Hur fungerar det skånska stödet till biogas? En utvärdering av Region Skånes utvecklingsmedel för biogas.

Transkript

1 Hur fungerar det skånska stödet till biogas? En utvärdering av Region Skånes utvecklingsmedel för biogas.

2 Oxford Research är ett skandinaviskt konsultföretag med kontor i Stockholm, Köpenhamn, Bryssel, Kotka och Kristiansand som arbetar mot både den nordiska och mot den europeiska marknaden. Vi är specialister inom samhällspolitiska analyser, utvärderingar och strategier med fokus på områdena Regional utveckling och näringslivsutveckling samt Välfärd (utbildning, arbetsmarknad, omsorg och hälsa). Se för mer information om företaget Oxford Research: SVERIGE Oxford Research AB Box 7578 Norrlandsgatan Stockholm Telefon: (+46) office@oxfordresearch.se DANMARK Oxford Research A/S Falkoner Allé 20, 4. sal 2000 Frederiksberg C Danmark Telefon: (+45) Fax: (+45) office@oxfordresearch.dk NORGE Oxford Research AS Østre Strandgate Kristiansand Norge Telefon: (+47) post@oxford.no BELGIEN Oxford Research c/o ENSR 5, Rue Archimède, Box Brussels Phone Fax secretariat@ensr.eu 2 Oxford Research AB

3 Titel: Hur fungerar det skånska stödet till biogas? Undertitel: En utvärdering av Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Uppdragsgivare: Region Skåne Projektperiod: juli 2013 Författare: Hjalmar Eriksson och Jan Persson Oxford Research AB 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 Kapitel 1. Inledning Bakgrund Metod Disposition... 9 Kapitel 2. Utvecklingsmedlens prestanda Projektportföljen Projektportföljsanalys Förhandsutvärdering av de enskilda projekten Analys av projektens utvecklingsstadier Aktörer i projekten Uppväxling av medel Gapanalys mot färdplanens åtgärder Hur förhåller sig utvecklingsmedlen och åtgärdsprogrammet till färdplanens mål? Kapitel 3. Effekter på samhällsnivå biogasproduktion, ekonomi och miljönytta Teoretisk bakgrund Varför offentlig finansiering? Biogasens förutsättningar Biogas och miljö Utvecklingsmedlens effekter på samhällsnivå Biogasproduktionen Tillväxt och sysselsättning Miljönytta Regions Skånes Miljöstrategiska program Kapitel 4. Administrationen av utvecklingsmedlen Utvecklingsmedlens strategiska styrning Regelverket Handläggningsprocessen rutiner och dokumentation Projektuppföljning Kapitel 5. Slutsatser Utvecklingsmedlen Utvecklingsmedlens effekter på samhället Strategisk styrning av utvecklingsmedlen Kapitel 6. Rekommendationer Oxford Research AB

5 6.1 Utvecklingsmedlen Färdplanen En strategi för biodrivmedel Förslag på nya riktlinjer Kapitel 7. Litteraturförteckning...43 Bilaga 44 Tabellförteckning Tabell 2.1 Projekt och projektägare för beviljade projekt efter utlysningstillfälle Tabell 2.2 Resultat av gapanalysen Tabell 2.3 Analys av målsättningarna för Figurförteckning Figur 1 Andelar av projektansökningar efter område Figur 2 Andelar projektansökningar efter stadium Figur 3 Aktörer som deltar i utvecklingsmedlens projekt Oxford Research AB 5

6 Sammanfattning Denna rapport presenterar en utvärdering av Regions Skånes utvecklingsmedel för biogas. Utvecklingsmedlen är ett utvecklingspolitiskt verktyg för att bidra till att regionen år 2020 producerar 3 TWh biogas per år. Utbetalningarna av medel uppgår till 2 miljoner per år under åren Oxford Research fick i uppdrag att under juli månad 2013 genomföra utvärderingen. Utvärderingen har tre syften: att undersöka hur utvecklingsmedlen uppfyller sina mål, hur de bidrar till regionala utvecklingsstrategier samt hur de bidrar till samhällsutvecklingen i stort. För att svara på dessa frågor har vi använt oss av en kombination av indirekta utvärderingsmetoder: förhandsutvärdering och teoribaserad utvärdering. Utvärderingen är helt baserad på skrivet material eftersom den har genomförts under sommarsemestern. Valet av utvärderingsmetod grundar sig på att utvecklingsmedlen för biogas beviljades för första gången under slutet av Det innebär att majoriteten av insatsens åtgärder ligger i framtiden. Utvärderingen resulterar därför i en bedömning av vilken utveckling som är sannolik. Slutsatserna kan alltså inte användas som argument för att utvecklingsmedlen för biogas är en konstaterat lyckad satsning. Vår slutsats kring utvecklingsmedlens prestanda och måluppfyllnad är att det finns anledning att anta att Utvecklingsmedlens resultat kommer att ha hög kvalitet Utvecklingsmedlen finansierar en projektportfölj som har bedömts som ändamålsenlig och som bidrar tydligt utöver den utveckling som annars hade varit fallet. Däremot bedömer vi att effekterna på samhället av att utvecklingsmedel till biogas betalas ut är mindre än förväntningarna. Det finns anledning att anta att Målen för biogasproduktionen kommer förmodligen inte att kunna nås Vår bedömning är att produktionsmålet på 3,0 TWh per år inte kommer att kunna nås så som utvecklingen ser ut idag. Detsamma gäller flera av målformuleringarna, till exempel mål kring antal gasbilar och minskad övergödning. Detta kan tyckas motsägelsefullt i relation till den positiva bedömningen av utvecklingsmedlens prestanda men det beror på att målsättningarna är högt ställda jämfört med kraften i utvecklingspolitiska verktyg. Förutsättningarna för biogasen har också förändrats i och med att diskussioner om nya biodrivmedel har tillkommit och genom att biogasen därmed i relativ bemärkelse har tappat i stöd på nationell nivå. Vi har noterat att Region Skåne saknar en övergripande strategi för biodrivmedel, och för förnybar energi. För att gå över till våra rekommendationer rekommenderar vi därför att Region Skåne ska Utarbeta en strategi för biodrivmedel, och i förlängningen för förnybar energi Detta måste inte innebära att fokus flyttas från biogas. Det betyder att biogasen måste sättas i relation till hur Skåne i allmänhet ska förses med biodrivmedel och förnybar energi i framtiden. Därför, och eftersom utvärderingen av själva utvecklingsmedlen har gett ett positivt resultat, rekommenderar vi att Region Skåne ska Fortsätta att satsa på utvecklingsmedel för biogas till år 2020 Vår bedömning av satsningen är att den ger ett mervärde och är av hög kvalitet. I och med att Region Skåne har beslutat att satsa på biogas som en del i en grön omställning, och har satt ett etappmål till 2020, anser vi att det också är rimligt att satsningen på utvecklingsmedel fortsätter tills dess. Eftersom det rekommenderas att satsningen fortsätter är det också viktigt att utvecklingsmedlen för biogas blir ännu mer effektiva. Därför rekommenderar vi också att Driva ett utvecklingsarbete inom administrationen av utvecklingsmedlen baserat på analysen i denna utvärdering 6 Oxford Research AB

