KUNSKAPSUNDERLAG. för samhällsförvärvad pneumoni. Standardvårdplan SVP. Huvudprocess Ansvarig Processledare Sida Verksamhetschef Birgitta Lauri,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAPSUNDERLAG. för samhällsförvärvad pneumoni. Standardvårdplan SVP. Huvudprocess Ansvarig Processledare Sida Verksamhetschef Birgitta Lauri,"

Transkript

1 KUNSKAPSUNDERLAG för samhällsförvärvad pneumoni Standardvårdplan SVP Viktoria Kristoffersson 1 av 26

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 4 RIKTLINJER FÖR SVP... 4 BAKGRUND... 5 Anatomi... 5 Patologi... 5 Incidens/Prevalens... 5 Etiologi... 5 Diagnostik... 6 Handläggning... 6 Mikrobiologiska undersökningar... 6 Bedömning av sjukdomens svårighetsgrad... 7 CRB Smittsamhet... 7 Behandling... 8 Antibiotikabehandling... 8 Antibiotikaresistens... 8 Behandlingstid... 8 Övrig handläggning... 8 Uppföljning... 9 Prevention... 9 SYFTE... 9 METOD... 9 RESULTAT, VÅRDÅTGÄRDER Andning Vårdmål Cirkulation Vårdmål Nutrition Vårdmål Smärta Vårdmål Kunskap/utveckling Vårdmål Riskbedömning Vårdmål Nationellt kvalitetsregister för pneumoni Vårdmål REFERENSLISTA BILAGOR Viktoria Kristoffersson 2 av 26

3 Bilaga 1 PICO-modellen Bilaga 2 Resultat på journalgranskning Bilaga 3 Patientinformation flaskblåsning Bilaga 4 Patientinformation PEP-mask Bilaga 5 Patientinformation BA-Tube Bilaga 5 Patientinformation BA-Tube Bilaga 6 Patientinformation rökning Bilaga 7 Riskbedömning Senior Alert Bilaga 8 Kvalitetsregister pneumoni Bilaga 9 Patientinformation kvalitetsregister Pneumoni Bilaga 10 Ordlista Viktoria Kristoffersson 3 av 26

4 INLEDNING Standardvårdplanen (SVP) är en generell handlingsplan formulerad i enlighet med vårdprocessen. Det anger en basnivå för sjuksköterskans omvårdnadsinsats och för det tvärprofessionella teamets vård. Den kan användas för alla patienter med samma medicinska diagnos, för patienter som går igenom likartad behandling eller för patienter med likartad vårdproblematik. Planen ska ge utrymme för viss individualitet men ska, om den visas otillräcklig, kompletteras med en individuell vårdplan (IVP). Målet med SVP är att förenkla vårdprocessen och tydliggöra vilka rutiner som gäller för denna patientgrupp (Forsberg & Edlund, 2003, s.19). Fördelar som anges som skäl till att använda SVP är att mindre tid behöver användas för dokumentation och därför ges mer tid till patientvård. Kravet på dokumentation av dagliga rutinåtgärder minskar och risken för dubbeldokumentation blir mindre. SVP ökar förutsättningarna för en hög kvalitet på vården, ökar kunskap hos vårdpersonalen och ger trygghet åt nyanställda. Därmed garanteras ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet (Socialstyrelsen [SOS], 2006). Jämställd vård handlar om kvinnor och mäns likheter och olikheter. Män och kvinnor har behov av lika vårdinsatser med också behov av vård utifrån könsskillnader. De sociala och kulturella skillnaderna mellan manligt och kvinnligt kallas genus. Inom vården beskrivs genusbias som feldiagnostisering och felbehandling utifrån föreställningar om kön (Smirthwaite, 2007, s.23,55). I en studie av Osika, Evengård, Waernulf & Nyberg (2005) framkommer hur sjukvårdspersonal gör skillnader i bemötande och behandling av kvinnor respektive män relaterat till genus. Journalgranskningen visar att patienter med samhällsförvärvad pneumoni har en genomsnittlig vårdtid på tre till fem dygn. På grund av den korta vårdtiden är behovet stort av en målinriktad och strukturerad vårdplan för att optimera vårdkvaliteten. RIKTLINJER FÖR SVP SVP för samhällsförvärvad pneumoni startas för patienter över 18 år som läggs in på infektionskliniken med symtom förenliga med akut nedre luftvägsinfektion så som feber, hosta, dyspné, nytillkommen uttalad trötthet och andningskorrelerad bröstsmärta i kombination med lungröntgenförändringar (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). När patienten kommer till avdelningen genomför ansvarig sjuksköterska ett ankomstsamtal. Utifrån anamnesen och status gör sjuksköterskan en bedömning om vården kan planeras på basen av en SVP. Patienter med kronisk lungsjukdom, immunsupprimerade, neurologisk sjukdom, intensivvårdade, multisjuka eller boende på särskilt boende skall exkluderas från SVP. Om det blir aktuellt med SVP, informeras patienten att denne avses bästa möjliga vård och omhändertagande och att vården därför planeras och utgår från en standardiserad vårdplan. Detta för att göra patienten mer delaktig i vården (Forsberg & Edlund, 2003, s. 71). SVP öppnas därmed av omvårdnadsansvarig sjuksköterska i samband med inskrivning. Efter ankomstsamtal märks SVP med patientens namn och identitet. I samband med första rond delges läkare att SVP är startad. När det framkommer hälsoproblem hos patienter som inte finns beskrivna i SVP behöver SVP kompletteras med en individuell vårdplan (IVP). Till exempel vid fallrisk, risk för trycksår, malnutrition, sociala problem etc. SVP avslutas och ersätts av IVP om patienten försämras, behöver intensivvård, får omfattande omvårdnadsproblem eller annan diagnos diagnostiseras. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att SVP ifylles korrekt och uppdateras kontinuerligt under vårdtiden. Alla yrkeskategorier skall vara upplysta om SVP. Vissa uppgifter i SVP kan fyllas i av annan personalkategori såsom sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare eller undersköterska. SVP Viktoria Kristoffersson 4 av 26

5 avslutas vid utskrivning från vårdavdelning med att huvudmål och delmål kontrolleras om de blivit uppfyllda. BAKGRUND Anatomi Människans lungor är inneslutna i en lungsäck vardera kallade pleura. Pleuran består av två serösa membran där det membran som har kontakt med lungan kallad viscerala pleuran och det yttre kallas parietala pleuran. Parietala pleuran har kontakt med mediastinum, diafragma och thorakalväggen. Utrymmet mellan viscerala och parietala pleuran heter cavum pleurae och innehåller pleuravätska som smörjer och minskar friktion när dessa pleurablad glider mot varandra då lungan blåses upp. Vänster lunga, som är aningen mindre till följd av hjärtats position, består av två lober. Höger lunga består av tre lober. Luften når lungorna via svalget (pharynx), struphuvudet (larynx) och vidare genom luftstrupen (trachea) som övergår till bronker. Luftstrupen övergår i två huvudbronker, en till vardera lunga. Dessa delar sig sedan ytterligare till respektive lob genom vidare uppdelning och utgör luftrörsträdet. Allt eftersom bronkerna fortsätter dela sig minskar de i storlek och övergår sedermera i bronkioler (små bronker). Bronker och trachea skyddas och hålls öppna av hästskoformade broskringar. Bronkioler däremot är omgivna av glatt muskulatur. Bronkioler delas i sin tur upp i terminala och respiratoriska bronkioler, de sistnämnda med visst gasutbyte. Delning därefter ger till sist upphov till lungblåsor, även kallade alveoler. I sin väg från näsborrar eller munhåla till alveoler filtreras, värms och fuktas luften. I alveolerna och de minsta bronkiolerna sker gasutbytet där syrgas diffunderar in i blodet och koldioxid diffunderar ut i alveolerna. Lungartärer som innehåller blod med låg syrgashalt från hjärtat delar upp sig till ett fint nätverk med kapillärer som omger alveoler. När gasutbytet skett fortsätter det syresatta blodet från kapillärerna till lungvener och vidare tillbaka till hjärtat (Sonesson & Sonesson, 2006). Patologi Samhällsförvärvad pneumoni är en vanlig diagnos med varierande svårighetsgrad från lindrig till livshotande sjukdom. Hos de svårast sjuka patienterna har valet av vårdnivå och antibiotikabehandling betydelse för utgången. Valet av antibiotika har även betydelse för biverkningsrisken och den totala sjukvårdskostnaden, och sannolikt också för bakteriernas utveckling av resistens mot antibiotika. Definitionen av pneumoni är symtom/statusfynd förenliga med akut nedre luftvägsinfektion i kombination med lungröntgenförändringar talande för denna sjukdom. Vanliga symtom är feber, hosta, dyspné, nytillkommen uttalad trötthet och andningskorrelerad bröstsmärta (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Incidens/Prevalens Den årliga incidensen av samhällsförvärvad pneumoni i industriländer är omkring 1 procent, med tydligt ökande incidens hos äldre individer. Bland dem som insjuknar i pneumoni sjukhusvårdas omkring procent av fallen. Mortaliteten hos patienter med samhällsförvärvad pneumoni som vårdas på infektionsklinik i Sverige är 3,5 6 procent (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Etiologi Samhällsförvärvad pneumoni kan orsakas av ett stort antal mikroorganismer. Bland sjukhusvårdade patienter i Sverige är dock Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) helt dominerande följt av Haemophilus influenzae, Mycoplasma pneumoniae (mykoplasma) och olika luftvägsvirus (framför allt influensa). Pneumokocker och H influenzae är vanliga etiologier i alla åldersgrupper, medan mykoplasma drabbar framför allt patienter under 50 års ålder. I svenska studier av sjukhusvårdade pneumonipatienter är Chlamydophila spp, Legionella spp, gramnegativa tarmbakterier och Staphylococcus aureus relativt ovanliga agens. Utbrott av Chlamydophila pneumoniae och Legionella spp har dock beskrivits. Legionella spp, gramnegativa tarmbakterier och S aureus är vanligare bland Viktoria Kristoffersson 5 av 26

