet, Scouterna, Jägarförbundet med flera, alla med en stark förankring i friluftsliv och folkhälsa. Tillsammans organiserar föreningarna 1,7 miljoner medlemmar. Forskning Svenskt Friluftsliv har enskilt eller i samarbete med andra gett ut rapporter inom olika områden. På finner du en översikt. Klicka på symbolerna och ladda hem rapporterna. The European Institute of Outdoor Adventure Education and Experiential Learning (EOE) EU-kurser i Outdoor Environmental Education Utomhus.nu Nätbutik med aktuell litteratur och konkreta verktyg för utomhuspedagogik Skapande uterum Centrum för stadens uterum Mötesplatsen för praktiker och forskare som arbetar med den offentliga miljön. Skogen i skolan Naturskoleföreningen Bra tips på litteratur och förteckning över landets naturskolor. Naturskolans idé är att använda utemiljön - naturen som bas för kunskapsbyggande. WWF Norsk hemsida med tips om naturliv, utrustning, mat, aktiviteter och säkerhet Länktips! För dig som vill veta mer om utomhuspedagogik och få fler tips om litteratur och fortbildningar, besök följande websidor: Centrum för miljö- och utomhuspedagogik vid Linköpings universitet Nordiskt nätverk för utomhusundervisning Naturvårdsverket Forskning Nytt forskningsprojekt om utomhuspedagogik och hälsa Linköpings universitet och Ljungbergsfonden satsar nu nio miljoner kronor på forskning och kunskapsspridning om utomhuspedagogik. Utemiljön som klassrum är effektiv både ur lärandesynpunkt och för att förbättra barns hälsa. Ändå är denna kunskap inte belyst i forskningen i 12

13 någon större utsträckning, än mindre är kunskapen allmänt känd i skolan, skriver universitet på sin hemsida. Niomiljonerssatsningen ska bland annat räcka till två doktorander med medicinsk och pedagogisk kompetens. Universitet ska även driva ett treårigt forskningsprojekt samt lägga stor vikt vid kunskapsspridning till beslutsfattare, lärare och allmänhet. Källa: Svt.se Östnytt Barn rör sig mer på förskolegårdar med mycket träd och buskar Förskolebarn med tillgång till mycket träd och buskar på stora kuperade ytor rör sig mer och utsätts för mindre UV-strålning jämfört med förskolebarn som inte har tillgång till en sådan miljö. Det visar Scamper studien från Centrum för folkhälsa som handlar om förskolemiljöer och barns hälsa. - Stora, varierade ytor utomhus är viktiga för barns fria rörlighet som är omistlig för en sund utveckling. De behövs som en motvikt mot trafikplaneringen som ofta hindrar denna fria rörlighet, säger Cecilia Boldemann, som är en av rapportförfattarna. För mer information kontakta: Cecilia Boldemann, folkhälsovetare, med dr, Centrum för folkhälsa, tfn , På kan du ladda hem studien som pdf Utelek med tid för eftertanke när barnen får välja Författare: Sofia Cele Barn har både goda och djupa kunskaper om sin egen utemiljö och många längtar efter en stilla vrå även utomhus. Men barn ges sällan tid eller möjlighet att få berätta om hur de uppfattar sin utemiljö och hur de helst vill ha det. Bäst förmedlar barn sina kunskaper om sin utemiljö under en promenad och gärna med en kamera till hands, visar Sofia Celes avhandling. För mer information om avhandlingen besök Förskolebarn med tillgång till mycket vegetation tar 21 procent fler steg per minut än de barn som inte har tillgång till sådana miljöer. Dessa barn hade också 40 procent lägre UV-exponering, trots att de var ute mer än de andra barnen. I Scamper-studien undersöktes vilken effekt utemiljöerna har på spontan fysisk aktivitet och exponering av UV-strålning från solen hos 4-6-åringar i Stockholmsområdet. Under tolv dagar i maj-juni 2004 genomfördes stegräkning och UV-mätning på elva förskolor som skilde sig åt i