7 Detta gäller bland annat att effektivisera handläggningsprocessen, att engagera fler branscher i projekten, speciellt fordonsbränsleföretagen, och att projekten riktas mer mot implementering och tillämpning. Dessutom är det viktigt att bristerna i strategin för biogasen åtgärdas och att den strategiska styrningen av utvecklingsmedlen för biogas förbättras. Det innebär att Det är nödvändigt att revidera Region Skånes Färdplan för biogas Revideringen bör innebära en översyn av alla målsättningar, och att målen skrivs ned för områden där det saknas underlag eller saknas insatser som kan bidra till att målen nås. Revideringen bör också omfatta en uppdaterad bedömning av effektiva och miljönyttiga produktionsvägar för biogas och en breddad strategisk diskussion om biogasen i förhållande till andra biodrivmedel och till den förnybara energiproduktionen i stort. Oxford Research AB 7

8 Kapitel 1. Inledning Denna rapport presenterar en utvärdering av Regions Skånes utvecklingsmedel för biogas, i fortsättningen utvecklingsmedlen. Oxford Research har fått i uppdrag att under juli 2013 genomföra utvärderingen. Utvecklingsmedlen delfinansierar projekt som bidrar till genomförandet av Region Skånes utvecklingspolitiska verktyg för biogas Skåne - den ledande biogasregionen Region Skånes Färdplan för biogas. (Region Skåne, 2010), i fortsättningen färdplanen. Ytterst har Regionala tillväxtnämnden det politiska ansvaret för färdplanen och utvecklingsmedlen. Utvecklingsmedlen uppgår till sex miljoner kronor under perioden De betalas ut två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren, med en ungefärlig budget på en miljon kronor per utlysning. Syftet med utvärderingen är att undersöka hur utvecklingsmedlen uppfyller sina mål, hur de bidrar till utvecklingsplaner som färdplanen och Region Skånes miljöstrategiska program samt hur utvecklingsmedlens effekter förväntas bidra till samhället genom en ökad biogasproduktion, tillväxt och sysselsättning. Det ingår också i uppdraget att ge förslag på revideringar av riktlinjerna för utvecklingsmedlen. 1.1 Bakgrund Länsstyrelsen i Skåne fick 2010 i uppdrag av regeringen att agera pilotlän för grön utveckling. Som ett led i Skånes roll som pilotlän beslutade Länsstyrelsen och Region Skåne att genomföra en satsning på biogas. Målet att till 2020 uppnå en årlig biogasproduktion på 3 TWh sattes upp. Skåne fick uppdraget som pilotlän för grön utveckling på grund av ett ambitiöst program för åtgärder inom klimat och energi. Skånes potential och arbete med biogas pekades ut speciellt. Skåne har störst potential att producera biogas från rötning av landets alla län. De goda förutsättningarna beror på ett omfattande jordbruk kombinerat med en stor och tät befolkning. Länsstyrelsen har varit ansvarig för uppdraget som pilotlän för grön utveckling men Region Skåne har det politiska ansvaret för den regionala utvecklingen. I samverkan med Länsstyrelsen beslutade regionen om en parallell satsning som har utmynnat i färdplanen för biogas. Region Skånes insatser för biogasen är planerade att fortsätta även efter att uppdraget som grönt pilotlän avslutas under Färdplanen för biogas är den övergripande strategi som styr utvecklingsmedlens inriktning. Färdplanen beskriver nuläget för biogasen i Skåne och stakar ut en kurs för framtiden. Projekt som får del av utvecklingsmedlen ska bidra till åtgärderna som definieras i färdplanen. Dessa åtgärder är samlade inom fem områden: Projektledning, Produktion, Användning, Infrastruktur och Utveckling. Det är de tre insatsområdena Produktion, Användning och Infrastruktur som är i fokus för utvecklingsmedlen. Insatsområdet produktion samlar åtgärder kring råvaror och tekniker för biogas samt kring biogödsel, som är en rest från biogasproduktion genom rötning. Användning är ett område med fokus på biogasens användningsområden. Där ingår åtgärder kring biogasmarknaden och nya användningar av biogasen, exempelvis i tyngre fordon eller i färjor. Det sista av de tre centrala områdena, infrastruktur, samlar åtgärder kring transport, lagring och distribution av biogas. 1.2 Metod Utvecklingsmedel för biogas beviljades för första gången under slutet av Det innebär att majoriteten av insatsens åtgärder ligger i framtiden, också för flera av de projekt som redan har fått beslut om medel. För att utifrån dessa förutsättningar ändå göra en systematisk och välgrundad utvärdering har vi valt att använda oss 8 Oxford Research AB