6 svårt sjuka pneumonipatienter som kräver intensivvård, även om pneumokocker och i mindre utsträckning H influenzae dominerar som etiologier också bland dessa patienter. H influenzae är särskilt vanlig som etiologi hos pneumonipatienter med kronisk bronkit eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Diagnostik Etiologiskt agens vid samhällsförvärvad pneumoni kan hos den enskilde patienten inte med säkerhet förutsägas med hjälp av den kliniska och röntgenologiska bilden. Äldre patienter (>75 år) har dessutom ofta mer ospecifika symtom och kan sakna feber. Vissa kliniska fynd såsom akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK >15x10 9 /l kan tala för pneumokocketiologi. Lunginflammation orsakad av sk atypiska bakterier (mykoplasma, Chlamydophila spp och legionella) har ingen helt gemensam klinisk bild. Låg ålder, långsamt insjuknande, torrhosta, LPK <10x10 9 /l och interstitiella lungröntgeninfiltrat kan tala för mykoplasma, medan CNS-påverkan, leverpåverkan, hyponatremi och relativ bradykardi ger stöd för Legionella spp. Ett uteblivet behandlingssvar på betalaktamantibiotika kan tala för någon av dessa patogener som pneumoniorsak. Den röntgenologiska förbättringen inträder som regel efter den kliniska. Detta gäller speciellt infektioner orsakade av pneumokocker och legionella. Normalisering av röntgenbilden tar längre tid hos äldre patienter och hos patienter där flera lunglober är involverade (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Handläggning Den akuta handläggningen vid pneumoni består i allvarlighetsbedömning, mikrobiologisk diagnostik, initiering av antibiotikabehandling och planering av uppföljning om patienten behandlas i hemmet (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Hos alla patienter med misstänkt pneumoni rekommenderas: lungröntgen pulsoximetri blodprov: Hb, LPK, trombocyter, CRP, SR, kreatinin/urea, albumin, Na, K och ALAT. Mätning av artärblodgaser bör övervägas hos pneumonipatienter med allvarlig sjukdom eller sänkt medvetande, hos rökare (framför allt om syrgasbehandling inletts), vid misstanke om kronisk bronkit/kol samt vid SaO2 <92 procent (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Mikrobiologiska undersökningar Mikrobiologisk diagnostik är viktig för en riktad antibiotikabehandling och möjliggör epidemiologisk övervakning. För patienter med allvarlig pneumoni ska utförlig etiologisk diagnostik utföras, medan valet av undersökningar vid icke-allvarlig pneumoni bör styras av klinisk bild (ålder, bakomliggande sjukdomar och prognostiska markörer), epidemiologiska riskfaktorer och tidigare antibiotikabehandling. Utöver blododlingar är sputumprov för allmän odling och resistensbestämning önskvärt hos alla patienter som förmår hosta upp. Genom inhalation av 3-procentig koksaltlösning kan fler sputumprov erhållas (inducerat sputum). Sputumproven ska utodlas kvantitativt och bedömas mikroskopiskt avseende representativitet. Odling från nasofarynxsekret (aspirat eller pinnprov) bör utföras hos alla patienter som inte lyckas hosta upp ett purulent sputumprov. Fynd av pneumokocker men även H influenzae kan vara vägledande. PCR-metoder för mykoplasma är numera väl etablerade och har till stor del ersatt serologi i den akuta diagnostiken. PCR för C pneumoniae finns nu också tillgänglig på åtskilliga svenska laboratorier. Test för påvisande av legionellaantigen i urin har hög specificitet för infektion av Legionella pneumophila serogrupp 1. PCR för legionella på nedre luftvägssekret har visat sig öka det Viktoria Kristoffersson 6 av 26

7 diagnostiska utbytet jämfört med legionellaodling. Antigendetektion med immunfluorescens på nasofarynxaspirat har länge varit rutinmetod för påvisande av influensavirus och RS-virus. På senare tid har dock PCR-metoder tagit över diagnostiken alltmer, eftersom dessa metoder visat sig fungera väl för påvisande av luftvägsvirus och eftersom PCR är en mindre arbetskrävande teknik än immunfluorescens. Ett antal kommersiella snabbtest för influensavirus med hög specificitet men varierande sensitivitet har också blivit tillgängliga. Användning av snabbtest har visat sig kunna minska antibiotikaanvändningen hos patienter som sjukhusvårdas för influensa. Bronkoskopi bör övervägas hos kritiskt sjuka patienter och hos patienter som inte svarar på given antibiotikabehandling. Provtagning med skyddad borste eller bronkoalveolärt lavage bör utföras och analyseras med diagnostiska metoder för såväl vanliga bakterier som Mycobacterium tuberculosis och Pneumocystis jiroveci. Diagnostik avseende M tuberculosis på nedre luftvägssekret bör också övervägas vid långvarig hosta och hos patienter med epidemiologi eller lungröntgenförändringar som inger misstanke om tuberkulos (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Bedömning av sjukdomens svårighetsgrad Bedömning av sjukdomens svårighetsgrad är avgörande för val av vårdnivå (hemmet, vårdavdelning eller intensivvårdsavdelning) och behandling. Flera prognostiska faktorer har visat sig vara kopplade till ökad mortalitet hos pneumonipatienter, men ingen enskild faktor kan användas för att prediktera död. Genom att kombinera olika riskfaktorer har flera prognostiska modeller utarbetats. Bruk av dessa modeller har visat sig minska antalet inläggningar och minska sjukvårdskostnader. CRB-65 är ett rent kliniskt index, som använder sig av fyra olika prognostiska markörer. CRB-65 bör ses som ett hjälpmedel men ersätter inte den kliniska bedömningen (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). CRB-65 Confusion: nytillkommen desorientering/sänkt medvetandegrad Respiration: andningsfrekvens, 30/min Blodtryck: systoliskt blodtryck < 90 mm Hg och/eller diastoliskt blodtryck 60 mm Hg 65: Ålder 65 år Varje uppfylld CRB-65 markör ger 1 poäng. Uppfyllda poäng adderas och en summa på 0-4 poäng erhålles. Hos patienter som uppvisar 0 CRB-65 poäng är mortaliteten låg (0-1%), och dessa patienter behöver som regel inte sjukhusvårdas av medicinska skäl. Vid beslut om behandling i hemmet skall patientens egna önskemål och sociala situation beaktas. Hos patienter som uppvisar 1 CRB-65 poäng är mortaliteten högre (0%-14%), och dessa patienter bör ofta initialt vårdas på sjukhus. Poliklinisk vård med noggrann uppföljning kan övervägas som alternativ. Hos patienter som uppvisar 2 CRB-65 poäng är mortaliteten 10%-21%. Dessa patienter bör som regel vårdas på sjukhus. Hos patienter som uppvisar 3-4 CRB-65 poäng är mortaliteten hög (23%-55%) och här bör intensivvård övervägas (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Smittsamhet Mykoplasma, influensavirus, RS-virus, adenovirus och M tuberculosis kan spridas med aerosol. Vid misstänkt eller verifierad infektion med något av dessa agens bör patienten inte dela rum med någon annan patient om sjukhusvård erfordras (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Viktoria Kristoffersson 7 av 26