sin fysiska utemiljö när det gäller vegetation, topografi, utrymme, fri himmel och pedagogik. Utemiljöer på förskolor är alltså en kraftfull faktor för ökad fysisk aktivitet och minskad exponering för ultraviolett strålning. Eftersom många barn i storstadsområdena går på förskola kan tillgången på miljöer som främjar fysisk aktivitet och solskydd rekommenderas som en integrerad del i stadsplaneringen. Sundhed, udvikling og læring Författare: Käte Akelsen, Borge Koch m. fl. I denna utmärkta danska antologi presenteras olika perspektiv på barns och ungdomars hälsa. Vad är hälsa? Och hur kan hälsa förstås i nutidens ljus? Från det offentligas sida framhålls att fysisk aktivitet är det viktigaste medlet att bevara och främja en god hälsa. Samtidigt forskas en hel del på kroppsrörelsernas betydelse för lärande, men det är kognitivt perspektiv som dominerar skolas vardag. Det är redaktörernas förhoppning att boken skall inspirera till utveckling och förändring av skolans lärmiljö, arbetssätt och fritidsverksamhet. Bokens författare representerar tillsammans forskning, olika professioner och praktiker inom barn- och ungdomsområdet. De olika författarna ger kompletterande bidrag till förståelse av helheten på tvärs av institutionella och professionella gränser. Utomhuspedagogik i skolan 13

14 Boken vänder sig till alla med intresse för barns och ungas hälsa. Mer information finner du på talets friluftspolitik från ord till handling - Dokumentation av tankesmedjan i Vålådalen 2006 Denna rapport sammanfattar diskussioner och föreläsningar från Friluftsrådets tankesmedja där friluftsorganisationer, studieförbund, myndigheter m fl. träffas årligen för att diskutera hur friluftslivets röst kan stärkas. För mer information besök Har vi en pedagogik för Agenda 21? Under miljökonferensen i Rio år 1992, formulerades ett krisprogram i form av Agenda 21 som ger varje världsmedborgare, organisation och myndighet ett världsuppdrag : Att säkerställa framtida generationers möjlighet att leva ett drägligt liv på jorden. Att säkerställa livets fortsatta existens på jorden. I Sverige har vi haft miljöundervisning i skolan sedan 70-talet. Trots många lokala miljösatsningar och ibland stora pedagogiska insatser i skolan har dock inte jordens framtid förbättrats utan snarare försämrats. Vi måste försöka hitta en ny pedagogik som bygger på ett "naturligt lärande" med målet att möta världsuppdraget. Undervisningens mål bör, förutom överlevnadsfärdigheter i den rådande kulturen, som t ex att läsa, skriva och räkna, vara en genuin strävan att förbättra världen. Lärande om och i naturen ligger redan nu inom läroplanens mål i form av den traditionella undervisningen inom naturkunskap och idrott. Ett lärande för naturen finns i skolans mål med miljöundervisningen men skolan lyckas sällan locka fram ett starkt och varaktigt miljöengagemang hos eleverna. Miljöundervisningen måste därför ändra inriktning både när det gäller metod och mål. Skolan och läraren har ett stort ansvar i processen att uppfylla världsuppdraget, vilket även identifierades i Agernda 21. Trots detta så saknas denna etiska diskurs nästan helt i skolorna och på lärarutbildningarna. Varför? Text: Hansi Gelter, lektor i biologi, Luleå tekniska universitet (Undervisar Upplevelsekunskap m.m.) Hemsida: eller NCFF Nyhetsbrev Nyhetsbrev från NCFF utkommer 6 gånger per år och det är helt gratis att prenumerera på våra Nyhetsbrev! Anmäl dig på vår hemsida Om ni har några frågor eller tips på innehåll så kontakta oss gärna via e-post: camilla.bergholm@adm.oru se Ansvarig utgivare: Charli Eriksson charli.eriksson@hi.oru.se Kontaktperson: Camilla Bergholm camilla.bergholm@adm.oru.se 14