9 av indirekta utvärderingsmetoder som bedömer insatsens förmodade resultat och effekter. I och med att utvärderingen har genomförts under semestertiden i juli har vi valt att basera metoden helt på skrivet material. Vi har baserat övergripande metod för utvärderingen av utvecklingsmedlens måluppfyllelse och bidrag till utvecklingsplaner på elementen i en förhandsutvärdering. Förhandsutvärderingar måste exempelvis genomföras av EU:s strukturfondsprogram. En förhandsutvärdering uppskattar en insats resultat genom att studera dess åtgärder och dess inre och yttre logik. Med inre logik menas kopplingen mellan insatsens åtgärder och utfall i form av direkt mätbara resultat. Med yttre logik menas kopplingen mellan åtgärder, resultat och de önskade effekterna på samhället. Metodiken har upprepats i två steg. Först har vi genomfört en förhandsutvärdering av vartdera projekt för sig, metoden för detta beskrivs i avsnitt Sedan har vi genomfört en förhandsutvärdering av utvecklingsmedlen som helhet. Olika analyser av projektportföljens sammanlagda egenskaper har legat till grund för en bedömning av effektiviteten av projektportföljen som utvecklingsmedlens åtgärder. Insatsens inre logik har bedömts genom hur utvecklingsmedlen bidrar till färdplanens åtgärdsprogram. Det innebär att vi tolkar uppfyllandet av färdplanens åtgärdsprogram som satsningens direkta målsättning. Den yttre logiken har vi bedömt genom att analysera samstämmigheten mellan färdplanens åtgärdsprogram och dess mål och visioner. Detta motiveras med att färdplanens mål och visioner är det långsiktiga målet för satsningen på utvecklingsmedel. Vi har använt en rudimentär teoribaserad utvärderingsmetod för att analysera utvecklingsmedlens effekter på samhällsnivå. Teoribaserad utvärdering utgår från forskning och etablerad kunskap för att identifiera faktorer som ger stöd för en viss utveckling. Vi har i detta fall utgått från teorier kring offentlig finansiering och litteraturen kring biogasens utveckling och roll i samhället. Biogaslitteraturen har inhämtats genom en snöbollsmetod med utgångspunkt i Region Skånes och Länsstyrelsens publikationer. Denna sökning har kompletterats med webbsökningar med relevanta sökord som biogas och biodrivmedel. Uppdragets omfattning har inneburit att det inte har funnits någon tid att utarbeta ett teoribaserat ramverk för förändring. Analys och slutsatser har istället provisoriskt baserats på en kritisk läsning av materialet. Uppdragets karaktär och de metoder som tillämpas innebär att osäkerheten i slutsatserna är hög. I och med att det är en framtida utveckling som bedöms kan denna rapport inte användas som ett argument för att utvecklingsmedlen kan konstateras vara en lyckad satsning. Satsningens resultat existerar ännu inte. Det våra metoder resulterar i är slutsatser som kan ange att det finns anledning att anta att en viss utveckling är mer sannolik. Denna prognos skulle kunna göras mer trovärdig genom att scenarior utarbetades. Det ryms dock inte inom ramarna för uppdraget. 1.3 Disposition Rapporten är organiserad efter de frågeställningar som styr uppdraget. Kapitel 2 presenterar analysen av utvecklingsmedlens måluppfyllelse och bidrag till färdplanen. Analysen av utvecklingsmedlens bredare effekter på samhället presenteras i Kapitel 3, som också innehåller en bedömning av bidraget till Region Skånes miljöstrategiska program. Kapitel 4 innehåller utvärderingen av hur administrationen av utvecklingsmedlen fungerar. Där presenteras vår analys av utvecklingsmedlens riktlinjer, men också av handläggning och uppföljning i stort. I Kapitel 5 sammanfattar vi våra centrala slutsatser. Rapporten avslutas i Kapitel 6 med övergripande rekommendationer och vårt förslag på revidering av utvecklingsmedlens riktlinjer. Till rapporten hör också en bilaga med en tabell över förhandsutvärderingen av projekten i projektportföljen. Oxford Research AB 9

10 Kapitel 2. Utvecklingsmedlens prestanda I det här kapitlet presenteras förhandsutvärderingen av utvecklingsmedlen som samlad insats. Det börjar med ett deskriptivt avsnitt som ger en översikt över projektportföljens sammansättning för att ge ett sammanhang till kapitlets senare delar. Kapitlets andra avsnitt innehåller en rad analyser av projektportföljen som helhet. De ligger till grund för den samlade bedömningen av utvecklingsmedlens åtgärder. Det tredje avsnittet är en gapanalys mot färdplanens åtgärdsprogram. Den fungerar som en analys av den inte logiken hos utvecklingsmedlen som insats. Kapitlet avslutas med en analys av utvecklingsmedlens yttre logik genom att utvecklingsmedel och färdplanens åtgärdsprogram jämförs med färdplanens målsättningar. Förhandsutvärderingen av utvecklingsmedlen har producerat en rad slutsatser. Projektportföljen domineras av projekt som på olika sätt ger bidrag till produktionen av biogas. De flesta projekt befinner sig dock på ett idéstadium, vilket innebär att projekten på kort sikt sannolikt kommer att ha små effekter. Däremot finns det anledning att anta att Projektportföljen kommer att vara av hög kvalitet. Projektportföljen visar upp en god samstämmighet med färdplanens åtgärdsprogram och en bedömt hög additionalitet. Den samlar också en bred fördelning av olika aktörer, även om Det finns flera branscher som saknas bland projektens aktörer. Dessa är bland annat fordonsbränsleföretagen, fordonsindustrin och transportbranschen. Projekten behöver mer utbyggda planer på hur resultaten ska leva vidare, till exempel genom att mottagare och intressenter finns med i projektgenomförandet. Projekten behöver också ett större fokus på senare utvecklingsstadier: att driva utvecklingen mot implementering och tillämpning av nya idéer. Utvecklingsmedlens yttre logik, det vill säga kopplingen mellan färdplanens åtgärdsprogram och dess målsättningar, har inte fått samma gynnsamma bedömning som utvecklingsmedlen. Resultatet av granskningen är att Färdplanens målsättningar inte är genomarbetade. Det största problemet är att centrala målsättningar i dagsläget bedöms som orealistiska. Det innebär att trots att utvecklingsmedlens bidrag bedöms som av hög kvalitet är de inte tillräckliga för att färdplanens målsättningar ska nås. 2.1 Projektportföljen I detta avsnitt presenteras projektportföljens sammansättning. På ett övergripande plan består projektportföljen av 21 projekt, varav de flesta är aktiva inom produktion av biogas. En slutsats som kan dras av projektportföljens sammansättning är att Andelen projekt som beviljas medel kommer sannolikt att sjunka framöver i och med att en stor del av de samlade medlen redan har beviljats. Det är positivt att det finns projekt inom alla färdplanens insatsområden även om Mycket få projekt som arbetar med användningen av biogas har beviljats medel. 10 Oxford Research AB