8 Behandling Antibiotikabehandling Då pneumokocker är den vanligaste etiologin till pneumoni och den mest frekvent identifierade etiologin vid pneumoni med dödlig utgång måste all behandling ha god effekt mot denna bakterie. I Sverige har vi god erfarenhet av behandling med penicillin V vid icke-allvarlig pneumoni. Argumenten för denna tradition har varit ekologiska, biverkningsmässiga och ett alltjämt gynnsamt resistensläge hos pneumokocker. Den högre absorptionen, längre halveringstiden och lägre proteinbindningen av amoxicillin i kombination med en bättre effekt på (beta)-laktamasnegativa H influenzae gör att amoxicillin ofta rekommenderas som förstahandsbehandling vid pneumoni internationellt. Högdos amoxicillin (1g x 3) har visat sig vara effektiv även mot pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin. Hos äldre sjukhusvårdade pneumonipatienter har antibiotika givna inom 4 timmar efter ankomst till sjukhuset visat sig förbättra prognosen. Patienter som erhållit parenteral behandling initialt bör ställas över på peroral regim så snart som en klinisk förbättring inträtt och patienten är feberfri (<38 C). Så snart en etiologi har identifierats ska riktad behandling ges. Vid verifierad legionellainfektion rekommenderas behandling med kinolon (levofloxacin 750 mg x 1 eller 500 mg x 2 eller moxifloxacin 400 mg x 1), alternativt azitromycin 500 mg x 1 (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Antibiotikaresistens I ett europeiskt perspektiv har Sverige en låg frekvens av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin. Det rapporterade antalet fall av sådana isolat har varit stabilt i Sverige under de senaste åren. Andelen fall med nedsatt penicillinkänslighet bland invasiva pneumokockisolat har också legat relativt stabilt mellan 2 och 4 procent. På senare år har man även uppmärksammat negativa effekter av antibiotika avsedda för pneumonibehandling på bakteriepopulationer utanför luftvägarna. Bruk av kinoloner och parenterala cefalosporiner har kopplats till infektioner med Clostridium difficile och extended-spectrum betalactamases (ESBL)-producerande gramnegativa bakterier. Kinolonbruk har även kopplats till infektioner med meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Behandlingstid För patienter med icke-allvarlig pneumoni rekommenderas 7 dagars behandling. Även för patienter med allvarlig pneumoni utan känd etiologi och med okomplicerat förlopp räcker sannolikt 7 dagars behandling. Patienter med verifierad legionellainfektion bör behandlas i 10 dagar. Vid långsamt terapisvar eller komplikation med smältning eller empyemutveckling ska behandlingstiden förlängas (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Övrig handläggning Kroppstemperatur, andningsfrekvens, syrgasmättnad, hjärtfrekvens, blodtryck och mentalt status (vakenhet, förvirring) ska initialt följas minst två gånger per dygn. Vid allvarlig pneumoni ska registrering av andningsfrekvens, syrgasmättnad, hjärtfrekvens och blodtryck göras betydligt mer frekvent, initialt ofta 1 2 gånger per timme. Om patienten har sjunkande blodtryck trots parenteral vätsketillförsel eller en andningsfrekvens >30 per minut trots syrgasbehandling bör intensivvård övervägas. Ställningstagande till begränsningar av vårdnivå bör dock alltid göras hos äldre multisjuka personer eller hos personer med svåra bakomliggande sjukdomar. Alla patienter med pneumoni ska vid behov ges syrgasbehandling med målsättningen att upprätthålla SaO2 92 procent (PaO2 8 kpa). Syrgasbehandling av patienter med KOL ska följas med upprepade blodgasanalyser (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Viktoria Kristoffersson 8 av 26

9 Uppföljning Patienter som behandlats för pneumoni bör som regel erbjudas uppföljning. Denna uppföljning kan utgöras av ett återbesök på aktuell klinik eller hos distriktsläkare efter 6 8 veckor. För patienter med okomplicerat förlopp kan denna kontroll utgöras av ett telefonsamtal. Lungröntgen ska inkluderas i kontrollen för patienter som har haft ett komplicerat förlopp eller som har kvarvarande symtom. Lungröntgen är också motiverad vid recidiverande pneumoni, immunsuppression och för patienter med ökad risk för underliggande malignitet, framför allt rökare. Patienter med kvarvarande symtom och/eller lungröntgenförändringar bör utredas med DT-torax och eventuellt bronkoskopi för diagnostik av lungembolism, systemisk vaskulit, malignitet, empyem och tuberkulos (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Prevention Eftersom pneumoni är associerad med morbiditet och mortalitet, bör åtgärder vidtas för att förebygga sjukdomen. Dessa åtgärder bör omfatta ansträngningar för rökavvänjning, influensa- och pneumokockvaccination. Influensavaccination av vuxna med inaktiverat influensavirus ger cirka 70- procentigt skydd. Hos äldre personer är skyddet sämre, cirka 50 procent, men vaccinationen minskar också risken för komplikationer såsom pneumoni och död, oavsett orsak, under influensasäsong. Årlig influensavaccination rekommenderas därför till alla personer som har ökad risk för att utveckla allvarlig influensa. De patientgrupper som omfattas är de som är 65 år gamla och/eller har någon av följande underliggande riskfaktorer: sjukhemsboende, kronisk hjärtsjukdom, framför allt hjärtsvikt, kronisk lungsjukdom, instabil diabetes mellitus, kronisk njursvikt eller cancersjukdom. Pneumokockvaccination ska erbjudas till immunkompetenta personer med ökad risk för pneumokocksjukdom samt till personer med aspleni. De huvudsakliga riskfaktorerna för pneumokockpneumoni hos immunkompetenta personer är ålder 65 år, sjukhemsvård, aspirationstendens, hjärtsvikt, kronisk lungsjukdom, kronisk leversjukdom och instabil diabetes mellitus. Patienter som genomgått en invasiv pneumokockinfektion rekommenderas också vaccination, vilken lämpligen ges i samband med ett återbesök efter cirka 2 månader. Även om bevis saknas kan det inte uteslutas att vaccinet ger ett visst skydd även hos immunsupprimerade patienter, varför vaccination ofta rekommenderas även till dessa grupper (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). SYFTE Syftet med SVP är att patienter på Infektionskliniken på Sunderby sjukhus med samhällsförvärvad pneumoni skall erhålla en likvärdig, högkvalitativ och säker vård utifrån ett jämställdhetsperspektiv, som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. METOD Den skrivande enheten bestod av tre sjuksköterskor som frikopplades från vårdarbetet, i genomsnitt en dag var tredje vecka, under sex månader. Detta i syfte att framställa en SVP om samhällsförvärvad pneumoni. Avdelningens sjukgymnast har tillfrågats om synpunkter och åtgärder samt granskat resultatet. Vid utformningen av journaldokumentet för SVP medverkade även en undersköterska. En läkare ansvarade för framtagande av bakgrunden och medicinska åtgärder. Vid en första träff gjordes en Brainstorm för att få fram de problem och åtgärder som är beprövad erfarenhet på kliniken. Frågeställningar enligt PICO- modellen (bilaga 1) formulerades för att förenkla sökningen av evidens. Evidens är det bästa tillgängliga bevis, det samlade resultatet av det systematiskt insamlade, kvalitetsgranskade och sammanvägda studier (Levi, 2009). Alla inblandade gick en evidenskurs innan arbetet påbörjades, samt en utbildning i jämställdhet. Efter det gjordes en projektplan som ligger som grund för arbetet. Det granskades arton journaler av aktuella patienter vårdade på infektionskliniken Viktoria Kristoffersson 9 av 26