11 Samlad beskrivning av projektportföljen Utvecklingsmedlen har hittills utlysts två gånger, hösten 2012 och våren Sammanlagt har 21 projekt beviljats medel varav 15 vid första tillfället och 6 vid det andra. 1 Projektportföljen presenteras i sin helhet i Tabell 2.1. Tabell 2.1 Projekt och projektägare för beviljade projekt efter utlysningstillfälle. Projekt hösten 2012 Vad kostar det att driva en tankstation och hur påverkar marknadsföring en etablerad tankstations omsättning? Biogas från energigrödor produktionskostnader och effekt av olika styrmedel Karaktärisering och potentialbestämning av park- och trädgårdsavfall för energiutvinning Biogas i Lundalands kommuner Förstudie: Gasbilskampanj Rådgivningsmaterial Biogödsel Kommunal kommunikationsstrategi - för ökad och förbättrad sortering av matavfall Förstudie för Regionalt centrum för uthålliga biogassystem i lantbruket Ökad biogasproduktion från slam med ozonbehandling Kraftsamling kring gårdsbaserad och småskalig torrötning Planering av FoU inom biogasområdet Marin biogas Odling av sjöpungar för biogasproduktion Effektivare strategier för avsättning av biogödsel Nätstudie för ökad biogasproduktion och distribution i sydöstra Skåne Biogas från Skånsk betblast potential, teknik och ekonomi Projekt våren 2013 Biogas Sydöstra Skåne AB - projektering och ansökan om miljötillstånd Biogas i Klippanregionen Småskalig förgasning i Skåne 1 Mellangrödor som biogassubstrat Hur bygger man en gastankstation? Införande av ett regionalt ersättningssystem för metanreducering vid biogasproduktion från gödsel Projektägare Biogas Ystad Österlen ekonomisk förening Miljö- och Energisystem, Lunds Universitet Lunds kommun Lunds kommun Kommunförbundet Skåne/Biogas Syd HIR Malmöhus Kommunförbundet Skåne/Biogas Syd Kommunförbundet Skåne/Biogas Syd NSVA Hushållningssällskapet i Kristianstad län Avdelningen för Naturvetenskap, Högskolan Kristianstad Grontmij Grontmij BioMil Kemiska institutionen, Lunds universitet Projektägare Biogas sydöstra Skåne Bjärsgård, Klippans kommun, Nårab BioMil SLU Biogas Ystad Österlen ekonomisk förening Miljö- och Energisystem, Lunds Universitet Sammanlagt är sex miljoner kronor budgeterade för utvecklingsmedlen under perioden De betalas ut efter utlysningar två gånger per år. En ungefärlig riktlinje är att medlen ska uppgå till en miljon kronor per utlysning, det vill säga två miljoner kronor per år. Vid första utlysningen beviljades tre miljoner kronor. Det beror på att fler beviljades stöd än vid den andra utlysningen, då drygt en miljon kronor beviljades, i enlighet med riktlinjerna. Region Skåne motiverar den stora summan vid första utlysning med att fler ansökningar än förväntat bedömdes göra betydande bidrag till färdplanen. 1 Beslut om medel till projektet Småskalig förgasning i Skåne, BioMil, tas av Regionala tillväxtnämnden i september Om sökta medel överstiger sex prisbasbelopp tas beslut om medel av Regionala tillväxtnämnden. Oxford Research AB 11

12 Under båda utlysningarna inkom 22 ansökningar vardera. Beviljandegraden är för den första utlysningen 55 procent och för den andra 27 procent. För de båda utlysningarna tillsammans är beviljandegraden 48 procent. Man kan förvänta sig att antalet ansökningar kommer att öka för kommande utlysningar varefter utvecklingsmedlen blir mer etablerade. Förutsatt att projekten fortfarande kommer att vara av samma storleksordning och att Region Skåne håller sig till riktlinjerna om cirka 1 miljon kronor per utlysning kan beviljandegraden förväntas sjunka ytterligare. Den stora summa medel som beviljades under första utlysningen kan kritiseras utifrån perspektivet att det förmodas leda till en sjunkande beviljandegrad. Om utvecklingsmedlen också fortsatt ska delas ut kan en sjunkande beviljandegrad bädda för ett sjunkande intresse. Däremot kan det också argumenteras att det fanns ett uppdämt behov av medel till biogasprojekt vid första utlysningen. Detta styrks inte av ett större antal ansökningar vid första ansökningstillfället än vid det andra. Flera av ansökningarna vid andra utlysningen kom dock från samma projektägare (Grontmij respektive SLU stod tillsammans för åtta av ansökningarna). Färdplanens insatsområden Färdplanens åtgärdsprogram är organiserat efter fyra olika insatsområden. Region Skåne har klassificerat alla inkomna ansökningar efter dessa områden. Fördelningen av projekt efter insatsområde visas i Figur 1. Vissa av projekten har klassificerats inom flera områden. Anledningen till att procentsatserna för 2013 sammanlagt är en bra bit över 100 procent är att det är ett antal projekt som har klassificerats inom två områden, främst produktion och utveckling. Figur 1 Andelar av projektansökningar efter område % 80% 60% 40% 20% 0% Totalt Beviljade Avslag Totalt Beviljade Avslag Fördelningen av beviljade projekt är efter två ansökningsomgångar relativt väl spridd. Region Skåne har beviljat projekt inom alla insatsområden. Det är tydligt att produktion är i fokus för dem som söker utvecklingsmedel. Endast ett fåtal ansökningar per utlysning tillhör övriga insatsområden. Den stora övervikten av beviljade projekt inom produktion är välmotiverad med tanke på det övergripande produktionsmålet på 3 TWh per år. Överlag sammanfaller också fördelningen av beviljade projekt med fördelningen av ansökningarna. Det finns inte så stort utrymme för Region Skåne att bredda portföljen med projekt inom Infrastruktur och Användning. Undantaget från att fördelningarna sammanfaller är insatsområdet användning, där endast en ansökan har beviljats. Vår bedömning av handläggningen av ansökningarna stödjer Region Skånes beslut att inte bevilja de berörda ansökningarna. Flera av ansökningarna är för kortfattade och otydliga gällande vad projektet ska uppnå. Detta är dock inte unikt för området användning. Problematiken gäller också bara sex ansökningar, plus ett par som tangerar området användning. Det innebär att det är svårt att identifiera någon trend och att variationen kan bero på slumpen. Det kan också spekuleras i att det är svårare att formulera projekt inom användning av biogas eftersom det handlar om att indirekt påverka beteenden. Det är inte en lika konkret målsättning som för andra områden. 2 Staplarna i diagrammet visar hur ansökningarna är fördelade efter insatsområden inom tre olika grupper: Totalt, alla ansökningar som har kommit in; Beviljade, alla ansökningar som har beviljats; Avslag, alla ansökningar som har fått avslag. Exempelvis visar mittenstapeln i gruppen längst till vänster, Produktion 2012, hur stor andel av de beviljade ansökningarna 2012 som har klassificerats inom insatsområdet produktion. 12 Oxford Research AB

13 Klassificeringen av projekt efter insatsområden har klara fördelar i och med att den gör det möjligt för Region Skåne att göra en samlad bedömning av projektportföljens inriktning. Det är ett verktyg för att prioritera mellan olika projekt. Däremot kan det ifrågasättas om Utveckling verkligen är ett insatsområde eller om det är ett projektstadium. Region Skånes klassificering av projekt är inkonsekvent för området. De åtgärder som samlas under Utveckling i färdplanen är inriktade mot strategisk planering av forskning och forskningsinfrastruktur samt av utbildning. Under den senare utlysningen har dock flera projekt som handlar om forskning kring biogasproduktion klassificerats som utveckling, eller som både utveckling och produktion. Detta diskuteras närmare nedan, där vi gör en analys av projektens utvecklingsstadier. 2.2 Projektportföljsanalys Projektportföljsanalysen består av fem olika delar. Vi har gjort bedömningar av projektens utvecklingsstadier och prestanda. Dessutom har vi gjort en sammanställning av aktörer engagerade i projekten och av uppväxlingen av medel. Underlagen har sammanställts och analyserats för att ge en samlad bild av kvaliteten hos utvecklingsmedlens åtgärder i helhet. De övergripande slutsatserna kring projektportföljen är att Förhandsutvärderingen indikerar att projektportföljen är av hög kvalitet. Projektportfölj och ansökningar domineras av projekt med fokus på idéstadiet. Det är problematiskt om utvecklingsmedlen ska kunna ge betydande bidrag till färdplanens högt ställda målsättningar. Projektportföljen har en god samstämmighet med färdplanens åtgärdsprogram. Projektportföljen samlar en bred fördelning av olika aktörer. Det finns flera branscher som saknas bland aktörerna. Dessa är bland annat fordonsbränsleföretagen, fordonsindustrin och transportbranschen Förhandsutvärdering av de enskilda projekten I uppdraget att utvärdera utvecklingsmedlen ingår att göra en bedömning av till vilken grad syften och mål för insatsen förväntas uppnås. De flesta av projekten är långt från avslutade och flertalet har ännu inte lämnat in statusrapporter. Dessutom är många av statusrapporterna som finns mycket kortfattade. Bedömningen av måluppfyllelsen gäller alltså i högsta grad vad som just kan förväntas. Det är ansökningarna som till största del utgör grunden för bedömningen. För att på ett stringent sätt genomföra bedömningen har vi använt oss av samma metod som vid en förhandsutvärdering. Resultatet av analysen är att Projektportföljen är av hög kvalitet. Den senaste utlysningens projektportfölj har mycket hög kvalitet då varje enskilt projekt bedöms ha hög kvalitet. Det indikerar att det finns ett lärande hos Region Skånes administration. Bedömningen av projektportföljens kvalitet är att effektiviteten är lägre än ändamålsenlighet och mervärde. Det är bättre än tvärtom, eftersom Region Skåne har större möjlighet att påverka effektiviteten än övriga kvalitetsaspekter. Bedömningen av projekten finns i sin helhet i bilaga till rapporten. Metod Förhandsutvärderingen har bestått av tre delar: 1. Additionalitet 2. Effektivitet 3. Ändamålsenlighet. Oxford Research AB 13

14 För varje projekt har vi gjort en bedömning av projektets additionalitet genom att formulera ett kontrafaktiskt tillstånd. 3 Det kontrafaktiska tillståndet har baserats på hur specifikt ansökan är inriktad mot utvecklingsmedlen, hur säker projektets övriga finansiering är samt hur centrala utvecklingsmedlen är för projektets genomförande. Det kontrafaktiska tillståndet har formulerats på tre sätt. De två extremerna är att projektet blir av ändå eller inte blir av alls. Däremellan finns ett tillstånd då projektet genomförs men i ändrad form. Om projektet bedöms kunna bli av ändå är additionaliteten låg, om projektet bedöms bli av i ändrad form är den godkänd och om det bedöms att projektet inte hade genomförts är additionaliteten hög. Projektens effektivitet består i de flesta fall av preliminära bedömningar eftersom inga resultat finns inrapporterade. Bedömningen är baserad på ansökans beskrivning av projektgenomförande och budget. Vi har bedömt effektiviteten i tre olika aspekter: aktiviteter, resultat och insatslogik. Aktiviteter är det arbete som projektet utför. Resultaten kan sägas vara hur lyckade aktiviteterna var. Denna del kan sägas bedöma projektens åtgärder. Insatslogiken å sin sida är hur sammanhängande kopplingen mellan bakgrundsbeskrivning, aktiviteter, resultat och mål är. Den kan generellt bedömas på förhand baserat på projektplanen och utgör en bedömning av projektets inre logik. Effektiviteten i varje aspekt har bedömts som låg, godkänd eller hög. Vi har valt att bedöma projektens ändamålsenlighet som projektens koppling till färdplanen. Den kan också bedömas på förhand. Vi har valt att bedöma ändamålsenligheten som samstämmighet med färdplanens åtgärder. Ändamålsenligheten har bedömts som låg, godkänd eller hög baserat på om den inte faller under någon åtgärd eller mål, om den ger bidrag till en åtgärd respektive om den bidrar till flera åtgärder eller andra regionala mål som miljömål. Bedömningen av projektportföljen är positiv Generellt är ändamålsenligheten för projekten hög. Bland projekten från andra utlysningstillfället har alla projekt bedömts ha hög ändamålsenlighet, utom ett som har bedömts som godkänt. Det är positivt att just ändamålsenligheten är hög eftersom det innebär att projekten kommer att arbeta mot rätt mål. Det ökar sannolikheten för ett positivt bidrag till regionens utveckling. Vad gäller insatslogiken är bedömningen att den som helhet är godkänd. Många projektgenomföranden saknar tydliga kopplingar till bakgrund och fortlevnad. Det innebär att logiken är, om än inte bristande, så i varje fall oklar. En klar logik är ett stöd för styrningen av projektet och kan därmed förväntas bidra till en högre effektivitet. Detta sagt så har ändå de allra flesta projekt en godkänd projektlogik och flera beskriver tydliga och stringenta projektgenomföranden. Den preliminära bedömningen av effektiviteten i aktiviteter och resultat är att den är något lägre, men sammantaget fortfarande godkänd. Vi har bedömt att en handfull projekt som beviljades under första utlysningen preliminärt kommer att nå låg effektivitet. I de flesta fall beror bedömningen på att projektgenomförandet är otydligt beskrivet, eller inte stämmer med budgeten. Vi har också tagit med i bedömningen att vissa av projekten har spräckt sina tidsplaner, vilket varnar om bristande effektivitet i organisation och planering. Det måste dock sägas att det är mycket vanskligt att bedöma effektiviteten hos ett projekt på förhand. Det är möjligt att ansökan helt enkelt är kortfattat formulerad och att organisationen har en tydlig styrning och kompetens i genomförandet av projekten Trots att den sammansatta bedömningen är att projektportföljen är av hög kvalitet finns det tre projekt vilka vi ifrågasätter. Dessa är Förstudie: Gasbilskampanj, Förstudie för Regionalt centrum för uthålliga biogassystem i lantbruket och Effektivare strategier för avsättning av biogödsel. De två förstudierna är behäftade med likartade problem och ägs båda av Biogas Syd. Skälet till den negativa bedömningen av projekten är att beskrivningen av genomförande och budget i båda fallen är mycket ospecifik. Det går inte att utläsa vilka aktiviteter som ska genomföras och det saknas tydliga målformuleringar som kan motivera att positiva resultat kan förväntas av projektet. Dessutom saknas redovisade planer över projektens fortlevnad samt över hur utvecklingsmedlen bidrar till projektgenomförandet. Detta innebär dock inte nödvändigtvis att Region Skånes beslut att bevilja medel är felaktigt. Biogas Syd är en viktig intressent i färdplanen som Region Skåne har nära löpande kontakt 3 Additionaliteten för ett projekt är det bidrag som ett projekt ger till utvecklingen av området för insatsen. För att bedöma additionaliteten jämför man ofta med vad som skulle ha hänt om projektet inte hade genomförts, det kontrafaktiska tillståndet. Additionalitet kan ses som projektets mervärde. 14 Oxford Research AB