10 under 2009 från januari till juni, jämnt fördelade på kvinnor och män. Dessa var födda mellan Detta gjordes för att identifiera vilka problem och behov denna patientgrupp har. Problem och åtgärder identifierades i enlighet med omvårdnadsprocessen enligt VIPS-modellen. Journalgranskningen gjordes i december Journaler granskades tills mättnad uppstod. Resultat av journalgranskningen framkommer av bilaga 2. Efter journalgranskningen påbörjades artikelsökningen. Främst använde vi oss av databaserna Cinahl, Medline, swemed och Pubmed. Sökningen begränsades till vetenskapliga artiklar med abstrakt. Patientgruppen under 18 år exkluderades vid sökningen. Målsättningen vid sökningen var att hitta ny evidens. Sökorden vi använde var community-acquired pneumonia, nausea, headache, mobilization, nursing, training, pneumonia, inhalationtherapi, mucus, atelactasis, pulseoxymetry, dyspnea, rökavvänjning, tobacco smoking, thoracic pain. Det var svårt att finna stöd i vetenskapliga artiklar vid beskrivningen i resultat och åtgärder, därför har en del böcker använts som referens. Bristande dokumentation kan även vara ett av problemen till att vissa symtom inte förekommer oftare än det framkommit i vår journalgranskning. RESULTAT, VÅRDÅTGÄRDER Andning Respirationssvikt är kanske den allvarligaste och vanligaste komplikationen som kan drabba en patient som insjuknat i pneumoni (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Respirationssvårigheter upplevs generellt som obehagliga och svåra respirationsbesvär kan upplevas som skrämmande och ångestframkallande. Respirationssvikt är bristande förmåga att upprätthålla ett normalt gastryck i luftvägarna och i blodet. Detta kan bero på flera olika orsaker men obstruktion i lumen på grund av sekret kan vara en orsak. Symtom som dyspné och hosta är då vanligt förekommande (Bakkelund & Thorsen, 2009). Dessa symtom framkommer tydligt i de journalgranskningar som gjorts. Vid pneumoni föreligger risk för bildning av atelektaser, kollaps av lungavsnitt på grund av avstängda luftvägar. Detta kan bero på reducerad sekretmobilisering, immobilisering, ensidig liggställning eller slempropp. Symtom vid atelaktas är snabb andning, snabb puls, dyspné, cyanos, feber, ängslan och oro (Bakkelund & Thorsen, 2009, s. 249). I andningsvägarna finns ett väl utvecklat försvarssystem mot inhalerade partiklar, cilierat epitel som täcks av ett slemskikt. Inandade partiklar fastnar i slemskiktet och oskadliggörs av skyddsfaktorer i slemmet. Slemskiktet transporteras genom ciliernas rörelser mot svalget. Slemtransporten minskar normalt med åldern och är lägre under sömn och i sängläge. Intorkning kan leda till att slemmet blir mera trögflytande och transporten blir då sämre. Virusinfektioner kan ge direkta skador på det cilierade epitelet vilket reducerar slemtransporten kraftigt. Även vissa bakteriella infektioner skadar de cilierade cellerna och kan även inducera hypersekretion (Wollmer, 2003, s ). Vid infektioner ökar sekretproduktionen på grund av inflammation i lungparenkymet. Normalt sekret är vitt eller ofärgat och utan speciell lukt. Vid pneumoni kan expektorat vara rostbrunt, grönt, grått eller gult och vara tjockare än normalt. Speciellt tjockt och segt slem är svårt att hosta upp. Vanligtvis stimuleras hostreflexen av rossling i luftvägarna, så att patienten kan göra sig av med slem som ansamlats i luftstrupen. Men om patienten är allmänt svag är hostreflexen nedsatt och slemmet blir liggande. Vid journalgranskningen framkom att hostan kunde störa nattsömnen. Frekvent sekretmobilisering dagtid kan ge lindring till detta problem. Långvarigt sängläge har en negativ inverkan på kroppen och framför allt respirationen. Vid horisontellt läge pressas bukinnehållet mot diafragman och bröstkorgen arbetar mot tyngdkraften. Sängliggande patienter är därför i riskzonen för Viktoria Kristoffersson 10 av 26

11 sekretansamling, minskat syrgastryck i blodet och atelaktasbildning (Berg & Forslund Stiby, 2003, s. 143). Bedömning av patientens respiration är av största betydelse för att få en komplett bild av patientens situation. Observationer av patientens respiration görs kontinuerligt och förändringar rapporteras till ansvarig läkare. När patienten står minskar bukens tryck mot diafragma och patienten uppnår normalt en bättre diafragma funktion och ett större gasutbyte. Detta har betydelse för både bedömningen av respirationen och för behandlingen. Viktigt även att observera om sputummängden hos patienten har ökat och om denna klarar av att få upp sekretet. Normal respirationsfrekvens för en vuxen är mellan andetag per minut (Bakkelund & Thorsen, 2009, s. 251). För att minska risken att drabbas av respirationssvikt ska alla patienter med syrgasmättnad 92% övervakas med pulsoximetri och ges syrgasbehandling (Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). För att förebygga risken för sekretstagnation, atelaktasbildning och nedsatt syresättning är det viktigt med tidig mobilisering. Mobilisering stimulerar respirationen bland annat genom att motståndet minskar i lungkretsloppet, bronkerna vidgas och sekrettransporten i luftvägarna ökar (Bakkelund & Thorsen, 2009, s. 277). Tidig mobilisering det vill säga minst 20 minuter inom 24 timmar har enligt Mundy, Leet, Darst, Schnitzer & Dunagan (2003) visat på en förkortning av vårdtiden på sjukhus med ett dygn. För sängliggande patienter är det viktigt att ha en avslappnande och behaglig ställning i sängen som säkerställer god utvädring av lungorna och dränage av sekret (Almås, Ronningen & Wilberg, 2002, s. 310). Hur mycket hjälp en patient behöver för att hitta en bra ställning i sängen beror på hur mycket denne kan röra sig själv och hur förståelsen är av vikten av en riktig ställning och lägesförändringar. Patienter som av egen kraft kan röra sig fritt i sängen, och inte har några akuta andningsproblem, behöver först och främst information och handledning. Avslappning är en förutsättning för att patienten ska andas basalt det vill säga använda diafragman på ett bra sätt (Almås, Ronningen & Wilberg, 2002, s. 310). När det är sekretansamling, lunginflammation eller atelaktas som är orsaken till att andningen inte fungerar adekvat, bör patienten växla mellan sittande ställning och sidoläge. Man bör inte ligga på rygg under längre tid. När patienten ligger på sidan måste hjälp ges till att ändra ställning med jämna mellanrum (varje eller varannan timme). Då ventileras den undre lungan bra, samtidigt som sekret dräneras från den övre). Om patientens andning är påverkad är högt ryggläge att föredra. Vid högt ryggläge kan man undvika att bukorganen trycker på diafragman och bröstkorgen blir fri åt båda håll. Denna ställning tjänar endast sitt syfte så länge patientens bröstkorg verkligen är fri. Det är därför viktigt att förhindra att patienten glider nedåt i sängen eller får ryggen böjd på grund av felaktigt placerade kuddar (Almås, Ronningen & Wilberg, 2002, s.311; Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). Det är naturligt att använda sig av sjukgymnastens kompetens vid alla typer av mobilisering av patienter med pneumoni. Sjukgymnasten har en betydelsefull roll i mobilisering av sekret för att förhindra bildning av atelektaser. Patienter med ökad risk för atelektasbildning är patienter med nedsatt allmäntillstånd och oförmåga att själv kunna frigöra sekret. Rökare eller tidigare rökare, andra lungsjukdomar eller smärta medför också en ökad risk för atelektaser (Smith & Ellis, 2000). Motståndsandning eller positiv expiratoriskt tryck (PEP) används för att öppna upp alveoler, öka syrgas utbytet, mobilisera sekret och förhindra atelaktasbildning (Björkqvist, Wiberg, Bodin, Bárány & Holmberg, 1997; Smith & Ellis, 2000). PEP kan åstadkommas på olika sätt med eller utan hjälpmedel. Utandning mot halvslutna läppar är det enklaste sättet, men svårt att standardisera (Berg & Forslund Stiby, 2003, s. 143; Olséni, 2003). PEP-flaska, det vill säga att patienten andas ut genom en slang som mynnar under vattenytan i en flaska, är ett enkelt och billigt hjälpmedel (Bilaga 2). Flaskblåsning (PEP-flaska) har en positiv effekt på patienter med pneumoni. Intensiv flaskblåsning förkortar vårdtiden hos patienter med pneumoni (Björkqvist et al., 1997). PEP-mask (Bilaga 3) och BA-tub (Bilaga 4) är något dyrare hjälpmedel. Effekten av motståndsandningen är likvärdig oavsett Viktoria Kristoffersson 11 av 26

12 val av motstånd förutsatt att tekniken är riktig (Berg & Forslund Stiby, 2003, s. 146). Vilket utav hjälpmedlen som väljs att utföra andingsgymnastik med, bör anpassas efter individens behov och förutsättningar (Larsson & Fagevik Olsén, 2006; Sehlin, Öhberg, Johansson & Winsö, 2007). Sjukgymnasten har kompetensen till att bedöma vilket hjälpmedel som ska användas dvs. PEP-mask, andningsflaska eller BA-tube. Det är även sjukgymnasten som förklarar, instruerar och tränar patienten i PEP- tekniken för att uppnå optimal effekt. Utblåsningen ska ske i lugn takt och inte forceras. Lungorna ska inte tömmas helt på den sista luften, då finns risk för motsatt effekt (Berg & Forslund Stiby, 2003, s. 146). En patient med tjockt segt slem har lättare att få upp sekretet vid inhalation av slemlösande medel samt bronkdilaterande inhalationer. Patienten får bättre effekt på sekretmobiliserings vid PEP-andning om inhalationsbehandling ges innan (Almås, Ronningen & Wilberg, 2002, s. 327; Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). God syresättning och förbättrad andning. Vårdmål Observation: Saturation två gånger per dygn eller enligt ordination Observation: Andningsfrekvens två gånger per dygn eller enligt ordination Träning: Tidig mobilisering Miljö: Anpassa sängmiljö Skötsel: Lägesändringar i sängen Speciell omvårdnad: PEP-andning Läkemedelshantering: Inhalation enligt ordination Läkemedelshantering: Antibiotika inom fyra timmar efter ankomst till sjukhuset. Läkemedelshantering: Syrgasbehandling enligt ordination Cirkulation Blodtryck definieras som det tryck som blodet utövar på kärlväggarna. För att upprätthålla rätt blodtryck i kroppen måste den cirkulerande blodvolymen vara tillräcklig, hjärtats pumpförmåga måste vara god och blodet måste innehålla tillräckligt med syre för att kroppens vävnader skall kunna tillgodogöra sig det. Vid infektion kan septisk chock uppträda, då rubbas blodcirkulationen med blodtrycksfall som följd. Blodtryck< 90 mmhg systoliskt blodtryck definieras vanligtvis som chock (Areklett, Knai & Hansen, 2002, s ). Patologiskt lågt blodtryck medför som regel stegrande puls. Det är en kompenserande mekanism som bidrar till att syretillförseln till celler och vävnader upprätthålls. Huvudmekanismer som reglerar pulsfrekvensen och andningsfrekvensen är bl.a. koncentrationen av syrgas och koldioxid i blodet och blodets eventuella innehåll av läkemedel eller toxiska ämnen som vid till exempel infektion (Haugland, Hansen & Areklett, 2002, s.411). Feber kallas det då man har en förhöjd kroppstemperatur. Traditionellt anges >38 grader som feber. Däremot kan gränsen diskuteras eftersom gränsen kan variera mellan individ till individ. Febern uppkommer på grund av att temperaturregleringscentrum i hjärnan påverkas av kroppsegna, endogena substanser med pyrogen effekt. Feber är ett symtom vid många olika tillstånd men vid lunginflammation reagerar kroppen på bakterietoxiner. Temperaturen stiger förhållandevis sällan över 40 grader, vilket talar för att det finns mekanismer i kroppen som hindrar temperaturen att bli för hög. Om febern stiger innebär det också att man får en ökad omsättning av proteiner och kolhydrater samt ett ökat behov av syre. Om temperaturhöjningen pågår under en längre tid kan det leda till viktminskning. Behovet av ökad syretillförsel visar sig i hög andningsfrekvens och hög puls. Med hög feber förloras också mycket vätska. Det kan innebära vätskeförlust på flera liter per dygn. Antipyretisk Viktoria Kristoffersson 12 av 26

13 behandling kan öka svettningarna ytterligare. Det är viktigt med god hudvård och byten av sängkläder då de är fuktiga. Slemhinnorna blir också torra och läpparna kan spricka då man oftast andas snabbt med öppen mun. För att inte personen ska få munsår bör läpparna smörjas in ofta och munnen fuktas regelbundet (Almås & Berntzen, 2002, s ). Hos personer med feber bedöms febern bäst på morgonen samt på eftermiddagen. Mätning av temperatur ger värdefull information om sjukdomsförlopp samt effekten av läkemedelsbehandlingen. Det är viktigt att använda sig av samma mätmetod hela tiden eftersom värdet kan skilja sig beroende på var man mäter temperaturen. Det ska också dokumenteras vilken mätmetod man använt. Ju snabbare temperaturen i kroppen stiger desto kraftigare blir känslan av att frysa samt muskelskakningarna ökar. Om personen skakar okontrollerat samt hackar tänder beskrivs tillståndet som frossa. Vid frossa bör man mäta temperaturen vid frossans början samt då den upphört. Under tiden patienten fryser ska man ge denne extra filtar och eventuellt värme påsar för att lindra obehaget. Det är sen också viktigt att dessa avlägsnas då personen slutat frysa för att det finns risk för överhettning om patienten har för mycket på sig då temperaturen slutat stiga. Frossa kan vara ett tecken på att det har kommit ut bakterier i blodbanan med risk för sepsis. (Almås & Berntzen, 2002, s ). Sophena et. al (2007) visar i en artikel att i 97.1 procent av patienter med samhällsförvärvad pneumoni som är 65 år och yngre respektive 87 procent av samma patienter äldre än 65 år hade symtom med feber. Cirkulatoriskt stabil patient Vårdmål Observation: Blodtryck två gånger per dygn eller enligt ordination Observation: Puls två gånger per dygn eller enligt ordination Observation: Andningsfrekvens två gånger per dygn eller enligt ordination Läkemedelshantering: Parenteral vätska enligt ordination Feberfri och ökat välbefinnande för patienten. Observation: Temp två gånger per dygn Skötsel: Vätska, fuktning och smörjning av läppar Läkemedelshantering: Antipyretika enligt ordination Miljö: Torra sängkläder Miljö: Extra filtar vid frossa Nutrition Energibehovet ökar också vid feber. För att motverka att patienten använder sina reservlager bör tillförseln av energirika näringsämnen ökas. Detta är särskilt viktigt om feber pågår under flera dygn. Ofta minskar även aptiten på grund av sjukdomskänslan som feber ger. Ju mindre patienten orkar äta desto viktigare är det att denne får i sig näringsrika drycker (Almås & Berntzen, 2002, s. 124). Ett flertal patienter utifrån journalgranskning av patienter med samhällsförvärvad pneumoni upplevde illamående i samband med sjukdom. Även kräkningar förekom. Många hade även dålig aptit. I en artikel som handlar om patienter som insjuknat i samhällsförvärvad pneumoni (Marrie och Huang, 2005), visar det att 31 procent av dessa inte kunde upprätthålla sin vätskebalans efter 5 dygn på sjukhus eller vid utskrivningsdagen. Viktoria Kristoffersson 13 av 26