15 med. De har muntligen inhämtat förtydliganden som har inneburit att de har gjort en annan bedömning än vår. Däremot måste vi poängtera att det föreligger risk för jävighet när medel tilldelas en så nära samarbetspartner efter att ytterligare upplysningar hämtats in, särskilt när detta har skett muntligen och utan att dokumenteras. Vi bedömer att bara ett fåtal projekt hade genomförts i sin helhet om de inte hade blivit beviljade medel. Det vill säga få projekt har en låg additionalitet. Bedömningen att additionaliteten är låg sammanfaller också med att projekten på andra sätt bedömts som bristande, som i fallet med Förstudie: Gasbilskampanj, eller Biogas i Lundalands kommuner. I övrigt bedömer vi att projekten i stor utsträckning är specifikt designade just mot utvecklingsmedlen. Det innebär att additionaliteten hos projektportföljen som helhet är klart hög. Motiveringar för avslag är rimliga Den sammansatta bedömningen av projektportföljen är att den har goda förutsättningar att bidra till syften och mål i färdplanen. Särskilt positivt är att projektportföljen för 2013 bedöms som mycket god. En kort bedömning har också gjorts av de ansökningar som har fått avslag med avseende på om motiveringen för avslag är rimlig. I de allra flesta fall har vi kommit fram till att så är fallet, även om själva motiveringarna ofta är mycket kortfattade och i vissa fall inte fullständiga. Detta ger ytterligare stöd åt att projektportföljen är väl sammansatt. I de fall där motiveringen för avslag är bristande, och vi har bedömt projektet som värdefullt, har Region Skåne kunnat peka på att projekten tematiskt sammanfaller med flera andra projekt. Det gäller exempelvis rötning av halm och insamling av matavfall för rötning. Avslag kan då motiveras med att det finns brister i samverkan i och med att organisationerna söker var för sig istället för att samarbeta. I dessa fall har Region Skåne uppmanat sökande att återkomma med ny ansökan till nästa utlysning. Det finns idéer för hur en sådan process ska kunna undvikas vilka kommer att diskuteras i Kapitel 4.. Som sagt är projektportföljen ändamålsenlig och har hög additionalitet, medan effektiviteten bedöms som lägre. Det är dock positivt att detta är fallet, snarare än tvärtom. Region Skåne kan påverka projektutformningen genom regelverk och handläggning, vilket kan bidra till att effektiviteten ökar framöver. Det skulle vara svårare att påverka genereringen av ändamålsenliga projektidéer om dessa saknades Analys av projektens utvecklingsstadier Analysen av projektens utvecklingsstadier har gjorts för att komplettera kategoriseringen av projekten efter färdplanens insatsområden. Den ger också en fingervisning om hur stora och snabba effekter projekten kan förväntas få. Därmed fungerar den också som ett element i bedömningen av utvecklingsmedlens åtgärder. Analysens övergripande slutsatser är att. Metod Projektportfölj och ansökningar domineras av projekt med fokus på idéstadiet. Det är problematiskt om utvecklingsmedlen ska kunna ge betydande bidrag till färdplanens högt ställda målsättningar. Urvalet av projekt verkar skifta mot ett större fokus på projekt i senare skeden. Insatsområdet Utveckling används snarast som en kategorisering av projektens utvecklingsstadium. Projekt som arbetssätt kan ta sikte på att driva olika stadier av utveckling av en process. Processen kan vara allt från att bygga eller tillverka något till att påverka praktiker och beteenden. Vi har gjort en bedömning av alla projekt efter vilket stadium som de fokuserar på. Metoden för detta har varit att operationalisera idén om processtadier i en enkel modell. Modellen definierar tre projektstadier och ett stadium för löpande verksamhet, vilket inte är ett projektstadium utan indikerar bristande projektmetodik. Stadierna är Idé, Test/Demo, Tillämpning och Löpande. Heuristiska definitioner av stadierna har använts till stöd för bedömningen. Oxford Research AB 15

16 En stor övervikt av projekt på idéstadiet Fördelningen av projekt efter stadium presenteras i Figur 2. Ett projekt kan driva utvecklingen av en process genom flera stadier och kan därför ingå i flera staplar. Figur 2 Andelar projektansökningar efter stadium. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Totalt Beviljade Avslag Totalt Beviljade Avslag En stor övervikt av ansökningarna avser att arbeta på ett idéstadium. Det är endast ett projekt som har bedömts arbeta hela vägen från idé till tillämpning: Kraftsamling kring gårdsbaserad torrötning. Projektet har en tydlig projektmetodik baserad på deltagardriven utveckling. Det engagerar de befintliga aktörerna inom torrötning i Skåne i ett projekt som syftar till att ta fram ny kunskap. Planen är att kunskaperna inom ramarna för projektet ska testas och implementeras i den befintliga produktionen. Vi ser detta som en exemplarisk projektutformning. I övrigt är det endast ett par ansökningar som tar sikte på mer än ett stadium. Vi har bedömt att ett par ansökningar inte beskriver avgränsade projekt utan löpande verksamhet som ingår i ett större sammanhang. Ett av dessa projekt har beviljats medel: Biogas i Lundalands kommuner. Det är det budgetmässigt klart största projektet i projektportföljen. Utifrån ansökan är det svårt att avgöra vad de medel som Region Skåne har beviljat ska bidra med samt hur projektet i sig med en egen logik avgränsar sig från tidigare insatser. Baserat enbart på ansökan verkar det troligt att projektet bryter mot riktlinjerna att ingen finansiering ges till löpande verksamhet eller till redan pågående projekt. Övervikten av ansökningar på idéstadiet speglas i fördelningen av de beviljade projekten. Sammanlagt finns en övervikt av projekt inom idéstadiet också bland beviljade projekt. Däremot finns en skillnad i fokus mellan de två utlysningarna. I den senare utlysningen har Region Skåne valt att bevilja en lägre andel projekt i tidigare stadier. Vi bedömer att detta är rimligt då färdplanens målsättningar är mycket ambitiösa och kräver tydliga resultat på kort sikt. Idé: Effekterna har inte fysisk form i system eller praktiker, utöver i labskala. Typiska resultat är skrivbordsprodukter som planer eller rapporter. För rena informationsprojekt räknas förstudier och spridning av information som inte syftar till beteendeförändring Test/Demo: Effekterna har fysisk form i system eller praktiker i full skala. De är dock begränsade till enstaka platser/ej kommersiella. För rena informationsprojekt räknas spridning av ny och oprövad teknik/praktik. Tillämpning: Effekterna har fysisk form i storskalig implementering av kommersiella eller beprövade praktiker eller system. För rena informationsprojekt räknas spridning av etablerad teknik/praktik i syfte att uppnå omfattande beteendeförändringar. Löpande: Aktiviteterna ligger inom organisationens befintliga verksamhet. Detta applicerar också på projekt som redan är igång. 16 Oxford Research AB

17 Med tanke på produktionsmålet i färdplanen är det värt att notera att många projekt inom insatsområdet produktion har bedömts arbeta på ett idéstadium. Det innebär i praktiken att det är liten sannolikhet att projekten i närtid kommer att bidra till en ökad produktion av biogas. Sammanlagt anser vi att det är problematiskt att så pass få ansökningar och beviljade projekt arbetar på senare stadier, respektive har en progression av stadier inplanerade. Det är positivt att Region Skåne verkar skifta fokus mot senare stadier men det är också nödvändigt att på olika sätt uppmuntra sökande till att göra framsynta projektplaner med en tydlig fortlevnad. För att projekt ska nå full effekt är det centralt att genomförande leder vidare till senare stadier, vare sig det ligger inom projektet eller inte. Att söka intressenter för projektresultaten, och engagera dessa i projektet, kan vara ett sätt att bidra till projektets fortlevnad och en utveckling av stadier. Det är viktigt att detta kommuniceras i regelverk och handläggning, vilket kommer att diskuteras i Kapitel 4. Diskussion Som nämndes i förra avsnittet överlappar insatsområdena och vår modell med utvecklingsstadier till viss del. Region Skåne har börjat använda området Utveckling som ett projektstadium snarare än som det insatsområdet som definieras i färdplanen. Det har satts som en beteckning på projekt inom biogasforskning och kunskapsutveckling istället för på planering av forskning och utbildning. Vår bedömning är att alla projekt som har klassificerats inom området arbetar på ett idéstadium. Förslagsvis bör Region Skåne övergå till att skilja på insatsområde och projektstadium och möjligtvis byta namn på området Utveckling till Forskning och utbildning/akademi Aktörer i projekten För att få ett bredare grepp om utvecklingsmedlens förankring i samhället har vi sammanställt och analyserat aktörerna i projekten. Denna analys tydliggör vem som är drivande i utvecklingen av biogasen och gör det möjligt att identifiera vilka aktörer som saknas. Det bidrar också till bedömningen av utvecklingsmedlens åtgärder. Analysens slutsatser är att Metod Projektportföljen samlar en bred fördelning av olika aktörer. Det privata näringslivet utgör en tredjedel av alla unika aktörer. Den offentliga sektorn har inflytande i knappt hälften av alla unika aktörer, genom offentliga företag och intresseorganisationer. Det finns flera branscher som saknas bland aktörerna. Dessa är bland annat fordonsbränsleföretagen, fordonsindustrin och transportbranschen. Vi har valt att definiera aktörer inom projektet som alla projektägare samt projektfinansiärer. Detta innebär att vi kan missa ett litet antal aktörer, till exempel om de endast nämns i löpande text i ansökan. Vi anser dock att den risken vägs upp av den fördel det innebär att vi med god säkerhet kan säga att de listade aktörerna faktiskt är aktivt engagerade i projektet. Ytterligare en källa till att antalet aktörer underskattas är att vissa projektägare i sin tur samlar ett antal olika aktörer. Detta gäller exempelvis Biogas Ystad Österlen och Biogas Sydöstra Skåne vilka har räknats som en aktör vardera. Aktörerna har grupperats i fyra olika kategorierna, vilka visade sig vara heltäckande för urvalet. Någon kategori för övriga var alltså inte nödvändig. De fyra olika kategorierna är näringsliv, myndigheter, intresseorganisationer och forskning/akademi. Som intresseorganisation räknas sammanslutningar av flera juridiska personer med ett gemensamt syfte. Där ingår främst branschorganisationer men även Partnerskap Alnarp och Hushållningssällskapet i Kristianstad län. Med forskning/akademi avses universitet och högskolor men också andra forskningsinstitutioner som Nordic Beet Research och Waste Refinery. Kategorierna näringsliv består av företag och myndigheter av offentliga myndigheter utom sådana inom akademin. Oxford Research AB 17