14 Vårdmål Säkerställa god nutrition och vätskeintag under vårdtiden. Observation: Vätskelista Skötsel: Näringsdryck Läkemedelshantering: Parenteral vätska Smärta Pneumoni kan engagera lungsäcken så att patienten upplever smärta. Smärtorna är då kopplade till andningen och upplevs som skärande. Det kan också ge lokala muskelsmärtor i bröstkorgsmuskulaturen. Orsaken beror oftast på att lungsäcken är påverkad eller att patienten har hostat mycket (Almås, Ronningen, & Wilberg, 2002, s. 296). Smärtupplevelsen är subjektiv. Endast den som upplever smärtan kan veta hur den känns. Det finns olika hjälpmedel som kan ge oss kunskap om patientens smärtupplevelse. VAS-skalan är ett sådant hjälpmedel. VAS-skalan är ett visuellt hjälpmedel som består av en linje, ena ändpunkten representerar ingen smärta och den andra outhärdlig smärta. Smärtlinjen är sedan indelat i intervall 0-10, där 0 står för smärtfrihet och 10 står för outhärdlig smärta (Almås, Valand, Bilicz, & Berntzen, 2002, s.65,73). Några av patienterna i journalgranskningen upplevde andningskorrelerad smärta. I de journaler som är granskade syntes ingen skillnad mellan män och kvinnor. Sophena et al. (2007) visar i deras artikel att thoracal smärta förekom hos 27 procent hos patienter yngre än 65 år, och i 9 procent av patienter äldre än 65 år. I en annan artikel som är baserad på intervjuer berättar en äldre man hur han misstolkade sin svåra och konstanta bröstsmärta som hjärtproblem (Kelly, Krueger, Lohfeld, Loeb & Edward, 2006). Enligt Svenska Infektionsläkarföreningen (2007) är andningskorrelerad smärta ett vanligt symtom hos denna patientgrupp. Ett annat problem som ofta förekom i journalgranskningen var huvudvärk. Ca 1/3 upplevde denna problematik. Enligt Sophena et al. (2007) har 36 procent, av patienterna under 65 år, problem med huvudvärk. Tidigt identifiera och motverka smärta Vårdmål Observation: VAS-skattning av smärtan och lokalisation Läkemedelshantering: Smärtstillande Kunskap/utveckling I journalgranskningen framkommer det att cirka 30 procent av patienterna med samhällsförvärvad pneumoni varit eller är rökare. En ny studie visar också att risken ökar att få samhällförvärvad pneumoni vid rökning och att de med störst nikotinberoende hade störst risk att bli sjuk (Tas, Sevketbeyoglu, Aydin, Celik & Karaca, 2008; Svenska Infektionsläkarföreningen, 2007). I SBU:s rapport 1998:138 visar vetenskapliga kunskapsammanställningar på att rökare oftare drabbas av sjukdomar, som en direkt följd, eller indirekt följd av rökningen och studier visa också att andelen kvinnor som röker ökar, medan andelen män minskar. Vetenskapliga studier visar med övertygande resultat på att en kort och strukturerad rådgivning vid all kontakt med hälso- och sjukvården har en bevisad effekt, 2 till 3 procent slutar röka på grund av denna enkla åtgärd. Insättande av nikotinersättning gör att ca 10 procent blir permanent fri från rökning i studier med en jämförelsegrupp med placebo. Litteraturen visar att det är viktigt att ha administrativa rutiner och Viktoria Kristoffersson 14 av 26

15 systematisk dokumentation för att identifiera rökare och öka andelen patienter som får råd och stöd för att sluta röka. Identifierade rökare i vården bör 1) tillfrågas om rökvanor, 2) uppmanas att sluta röka, 3) erbjudas rådgivning och information om rökavvänjning samt 4) erbjudas nikotinersättningsmedel (Bilaga 5). Vårdmål Välinformerad patient om rökningens risker för att öka motivation för rökstopp Kommunikation: Identifiera rökare. Läkemedelshantering: Erbjuda nikotinersättningsmedel till rökare. Information: Muntlig och skriftlig. Riskbedömning På regeringens uppdrag har socialstyrelsen utvecklat ett nationellt program för öppna jämförelser inom vård och omsorg av äldre personer. Under 2008 har socialstyrelsen, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), tagit fram ett antal nationella kvalitetsindikatorer. Om man kan identifiera att en person riskerar att falla, utveckla trycksår eller undernäring så kan man tidigt sätta in åtgärder att förhindra detta vilket därmed bidrar till en bättre livskvalitet. Senior alert är ett kvalitetsregister (Bilaga 6) där man registrerar uppgifterna online. Respektive enhet som är kopplade till registret kan hämta ut sina data för att använda detta som underlag i sitt utvecklings- och förbättringsarbete. Senior alert omfattar personer 65 år och äldre som har haft någon form av kontakt med vården. Målet med registreringen är att förebygga skador och främja hälsa hos de vårdtagare som söker vård och omsorg. I bedömningen använder man sig av olika evidensbaserade bedömningsinstrument. Modifierad Norton skalan visar risken för att utveckla trycksår, SF-MNA visar risken för undernäring och DFRI visar på risken för fall (SoS, 2009). Förebygga vårdrelaterade skador. Vårdmål Information: Ge information och tillfråga om deltagande i nationellt register Observation: Riskbedömning enligt avdelningsrutin på patienter 65 år och äldre. Nationellt kvalitetsregister för pneumoni För att ge underlag för förbättrad kvalitet vid vård av pneumoni har SKL i uppdrag av Svenska Infektionsläkarföreningen upprättat nationellt kvalitetsregister (Bilaga 7-8) för att kunna följa hur riktlinjerna från det framtagna vårdprogrammet följs lokalt och nationellt (SKL, 2008). Strukturerat kvalitetsarbete Vårdmål Information: Ge information om deltagande. Utveckling: Initiering och färdigställande av registrering Viktoria Kristoffersson 15 av 26

16 REFERENSLISTA Almås, H., & Berntzen, H. (2002). Omvårdnad av patienter med störningar i kroppstemperaturen. I H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad del 1 (pp ). Stockholm: Liber AB. Almås, H., Ronningen, L., & Wilberg, S. (2002). Omvårdnad vid störningar i lungfunktionen. I H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad Del 1 (pp ). Stockholm: Liber AB. Almås, H., Valand, E., Bilicz, J.A., & Berntzen, H. (2002). Smärta. I H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad Del 1 (pp ). Stockholm: Liber AB. Areklett, E., Knai, H.K., & Hansen, I.( 2002). Omvårdnad vid cirkulationssvikt. I H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad Del 1 (pp ). Stockholm: Liber AB. Bakkelund, J., & Thorsen, B.H. (2009). Respirationssvikt. I T. Gulbrandsen & D-G. Stubberud (Red.), Intensivvård. Avancerad omvårdnad och behandling (pp ). Lund: Studentlittertur. Berg, M., & Forslund Stiby, D. (2003). Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder på intensivvårdsavdelning. I L. Olséni & P. Wollmer (Red). Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion (pp ). Lund: Studentlittertur. Björkqvist, M., Wiberg, B., Bodin, L., Bárány, M., & Holmberg, H. (1997). Bottle-blowing in hospital-treated patients with community-acquired pneumonia. Scandinavian Journal of Infectious diseases, 29, Forsberg, A., & Edlund, K. (2003). Standardvårdplaner. Lund: Studentlitteratur. Haugland, T., Hansen, I., & Areklett, E.,(2002), Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. s.411). I H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad Del 1 (pp ). Stockholm: Liber AB. Kelly, C., Krueger, P., Lohfeld, L., Loeb, M., & Edward, G. (2006). I really should ve gone to the doctor : older adults and family caregivers describe their experiences with community-acquires pneumonia. BMC Family Practice, 7. Larsson, S.C., & Fagevik Olsén,. M. (2006). An evaluation of positive pressure using mask and mouthpiece. Advances in Physiotherapy, 8 : Levi, R. (2009). Vettigare vård- evidens och kritiskt tänkande i vården. Falun: Nordstedts förlagsgrupp AB. Marrie, T. J., & Huang, J. Q. (2005). Low-risk patients admitted with community-aquired pneumonia. The American Journal of Medicine, 118 (12), Mundy, L.M., Leet, T.L., Darst, K., Schnitzler, M.A., & Dunagan, W.C. (2003). Early mobilization of patients hospitalized with community-acquired pneumonia. Chest, 124(3), Olséni, L. (2003). Tekniker, strategier och utvärderingsinstrument. I L.Olséni & P. Wollmer (Red.), Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion (pp 49-65). Lund: Studentlitteratur. Viktoria Kristoffersson 16 av 26