18 En bred fördelning av olika aktörer Totalt är 43 unika aktörer inblandade i de 21 projekten. Om man räknar per projekt är 66 aktörer inblandade, det vill säga i snitt något mer än tre aktörer per projekt. Antalet aktörer per projekt varierar inte så mycket utan är oftast två till fyra stycken. Fördelningen av aktörerna efter kategori presenteras i Figur 3. Figur 3 Aktörer som deltar i utvecklingsmedlens projekt. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt Unika Det är positivt att fördelningen av olika aktörer uppvisar en sådan bredd. Det innebär att utvecklingsmedlen i sig sannolikt bidrar till att uppnå den samverkan mellan näringsliv, offentliga myndigheter och forskning som ingår i visionen inför Det är också positivt att näringslivet i så stor utsträckning deltar i projekten. För att biogasen ska slå igenom på stor skala måste den bli kommersiell. En betydande del av företagen är offentligt ägda. Det privata näringslivet utgör nästan en tredjedel av alla unika aktörer vilket vi ändå bedömer som godkänt, speciellt eftersom det så tydligt är det offentliga som har tagit initiativ till satsningen på biogas. Det är dock motiverat med ytterligare ansträngningar att engagera privata aktörer i projekten, speciellt i senare projektstadier. Offentliga aktörer utgör dessa nästan hälften av alla unika aktörer. Vi har då slagit ihop offentligt ägda företag med myndigheter och intresseorganisationer där offentligt ägda företag dominerar. Det är en tydlig indikation på att det är det offentliga som driver biogasutvecklingen. En närmare analys av vilka branscher som ingår i kategorin näringsliv visar att det till stor del är företag inom avfallshantering, energiproduktion och konsultverksamhet. Det finns också några företag som arbetar inom utveckling. Med tanke på den stora potentialen av biogas från jordbruket är andelen lantbrukare låg. Endast två lantbruksföretag, Jordberga och Bjärsgård, är direkt inblandade i projekten. Andelen deltagande lantbruksföretag underskattas dock av att fler lantbruksföretag engageras i projekten än som deltar i finansieringen. Förmodligen beror detta på att lantbruksföretagen generellt är små. Dessutom består vissa av aktörerna, till exempel Biogas Ystad Österlen och Biogas Sydöstra Skåne, av ett stort antal delägare varav många lantbruksföretag. En bransch som helt saknas bland aktörerna och bör engageras i arbetet med utvecklingen av biogasen är fordonsbränsleföretagen. Vi bedömer det som centralt för ett framgångsrikt genomförande av färdplanen inom insatsområdena infrastruktur och användning. Andra branscher som kan tänkas vara aktuella för dessa områden är fordonsindustri och transport Uppväxling av medel En sista bedömning av projektportföljen inkluderar en analys av uppväxlingen av medel. Finansieringsgraden är hur stor del av projektbudgeten som utvecklingsmedlen står för i varje enskilt projekt. Den sammanvägda finansieringsgraden är den totala summan av medel som har betalats ut delat med den totala summan av alla 18 Oxford Research AB

19 projektbudgetar. Bedömningen av uppväxlingen av medel bidrar till bedömningen av åtgärdernas effektivitet. Analysen av uppväxlingen av medel har resulterat i slutsatserna att Finansieringsgraden har sammanlagt hållit sig på en nivå på 44 procent, utan minimikrav på medfinansiering. Finansieringsgraden skiftar stort. Både mycket låga och mycket höga finansieringsgrader är problematiska. Ett minimikrav på antal medfinansiärer kan vara ett alternativ eller en komplettering till ett minimikrav på medfinansiering. Den sammanlagda finansieringsgraden på 44 procent är ett gott resultat med tanke på att det är vanligt med krav på 50 procents medfinansiering från projektens sida. Utvecklingsmedlen har uppnått en medfinansieringsgrad på 56 procent utan ett sådant krav. Det är möjligt att det är en fördel, då det kan ha bidragit till att projekt med särskilt dåliga ekonomiska förutsättningar har kunnat genomföras. Å andra sidan är det oklart hur fortlevnaden ser ut för ett projekt som inte lyckas bära större delar av sina kostnader på grund av att det saknas mottagare som är villiga att betala. Utöver att mycket höga finansieringsgrader är problematiska kan mycket låga finansieringsgrader också ifrågasättas. I ett projekt där utvecklingsmedlen står för en mycket liten del av budgeten kan det vara svårt att se att det finns någon additionalitet i Region Skånes finansiering. Det kan dock avhjälpas genom tydliga projektbeskrivningar och separata budgetposter. Detta är dock inte fallet i projektportföljens projekt med lägst finansieringsgrad, Biogas i Lundalands kommuner, som ifrågasattes ovan just för bristande additionalitet. Region Skåne har diskuterat att införa ett krav på minst 50 procent medfinansieringsgrad istället för att som idag bara kräva någon medfinansiering. De argument som finns för att ställa ett minimikrav på medfinansieringen är det skulle kunna bidra till att fler samarbetspartners kommer in i projekten. en större total mängd finansiering till biogas från andra aktörer. att undvika ansökningar med mycket låg finansieringsgrad, vilket kan leda till juridiska tveksamheter kring upphandlingsregler. Ett krav på 50 procent medfinansiering är inte orimligt. Det är ett vanligt krav, som till exempel tillämpas av Region Skånes miljövårdsfond och Västra Götalandsregionens bidrag till bland annat biogasprojekt. Det är troligt att ett krav på en medfinansieringsgrad på 50 procent kan bidra till att delvis lösa de problem som har identifierats. Ett alternativ är att införa ett krav eller en bonus för antal medfinansiärer. Då diskvalificerar Region Skåne inte projekt med dåliga ekonomiska förutsättningar, men med potentiellt hög allmännytta, och påverkar mer direkt antalet samarbetspartners, om det är det som är huvudsyftet med regeländringen. 2.3 Gapanalys mot färdplanens åtgärder Region Skåne har i handläggningen av ansökningarna klassificerat projekten efter insatsområden i färdplanens åtgärdsprogram. Det ger en fingervisning om hur projekten bidrar till förverkligandet av färdplanen. Vi har också gjort en närmare analys av projektportföljens sammansatta bidrag till färdplanen genom att göra en gapanalys mot de enskilda åtgärderna. Detta fungerar som ett mått på utvecklingsmedlens interna logik som samlad insats. Färdplanens åtgärdsprogram får då fungera som insatsens direkta målsättningar. Gapanalysen bidrar med slutsatserna att Projektportföljen har en god samstämmighet med färdplanens åtgärdsprogram. Projektportföljen har en övervikt av projekt inom produktion och speciellt inom substrat för rötning. De åtgärder som inte adresseras av något projekt är utredningar som kan beställas av Region Skåne via ett upphandlingsförfarande. Oxford Research AB 19