17 Osika, I., Evengård, B., Waernulf, L., & Nyberg, F. (2005). Tvättsäcksprojektet genusskillnader in på bara skinnet. Läkartidningen, 40 (102), Sehlin, M., Öhberg, F., Johansson, G., & Winsö, O. (2007). Physiological responsis to positiv expiratory pressure breathing: a comparison of the PEP bottle and the PEP-mask. Respiratory Care, 52 (8), Sophena, N., Pedro Botet, L., Mateu, L., Tolschinsky, G., Rey-Joly, C., & Sabria, M. (2007). Community-Aquired Legionella Pneumonia in Elderly Patients: Characteristics and outcome. The American Geriatrics Sociaty, 55 (1), Smirthwaite, G. (2007). (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt. Sveriges Kommuner och Landsting. SBU 1998:138. Metoder för rökavvänjning. (rev. Uppl.2003). Hämtat Smith, M.C.L., & Ellis, E.R. (2000). Is retained mucus a risk factor for the development of postoperative atelectasis and pneumonia?- Implications for the physiotherapist. Physiotherapy Theory and Practice, 16, Socialstyrelsen [SoS]. Nationella kvalitetsindikatorer Vården och omsorgen om äldre personer. Hämtat Socialstyrelsen [SoS]. Kartläggning av förekomsten av SVP i akutsjukvården. Hämtat Sonesson, B., & Sonesson, G. (2006). Anatomi och Fysiologi. Stockholm: Liber AB. Svenska Infektionsläkarföreningen, (2007). Vårdprogram för samhällsförvärvad pneumoni. Hämtat Sveriges Kommuner och Landsting, 2008 [ SKL]. Nationellt kvalitetsregister för infektionssjukdomar. Hämtat Tas, D., Sevketbeyoglu, H., Aydin, A.F., Celik, K., & Karaca, M.A. (2008). The relationship between nicotine dependence level and community-acquired pneumonia in young soldiers: A case control study. Internal Medicine, 47, ). Wollmer, (2003). Inandade partiklar och mukociliär transport. I L.Olséni & P. Wollmer (Red.), Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion (pp 45-48). Lund: Studentlitteratur. Viktoria Kristoffersson 17 av 26

18 BILAGOR Bilaga 1 PICO-modellen PICO: GÖR DIN FRÅGA SÖKBAR Problem Patients Intervention Control Outcomes Viktoria Kristoffersson 18 av 26

19 Bilaga 2 Resultat på journalgranskning Journalgranskningen visade att alla patienter utom en upplevde besvär av hosta. I sju av journalerna hade patienterna även besvär av produktiva upphostningar. Även sju av patienterna i granskningen hade besvär av att vara tungandad. Det finns ingen tydlig skillnad mellan män och kvinnor vid något av dessa problem. I sexton av journalerna framkom att patienterna hade feber i början av vårdtiden. Det framkom också att sex av patienterna upplevde illamående i samband med infektionen. Här fanns ingen skillnad mellan könen. Journalgranskningen visade även att tolv av patienterna var påverkade i sitt allmäntillstånd. De upplevde sig trötta, slut på orken, svag samt ostadig på benen. Ingen skillnad kunde ses mellan män och kvinnor. Smärta över thorax fanns endast dokumenterat i två av journalerna. Dessa båda var män. Beprövad erfarenhet tyder på att detta är ett större problem än journalerna visar. Därför tas detta problem upp i SVP. Svårigheter att sova, ofta relaterat till hosta eller dyspné framkommer inte heller som något stort problem. Endast hos två av kvinnorna i journalerna har detta problem dokumenterats. Beprövad erfarenhet visar att detta är ett vanligt förekommande problem. Granskningen visade ingen skillnad i den medicinska behandlingen mellan kvinnor och män. Viktoria Kristoffersson 19 av 26

20 Bilaga 3 Patientinformation flaskblåsning Andningsgymnastik vid lunginflammation Motståndsandning med andningsflaska hjälper till att vidga dina luftvägar, gör det lättare att få upp eventuellt slem och underlättar därigenom din andning. Sitt bekvämt med båda fötterna på golvet Kontrollera att slangen är i botten av flaskan Slut läpparna kring slagen Andas in genom näsan. Blås ut luft så vattnet bubblar och avsluta medan du fortfarande har luft kvar i lungorna. Blås i flaskan gånger i en följd. Hosta eller huffa upp slem. Huffa = Andas in ett djupt andetag. Stöt sedan ut luften genom helt öppen mun, som att göra imma på en spegel. Vila en stund. Upprepa andningsgymnastiken två-tre gånger till. Gör andningsgymnastiken varannan timme OBS! Viktigt ändra läge i sängen, sitt uppe och ta promenader efter ork. Detta hjälper dig att ta djupa andetag och fylla på luft i de olika delarna i lungorna. Rengöring av PEP-flaska Skölj flaskan och slangen med ljummet vatten varje dag. Låt flaskan och slangen lufttorka, gärna under natten. Efter rengöring, fyll på med nytt vatten cm eller till det markerade strecket. Viktoria Kristoffersson 20 av 26

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

PM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL

PM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Faktaansvarig: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Godkänt av: Johan Sundler Skapat: 2008-01-22 Reviderat: 2013-04-04

Läs mer

Standardvårdplan Sepsis journalhandling

Standardvårdplan Sepsis journalhandling Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil Dan Fors av 6 030-tills vidare Sjukgymnast medicinavdelning Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil Berörda enheter Alla avdelningar på Piteå Älvdals sjukhus med patienter i behov

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Delexamen 4 Infektion FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar

Läs mer

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008 Rapport från Pneumoniregistret för år 2008 Inledning Det nationella kvalitetsregistret för pneumonier vårdade på infektionsklinik skapades av infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta

Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta Godkänt den: 2016-07-18 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta Innehåll Bedömning av svårighetsgrad enligt CRB-65...2 Etiologisk

Läs mer

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK)

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättrad vård för patienter med lunginflammation Leg sg Celina Lupinska Leg sg Hanna Ljungman Freij Samrehab, Värnamo Sjukhus Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättra insatser på vårdavdelning när

Läs mer

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Pneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik

Pneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik Pneumoni på akuten 160524 Anders Lundqvist Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik När fattar dom att det kommer att gå fort? Identifieringsarbete på akuten Identifiera patienter med pneumoni Identifiera

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Pneumonier i öppen och slutenvård Strama

Pneumonier i öppen och slutenvård Strama MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) Pneumoni är en av de vanligaste infektionsdiagnoserna inom slutenvården. Endast en liten andel vårdas på infektionsklink, och många patienter med pneumonier handläggs polikliniskt

Läs mer

INFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90.

INFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90. 66-årig man (Erik) söker på akuten med följande symtom; 3 dagars hög feber, pendlat mellan 39-40 grader successivt tilltagande produktiv hosta (rödbrunaktiga upphostningar) och andfåddhet vid djupa andetag

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter

Läs mer

Rapport från Pneumoniregistret 2015

Rapport från Pneumoniregistret 2015 1 Rapport från Pneumoniregistret 15 Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

KOL Min behandlingsplan

KOL Min behandlingsplan KOL Min behandlingsplan Namn: Varför får du den här behandlingsplanen? Behandlingsplanen är ett dokument som du skriver tillsammans med din läkare/sjuksköterska. Använd den tillsammans med annan information

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2012-01-20/ C. Bernhardsson, L. Busk. Kontaktperson: L. Busk. Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av

Läs mer

Randare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)

Randare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd) I registrets formulär för Svår Sepsis/Septisk Chock registreras: Alla patienter med samhällsförvärvad svår sepsis/septisk chock som diagnostiserats inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus (diagnoskoder

Läs mer

Rapport från Pneumoniregistret 2012

Rapport från Pneumoniregistret 2012 Rapport från Pneumoniregistret 212 Sammanfattning Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen

Läs mer

Rapport från Pneumoniregistret 2011

Rapport från Pneumoniregistret 2011 Rapport från Pneumoniregistret 2011 Sammanfattning Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen

Läs mer

Rapport från Pneumoniregistret 2014

Rapport från Pneumoniregistret 2014 Rapport från Pneumoniregistret 2014 Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Laborativa undersökningar. CRB-65 för bedömning av lämplig vårdnivå

Laborativa undersökningar. CRB-65 för bedömning av lämplig vårdnivå Bakgrund Infektionsläkarföreningens vårdprogram för samhällsförvärvad pneumoni har reviderats 2016 och innehåller referenser och bakgrundsdata till aktuella rekommendationer för att ge läsaren möjlighet

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin Infektionskliniken Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad

Läs mer

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket

Läs mer

Vrinnevisjukhuset Norrköping

Vrinnevisjukhuset Norrköping MINSKA DE SJUKHUSFÖRVÄRVADE PNEUMONIERNA PÅ KIRURGISKA KLINKEN Vrinnevisjukhuset Norrköping VRI-grupp: Amra Drocic, Vidar Hjertberg, Tanja Knezevic, Suzette Rosdahl och Alexandra Vidlund 1 Inledning Vårdrelaterade

Läs mer

Rapport från Pneumoniregistret 2017

Rapport från Pneumoniregistret 2017 Rapport från Pneumoniregistret Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter

Läs mer

Handläggning av samhällsförvärvad. pneumoni hos vuxna Evidensbaserade riktlinjer från. klinik och vetenskap. Svenska infektionsläkarföreningens

Handläggning av samhällsförvärvad. pneumoni hos vuxna Evidensbaserade riktlinjer från. klinik och vetenskap. Svenska infektionsläkarföreningens rapport läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Handläggning av samhällsförvärvad pneumoni hos vuxna Evidensbaserade riktlinjer från Svenska infektionsläkarföreningen KRISTOFFER

Läs mer

Kvalitetsregistret för pneumoni Årsrapport för 2013

Kvalitetsregistret för pneumoni Årsrapport för 2013 Kvalitetsregistret för pneumoni Årsrapport för 2013 Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen

Läs mer

LUFTVÄGSINFEKTIONER. Helena Alpkvist ST-läkare Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset

LUFTVÄGSINFEKTIONER. Helena Alpkvist ST-läkare Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset LUFTVÄGSINFEKTIONER Helena Alpkvist ST-läkare Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Januari 2017 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppenvård Rekommendationer från workshop

Läs mer

LUFTVÄGSINFEKTIONER. Helena Alpkvist Specialistläkare Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

LUFTVÄGSINFEKTIONER. Helena Alpkvist Specialistläkare Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset LUFTVÄGSINFEKTIONER Helena Alpkvist Specialistläkare Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset September 2018 Dagens föreläsning Fokus på pneumoni - Etiologi (samhällsförvärvad vs sjukhusförvärvad)

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer

Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning

Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning Anna-Lena Lagerkvist 160128 Det lilla barnet - Höj huvudändan -> öppnar luftvägar - Aktiva/passiva arm- och benrörelser

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen? MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar

Läs mer

Manual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd

Manual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd Manual Checklista beslutsstöd Checklista beslutsstöd är ett verktyg för sjuksköterskor som ska användas vid bedömning av försämrat hälsotillstånd hos personer med kommunal hälso- och sjukvård, där en planering

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se Legionella pneumophila A: Kolonier på agar B: Gram färgning Legionärssjuka 1976 Philadelphia Utbrott

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Delexamen 4 Infektion FACIT s MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund

Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund Sammanfattning Den helt dominerande orsaken till samhällsförvärvad pneumoni (CAP) bland sjukhusvårdade patienter är pneumokocker, och all behandling

Läs mer

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Antibiotika på sjukhus i Sverige Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %

Läs mer

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Pst! Så här använder du Striverdi (Olodaterol) Respimat BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Vad och Varför? Striverdi Respimat hjälper personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Läs mer

DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING.

DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING. DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING. Fråga 1. Klockan är 15.30 Situation Kvinna 75 år, inkommer med sepsismisstanke. Bakgrund Erysipelas vänster underben som ej har svarat på tablett Kåvepenin.

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-04-20 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna

Läs mer

Vårdprogram för samhällsförvärvad pneumoni. Svenska infektionsläkarföreningen

Vårdprogram för samhällsförvärvad pneumoni. Svenska infektionsläkarföreningen Vårdprogram för samhällsförvärvad pneumoni Svenska infektionsläkarföreningen 2011 Innehåll sida Bakgrund... 3 Viktiga förändringar sedan vårdprogrammet 2007... 3 Programgrupp 2011... 3 Avgränsning... 4

Läs mer

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Agenda Stramadagen, Maj 2016 1. Definition

Läs mer

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANNA HARDENSTEDT STÅHL Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj

Läs mer

Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni

Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni Christian G. Giske Docent / Med. Ansv. Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet 17 maj 2017 Etiologiska

Läs mer

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl ANNA HARDENSTEDT STÅHL ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-11 Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3.

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL Sjukgymnast Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling Träning - syfte Bibehålla/förbättra

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg

/(\ inspektionen för vård och omsorg /(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,

Läs mer

Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå. Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016

Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå. Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016 Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016 Ökande behov av diagnostik vid luftvägsinfektion behandlingsmöjligheter ökande antibiotikaresistens allt fler immunsupprimerade

Läs mer

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Asta 82 år Hjärtsvikt, FF, svikt. Tidigare CVL med viss kvarstående svaghet vä och afasi.

Läs mer

Andningsgymnastik. Riksförbundet Cystisk Fibros

Andningsgymnastik. Riksförbundet Cystisk Fibros Andningsgymnastik Riksförbundet Cystisk Fibros Innehåll Sid Förord 3 Lungornas funktion 4 Andnings- och blåsövningar 5 Inhalationsbehandling 5 Slemmobiliserande tekniker 6-7 Fysisk aktivitet 8 Styrke-

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019

Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 2019-05-22 Om ni har valt Minifall Tecken på allvarlig infektion som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna

Läs mer

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn: 1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,

Läs mer

Hosta. Version 1.2 Juha Söderqvist

Hosta. Version 1.2 Juha Söderqvist Hosta Version 1.2 Juha Söderqvist Innehållsförteckning 1 Vad är hosta... 1 2 Hosta... 1 2.1 Orsaker... 1 3 Slemhosta... 2 4 Torrhosta... 2 5 Medicin... 2 6 Astma... 3 6.1 luftrörsvidgande läkemedel...

Läs mer

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro Emma Löfström # Henrik Eliasson Erik Bäck Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro # Kliniken för mikrobiologi och Vårdhygien, Halmstad Tularemi Fransicella Tularensis Metod Retrospektiv studie

Läs mer

BViS. Beslutsstöd för Vård i Skaraborg

BViS. Beslutsstöd för Vård i Skaraborg BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg 2018 Bakgrund Forskning visar att: Det finns risker och problem förknippade med att äldre personer transporteras till sjukhus och vårdas inom slutenvården Otrygghet

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

6.3 Andningen fixar syre till cellerna 6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2012-01-20/ C. Bernhardsson, L. Busk. Reviderad: 2013-07-30/ C.Bernhardsson, L. Nilsson Kontaktperson: C. Bernhardsson Behandlingsriktlinjer för patienter

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer